Kvalitetsredovisning 2016 och Verksamhetsplan Leksands gymnasium Leksands gymnasiesärskola

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2016 och Verksamhetsplan 2017 Leksands gymnasium Leksands gymnasiesärskola

2 Innehållsförteckning OM KVALITETSARBETET... 3 MÅL, UPPDRAG OCH FOKUSOMRÅDEN... 3 PLANERING AV DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET... 4 KVALITETSREDOVISNING FAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 5 REDOVISNING AV PRIORITERADE OMRÅDEN STUDIERESULTAT... 8 ÖVRIG KVALITATIVA MÅTT... 9 ENKÄTER... 9 SAMMANFATTANDE ANALYS GYMNASIESÄRSKOLAN VERKSAMHETSPLAN CAMPUS LEKSANDS GYMNASIUM PRIORITERADE OMRÅDEN 2017 GYMNASIESKOLAN PRIORITERADE OMRÅDEN 2017 GYMNASIESÄRSKOLAN EKONOMI ORGANISATION

3 Om kvalitetsarbetet Varje huvudman och rektor har ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. Detta ska vara underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. Detta är kvalitetsuppföljning på avdelningsnivå för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Leksands kommun. Mål, uppdrag och fokusområden Skollag och läroplan Skollagen 1 är verksamhetens övergripande styrdokument. För att säkerställa att skolorna och kommunen uppfyller de krav som ställs genomförs en internkontroll genom att en fastställd checklista årligen kontrolleras (bilaga 1). Huvuduppgiften för gymnasieskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Skolans ansvar för att främja en människors lika värde och demokratiska rättighet beskrivs i läroplanens kapitel 1. Leksands kommuns vision Det är lätt att leva i Leksand! Här möts öppna och levnadsglada människor i ett modernt samhälle som präglas av valfrihet, professionalitet och omtanke. Leksand är en kommun med invånare där människor trivs och känner sig hemma. Vi har en mycket bra levnadsmiljö som är tillgänglig för alla, ett tryggt samhälle och hög kvalitet i våra gemensamma verksamheter. Vi har ett mångkulturellt samhälle och ser det som en styrka. Sektorplan I sektorplanen för Lärande och stöd 2017 finns följande uppdrag definierat: Ännu bättre måluppfyllelse hos eleverna i våra skolor. Fokusområden 2016 För att nå uppsatt mål i sektorplanen har Leksands gymnasium haft följande fokusområden under Hög måluppfyllelse a. Ledarskap i undervisningen - goda relationer - struktur och ordning - återblick härblick - framåtblick - höga förväntningar b. Kollegialt lärande - att få växa i sin yrkesroll c. Elevinflytande 2. Organisation för nyanlända 1 3

4 3. Rekrytering av elever a. Hög måluppfyllelse b. Marknadsföring fortsatt arbete enligt årets modell c. Samverkan Rättvik d. Samverkan vuxenutbildning e. Samverkan i KAA. Kommunala aktivitetsansvaret, år Planering av det systematiska kvalitetsarbetet Det systematiska arbetet visualiseras i hjulet nedan. Dec: bedömning betyg Jan: kvalitetsred och v-plan Okt/nov: klasskonferenser Kursutvärderingar Feb: utvecklingssa mtal Feb/mars: klasskonf Okt: utvecklingssa mtal Rapport till utskottet Aug: skolstart Enkäter Juni: utvärderingsdagar Jan: årsred/ verksamhetsber Kursutvärderingar Juni: bedömning betyg Juni: avslutning Maj: analysdag pedagoger 4

5 Kvalitetsredovisning 2016 Fakta och förutsättningar Program/utbildningar vid Leksands gymnasium Vid Leksands gymnasium finns två skolformer, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Gymnasieskola Gymnasieskolan har tio nationella program och Introduktionsprogrammen (IM). 1. Barn- och fritidsprogrammet 2. Ekonomiprogrammet 3. Estetiska programmet 4. Gymnasial lärlingsutbildning 5. Handels- och administrationsprogrammet 6. Hantverksprogrammet 7. Naturvetenskapsprogrammet 8. Restaurang- och livsmedelsprogrammet 9. Samhällsvetenskapsprogrammet 10. Teknikprogrammet 11. Introduktionsprogrammen Gymnasiesärskola Vid gymnasiesärskolan finns två valbara program. 1. Programmet för hantverk och produktion 2. Programmet för hotell, restaurang och bageri 3. Programmet för Hälsa, vård och omsorg Elever och personal Snabbfakta Antal gymnasieskolor i kommunen Antal elever gymnasiet Varav kvinnor Varav män Antal elever gymnasiesärskolan Varav kvinnor Varav män Andel folkbokförda i Leksand 64,8% 65,2% 68,2% Antal lärare (heltidstjänst) Antal lärare (personer) Andel lärare med ped. högsk. examen 91 % 89 % iu Antal elever per heltidstjänst 10,9 5

6 Antal elever/lärare i gymnasieskolan 14,0 12,0 11,7 11,0 11,4 11,7 10,9 11,2 10,0 8,0 10,9 10,6 10,4 10,4 10,1 10,3 6,0 4,0 2,0 0, Leksand Riket Figuren visar att antalet elever/per lärare över tid är något högre vid Leksands gymnasium jämfört med riket. Redovisning av prioriterade områden 2016 Måluppfyllels en hos eleverna ska öka Genomfört - Skolan arbetar aktivt, i alla sammanhang, med Att lyckas på gymnasiet. Eleverna får stöd i studieteknik. Det är fokus på att närvara på lektionerna. Skolledningen har ett nära samarbete med elevrådet. Det är även fokus på kollegialt lärande för undervisande personal. - Elevernas ansvar försöker vi förtydliga men även vikten av att relationerna i undervisningen ska vara goda. - Genomsnittliga betygspoäng ökade mellan 2014 och 2015 för att sjunka något till Även om vi visar på bra resultat vill vi fortsätta att utveckla för att nå högre nivåer. Vi ligger fortfarande under riket vilket vi inte ska vara nöjda med. - Ingångsbetygen från åk 9 i vår kommun har stigit de senaste åren. Leksands ungdomar har lägre betyg än riket när de söker till gymnasiet, vilket bl a visar på att de inte är tillräckligt förberedda för gymnasiestudier. Sett till kommunens socioekonomiska sammansättning bör Leksandsungdomarna ha högre betyg i åk 9. Det vi kan se är att pojkarna generellt kommer in på gymnasiet med lägre poäng jämfört med flickorna, vilket gör utmaningarna större för pojkarna. - Om insatserna stärks tidigt i grundskolan får eleverna större möjlighet att lyckas bättre på gymnasiet och de får en bra grund för resten av livet. - Högskoleförberedande program lyckas bättre än elever på yrkesförberedande program avseende examen efter tre år. Föregående år var det tvärtom. Även om vi nationellt står oss väl i konkurrensen, och ligger över rikssnittet, är vi inte nöjda förrän 100 % av eleverna får gymnasieexamen efter tre år. - Under läsåren 15/16 till och med läsåret 17/18 kommer fokus i kompetensutveckling att vara kollegialt lärande. Vi har deltagit i Matematiklyftet, innevarande läsår deltar en pilotgrupp i Läslyftet. Därefter är målet att hela skolan ska delta i Läslyftet, dock kommer det att ske utan bidrag från Skolverket. Det kollegiala lärandet kommer att utvecklas och formerna av detta sker i samråd med personalen och utvecklas kontinuerligt. 6

7 Organisation för nyanlända Rekrytering av elever - Leksands gymnasium ställdes, liksom hela Sverige, inför en stor utmaning i och med flyktingvågen hösten Under kort tid var det nödvändigt att bygga upp en ny skola med språkundervisning för cirka 100 elever. - Läget blev mycket komplicerat då det var svårt att förutsäga antalet nyanlända, deras skolbakgrund samt hur länge de skulle stanna. - Januari 2017 har vi en organisation med 10 lärare, 4 studiehandledare på olika språk, studiehandledning via nätet, en utbyggd administration och skolhälsovård. Vi har modersmålsundervisning på arabiska, finska och dari. - Januari 2017 har vi ca 80 nyanlända elever inskrivna. Framtiden för dessa ungdomar ter sig mycket olika. Vissa får beslut om att de ska avisas från landet och av dessa överklagar många. Asylboendet i Siljansnäs stängs under våren och ett antal ungdomar kommer att flytta. Vissa får uppehållstillstånd och stannar kvar i Leksand. - Utöver detta börjar kommunerna att ta hem sina ungdomar vilket får till följd att de slits upp från sina studier och sin nya trygghet samt att det kommer ungdomar till oss som lämnat andra kommuner och tryggheten där med skola och boende. - Situationen är mycket komplicerad och det är svårt att göra en bedömning om hur organisationen kommer att se ut de närmaste åren. - Vi kan inte idag med säkerhet säga hur mycket personal och övriga resurser vi kommer att behöva. - Kommunen har erbjudits, och tackat ja till, en satsning kring nyanländas lärande. Dels är det en generell satsning dels en riktad satsning för att utveckling av mottagande, integration och lärandet i klassrummet. Ett samarbete sker med grundskolan kring dessa utvecklingsområden. - Till hösten kommer nya lokaler att tas i bruk i Brandmannen då hyresavtalet med nuvarande lokaler i Barkdal upphör. - Gymnasieskolan är en konkurrensutsatt verksamhet. Det finns ett stort utbud av gymnasieskolor i samverkansområdet, Gysam, och i länet som helhet. Inom Gysam sker ett gott samarbete kring olika utvecklingsområden, samtidigt som vi konkurrerar med varandra. På marknaden finns ett stort antal ungdomar som vill ha den bästa utbildningen och de gör medvetna val. - En ny grafisk profil har tagits fram och den kommer att lanseras april I och med det har skolan fått en egen logotype. - Det viktigaste för en skola är att visa på kvalité i form av bra undervisning, bra lärare och att eleverna ges möjlighet till utveckling. Ett mått på det är måluppfyllelsen. - Vi har under de senaste åren utvecklat ett bra och nära samarbeta med Stiernhööks gymnasiet i Rättvik. Flera lärlingsutbildningar drivs gemensamt med lärare som undervisar elever på båda skolorna. Vi har en gemensam marknadsföring och deltar på varandras öppna hus. Skolledningarna träffas kontinuerligt för att diskutera möjliga samarbeten. - Vuxenutbildningen i Leksand/Rättvik kan köpa utbildningsplatser inom exempelvis finsnickeri-lärling eller kock-lärling. - Kommunen har en skyldighet att ha en KAA-organisation, KommunaltAktivitetsAnsvar. En handlingsplan och tydlig organisation har tagits fram och vid kontinuerliga möte följs elever upp som inte går i skolan. 7

8 Studieresultat Politiskt mål - Ännu bättre måluppfyllelse hos eleverna Grön text = över riket. Röd text = under riket. Gäller för respektive år. BETYGSPOÄNG - MAX 20, Genomsnittlig betygspoäng elever med gymnasieexamen (L) 14,1 14,2 14,0 Genomsnittlig betygspoäng elever med gymnasieexamen (R) 14,5 14,5 14,6 Genomsnittlig betygspoäng elever med gymnasieexamen (L) hög 14,2 14,2 14,3 Genomsnittlig betygspoäng elever med gymnasieexamen (R) hög 15,1 15,0 15,1 Genomsnittlig betygspoäng elever med gymnasieexamen (L) yrk 13,8 14,2 13,6 Genomsnittlig betygspoäng elever med gymnasieexamen (R) yrk 13,6 13,5 13,5 BEHÖRIGHET TILL HÖGRE STUDIER - % Grundläggande behörighet till universitet och högskola (L) 67,1 58,0 71,6 Grundläggande behörighet till universitet och högskola (R) 70,3 71,3 72,0 Grundläggande behörighet till universitet och högskola (L) hög 96,1 82,9 88,4 Grundläggande behörighet till universitet och högskola (R) hög 91,0 90,7 90,8 Grundläggande behörighet till universitet och högskola (L) yrk 31,7 29,5 41,7 Grundläggande behörighet till universitet och högskola (R) yrk 34,8 34,9 35,5 EXAMEN - % Andel elever med examen (L) 95,0 86,3 90,3 Andel elever med examen (R) 88,5 89,2 89,6 Andel elever med examen (L) hög 96,1 82,9 88,4 Andel elever med examen (R) hög 91,0 90,7 90,8 Andel elever med examen (L) yrk 93,7 90,2 93,8 Andel elever med examen (R) yrk 84,4 86,2 87,3 EXAMEN INOM 3 ÅR - % Startår 2011 Startår 2012 Startår 2013 Andel elever med examen inom 3 år (L) 67,0 66,1 70,5 Andel elever med examen inom 3 år (R) 65,2 65,2 63,4 Andel elever med examen inom 3 år (L) hög 78,3 69,2 81,1 Andel elever med examen inom 3 år (R) hög 75,8 75,5 73,8 Andel elever med examen inom 3 år (L) yrk 76,7 74,2 71,2 Andel elever med examen inom 3 år (R) yrk 70,8 69,9 66,6 8

9 KURSPROV SVENSKA 1 Resultat på kursprov i Svenska 1 våren ,7 11,3 12,1 14,7 11,4 13, Yrkespr Högskoleförb pr Samtliga program Leksand Riket Figuren visar att eleverna vid Leksands gymnaisum ligger något under riket vid kursprovet i Svenska 1 våren Lägre resultat får eleverna främst inom området Skriva där 16,7 % fick betyget F och 60 fick betyget E. Även 2015 var resultatet lågt inom området skriva (17,8 % fick F och 45,2 % fick E). Övrig kvalitativa mått Andel elever som går i kommunens egna skolor (L) 64,8 65,2 68,2 Andel elever som går i kommunens egna skolor (R) 40,7 41,5 44,2 Andel elever antagna till förstahandsvalet (FB) 87,2 81,2 87,9 Andel elever antagna till förstahandsvalet (R) 73,3 70,5 68,9 Andel elever som gör avbrott/studieuppehåll (L) Andel elever som gör avbrott/studieuppehåll (R) Kostnad för gymnasieskolan kr/elev (L) sep Kostnad för gymnasieskolan kr/elev (R) iu sep L= Leksands gymnasium, R= Riket, FB= Folkbokförda Enkäter Skolinspektionens enkät åk 2 och pedagoger Skolinspektionen genomförde en enkät under tidig höst Den riktade sig till samtlig pedagogisk personal och elever åk 2. Syftet med enkäten är att få syn på utvecklingsområden på skolan och för att de ska ta beslut om en eventuell inspektion. Enkäten är ett viktigt underlag i Skolinspektionens arbete med att granska landets skolor. Skolenkäten genomförs med alla skolenheter i Sverige under en tvåårsperiod. Svaren på vissa frågor redovisas även på Skolverkets webbplats Välja skola, som riktar sig till föräldrar och elever. 9

10 Elever Elever Elever Pedagoger Leksands gymn åk 2 Samtliga medverkande skolor åk 2 Veta vad som krävs Stimulans Tillit till elevens förmåga Anpassning efter elevens behov Utmaningar Argumentation och kritiskt tänkande Grundläggande värden i undervisningen/lärandet Grundläggande värden på skolan Information om utbildningens innehåll Samverkan av undervisning Stimulans och utmaningar Tillit till elevens förmåga Anpassning efter elevens behov Argumentation och kritiskt tänkande Grundläggande värden i undervisningen Grundläggande värden på skolan Pedagog er Leksands gymn Pedagoger Samtliga pedagoger Delaktighet och inflytande Elevinflytande Ordningsregler Ordningsregler Studiero Studiero Trygghet Trygghet Förhindra kränkningar Förhindra kränkningar Elevhälsa Elevhälsa Särskilt stöd Bedömning och betygssättning Pedagogiskt ledarskap Utveckling av utbildningen Rutiner Skolinspektionens elevenkät 1. Det är svårt för eleverna att förstå vad de ska göra för att klara av studierna. 2. Skolarbetet är inte tillräckligt stimulerande och vi behöver utmana eleverna mer i undervisningen. De vill ha mer diskussioner kring etiska frågeställningar och ställningstaganden. 3. De upplever inte att de har inflytande i undervisningen på ett önskvärt sätt. 4. Skolan behöver ta fram nya ordningsregler där eleverna ska vara delaktiga. 10

11 5. Studiero behöver förbättras och med ett lugn arbetsklimat förbättras motivationen. Lektionerna upplevs som stökiga emellanåt. 6. Eleverna känner sig trygga på skolan och om kränkningar förekommer tas det omhand av rätt personer. Elevhälsan känner man att kan man besöka vid behov. 7. Eleverna är nöjda med skolan, mer nöjda än riket i genomsnitt, och de kan gärna rekommendera den till andra. Skolinspektionens pedagogenkät Lärarna anser att de informerar eleverna vad de ska göra för att nå målen men de inser att det är svårt för eleverna att förstå hur de ska göra. Det förekommer ämnesövergripande arbeten och samarbete med kollegor. Eleverna blir stimulerade och utmanade. Eleverna stimuleras till diskussioner och argumentation och det finns utrymme för detta på lektionerna. Både i skolan och på lektionerna diskuteras grundläggande etiska frågor. Elevernas påverkan av undervisningen behöver förbättras. Elever och lärare känner till ordningsreglerna och de följs. Det råder bra studiero på lektionerna och det är inte svårt att upprätthålla ordningen. Eleverna upplevs trygga och det är mycket goda relationer på skolan. Det sker ett förebyggande arbete mot kränkningar och om det behövs vet man hur man ska agera. För elever som behöver det, upprättas åtgärdsplaner och utredningar sker skyndsamt. Samarbete och stöd kring betyg och bedömning är bra men kan förbättras. Rektor anses inte ha så god kunskap om det pedagogiska arbetet på skolan och tar inte det ansvar som behövs. Däremot arbetar rektor för elevernas kunskapsutveckling. Det råder brist på ändrade arbetssätt på skolledningens initiativ om eleverna inte klarar sina mål och uppföljningen är inte tillfredställande från skolledningen. Rutiner finns så att arbetet underlättas och elevhälsan är ett mycket gott stöd i vardagen. Kommunal personalenkät Varje år deltar personalen i den så kallade HME-enkäten (Hållbart medarbetarengagemang). Genom denna kan kommunen och verksamheten jämföra sig med ca 60 andra kommuner och kommunala verksamheter. Figuren nedan visar utvecklingen de senaste tre åren. Det maximala värdet är 300 (%). Resultatet visar att Leksands gymnasium, över tid, ligger högre inom alla områden jämfört med andra gymnasieskolor i rikets deltagande kommuner samt jämfört med Leksands kommun i övrigt. Värdet sjönk dock något för verksamheten inom området Motivation från år 2015 till år

12 HME Leksands gy Riket gy Leksands kommun Leksands gy Riket gy Leksands kommun Leksands gy Riket gy Leksands kommun Ledarskap Motivation Styrning Sammanfattande analys Skolan arbetar aktivt, i alla sammanhang, med Att lyckas på gymnasiet. Eleverna får stöd i studieteknik, fokus på att närvara på lektionerna, nära samarbete med elevrådet och kollegialt lärande för undervisande personal. Elevernas ansvar försöker vi förtydliga men även vikten av att relationerna i undervisningen ska vara goda. Där behov uppstår av någon form av stöd försöker vi ordna det. Dessvärre finns det inte alltid resurser som möjliggör det så att det blir riktigt bra kvalité. En mycket stor andel av eleverna trivs bra eller mycket bra på Leksands gymnasium och är nöjda med den utbildning som de har valt. En förklaring kan vara att de flesta elever tycker att de har valt rätt program. Utvecklingssamtal och klassråd fungerar i stort sett bra och omdömet för elevrådet har förbättrats att bli ett ännu bättre demokratiskt forum som arbetar för alla elever. Andel elever från hemkommunen som väljer Leksands gymnasium är ca 68 % vilket skulle kunna vara högre då vi ser att elever väljer andra kommuner eller friskolor på de program som skolan har. Vi behöver marknadsföra skolan mer aktivt för att bättre beskriva vårt utbud. Att utveckla elevdemokrati, skapa fler elevföreningar etc. gör att elever känner en tillhörighet till skolan vilket i sin tur skapar trygghet och trivsel. Det är viktigt att lyssna på eleverna och vad de anser behöver utvecklas. Under 2016 har detta arbete utvecklats mycket och eleverna är större utsträckning delaktiga i skolutveckling. 12

13 Gymnasiesärskolan Gymnasieskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper (18 kap. 2 ). Intentionerna med reformen Gysär-13 var följande: Ökad samhällsgemenskap och delaktighet Flexibilitet för att möta varje elevs förutsättningar och behov Ökad samverkan mellan gymnasiesärskolan och gymnasieskolan Utbildningarna skall vara likvärdiga God förberedelse för arbetslivet Ett meningsfullt vuxenliv Redovisning av fokusområden 2016 Gymnasiesärskolan Öka elevernas omvärldskunskap Många studiebesök och arbete runt begrepp har skett under året Två elever har antagits på vårt nya program hälsa, vård och omsorg Få fler handledare att gå Skolverkets APL-handledarutbildning. Till i mars-17 skall alla våra handledare vara utbildade enligt den webbaserade handledarutbildningen Arbeta för att alla elever skall få en meningsfull lärlingsplats Många studiebesök sker där vi presenterar vår elevgrupp Arbeta för att vårt årshjul fungerar i praktiken Genomföra det projekt vi sökt genom samverkan skola-arbetsliv: Vårt samhälle möjligheterna till jobb för vår elevgrupp. Det slutfördes under vårterminen-16. Vi jobbade under hösten-15 med hur vårt samhälle ser ut och vad vi som medborgare kan vara med och påverka. Vi jobbade med olika yrkeskategorier som fanns på de arbetsplatser vi besökte. Därefter besökte vi de olika företagen. Dokumentera elevernas kunskapsutveckling. Matriserna finns i de flesta kurser. Det saknas i några karaktärskurser Allt med värdegrund och Modernt IT-lärande stämmer ju överens även för oss. Få till ett bra samarbete med de gymnasiekurser som vi berörs av. Där har vi fått till ytterligare samarbete med Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Analys Vi har bra rutiner runt samarbetet med gymnasieskolans program där vi har elever som är integrerade. Bra kommunikation där eleven är i fokus. Eleverna trivs bra i gruppen och har ingen frånvaro som inte är registrerad av föräldrar. Även de elever som är integrerade i lilla gruppen från IM trivs i gruppen. Vi har börjat att jobba mer ämnesövergripande för att eleverna skall få en helhet runt de olika ämnena. Minst en gång per termin har vi utvecklingssamtal där vi tillsammans med föräldrarna gör en utvecklingsplan. Vi har kontakt med företagen kontinuerligt. Eleverna fungerar bra allt efter deras egen förmåga. Det förekommer inget skolk utan enbart godkänd frånvaro och den är väldigt liten. 13

14 Verksamhetsplan 2017 Campus Leksands gymnasium 2022 Det är stimulerande att studera på Leksands gymnasium. Här möts öppna och nyfikna ungdomar och vuxna i en modern lärmiljö som är tillgängligt för alla. Utbildningen präglas av hög kvalitet, professionalitet och omtanke. Campus Leksands gymnasium är en självklar mötesplats mellan utbildning, kultur, idrottsföreningar och arbetsliv. På Leksands gymnasium ser vi olikheter som en styrka. Vi är en skola med 800 elever där människor trivs och utvecklas. Prioriterade områden 2017 Gymnasieskolan Att lyckas på gymnasiet hög måluppfyllelse Effektivt lärande på vetenskaplig grund Undervisande lärare och specialpedagoger ska på alla sätt stödja elevernas fortsatta kunskapsutveckling. Eleven ska ha kunskap om målet, kunskap om hur eleven ligger till i förhållande till målet samt kunskap om hur den ska gå vidare för att nå målet. Undervisningen genomsyras av tankar kring ett effektivt lärande som stimulerar alla elever. På Leksands gymnasium ska vi ta stöd av vetenskapen för att stärka den pedagogiska diskussionen om framgångsfaktorer i undervisningen. Eftersom språk- och kunskapsutveckling hänger tätt ihop blir ett språkutvecklande arbetssätt en angelägenhet för alla lärare i alla skolämnen. Det kollegiala lärandet sker i såväl ämnes- som programlag med en tydlig plan för tillämpning och uppföljning. Vi ska signalera att vi tror på eleverna och har högt ställda förväntningar. På Leksand gymnasium upplever eleverna att verksamheten i skolan är engagerande och viktig. Förutsättningar för detta är elevdelaktighet och att det råder studiero på lektionerna. Samverkan idrott, kultur, arbetsliv och utbildningsanordnare Eleverna ska genom studierna på Leksands gymnasium bli självständiga aktörer i samhället, på arbetsplatser, i kulturlivet och i föreningar. För att förbereda eleverna inför det ska skolan planera och utforma utbildningen i samverkan med det övriga samhället. Prioriterade områden 2017 Gymnasiesärskolan Öka elevernas omvärldskunskap och försöka få dem intresserad av vad som händer i världen. Öka samarbetet med lärlingsföretagen angående sysselsättning/arbete. Öka strukturen på hela överlämnandeprocessen för särskolan. Göra en handlingsplan. Fortsätta med kontinuerliga möten med bitr. rektor för att tillsammans utveckla särskolegymnasiet. Öka antalet elever Utveckla dokumentationen i varje ämne samt medvetandegöra eleverna om hela lärandeprocessen. De fyra portalområdena finns med i vår tanke inför varje lektionsplanering där vi jobbar med enskilda planeringar och att ha som mål att nå nästa steg i deras progression. 14

15 Frågor som rör ADNT(Alkohol, Droger, Narkotika, Tobak) tas upp i sitt rätta sammanhang för att insikten skall bli optimal. Ekonomi Budget 2016 Utfall 2016 Budget 2017 FÖRETAGSHÄLSOVÅRD 40,0 32,6 40,0 REKTORSEXPEDITION 5 677, , ,0 SYV 40,0 25,0 40,0 FORTBILDNING 125,0 162,4 150,0 INTERNATIONALISERING 0,0-27,7 0,0 PROJEKT 173,0 440,8 402,0 CAFETERIAN 200,0 206,3 0,0 SKOLSKJUTSAR GYSK 1 400,0 974, ,0 LÄRLINGSUTBILDNINGEN 65,0 117,5-65,0 RIG BASEBOLL/SOFTBOLL 550,0 525,2-526,0 RESTAURANG O LIVSMEDELSPROGRAMMET 368,0 424,9 368,0 BARN O FRITIDSPROGRAMMET 36,0 40,4 50,0 ESTETISKA PROGRAMMET 100,0 89,8 60,0 INTRODUKTIONSPROGRAMMEN 98,0 85,6 200,0 HANTVERKSPROGRAMMET/FINSNICKERI 232,0 231,0 605,0 HANDEL O ADMINISTRATIONSPROGRAMMET 80,0 77,3 80,0 LÄRARLÖNER , , ,4 GYSÄR 1 349, , ,1 UNDERVISN MATRL ALLMÄNT 756,0 764,2 750,0 IDROTTSPROFIL 1 000, , ,0 APL O HANDLEDARUTBILDNING 100,0 103,8 100,0 DATORHYRA 234,5-46,8 341,0 SKOLBIBLIOTEK 649,5 670,2 140,0 LOKALER, KAPITALKOSTNADER , , ,0 ELEVRÅD 20,0 13,9 20,0 ELEVHÄLSA GYMNASIET 1 040, , ,5 KOST, GY-SK 2 720, , ,0 INTERKOMM ERS GYMN SÄRSK 1 700, , ,0 INACKORDERINGSBIDRAG 600,0 659,5 550,0 INTERKOMMUNAL ERSÄTTNING 5 900, , ,0 TOTALT , , ,0 15

16 Organisation Carin Fredlin, rektor Administration och IT Bibiliotek SYV Skolsköterska Kurator Specialpedagoger Liselott Alanko, biträdande rektor Joel Johansson, biträdande rektor Marko Sandelin, biträdande rektor BF IM GYSÄR EK HV ES L HA NA RL TE SA Leksand Carin Fredlin Rektor Leksands gymnasium, Leksands kommun 16

17 Bilaga 1 Checklista/internkontroll 2016 Skollagen i korthet Ja Åtgärd 1 Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. 2 Utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna fått i grundskolan eller i motsvarande utbildning. 3 Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn. 4 Huvudmannen för gymnasieskolan ska samverka med samhället i övrigt. 5 Gymnasieskolan ska vara öppen endast för ungdomar som avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som påbörjar sin gymnasieutbildning under tiden till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år eller, i fall som avses i 36, 21 år. 6 Utbildningen i gymnasieskolan består av nationella program som är yrkesprogram eller högskoleförberedande program. I gymnasieskolan finns också utbildning i form av introduktionsprogram. 7 Varje kommun ska informera om de nationella programmen och om möjligheterna att få utbildning på introduktionsprogram. 8 Utbildningen ska bedrivas under läsår, som omfattar en hösttermin och en vårtermin. 9 Utbildningen i gymnasieskolan ska, med undantag för gymnasial lärlingsutbildning som avses i 16 kap. 11, i huvudsak vara skolförlagd. Även introduktionsprogrammen programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion och individuellt alternativ får utformas så att de inte är i huvudsak skolförlagda. 10 Huvudmannen ansvarar för antagningen till de olika utbildningar som anordnas av huvudmannen. Gem antagning 11 Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå. 12 Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskola anordnad av kommuner, landsting och enskilda huvudmän. 13 När en elev börjar eller slutar vid en gymnasieskola med annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till hemkommunen. 14 En elev i gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. 15 Om en elev i gymnasieskolan utan giltigt skäl uteblir från den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag. 16 Utbildningen i gymnasieskolan ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut. Trots detta får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av eleven eller dennes vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten. 17 En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har goda kunskaper i språket. 18 Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Rutin saknas 17

18 19 Minst en gång varje termin ska rektorn se till att eleven ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utvecklingssamtal). 20 Betyg ska sättas på varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiearbete samt i grundskolans ämnen i de fall undervisning i dessa får förekomma i gymnasieskolan. 21 Som betyg på en kurs ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg ska bestämmas med hjälp av de kunskapskrav som har föreskrivits för en kurs. 22 Som betyg på gymnasiearbetet ska någon av beteckningarna E eller F användas. Om en elev har nått målen för gymnasiearbetet i examensmålen ska betyget E användas. I annat fall ska betyget F användas. 23 Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av kunskapskraven. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. De kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas. 24 Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas. 25 Den som vill ha betyg från gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning. 26 Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. 27 Kommunen kan erbjuda utbildning som den själv anordnar eller utbildning som anordnas av en annan kommun eller ett landsting enligt samverkansavtal med kommunen eller landstinget. Kommuner som har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbildningen. 28 Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål. 29 Hemkommunen ska lämna ekonomiskt stöd till elever i en gymnasieskola med offentlig huvudman som behöver inackordering på grund av skolgången. Denna skyldighet gäller dock inte alla elever (se lagstiftning). 30 De nationella programmen är avsedda att genomgås på tre läsår. Huvudmannen får besluta att utbildningen får fördelas på längre tid än tre läsår. Om huvudmannen har fått tillstånd till det av Statens skolverk, får denne besluta att en utbildning får fördelas på kortare tid än tre läsår. 31 Utbildningen på nationella program ska bedrivas som heltidsstudier. 32 Elever på yrkesprogrammen har rätt till minst undervisningstimmar om 60 minuter och elever på högskoleförberedande program har rätt till minst undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid). 33 Utbildningens omfattning framgår av en poängplan. 34 I utbildningen ska det ingå ett gymnasiearbete. 35 Har en elev efter avslutad kurs eller genomfört gymnasiearbete fått lägst betyget E, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter meddelade med stöd av andra stycket. 36 För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan. 37 För elever som har betyg från en utbildning som omfattar minst gymnasiepoäng på ett nationellt program ska gymnasieexamen utfärdas, om villkoren är uppfyllda. 38 Yrkesexamen ska utfärdas om en elev som avses i 26 har godkända betyg på en utbildning som omfattar minst gymnasiepoäng och som innefattar 1. en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng i varje ämne, och 2. gymnasiearbetet. 39 Högskoleförberedande examen ska utfärdas om en elev som avses i 26 har godkända betyg på utbildning som omfattar minst gymnasiep. och som innefattar en eller flera kurser i 1. svenska eller svenska som andraspråk om sammanlagt 300 gymnasiepoäng, 2. engelska om sammanlagt 200 gymnasiepoäng, och 3. matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng. 18

19 40 För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen. 41 För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska, engelska, matematik och i minst nio andra ämnen. 42 En sökande till ett nationellt program som saknar godkänt betyg i engelska men uppfyller övriga behörighetskrav ska ändå anses behörig om den sökande 1. på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande utbildning, och 2. bedöms ha förutsättningar att klara studierna på det sökta programmet. 43 En sökande som på annat sätt än genom grundskolestudier har förvärvat likvärdiga kunskaper i ett ämne ska vid tillämpningen av behörighetsreglerna anses ha godkänt betyg i ämnet. Vidare ska godkänt betyg i svenska som andraspråk likställas med godkänt betyg i svenska vid tillämpningen av behörighetsreglerna. 44 En ansökan till ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret ska ges in till den sökandes hemkommun. Avser ansökan mer än en utbildning ska den sökande ange i vilken ordning han eller hon önskar komma i fråga. 45 Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till denne. 46 Huvudmannen för den sökta utbildningen prövar om en sökande är behörig och om den sökande ska tas emot. 47 En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant har rätt att hos huvudmannen eller, om huvudmannen är offentlig, inom samverkansområdet fullfölja sin utbildning på det påbörjade programmet eller den aktuella inriktningen eller varianten. 48 Första stycket gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studietiden. 49 Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella programmet. Om inte heller detta är möjligt, ska erbjudandet avse att fullfölja utbildningen på ett annat yrkesprogram. 50 Om huvudmannens erbjudande av ett nationellt program omfattade att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning enligt 12, har den elev som påbörjat programmet rätt att fullfölja utbildningen på den nationella inriktningen, den särskilda varianten respektive som gymnasial lärlingsutbildning enligt 37 och Rätten att fullfölja utbildningen enligt gäller också efter ett studieuppehåll på högst ett läsår för studier utomlands. 52 I 49 finns ytterligare bestämmelser om rätten för en elev i en skola med offentlig huvudman att fullfölja sin utbildning när eleven flyttar till en annan kommun. 53 Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i kommunen erbjuds utbildning på nationella program. 54 Erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar. 55 Av de behöriga sökande till ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret ska huvudmannen i första hand ta emot dem som är hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen. Gem antagning 19

20 56 Utöver vad som följer av 43 ska de som är behöriga sökande tas emot i första hand om de sökt till 1. sådan utbildning som avses i 43 och med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den gymnasieskola dit de har sökt, 2. ett nationellt program eller till en nationell inriktning som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder den sökta utbildningen, 3. gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder någon utbildning på det aktuella programmet, 4. ett nationellt program och åberopat att huvudmannen inom det sökta programmet anordnar en nationell inriktning som börjar senare än första läsåret och som hemkommunen inte erbjuder, 5. ett yrkesprogram som saknar nationella inriktningar och åberopat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolförlagt och som hemkommunen inte erbjuder, eller 6. en utbildning som det har fattats beslut om riksrekrytering för enligt Innan en kommun eller ett landsting tar emot en sökande som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen ska yttrande inhämtas från den sökandes hemkommun. Yttrande behöver dock inte inhämtas, om det med hänsyn till tidigare avgivet yttrande eller av andra skäl är onödigt. 58 En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell inriktning och som därefter flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder sådan utbildning. 59 Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller ett landsting som anordnar utbildningen. 60 En kommun som på ett nationellt program har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen eller i samverkansområdet för utbildningen ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av dennes hemkommun (interkommunal ersättning). 61 Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat, och annat inte heller följer av andra och tredje styckena, ska den interkommunala ersättningen motsvara anordnarens självkostnad. 62 När eleven har tagits emot i andra hand enligt 47, ska ersättningen högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre, ska hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden. 63 När det är fråga om riksrekryterande utbildning eller särskilda varianter inom de nationella programmen, ska hemkommunen betala det belopp som har beslutats i varje särskilt fall av Statens skolverk. 20