Kvalitetsredovisning 2015 och Verksamhetsplan Leksands gymnasium Leksands gymnasiesärskola
|
|
- Britta Eklund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitetsredovisning 2015 och Verksamhetsplan 2016 Leksands gymnasm Leksands gymnasiesärskola
2 Innehållsförteckning OM KVALITETSARBETET... 3 MÅL, UPPDRAG OCH FOKUSOMRÅDEN... 3 PLANERING AV DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET... 4 FAKTA... 5 KVALITETSREDOVISNING REDOVISNING AV FOKUSOMRÅDEN KURSPROV - BETYGSFÖRDELNING... 6 RESULTATTABELLER... 7 PERSONALENKÄT... 9 ELEVENKÄT... 9 GYMNASIESÄRSKOLAN SAMMANFATTANDE ANALYS VERKSAMHETSPLAN ORGANISATION PRIORITERADE OMRÅDEN 2016 GYMNASIESKOLAN PRIORITERADE OMRÅDEN 2016 GYMNASIESÄRSKOLAN
3 Om kvalitetsarbetet Varje huvudman och rektor har ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. Detta ska vara underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. Detta är kvalitetsuppföljning på avdelningsnivå för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Leksands kommun. Mål, uppdrag och fokusområden Skollag och läroplan Skollagen 1 är verksamhetens övergripande styrdokument. För att säkerställa att skolorna och kommunen uppfyller de krav som ställs genomförs en internkontroll genom att en fastställd checklista årligen kontrolleras (bilaga 1). Huvuduppgiften för gymnasieskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Skolans ansvar för att främja en människors lika värde och demokratiska rättighet beskrivs i läroplanens kapitel 1. Leksands kommuns vision Det är lätt att leva i Leksand! Här möts öppna och levnadsglada människor i ett modernt samhälle som präglas av valfrihet, professionalitet och omtanke. Leksand är en kommun med invånare där människor trivs och känner sig hemma. Vi har en mycket bra levnadsmiljö som är tillgänglig för alla, ett tryggt samhälle och hög kvalitet i våra gemensamma verksamheter. Vi har ett mångkulturellt samhälle och ser det som en styrka. Sektorsplan I sektorsplanen för Lärande och stöd finns följande uppdrag definierat: Ännu bättre måluppfyllelse hos eleverna i våra skolor. Fokusområden 2015 För att nå uppsatta mål i sektorsplanen har Leksands gymnasm haft följande fokusområden under Måluppfyllelsen hos eleverna ska öka 2. Genom ett aktivt arbete sänka den totala frånvaron på skolan till högst 10 %. 3. Tydliggöra lärarnas uppdrag och skapa förutsättningar för lärarna att fullfölja det
4 Planering av det systematiska kvalitetsarbetet Det systematiska arbetet visualiseras i hjulet nedan. Dec: bedömning betyg Jan: kvalitetsred och v-plan Okt/nov: klasskonferenser Kursutvärderingar Rapport till utskottet Enkäter Aug: reviderad v-plan Feb/mars: klasskonf Juni: utvärderingsdagar Jan: årsred/ verksamhetsber Kursutvärderingar Juni: bedömning betyg Maj: analysdagar pedagoger 4
5 Fakta Snabbfakta (31/12) Antal gymnasieskolor i kommunen 1 1 Antal elever gymnasiet Varav kvinnor Varav män Antal elever gymnasiesärskolan 6 4 Varav kvinnor 3 2 Varav män 3 2 Antal lärare (heltidstj) Antal lärare (personer) Andel lärare med ped. högsk. examen 91 % 89 % Antal elever per heltidstjänst 10,9 Program/utbildningar vid Leksands gymnasm Barn- och fritidsprogrammet Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Gymnasial lärlingsutbildning Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Introduktionsprogrammen Naturvetenskapsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Gymnasiesärskola o Programmet för hantverk och produktion o Programmet för hotell, restaurang och bageri 5
6 Kvalitetsredovisning 2015 Redovisning av fokusområden 2015 Måluppfyllel sen hos eleverna ska öka Genom ett aktivt arbete sänka den totala frånvaron på skolan till högst 10 % Tydliggöra lärarnas uppdrag och skapa förutsättning ar för lärarna att fullfölja det Genomfört Skolan arbetar aktivt, i alla sammanhang, med Att lyckas på gymnasiet. Eleverna får stöd i studieteknik. Det är fokus på att närvara på lektionerna. Skolledningen har ett nära samarbete med elevrådet. Det är även fokus på kollegialt lärande för undervisande personal. Elevernas ansvar försöker vi förtydliga men även vikten av att relationerna i undervisningen ska vara goda. Resultaten har generellt sänks från 2014 till 2015 vilket är alarmerande. Yrkeseleverna lyckas bättre än elever på högskoleförberedande program. Dessa resultat har vi sett på skolan och det är anledningen till att vi innevarande läsår intensifierat arbetet med Att lyckas på gymnasiet. Från och med höstterminen 2015 har arbetet med följa upp elevernas frånvaro intensifierats. Uppföljningarna är tätare och elever som är ogiltigt frånvarande kontaktas omgående. Vårdnadshavare till omyndig elev blir kontaktad. Skolan har även infört en ny lär- och kommunikationsplattform vilken medfört att anmälan av frånvaro och uppföljning blivit enklare och säkrare. Vid höstterminens slut gjordes en utvärdering och frånvaro hade minskat från 20 % till 15 %, varav 3 % är ej anmäld frånvaro. Vi läsårets slut kommer ytterligare en utvärdering ske. I alla sammanhang som berör personal är målet att det vi gör ska gynna lärarnas möjligheter att utföra sitt uppdrag. Stödet från närmsta chef är viktigt och medarbetarsamtal, lektionsbesök och lönesamtal är viktiga forum för enskild lärare. APT och samverkan är instanser där vi gemensamt utvecklar skolan. Under läsåret 15/16 till och med läsåret 17/18 kommer fokus i kompetensutveckling att vara kollegialt lärande. Innevarande läsår deltar vi i Matematiklyftet, kommande läsår kommer en pilotgrupp att delta i Läslyftet. Därefter är målet att hela kolan ska delta i Läslyftet. Det kollegiala lärandet kommer att utvecklas och formerna av detta sker i samråd med personalen och utvecklas kontinuerligt. Kursprov - betygsfördelning 6
7 Resultattabeller Grön = bland de 25 % bästa i riket Gul = i mitten med, 50 % Röd = bland de 25 % sämsta i riket FB = folkbokförda elever i Leksands kommun LG= elever inskrivna vid Leksands gymnasm R= jämförelse görs mot Riket (alla skolor, kommunala och fristående) D= de fall då inte jämförelse med Riket går att göra jämförs verksamheten med Dalarna = ingen uppgift (Statistiken inom skolväsendet har förändrats över tid, särskilt i samband med nya lagar och förordningar). Detta påverkar möjligheten till statistisk uppföljning och vissa resultat finns inte över någon längre tidsperiod. I dessa fall anges.) LEKSANDS GYMNASIUM Andel elever med examen från ,0 % 66,1 % Se nedan gymnasieskolan inom 3 år (LG) (R 63,4 %) (R 65,2 %) Andel elever med examen från gymnasieskolan 76,7 % 74,2 % Se nedan inom 3 år, yrkesprogram (LG) (R 66,6 %) (R 69,9 %) Andel elever med examen från gymnasieskolan 78,3 % 69,2 % Se nedan inom 3 år, högskoleförberedande program (LG) (R 73,8 %) (R 75,5 %) Andel elever med examen (LG) 95,0 % (R 88,5 %) Andel elever med examen, yrkesprogram (LG) 93,7 % (R 84,4 %) Andel elever med examen, 96,1 % högskoleförberedande program (LG) ( 91,0 %) Andel elever med grundläggande behörighet 85 % 88 % 67,1 % till universitet och högskola (LG) (R 87 %) (R 87 %) (R 70,3%) Andel elever med grundläggande behörighet till 31,7 % universitet och högskola, yrkesf (R 34,8 %) örberedande program (LG) Genomsnittlig betygspoäng hos avgångseleverna (examen och studiebevis) (LG) Genomsnittlig betygspoäng hos avgångseleverna, yrkesprogram (LG) Genomsnittlig betygspoäng hos avgångseleverna, högskoleförberedande program (LG) 13,9 (R 14,0) Iu 14,0 (R13,0) 14,1 (R 14,6) Se nedan Se nedan Se nedan 86,3 % (R 89,2 %) 90,2 % (R 86,2 %) 82,9 % (R 90,7 %) 58 % (R 71,3 %) 29,5 % (R 34,9 %) 13,6 (R 14,0) 13,4 (R 12,9) 13,4 (R 14,5) 7
8 ÖVRIG INFORMATION (LG) Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen (LG) 89,5 % (R 77,1 %) 89,4 % (R 77,5 %) 91,5 % (R 78,5 %) 88,5 % (R 79,0%) Andel elever antagna till förstahandsvalet 79,6 % (D 80,1 %) Andel elever som gör avbrott/studieuppehåll 4 % (D 3 %) Kostnad för gymnasieskolan kr/elev (R ) Plats 127 Antal elever per lärare 11,4 % (R 12,1 %) Andel elever som går i kommunens egna skolor eller kommunalförbunds skolor Andel folkbokförda elever (åk 9) som ej går gymnasiet efterföljande höst Medborgarnas bedömning av kommunens gymnasieskola, SCB skala Elev- och brukarenkät (delaktighet) Kostnad för elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram (FB) 61,3 % (R 41,3 %) Plats 91 3,0 % (D 2,1%) 369 svar av 563 elever 65 % (R ) Plats ,6 % (D 81,2 %) 2 % (D 4 %) (R ) Plats ,9 % (R 12,1 %) 60,9 % (R 40,6 %) Plats 94 1,1 % (D 2,4 %) Värde 64 (R 58) Plats svar av 518 elever 66 % (R ) Plats ,0 % (D 82,9 %) 4 % (D 3 %) (R ) Plats 60 11,7 % (R 11,9 %) 61,3 % (R 41,2 %) Plats 94 1,1 % (D 3,1 %) 343 svar av 539 elever 64 % (R ) Plats mars uppgift inkommer senare ,7 uppgift 3 mars uppgift 3 mars Värde 64 (R 58) Plats svar (R ) Plats 244 ELEVER FOLKBOKFÖRDA I LEKSAND Andel folkbokförda elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom 4 år, inkl IV (FB) Andel elever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, studieförberedande program (FB) Andel elever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, yrkesförberedande program (FB) Andel elever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, studieförberedande program, andel (%) (FB) 80,2% (R 77,6%) Plats 98 82,7% (R 79,6 %) Plats ,2% (R 75,2) Plats ,7% (R 87,2%) Plats 53 81,9% (R 77,2) Plats 62 81,1% (R 82,8 %) Plats ,3% (R 77,8%) (Plats 150) 87,8% (R 86,9%) Plats ,1 % (R 78,3 %) Plats ,8 % (R 81,1 %) Plats ,8 % (R 78,1 %) (Plats 202) 86,7 % (R 88,3 %) Plats 198 Andel elever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, yrkesförb. Program (FB) Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, högskoleförberedande program (FB) Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, yrkesförberedande program (FB) 83,9 % (R 80,6%) Plats 98 87,8 % (R 93,4%) Plats ,3 % (R 81,0 %) Plats 58 87,3 % (R 80,3%) Plats % (R 93,2%) Plats ,4 % (R 81,4 %) Plats 87 83,1 % (R 82,1 %) Plats ,7 % (R 91,6 %) Plats 29 28,6 % (R 34,9 %) Plats 219 8
9 Personalenkät Elevenkät 9
10 Gymnasiesärskolan Gymnasieskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper (18 kap. 2 ). Intentionerna med reformen Gysär-13 var följande: Ökad samhällsgemenskap och delaktighet Flexibilitet för att möta varje elevs förutsättningar och behov Ökad samverkan mellan gymnasiesärskolan och gymnasieskolan Utbildningarna skall vara likvärdiga God förberedelse för arbetslivet Ett meningsfullt vuxenliv Redovisning av fokusområden Gymnasiesärskolan Öka elevernas omvärldskunskap - Mycket studiebesök och arbete runt begrepp har skett under året. Arbeta fram en modell för programmet hälsa, vård och omsorg - Programmet finns nu att söka på Leksands gymnasm. Få fler handledare att gå Skolverkets APL-handledarutbildning - Våra lärlingsplatser, 2 stycken, kommer under vt-15 gå handledarutbildning. Arbeta för att alla elever skall få en meningsfull lärlingsplats - Många studiebesök sker där vi visar upp vår elevgrupp. Arbeta fram ett fungerande årshjul för särskolan - utfört men det behöver diskuteras kontinuerligt. Genomföra de projekt vi sökt genom samverkan skola-arbetsliv: Samverkan för att öka möjligheten för APL-platser och Vårt samhälle möjligheterna till jobb för vår elevgrupp - Det första är genomfört med bra resultat. Vi fick två lärlingsplatser genom de studiebesöken. Det andra kommer att slutföras under vårterminen-16. Dokumentera elevernas kunskapsutveckling Matriser görs i varje ämne. Dock är detta ett område som ska utvecklas. Framförallt i karaktärsämnena. Allt med värdegrund och Modernt IT-lärande stämmer överens även för oss. Analys Verksamheten börjar få till rutiner runt samarbetet med gymnasieskolans program där vi har elever som är integrerade. Där kan det bli ännu bättre naturligtvis. Eleverna trivs bra i gruppen och har ingen frånvaro som inte är registrerad av föräldrar. Även de elever som är integrerade i lilla gruppen från IM trivs i gruppen. Vi har börjat att jobba mer ämnesövergripande för att eleverna skall få en 10
11 helhet runt de olika ämnena. Minst en gång per termin har vi utvecklingssamtal där vi tillsammans med föräldrarna gör en utvecklingsplan. Sammanfattande analys Måluppfyllelsen har en negativ trend som måste brytas. Resultaten visar på att åtgärder är nödvändiga för att höja resultaten och därmed måluppfyllelsen hos eleverna på Leksands gymnasm. Skolan arbetar aktivt, i alla sammanhang, med Att lyckas på gymnasiet. Eleverna får stöd i studieteknik, fokus på att närvara på lektionerna, nära samarbete med elevrådet och kollegialt lärande för undervisande personal. Elevernas ansvar försöker vi förtydliga men även vikten av att relationerna i undervisningen ska vara goda. Där behov uppstår av någon form av stöd försöker vi ordna det. Dessvärre finns det inte alltid resurser som möjliggör det så att det blir riktigt bra kvalité. Resultaten har generellt sänks från 2014 till 2015 vilket är alarmerande. Yrkeseleverna lyckas bättre än elever på högskoleförberedande program. Dessa resultat har vi sett på skolan och det är anledningen till att vi innevarande läsår intensifierat arbetet med Att lyckas på gymnasiet. Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen är 88 %. Andel elever från hemkommunen som väljer Leksands gymnasm är ca 62 % vilket skulle kunna vara högre då vi ser att elever väljer andra kommuner eller friskolor på de program som skolan har. Vi behöver marknadsföra skolan mer aktivt för att bättre beskriva vårt utbud. Estetiska programmet behöver tydligare och aktivare samarbete med musikskolan och grundskolan. Att utveckla elevdemokrati, skapa fler elevföreningar etc. gör att elever känner en tillhörighet till skolan vilket i sin tur skapar trygghet och trivsel. Det är viktigt att lyssna på eleverna och vad de anser behöver utvecklas. Under 2015 har detta arbete utvecklats mycket och eleverna är större utsträckning delaktiga i skolutveckling. Analys medarbetarenkät Medarbetarna på Leksands gymnasm trivs bra på sitt arbete och det känns meningsfullt att gå till jobbet. De vet vad som väntas av dem i deras arbete. De känner till kommunens värdegrund och men kommunens vision och mål kan bli tydligare anser 21 %. 21 % upplever att arbetet inte ryms inom den totala tidsramen. 32 % tycker att det kan vara svårt att logga in på olika it-system och över 20% anser att hastigheten i nätet ej är godtagbar. Analys elevenkät Ungefär 69 % av skolans elever har besvarat enkäten. En mycket stor andel av eleverna trivs bra eller mycket bra på Leksands gymnasm och är nöjda med den utbildning som de har valt. En förklaring kan vara att de flesta elever tycker att de har valt rätt program. Studierna känns mycket meningsfulla och rekommenderar mycket gärna skolan och utbildningen till andra. Eleverna tycker att de får den hjälp de behöver och att de har möjlighet att lyckas med sina studier. 11
12 Utvecklingssamtal och klassråd fungerar i stort sett bra och omdömet för elevrådet har förbättrats att bli ett ännu bättre demokratiskt forum som arbetar för alla elever. Skollunchen är många elever missnöjda med och drygt hälften av eleverna uppger att de blir mätta. Drygt hälften äter lunch varje dag och de har tillräckligt med tid att äta. Övervägande del av eleverna anser att flickor och pojkar får samma möjlighet att lyckas med sina studier. Skolan är bra på att motverka diskriminering och kränkande behandling. Eleverna anser sig bli vänligt bemötta av personalen. 4% av eleverna anser sig blivit utsatta för någon form av mobbing. Skolan har ett antimobbingsteam för att hjälpa eleverna och en stor andel av eleverna vet att de ska vända sig till dem. Det finns fortfarande elever som inte känner till Leksands gymnasms plan mot diskriminering och kränkande behandling och vi behöver förstärka implementeringsarbetet. 12
13 Verksamhetsplan 2016 Organisation Carin Fredlin, rektor SYV Adm Bibl IT Liselotte Alanko, bitr rektor Marko Sandelin bitr rektor Vakant bitr rektor EK ES H A RL SA BF G YS Ä R H V L N A TE I M Skolledningen ska i dialog med personalen, i olika forum, prioritera följande övergripande mål, utifrån fokusområdet Att lyckas på gymnasiet Prioriterade områden 2016 Gymnasieskolan 1. Hög måluppfyllelse a. Ledarskap i undervisningen - goda relationer - struktur och ordning - återblick härblick - framåtblick - höga förväntningar b. Kollegialt lärande - att få växa i sin yrkesroll c. Elevinflytande 2. Organisation för nyanlända 3. Rekrytering av elever a. Hög måluppfyllelse b. Marknadsföring fortsatt arbete enligt årets modell c. Samverkan Rättvik d. Samverkan vuxenutbildning e. Samverkan i KAA. Kommunala aktivitetsansvaret, år Med ovanstående utvärderingar, kommentarer och analyser som grund kommer arbetet under året att formas. Det finns olika behov och förutsättningar beroende på vilket program som berörs och det 13
14 är viktigt att personalen själva får möjlighet att formulera vad som bör utvecklas för att nå skolans övergripande mål. Prioriterade områden 2016 Gymnasiesärskolan Öka elevernas omvärldskunskap Öka samarbetet med lärlingsföretagen angående sysselsättning/arbete. Öka strukturen på hela överlämnandeprocessen för särskolan Få till kontinuerliga möten med bitr. rektor för att tillsammans utveckla särskolegymnasiet. Öka antalet elever Utveckla dokumentationen i varje ämne samt medvetande göra eleverna om processen. Leksand Carin Fredlin Carin Fredlin Rektor Leksands gymnasm 14
15 Bilaga 1 Checklista/internkontroll 2014 Skollagen i korthet 1 Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. 2 Utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna fått i grundskolan eller i motsvarande utbildning. 3 Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn. 4 Huvudmannen för gymnasieskolan ska samverka med samhället i övrigt. 5 Gymnasieskolan ska vara öppen endast för ungdomar som avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som påbörjar sin gymnasieutbildning under tiden till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år eller, i fall som avses i 36, 21 år. 6 Utbildningen i gymnasieskolan består av nationella program som är yrkesprogram eller högskoleförberedande program. I gymnasieskolan finns också utbildning i form av introduktionsprogram. 7 Varje kommun ska informera om de nationella programmen och om möjligheterna att få utbildning på introduktionsprogram. 8 Utbildningen ska bedrivas under läsår, som omfattar en hösttermin och en vårtermin. 9 Utbildningen i gymnasieskolan ska, med undantag för gymnasial lärlingsutbildning som avses i 16 kap. 11, i huvudsak vara skolförlagd. Även introduktionsprogrammen programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion och individuellt alternativ får utformas så att de inte är i huvudsak skolförlagda. 10 Huvudmannen ansvarar för antagningen till de olika utbildningar som anordnas av huvudmannen. 11 Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå. 12 Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskola anordnad av kommuner, landsting och enskilda huvudmän. 13 När en elev börjar eller slutar vid en gymnasieskola med annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till hemkommunen. 14 En elev i gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. 15 Om en elev i gymnasieskolan utan giltigt skäl uteblir från den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag. Ja Åtgärd Gem antagning 15
16 16 Utbildningen i gymnasieskolan ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut. Trots detta får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av eleven eller dennes vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten. 17 En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har goda kunskaper i språket. 18 Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. 19 Minst en gång varje termin ska rektorn se till att eleven ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utvecklingssamtal). 20 Betyg ska sättas på varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiearbete samt i grundskolans ämnen i de fall undervisning i dessa får förekomma i gymnasieskolan. 21 Som betyg på en kurs ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg ska bestämmas med hjälp av de kunskapskrav som har föreskrivits för en kurs. 22 Som betyg på gymnasiearbetet ska någon av beteckningarna E eller F användas. Om en elev har nått målen för gymnasiearbetet i examensmålen ska betyget E användas. I annat fall ska betyget F användas. 23 Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av kunskapskraven. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. De kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas. 24 Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas. 25 Den som vill ha betyg från gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning. 26 Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. 27 Kommunen kan erbjuda utbildning som den själv anordnar eller utbildning som anordnas av en annan kommun eller ett landsting enligt samverkansavtal med kommunen eller landstinget. Kommuner som har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbildningen. 28 Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål. 29 Hemkommunen ska lämna ekonomiskt stöd till elever i en gymnasieskola med offentlig huvudman som behöver inackordering på grund av skolgången. Denna skyldighet gäller dock inte alla elever (se lagstiftning). 30 De nationella programmen är avsedda att genomgås på tre läsår. Huvudmannen får besluta att utbildningen får fördelas på längre tid än tre läsår. Om huvudmannen har fått tillstånd till det av Statens skolverk, får denne besluta att en utbildning får fördelas på kortare tid än tre läsår. 31 Utbildningen på nationella program ska bedrivas som heltidsstudier. Vissa språk saknas Rutin ska upprättas. 16
17 32 Elever på yrkesprogrammen har rätt till minst undervisningstimmar om 60 minuter och elever på högskoleförberedande program har rätt till minst undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid). 33 Utbildningens omfattning framgår av en poängplan. 34 I utbildningen ska det ingå ett gymnasiearbete. 35 Har en elev efter avslutad kurs eller genomfört gymnasiearbete fått lägst betyget E, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter meddelade med stöd av andra stycket. 36 För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan. 37 För elever som har betyg från en utbildning som omfattar minst gymnasiepoäng på ett nationellt program ska gymnasieexamen utfärdas, om villkoren är uppfyllda. 38 Yrkesexamen ska utfärdas om en elev som avses i 26 har godkända betyg på en utbildning som omfattar minst gymnasiepoäng och som innefattar 1. en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng i varje ämne, och 2. gymnasiearbetet. 39 Högskoleförberedande examen ska utfärdas om en elev som avses i 26 har godkända betyg på utbildning som omfattar minst gymnasiep. och som innefattar en eller flera kurser i 1. svenska eller svenska som andraspråk om sammanlagt 300 gymnasiepoäng, 2. engelska om sammanlagt 200 gymnasiepoäng, och 3. matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng. 40 För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen. 41 För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska, engelska, matematik och i minst nio andra ämnen. 42 En sökande till ett nationellt program som saknar godkänt betyg i engelska men uppfyller övriga behörighetskrav ska ändå anses behörig om den sökande 1. på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande utbildning, och 2. bedöms ha förutsättningar att klara studierna på det sökta programmet. 43 En sökande som på annat sätt än genom grundskolestudier har förvärvat likvärdiga kunskaper i ett ämne ska vid tillämpningen av behörighetsreglerna anses ha godkänt betyg i ämnet. Vidare ska godkänt betyg i svenska som andraspråk likställas med godkänt betyg i svenska vid tillämpningen av behörighetsreglerna. 44 En ansökan till ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret ska ges in till den sökandes hemkommun. Avser ansökan mer än en utbildning ska den sökande ange i vilken ordning han eller hon önskar komma i fråga. 45 Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till denne. 46 Huvudmannen för den sökta utbildningen prövar om en sökande är behörig och om den sökande ska tas emot. 47 En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant har rätt att hos huvudmannen eller, om huvudmannen är offentlig, inom samverkansområdet fullfölja sin utbildning på det påbörjade programmet eller den aktuella inriktningen eller varianten. 17
18 48 Första stycket gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studietiden. 49 Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella programmet. Om inte heller detta är möjligt, ska erbjudandet avse att fullfölja utbildningen på ett annat yrkesprogram. 50 Om huvudmannens erbjudande av ett nationellt program omfattade att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning enligt 12, har den elev som påbörjat programmet rätt att fullfölja utbildningen på den nationella inriktningen, den särskilda varianten respektive som gymnasial lärlingsutbildning enligt 37 och Rätten att fullfölja utbildningen enligt gäller också efter ett studieuppehåll på högst ett läsår för studier utomlands. 52 I 49 finns ytterligare bestämmelser om rätten för en elev i en skola med offentlig huvudman att fullfölja sin utbildning när eleven flyttar till en annan kommun. 53 Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i kommunen erbjuds utbildning på nationella program. 54 Erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar. 55 Av de behöriga sökande till ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret ska huvudmannen i första hand ta emot dem som är hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen. 56 Utöver vad som följer av 43 ska de som är behöriga sökande tas emot i första hand om de sökt till 1. sådan utbildning som avses i 43 och med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den gymnasieskola dit de har sökt, 2. ett nationellt program eller till en nationell inriktning som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder den sökta utbildningen, 3. gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder någon utbildning på det aktuella programmet, 4. ett nationellt program och åberopat att huvudmannen inom det sökta programmet anordnar en nationell inriktning som börjar senare än första läsåret och som hemkommunen inte erbjuder, 5. ett yrkesprogram som saknar nationella inriktningar och åberopat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolförlagt och som hemkommunen inte erbjuder, eller 6. en utbildning som det har fattats beslut om riksrekrytering för enligt Innan en kommun eller ett landsting tar emot en sökande som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen ska yttrande inhämtas från den sökandes hemkommun. Yttrande behöver dock inte inhämtas, om det med hänsyn till tidigare avgivet yttrande eller av andra skäl är onödigt. 58 En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell inriktning och som därefter flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder sådan utbildning. 59 Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller ett landsting som anordnar utbildningen. 60 En kommun som på ett nationellt program har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen eller i samverkansområdet för utbildningen ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av dennes hemkommun (interkommunal ersättning). Gem antagning 18
19 61 Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat, och annat inte heller följer av andra och tredje styckena, ska den interkommunala ersättningen motsvara anordnarens självkostnad. 62 När eleven har tagits emot i andra hand enligt 47, ska ersättningen högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre, ska hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden. 63 När det är fråga om riksrekryterande utbildning eller särskilda varianter inom de nationella programmen, ska hemkommunen betala det belopp som har beslutats i varje särskilt fall av Statens skolverk. 19
Skollag (2010:800) kap.15-17
Skollag (2010:800) kap.15-17 Detta dokument innehåller Skolverkets utdrag ur Skollagens kapitel 15 till 17 om gymnasieskolan. Kapitel 15-16 innehåller allmänna bestämmelser om gymnasieskolan och nationella
Läs merInsyn 18 Den kommun där en fristående skola som anordnar fritidshem är belägen har rätt till insyn i verksamheten.
Fritidshem med enskild huvudman Bidrag från hemkommunen 15 Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten. Bidraget består av ett grundbelopp enligt 16 och i vissa fall ett
Läs merKvalitetsredovisning 2014 och Verksamhetsplan 2015. Leksands gymnasium & Leksands gymnasiesärskola
Kvalitetsredovisning 2014 och Verksamhetsplan 2015 Leksands gymnasium & Leksands gymnasiesärskola Innehållsförteckning OM KVALITETSARBETET... 3 MÅL, UPPDRAG OCH FOKUSOMRÅDEN... 3 PLANERING... 5 KVALITETSREDOVISNING
Läs merKvalitetsredovisning 2016 och Verksamhetsplan Leksands gymnasium Leksands gymnasiesärskola
Kvalitetsredovisning 2016 och Verksamhetsplan 2017 Leksands gymnasium Leksands gymnasiesärskola Innehållsförteckning OM KVALITETSARBETET... 3 MÅL, UPPDRAG OCH FOKUSOMRÅDEN... 3 PLANERING AV DET SYSTEMATISKA
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800) Utfärdad den 31 maj 2018 Publicerad den 13 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800) 2 dels att 17
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2012:109 Utkom från trycket den 13 mars 2012 utfärdad den 1 mars 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2014:530 Utkom från trycket den 23 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen
Läs merKvalitetsredovisning 2013 Verksamhetsplan 2014/2015 Leksands gymnasium
Kvalitetsredovisning 2013 Verksamhetsplan 2014/2015 Leksands gymnasium 1 Innehållsförteckning KVALITETSREDOVISNING 2013/2014... 3 INLEDNING... 3 Planering... 4 MÅL... 4 Skollag... 4 Läroplan... 4 Leksands
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (1985:1100); SFS 2009:1038 Utkom från trycket den 10 november 2009 utfärdad den 22 oktober 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen
Läs merKort om den svenska gymnasieskolan
Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:
Läs merFör unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända
För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola
Läs merKort om gymnasieskolan
Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (1985:1100); SFS 1999:180 Utkom från trycket den 20 april 1999 utfärdad den 31 mars 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Utfärdad den 20 juni 2018 Publicerad den 2 juli 2018 Regeringen föreskriver i fråga om gymnasieförordningen (2010:2039)
Läs merIntroduktionsprogram i gymnasieskolan
UR NYA SKOLLAGEN Tillämpas från den 1/7 2011 Mer om Introduktionsprogram i gymnasieskolan Nyheter Nya behörighetsregler införs till gymnasieskolans nationella program Fem nya introduktionsprogram införs
Läs merIntroduktionsprogram i gymnasieskolan
Juridisk vägledning Reviderad december 2013 Mer om Introduktionsprogram i gymnasieskolan Fem introduktionsprogram finns för elever som är obehöriga till de nationella programmen i gymnasieskolan. Introduktionsprogrammen
Läs merRegeringens proposition 2008/09:199
Regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan Prop. 2008/09:199 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 maj 2009. Fredrik Reinfeldt
Läs merGÖTEBORG 16 mars 2011
GÖTEBORG 16 mars 2011 Birgitta Gladh Carlsson sekreterare i Den framtida gymnasiesärskolan - en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning SOU 2011:8 Utredningens uppdrag i korthet Gymnasial
Läs merGymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande. Gymnasieskola 2011
Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande Gymnasieskola 2011 Gymnasial lärlingsutbildning Två vägar mot samma yrkesexamen. Gymnasial lärlingsutbildning är en utbildning inom ett yrkesprogram
Läs merPlan för utbildning introduktionsprogrammen (IM) läsåret 19/20
Plan för utbildning introduktionsprogrammen (IM) läsåret 19/20 UTBILDNINGSNÄMNDEN Antagen av utbildningsnämnden 2019-09-05, 84 Innehåll Plan för utbildning... 3 Individuell studieplan... 3 Introduktionsprogram
Läs merKort om gymnasiesärskolan
Kort om gymnasiesärskolan Tryck: Wikströms tryckeri Upplaga: 5 000 Grafisk produktion: Typisk Form designbyrå Foto: Michael McLain Beställningsnummer: 12:1295 Stockholm 2012 Gymnasiesärskolan ska ge elever
Läs merKOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN. Slutantagningen till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Stockholms län 2016
Slutantagningen till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Stockholms län 2016 Innehåll... 0 Förord... 2 Sökande... 3 Sökande totalt vid slutantagningen... 3 Gymnasieutbudet i Stockholms län... 4 Antal
Läs merBetyg, bedömning och utvecklingssamtal
Betyg, bedömning och utvecklingssamtal Forum, F-varningar, betygsregistrering och utvecklingssamtal I skollagen 15 kap. 20 står följande: Minst en gång varje termin ska rektorn se till att eleven ges en
Läs merLagrådsremiss. En ny gymnasieskola. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.
Lagrådsremiss En ny gymnasieskola Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 23 april 2009 Lars Leijonborg Claes Mårtensson (Utbildningsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga
Läs merGymnasieinformation. Studie- och yrkesvägledning
Gymnasieinformation Studie- och yrkesvägledning Det svenska skolsystemet Illustration: Skolverket Vad påverkar ett val? Föräldrar Vänner Intresse Betyg Trender Kunskap om alternativ Kort- eller långsiktigt
Läs merEn gymnasiesärskola med hög kvalitet. 27 september 2012 Peter Gröndahl
En gymnasiesärskola med hög kvalitet 27 september 2012 Peter Gröndahl Syfte med reformen Hög kvalitet Flexibilitet Samverkan Harmonisering Tydlig struktur Bättre förberedelse Gymnasiesärskolans syfte Anpassad
Läs merBokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning
2015-02-10 Sidan 1 av 27 Bokslut och verksamhets- berättelse 2014 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Förvaltningsekonom Februari 2015 Dnr Kon 2015/17 2015-02-10 Sidan 2 av 27
Läs merVerksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1
Verksamhetsplan - 2016 (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Danderyd ska erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar. Föräldrar i Danderyd
Läs merSTÖDMATERIAL. Den individuella studieplanen i gymnasieskolan
STÖDMATERIAL Den individuella studieplanen i gymnasieskolan Den individuella studieplanen i gymnasieskolan Inledning Det här stödmaterialet riktar sig till dig som arbetar med individuella studieplaner
Läs merGymnasieskolan. De 6 högskoleförberedande programmen är: De 12 yrkesprogrammen är:
Gymnasieskolan Gymnasieskolan består av 18 program. De 18 nationella programmen har totalt 60 olika inriktningar. Det finns två olika sorter program - högskoleförberedande program och yrkesprogram. De
Läs merSlutantagningen till gymnasieskolorna 2013 i Stockholms län
Slutantagningen till gymnasieskolorna 2013 i Stockholms län Gymnasieantagningen Stockholms län är en verksamhet inom Kommunförbundet Stockholms län som sköter antagningen till gymnasieskolorna de kommunala
Läs merSammanfattning Lättläst version
Sammanfattning Lättläst version Den framtida gymnasiesärskolan en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning Gymnasiesärskoleutredningen har utrett gymnasieutbildningen för ungdomar med
Läs merDETTA ÄR GYMNASIESKOLAN
DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN Det finns 18 nationella program med 60 inriktningar 12 yrkesprogram Kan erbjudas som lärlingsutbildning 6 högskoleförberedande program + Flygteknikprogrammet IB International Baccalaureate
Läs merSlutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län
Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län Gymnasieantagningen Stockholms län är en verksamhet inom Kommunförbundet Stockholms län som sköter antagningen till gymnasieskolorna de kommunala
Läs merValet till gymnasiet. Ekholmsskolan, 16 november 2017 Information till föräldrar. Johan Dahlberg Studie- och yrkesvägledare vägledningskompetens.
Valet till gymnasiet Ekholmsskolan, 16 november 2017 Information till föräldrar Johan Dahlberg Studie- och yrkesvägledare vägledningskompetens.se Detta är gymnasieskolan 18 nationella program = 60 inriktningar
Läs merFör barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända
För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk
Läs merPlan för Sunne kommuns introduktionsprogram KS2019/288/07
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-04-03 1 (2) Kommunstyrelsen Plan för Sunne kommuns introduktionsprogram KS2019/288/07 Förslag till beslut Förslaget på Plan för Sunne kommuns introduktionsprogram antas. Sammanfattning
Läs merPlan för Uppsala kommuns introduktionsprogram
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Cecilia Fernvall 2016-09-05 UBN-2016-3461 Plan för Uppsala kommuns introduktionsprogram Bakgrund Utbildningsnämnden, som huvudman för introduktionsprogrammen
Läs merSammanställning av frekventa frågeställningar om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå
VUX 2012 September 2014 Sammanställning av frekventa frågeställningar om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Områden Studie- och yrkesvägledning Individuell studieplan Validering Prövning enligt
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Gymnasieförordning; utfärdad den 22 december 2010. SFS 2010:2039 Utkom från trycket den 5 januari 2011 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Förordningens
Läs merPlan för utbildningar på Introduktionsprogram
Plan för utbildningar på Introduktionsprogram Mönsteråsgymnasiet Beslutat av Barn- och utbildningsnämnden: 180411 Innehåll 1. Inledning... 1 1.1 Plan för utbildning... 1 1.2 Organisation... 1 1.3 Vidare
Läs merDetta är gymnasieskolan
Detta är gymnasieskolan 18 nationella program = 60 inriktningar 12 yrkesprogram + 6 högskoleförberedande program + Programfördjupningar Programmen omfattar 2.500 poäng 1 Högskola/universitetsutbildning
Läs merPlan för utbildningen på Introduktionsprogrammen. skolan, Finspångs kommun
Plan för utbildningen på Introduktionsprogrammen på Bergska skolan, Finspångs kommun Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt
Läs merJämförelse mellan elevernas gymnasieval och var de studerade 2017/18
1 (9) Jämförelse mellan elevernas gymnasieval och var de studerade 2017/18 I denna promemoria jämförs vilka program eleverna sökte i första hand och vad de sedan läste i gymnasieskolan läsåret 2017/18.
Läs merBeslut för gymnasieskola med yrkesprogram
Dnr 44-2015:9723 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet Örebro belägen i Örebro kommun 2 (7) Tillsyn i IT gymnasiet Örebro har
Läs merSökande och antagna i gymnasieskolan läsåret 2016/17
Avdelningen för analys Gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik 1 (5) Sökande och antagna i gymnasieskolan läsåret 2016/17 s officiella statistik över vilka gymnasieprogram ungdomar har sökt i första hand
Läs merIntroduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016
Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt
Läs merRegeringens proposition 2017/18:183
Regeringens proposition 2017/18:183 En gymnasieutbildning för alla Prop. 2017/18:183 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Linköping den 15 mars 2018 Stefan Löfven Anna Ekström (Utbildningsdepartementet)
Läs merGymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:
1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för
Läs merSKOLLAGEN. Delegationsordning rörande skollag och gymnasieförordning inom Öknaskolans verksamhetsområde. 1 kap Inledande bestämmelser
Dokumenttitel: Delegationsordning rörande skollag och gymnasieförordning inom Öknaskolans verksamhetsområde Ämnesområde: Politisk ansvarsfördelning och arbetsordning Dokumentkategori: Rutin Författare:
Läs merTjänsteskrivelse. Preliminär gymnasieorganisation 2019/2020 GYVF GYMNASIESKOLANS ORGANISATION
Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (7) Datum 2019-03-05 Vår referens Ann-Sofie Nord Avdelningschef ann-sofie.nordh@malmo.se Tjänsteskrivelse Preliminär gymnasieorganisation 2019/2020
Läs merLägeskommun Kommunkod
Skolblad avseende Nynäshamns gymnasium Kvarnvägen 4 4945 NYNÄSHAMN Tel http://wwwnynashamnse/gymnas Typ av huvudman Huvudman Kommunal Nynäshamn Lägeskommun Kommunkod Nynäshamn 09 Skolform Gymnasieskola
Läs merBeslut för Gymnasieskola med yrkesprogram
Dnr 44-2016:6149 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet i Skövde belägen i Skövde kommun 2 (7) Tillsyn i IT gymnasiet i Skövde
Läs merBeslut för gymnasieskola med yrkesprogram
Dnr 44-2015:9718 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet Uppsala belägen i Uppsala kommun 2 (7) Dnr 44-2015:9718 Tillsyn i IT
Läs merAllmän Information om Gymnasievalet. annika.lind@kunskapsskolan.se
Allmän Information om Gymnasievalet annika.lind@kunskapsskolan.se Fritt sök Skåne samt Karlshamn, Olofström, Ronneby och Sölvesborgs kommuner i Blekinge har ett gemensamt samverkansavtal om Fritt sök.
Läs merEva Lenberg (Utbildningsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss En gymnasieutbildning för alla Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 15 februari 2018 Anna Ekström Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga
Läs merResultatredovisning nationella program gymnasiet vårterminen 2017
Ärende 11 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2017-09-18 Utbildningskontoret Utbildningsnämnden Resultatredovisning nationella program gymnasiet vårterminen 2017 Dnr: UN 17/078 Sammanfattning av ärendet Sammanfattningsvis
Läs merBeslut för gymnasieskola
Dnr 44-2015:9751 Klaragymnasium AB Org.nr. 556630-3938 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Klara gymnasium Karlstad belägen i Karlstads kommun Box 23069, 104 36 Stockholm 2 (8) Dnr 44-2015:9751 Tillsyn
Läs merPM - Resultat i gymnasieskolan. Läsåret 2017/2018
PM - Resultat i gymnasieskolan Läsåret 2017/2018 Sammanfattning Nynäshamns gymnasium rapporterade 72 avgångselever till UHR 1 läsåret 2017/2018 o 67 avgångselever erhöll en gymnasieexamen o Fem elever
Läs merBilaga 2. Begrepp och definitionslista.
Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Listan visar exempel på begrepp som används inom utbildning och inom det kommunala informationsansvaret. Listan kan tjäna som underlag för att ge exempel på vanliga
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394); SFS 2010:1040 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Regeringen föreskriver 1 i fråga om gymnasieförordningen
Läs merDetta är gymnasieskolan
Detta är gymnasieskolan 18 nationella program = 60 inriktningar 12 yrkesprogram + 6 högskoleförberedande program + Programfördjupningar Programmen omfattar 2.500 poäng 1 Betyg, meritvärde och urval Lägg
Läs merKaraktärsämnena är olika för varje program. Det är dessa kurser som ger programmet sin speciella karaktär.
Sida 1 av 6 HANDLEDNING Presentation Programväljaren Denna presentationsserie omfattar 34 bilder. Vi har valt att ta fram ett relativt stort antal bilder, det är ändå du som användare som bestämmer vilka
Läs merPlan för introduktionsprogram i
i Robertsfors kommun Hilda Vidmark Robertsfors kommun Läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.2 Allmänt om utbildning på introduktionsprogram i Robertsfors kommun... 2 2. Plan för Språkintroduktion...
Läs merBeslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram
Dnr 44-2015:9693 Plusgymnasiet AB Org.nr. 556578-9129 fredrik.ericsson@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Plusgymnasiet i Uddevalla belägen i Uddevalla
Läs merEn evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser
En evig kamp!? Skolans uppdrag Generella kompetenser Specialförberedelser Gymnasieskolans uppdrag (prop.2008/2009:199) Grundskolan ansvarar för att ge det var och en behöver Gymnasieskolan ska i högre
Läs merDetta är gymnasieskolan
Detta är gymnasieskolan 18 nationella program = 60 inriktningar 12 yrkesprogram + 6 högskoleförberedande program + Programfördjupningar Programmen omfattar 2.500 poäng 1 Högskola/universitetsutbildning
Läs merLokal plan för gymnasieskolans introduktionsprogram
Lokal plan för gymnasieskolans introduktionsprogram ÅKF: ÅKF 2018:12 Dnr: ATVKS 2017-00524 600 Antagen: Kommunstyrelsen 107, 2018-06-05 Reviderad:- Dokumentansvarig förvaltning: Barn- och ungdomsförvaltningen
Läs merJämtlands Gymnasium! Utbildningsplaner Introduktionsprogrammen Dnr 54-2014. Handläggare Margareta Nenzén
Jämtlands Gymnasium! Utbildningsplaner Introduktionsprogrammen Dnr 54-2014 Handläggare Margareta Nenzén Innehållsförteckning 1. Introduktionsprogrammen... 3 2. Preparandutbildning (IMPRE)... 4 2.1. Behörighet...
Läs merUtdrag ur Skollagspropositionen Prop. 2009/10:165
Utdrag ur Skollagspropositionen Prop. 2009/10:165 20.4 Behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram Regeringens förslag: För behörighet till ett yrkesprogram ska det krävas godkända betyg i svenska, engelska,
Läs merPlan för samtliga introduktionsprogram(im)
Plan för samtliga introduktionsprogram(im) Huvudmannens plan för utbildningen Introduktionsprogrammen har ingen nationell fastställd struktur och längd. Informationen i gymnasieförordningen om vad utbildningarna
Läs merNY SKOLLAG och andra skoljuridiska nyheter
NY SKOLLAG och andra skoljuridiska nyheter Örebro Januari 2011 Lars Werner Flera olika riksdagsbeslut Pedagogisk omsorg Allmän förskola från 3 år Bidrag fristående skolor Ramar ny gymnasieskola Ny betygsskala
Läs merProtokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens
1 Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens beslut 2015-04-21, 30. Mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015 GYMNASIEUTBILDNINGEN
Läs merVälkommen till gymnasieskolan!
030509 Välkommen till gymnasieskolan! Inledning: Jämfört med den skolan du kommer från, grundskolan, så kommer du snart att märka en del skillnader. I grundskolan läste du ämnen. Det gör du också i gymnasieskolan
Läs merSökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2017/18
Analysavdelningen Gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik Dnr: 2017:557 1 (10) Sökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2017/18 I denna promemoria redovisas elevernas förstahandsval av gymnasieprogram
Läs merSökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2018/19
Skolverket 1 (10) Sökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2018/19 I denna promemoria redovisas elevernas förstahandsval av gymnasieprogram inför läsåret 2018/19, samt andelen som var behöriga respektive
Läs merVälkomna till information om gymnasiet!
Välkomna till information om gymnasiet! Studie- och yrkesvägledning Vår profession är inom vägledning och information. Vägledning handlar om att stödja eleven i att utforska, identifiera och formulera
Läs merPlan för utbildningen på introduktionsprogrammen
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Fernvall Cecilia Datum 2017-09-12 Diarienummer UBN-2017-4004 Utbildningsnämnden Plan för utbildningen på introduktionsprogrammen Förslag till beslut Utbildningsnämnden
Läs merSökande och antagna i gymnasieskolan läsåret 2012/13
2013-03-21 1 (5) Sökande och antagna i gymnasieskolan läsåret 2012/13 s officiella statistik över vilka gymnasieprogram ungdomar har sökt i första hand baseras dels på den slutliga antagningen bland samtliga
Läs merEkonomifrågor enligt ekonomipolicyn Uppdatering av beslutsattestantförteckning Beslut om löpande uppdateringar av den av nämnden årligen fastställda förteckningen av beslutsattestanter. Attestfrågor enligt
Läs merLärarkonferens om Gy2011
Lärarkonferens om Gy2011 Program 09.30 11.30 inklusive paus Inledning och bakgrund Skollagen Studievägar och programstrukturer Examensmål och ämnesplaner 11.30 13.00 Lunch 13.00 16.00 Programseminarier
Läs merINFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9
ATT VÄLJA INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9 Nu står du som går i nian inför ett stort och viktigt val som du behöver tänka igenom ordentligt. Du ska välja gymnasieprogram! Varje dag gör du olika val
Läs merVälkommen till. gymnasieinformation!
Välkommen till gymnasieinformation! Gymnasieskolan Består av 18 olika program - 12 yrkesprogram - 6 högskoleförberedande program Olika behörighetskrav - beroende på vilket program du söker till Gymnasieexamen
Läs merBeslut för gymnasieskola med yrkesprogram
Dnr 44-2015:9724 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn j T gymnasiet Västerås belägen i Västerås kommun 2 (7) Dnr 44-2015:9724 Tillsyn i IT
Läs merPlan för Uppsala kommuns introduktionsprogram 2019/2020
Datum: Diarienummer: 2019-05-15 UBN-2019-4355 Sida 1 (2) Utbildningsförvaltningen Utbildningsnämnden Handläggare: Cecilia Fernvall Plan för Uppsala kommuns introduktionsprogram 2019/2020 Förslag till beslut
Läs merTjänsteskrivelse Resultatrapport gymnasieskolor
Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-10-09 Vår referens Katarina Falk Utvecklingssamordnare Katarina.Falk@malmo.se Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse 2015-10-23 Resultatrapport
Läs merRegeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng
OH-mallen Regeringsuppdrag Översyn av kursplaner och kunskapskrav Nya betygsskalan: A, C och E Verksamhetspoäng Kommunal vuxenutbildning, grundläggande nivå Kurser Engelska Biologi Fysik Kemi Samhällskunskap
Läs merVälkomna till Nacka gymnasium
Välkomna till Nacka gymnasium Nacka gymnasium Ekonomi och samhälle Samhälle och medier Natur och Teknik Ekonomi och samhälle Ekonomiprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet
Läs merPlan för utbildning gällande:
Mall avseende Plan för utbildning utdelad i samband med seminarium vid Skolriksdagen, SKL, den 6 maj 2019. /Bengt Weidow Plan för utbildning gällande: Programinriktat val Programinriktat val riktar sig
Läs merSå fungerar den svenska gymnasieskolan
Så fungerar den svenska gymnasieskolan Alla ungdomar i Sverige som har studerat klart på grundskolan har rätt att studera en treårig utbildning i gymnasieskolan. En utbildning i gymnasieskolan ger bra
Läs merAnsvarsfördelning mellan Barn- och Utbildningsnämnden och Produktionsstyrelsen Antagen av BUN , 97, PS , 61 och KF , 21
KS 2010/0336 2012-01-26 Ansvarsfördelning mellan Barn- och Utbildningsnämnden och Produktionsstyrelsen Antagen av 2011-10-25, 97, 2011-10-19, 61 och KF 2012-03-12, 21 I Skollagen (2010:800), Skolförordningen
Läs merDnr Kon 2016/29 Förslag till plan för utbildning inom Introduktionsprogram i Järfälla kommun
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) 2016-01-25, rev. 2016-02-17 Dnr Kon 2016/29 Förslag till plan för utbildning inom Introduktionsprogram i Järfälla kommun Förslag till beslut Kompetensnämnden fastställer Plan för
Läs merRiktlinjer för Introduktionsprogrammen
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (9) 2011-07-01 Handläggare: Björn Johansson Telefon: 076 12 33 818 Till Utbildningsnämnden 2011-08-18 Förslag till beslut Utbildningsförvaltningen
Läs merGymnasieutbildning. Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan har rätt till en treårig gymnasieutbildning.
Gymnasieval Gymnasieutbildning Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan har rätt till en treårig gymnasieutbildning. Till gymnasieutbildningen räknas gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Gymnasieskolan
Läs merPlan för introduktionsprogrammen. Mölndals stad Utbildningsnämnden
Plan för introduktionsprogrammen Mölndals stad Utbildningsnämnden Introduktionsprogram (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan
Läs merEnligt skollagspropositionen 2009/10:165. mats.soderberg@skl.se
Enligt skollagspropositionen 2009/10:165 mats.soderberg@skl.se Introduktionsprogram i gymnasieskolan Preparandutbildning Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion Individuellt alternativ Språkintroduktion
Läs merDen nya skollagen 2010:800
Den nya skollagen 2010:800 - avsnitt som berör r grundskolan 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 Alla barn och elever ska ges den ledning
Läs merUndantag från krav på behörighet i engelska till gymnasieskolan
UR NYA SKOLLAGEN Gäller för utbildning som påbörjas efter den 1/7 2011 Mer om Undantag från krav på behörighet i engelska till gymnasieskolan Nyheter Från och med hösten 2011 har en elev som på grund av
Läs merInformation inför gymnasievalet 2017
Information inför gymnasievalet 2017 Det finns 18 nationella gymnasieprogram. Av de är 12 yrkesprogram och 6 är högskoleförberedande program. Alla nationella program är 3-åriga. Det finns också 5 olika
Läs merSkolblad avseende Pihlskolan gymnasium. Elevstatistik (elever som började hösten 2011 eller senare), läsåret 2016/17
Skolblad avseende Pihlskolan gymnasium Klockarvägen 3 HÄLLEFORS Tel Fax Typ av huvudman Kommunal Kommun Kommunkod Hällefors 1863 Skolform Gymnasieskola Skolenhetskod 6556 http://wwwhelleforsse Nedan presenteras
Läs mer