Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök

Transkript

1 1(9) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE psci beslutat av Regeringen SCI fastställt av EU-kommissionen Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län Kommun: Lund Läge: 7 km O Lund Markägare: Naturvårdsverket Areal: 36,6 hektar är förutom ett Natura 2000-område också: av riksintresse för naturvård M:N86 (4 kap. miljöbalken) med i naturvårdsprogrammet för Skåne län 1996 med i kommunens Naturvårdsplan 1990 med i kommunens Översiktsplan 1998 nationalpark sedan 1918 av riksintresse för kulturmiljövården Vad betyder Natura 2000? Natura 2000-områdena ska bidra till att skyddsvärda naturtyper och arter får ett långsiktigt bevarande. Att en mark brukas på ett lämpligt sätt är i många fall en förutsättning för att skyddsvärda naturtyper och arter ska kunna bevaras. Bevarandeplanen ska peka ut naturvärdena för ett område och beskriva vad som krävs för att värdena långsiktigt ska finnas kvar. Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök Tabell 1. s naturtyper med arealer 2002 och Natura 2000-koder inom parentes. Naturtyp Areal (ha) Bokskog av örtrik typ (9130) 8,3 Ek-avenbokskog av buskstjärnblommatyp (9160) 14,8 * Alluviala lövskogar, som tidvis är översvämmade (91E0) 0,6 Ek-alm-askblandskog längs vattendrag (91F0) 13,0 Totala arealen naturtyper: 36,65 *=prioriterad naturtyp enligt Natura 2000 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro E-post www Malmö Kungsgatan vx lansstyrelsen@m.lst.se Kristianstad Ö Boulevarden 62 A vx

2 2(9) Bevarandesyfte och bevarandemål Det övergripande bevarandesyftet är att upprätthålla ovan nämnda naturtyper i gynnsam bevarandestatus inom den biogeografiska regionen. För innebär detta följande bevarandemål: Areal Den geografiska utbredningen av naturtyperna i tabell 1 får variera över tiden inom området. Samtliga nu förekommande naturtyperna ska dock alltid förekomma och den sammanlagda arealen naturtyper ska vara minst 36 ha. Struktur och funktion Den örtrika bok- och ekskogen, blandlövskogen med ek-alm-ask och klibbalskogen längs bäcken i ska lämnas för fri utvecklig mot ett naturskogsliknande tillstånd. Typiska arter De för respektive naturtyp typiska arterna (t ex gulplister, gulsippa, lundslok och myskmadra) ska förekomma i livskraftiga populationer i området. Framtida uppföljning av planen kan medföra att nuvarande bevarandemål ändras och att nya mål läggs till. Beskrivning Områdesbeskrivning Blandlövskogen i är en liten rest av tidigare större och mer eller mindre sammanhängande lövskogsområden vid Romeleåsens bas. Dessa skogsområden sträckte sig från Skrylleområdet i nordväst till Fyledalen i sydöst. s historia är dynamisk och omfattar perioder med intensivt bete av framförallt häst, kraftigt virkesuttag och igenväxning. Beteskontinuiteten har en 1000-årig historia av framförallt hästbete (under större delen av denna period tillhörde området Dalby kungsgård), vilka ersattes av oxar på 1800-talet. I början av 1900-talet fanns omfattande avverkningsplaner för, vilka stoppades i och med bildandet av nationalparken 1918 då betet också helt. Under 1900-talet utfördes gallringar för att gynna äldre träd, i synnerhet de kraftiga ekarna. Dessa träd härstammar från en period under 1700-talets början då skogen fick utvecklas fritt. Jordmånen utgörs av grovkroniga, näringsfattiga jordlager (nordostmorän), övertäckta av finkornigare, kalkrikt material utan större stenar (baltisk morän). Det senare lagret är näringsrikt och har bidragit till att en frodig, örtrik flora har utvecklats i området.

3 3(9) Genom skogen löper an bäck i vars botten de båda jordlagren syns tydligt. Inom området finns även en över 1000-årig jordvall, den så kallade Hästhagevallen, som kan ha varit allt från kultplats till tidig bosättning. Skogen avsattes som nationalpark 1918 då den ansågs vara den enda naturliga ädellövskogen som fanns kvar på slätten. I samband med detta upphörde betet och den tidigare ljusa, öppna skogen förändrades drastiskt och övergick i en tät blandlövskog med ett rikligt buskskikt och en rik vårflora. Tidigare hade bärande träd såsom ek och bok gynnats, men nu tog alm och ask överhand. Skogen består idag framförallt av örtrika ek-, bok- och blandlövskogar där utvecklingen går mot ett naturskogsliknande tillstånd. Almsjukan har gått hårt åt almbestånden, vilket tillfälligt skapat en bitvis ljusöppen skog. Fågel- och insektslivet är rikt och det förekommer även ett flertal sällsynta lav- och mossarter. Den fuktiga miljön är också en bra biotop för många mollusker. Dagens fria utveckling av skogen leder förhoppningsvis till att man på sikt kan få en uppfattning om hur den naturliga skogen sett ut i Skåne innan mänsklig påverkan blev alltför påtaglig. Den väldokumenterade kulturhistorien, de höga biologiska och vetenskapliga värdena och skogens popularitet som utflyktsmål, gör området mycket värdefullt ur biologiska, vetenskapliga och sociala aspekter. Naturtyper De dominerande naturtyperna i är örtrik bok- (9130) och ekskog (9160), samt blandlövskog med ek, alm och ask (91F0). Förutom de dominerande trädslagen för respektive naturtyp förekommer stora inslag av alm, ask, björk, bok och ek. Buskskiktet är välutvecklat med hassel, hagtorn, alm, ask och lönn. Markvegetationen domineras på våren av vit- och gulsippor, som övergår i en sommaraspekt med skogsbingel och kirskål. På våren förekommer även hålnunneört, svalört och vårlöksarter och på sommaren lundgröe, lundslok, långsvingel, hässlebrodd, gulplister, myskmadra och nejlikrot. Partierna med klibbal längs bäcken ingår i alluviala lövskogar, som tidvis är översvämmade (91E0). hyser rikligt med hotade eller sällsynta arter som är knutna till ädellövskog, till exempel stor sönderfallslav, brun lundlav och broddnäbbmossa. Rödlistade arter I bilaga 2 redovisas de arter i s Natura 2000-område vars överlevnad inte långsiktigt är säkrad i Sverige enligt Rödlistade arter i Sverige 2005.

4 4(9) Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus Ett nära samarbete mellan berörda myndigheter och den som äger eller brukar en mark är en av de viktigaste förutsättningarna för att ett områdes värdefulla livsmiljöer och arter ska finnas kvar. Den skogliga kontinuiteten och en varierad åldersstruktur på skogen är en förutsättning för förekomsten av höga naturvärden i områdets skogstyper. Olika strukturer, såsom död ved och träd i olika nedbrytningsstadier, är betydelsefulla för en hög biologisk mångfald med ett antal sällsynta och hotade arter. En förutsättning för att uppnå en långsiktligt gynnsam bevarandestatus är en obruten kontinuitet av grova träd och död ved. I naturtyper med gynnsam bevarandestatus ska de typiska arterna förekomma i långsiktigt livskraftiga populationer. Ytterligare information om naturtyperna i tabell 1 kan hämtas från Naturvårdsverkets art- och biotopvägledningar under rubrikerna Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus och Ekologiska krav. Se Naturvårdsverkets webbplats Risk för skada De största riskerna för områdets naturtyper är: avverkning av grova träd och bortplockning av död ved igenväxning av skogarna med beskuggning av grova träd och död ved förändring av hydrologin i eller utanför området övergödning eller annan förorening av grund- och ytvatten gödslings- och försurningseffekter från nedfall av luftburna föroreningar bebyggelse, vägar, anläggningar och annan markexploatering och markanvändningsförändring i angränsande områden Naturvärdena i naturskogsliknande ädellövskogar kräver en viss slutenhet på krontäckningen och åldersstruktur på skogen för att kunna bibehållas. Till skillnad från äkta naturskogar är en ren kulturprodukt som under minst 1000 år har påverkats av periodvis virkesuttag, intensivt bete och igenväxning. I kulturpåverkade skogar är de stora naturvärdena oftast knutna till träden. Många av organismerna i dessa miljöer har krav på en ljusare och varmare miljö än vad en sluten skog kan ge. När hävden upphörde under 1900-talets början i blev skogen tätare och vegetationens artsammansättning förändrades. Resultatet blev bland annat att ljusälskande moss- och lavarter minskade i antal eller försvann och ersattes av mera skuggtåliga arter (Ekman 1990, Kristensson 2002). Idag finns få kulturskogar kvar i den kontinentala regionen. De flesta har slutit sig från att ha varit öppna, betade skogar och många sköts idag med ett rationellt skogsbruk.

5 5(9) Den höga markfuktigheten i är en förutsättning för bevarande av framförallt ek-alm-ask blandlövskogen i skogen. De omgivande markerna ingår i en intensivt utnyttjad jordbruksbygd som kontinuerligt har dränerats och utsatts för produktionshöjande åtgärder. påverkas även av en ständig tillförsel av näringsämnen genom det atmosfäriska kvävenedfallet och framför allt brynen tillförs näring från omkringliggande åkrar. Mest påverkade av näringsämnen är de västra och södra skogsbrynen där det finns en risk för minskade naturvärden på grund av detta. Idag är målsättningen med den fria utvecklingen i att återskapa en tät ädellövskog med naturlig intern dynamik. Många av arterna som är knutna till skogen kräver en viss slutenhet på krontäckningen och varierad åldersstruktur på skogen för att kunna överleva i livskraftiga populationer. Alla former av skogsbruk måste undvikas om skogen ska kunna utvecklas fritt mot ett ursprungligt tillstånd. Eftersom förutsättningarna för skogens utveckling inte är desamma idag som när den ursprungligen uppstod kan dock viss gallring vara tillåten för att påskynda förloppet mot en naturligt varierad artsammansättning. T ex är asken idag vanlig, en art som missgynnas starkt av bete, men eftersom den är ljusälskande kan den, på sikt, komma att begränsas när skogen sluter sig. Ytterligare information om naturtyperna i tabell 1 kan hämtas från Naturvårdsverkets art- och biotopvägledningar under rubriken Hotbild. Se Naturvårdsverkets webbplats Bedömning av bevarandestatus Vid fältbesök i bedömdes bevarandestatusen för naturtyperna (tabell 2) och baserades bland annat på följande: i ek-avenbokskogen finns ett stort askuppslag, i blandlövskogen har almarna dött och markfloran är hyggesliknande, förekomsten av typiska arter är god, extremt riklig förekomst av spansk skogssnigel. Tabell 2. Bevarandestatus 2002 för områdets naturtyper. Naturtyp Bevarandestatus Bokskog av örtrik typ (9130) Mycket gott bevarande Ek-avenbokskog av buskstjärnblommatyp (9160) Gott bevarande * Alluviala lövskogar, som tidvis är översvämmade (91E0) Mycket gott bevarande Ek-alm-askblandskog längs vattendrag (91F0) Ordinärt bevarande * prioriterad naturtyp enligt Natura 2000 Skydd och bevarandeåtgärder Ingrepp som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område kräver tillstånd av länsstyrelsen enligt 7 kapitlet miljöbalken. Detta gäller oavsett om

6 6(9) ingreppet sker inom eller utanför ett Natura 2000-område. Bevarandeplanen ska också fungera som underlag för bedömningen av om tillstånd behövs och om tillstånd kan ges. Markägare har rätt till ersättning om tillstånd inte kan ges och Natura 2000 innebär avsevärda begränsningar i pågående markanvändning inom den berörda delen av fastigheten. Mer information finns i Naturvårdsverkets broschyr Natura 2000 Värdefull natur i Sverige och på Naturvårdsverkets webbplats Skydd avsattes som nationalpark Skötselplan för nationalparken fastställdes och reviderades Omgivande marker ska skyddas mot exploatering, grundvattensänkande åtgärder mm med stöd av gällande lagstiftning (plan- och bygglagen, miljöbalken med flera lagar). Bevarandeåtgärder Staten har det övergripande ansvaret för skötseln av Natura 2000-områden och för att bevarandemålen uppnås. En förutsättning för att nå målen är ett gott samarbete mellan staten och den eller dem som äger eller brukar marken. Om skötseln av ett Natura område orsakar merkostnader för en markägare eller arrendator kan ersättning fås, till exempel miljöersättning för betesmarker. Markägaren kan även skriva skötselavtal med Länsstyrelsen. Mer information om regler, ansvar och ersättningar i samband med Natura 2000 finns i Naturvårdsverkets broschyr Natura 2000 Värdefull natur i Sverige och på Naturvårdsverkets webbplats Restaureringsåtgärder Avverkning av enstaka starkt fröproducerande askar samt vegetation runt vidkroniga ekar får ske i blandlövskogen med ek-alm-ask respektive i den ekdominerade skogen. Löpande skötsel På partier med almdöd får en naturvårdsinriktad skötsel med svaga gallringar bedrivas för att gynna en blandning av ek, alm och ask. Målet är att återskapa en flerskiktad skog med varierad artsammansättning och goda förutsättningar för självföryngring. Grova träd och död ved ska sparas. Naturtyperna ska, så långt det är möjligt, lämnas för fri utveckling mot ett naturskogsliknande tillstånd, det vill säga ingen avverkning av grova träd, gallring, bortstädning av död ved eller underhåll av befintliga skogsdiken. Sly och stubbskott får röjas i områdets kärrpartier för att gynna ekförekomst och föryngring. Lönn får avverkas i partier med klibbal.

7 7(9) Barrträd och främmande trädslag ska inte förekomma. Viktigt att tänka på Alla som planerar att utföra en åtgärd som man tror kan påverka ett områdes naturvärden ska på ett tidigt stadium kontakta Länsstyrelsen. Det underlättar eventuell tillståndsprövning som Länsstyrelsen ska göra. När det gäller åtgärder på skogsmark ska istället Skogsvårdstyrelsen kontaktas. Uppföljning 1. Kontroll av naturtypernas areal, struktur och funktion och typiska arter vart 5-6 år. 2. Inventering av hotade/sällsynta arters (bilaga 2) förekomster ska regelbundet utföras, minst vart 5-6 år. 3. Sammanställning och utvärdering av skydd och meddelade tillstånd. 4. Årlig rapport om reservatets skötsel och utveckling (skötselplan). Övrigt Bevarandeplanen gäller tills vidare. Bevarandeplanen kommer att revideras om ny kunskap ger anledning till det. Referenser Arup U, Ekman S, Mattsson J-E Skyddsvärda lavar i sydvästra Sverige. LBF-förlaget, Lund Arup U, Hanson S-Å, Huggert L Rödlistade arter i sydskånska trädmiljöer. Naturskyddsföreningen i Skåne. Ekman S Lavfloran i. Sv. Bot. Tidskr. 84: Ekström G Beskrivning till kartbladet Hardeberga. SGU Ser. Ad. No 1. Stockholm. Emanuelsson U., Bergendorff C., Billqvist M., Lewan N Det skånska kulturlandskapet. Naturskyddsföreningen i Skåne. BTJ Tryck AB, Lund. Gärdenfors U. (ed.) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Kristensson, G Mossfloran i under 50år. SBT 96: Lindgren, L Skötsel av lövskogsområden. Vegetationsförändringar i. Med. från forskargruppen för skötsel av naturreservat. Nr 11. Avd. Ekol. Bot., Lunds univ. Lindquist, B Acta Phytogeographica Suecica 10. Lunds kommun Grönstruktur- och naturvårdsprogram för Lunds kommun bevarande och utveckling. Stadsbyggnadskontoret och Tekniska förvaltningen. Löfroth M. (ed.) Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura Naturvårdsverket. Naturvårdverket förlag.

8 8(9) Naturvårdsplan för Lunds kommun Park- och Naturvårdsnämnden i Lunds kommun. Länsstyrelsen i Skåne län Från Sandhammaren till Kullaberg - Naturvårdsprogram för f.d. Malmöhus län. Nordiska Ministerrådet Vegetationstyper i Norden. (ed. Lars Påhlsson). TemaNord 1994:665. Nordiska Ministerådets sekretariat. Översiktsplan för Lunds kommun ÖPL-98. Stadsarkitektkontoret i Lunds kommun. Bilagor 1. Karta med naturtyper enligt Natura Rödlistade arter Upprättad av Länsstyrelsen i Skåne län Planförfattare: Gabrielle Rosquist Senast reviderad

9 9(9) Bilaga 2 Rödlistade arter Naturtyp/artgrupp Hotkategori Namn Vetenskapligt namn Bokskog (9130) - Mossor EN skör lansmossa Didymodon sinuosus VU murlansmossa Didymodon vinealis NT skånsk sprötmossa Eurhynchium schleicheri VU strandsprötmossa Eurhynchium speciosum - Lavar VU stiftklotterlav Opegrapha vermicellifera NT bokvårtlav Pyrenula nitida NT grå skärelav Schismatomma decolorans Ekskog (9160) - Lavar EN stor sönderfallslav Bactrospora dryina Blandlövskog (91F0) - Mossor EN broddnäbbmossa Rhynchostegium confertum - Lavar VU brun lundlav Bacidia polychroa EN askvårtlav Pyrenula nitidella NT rosa lundlav Bacidia rosella Övrigt - Mossor NT rödtandad hättemossa Orthotrichum pulchellum - Svampar NT koralltaggsvamp Hericium coralloides VU prakttagging Steccherinum robustius - Skalbaggar NT Hydraena nigrita - Fåglar NT skogsduva* Columba oenas NT mindre hackspett* Dendrocopos minor NT göktyta* Jynx torquilla NT entita* Parus palustris EN Starkt hotad VU Sårbar NT Missgynnad * källa Lunds kommun Gabrielle Rosquist

10 Bilaga 1. Natura 2000-området med naturtyper enligt Natura N Natura habitat (SCI) Naturtyper dalby söderskog.shp 9130 Bokskog av örtrik typ 9160 Ek-avenbokskog av buskstjärnblomma-typ 91E0 Alluviala skogar som tidvis är översvämmade 91F0 Ek-alm-ask-blandskog längs vattendrag Annan naturtyp Kulturbetesmark Övriga fuktängar Stenröse med buskar och träd Buskgrupper Åker Tomt Övrigt kilometer