2. Kommunens projekt innebär stora negativa miljökonsekvenser utan några påvisade miljövinster

Transkript

1 Yttrande avseende Köpings kommuns komplettering av den 10 september 2018 till sin ansökan om tillstånd för vattenverksamhet i Mälaren, inkommen hos Mark- och miljödomstolen i Nacka den 19 maj 2017, M Det första man slås av när man läser Köpings kommuns ovannämnda komplettering av tillståndsansökan är att kommunen och dess konsult på flera punkter milt uttryckt friserar sanningen. Men innan vi går igenom de enskilda punkterna måste två saker fastslås som gör alla andra punkter mindre relevanta: 1. Kommunens projekt saknar såväl rättslig som saklig grund. Köpings kommuns beslut att inrätta verksamhetsområde och bygga ut kommunalt VA grundar sig inte på någon grundlig inventering av befintliga enskilda och gemensamma anläggningar i det berörda området. Det har inte påvisats att nuvarande situation skulle innebära några konkreta hälsorisker eller att det skulle föreligga några påtagliga olägenheter för miljön. Det har sålunda inte klargjorts om förutsättningarna för kommunal skyldighet att ordna vatten- och avloppstjänster enligt 6 vattentjänstlagen faktiskt är uppfyllda. Jfr MMD:s dom i mål nr M genomförde kommunen en enkätundersökning av de berörda fastigheternas avloppsstandard. Men det framgår av ingressen där man redan före undersökningens genomförande drar den förhastade slutsatsen att avloppen i huvudsak är undermåliga - att den bara var ett spel för gallerierna och att man redan fattat beslut. Vi har dock gått igenom samtliga enkätsvar och konstaterar tvärtom att endast 15 av 235 avlopp sannolikt kan vara undermåliga. 2. Kommunens projekt innebär stora negativa miljökonsekvenser utan några påvisade miljövinster Anläggandet av ledningen på sjöbotten kommer att frigöra olika miljögifter från bottensedimenten. Utöver sjöledningen ska ca 14 km ledningar dras på land, vilket kommer att kräva omfattande sprängningsarbeten i det urberg som geologiskt präglar området. Detta gäller även de s.k. LTApumpar som de flesta fastighetsägare måste låta spränga tre meter djupa hål för. Samtliga pumpstationer och LTA-pumpar är eldrivna vilket både är resurskrävande och gör systemet känsligt för de frekventa elavbrott som förekommer i området. Ett avloppsledningssystem på 22 km dimensionerat för 300 fastigheter, men där bara ett 40-tal (13 %) är bebodda året runt, kommer dessutom att kräva ständig genomspolning av färskvatten för att uppnå nödvändig cirkulation och hindra stopp och gasbildning. Detta innebär dels att volymen avloppsvatten åtminstone fördubblas, dels ett oerhört slöseri med färskvatten. Projektet strider sålunda mot Lagen om allmänna vattentjänster 10 som stipulerar att en allmän va-anläggning skall ordnas och drivas så att den uppfyller de krav som kan ställas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön och med hänsyn till intresset av en god hushållning med naturresurser.. Punktvisa kommentarer avseende kommunens komplettering Punkt 4) Samråd Samrådet har nästan uteslutande bestått av enkelriktad information. Kommunen har vägrat att föra en dialog med undertecknad intressegrupp, som företräder en klar majoritet av alla fastighetsägare.

2 Punkt 6) Avgränsning och strandskydd Kommunen har begärt tillstånd till utsläpp av bräddat (orenat) avloppsvatten från samtliga pumpstationer. Det finns inga belägg för att det idag förekommer några som helst utsläpp av orenat avloppsvatten från berörda fastigheter. Punkt 7) Naturmiljöaspekter Eftersom projektet inte har bevisats medföra några positiva miljöeffekter är varje åtgärd som på minsta sätt påverkar Natura 2000-området, som skyddas av två EU-direktiv, helt onödiga och omotiverade. Därmed bör någon dispens från kravet på tillstånd enligt Miljöbalken (7 kap 28 a ) för verksamhet inte beviljas. Punkt 8) Vattenkvalitet Kommunen avfärdar kategoriskt problem kring hög temperatur och bakterietillväxt. Det är bevisligen ett problem då vattnet i Galten inte är skiktat, utan genomgående håller samma temperatur. Med klimatförändringen finns skäl att anta att höga vattentemperaturer som den senaste sommaren kommer att bli allt vanligare. Punkterna 9 och 10) Placering av pumpstationer Förutom påpekandet angående punkt 6 vill vi upprepa den aspekt vi tog upp i vårt yttrande av den 19 maj 2018: Pumpstationernas placering anges ligga nära gränsen för Mälarens högsta vattennivå. Det är högst sannolikt att denna högsta gräns kommer att höjas i framtiden, då man måste skydda Mälaren från saltvatteninträngning när havsnivåerna höjs till följd av klimatförändringar, vilket samtliga fem länsstyrelser i Mälardalen skriver om i sin förstudie om Mälaren som dricksvattentäkt i framtiden. Detta understryker ytterligare kortsiktigheten i hela projektet. Punkt 13) Risk för läckage Det finns många exempel från andra kommuner på läckage från sjöförlagda avloppsledningar med omfattande och ibland långvariga utsläpp av helt obehandlat avloppsvatten som följd. Risk för uppflytning är ett annat problem som kan uppstå i en ledning med dålig omsättning. Punkt 14) Andra övervägda alternativ Behovet att bygga ut det kommunala VA-nätet är inte utrett. Underlaget består tvärtom enbart av antaganden och rena gissningar, och beslutet om verksamhetsområdet grundar sig inte på en inventering. Vad gäller vattenförsörjningen har fastigheterna i dag med få undantag redan fungerande enskilda eller gemensamma lösningar. I den händelse att grundvattnet i framtiden inte skulle räcka till har intressegruppen tagit in ett kostnadsförslag från en VA-konsult som påvisar en kostnad för en renings- och kylanläggning som ligger kring kronor per hushåll för att ta vatten i Mälaren. Kommunen och Sweco försöker ge intryck av att det är mer komplicerat än vad det faktiskt är. Mälaren har utmärkt vatten och försörjer 2,5 miljoner personer med dricksvatten. Flera av samfälligheterna har redan gemensamma vattenanläggningar och kompetens att underhålla dem, och låter regelbundet experter utföra provtagningar. När det gäller avlopp stämmer det inte att reningsgraden är bättre i större reningsverk, och vi hänvisar här till tabellen i vår inlaga av den 22 maj 2017, vilken för tydlighetens skull även bifogas detta yttrande Se bilaga 1. Tvärtom har Köpings reningsverk problem med återkommande bräddning

3 av orenat avloppsvatten. Bräddningsbehoven kan även antas öka med klimatförändringen, som väntas ge mer omfattande skyfall. Att kommunens reningsverk är en lösning som håller över tid är ett magstarkt påstående som illustrerar hur Köpings kommun har hamnat på efterkälken när det gäller framtidens lösningar för avloppshantering. Tvärtom ger lokala lösningar flexibilitet och möjliggör framtida kretsloppslösningar. Behovet av trycksatta ledningar, som kräver komplicerad LTA-teknik, försvinner också med lokala lösningar. Vår VA-konsult har konstaterat att det i de flesta fall finns goda förutsättningar att genomföra lokala lösningar med självfall och minimala ingrepp i urberget. I vissa fall behöver man komplettera med enklare pumpanläggningar. I grannkommunen Västerås drogs 2010 kommunalt VA ut till ön Strömskär genom Mälaren. Där tvingades man stänga av ledningen en hel vinter p.g.a. proppbildning och på våren väntade kostsamma åtgärder. Invånarna uppmanas också att inte snåla med dricksvatten för att säkerställa vattenkvalitén i dricksvattensystemet och dels för att minska risken för stopp i avloppsledningarna. Västerås kommun kommer inte att bygga ut VA till andra öar. Punkt 15) Miljönytta Påståendet att sjöledningen skulle bidra positivt till fem av de globala hållbarhetsmålen är helt taget ur luften och faller på sin egen orimlighet. Kommunens lösning är tvärtom resurskrävande och förutsätter stora ingrepp i naturen, samt cementerar förlegade lösningar som försvårar kretsloppslösningar med återvinning av t.ex. fosfor. I EU:s sjunde miljöhandlingsprogram står bevarandet av vårt naturkapital i fokus. Kommande EU-lagstiftning kommer därmed att kräva kretsloppstänkande och resurshushållning. De flesta i området har för övrigt redan i dag en lösning med septiktank, vilken är mycket enkelt att kretsloppsanpassa. Det är märkligt att kommunen avfärdar kretsloppslösningar när många andra kommuner satsar på precis det för bebyggelse utanför tätorter. Antagandet om ökad fastbosättning inom området är önsketänkande. Köpings kommun är till skillnad från övriga Mälarkommuner en avfolkningskommun med betydligt färre invånare i dag än på 70-talet. Efterfrågan på tomter i kommunen är så liten att de cirka 65 nya fastigheter som VA-ledningen dimensioneras för måste betraktas som fiktiva. Kommunen äger för övrigt ingen mark inom området. Punkt 16) Kostnader Här försöker kommunen och dess konsult uppenbarligen föra domstolen bakom ljuset genom att ta till med kostnader gripna ur luften vad gäller lokala alternativ och trolla bort merparten av kostnaderna vad gäller anslutning till det kommunala VA-nätet. Den sannolikt underskattade och vid det här laget inaktuella kostnad som kommunen annars har angett för sjöledningen med pumpstationer och markledningar ligger på 84 miljoner kronor eller kronor per befintlig fastighet ( med 300 fastigheter). Kostnaden för minireningsverk med lokala ledningar ligger på mellan och kronor per hushåll. Till detta kommer i vissa fall kostnader för vattenförsörjning enligt punkt 14. Utöver detta kommer i båda fallen kostnader för anslutning mellan hus och anslutningspunkt. Även dessa blir dock betydligt högre med den kommunala lösningen eftersom man då måste gräva i de flesta fall spränga ett tre meter djupt hål för LTA-pumpen. Sammantaget får man räkna med totala kostnader på i snitt minst kronor per fastighet för kommunalt VA mot mindre än hälften för lokala lösningar. Dessutom blir driftskostnaderna minst dubbelt så höga med den kommunala VA-lösningen.

4 Det bör påpekas att en stor del av fastigheterna redan har fullgoda lösningar med septiktank för svartvatten och tvåkammarbrunnar för gråvatten. Kostnaderna för att uppgradera befintliga lösningar utgör en bråkdel av kostnaderna för gemensamma lösningar. Se bilaga 2 för kostnadsjämförelser baserat på prisuppgifter från VA-konsult. Punkt 17) Sammanfattande bedömning Uppdraget har kommunen givit sig själv och det kan genom ett enkelt beslut ändras till en bättre lösning. Och som redan påpekats många gånger har kommunen inte gjort en grundlig utredning varken av behov eller av olika alternativ att möta eventuella behov. Undertecknat Intressegruppen för fastighetsägare längs Norra Mälarstranden (som företräder cirka 160 fastighetsägare i berörda områden) den 28 oktober e-post: info@norrmalarstrand.com hemsida: genom Peter Löfblad, Tavsta, Ulf Knutsson, Stäudd, Sven M Lundquist, Birgitta Lundquist, St. Aspholmen, Lars-Göran Carlsson, Galten, Barbro Holmqvist, Bergudden, Lars-Johan Cronring, Leif Bergqvist, Dåvö, Anders Segerberg, Bastviken, Solveig Kimby, Bastviken, Jan Gustafsson, Nicholas Ryderås, Hogsta m.fl. Kontaktperson Nicholas Ryderås, Hogsta 1:30 nicholas.ryderas@medietext.se

5 Bilaga 1: Tabell över utsläpp och återvinning i olika lösningar för det berörda området räknat på 200 pe. Siffrorna inbegriper de cirka 10 % kväve och fosfor som kommer via BDT-vatten Modell för hantering av toalettvatten Utan åtgärd Kommunalt VA Minireningsverk (1) Kretslopp Volym avloppsvatten, < m 3 - Varav toalett < (2) (3) (4) Varav BDT < (3) (5) Utsläpp av kväve, kg Reningsgrad 410 kg (6) 54 % 280 kg % 304 kg 62 % 54 kg 95 % Utsläpp av fosfor, kg Reningsgrad 25 kg (65) 81 % 13 kg 90 % 6 kg 95 % 1 kg 99 % BOD, reningsgrad 90 (6) 90 % 99 % 99 % Totala kostnader miljoner kr miljoner kr miljoner kr (1) WSB Clean från Tranås Cementvarufabrik. (2) Den vanligaste lösningen i områdena är i dag septitank, men det förekommer också olika torrlösningar och latrinhink. Sammantaget innebär detta att mängden avloppsvatten som genereras är mindre än för genomsnittshushåll med enbart vattentoaletter. (3) För att nå erforderlig cirkulation i ett utbyggt kommunalt VA-nät förutsätts att färskvatten tillförs utöver avloppsvattnet så att åtminstone halva dess kapacitet uppfylls, d.v.s. motsvarande 900 pe x 0,5 = 450 pe. (4) Med vakuumtoalett eller urinsorterande toalett. (5) Renas i markbädd med infiltration och slamavskiljare. (6) I dag har fastigheterna en rad olika lösningar för hantering av BDT-vatten, varav vissa är av nyare datum och uppfyller gällande krav, men många är gamla och gör det inte. Det gör det omöjligt att beräkna utsläpp och reningsgrad. Därför utgår siffrorna från att BDT-vattnet är helt orenat, även om det så klart inte är fallet. Däremot bryts organiska ämnen ner mycket väl i markbäddar, så det är inte problemet med dagens lösningar.

6 Bilaga 2: Kostnadsjämförelse mellan olika VA-lösningar Avlopp: Alternativ Kommentar Cirkapris per hushåll (nyanläggning/drift) 1a. Sluten tank (septitank) för WC. Slamavskiljare plus markbädd för BDT-vatten (avloppsvatten från bad, disk Befintlig anläggning på många hushåll idag. Kräver regelbunden slamtömning och underhåll av markbädd. 30 tkr för septitank tkr för markbädd 2 4 tkr/år för slamtömning (beroende på utnyttjande) och tvätt) 1b. Sluten tank (septitank) för WC. Minireningsverk för BDTvatten. Sluten tank finns på många fastigheter idag. Ett område delar på ett eller flera minireningsverk för BDTvatten. 30 tkr för septitank tkr för reningsverk 1,5 tkr/år för drift (slamtömning och byte av fosforfälla) 1c. Sluten tank (septitank) för vakuumtoalett för WC. Minireningsverk för BDTvatten. Sluten tank finns på många fastigheter idag. Vakuumtoalett medför små volymer och därmed färre slamtömningar. Vakuumtoalett 6 30 tkr 30 tkr för septitank tkr för reningsverk 1,5 tkr/år för drift (slamtömning och byte av fosforfälla) 2a. Minireningsverk för WC + BDT med fosforfälla och UVlampa Ett område delar på ett eller flera minireningsverk. Viss slamtömning tkr 1,5 tkr/år för drift (slamtömning och byte av fosforfälla) 2b. Minireningsverk för WC + BDT med växtbaserad rening Minimerad slamtömning, lämplig för öar tkr 0,5 tkr/år för drift Vatten: Alternativ Kommentar Cirkapris per hushåll (nyanläggning/drift) 1. Borrad brunn med reningsfilter, ev. delad mellan flera hushåll Befintlig lösning för många hushåll idag. Problem kan finnas med grundvattnet tkr för delad brunn 0,5 tkr/år för drift 2. Renat vatten från Mälaren Fördel: påverkar inte grundvattnet. Sjövatten för bevattning fås som bonus. Dessa alternativ jämförs med: tkr 0,5 tkr/år för drift Kommunalt VA Kommentar Cirkapris per hushåll (nyanläggning/drift) 3. Kommunens storskaliga lösning för vatten och avlopp Dyrbar lösning med miljöproblem. Upp till 400 tkr 5 tkr/år för drift