Hässleholm Kommun, Helgeå Model Forest och Partnerskap Alnarp WORKSHOP rörande
|
|
- Gösta Mattsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hässleholm Kommun, Helgeå Model Forest och Partnerskap Alnarp WORKSHOP rörande Tätortsnära natur och deltagande planering Antecknat av Per Samuelsson Sundin och justerat av deltagarna
2 Innehåll Syfte... 2 Vad är Model Forest?... 2 Bakgrund... 2 Frågor för dagen... 3 Program... 3 Inledning... 3 Rundvandring i fält... 3 Besökspunkt Besökspunkt Besökspunkt Besökspunkt Besökspunkt Workshop... 4 Vision:... 4 Tankar och exempel på åtgärder i Möllerödsområdet (Förslag ej beslutade)... 5 Skyltning, in formation och broschyrer Skogsbete... 5 Restaurering vattenspegeln... 5 Önskemål från hundägare... 5 Cyckelleder och biltrafik... 6 Forskning... 6 Inventeringar och allmänhetens hjälp att fylla på med kunskap... 6 Övriga exploaterings planer... 6 Intressenter och medinflytande... 7 Nästa steg?hur går vi vidare?... 7 Deltagarlista
3 Syfte Syftet med de workshopar som genomförs med Partnerskap Alnarp är att fånga in Helgeå Model Forests intressenters visioner för utveckling av sina frågeställningar och vilka åtgärder man vill göra för att uppnå visionerna. Målet är att utifrån detta formulera ett utkast till projekt och dess finansiering. Förutom att konkret avknoppas i olika projekt är resultatet av workshoparna en viktig del av Helgeå Model Forests strategiska plan för de närmaste 5 åren. Den strategiska planen utgör underlaget för IMFN:s bedömning av vår ansökan om fullt medlemskap Vad är Model Forest? International Model Forest Network (IMFN) är ett nätverk som sträcker sig runt om i världen och som arbetar för hållbar landskapsutveckling. Idag finns det 60 stycken Model Forest i 30 olika länder. Under våren 2014 accepterades Helgeå MF kandidatur till nätverket och efter en utvärdering under hösten 2015 är målet att vi ska få fullt medlemskap. Ett steg i det arbetet är att genomföra workshopar Bakgrund Den tätortsnära naturer har en nyckelroll när det gäller möjligheten att vistas i naturen och människors behov av att motion, utöva någon sport eller söka stillhet. Skogsmarken är en viktig del av det svenska landskapet och en av våra viktigaste friluftsmiljöer. Skogens upplevelsevärden kan också ligga till grund för lokal och regional utveckling genom turism och andra näringar. Skogsbruk och annat nyttjande påverkar den tätortsnära naturen och hur vi upplever den. Hänsyn till sådana värden tas, men det kan råda delade meningar om vad som är dess värden och hur hänsyn bör tas. Samverkan och dialog är viktigt för att få större samsyn om skogens värden och hur skogen förvaltas. Hur kan då lokala intressenter delta i samråd inför åtgärder i områden som har betydelse för landsbygdsutveckling, människors livsmiljö, friluftsliv och rekreation, natur och kulturmiljö? Intressenters deltagande är också en viktig del i den europeiska landskapskonventionen. Målet är en rikare livsmiljö där alla kan delta i utformningen. Konventionen innefattar alla typer av landskap, både stad och landsbygd. För att få detta att fungera på bästa sätt krävs det ett nära samarbete mellan myndigheter, organisationer, företag och enskilda människor. HIBAB i Hässleholms kommun, Helgeå Model Forest och Skogsstyrelsen önskar med exemplet Mölleröds Kungsgård utveckla sitt arbete med samverkan och planering i dialog med berörda aktörer. Syftet är att bibehålla och öka förutsättningar för god bebyggd miljö, attraktiv tätortsnära skog, landsbygdsutveckling, företagande och turism. 2
4 Frågor för dagen Vilka är brukare och användare av området? Deltagande planering? Utvecklings/ strategisk plan? Hur arbetar vi vidare med projektet? Finansiering? Avvägning produktion, miljö och sociala värden? Program Samling på Mölleröds Kungsgård. Vandring i närområdet Fika inne på Kungsgården. Diskussion kring deltagande planering Avslutning Inledning Denna träff ägde rum på Mölleröds naturområde och omfattade representanter från HIBAB, Hässleholms kommun, Älmhults kommun, Helgeå Model Forest, Göinge biologiska förening (GBF), Scouterna, Skåne Timmer, Västra Göinge Hembygdsförening och Skogsstyrelsen. HIBABS VD önskade alla välkomna och efter en kortare presentationsrunda av deltagarna så tar Tommy Bengtsson (HIBAB) över och genomför en rundvandring kring Kungsgården. Tanken var att presentera några av de miljöer och värden som finns i Mölleröd. Rundvandring i fält Besökspunkt 1 Tommy Persson och Kent Johansson (HIBAB) visar upp informationsskylten med kartor och info över demonstrationsområdet. Skylten och avgränsningen av området kommer från det nu avslutade Baltic Landscape projektet (som lade grundarbetet inför Helgeå Model Forest medlemskap i IMFN). Olavi Olson berättar här lite om områdets historia och framförallt om Mölleröds slott (1580) vars ruin man kan beskåda. Han berättar vidare om området och platsens olika öden ex 1678 bränns slottet ner av danskar, går över att bli ett stenbrott för traktens befolkning. Staten löser in området och 1707 så byggs en kungsgård för ryttarmästare i Skånska dragon regementet och hur det senare 1885 bedrivs lantbruk ändå fram till Då etablerades P2 och området blev en del av garnisonens övningsområde. Tommy Persson inflikar att ett önskemål eller målbild är att åter ha vatten i delar av vallgraven. Besökspunkt 2 Lars-Erik Williams från Hässleholms kommun berättar om den inventering av skyddsvärda träd som gjorts området. Ett skyddsvärt träd kan dels exempelvis vara jätteträd men också till exempel undertryckta/senvuxna träd, hålträd, hamlade träd, träd med savflöden, innehålla mulm, stort antal grova döda grenar. Gemensam nämnare är att trädet har någon egenskap som gör att den har förutsättningen att hysa höga biologiska värden. I området så har 900 träd hittats som bedöms som skyddsvärda utifrån de kriterier som fastställts. Vi fick se kartor på dess fördelning i landskapet samt hur de är fördelat på olika trädslag. Man har också genomfört naturvårdande åtgärder i området bland annat framhuggning och röjning av naturvärdesträd för att förhindra att de skadas av inväxande träd i deras kronor samt att öka ljusinsläppet på krona och bark. Stärka vitaliteten samt förbättra mikroklimat för ljusgynnade arter på stam. Tanken är att fortsätta det arbetet för att bevara och utveckla de biologiska värdena i området. 3
5 I gruppen lyftes att det är viktigt att man i det arbetet redan nu utser efterföljare till dessa träd så att man inte får ett glapp mellan de olika träd generationerna vilket skulle vara mycket negativt för arterna kopplade till gamla träd. Besökspunkt 3 Tommy Bengtsson från HIBAB fortsätter rundturen med Almåns gamla åfåra där man har genomfört en restaurering genom att man återskapat den våtmark som tidigare fanns här. Genom att förstärka den dämning som fanns (vilket möjligen delvis utgörs av en medeltida vägbank) har man lyckats höja vattenståndet i området. Vid midsommar utgjorde hela det låglänta området av en vidsträckt vattenspegel som sedan sjunkit undan, men istället framträdde Almaåns slingrande gamla åfåra mycket tydligt. Man har också grävt av den vägbank som byggdes på 1960-talet för att återfå våtmarkens tidigare utsträckning. Idag går våtmarken fram till vägen som löper förbi slottsruinen. Vägbanken har ersatts av en träbro i ek med hjälp av samarbetet med Skogsstyrelsen i det nu avslutade Baltic Landscape projektet. Målet är att med hjälp av den restaurerade våtmarken också kunna återfå vatten i den djupare delen av vallgraven runt slottsruinen. Man önskar också få en visuell koppling mellan kungsgården och våtmarken genom att hugga fram träd med höga naturvärden samtidigt som sikten mellan de två förbättras. En vision man har är att höja vattenståndet ytterligare. effekten av dämmet med 3-4 dm till. Gruppen lyfter att man skulle kunna diskutera vattendomen här samtidigt som den nere vid kanalen skall omförhandlas. Besökspunkt 4 Christer Jönsson från Helgeå Model Forest styrgrupp berättar om Almån och dess vattenföring. Hela Finjasjön vilken Almaån avvattnar är sänkt i ett par steg och idag går här ån i en grävd kanal. Lyfter områdets vikt för friluftsliv, dämmets funktion och konsekvenserna av det kommande tusenårsregnet då de beräknade volymerna skulle innebära en höjning av sjön med 10m. Dämmet är nytt och byggdes för att öka vattenvolymen i den relativt grunda sjön. Här finns en vilja att höja dämmet för att öka vattenvolymen ytterligare. Det kan betraktas som en sorts restaurering av sjösänkningen. Man tänker ta upp detta när vattendomen ska förnyas. Christer Jönsson berättade även om det omlöp som grävdes när dämmet etablerades vilket fungerar föredömligt vid såväl höga flöden som låga. Platsen nyttjas mycket av besökande för både fiske och ren naturupplevelse. Vid Almaåns mynningen finns en välbesökt målpunkt, Snäckan, där en lång däckspång leder ut till en utsiktsplattform. Här har man på ett pedagogiskt sätt redovisat Finjasjöns tidigare nivåer. Ett välbesstor turistaktivitet kopplat till denna del. Besökspunkt 5 Tommy Bengtsson visar den backe med skyddsvärda gamla bokar och avenbokar som Skåneleden passerar här på vår vandring tillbaka till kungsgården. Här hittar man också en gammal skjutvall från den tid området användes som skjutbana. Workshop Deltagarna samlades kring ett bord och diskussioner kring området påbörjades. Vision: Grundviljan är att Mölleråd skall lyftas upp och visas bli tillgängligt i större utsträckning. Dels för lokalbefolkningen men också för de närliggande Hässleholmarna samt turister. Det finns en förhoppning att Mölleröd skall bli ett uppskattat tätortsnära besöksmål där man på ett hållbart sätt bevarar och utvecklar natur, kultur och sociala värden samtidigt som man tar tillvara på de produktions aspekter som finns. Utöver detta är viljan att man jobbar utifrån ett medinflytande perspektiv där de intressenterna med kopplingar till Möllerödsområdet har möjligheter att påverka dess utveckling. 4
6 Tankar och exempel på åtgärder i Möllerödsområdet Skyltning, in formation och broschyrer. En reflektion är att anslagstavlan i anslutning till kungsgårdsområdet skulle kunna utvecklas. Dels genom mer anslag på den ena sidan men också att stensätta den runt om så att besökare på ett naturligt sätt leds runt den och inser att den finns information på båda sidorna. Förslag om att berika platsen med broschyrer i ett led att tillgängliggöra området. Stor kunskap och intresse finns inom gruppen att förmedla den kunskap kring platsen natur- och kulturvärden. Man vill etablera vandringsstråk som till exempel den runda deltagarna gick under dagen. Uppmärkning i fält och illustrerat på kartor gör besökaren modigare att utforska området. Det är ju känt att människor sällan beger sig utanför ut markerade leder och stigar. I nuläget så finns inte några vägvisare eller uppmärkta leder med undantag av Finjasjöleden och Skåneleden vilka passerar området. Dessa slingor skall bjuda på information om såväl biologisk som historisk karaktär. Nyttja begreppet Storytelling, d.v.s. berika ett objekt område med bild och text för att ge ytterligare en dimension till upplevelsen. Detta kan vara allt från jätteekens storlek och hur många arter den hyser till historiska händelser såsom att 8000 danska soldater stod här uppradade på 1600-talet eller när Linné besökte området och skrev följande om Mölleröd med omnejd. Detta måste marknadsföras. Skogsbete Djurlivet i området något att tänka på. Finns det någon tanke på bete i området. Det finns arrendatorer som betar vissa delar och skogsbete skulle potentiellt vara möjligt men man ser en rad problem kopplat till detta. Dels rör det sig om stora ytor att betet kan bli för svagt och att man ändå måste komplettera maskinellt. Ett förslag på att dela upp området vilket skulle kunna innebära intensivare bete. Djurhållare är betänksamma kring förekomsten av parasiten stor leverflundra. Frågan lyfts då hur parasiten fungerar och om man kan minska risken för detta genom förflyttning av djur och låta områden ligga i betesträda emellanåt. En annan aspekt är de problem som kan uppkomma mellan önskan om tillgänglighet för besökande och ambition att ha bete. Finns en utbredd rädsla för kor vilket skulle begränsa tillgängligheten för allmänheten. Där lyftes att får kan vara ett ofarligare alternativ då de inte är lika skrämmande. Tidpunkt för bete läggs fram som ett alternativ till att uppnå gott betestryck. Man menar att en kortare period av bete i november kan ge bra effekt på sly. Restaurering vattenspegeln Vision kring vattenspegeln. Genomströmning eller konstant spegel? Man vill återskapa vattenspegel som funnits historiskt och inte restaurera ursprunglig vattenfåra. Önskemål från hundägare De olika hundklubbarna i önskemålet har önskemål om bland annat en så kallad aktivitetsbana före. Detta tas under beaktande men kan vara i konflikt med fågellivet. 5
7 En synpunkt var att ser man till olika uppkomna incidenter är det påfallande ofta att hund är inblandad. Cykelleder och biltrafik Cykelled till Mölleröd är något som också lyfts. Med endast 20 min cykeltid från järnvägsstation till Kungsgården skulle Mölleröd kunna göras tillgängligare för Hässleholmarna samt besökande turister. Skyltning lyfts här som viktigt men också ett bra kartunderlag. De som ges ut i Hässleholm inte är tillräckligt upplever bland annat det som provat samt från turistbyrån som får försöker att på distans försöka förklara för människor utan lokalkännedom hur de skall cykla. Ett förslag om framtida skyltning av en cykelled är att göra det endast när vägval finns (Så har de gjort i Kristianstad). Kan detta utvecklas tillsammans med Skånetrafiken? Kanske redan är gjort? Skulle kunna samköras med Höör, Osby, Älmhult. Karin Hoffman har ju gjort en guide utgående från stationer för vandringar. Skyltning till Mölleröd från större vägar har visat sig vara en utmaning då trafikverket tidigare satt stopp för skylt vid 21:an. Rädslan att området skall bli för trafikerat med bil dämpas då man säger att man bommat av stora delar vilket gör att besökarna kan komma in i området men inte köra runt i det. Man lyfte frågan hur turistbyrån skall jobba med hemsidan och info med cykelvägar, i nuläget saknas bland annat kartor. Vissa i gruppen tror att förenklade kartor är lösningen på att hitta till och i området med cykel medan andra framhåller att kartor är bra men att kompletterande utmärkning i fält behövs. Kartan visar var cykelleden finns med sedan används utmärkning för att ta sig runt. Vägverket kan eventuellt sitta på inventeringsunderlag rörande cykelvägar i området. Mountainbike led finns i området något man kunde uppmärksamma folk på. Forskning Fråga huruvida det finns planer på forskning i området får ett Nej som svar (SLU hade en gång planer på att etablera en forskningsstation i området). Inventeringar och allmänhetens hjälp att fylla på med kunskap Tidigare LONA-ansökningar där man velat ha stöd för att genomföra en artinventering av Möllerödsområdet har avslagits. Förslag på att inspirera/uppmana besökarna att registrera eventuella fynd i artportalen lyfts. Det har blivit ett växande intresse kring det med arter och skulle även vara ett unikt sätt att marknadsföra upptäckarglädje i området. Man kan gemensamt bidra med ökat kunskap om Mölleröd. Kunskapsläget är troligen bättre rörande områdets historik men även den behöver samlas in på ett liknande sätt. Övriga planer och förändringar Frågan kring camping har lyfts tidigare. Bland annat tog HIBAB fram en idéskiss på en naturcamping. En inte helt okomplicerad fråga som även är kontroversiell då man diskuterat huruvida man skulle anlägga stugor vid skjutbanorna etc. En politisk fråga som inte landat i ett beslut(??). Den gamla inhägnaden av garnisonsområdet med dovhjort upphör inom två år vilket öppnar upp ytterligare en besöksväg in till Mölleröd. 6
8 Ängelholms stadspark/hembygdspark lyfts som ett område som erbjuder spännande vandringar uppe bland träden på plattformar och vajrar. Tankar kring om detta är förenligt med områdets vision och målbild diskuteras. Zipline är också en upplevelse form som lyfts som förslag. Intressenter och medinflytande Vi talar om vilka intressenter det kan tänkas finnas i detta område. Förutom allmänheten (besökarna) så räknar man att det finns ca föreningar kopplade till området och att om man tänker ta detta med medinflytande på allvar så bör dessa få möjlighet att ha visst medinflytande i vad som händer i området. Det är speciellt viktigt om man ska kunna identifiera målkonflikter när det gäller nyttjande och utveckling av området. HIBAB bjuder årligen in till ett möte där man informerar om de kommande skogliga åtgärderna området. Det lyfts från delar i gruppen att i Model Forest konceptet så är det centralt att intressenter för möjlighet till att träffas och diskutera och ha ett medinflytande. Skall det fungera bör man som drivande i den processen vara öppen och inkluderande i sitt arbetssätt. Nästa steg? Hur går vi vidare? Exakt struktur för arbetet är inget man enas om men lämpligt att någon form av arbetsgrupp bildas för att jobba vidare med de frågor man väljer att driva till exempel en specifik åtgärd i område såsom att utveckla cykelled, och vandringsslinga kring Kungsgården, skyltning eller informationsspridning. Inför åtgärder bör man fundera vilka möjligheter man kan ha att söka finansiering/medfinansiering. Formulerar man åtgärden som ett projekt kan det vara lättare att söka pengar internt eller externt exempelvis Leader medel. Har det kopplingar till vatten så bör man fundera om Lova pengar finns medan natur och kultur så kan LONA vara en möjlighet. Vilka övriga finansiär som kan finnas bör undersökas i från fall till fall. Denna workshops information och inspiration skall knytas ihop på hemmaplan bland de som medverkade för att sedan återkomma och lägga upp strategi för hur man kan gå vidare. Deltagarlista Namn Carina Jönsson-Lindholm Christer Jönsson Greger Johnsson Gunnar Swärd Ingela Thulander Jan Lannér Jan Olsson Jenny Segertun Kent Johannesson Lars -Erik Williams Lars Jonsson Lennart Mattsson Mats Sturesson Olavi Olson Per Sundin P-O Carlsson Tommy Bengtsson Företag/Förening Turistinformatör / Hässleholm Helgeå Model Forests styrgrupp Miljönämnden/ Hässleholm Parkförvaltare / Hässleholm Arbetsledare/park i Älmhults kommun Helgeå Model Forest/ Skogsstyrelsen Scouterna Turistbyrån / Hässleholm VD/ HIBAB Kommunekolog / Hässleholm Göinge Biologiska förening Göinge Biologiska förening ordf/ HIBAB:s styrelse V. Göinge hembygdsförening Skogsstyrelsen Produktionsledare/ inköpare på Skånetimmer Förvaltare/projektledare HIBAB 7
Jan Lannér Skogsstyrelsen, Skånes distrikt Koordinator Helge å Model Forest
Jan Lannér Skogsstyrelsen, Skånes distrikt Koordinator Helge å Model Forest Konceptet Model Forest Model Forest sex grundprinciper 1 Partnerskap etablera ett neutralt forum med frivilligt deltagande intressenter
Helgeå Model Forest, Helgeåns Vattenråd och Partnerskap Alnarp WORKSHOP rörande
Helgeå Model Forest, Helgeåns Vattenråd och Partnerskap Alnarp WORKSHOP rörande Biologisk mångfald Läderbagge och långhorningar i eklandskapet längs Helgeå 2015 06 11 Antecknat av: Per Samuelsson Sundin
Fotograf: Torbjörn Arvidson. Inrätta tätortsnära naturreservat
Fotograf: Torbjörn Arvidson Inrätta tätortsnära naturreservat Örebro växer Utmaningar Sveriges sjunde stad har >144 000 inv Befolkningsökning 1500-2000 nya Örebroare Landskapet Tätortsnära i Örebro kommun
Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15
Sida (5) Förvaltning: Kultur- och fritidsförvaltningen Ansvarig: Administration Dokumenttyp: 382 Diarienummer: ST 265/5, FN 47/5 Beslutat av: Kommunfullmäktige Publiceringsdatum: 209-0-29 Revideras: 2023-0-28
Äger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Slutredovisning av förstudie
Slutredovisning av förstudie 1. Projektet Färdvägar vid Rönne å Journalnummer 20103168, stödmottagare Naturskyddsföreningen Söderåsen 2. Kontaktpersoner Bengt Hertzman, Naturskyddsföreningen Söderåsens
Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare
Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?
Dokumentation av workshop kring brunifiering
Dokumentation av workshop kring brunifiering Boastad, Älmhult den 1/6-2015 Dagens tema var: Förändringar i vattnets färg kan något göras? Arrangörer: Helgeå Model Forest, Helgeåns Vattenråd och Partnerskap
Framlyftande av naturområden till Edward Wibecks minne
Rapport LONA-projekt Framlyftande av naturområden till Edward Wibecks minne - förslag på områden och åtgärder för dessa LUNDSBO BOKSKOG Skötselplan En skötselplan för bokskogen och del av omgivande mark
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Något förkortad presentation. Här följer en kort kommentar till respektive bild:
Något förkortad presentation. Här följer en kort kommentar till respektive bild: 2. Bild från ekmiljö på Botorp, presentation för delar av Skogsstyrelsen och delar av Länstyrelsen Örebro 3. Data från forskare.
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Skogens trivsel- och upplevelsevärden
Skogsstyrelsen, Jönköping 2010 Författare: Sofia Blomquist Illustrationer: Bo Persson Grafisk form: Bo Persson Upplaga: 7000 ex Tryck: DanagårdLiTHO, Ödeshög Skog att trivas i 1 Skogens trivsel- och upplevelsevärden
Skogspolicy Finspångs kommun
Skogspolicy Finspångs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-10-05 F I N S P Å N G S K O M M U N Skogspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
Närskogar. skolor, förskolor och vårdinstitutioner friluftsanläggningar och turistattraktioner tätorter, småorter och fritidshusområden
Målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder framtagna i samverkan med skogssektorn inom projektet Dialog om miljöhänsyn. Skogsstyrelsen mars 2014 Närskogar foto: michael ekstrand Genom en aktiv,
Plattform för samverkan i Angarns-, Bogesunds och Rösjökilarna
Plattform för samverkan i Angarns-, Bogesunds och Rösjökilarna 2016-2023 2016-02-19 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Visionen 4 3. Mål och delmål 4 4. Organisation och arbetsform 6 5. Finansiering
Sigtunaprojektet landskapet i centrum
Sigtunaprojektet landskapet i centrum Europarådets landskapskonvention tillgänglighet och multifunktionalitet Presentation 31 maj, Stockholms Universitet Golfbanan en arena för idrott, friluftsliv och
Biotopskydd och skötselplaner. Viveca Jansson, kommunekolog
Biotopskydd och skötselplaner Viveca Jansson, kommunekolog 2016-10-25 Värmdö kommun Drygt 1100 ha skogsmark Mycket ligger tätortsnära 4 biotopskyddsområden 1 naturreservat (Ösbyträsk) 2 naturreservat på
Plats och tid Sammanträdesrum Lunne, kl. 13.00 16.00. 2. Johanna M går igenom föregående anteckningar.
Natur- och friluftsråd 2015-04-10 1(5) Plats och tid Sammanträdesrum Lunne, kl. 13.00 16.00 Närvarande Se bifogad deltagarlista Per N hälsar välkommen och inleder mötet. 1. Dagordningen godkänds. 2. Johanna
Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden
Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd
Trädinventering av Allégatan i Mönsterås
2014-12-16 Trädinventering av Allégatan i Mönsterås Ecocom AB på uppdrag av Mönsterås kommun Inledning Ecocom AB har fått i uppdrag av Mönsterås kommun att genomföra en inventering av träden längs Allégatan
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
Flens kommun sätter besöksnäringen på framtidskartan
Flens kommun sätter besöksnäringen på framtidskartan Besöksperspektiv i översiktsplanen Med ett tydligt besöksperspektiv i sin nya översiktsplan visar Flens kommun hur man på ett bra sätt kan skapa bättre
Sigtunaprojektet ett landskap för alla Golfanläggningen som drivkraft för att implementera den Europeiska Landskapskonventionen
Sigtunaprojektet ett landskap för alla Golfanläggningen som drivkraft för att implementera den Europeiska Landskapskonventionen Presentation 7 maj 2014, Köpenhamns Universitet Ole Skarin, ordf. Sigtuna
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Landsbygdsprogrammet för skogens alla värden
-Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Skogens Mångfald och Ädellöv idag - Förslag Nya stöd 2014-2020 Landsbygdsprogrammet för skogens alla värden Sånga-Säby 10-11 nov. 2010 Stöd för att bevara och utveckla skogens
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Vad ELC är? En överenskommelse mellan länder En vision för landskap En checklista för varje land En åtagande för stat och kommun
Europeiska landskapskonventionen Leif Gren, handläggare, Riksantikvarieämbetet i t t Vad ELC är? En överenskommelse mellan länder En vision för landskap En checklista för varje land En åtagande för stat
Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
NYDALA fördjupad översiktsplan
NYDALA fördjupad översiktsplan FÖP Nydala Avgränsning Planområdet avgränsas av E4, Kolbäcksvägen, Täfteåvägen samt Tavleån. Nydalasjöns vattenkvalité Lång omsättningstid. Litet tillrinningsområde i förhållande
Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).
Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.
Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014
Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet
Västarvet Historien fortsätter hos oss.
Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och
Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden
TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden 2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett
Ansökan om bidrag för Ådalen
2006-03-07 Ansökan om bidrag för Ådalen Karlskrona kommun ansöker om bidrag med 500.000 kronor för Ådalen enligt beskrivning nedan. Projektets namn: Sökande kommun: Karlskrona Organisations: 212000-0829
ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016
ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta
Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
De nya cykelledernas potential
De nya cykelledernas potential Dennis Bederoff Tillväxtverket Växjö 2014-08-14 1 Destinationer och teman Teman ex Golf Cykel Konferens Fiske Skidor Vandring Shopping Platser, områden, städer, regioner
Abborraleden. Projektplan
Abborraleden Projektplan Örkelljunga september 2013 1 Innehåll Projektnamn... 3 Projektägare... 3 Journalnummer... 3 Kontaktperson... 3 Kontaktuppgifter... 3 Projektidé... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 5 Mål...
Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö
BILAGOR A. Översiktskarta B. Avgränsning, information och anläggningar
1 (7) SKÖTSELPLAN FÖR NATURRESERVATET LUOBBALHEDEN Detta dokument är en bilaga till länsstyrelsens beslut om Naturreservatet Luobbalheden i Piteå kommun revidering av gräns och föreskrifter. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Sökande: Wetlandi event Strandviksvägen 2 294 77 Sölvesborg Kontaktpersoner: Håkan Lorentzson Ägare 0735 314 314 Tobias Delfin Turistsamordnare Bromölla kommun 0709-171 254 Medfinansiär: Wetlandi event,
Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika
BILAGA 1 2005-03-14 Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika Nynäshamns kommun ansöker om bidrag med 70 000 kronor för projektet Fjärilarnas marker i Stora Vika enligt beskrivning nedan. Projektets
PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun
Version 1.00 Projekt 7390 Upprättad 2015-12-21 Reviderad PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband
LOKAL SAMVERKAN GOLFBANAN OCH NATUREN
LOKAL SAMVERKAN GOLFBANAN OCH NATUREN Golfanläggningen kan vara en mötesarena för friluftsliv, natur och idrott och på ett aktivt och effektivt sätt stödja demokrati och integration. Björn von Sydow, vice
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Bidrag till kulturmiljövård
Bidrag till kulturmiljövård Information om kulturmiljöbidrag i Skåne län Titel: Utgiven av: Copyright: Författare: Grafisk form: Upplaga: Beställningsadress: Bidrag till kulturmiljövård Länsstyrelsen Skåne
Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Solviks Folkhögskola, projekt Ostviksfjärden Journalnummer:
Regional cykelstrategi
Regional cykelstrategi SATSA II VÄLKOMNA! Syfte och mål Skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län, så att cykeltrafiken kan öka som andel av det totala resandet. Ta fram ett väl underbyggt
Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014
Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014 För att kunna bilda ett utvecklingsområde för Lokalt ledd utveckling med leadermetoden och få medel till framtida projekt skrivs
Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna
Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur
INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER
1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2014-15... 4 1. STUDIERESA... 4 2. MARKNADSFÖRING... 4 3. KILINVENTERING... 5 4. VANDRINGSLEDER... 5 MÖTESSCHEMA 2014... 6 2 Inledning
Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling
Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling Länsstyrelsernas konferens Kulturmiljö och vattenförvaltning i södra Sverige Micke Lehorst kulturmiljöstrateg, SHF:s kansli Sveriges
Västra Ingelstad Dialogworkshop. Sammanställning
Västra Ingelstad Dialogworkshop Sammanställning 19060 Bakgrund Bymiljöprogram Vellinge kommun har tagit fram stadsmiljöprogram och bymiljöprogram för flera orter i Vellinge. Syftet är att fånga upp karaktären
Fisketurism. Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad
Fisketurism Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad Rådde gård onsdag 8 januari 2014 Inspirationsträff om fisketurism arbetsgrupp skapad för fortsatt analys Ett 60-tal personer samlades
Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.
2 Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. Stadsdelen ska växa fram i unik samverkan och bli en internationell
Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr
Leaderleder Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. Projektägare: Leader Nedre Dalälven, ideell förening Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela
Landsbygdsprojektet Vandringsturism i Vindelfjällen.
Landsbygdsprojektet Vandringsturism i Vindelfjällen. Systemtänkande för kvalitetssäkring. Vi har ett antal BESÖKSMÅL i området och dessa kan föranleda Vandringsturism. Vandringen går på LEDEN och den som
Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald?
Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald? Per Angelstam Stockholm 2011-03-22 Arter Biotoper Processer Landskap i region Bestånd i landskap Träd i bestånd Global Krävs = Konventioner
En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän
En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Sammanställning regionala projektledare
Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att
Presentation Beslutspunkt Naturvårdsavtal 2017 Snäckevarps Samfällighetsförening
Presentation Beslutspunkt Naturvårdsavtal 2017 Snäckevarps Samfällighetsförening Beslutsunderlag för Naturvårdsavtal: Snäckvarps samfällighet omfattar ca 180 hektar landareal. Fördelning av areal i % 12,0
Introduktion till Målbilder för hänsyn till friluftsliv och rekreation
MÅLBILDER FÖR GOD MILJÖHÄNSYN friluftsliv och rekreation Introduktion till Målbilder för hänsyn till friluftsliv och rekreation Sverige har mål för friluftspolitiken som bland annat säger att det hållbara
Sigtunaprojektet landskapet i centrum
Sigtunaprojektet landskapet i centrum Europarådets landskapskonvention tillgänglighet och multifunktionalitet Presentation 31 maj, Stockholms Universitet Golfbanan en arena för idrott, friluftsliv och
PM DETALJPLAN KVARNBÄCK, HÖÖR. BEDÖMNING AV NATURVÄRDEN
PM DETALJPLAN KVARNBÄCK, HÖÖR. BEDÖMNING AV NATURVÄRDEN PM 2018-03-09 Andreas Malmqvist och Jens Morin Uppdragsgivare Höörs kommun Samhällsbyggnadssektor, Strategiska enheten Box 53 243 21 Höör Uppdragsgivarens
Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs
Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Sammanfattning Innehållsförteckning Inventering av upplevelsevärden och faktorer av värde för friluftsliv och
En renässans för friluftslivet?
En renässans för friluftslivet? Propositionen 2009/10:238 - Framtidens friluftsliv Regeringsuppdrag till Naturvårdsverket: Förslag till mål för friluftslivspolitiken, (Naturvårdsverkets rapport 6476 mars
Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat.
Mina damer och herrar Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat. Se så vackert här är.. På de branta sluttningarna växer ädellövskog med en fantastisk blomning av ramslök
PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING
LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun F3. VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING 144 Arbetsgrupp Tommy Ek, Stadsarkitekt/förvaltningschef Stadsbyggnadsförvaltningen
Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun
Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har
ORTSANALYS KUNGSBERGET
Utsikt från Kungsberget. ORTSANALYS KUNGSBERGET Ortsanalys Kungsberget 73 Kungsberget är en av Sveriges snabbast växande fritidsanläggningar. Kungsbergets Fritidsanläggningar AB ägs av Branäs-gruppen,
Studiehandledning. Studiecirkeln Landskap åt alla. Studiehandledning: Landskap åt alla 2
Studiehandledning Studiehandledning Denna studiehandledning är avsedd som stöd för cirkelledare eller de som vill anordna studiecirklar på egen hand. Den riktar sig också till grupper, exempelvis hembygdsföreningar,
LIFE Reclaim, vad är det?
LIFE Reclaim, vad är det? Hur påverkas boende och entreprenörer kring Venakärret och Tysslingen en socio-ekonomisk uppföljning av LIFE-projektet Reclaim Länsstyrelsen i Örebro län har genomfört en undersökning
Sundbyholm. ett område i utveckling
Sundbyholm ett område i utveckling Åtgärder för Sundbyholmsområdet 28 januari 2010 beslutade kommunfullmäktige om en åtgärdsplan för Sundbyholmsområdet. En arbetsgrupp har sedan 2007 arbetat för utveckling
Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för
1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:
Upptäck lederna i. Biskopstorp!
Upptäck lederna i Biskopstorp! Välkommen till våra vandringsleder i Biskopstorp Det finns för närvarande sex slingor i naturreservatet. Ytterligare tre planeras vara klara 2014. Längs fyra av slingorna
Örnanäs. Skånes första kulturreservat
Örnanäs Skånes första kulturreservat Om kulturreservatet Örnanäs Läge: Osby kommun, ca 9 kilometer nordost om Sibbhult och 9 kilometer söder om Lönsboda. Se karta. Yta: 70 hektar land Länsstyrelsen är
Landsbygdsutveckling och kulturarv. Anders Persson Västra Götalandsregionen Sara Roland Hushållningssällskapet Väst
Landsbygdsutveckling och kulturarv Anders Persson Västra Götalandsregionen Sara Roland Hushållningssällskapet Väst Synen på Kulturarv Bevarande, kostnader, restriktioner, långsamma system ----------------------------
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs
Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs
Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning
Biologiskt kulturarv som vägvisare för bevarande av kalkbarrskog. Anna Dahlström Marja Erikson Tommy Lennartsson
Biologiskt kulturarv som vägvisare för bevarande av kalkbarrskog Anna Dahlström Marja Erikson Tommy Lennartsson Kalkbarrskog: Hur sköta för att bevara unika marksvampar och annan hotad biologisk mångfald?
Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga
24 Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga vattensamlingar inom utpekade sträckor. Samtliga
Vad är skogsstrategin? Dialog
Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och
Grön infrastruktur- Går det att planera natur?
Grön infrastruktur- Går det att planera natur? 2 Definition av begreppet Grön infrastruktur: Ett ekologiskt funktionellt nätverk av: Livsmiljöer; gammelskog, naturbetesmark, ädellövmiljöer, sandmiljöer,
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar
Regionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Peter Groth Folkhälsostrateg 044-309 35 26 peter.groth@skane.se YTTRANDE Datum 2018-03-12 Dnr 1800174 1 (6) Romeleås- och sjölandskapskommittén romeleasensjo@gmail.com Remiss.
Landskapet Tätortsnära i Örebro kommun Hjälmar-
Landskapet Tätortsnära i Örebro kommun Hjälmar- vardagslandska p landskapet Foto: Torbjörn Arvidsson Foto: Torbjörn Arvidsson Kilsbergens vildmark Fågelrika våtmarksområde Foto: Torbjörn Arvidsson Tätortsnära
Samråd för älvslandskapet, Grubbeskolan
Samråd för älvslandskapet, Grubbeskolan Onsdagen den 18 november hölls på Grubbeskolan samråd för den fördjupade översiktsplanen för älvslandskapet. Direkt berörda och allmänhet gavs därmed möjligheten
Grytåsa rullande kullar och betade backar
VANDRINGSLEDER 1(11) Örkelljunga kommun turism@orkelljunga.se Hitta till Grytåsa parkeringar med gps: Grytåsa centrum: N 56 15.335 E 013 13.648 X: 1340249 Y: 6239380 Flinka sjö: N 56 15.320 E 013 15.283
Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Ansökan om bidrag för Lyckåleden
BILAGA 1 050214 Ansökan om bidrag för Lyckåleden Karlskrona kommun ansöker om bidrag med 345.100 kronor för projekt Lyckåleden enligt beskrivning nedan. Projektets namn: Sökande kommun/er: Karlskrona Organisationsnummer:
En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson
En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet