NATURTYPER OCH ARTER ENLIGT NATURA 2000 Områdets naturtyper (se tabell nedan samt bilaga 1) konstaterades vid fältbesök oktober 2002.

Transkript

1 Bevarandeplan Torups ängar 1(6) Bevarandeplan för Natura 2000-område TORUPS ÄNGAR SE psci beslutat av Regeringen 22 december 1998 SCI fastställt av EU-kommissionen Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län Kommun : Läge : Markägare : Areal : Simrishamn 2 km väster om Vitaby kyrka Enskild 102 hektar Torups ängar är förutom ett Natura 2000-område också ett område; till största delen av riksintresse för naturvården (område N66, Verkeån med dalgång), av riksintresse för friluftslivet (område L:F4 Kuststräckan Åhus-Simrishamn med Stenshuvud- Verkeån) med två nyckelbiotoper, två naturvärdesobjekt och en sumpskog utpekade av Skogsvårdsstyrelsen med en fornlämning (gravhög) Vad betyder Natura 2000? Natura 2000-områdena ska bidra till att skyddsvärda naturtyper och arter får ett långsiktigt bevarande. Att en mark brukas på ett lämpligt sätt är i många fall en förutsättning för att skyddsvärda naturtyper och arter ska kunna bevaras. Bevarandeplanen ska peka ut naturvärdena för ett område och beskriva vad som krävs för att värdena långsiktigt ska finnas kvar. NATURTYPER OCH ARTER ENLIGT NATURA 2000 Områdets naturtyper (se tabell nedan samt bilaga 1) konstaterades vid fältbesök oktober Tabell 1 Torups ängar naturtyper med areal 2002, samt Natura 2000-koder inom parentes Naturtyp Areal (ha) *Lövsumpskogar av fennoskandisk typ (SF; 9080) 19,4 Bokskog av fryle-typ (9110) 18,1 Bokskog av örtrik typ (9130) 24,7 Ek-avenbokskog av buskstjärnblomma-typ (9160) 10,9 *Lind-lönnskogar i sluttningar och raviner (9180) 1 *Alluviala lövskogar, som tidvis är översvämmade (91E0) 5,3 total naturtypsareal 79,4 *Prioriterad naturtyp enligt Natura 2000 BEVARANDESYFTE OCH BEVARANDEMÅL Det övergripande bevarandesyftet är att upprätthålla ovan nämnda naturtyper i gynnsam bevarandestatus inom den biogeografiska regionen.

2 Bevarandeplan Torups ängar 2(6) För Torups ängar innebär detta följande bevarandemål: Areal Respektive naturtyps areal (se tabell 1) bibehålls eller ökar. Struktur och funktion För de skogliga habitaten som helhet ska åldersstrukturen vara diversifierad, samt andelen död ved och äldre träd vara hög. I den registrerade arealen ädellövskogarna (bok, ek, lind-lönnskogar) ska relationen död/levande ved öka eller bibehållas och relation död ved/levande ved skall på objektsnivå vara >1/5. I området som helhet ska hydrologin på sikt vara opåverkad av dikesföretag. Typiska arter Artrikedomen och arttätheten i områdets befintliga habitat skall bevaras och utvecklas. Förekomsten av typiska arter, rödlistade växt- och djurarter, som är knutna till habitaten och andra livsmiljöer (se bilaga 2), skall bevaras och utvecklas, så att de kan föryngra sig i långsiktigt livskraftiga populationer. Lövsumpskogar och alluviala lövskogar: de typiska arterna kompletteras efter basinventering. Ädellövskogarna (bok, ek, lind-lönnskogar): de typiska arterna bokvårtlav, bokkantlav, stiftklotterlav, grå skärelav, rosa lundlav, skogskorn, gulplister, lundslok, skogsbingel, buskstjärnblomma m.fl. ska finnas i området. Framtida uppföljning av planen kan medföra att nuvarande bevarandemål ändras och att nya mål läggs till. BESKRIVNING Områdesbeskrivning Torups ängar är ett sammanhängande lövskogsområde dominerat av medelålders bokskog med stort inslag av klibbalsumpskog. Relativt stor andel av skogen är ekdominerad med hasseldominans i buskskiktet. I vissa delar finns ett stort inslag av äldre bok och ek respektive enstaka lind och alm. Mindre delar av området är ask-, alm-, avenbok-, blandlöv- eller björkskogsklädda. De äldre träden, liksom namnet, tyder på tidigare ängesbruk eller skogsbete med öppnare landskap. Klibbalsbestånden har bitvis grova socklar som indikerar skottskogsbruk. I områdena omkring Torups ängar ligger större arealer av skottskogar. Relativt stor andel av området, nästan 20%, är planterad med gran. Dessa områden var till större delen öppna ängs-, betes- eller åkermarker enligt flygbilder från 40-talet. Två mindre partier var granplanterade redan på 20-talet. Området avvattnas till Klammersbäck och är genomdraget av ett antal diken, varav ett är ganska nyligen underhållet. Berggrunden utgörs av gnejs och är överlagrad av morän och moränlera. Grundvattnet går i dagen på flera platser och det rörliga markvattnet ger större delen av området en rik flora. Naturtyper Ädellövbestånden är örtrika med bl.a. gulplister, harsyra, lundgröe, hässlebrodd, skogssvingel och lundslok. I de äldre bestånden hittas även skogskorn och orkidéer i fältskiktet. Här finns även ett flertal rödlistade lavar rapporterade; rosa lundlav, stiftklotterlav, bokvårtlav, grå skärelav och bokkantlav. Ädellövskogen är bitvis blötare av högört-typ med dominerande inslag av skogsbingel. Små arealer är torra och hedartade med dominant inslag av kruståtel och buskstjärnblomma. Flera ved- och ticklevande skalbaggar är påträffade i området. De är bundna till äldre träd av bl.a. bok, ek, al och äldre hasselrunnor.

3 Bevarandeplan Torups ängar 3(6) Lövsumpskogarna är delvis översilade med rörligt grundvatten, delvis med stillastående vatten. I västra delen av området är dikena relativt välunderhållna. Såväl ask- som aldominerade områden förekommer. Orkidéer förekommer i gläntor på fuktig mark. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GYNNSAM BEVARANDESTATUS För gynnsam utveckling av områdets naturtyper bör större delen lämnas till fri utveckling med röjningsinsatser för att bevara de äldre grova ädellövträden som finns i området. Barrskogen omförs till lövskog och diken sluta att underhållas. Ett nära samarbete mellan berörda myndigheter och den som äger eller brukar en mark är en av de viktigaste förutsättningarna för att ett områdes värdefulla livsmiljöer och arter ska finnas kvar. Ytterligare information om naturtyper och Natura 2000-arter i tabell 1 kan hämtas från Naturvårdsverkets art- och biotopvägledningar under rubrikerna Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus och Ekologiska krav. Se Naturvårdsverkets webbplats RISK FÖR SKADA Följande ses som de större riskerna för skada: Avverkning av skogsområden och trädmiljöer som hyser rödlistade arter eller potential för dessa inom eller i anslutning till området. Återplantering med barrträd. Åtgärder som påverkar hydrologin i området (underhåll eller nyanläggning av diken i och utanför området). Bebyggelse, vägar, anläggningar och annan markexploatering och markanvändningsförändring i området såväl som i angränsande områden. Gödslings- och försurningseffekter från nedfall av luftburna föroreningar. Ytterligare information om naturtyper och Natura 2000-arter i tabell 1 kan hämtas från Naturvårdsverkets art- och biotopvägledningar under rubriken Hotbild. Se Naturvårdsverkets webbplats BEDÖMNING AV BEVARANDESTATUS 2002 Vid fältbesök konstaterades bevarandestatusen för områdets naturtyper (se tabell nedan). Tabell 2. Bevarandestatus 2002 för områdets naturtyper NATURTYP *Lövsumpskogar av fennoskandisk typ (SF; 9080) Bokskog av fryle-typ (9110) Bokskog av örtrik typ (9130) Ek-avenbokskog av buskstjärnblomma-typ (9160) *Lind-lönnskogar i sluttningar och raviner (9180) *Alluviala lövskogar, som tidvis är översvämmade (91E0) Bevarandestatus *Prioriterad naturtyp enligt Natura 2000

4 Bevarandeplan Torups ängar 4(6) SKYDD OCH BEVARANDEÅTGÄRDER Ingrepp som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område kräver tillstånd av länsstyrelsen enligt 7 kapitlet miljöbalken. Detta gäller oavsett om ingreppet sker inom eller utanför ett Natura 2000-område. Bevarandeplanen ska också fungera som underlag för bedömningen av om tillstånd behövs och om tillstånd kan ges. Markägare har rätt till ersättning om tillstånd inte kan ges och Natura 2000 innebär avsevärda begränsningar i pågående markanvändning inom den berörda delen av fastigheten. Mer information finns i Naturvårdsverkets broschyr Natura 2000 Värdefull natur i Sverige och på Naturvårdsverkets webbplats Skydd Området saknar skydd. Bevarandeåtgärder Staten har det övergripande ansvaret för skötseln av Natura 2000-områden och för att bevarandemålen uppnås. En förutsättning för att nå målen är ett gott samarbete mellan staten och den eller dem som äger eller brukar marken. Om skötseln av ett Natura 2000-område orsakar merkostnader för en markägare eller arrendator kan ersättning fås, till exempel miljöersättning för betesmarker. Markägaren kan även skriva skötselavtal med Länsstyrelsen. Mer information om regler, ansvar och ersättningar i samband med Natura 2000 finns i Naturvårdsverkets broschyr Natura 2000 Värdefull natur i Sverige och på Naturvårdsverkets webbplats Restaureringsåtgärder Överföring av barrskog till ädellövskog vid tid för slutavverkning Varsam röjning kring äldre ädellövträd. Igenfyllning av diken till sådan nivå att ett naturligt flöde återskapas i de fall tidigare bäckfåror kan styrkas. Löpande skötsel Fri utveckling av medelålders bestånd som redan gallrats en gång Naturvårdsskötsel av områden med gamla ädellövträd där tidigare ängsbruk eller beteshävd rått. Gallring av ogallrade yngre och medelålders bestånd för att gynna framväxt av grovvuxna ädellövträd. Avverkning av uppkommande barrträd. Viktigt att tänka på Alla som planerar att utföra en åtgärd som man tror kan påverka ett områdes naturvärden ska på ett tidigt stadium kontakta Länsstyrelsen. Det underlättar eventuell tillståndsprövning som Länsstyrelsen ska göra. När det gäller åtgärder på skogsmark ska istället Skogsvårdstyrelsen kontaktas. UPPFÖLJNING 1. Kontroll av naturtypernas struktur, funktion och typiska arter vart 5-6 år. 2. Sammanställning och utvärdering av skydd samt meddelade tillstånd mm. 3. Inventering av kärlväxter, svampar, lavar och mossor, samt fågel och träd/vedlevande insekter görs inom en 6-årsperiod.

5 Bevarandeplan Torups ängar 5(6) ÖVRIGT Bevarandeplanen gäller tills vidare. Bevarandeplanen kommer att revideras om ny kunskap ger anledning till det. REFERENSER ArtDatabankens Artfaktablad ( ) för de rödlistade arterna inom området. Artdatabanken (2003). Rödlistade arter (hänsyn tagen till observationer ). Lunds Botaniska Förening ( ). Uppgifter från projekt Skånes flora. Registrerade i länsstyrelsens Kartongen i presentationen Skånes flora. Länsstyrelsen i Kristianstads län (1996), Från Bjäre till Österlen. Skånska natur- och kulturmiljöer. Länsstyrelsen i Skåne län (2002), Natura 2000 databasen (Access). Länsstyrelsen i Skåne län (2003), Flygbilder , GIS-skikt. Länsstyrelsen i Skåne län (2003), Kartongen. Månsson, Ingvar och Ulf Olsson (1996). Rödlistade storsvampar på Christinehof, Skåne. Puggehatten 9(3) Naturvårdsverkets vägledningsdokument för bevarandeprogram (2003). Natura 2000-konferensen på Miljönätet. Naturvårdsverket (1997), Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura Nordiska Ministerrådet (1998). Vegetationstyper i Norden. (ed. Lars Påhlsson). TemaNord Miljö 1998:510. Nordiska Ministerådets sekretariat. Rolfson, Peter (1996), Insketsinventering på Högestad och Christinehofs fideikommiss. Ej tryckt publikation, originalet finns hos Högestads fideikommiss och en kopia på Länsstyrelsen i Skåne län. Bilagor 1. Naturtyper enligt Natura 2000 (karta) 2. Rödlistade arter Upprättad av Länsstyrelsen i Skåne län Planförfattare: Johan Niss Senast reviderad av Johan Niss.

6 Bevarandeplan Torups ängar 6(6) Bilaga 2: Rödlistade arter Torups ängar - äldre fynduppgifter ( ) inom parentes. Hotkategori Namn Vetenskapligt namn SUMPSKOG (91E0) - Insekter/Skalbaggar NT Bandad albrunbagge Abdera flexuosa* NT Alträdbasbagge Rabocerus gabrieli* ÄDELLÖVSKOG (9110, 9130 m.fl.) - Kärlväxter NT Skogskorn Hordelymus europaeus*** VU (Fläckig lungört) Pulmonaria officinalis** NT (Skogsveronika) Veronica montana** - Lavar NT Bokvårtlav Pyrenula nitida** NT Rosa lundlav Bacidia rosella** VU Stiftklotterlav Opegrapha vermicellifera** NT Bokkantlav Lecanora glabrata** NT Grå skärelav Schismatomma decolorans** - Insekter/Skalbaggar NT barkbaggar Cicones variegatus* NT Bokborre Ernoporicus fagi* - Svampar NT Gulfotshätta Mycena renati**** ÖVRIGA/FLERA NATURTYPER - Insekter/Skalbaggar NT knäppare/halvknäppare Melasis buprestoides* NT Ekgrenbagge Conopalpus testaceus* NT glansbaggar Glischrochilus quadriguttatus* NT trädsvampbaggar Cis rugulosus* NT Enbandad brunbagge Hypulus bifasciatus* NT Prydnadsbock Anaglyptus mysticus* VU - Starkt hotad NT - Missgynnad *Tillägg till Natura 2000 databasen, Peter Rolfson **Tillägg till Natura 2000 databasen, Artdatabanken *** Tillägg till Natura 2000 databasen, Johan Niss **** Tillägg till Natura 2000 databasen, Månsson och Olsson Johan Niss

7 Bilaga 1. Natura 2000-området Torups ängar med naturtyper enligt Natura N Natura habitat (SCI) Naturtyper torups ängar.shp 9080 Lövsumpskogar av fennoskandisk typ 9110 Bokskog av fryle-typ 9130 Bokskog av örtrik typ 9160 Ek-avenbokskog av buskstjärnblomma-typ 9180 Lind-lönnskogar i sluttningar och raviner 91E0 Alluviala skogar som tidvis är översvämmade Annan naturtyp Kulturbetesmark Övriga fuktängar Stenröse med buskar och träd Buskgrupper Åker Tomt Övrigt kilometer