Rádujávri Fjällstation Rádujávri Mountain Hut. Sara Mohlin. Handledare/ Anna Karin Edblom Supervisor Examinator/ Per Franson Examiner.

Transkript

1 Rádujávri Fjällstation Rádujávri Mountain Hut Sara Mohlin Handledare/ Anna Karin Edblom Supervisor Examinator/ Per Franson Examiner Examensarbete inom arkitektur, avancerad nivå 30 hp Degree Project in Architecture, Second Level 30 credits 01 juni 2018

2 Rádujávri Fjällstation STF Svenska turistföreningen Mitt examensarbete är en fjällstation i anslutning till Kungsleden. Det finns idag fjällstugor och fjällstationer längs med leden med dagsvandringsavstånd, men några sträckor är väldigt långa, alternativt att det inte finns stugor alls och där behövs idag tält. Jag har valt en plats som kompletterar dagens stugor. Min fjällstation skall innehålla övernattningsmöjligheter för ungefär 40 personer, vilket är snittet om man jämför STF stugor längs leden. Är det dåligt väder är alla välkomna att söka skydd, vilket betyder att ytorna behöver vara lite flexibla för att man ska kunna lägga ut madrasser på golven vid behov. Flera gånger under året anordnas event, t.ex. fjällräven classic. Under denna vecka vandrar 2000 personer tillsammans, vilket medför otroligt stor press på stugorna. Fjällstationen skall också ha bastu, wc och en liten butik för att kunna fylla på proviant inför nästa dags vandring. Varje fjällstuga som STF har ansvaret för har även en stugvärd som behöver ett eget boende. Svenska Turistföreningen (STF) är en ideell förenig som bildades 1885 med syftet att utveckla turism inriktad på naturupplevelser. STF vill få människor att upptäcka Sverige och värna om unika miljöer, från norr till söder. Det är en av Sveriges största ideella organisationer med ca medlemmar. I slutet på 1800talet kom de första tankarna på att skapa en sammanhängande vandringsled i svenska Lappland, som man ofta kallar Europas sista vildmark. Kungen av lederna ska gå igenom Lapplands fjällvärld och passera de vackraste platserna Kungsleden, som skapades i början på 1900taket på initiativ av Svenska Turistföreningen. Längs större delen av Kungsleden ligger ett uppbyggt system av fjällstationer, vandrarhem och fjällstugor som drivs av Svenska turistföreningen vilket gör att leden lämpar sig för både nybörjare och erfarna vandrare samt att man kan vandra lätt utan att behöva bära med sig ett tält. Sverige har elva bergstoppar som är över 2000 meter och samtliga finns i Lappland och tillsammans med dom spektakulära dalarna bildar de en sällsynt natur som UNESCO upphöjt till världsarv under namnet Laponia där flertalet nationalparkerna ingår. Renskötsel sker i hela området och det finns ca renar i Sverige och Norge. I takt med att turismen ökar trängs renarna undan sina naturliga betesmarker, därför arbetas det ständigt med att öka förståelsen och kunskapen kring samer och renskötsel.

3 Kungsleden I norra Sverige finns en av världens mest kända vandringsleder Kungsleden. Leden är mycket välbesökt under sommarhalvåret och sträcker sig genom Lapplands fjällvärld från Abisko i norr till Hemavan i söder, drygt 400 km. Kungsleden går genom fyra nationalparker; Abisko, Stora Sjöfallet, Sarek och Pieljekaise. Naturen växlar mellan dramatiska fjäll, björkskog, hedar & sjöar. Sommarleden är en upptrampad stig, väl markerad med målade stolpar, stenar eller träd och med broar över vattendrag. Vinterleden för längdskidåkare är markerad med röda ledkryss. Raststugor finns utmed leden för pauser, roddbåtar finns för att ta sig över sjöarna och fjällstugor för övernattning. Leden brukar delas upp i tre delar; Den norra delen är den mest besökta från Abisko till Kvikkjokk eller via den populära avstickaren förbi Kebnekaise, här finns STF övernattningsmöjligheter hela sträckan. Mitten av leden går från Kvikkjokk till Ammarnäs och denna sträcka är den minst besökta då denna sträcka kräver tält. STF har inga övernattningsstugor här men man passerar flertalet byar där man kan hyra ett rum eller enklare stugor. Södra delen sträcker sig mellan Ammarnäs och Hemavan, här finns det åter igen STF stugor med dagsvandrings mellanrum. Kungsleden, norra delen Situationsplan Skala 1: km

4 Vandring Abiskojaure Alesjaure De flesta vandrarna väljer att starta i Abisko och vandra söderut. Efter första natten i Abiskojaure börjar vandringen i björkskog, man passerar ett antal broar över vattendrag, lämnar Abisko nationalpark och sedan börjar den långa stigningen uppför Gironbacken. Man kommer upp i ett storslaget fjällandskap och utsikten bakåt är fantastisk. Leden fortsätter delvis på skrå genom besvärlig vegetation, videsnår och stenigt underlag. Utan stigen skulle vandringen vara oerhört jobbig. Dalen breder ut sig och ramas in av höga fjällmassiv med imponerande resning och man kan överblicka hela dalen med sina stora sjöar. Stigen fortsätter ganska nära strandkanten längs vackra ängar och är sträckvis snårig och sumpig, utlagda träspänger är till stor hjälp. Under några veckor sommartid kan sträckan kortas ner de sista 4 km med båt som Alesjaures stugvärd kör. Etappen är lång och tuff, men räknas som en av de tjusigaste längs Kungsleden. Ab A isk bis o ko A jaur les e ja Tj ure äk tja Ka Sä itu S lka i T m n Va eusajau gi kk jaure ot re av Sa are lto lu Si okt to a jau r A e kts e Kv Pår ikk te jok k V äs te rfj äl V l ou na tjv ike Jä n A kkv do lfs ik str ö S m Rä jnju l vf all tje s A stug m a m n a Arnä ige s r S Tä er t rn ve as j V Sy ö He iter ter m ska av l an Jag har valt att placera mig i mitten av etappen, ute på en halvö, där 2 leder möts. Kungsleden Skala Jämförelse mellan Abisko och Stockholm

5 F G D A E C B Situationsplan Huvudbyggnad, gäststugor, bastu Skala 1: m

6 Vinter Vår Sommar Höst December, Januari och Februari Mars, April och Maj Juni, Juli och Augusti September, Oktober och November Norrsken Störst chans att uppleva norrsken är från oktober till mars Vinter med stugvärd. Fjällstugor är öppna och bemannade med stugvärd, slutet på feb till mitten av maj Skidåkning Sommar med stugvärd. Fjällstugor är öppna och bemannade med stugvärd juni till september Vandring Renslakt Höstslakten sker i september i samband med renskiljning Polarnatt är i början av decemeber till januari. Solen går aldrig upp över horisonten Byggnation och renovering Lättare med transport av material på snö mellan säsongerna Inköp av varor. Matvaror till butiker etc. beställs och paketeras för att invänta transport Stugvärdars packning Bussgods upp till Abisko för vidaretransport med snöskoter ut till stugorna. Förvaras i förråd till stugvärden anländer Transport vinter. Majoriteten av transporter sker på vintern med snöskoter eller bandvagn, mest kostnadseffektivt Renkalvning är i slutet på maj. Stugorna stängda, känslig period och renarna får inte bli störda Midnattssol. Mitten av juni till början av juli Kalvmärkning Sker i rengärden juni juli. En av årets stora händelser Högsäsong är mitten av juli till början av augusti Swedish alpine ultra Fjälllöpning i juli från Nikkaluokta till Abisko Transport tillbaka När snön kommer transporteras skräp, packning, tomma gasoltuber etc. tillbaka till närmaste väg Återvinning. Sorterat avfall hämtas av sopbil för transport till närmast återvinningscentral Fjällräven classic Vandring från Nikkaluokta Abisko. 1 vecka i aug med 2000 gäster från 30 olika nationer Transport sommar. Komplettering av varor på sommaren transporteras med helikopter

7 Sektion Snitt genom dalen Skala 1: m Elektricitet Solpaneler placerade på taken producerar el som lagras i bränsleceller. Den här typen av byggnad kräver inte mycket el, utan till det nödvändigaste radio, ladda telefoner, fläktar (se uppvärming), vattenpump (se vatten) och några glödlampor. Vatten Fjällsjöarna innehåller drickbart vatten, som pumpas upp till en vattentank. På vintern tömmer man vattentanken och kopplar ur ledningar för att undvika frysning, då får man hämta vatten via dunkar. Återvinning Övrigt avfall sorteras, pressas ihop och förvaras i förråd tills transporter kan ske, vintertid. Avfallet transporteras till närmaste väg där sopbil hämtar. Värme Ved transporteras ut på vintern med snöskoter eller bandvagn och förvaras i vedförråd. Uppvärmning via vedkamin. Alla gäststugor har en egen kamin. Matlagning Stugorna är utrustade med gasolkök. Gasoltuberna transporteras med snöskoter eller bandvagn vintertid och förvaras i förråd. Brännbart avfall Den nuvarande lösningen i STF stugor är en brännugn där man eldar brännbart avfall varje vecka. Transport Majoriteten av transporter sker på vintern med snöskoter eller bandvagn. Miljön är känslig därför är det att föredra transport på snö. Kompletterande transporter på sommaren görs med helikopter. Gråvatten Vatten från disk etc transporteras till en infiltrationsbädd i marken för att renas. Vintertid får detta tömmas med slaskhink som är den befintliga lösningen i STF stugor. Toalett Torrtoalett/Mulltoa är en biologisk toalett där avfallet förmultras och blir färdig kompost. Kräver varken avlopp eller el.

8 Sektion AA mot norr Snitt genom minsta gäststugan m Soldiagram morgon lunch eftermiddag kväll Solpaneler Huvudbyggnaden är placerad och vinklad efter solen. Solpanelerna nås av sol hela dagen, uppdelat på två panelområden Solpaneler Fasaden är vinklad för att maximera solens strålar mot solpanelerna

9 Sektion CC mot sydväst Snitt genom minsta gäststugan Sol morgon Drick morgonkaffet i nischen på huvudbyggnaden. Morgonsol på uteplatser vid gäststugor Sol lunchtid Stugvärdens bostad med uteplats i söderläge. Endast stugvärd på plats vid denna tid på dagen. Sol eftermiddag Vila i solen på uteplatsen vid huvudbyggnaden efter dagens vandring. Eftermiddagssol i nischen. Eftermiddagssol på uteplatser vid gäststugor och bastubyggnad Sol kväll Ät middag på uteplatsen vid huvudbyggnaden. Kvällssol i nischen. Kvällssol på uteplatser vid gäststugor och bastubyggnad

10 Sektion BB mot nordöst Snitt genom huvudbyggnad mm 70 N NV NÖ V Ö Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Nederbörd SV SÖ cm 140 S m/s 24 m/s 46 m/s 68 m/s 810 m/s Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Snödjup Vind Vanligaste vindriktning är från sydväst Vind Skapa vindskyddade platser. Nederbörd Snödjup 150 cm Entréer under tak På grund av snömängden vintertid är alla entéer skyddade och placerade under tak

11 Sektion DD mot nordväst Snitt genom stora gäststugan Gästrum (varav säkerhetsstuga) Sällskapsdel med kök Stugvärdsbostad Butik och reception Butiksförråd Torkrum Vedbod Förråd Teknik Återvinning och soprum Toalett Bastu och dusch 130 m 2 (30 m 2 ) 95 m 2 27 m 2 21 m 2 8 m 2 8 m 2 15 m 2 17 m 2 10 m 2 10 m 2 19 m 2 40 m 2 Program Totalt 400 m 2 Program Mörkblått Personalytor Blå Gemensamma ytor Ljusblått Gästbostad Siktlinjer Byggnadernas placering är påverkad av siktlinjerna från alla de stora fönsterpartierna är siktlinjerna mot naturen obehindrad. Fasadnisch Huvudbyggnad. Morgonsol och eftermiddags/kvällssol

12 Huvudbyggnad 1. Huvudentré 2. Hall 3. Torkrum 4. Kök för självhushåll 5. Sällskapsytor 6. Teknik 7. Förråd 8. Toaletter 9. Soprum 10. Återvinning 11. Ved Reception 13. Butik 14. Butiksförråd 15. Skidförråd 16. Stugvärdens bostad Situationsplan Huvudbyggnad & gäststugor m 16

13 Bastubyggnad 17. Sällskapsyta 18. Bastu 19. Omklädningsrum 20. Duschrum 21. Brygga H 18 H 17 Bastubyggnad Planritning Bastubyggnad Fasader & Sektion H H

14 Huvudbyggnad Fasad F, mot sydväst Huvudbyggnad Fasad & sektion GG Stugvärd En dag på fjällstationen Morgonen startar med en av de viktigaste uppgifterna på dagen slå igång radion och lyssna på väderprognosen. En av den vanligaste frågan man får som stugvärd är hur blir vädret idag? Stugvärdens uppgift är att se till att fjällstugans drift fungerar och att se till att gästerna har det bra. Vanliga sysslor är byta gasoltuber, elda sopor, städa, värma bastun och fylla på varor i butiken. Stugvärden är vanligtvis på plats en månad i sträck och sedan kommer nästa och byter av. Några större stationer har flera stugvärdar. Det är stugvärden som välkomnar gästerna, tar betalt och delar ut sovplatserna. Logistiken med de olika gästerna är ibland en utmaning, några kommer i grupp och vill bo tillsammans, en annan har med sig hund och ibland är alla sovplatser upptagna och då får man plocka fram madrasser. Gästerna vaknar, sitter och äter frukost och dricker kaffe i fasadnischen i morgonsolen. Gästerna städar efter sig och vandrar vidare till nästa destination. När gästerna gett sig iväg är det bara stugvärden på plats i några timmar, då kan man passa på att ta en dagstur eller göra stugvärdens sysslor. Stugvärden har en egen uteplats i söderläge där man kan sitta och äta sin lunch. På eftermiddagen anländer nya gäster, som är trötta efter en dags vandring och gärna vill tvätta av sig. Då finns bastun till förfogande där man även kan ta ett dopp i den kalla fjällsjön. Man lagar sin middag själv i det gemensamma köket och är det fint väder kan man sitta på kvällsterrassen och äta måltiden. Att bo på en STF fjällstation innebär ett ansvar man får hugga sin egen ved för att värma upp sin gäststuga, hämta vatten och städa efter sig. Efter middagen sitter gästerna och dricker kaffe framför brasan eller spelar sällskapsspel vid långborden. Man går och lägger sig ganska tidigt för att orka med morgondagens vandring. Undantag är klara vinterkvällar då många väljer att stanna uppe längre för att uppleva norrskenet.

15 Sektion E E Huvudbyggnad Skala 1: cm

16 Landskapsmodell Modell Skala 1:50 000

17 Situationsmodell Modell Skala 1:500

18 Huvudbyggnad Modell

19 Sara Mohlin Studio 3 Handledare Anna Karin Edblom Soldiagram morgon lunch eftermiddag kväll Solpaneler Huvudbyggnaden är placerad och vinklad efter solen. Solpanelerna nås av sol hela dagen, uppdelat på två panelområden Elektricitet Solpaneler placerade på taken producerar el som lagras i bränsleceller. Den här typen av byggnad kräver inte mycket el, utan till det nödvändigaste radio, ladda telefoner, fläktar (se uppvärming), vattenpump (se vatten) och några glödlampor. Värme Ved transporteras ut på vintern med snöskoter eller bandvagn och förvaras i vedförråd. Uppvärmning via vedkamin. Alla gäststugor har en egen kamin. Transport Majoriteten av transporter sker på vintern med snöskoter eller bandvagn. Miljön är känslig därför är det att föredra transport på snö. Kompletterande transporter på sommaren görs med helikopter. Vinter December Januari Februari Norrsken Störst chans att uppleva norrsken är från oktober till mars Polarnatt Början av decemeber till januari. Solen går aldrig upp över horisonten Byggnation och renovering Lättare med transport av material på snö mellan säsongerna Inköp av varor Matvaror till butiker etc. beställs och paketeras för att invänta transport Abiskojaure Alesjaure Tjäktja Sälka Singi Kaitumjaure Teusajaure Aktse Pårte Kvikkjokk Jäkkvik Adolfsström Sol morgon Drick morgonkaffet i nischen på huvudbyggnaden. Morgonsol på uteplatser vid gäststugor Solpaneler Fasaden är vinklad för att maximera solens strålar mot solpanelerna Aigert Serve Tärnasjö Syter Viterskal Hemavan Vatten Fjällsjöarna innehåller drickbart vatten, som pumpas upp till en vattentank. På vintern tömmer man vattentanken och kopplar ur ledningar för att undvika frysning, då får man hämta vatten via dunkar. Matlagning Stugorna är utrustade med gasolkök. Gasoltuberna transporteras med snöskoter eller bandvagn vintertid och förvaras i förråd. Gråvatten Vatten från disk etc transporteras till en infiltrationsbädd i marken för att renas. Vintertid får detta tömmas med slaskhink som är den befintliga lösningen i STF stugor. Vår Mars April Maj Vinter med stugvärd Fjällstugor är öppna och bemannade med stugvärd, slutet på feb till mitten av maj Skidåkning Stugvärdars packning Bussgods upp till Abisko för vidaretransport med snöskoter ut till stugorna. Förvaras i förråd till stugvärden anländer Transport vinter Majoriteten av transporter sker på vintern med snöskoter eller bandvagn, mest kostnadseffektivt Renkalvning Slutet på maj. Stugorna stängda, känslig period och renarna får inte bli störda Mitt examensarbete är en fjällstation i anslutning till Kungsleden. Det finns idag fjällstugor och fjällstationer längs med leden med dagsvandringsavstånd, men några sträckor är väldigt långa, alternativt att det inte finns stugor alls och där behövs idag tält. Jag har valt en plats som kompletterar dagens stugor. Min fjällstation skall innehålla övernattningsmöjligheter för ungefär 40 personer, vilket är snittet om man jämför STF stugor längs leden. Är det dåligt väder är alla välkomna att söka skydd, vilket betyder att ytorna behöver vara lite flexibla för att man ska kunna lägga ut madrasser på golven vid behov. Flera gånger under året anordnas event, t.ex. fjällräven classic. Under denna vecka vandrar 2000 personer tillsammans, vilket medför otroligt stor press på stugorna. Fjällstationen skall också ha bastu, wc och en liten butik för att kunna fylla på proviant inför nästa dags vandring. Varje fjällstuga som STF har ansvaret för har även en stugvärd som behöver ett eget boende. V Sol lunchtid Stugvärdens bostad med uteplats i söderläge. Endast stugvärd på plats vid denna tid på dagen. NV SV N S 02 m/s 24 m/s 46 m/s 68 m/s 810 m/s Vind NÖ Återvinning Övrigt avfall sorteras, pressas ihop och förvaras i förråd tills transporter kan ske, vintertid. Avfallet transporteras till närmaste väg där sopbil hämtar. SÖ Brännbart avfall Den nuvarande lösningen i STF stugor är en brännugn där man eldar brännbart avfall varje vecka. Toalett Torrtoalett/Mulltoa är en biologisk toalett där avfallet förmultras och blir färdig kompost. Kräver varken avlopp eller el. Sommar Juni Juli Augusti Sommar med stugvärd Fjällstugor är öppna och bemannade med stugvärd juni till september Vandring Midnattssol Mitten av juni till början av juli Kalvmärkning Sker i rengärden juni juli. En av årets stora händelser Högsäsong Mitten av juli till början av augusti Swedish alpine ultra Fjälllöpning i juli från Nikkaluokta till Abisko Fjällräven classic Vandring från Nikkaluokta Abisko. 1 vecka i aug med 2000 gäster från 30 olika nationer Transport sommar Komplettering av varor på sommaren transporteras med helikopter Ö Skala jämförelse mellan Abisko och Stockholm Sol eftermiddag Vila i solen på uteplatsen vid huvudbyggnaden efter dagens vandring. Eftermiddagssol i nischen. Eftermiddagssol på uteplatser vid gäststugor och bastubyggnad Gästrum (varav säkerhetsstuga) Sällskapsdel med kök Stugvärdsbostad Butik och reception Butiksförråd Torkrum Vedbod Förråd Teknik Återvinning och soprum Toalett Bastu och dusch Totalt Vind Skapa vindskyddade platser. Vanligaste vindriktning är från sydväst Program Höst September Oktober November 130 m 2 (30 m 2 ) 95 m 2 27 m 2 21 m 2 8 m 2 8 m 2 15 m 2 17 m 2 10 m 2 10 m 2 19 m 2 40 m m 2 Renslakt Höstslakten sker i september i samband med renskiljning Transport tillbaka När snön kommer transporteras skräp, packning, tomma gasoltuber etc. tillbaka till närmaste väg Återvinning Sorterat avfall hämtas av sopbil för transport till närmast återvinningscentral cm STF Svenska turistföreningen Svenska Turistföreningen (STF) är en ideell förenig som bildades 1885 med syftet att utveckla turism inriktad på naturupplevelser. STF vill få människor att upptäcka Sverige och värna om unika miljöer, från norr till söder. Det är en av Sveriges största ideella organisationer med ca medlemmar. I slutet på 1800talet kom de första tankarna på att skapa en sammanhängande vandringsled i svenska Lappland, som man ofta kallar Europas sista vildmark. Kungen av lederna ska gå igenom Lapplands fjällvärld och passera de vackraste platserna Kungsleden, som skapades i början på 1900taket på initiativ av Svenska Turistföreningen. Längs större delen av Kungsleden ligger ett uppbyggt system av fjällstationer, vandrarhem och fjällstugor som drivs av Svenska turistföreningen vilket gör att leden lämpar sig för både nybörjare och erfarna vandrare samt att man kan vandra lätt utan att behöva bära med sig ett tält. Sverige har elva bergstoppar som är över 2000 meter och samtliga finns i Lappland och tillsammans med dom spektakulära dalarna bildar de en sällsynt natur som UNESCO upphöjt till världsarv under namnet Laponia där flertalet nationalparkerna ingår. Renskötsel sker i hela området och det finns ca renar i Sverige och Norge. I takt med att turismen ökar trängs renarna undan sina naturliga betesmarker, därför arbetas det ständigt med att öka förståelsen och kunskapen kring samer och renskötsel. Sol kväll Ät middag på uteplatsen vid huvudbyggnaden. Kvällssol i nischen. Kvällssol på uteplatser vid gäststugor och bastubyggnad mm Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Nederbörd Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Snödjup Nederbörd Snödjup 150 cm Program Mörkblått Personalytor Blå Gemensamma ytor Ljusblått Gästbostad Kungsleden norra delen Kungsleden I norra Sverige finns en av världens mest kända vandringsleder Kungsleden. Leden är mycket välbesökt under sommarhalvåret och sträcker sig genom Lapplands fjällvärld från Abisko i norr till Hemavan i söder, drygt 400 km. Kungsleden går genom fyra nationalparker; Abisko, Stora Sjöfallet, Sarek och Pieljekaise. Naturen växlar mellan dramatiska fjäll, björkskog, hedar & sjöar. Sommarleden är en upptrampad stig, väl markerad med målade stolpar, stenar eller träd och med broar över vattendrag. Vinterleden för längdskidåkare är markerad med röda ledkryss. Raststugor finns utmed leden för pauser, roddbåtar finns för att ta sig över sjöarna och fjällstugor för övernattning. Leden brukar delas upp i tre delar; Den norra delen är den mest besökta från Abisko till Kvikkjokk eller via den populära avstickaren förbi Kebnekaise, här finns STF övernattningsmöjligheter hela sträckan. Mitten av leden går från Kvikkjokk till Ammarnäs och denna sträcka är den minst besökta då denna sträcka kräver tält. STF har inga övernattningsstugor här men man passerar flertalet byar där man kan hyra ett rum eller enklare stugor. Södra delen sträcker sig mellan Ammarnäs och Hemavan, här finns det åter igen STF stugor med dagsvandrings mellanrum. Fasadnisch Huvudbyggnad. Morgonsol och eftermiddags/kvällssol Entréer under tak På grund av snömängden vintertid är alla entéer skyddade och placerade under tak Siktlinjer Byggnadernas placering är påverkad av siktlinjerna från alla de stora fönsterpartierna är siktlinjerna mot naturen obehindrad. Skisser Kungsleden, norra delen Situationsplan Skala 1: Sektion Snitt genom dalen Skala 1:5000 Morgonen startar med en av de viktigaste uppgifterna på dagen slå igång radion och lyssna på väderprognosen. En av den vanligaste frågan man får som stugvärd är hur blir vädret idag? Stugvärdens uppgift är att se till att fjällstugans drift fungerar och att se till att gästerna har det bra. Vanliga sysslor är byta gasoltuber, elda sopor, städa, värma bastun och fylla på varor i butiken. Stugvärden är vanligtvis på plats en månad i sträck och sedan kommer nästa och byter av. Några större stationer har flera stugvärdar. Sektion E E Huvudbyggnad Skala 1: km m Stugvärd Det är stugvärden som välkomnar gästerna, tar betalt och delar ut sovplatserna. Logistiken med de olika gästerna är ibland en utmaning, några kommer i grupp och vill bo tillsammans, en annan har med sig hund och ibland är alla sovplatser upptagna och då får man plocka fram madrasser cm Gästerna vaknar, sitter och äter frukost och dricker kaffe i fasadnischen i morgonsolen. Gästerna städar efter sig och vandrar vidare till nästa destination. När gästerna gett sig iväg är det bara stugvärden på plats i några timmar, då kan man passa på att ta en dagstur eller göra stugvärdens sysslor. Stugvärden har en egen uteplats i söderläge där man kan sitta och äta sin lunch. På eftermiddagen anländer nya gäster, som är trötta efter en dags vandring och gärna vill tvätta av sig. Då finns bastun till förfogande där man även kan ta ett dopp i den kalla fjällsjön. En dag på fjällstationen Situationsmodell Abiskojaure till Alesjaure Skala 1: Man lagar sin middag själv i det gemensamma köket och är det fint väder kan man sitta på kvällsterrassen och äta måltiden. Att bo på en STF fjällstation innebär ett ansvar man får hugga sin egen ved för att värma upp sin gäststuga, hämta vatten och städa efter sig. Efter middagen sitter gästerna och dricker kaffe framför brasan eller spelar sällskapsspel vid långborden. Man går och lägger sig ganska tidigt för att orka med morgondagens vandring. Undantag är klara vinterkvällar då många väljer att stanna uppe längre för att uppleva norrskenet km De flesta vandrarna väljer att starta i Abisko och vandra söderut. Efter första natten i Abiskojaure börjar vandringen i björkskog, man passerar ett antal broar över vattendrag, lämnar Abisko nationalpark och sedan börjar den långa stigningen uppför Gironbacken. Man kommer upp i ett storslaget fjällandskap och utsikten bakåt är fantastisk. Leden fortsätter delvis på skrå genom besvärlig vegetation, videsnår och stenigt underlag. Utan stigen skulle vandringen vara oerhört jobbig. Dalen breder ut sig och ramas in av höga fjällmassiv med imponerande resning och man kan överblicka hela dalen med sina stora sjöar. Vandring Abiskojaure Alesjaure Stigen fortsätter ganska nära strandkanten längs vackra ängar och är sträckvis snårig och sumpig, utlagda träspänger är till stor hjälp. Under några veckor sommartid kan sträckan kortas ner de sista 4 km med båt som Alesjaures stugvärd kör. Etappen är lång och tuff, men räknas som en av de tjusigaste längs Kungsleden. Jag har valt att placera mig i mitten av etappen, ute på en halvö, där 2 leder möts. Situationsplan Huvudbyggnad, gäststugor, bastu Skala 1:2000 Bastubyggnad Planritning Bastubyggnad Fasader & Sektion H H Huvudbyggnad Fasad F, mot sydväst Huvudbyggnad Fasad & sektion GG m H A F G H E 21 B D C Huvudbyggnad 1. Huvudentré 2. Hall 3. Torkrum 4. Kök för självhushåll 5. Sällskapsytor 6. Teknik 7. Förråd 8. Toaletter 9. Soprum 10. Återvinning 11. Ved 12. Reception 13. Butik 14. Butiksförråd 15. Skidförråd 16. Stugvärdens bostad Bastubyggnad 17. Sällskapsyta 18. Bastu 19. Omklädningsrum 20. Duschrum 21. Brygga Situationsplan Huvudbyggnad & gäststugor Sektion AA mot norr Snitt genom minsta gäststuga Sektion BB mot nordöst Snitt genom huvudbyggnad Sektion CC mot sydväst Snitt genom minsta gäststuga Sektion DD mot nordväst Snitt genom stora gäststuga Rádujávri Fjällstation Vakkotavare Saltoluokta Sitojaure Västerfjäll Vounatjviken Sjnjultje Rävfallsstugan Ammarnäs Presentation Layout på 4 skärmar 4,8 x 2 m