Grästorps kommun. Årsredovisning Grästorps kommun

Transkript

1 Grästorps kommun Årsredovisning 2013 Grästorps kommun

2 Innehåll Innehåll 3 Kommunstyrelsens ordförande summerar Sammanfattning 7 Större evenemang i Grästorp God ekonomisk hushållning Förvaltningsberättelse 15 Det här är Grästorp 17 Organisation 24 Driftredovisning 25 Personalekonomisk redovisning 30 Investeringsredovisning 31 Sammanställd redovisning Räkenskaper 33 Ekonomin i sammandrag 35 Resultaträkning 36 Finansieringsanalys 37 Balansräkning 38 Nothänvisningar 44 Redovisningsprinciper 45 Allmän verksamhet 52 Teknisk verksamhet 59 Bildningsverksamhet 67 Social verksamhet 75 Miljö- och byggnämnd 81 Revisionsberättelse 2

3 Kommunstyrelsens ordförande summerar 2013 Ljuset i tunneln närmar sig sakta och vi kan nog glädjande konstatera att det är tillväxtsolen som syns och inte tåget som kommer. Även om det är fortsatt oroligt på många platser i Europa och världen i stort, så går utvecklingen i Sverige åt rätt håll. Det börjar nu märkas i den ekonomiska tillväxtutvecklingen. Grästorp, liksom de flesta andra kommuner, har några ekonomiskt tunga år bakom sig och 2013 var inte något undantag. Men politikerna arbetade beslutsamt och framförallt enat med noggranna prioriteringar. Det gav ett gott resultat och kommunen fick ett bra utgångsläge att arbeta vidare på inför framtiden. Verksamheterna arbetade målmedvetet med olika nödvändiga effektiviseringar för att hålla sina budgetramar. Det har inte alltid varit lätt men med gemensamma krafter så har Grästorp ändå lyckats ta sig igen om året på ett tillfredsställande sätt. Återbetalningar av AFA-premier kom väldigt lägligt eftersom året inrymde vissa kostnadsöverraskningar. De båda posterna kunde då jämna ut varandra. Med facit i hand så är det oväsentligt om det berodde på tur eller skicklighet. Men jag kan nöjt konstatera att året slutligen överträffade den planerade resultatnivån. Investeringsnivån 2013 hölls medvetet nere till ett minimum för att kunna bädda för kommunens enskilt största investeringsobjekt över lång tid den omfattande renoveringen av Centralskolan som påbörjades vid årsskiftet 2013/2014. Detta till trots så kunde ändå kommunens långsiktiga inriktning följas. Det handlade bland annat om att stärka säkerhetsoch trygghetsåtgärder samt att rusta upp flera gator i samhället. Detta var ett led i arbetet med att öka Grästorps attraktivitet. Jag kan med glädje konstatera att kommunen fortsätter stiga på Sveriges näringslivsranking, och nu är uppe på en hedrande 43:e plats. Resultatet berodde i hög grad på ortens mycket duktiga näringslivsorganisation som har arbetat målmedvetet under lång tid. Det låga bostadsbyggandet var ett stort problem eftersom efterfrågan var betydligt större än tillgången. Under 2013 ökade invånarantalet, vilket var ett trendbrott från de senaste åren. Det är förhoppningsvis en fingervisning om den fortsatta utvecklingen. En åtgärd i rätt riktning, som är integrerad i ett större projekt, är att det kommer byggas tio nya trygghetslägenheter i Åsevi. I slutet på året beslutade kommunen att sälja fastigheten till den kooperativa hyresrättsföreningen Trygga Hem i Grästorp. Jag kan slutligen glädjande konstatera att beslutet om justeringen av kostnadsutjämningssystemet kom i elfte timman. Det har för Grästorps del inte bara varit positivt, utan också nödvändigt för att fortsatt kunna fullfölja våra uppdrag för kärnverksamheten på ett bra sätt. Kent Larsson (M) 3

4 Sammanfattning Under verksamhetsåret 2013 fick Grästorp en starkare ekonomi, och det ser ljust ut inför kommande år. Medborgarundersökningen visade goda resultat, där 67 procent var så nöjda med sin kommun att de rekommenderade vänner och bekanta att bosätta sig i Grästorp. Även medarbetarenkäten visade att kommunen blivit en allt bättre arbetsgivare. Svenskt Näringsliv rankar Grästorp högt som en företagarvänlig kommun. Många satsningar gjordes på skolan, med förändringsarbeten och framtida investeringar i modernisering av Centralskolan. Team Agera, som arbetar verksamhetsövergripande med barn och unga, fick årets folkhälsopris i Skaraborg. 1.1 Vision 2020 Grästorp har Västra Götalands bästa boendemiljö. Invånarna är nöjda med service och fritidsutbud och det är nära till mycket allt från jobben i regionen till golfbanan i centrum. Förskolan och skolan ligger i topp enligt nationella undersökningar. Näringslivet sjuder av entreprenörsanda och de gröna näringarna blomstrar. Arbete i linje med visionen Visionen för Grästorps kommun fastställdes av kommunfullmäktige redan Mycket har hänt och arbetet fortsätter oförtrutet. Under sommaren tog två landskapsarkitektstudenter fram ett förslag till förbättrad centrummiljö. Förstudien för ridklubbens stallbyggnad startade och projekteringen för ombyggnad av Centralskolan blev klar innan årsskiftet. Byggstart sker i januari Projektet för äldrecentrum fortsatte och ett intensivt arbete pågick hela året i den kooperativa hyresrättsföreningen Trygga Hem i Grästorp, som planerar för ombyggnaden av Åsevi. Dessutom fortsatte renoveringen av gatorna i tätorten, bland annat restaurerades delar av Badgatan. Inom skolan pågår ett förändringsarbete och målet är att eleverna ska förbättra studieresultaten avsevärt inom tre år. Glädjande är att Grästorp fortsatte att stiga i Svenskt Näringslivs rankning. Kommunen låg på 43:e plats i den mätning som presenterades 2013 (79:e plats år 2012). Kommunens satsning på landsbygdsutveckling handlade framför allt om att utreda och skapa förutsättningar för att landsbygdsbefolkningen ska kunna ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet genom föreningsbildning. I samband med detta skulle invånarna också få tillgång till fiberbredband. Utredningsarbetets slutsats innebar att kommunen hade goda förutsättningar att gå ut med ett brett erbjudande. En förening i Flo bildades och kommer att anslutas under nästa år. 1.2 Resultat och måluppfyllelse Våren 2013 genomfördes en medborgarundersökning, och kommunen konstaterade att mycket har hänt sedan förra undersökningen Till kommunens starka sidor hörde den stora andel (67 procent) av medborgarna, som var så nöjda med sin kommun att de rekommenderade vänner och bekanta att bosätta sig i Grästorp. I jämförelse med andra småkommuner var det ett mycket högt värde. Annat som är värt att notera är att medborgarna var mer nöjda med underhållet av gator och parker, de förtroendevaldas tillgänglighet och det kommersiella utbudet. Det sistnämnda var särskilt glädjande, eftersom det ofta är en svaghet i mindre kommuner. Undersökningen visade att den svagaste sidan var bostadsbyggandet, och detta lyftes också upp som en högt prioriterad fråga i verksamhetsplanen för Beträffande verksamhetsmålen har barn och unga, en attraktiv kommun och ett växande näringsliv stått i centrum. Resultaten visade att Grästorp fortfarande har långt kvar till visionens mål om en skola med toppresultat. Andelen barn som växte upp i familjer med försörjningsstöd var mycket få i kommunen. De program som socialtjänsten erbjöd som stöd för familjer var omfattande. En verksamhet som sällan brukar lyftas fram är stödet till funktionshindrade, men i de uppföljningar som gjordes visade det sig att detta stöd hade mycket nöjda brukare och en väl fungerande verksamhet. Under året genomfördes en medarbetarenkät som innebar en uppföljning av undersökningen som gjordes Resultatet visade att kommunen blivit en allt bättre arbetsgivare. I det index som var en sammanvägning av samtliga svar, ökade kommunen från 61 till 71, vilket innebär ett värde som står sig bra i jämförelse med de flesta framgångsrika organisationer. Värt att nämna är att den allmänna och tekniska verksamheten ökade från 61 till 80. Det goda resultatet berodde på ett målmedvetet arbete där ledarskapsfrågorna stått i centrum i kombination med att medarbetarnas engagemang tagits tillvara på ett allt bättre sätt. 4

5 Till sist kan Grästorps kommun konstatera att de tuffa åren, med nedskärningar på grund av krympande ekonomiska ramar, är förbi. Kommunen fick under verksamhetsåret 2013 en starkare ekonomi, och det ser ljust ut inför kommande år. 1.3 Verksamhet och viktiga händelser Kommunens strategi för tidiga insatser genom samverkan mellan bildningsverksamheten och den sociala verksamheten uppmärksammades. Team Agera som jobbade verksamhetsövergripande med barn och unga fick årets folkhälsopris i Skaraborg. Kommunen deltog i en utbildning inom socioekonomi som handlar om just syftet med Team Agera: att räkna hem satsningar på barn och unga, folkhälsa, kultur och fritid även ekonomiskt. Exempel på en sådan satsning är att en drogförebyggare anställdes i augusti. Målsättningen är att inga Grästorpsungdomar ska använda alkohol före 18 års ålder. Skolan genomgick ett stort förändringsarbete i och med att samlad skoldag infördes från höstterminsstarten. Syftet med denna förändring är att underlätta samarbetet mellan skolpersonalen och att ge mer och bättre undervisning till eleverna. Kommunfullmäktige beslutade också att avsätta 52 miljoner kronor för att bygga om Centralskolan till en modern skola, anpassad för en pedagogik i framkant. De årligen återkommande evenemangen, med Grästorpsfestivalen och Ljusfestivalen som de stora flaggskeppen, hade fortsatt god utveckling. Ljusfestivalen drog många besökare till kommunen, där besök räknades in under hela veckan. Under året pågick också en process som ledde fram till att varumärket Grästorp kunde sammanfattas av kommunfullmäktige. Varumärket bygger på tre kärnvärden: Lantligt men centralt Välkomnande med hjärta och kunskap Grästorpare kan tillsammans och med kreativitet Detta sammanfattas i varumärket Lev din lantliga dröm i händelsernas centrum. Den stora omdaningen med att modernisera och förbättra äldreomsorgen i Grästorp fortsatte under året. Det sista steget stod på tur: ombyggnad av Åsevi. Efter ett omfattande analysarbete beslutade kommunfullmäktige att ge klartecken för en satsning på cirka 60 miljoner. Satsningen innebär att det ombyggda Åsevi ska rymma ett särskilt boende (10 platser), ett korttidsboende (10 platser), 10 trygghetsboende och dessutom dagverksamhet och daglig verksamhet/sysselsättning. Allt detta ska genomföras utan att kommunen får ökade driftkostnader. Det blir möjligt genom ett koncept som visat sig vara framgångsrikt vid ombyggnaden av kommunens demensboende Vistegården. Konceptet innebär att kommunen samverkar med Riksbyggen i en kooperativ hyresrättsförening som köper och bygger om fastigheten i egen regi. Byggstarten beräknas ske i oktober Framtiden Kommunens styrmodell ska fortsätta att utvecklas, allt från styrningen från fullmäktige till planering och uppföljning inom alla enheter. Det innebär ett allt bättre fokus på att utveckla och förbättra den verksamhet som de förtroendevalda prioriterat. Det blir också lättare för alla förtroendevalda att följa upp verksamheten och dess resultat. En grundläggande framgångsfaktor i kvalitetsarbetet är att dialogen och samspelet mellan de förtroendevalda och tjänstemannaorganisationen fungerar väl. De förtroendevalda är tydliga i vad de vill åstadkomma, men överlåter till verksamheten att under frihet och ansvar genomföra uppdragen utifrån sin professionella roll. Planerna för framtiden handlar mycket om hur verksamheten ska kunna skapa en effektiv organisation för att klara de framtida arbetsuppgifterna. En liten kommun måste alltid välja vad den ska klara själv och vad som ska göras i samverkan med andra. Kommunstyrelsens beslut om lönesamverkan mellan Skövde och Grästorp och mellan Lidköping och Grästorp inom miljö- och byggverksamheten är exempel på den väg som Grästorp valt för att kunna leva vidare som en fristående kommun. Genom denna strategi och kvalitetsutveckling i verksamheterna, kan Grästorp också dra nytta av de fördelar som en liten kommun har med korta beslutsvägar och goda möjligheter att kommunicera visioner och mål till alla anställda. Detta är grunden i alla framgångsrika organisationer och särskilt i kommunala verksamheter. Det är till exempel mötet mellan lärare och elev eller mellan undersköterska och boende i äldreomsorgen som avgör vilken kvalitet kommunen kan uppnå till en rimlig kostnad. Engagemanget finns bland 5

6 kommunens chefer och medarbetare. Att jobba med bemötande och värdskap innebär inga stora kostnader men ger medborgarna ett ökat mervärde. Alla verksamheter står inför stora utmaningar. Skolan ska enligt visionen ligga i framkant och i topp i alla nationella mätningar. Just nu är det inte så. Men den inriktning som verksamhetsledningen bestämt sig för kommer att leda till målet. Det stora förändringsarbetet inom kommunens äldreomsorg fortsätter och ska ge högre kvalitet utan att kostnaderna springer iväg. För den tekniska verksamheten behövs mer rimliga ekonomiska möjligheter för att sköta underhållet av gator, parker, VA-anläggningar och fastigheter. En rimlig ekonomi är nödvändig för att kommunen ska nå målet om en bra boendemiljö. En bra grund med underhållsplaner inom alla områden finns nu på plats. Den är ett tydligt beslutsunderlag för kommande budgetarbete. Förändringsarbete är nödvändigt, men leder ofta till oro och i vissa fall till motstånd. Det är däför viktigt att förändringar är väl förankrade såväl i verksamheten som bland de förtroendevalda. För de flesta av kommunens mål finns nyckeltal som ofta är jämförbara med andra kommuner. Det innebär att kommunfullmäktige kan följa verksamhetens utveckling bättre. Kommunens styrmodell ska fortsätta att utvecklas. Målet är att i framtiden kunna konkurrera om titeln årets kvalitetskommun. 6

7 Större evenemang i Grästorp 2013 Grästorpsfestivalen I år utökades Grästorpsfestivalens antal dagar till ett femdagars evenemang, med lördagen 17 augusti som den stora avslutningen. Nossan Ljusfestival Nossan Ljusfestival var 5 12 oktober och 2013 sattes publikrekord med cirka besökare! Nationaldagsfirande Nationaldagen 6 juni firades vid Kulturhuset. Det var musikunderhållning och utdelning av kultur-, ungdomsledar- och miljöpris. Tal hölls av Lena Johansson och kommunen bjöd på kaffe och nationaldagsbakelse. Ungdomsprojektet IdoCU Under hela året pågick det populära ungdomsprojektet IdoCU, som arrangerade många aktiviteter med olika teman! Gladiatorn Hero var i Grästorp. 7

8 God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning 8

9 God ekonomisk hushållning 1 Styrmodell 1.1 Målstyrning Grästorps kommuns styrmodell bygger på målstyrning. Syftet med styrmodellen är att tydliggöra vad som är prioriterade mål och säkerställa att den politiska viljeinriktningen får genomslag i verksamheterna, så att kommunens vision och mål uppfylls. Styrmodellen baseras på dialog mellan förtroendevalda och tjänstemän samt mellan chefer och medarbetare, både vid verksamhetsplanering och uppföljningar. Resursfördelningen görs utifrån prioriterade mål och uppföljningar för att säkerställa god ekonomisk hushållning. Styrmodellen ska även underlätta för Grästorps invånare, så att de vet vad de kan förvänta sig av kommunen och vilka som är de prioriterade utvecklingsområdena. 1.2 Den röda tråden Utifrån visionen beslutar kommunfullmäktige om vilka övergripande mål som ska gälla. Målen blir mätbara genom att koppla mått till alla mål. Varje verksamhet ansvarar för att arbeta fram aktiviteter som bidrar till att uppfylla målen. 1.3 Fyra perspektiv Kommunens verksamheter styrs, planeras och följs upp utifrån fyra perspektiv. På så sätt får de förtroendevalda en helhetsbild av kommunens verksamheter. De fyra perspektiven är: Kund/medborgare Verksamhet Personal Ekonomi 1.4 Uppföljning Ekonomi och verksamhet följs upp kontinuerligt under året. Tre gånger om året redovisas resultatet för kommunfullmäktige. Syftet är att ge en bild av hur ekonomin utvecklas och om verksamheterna når sina mål. Uppföljningarna ska innehålla en analys och en slutsats där verksamheterna redogör för om de måste vidta åtgärder för att nå sina mål. Den ekonomiska uppföljningen sker kontinuerligt utifrån gemensamma rutiner och rapporteras till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. 2 Finansiella mål Förklaring till färgmarkeringar och symboler i årsredovisningen framgår av tabellen nedan. zmålvärdet är uppnått zmålvärdet är delvis uppnått J J Målvärdet är inte uppnått Ò Ò Î Î Ô Ô Resultat - årets resultat Beredskap -finansiell reserv Risk -ränterisk/åtaganden Likviditet -betalningsberedskap Investeringar -självfinansiering Utveckling jämnfört med förra året Måluppfyllnad Utveckling jämfört med förra året z Ò Ò J J Î Î z Ò Ò z Ò Ò z Ò Ò Analys Under 2013 beslutade kommunfullmäktige om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. För de finansiella målen gjordes en samlad bedömning om kommunen uppnådde god ekonomisk hushållning utifrån fem olika områden. Dessa fem områden beskriver resultat, beredskap, risk, likviditet och finansieringsgrad av investeringar. Resultatet för 2013 visade en klar förbättring av det finansiella och ekonomiska resultatet för kommunen. Samtliga områden som definierar god ekonomisk hushållning i Grästorp uppfylldes, med undantag för området beredskap. Slutsats Den samlade bedömningen är att kommunen under 2013 uppfyllde kravet på god ekonomisk hushållning för de finansiella målen. Samtliga områden som ingår i bedömningen förbättrades jämfört med 2012, med undantag för en finansiell reserv som inte fanns i budgeten för Därför var beredskapen för kostnadsökningar eller intäktsminskningar inte tillfredsställande. Övriga områden visade en klar förbättring och uppfyllde med god marginal kommunfullmäktiges beslut av nivån för god ekonomisk hushållning i Grästorps kommun. 9

10 God ekonomisk hushållning 3 Kommunfullmäktigemål 3.1 Kund/medborgare Medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet Mål Medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet Måluppfyllnad z Utveckling jämfört med förra året Ò Ò Mått Utfall Målvärde znöjd medborgar-index (NMI) zmedborgarpanel 94 % 90 % J J Nöjda elever (enkät) 74,7 % 85 % Andelen som sammantaget är 87 % 88 % zmycket eller ganska nöjd med sitt särskilda boende Andelen som sammantaget är zmycket eller ganska nöjd med hemtjänsten 93 % 95 % Analys Den stora medborgarundersökningen genomfördes under våren Resultatet offentliggjordes i samband med kommunstyrelsens möte i september. Det betyder att kommunen i denna rapport kan redovisa aktuella resultat. Grästorp låg över rikssnittet inom de flesta områden, och mycket över i jämförelse med andra småkommuner. Anmärkningsvärt och glädjande var att 67 procent rekommenderade andra att bosätta sig i Grästorp. Med andra ord är två tredjedelar av befolkningen också ambassadörer för kommunen! Hemtjänstens kunder gick från att vara mindre nöjda till att vara ganska nöjda enligt Öppna jämförelser äldreomsorg. Inom bildningsverksamheten redovisade medborgarundersökningen att förtroendet minskade för skolan. Detta berodde på att det var en ganska turbulent situation i skolan när mätningen genomfördes. En medborgarpanel tillsattes för att kommunen oftare än vart fjärde år ska få indikationer på hur kommuninvånarna ser på kommunens kvalitet och service. Elevernas missnöje med trivseln i skolan berodde mest på de negativa svaren vad gäller lusten att lära. I övrigt ansåg de att de trivdes bra och kände trygghet. Här finns förmodligen en av förklaringarna till studieresultaten, vilka var lägre än förväntat utifrån den elevstruktur som finns i kommunen. Här finns alltså en stor utmaning för skolan att öka elevernas studiemotivation. Slutsats Genom att analysera medborgarenkäten var det viktigaste förbättringsområdet lätt att hitta. Kan kommunen få fart på bostadsbyggandet kommer medborgarna att bli än mer nöjda. Det är utan tvekan den åtgärd som, tillsammans med en framgångsrik skola, kan påverka resultatet mest i positiv riktning i kommande mätningar. Satsningen på ombyggnaden av Centralskolan skapar goda förutsättningar för en positiv utveckling. Bostadsbyggandet är en högt prioriterad punkt i verksamhetsplanen för Verksamhet Förbättra barns och ungas uppväxtvillkor i kommunen Mål Förbättra barns och ungas uppväxtvillkor z J J Måluppfyllnad Utveckling jämfört med förra året J J Ô Ô Mått Utfall Målvärde Antal barnfamiljer med försörjningsstöd Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet ,1 % 100 % Analys För bildningsverksamheten och den sociala verksamheten finns flera nyckeltal. Två stycken har lyfts upp som särskilt viktiga för kommunens utveckling. Den viktigaste faktorn för ett gott liv med god hälsa är att alla barn och ungdomar lyckas med sina grundläggande studier. Ungdomsarbetslösheten är avsevärt högre bland dem som saknar gymnasieexamen. Därför är skolan högt prioriterad i Grästorps kommun. Det förebyggande arbetet och samverkan mellan den sociala verksamheten och skolan är en viktig del av denna prioritering. Betygsresultaten för avgångseleverna visade att skolan fortfarande hade svårt att nå de högt ställda 10

11 God ekonomisk hushållning målen. 88 procent av eleverna var behöriga till något nationellt program på gymnasiet i Öppna jämförelser för år 2011/2012. Årets resultat stannade på 85,1 och det samlade meritvärdet sjönk från 204 till 195,5. Här är det värt att notera att det i absoluta tal handlade om nio elever som saknade behörighet för gymnasiet mot sju (2012). Men det är ändå nio för många. Måttet för den sociala verksamheten ändrades från antalet barnavårdsärenden till antalet barnfamiljer med försörjningsstöd. Det stämmer bättre överens med Folkhälsorapport 2012 och begreppet barnfattigdom. I april 2013 fanns sju barnfamiljer med försörjningsstöd i kommunen, vilket var en mer än målvärdet. Vid årets slut var det nere i fem, vilket blev bättre än målvärdet. Värt att nämna är också den nya förskolan Ambjörnsgården, som invigdes med pompa och ståt under årets första tertial. Förskolan är intressant, eftersom den är anpassad för den så kallade Reggio Emilia-pedagogiken. Den kan kort beskrivas som en pedagogik som strävar efter att utveckla barnens alla sinnen och färdigheter. Slutsats Bildningsverksamheten satsade mycket kraft på att öka elevernas motivation för skolarbetet. Bland annat gjordes en IT-satsning för att alla elever ska få tillgång till en egen dator. En annan satsning i samma anda var det entreprenöriella lärandet, som innebär ett förhållningssätt där barn och elever ska lära känna sina styrkor och förmågor. De ska även formulera sina framtidsdrömmar och på så vis ta ett större eget ansvar för sin utbildning. Samlad skoldag som startade vid läsårets inledning, syftar till att skapa mer lärarsamverkan. På så sätt kan lärarna lättare träffas, både innan och efter elevernas skoldag. Dessutom får de yngre barnen mer lärartid, vilket ska gynna deras lärande. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har svenska elever endast 88 procent av den skoltid som andra länder med bättre kunskapsresultat har för sina elever. Skolans verksamhet präglades mycket av att nya styrdokument implementerades och ökade krav på dokumentation. Det innebar att fokus flyttades från det som verkligen kan förbättra elevernas resultat, nämligen en satsning på att utveckla undervisningen. Därför är det kompetensutveckling och utvecklingsarbete för framgångsrika undervisningsmetoder, som ska utgöra huvuddelen av satsningarna under kommande år. Det förebyggande arbetet med stöd till barn och föräldrar inom den sociala verksamheten fortsätter. Samverkan mellan skola och social verksamhet har haft en väldigt bra utveckling de senaste åren, genom det så kallade Team Agera-projektet. Det har redan gett effekter, men det är under de kommande åren som frukterna av arbetet ska skördas. En utvärdering av insatserna före sommaren lade grunden för ställningstagande inför fortsättningen. Projektet uppmärksammades av Statens Folkhälsoinstitut som beviljade medel till teamet i samverkan med Högskolan Väst. Dessutom fick Team Agera årets folkhälsopris i Skaraborg. Frågan om fokusplaner ett gemensamt dokument mellan skola och socialtjänst för planerade insatser på individnivå började utformas. Det innebär att en gemensam genomförandeplan upprättas för barn med särskilda behov. Inom alla verksamheter är barnperspektivet viktigt. Det kan till exempel handla om miljö- och byggnämndens arbete som trafiknämnd, städrutiner, underhåll och kost inom den tekniska verksamheten eller ungdomsrådets medverkan i den politiska beslutsprocessen. Öka kommunens attraktionskraft Mål Öka kommunens attraktionskraft z J z Måluppfyllnad z Utveckling jämfört med förra året Ò Ò Mått Utfall Målvärde Antal invånare J Antal nya boenden 2 10 Nöjd region-index Analys För första gången på tre år kunde kommunen konstatera en befolkningsökning. Visserligen på en mycket modest nivå, men om detta innebär ett trendbrott har det stor betydelse. Kommunen lät Statistiska centralbyrån (SCB) göra en långsiktig befolkningsprognos som gav stöd för att Grästorp kan se fram emot en betydligt bättre befolkningsutveckling 11

12 God ekonomisk hushållning för framtiden, än vad som varit fallet de senaste 20 åren. En utredning för en utbyggnad av kommunalt vatten, avlopp och bredband på landsbygden fortsatte och åtgärder utifrån dess resultat planerades. Slutsats Mycket positivt händer i Grästorp. Kommunen har flera pågående Leader-projekt som dels handlar om att öka besöksnäringarna, och dels om att göra kommunen mer attraktiv för ungdomar. Produktionen av nya bostäder är tyvärr på en mycket låg nivå. För att hålla befolkningstalen på en oförändrad nivå, krävs mellan 15 och 20 nyproducerade bostäder per år. Mot denna bakgrund är en ökad nyproduktion av bostäder av högsta prioritet i såväl tätorten som på landsbygden. Kommunen måste därför öka insatserna för att marknadsföra lediga tomter (på området Brännebacka), skapa bättre förutsättningar för landsbygdsutveckling och skapa intresse för fastighetsägare att bygga flerbostadshus. Det här är ett generellt problem för så gott som alla mindre landsortskommuner. Grästorp arbetar, tillsammans med ett stort antal andra småkommuner i SmåKom, för att påverka staten att göra insatser för en mer gynnsam utveckling. Dock ska påpekas att försäljningen av Smultronstället kommer att resultera i sex till åtta nya lägenheter. Planerna på ombyggnation av Åsevi inkluderar tio trygghetslägenheter, och kontakter pågår fortlöpande för att locka intressenter att bygga bostäder i Grästorp. Det kan ibland kännas frustrerande att det byggs så lite eftersom det finns en efterfrågan även på nyproducerade hus med hyresrätter. Det finns bevisligen många som vill bosätta sig i kommunen. Kommunens satsning på landsbygdsutveckling handlade framför allt om att utreda och skapa förutsättningar för att landsbygdsbefolkningen ska kunna ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Anslutningen ska göras genom föreningsbildning och på så sätt får befolkningen även tillgång till fiberbredband. Utredningsarbetet innebär att kommunen har goda förutsättningar att gå ut med ett brett erbjudande för en sådan lösning. En förening i Flo är redan bildad och kommer att börja anslutas under Öka antalet arbetstillfällen och företag i kommunen Mål Måluppfyllnad Utveckling jämfört med förra året Öka antalet arbetstillfällen och företag i kommunen z Ò Ò Mått Utfall Målvärde J J Nyföretagande 7 10 J J Nyetableringar 0 1 Svenskt Näringslivs rankning zarbetstillfällen i kommunen Arbetslöshet 8,5 % 8,7 % z Analys Grästorp befäste sin plats bland de hundra bästa i Svenskt Näringslivs rankning över kommuners näringslivsklimat. Grästorp klättrade 36 placeringar till plats 43. Arbetslösheten var högre än normalt i Grästorp, liksom i resten av riket. Detta gäller särskilt de unga men här kan vi se att den är på nedgående. Nyföretagande och nyetableringar låg på en lägre nivå jämfört med förra året. Men i en kommun av Grästorps storlek handlar det om relativt små variationer i absoluta tal. Slutsats Samverkan inom Näringslivssamverkan Grästorp (NSG) var framgångsrik och arbetet ska fortsätta att utvecklas. Kommunen är nu med i det så kallade Omställningskontoret+ tillsammans med 17 andra kommuner. Förhoppningsvis innebär det att även Grästorp kan dra nytta av de medel som staten avsatt till regionen. Kommunen har även fått del av extra medel för satsningar på yrkesutbildning inom komvux. Arbetsmarknadsenheten fortsätter med projektet som startade i höstas för de ungdomar som står längst från arbetsmarknaden. Målet är att minst 70 procent av ungdomarna ska vara självförsörjande genom jobb eller studier efter sex månader. Två grupper är avslutade och där överträffades målet för båda. 12

13 God ekonomisk hushållning 3.3 Personal Grästorps kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Mål Måluppfyllnad Utveckling jämfört med förra året Grästorps kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare z Ò Ò Mått Utfall Målvärde znöjd medarbetar-index (NMI) zönskad sysselsättningsgrad 93 % 100 % J J Sjuktal helår 5,5 % 4 % Analys Under året genomfördes en medarbetarenkät som var en uppföljning av den som genomfördes Resultatet visade att kommunen blivit en allt bättre arbetsgivare. I det index som är en sammanvägning av samtliga svar, ökade kommunen från 61 till 71. Det är ett värde som står sig bra i jämförelse med de flesta framgångsrika organisationer. Värt att nämna är att den allmänna och tekniska verksamheten ökade från 61 till 80. Det goda resultatet berodde på ett målmedvetet arbete, där ledarskapsfrågorna stått i centrum i kombination med att medarbetarnas engagemang togs tillvara på ett allt bättre sätt. Andelen medarbetare som inte arbetar i sin önskade sysselsättningsgrad var oförändrad jämfört med Tyvärr har kommunen inte kommit längre med att erbjuda medarbetarna önskad sysselsättningsgrad, utan endast kunnat erbjuda temporära lösningar. Att medarbetarna ska ha möjlighet att välja den sysselsättningsgrad som de önskar och att det finns en flexibilitet är ett viktigt mål för att vara en attraktiv arbetsgivare. Den totala sjukfrånvaron ökade jämfört med föregående år. Det är en utveckling som syns i hela landet. Det finns mer att läsa om sjukfrånvaro i avsnittet som rör den personalekonomiska redovisningen. Slutsats Ytterligare satsningar inom det personalpolitiska arbetet kommer att göras under kommande år. Ett personalpolitiskt program ska formuleras för fortsatt utveckling av ledarskap och medarbetarengagemang. Förutsättningarna är särskilt goda nu eftersom kommunen har en stabil ekonomi. Medarbetarenkäten visade att det var två områden som bör prioriteras: kompetensutveckling och att komma tillrätta med den höga arbetsbelastning som många upplever sig ha. Önskad sysselsättningsgrad inom framför allt social verksamhet kommer att undersökas mer under Förhoppningen är att några enheter får pröva att arbeta efter ett årsarbetstidsavtal, som innebär önskad sysselsättningsgrad för medarbetarna. 3.4 Ekonomi Årets resultat av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till 1,0 procent Mål Måluppfyllnad Utveckling jämfört med förra året Årets resultat av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till 1,0 procent för 2013 z Ò Ò Mått Utfall Målvärde zbudgetavvikelse +3,7 mkr 0 Analys Årets resultat på 2,3 procent överträffade alla förväntningar och innebär att kommunen kan gå in i kommande verksamhetsår med en stärkt ekonomi. Till viss del beror det goda resultatet på återbetalning av försäkringsavgifter på 5,3 miljoner kronor. Men samtidigt hade Grästorp en engångskostnad för en tioårig skuld för elförbrukning på Lunneviområdet. Efter förhandlingar förlikade sig parterna på 4,2 miljoner (ursprunglig skuld låg på cirka 7 miljoner kronor). Resultatet 2013 påverkades med cirka 3,7 miljoner då 0,5 miljoner fanns reserverade som skuld sedan tidigare. Det goda resultatet berodde också på ökade skatteintäkter och de åtgärder som gjorts för att minska underskotten i verksamheterna. Slutsats Kommunstyrelsen gav verksamheterna i uppdrag att under året vidta åtgärder, för att inför kommande verksamhetsår ha en budget i balans. Tack vare den förbättrade ekonomin kunde verksamheterna öka sina ramar. Tillsammans med de åtgärder som genomförts för att anpassa verksamheten till ekonomin, 13

14 God ekonomisk hushållning bedömer kommunen att alla verksamheter nu har en budget i balans inför Alla verksamheter ska öka sin effektivitet och skapa högsta möjliga kvalité med insatta resurser Mål Måluppfyllnad Utveckling jämfört med förra året Alla verksamheter ska öka sin effektivitet och skapa högsta möjliga kvalité med insatta resurser z z z z z Ò Ò Mått Utfall Målvärde Kostnadseffektivitet i grundskolan (kostnad per betygspoäng) Nettokostnad per invånare Standardkostnad barnomsorg, VKV Standardkostnad grundskola, VKV J J Standardkostnad äldreomsorg, VKV Standardkostnad individ- och zfamiljeomsorg, VKV Slutsats Verksamheterna bedöms ha en budget i balans till kommande verksamhetsår. Ekonomin inför 2014 stärktes genom ökade intäkter, vilket blev möjligt tack vare de förändringar som genomförts i utjämningssystemet. Det innebär att kommunen kan se framtiden an med tillförsikt. De övergripande målen säger att Grästorp ska satsa på barn och unga, en attraktiv boendekommun och ett livaktigt näringsliv. Nu finns förutsättningar för ytterligare satsningar inom dessa områden och att nå kommunens vision. Detta innebär inte att ambitionen att skapa högsta möjliga värde för skattebetalarnas pengar ska ha lägre prioritet. Effektiviseringsarbetet ska fortsätta med samma ambition som tidigare. Anm: Standardkostnaderna avser 2012, vilket är de senast tillgängliga uppgifterna. VKV: Vad kostar verksamheten i din kommun Analys Grästorps kommun är en kostnadseffektiv kommun, där ett ständigt effektiviseringsarbete pågår inom alla verksamheter. Utifrån nyckeltalen kan kommunen konstatera att det bara är inom äldreomsorgen som Grästorp har högre kostnader än vad som borde vara fallet. Det är inom hemtjänsten som kostnaderna varit höga, i jämförelse med motsvarande kommuner. När kommunen startade verksamhetsåret, hade Grästorp landets fjärde dyraste hemtjänst. Ett förändringsprojekt inleddes under året, vilket innebar att kommunen vid årets slut hade fått kontroll över kostnaderna och låg på en genomsnittlig kostnad i förhållande till andra. Detta väckte protester från personalen. Förändringarna var nödvändiga utifrån de mål kommunfullmäktige satte upp. Det är inte rimligt att andra högre prioriterade verksamheter, som exempelvis förskola och skola, ska finansiera underskott inom äldreomsorgen. 14

15 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse 15

16 Förvaltningsberättelse Det här är Grästorp I Grästorp finns energi Grästorp har Västra Götalands bästa boendemiljö. Invånarna är nöjda med service och fritidsutbud och det är nära till mycket allt från jobbutbudet i regionen till golfbanan i centrum. Förskolan och skolan ligger i topp i nationella undersökningar. Näringslivet sjuder av entreprenörsanda och de gröna näringarna blomstrar. Kommunen är belägen söder om Vänern. Kommunen ligger mitt i Västra Götalands län där centralorten Grästorp har goda väg, buss och tågförbindelser. Från Grästorp till Trollhättan/Vänersborg är det cirka tre mil och till Göteborg är det nio mil. Kommunen gränsar till Lidköping, Vara och Essunga kommuner samt i väster mot Trollhättan och Vänersborgs kommuner. BEFOLKNING 31/12 RESPEKTIVE ÅR Årlig förändring Totalt: därav 0 6 år år år år år år varav män varav kvinnor UTDEBITERING Kommunal utdebitering 21,57 21,57 22,00 21,75 21,75 MANDATFÖRDELNING Totalt 31 mandat i kommunfullmäktige fördelade på: Moderaterna (M) 11 mandat Socialdemokraterna (S) 9 mandat Centern (C) 6 mandat Folkpartiet (FP) 3 mandat Sverigedemokraterna (SD) 1 mandat Svenskarnas parti (SvP) 1 mandat Den politiska maktfördelningen domineras av Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet. Ordföranden i kommunfullmäktige representerar Centerpartiet och i kommunstyrelsen är ordföranden från Moderaterna. Sverigedemokraterna och Svenskarnas parti saknar representation på sina mandat i kommunfullmäktige varför dessa stolar står tomma. ARBETSMARKNAD Arbetstillfällen i Grästorps kommun efter näringsgren (procent) Grästorp Riket Byggverksamhet 14 7 Vård/omsorg Handel Utbildning Civila myndigheter och försvar 11 6 Jordbruk/skogsbruk 11 2 Företagstjänster, finans/försäkring 6 13 Tillverkning 5 14 Personliga/kulturella tjänster 5 4 Hotell/restaurang 4 3 Transport 3 5 Information/kommunikation 2 4 Ej specificerad verksamhet 2 2 Anm: Avser 2011 vilket utgör senast tillgängliga uppgifter Skillnaden i utdebitering mellan 2011 och 2012 ( 0,43) avser skatteväxling mellan kommunen och Västra Götalandsregionen med anledning av ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken. 16

17 Förvaltningsberättelse Organisation Kommunstyrelsen har tre utskott som utgör beredningsorgan. Dessutom finns miljö- och byggnämnden som arbetar med myndighetsfrågor samt tillsyn inom området miljö och bygg. Räddningsnämnden är gemensam för Grästorp, Lidköping, Vara och Essunga kommuner. I kommunstyrelsen fattas alla beslut med undantag av de som beslutas i miljö- och byggnämnden. Det är bara kommunstyrelsen som kan lämna förslag till kommunfullmäktige och ge uppdrag till kommunens gemensamma förvaltning. Utskottens främsta uppgifter finns inom följande områden: Verksamhetsuppföljning Beredning för förslag till mål, inriktningar och särskilda uppdrag Medborgardialog Beslut i enskilda individärenden Det allmänna utskottet är även personalutskott. KOMMUNFULLMÄKTIGE STAB KOMMUNSTYRELSE MILJÖ- OCH BYGGNÄMND Allmänna utskottet Bildningsutskottet Sociala utskottet REVISION VALNÄMND KOMMUNFÖRVALTNING RÄDDNINGSNÄMND Teknisk verksamhet Allmän verksamhet Bildningsverksamhet Social verksamhet 17

18 Förvaltningsberättelse Ekonomisk sammanfattning Årets resultat blev ett överskott på 3,7 mkr mot budget och ett totalt resultat på +6,5 mkr. Genom det positiva resultatet uppfyllde kommunen kommunallagens krav på ekonomisk balans. Kommunen uppfyllde även kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige definierade under 2013 vad god ekonomisk hushållning ska innebära i Grästorps kommun. Resultatet var bättre än Sedan balanskravet infördes år 2000 har kommunen haft positiva resultat, med undantag av 2003 och Budgetavvikelserna i den löpande verksamheten, som nämnder och utskott ansvarar för, varierade mellan +2,0 mkr och 4,6 mkr. Totalt redovisade den löpande verksamheten ett underskott på 7,0 mkr mot budget med en nettokostnad på 275,4 mkr. I den redovisade avvikelsen ingick en engångspost på 3,7 mkr som påverkade avvikelsen i negativ riktning. Budgetavvikelsen blev därmed cirka 2,6 procent i den löpande verksamheten. År 2012 redovisade verksamheterna ett sammanlagt underskott på 5,1 mkr mot budget. Finansförvaltningen redovisade en positiv avvikelse. Överskottet berodde främst på att AFA Försäkring återbetalade premier för åren 2005 och 2006 med sammanlagt 5,3 mkr. Även kostnaden för arbetsgivaravgifter och försäkringar blev lägre än budget. Tack vare ökade skatteintäkter förstärktes också det totala resultatet för kommunen. Den viktigaste uppgiften framöver är att stärka kostnadskontrollen, för att även i fortsättningen få positiva resultat för kommunen. Genom god kostnadskontroll och budgetdisciplin kan Grästorp ha en stabil ekonomi och långsiktigt klara en nivå som uppfyller kraven för god ekonomisk hushållning. Investeringsvolymen var 11,8 mkr netto, vilket var den lägsta sedan Investeringarna 2012 uppgick till 42,2 mkr. Finansnettot, det vill säga skillnaden mellan kostnads- och intäktsränta, var sämre än 2012 och belastade kommunens resultat med cirka 2,1 mkr. Kommunen behöver göra en noggrann prioritering av olika behov för att hålla investeringarna på en nivå som kan finansieras långsiktigt, utan alltför stora påfrestningar på ekonomin. En ökad upplåning för att finansiera höga investeringsnivåer ökar det negativa finansnettot. Den procentuella förändringen av nettokostnaderna, +2,2 procent, var lägre än förändringen av skatte- och bidragsintäkterna. De ökade med 3,0 procent jämfört med För att klara de finansiella målen och en god ekonomisk hushållning, måste verksamhetens nettokostnader ligga på en nivå som är anpassad till de ekonomiska förutsättningarna. Kommunens negativa finansnetto behöver förbättras för att inte räntekostnaderna ska tränga undan det ekonomiska utrymmet för olika verksamheter. Pengar som då frigörs kan kommunen använda till att stärka sin ekonomi, vilket ökar möjligheterna till verksamhetsutveckling. Återhållsamhet och noga prioriterade investeringar minskar behovet av att lånefinansiera planerade investeringar. Omvärldsanalys Samhällsekonomin De ekonomiska förutsättningarna för Sveriges kommuner även för Grästorp påverkas av utvecklingen både inom landet och i omvärlden. Efter finanskrisens utbrott för fem år sedan verkar det som att världsekonomin börjar hämta sig. En viss återhämtning märks inom euroområdet och riskerna för en ny, akut finanskris bedöms ha minskat betydligt. Det mesta pekar också på att den internationella konjunkturen har nått sin botten, även om många länder i euroområdet fortfarande har mycket svag tillväxt eller recession. Det är först en bit in på 2014 som återhämtningen kommer att märkas. Sverige har stått starkt mot den härjande skuldkrisen i Europa, men en avmattning har även märkts i den svenska ekonomin. Avmattningen är ett tydligt tecken på vårt starka utlandsberoende. Kommunernas ekonomiska utrymme är direkt beroende av skattebasen, som i sin tur påverkas av sysselsättningen och summan av antalet arbetade timmar. Trots den svaga utvecklingen ökade antalet personer i arbete, vilket resulterade i en svag minskning av arbetslösheten. Totalt innebär dock den fortsatta relativt höga arbetslösheten ett tryck nedåt på timlöneökningarna. Ökningstakten på skatteunderlaget väntas avta något till följd av den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden. Det innebär ett mindre tillskott från lönesumman. Den automatiska balanseringen, bromsen, håller också tillbaka pensionsinkomsterna. Från 2015 bedöms konjunkturåterhämtningen ge bättre fart åt sysselsättning och arbetade timmar. Dessutom bedöms pensionsinkomsterna öka i snabbare takt. Resultatet blir att skatteunderlaget i så fall 18

19 Förvaltningsberättelse växer i en takt som är i nivå med åren närmast före finanskrisen. Slutligen kan konstateras att en förutsättning för återhämtningen i Europa och globalt är att den ekonomiska oron skingras och att förtroende finns för de finansiella marknaderna. Grästorps kommuns ekonomi Ekonomin i Grästorps kommun var stark från 2005 och framåt. Sedan balanskravet infördes år 2000 har kommunen redovisat positiva resultat alla år, utom 2003 och Resultatet för 2013 blev +6,5 mkr. Redovisningen innehåller engångsposter som påverkade resultatet. Den löpande verksamheten redovisade ett underskott på 7,0 mkr, medan resultatet på verksamhetsnivå 2012 var 5,1 mkr. Utvecklingen av skatteunderlaget hade en betydande inverkan på kommunens ekonomi. Skatteintäkterna 2013 var cirka 1,2 mkr högre än budgeterat var skatteintäkterna 1,9 mkr högre än budgeterat och ,1 mkr högre än budgeterat. Att de positiva skatteavräkningarna starkt bidrog till positiva resultat för kommunen under de senaste åren är tydligt. En viktig del i den kommunala ekonomin är invånarantalet och hur det förändras. Grästorps kommun ökade sitt invånarantal med totalt 95 personer , efter att befolkningen minskat tio år i rad. En kraftig förändring inträffade 2010 då kommunen minskade med 81 personer. Trenden fortsatte även 2011, då befolkningen minskade med 102 personer. Totalt innebar det en minskning med 183 personer på två år, vilket medförde stora minskningar av skatteoch bidragsintäkter. En analys av förändringen under dessa år visar att det främst är inflyttningen till kommunen som minskat. År 2012 fortsatte invånarantalet att minska, men planade ut. Totalt uppgick förändringen 2012 till minus 35 personer. För 2013 har utvecklingen vänt och kommunen ökade med 2 invånare. Det budgeterade resultatet 2014 uppgår till +5,7 mkr. Inför kommande år är förutsättningarna för den kommunala planeringen osäkra. Därför finns nu en finansiell reserv i budgeten 2014 för att öka beredskapen för kostnadsökningar eller intäktsminskningar. Det är också nödvändigt att kommunen fortsätter att effektivisera, förändra organisationsmönster samt samverka med andra aktörer. Därmed minskar riskerna för en försämrad ekonomi. Ekonomiskt resultat Årets resultat blev +6,5 mkr, vilket motsvarade kronor per invånare. Resultatet överträffade budgeten med 3,7 mkr. Mellan 1993 och 1999 redovisade kommunen negativa resultat på sammantaget 52,8 mkr. Åren var resultatet totalt +9,8 mkr, medan resultaten åren åter var negativa och gav ett sammanlagt underskott på 12 mkr. Från och med 2005 uppgick de sammanlagda resultaten i kommunen till +58,8 mkr. Sedan balanskravet infördes har kommunen redovisat ett ackumulerat resultat på +56,6 mkr. Balanskravet Från budgetåret 2000 kräver lagen att kommunens budget ska vara balanserad, det vill säga att intäkterna måste vara större än kostnaderna. Kommunens resultat sedan 2000, efter balanskravsutredning, redovisas i tabellen. Balanskravsutredning (mkr) År Resultat enligt resultaträkning Justering Resultat efter balanskravsutredning ,2 2,6 3, ,2 1,3 1, ,4 0,1 0, ,2 +1,4 5, ,8 +1,5 3, ,9 0,0 10, ,1 0,1 9, ,9 +0,3 6, ,9 0,6 5, ,2 0,0 6, ,8 +3,6 6, ,4 0,0 7, ,1 0,0 4, ,5 0,0 6,5 Fotnot: Justering av resultatet enligt resultaträkningen består av vinst eller förlust vid fastighetsförsäljning samt kostnader för omstrukturering inom kommunens fastighetsbestånd. Av balanskravsutredningen framgår att kommunen klarade balanskravet och , men inte 2003 och Enligt kommunallagens kapitel 8, 5, ska kommunen, om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, reglera det negativa resultatet. Kommunens ska även återställa det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen under de närmast följande tre åren. Kommun- 19

20 Förvaltningsberättelse fullmäktige kan besluta att låta bli att göra en sådan reglering om det finns synnerliga skäl att inte återställa resultatet. Den kommunala redovisningslagen, 4:4, anger i sin tur att om fullmäktige beslutar att inte göra en reglering av ett negativt resultat, ska kommunen i förvaltningsberättelsen för det aktuella året skriva att man beslutat att inte reglera underskottet. Kommunen ska redogöra för sina skäl till beslutet och även beskriva när och på vilket sätt man i stället tänker återställa det negativa resultatet. Genom resultatet 2005, efter genomförd balanskravsutredning, återställde kommunen det egna kapitalet i sin helhet utifrån 2003 och 2004 års underskott. Kommunen uppfyllde därmed kommunallagens krav och är på så sätt i fas med kraven på en ekonomi i balans. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader visade hur mycket kommunens verksamheter kostade under året. Här ingick även delar av finansförvaltningen, inklusive avskrivningar. Nettokostnaderna visade hur mycket skatteintäkter och bidrag som behövde skjutas till för att finansiera den löpande verksamheten. Nettokostnaderna var 267,4 mkr år 2013, vilket var en ökning med 2,2 procent från För att klara en ekonomi i balans är det viktigt att verksamhetens kostnader är anpassade till kommunens ekonomiska förutsättningar. Verksamhetens förmåga att hålla budget är avgörande för resultatet. För att kunna jämföra olika år, måste nettokostnadernas utveckling ställas i förhållande till skatteintäkterna, statsbidraget och utjämningssystem. Intäkterna från skatte- och utjämningssystem ökade med 3,0 procentenheter och uppgick till 276,0 mkr i bokslutet. Ökningen av intäkterna, räknat i procent, var alltså större än den procentuella ökningen av kostnaderna en skillnad på 0,8 procentenheter. Skatteintäkter och statsbidrag blev 2,0 mkr högre än budgeterat var motsvarande avvikelse +2,1 mkr och ,7 mkr. Av redovisningen framgår att nettokostnadsökningen de senaste fem åren var större än ökningen av skatte- och bidragsintäkter vid två tillfällen, 2010 och Förändringen var lika stor och 2013 ökade intäkterna mer än kostnaderna. Kostnads- och intäktsförändringen 2013 signalerade en positiv utveckling av kommunens ekonomi. Men det är viktigt att nettokostnaderna inte ökar mer än skatte- och bidragsintäkterna. Kommunen måste kunna skattefinansiera sina investeringar och resultatutvecklingen får därför inte försämras. Utvecklingen 2009 stabiliserade förutsättningarna för en ekonomi i balans och ökningen 2011 och 2013 gav en positiv inverkan på ekonomin var situationen den omvända, vilket gav direkt effekt på resultatet och minskade förutsättningarna att finansiera kommunens investeringar med skatteintäkter. Utveckling av nettokostnader, skatteintäkter och skattebidrag (procent) Nettokostnader 2011 Skatt/bidrag 2012 Resultat före extraordinära poster 2013 Resultatet visar hur mycket årets verksamhet inklusive finansförvaltningen kan bidra med till investeringar och/eller påverka rörelsekapitalet. Resultatet för 2013 var +6,5 mkr, vilket var bättre än Finansnettot som påverkar resultatnivån är skillnaden mellan ränteintäkterna på kapital och räntekostnaderna för kommunens lån, inklusive räntekostnaden på avsättningen till pensioner. Finansnettot 2013 var cirka 2,1 mkr i kostnader, vilket betyder att kommunens räntekostnader var högre än ränteintäkterna. Finansnettot var därmed något sämre 2013 än både 2012 och Den negativa utvecklingen av finansnettot försämrade kommunens totala ekonomi. Det berodde på att räntekostnaderna tog ett utrymme, som annars skulle ha kunnat användas till kommunens verksamhet. 20

21 Förvaltningsberättelse Finnansnetto (mkr) Årets resultat Ett mått på resultatutvecklingen är hur stor andel resultatet utgör i förhållande till skatteintäkter, statsbidrag och utjämningssystem. Miniminivån en ekonomi i balans är långt ifrån tillräcklig för att kommunen ska ha långsiktigt stabila ekonomiska förutsättningar. I ett längre perspektiv kan kommunen därför inte nöja sig med att nå ett nollresultat eller strax över noll. Kommunen måste ha ett ekonomiskt överskott för att skapa handlingsutrymme och hantera svängningar i skatte- och utjämningssystem eller andra oförutsedda händelser. Resultatet 2013 var 2,3 procent av skatte- och bidragsintäkterna. Därmed klarade kommunen resultatmålet som endast var 1,0 procent i budget Årets resultat av skatter och skattebidrag (procent) Resultat Resultatmål 2013 Eget kapital Förändringen av det egna kapitalet i balansräkningen var +6,5 mkr, samma som årets resultat. Det egna kapitalet uppgick till 126,5 mkr i bokslutet. Den del av pensionsåtagandet som intjänades före 1998, redovisas i sin helhet som en ansvarsförbindelse enligt den så kallade blandmodellen. Ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelserna uppgick till 126,8 mkr, inklusive ränta. Totalt, med löneskatten inräknad, uppgick pensionsåtagandet till 157,5 mkr. Det är viktigt att kommunen skapar utrymme för dessa kostnader under lång tid framöver. På skuldsidan i balansräkningen redovisas bara de pensionsförpliktelser som intjänats från och med 1998, och som gäller det tidigare pensionsavtalet PA-KL. För övriga pensionsåtaganden har kommunen en försäkringslösning som regleras via premieinbetalning. Under 2013 beslutade kommunfullmäktige om riktlinjer för en resultatutjämningsreserv, RUR. Beslutet innefattade även att avsätta medel till reserven. Det innebar att cirka 2,0 mkr av resultatet för åren redovisas som en separat post under rubriken Eget kapital i balansräkningen. I bokslutet 2013 fanns utrymme att avsätta ytterligare cirka 1,0 mkr till reserven. Avsättningen var möjlig enligt regelverket i kommunallagen och kommunens riktlinjer som styr hanteringen av resultatutjämningsreserven. Kommunen hade inga andra avsättningar specificerade inom det egna kapitalet. Pensionsförpliktelserna i sin helhet (mkr) Avsatt för pension inklusive löneskatt 4,3 4,2 4,3 Pensionsförpliktelser inklusive löneskatt som redovisas som ansvarsförbindelse 157,5 146,3 147,7 Summa pensionsförpliktelser (återlån) 161,8 150,5 152,0 21

22 Förvaltningsberättelse Förändring av eget kapital (mkr) Likvida medel (mkr) Utveckling av eget kapital (mkr) Rörelsekapital De likvida medlen ökade med 7,6 mkr och var vid årsskiftet 24,7 mkr. Förändringar i kortfristiga skulder och fordringar påverkade också kommunens rörelsekapital. De kortfristiga fordringarna minskade med 4,8 mkr och var vid årets slut totalt 21,4 mkr. De kortfristiga skulderna minskade med 2,1 mkr till 61,8 mkr vid årsskiftet. Rörelsekapitalet var totalt 15,2 mkr, vilket innebär att kommunens kortfristiga skulder (61,8 mkr) var betydligt större än omsättningstillgångarna (46,6 mkr). Soliditet Soliditet är ett mått på den finansiella styrkan. En sjunkande soliditet är ett tecken på en ekonomi i obalans. Inom den privata sektorn är soliditetsbegreppet viktigt för att mäta den ekonomiska styrkan i ett företag. Inom den offentliga sektorn har inte soliditetsmåttet samma tyngd, bland annat på grund av beskattningsrätten. Soliditeten 2013 var 51,0 procent, det vill säga 2,4 procentenheter bättre än Ett annat och tydligare sätt att redovisa soliditeten är att räkna in det totala pensionsåtagandet även de pensionsförpliktelser i ansvarsförbindelsen som intjänats före Med det sättet att räkna hade kommunen en negativ soliditet, 12,5 procent. Det berodde på att pensionsförpliktelsen i ansvarsförbindelsen (157,5 mkr) var betydligt större än det egna kapitalet (126,5 mkr) i balansräkningen. Hela ansvarsförbindelsen ökade med 11,2 mkr mellan 2012 och 2013, vilket till en del berodde på en sänkning av räntan i pensionsskuldsberäkningen som värdesäkrar pensionsåtagandet. Utbetalningar av pensionsmedel från ansvarsförbindelsen var 5,2 mkr, vilket minskade skulden. Motsatt effekt en ökning får den finansiella posten som värdesäkrar åtagandet. Förändringen var 16,4 mkr inklusive löneskatt, där den förändrade beräkningsgrunden svarade för 11,8 mkr. Diagrammet visar utvecklingen av soliditeten; dels exklusive pensionsförpliktelser i ansvarsförbindelsen (den övre rosa kurvan) och dels inklusive ansvarsförbindelsen (den nedre grå kurvan). 22

23 Förvaltningsberättelse Soliditet (procent) Exkl. ansvarsförbindelse Inkl. ansvarsförbindelse Låneskuld Av finansieringsanalysen framgår att kommunen amorterade låneskulden med 13,2 mkr. Summan bestod av en amortering enligt löpande kreditavtal (3,5 mkr) samt konvertering av befintligt lån (9,7 mkr). Nyupplåningen (9,6 mkr) som redovisades i finansieringsanalysen avser konvertering av befintligt lån. En ytterligare upplåning är budgeterad med 40,0 mkr. Den ska finansiera Centralskolans ombyggnad under Enligt balansräkningen hade kommunen långfristiga skulder på 55,3 mkr vid årsskiftet. Den faktiska låneskulden till kommunens långivare var 58,9 mkr. Skillnaden utgör 2014 års planerade amorteringar, som betraktas som kortfristig skuld. Grästorps kommun har inga utlandslån. 68,5 procent av den totala låneskulden har bunden ränta, medan resterande 31,5 procent löper med rörlig ränta. Att ha delar av den totala låneskulden med rörlig ränta innebär att kommunen är känslig för ränteförändringar och därmed utsatt för en viss ränterisk. Då låneskulden ökade från 26,7 mkr 2010 till nuvarande 55,3 mkr har en allt större del av den totala låneskulden bunden ränta. År 2007 räntesäkrade kommunen delar av låneskulden med rörlig ränta genom ett räntederivat. Vid årsskiftet 2013 var 5 mkr fortfarande räntesäkrade till oktober Totalt är krediterna fördelade på: Kommuninvest AB med 40,4 mkr Nordea Hypotek med 5,4 mkr Åse Viste Sparbank med 13,1 mkr. Krediter med bunden ränta finns hos Kommuninvest AB: 40,4 mkr, varav 13,1 mkr förfaller i maj 2014, 2,6 mkr förfaller i augusti 2015, 9,4 mkr förfaller i maj 2016 och 15,3 mkr i maj Låneskuld (mkr)

24 Förvaltningsberättelse Driftredovisning Sammanställningen visar verksamhetens redovisade resultat och fördelningen mellan verksamheterna. En utförligare redovisning finns i kommunstyrelsens och miljö- och byggnämndens enskilda redovisningar. I sammanställningen ingår verksamheternas interna kostnads- och intäktsposter. Dessa poster justeras sedan i finansförvaltningens redovisning för att resultatet ska bli det samma som visas i kommunens externredovisning resultaträkningen. Av sammanställningen framgår att resultatet på verksamhetsnivå var 7,0 mkr. Sammanfattningsvis överskred kostnaderna budgeten med 14,5 mkr. Intäkterna var 7,5 mkr högre än budgeterat. Budgetavvikelserna varierade mellan bildningsverksamhetens överskott på 2,0 mkr och den tekniska verksamhetens underskott på 4,6 mkr. I tekniska verksamhetens underskott ingår även en engångspost på 3,7 mkr för retroaktiva elkostnader sedan 10 år tillbaka. Finansförvaltningen redovisade ett överskott på 8,5 mkr exklusive avskrivningar. Överskottet berodde främst på att AFA Försäkring återbetalade premier för åren 2005 och 2006 med sammanlagt 5,3 mkr. Arbetsgivaravgifter och försäkringskostnader blev 3,3 mkr lägre än beräknat. De sammanlagda kostnaderna (inklusive löneskatt) för utbetalade pensioner, den avgiftsbestämda delen och avsättningar hamnade i nivå med budgeten. Kommunen budgeterade hela förändringen av semesterlöneskulden på finansförvaltningen I redovisningen fördelades kostnaden för förändringen av semesterlöneskulden till verksamheterna. Förändringen påverkade finansförvaltningen positivt, medan den löpande verksamheten fick en ökad kostnad med totalt 0,1 mkr. Resultatet för avskrivningarna var en följd av genomförda investeringar. Avskrivningarna uppgick till 13,1 mkr för 2013 vilket var 0,2 mkr lägre än budget men 1,1 mkr högre än Pågående investeringsprojekt belastas inte med avskrivningar. Totalt blev nettokostnaderna i den löpande verksamheten 7,0 mkr högre än budgeterat. Det motsvarade 2,6 procent av de budgeterade nettokostnaderna för Driftredovisning NÄMND KOSTNAD INTÄKT NETTOKOSTNAD Redovisning Avvikelse mot budget Redovisning Avvikelse mot budget Redovisning Avvikelse mot budget Kommunstyrelsen - allmän verksamhet teknisk verksamhet bildningsverksamhet social verksamhet Miljö- och byggnämnd Summa Finansförvaltningen Summa Avskrivningar Summa

25 Förvaltningsberättelse Personalekonomisk redovisning Syftet med den personalekonomiska redovisningen är att följa upp det personalpolitiska arbetet och att ge en bild av personalrelaterade aktiviteter och åtaganden under året. Den 24 maj arrangerades en gemensam medarbetardag för all personal i kommunen. Det var första gången som något liknande genomfördes. På programmet stod en föreläsning med Jan Gunnarsson från företaget Värdskapet som pratade om värdskap och betydelsen av att göra det lilla extra. Föreläsningen var mycket uppskattad och stämningen under dagen var på topp. Budskapet om värdskap, välkomnande förhållningssätt och turkosifiering blev så lyckat, att kommunen fattade beslut om en fortsatt satsning på värdskap i hela organisationen. Som ett led i processen kring bra bemötande och kundfokus gjordes en broschyr, Vi är till för er, där medarbetare berättar om sina jobb och hur de arbetar för kommunens kunder och brukare (de personer som nyttjar kommunens tjänster). Broschyren finns på kommunens hemsida och i tryckt form. Den delades ut på medarbetardagen. Bland dem som intervjuades märktes en stolthet över att vara utvalda, att få berätta om sina jobb och relationen till kunderna. Att vara en attraktiv arbetsgivare är ett övergripande mål, som främst följs upp genom de medarbetarundersökningar som görs vart tredje år. Under hösten genomfördes en övergripande medarbetarundersökning för uppföljning av föregående resultat, samt för att identifiera nya förbättringsområden. Svarsfrekvensen ökade till 80 procent och Nöjd medarbetar-index (NMI) ökade till 71, vilket var över målvärdet på 70. NMIvärdet ökade från 61 till 71, jämfört med den förra enkäten. Det var en mycket stor ökning som visade att medarbetarna upplevde sin arbetsmiljö på ett positivt sätt. Antalet anställda och personalkostnader Antalet anställda omfattar alla månadsanställda, det vill säga både tillsvidareanställda och visstidsanställda. Antalet anställda minskade med 13 personer under året. Summan av årsarbetare minskade med 3. Med årsarbetare menas alla arbetade timmar enligt anställningsavtal och över- eller fyllnadstid exklusive frånvaro. Även tid för timavlönade räknas in i årsanställda. Drygt 80 procent av alla kommunens anställda arbetar inom bildningsverksamheten och social verksamhet. Undersköterskor är den största enskilda yrkesgruppen i kommunen, följd av lärare. Under de kommande tre åren når 54 personer i kommunal anställning pensionsålder. 15 av dem är undersköterskor och en handfull personer finns inom omsorgen för funktionshindrade. Inom städ kommer cirka 30 procent av medarbetarna att gå i pension inom tre år. Det ställer krav på verksamheten för att se över hur den framtida organisationen ska se ut, och vilken kompetens som behövs framöver. Personalomsättningen var 9,4 procent under 2013 jämfört med 7,9 procent föregående år. Fler medarbetare gick i pension och några personer valde att byta arbetsgivare. Störst personalrörlighet hade teknisk verksamhet och bildningsverksamheten. En personalomsättning på ungefär 10 procent är bra för organisationen, eftersom det öppnar möjlighet för ny kompetens och erfarenhet. Personalantal Årsarbetare Anställd Personalkostnader (mkr) Lönesumma inklusive personalomkostnader 203,8 197,5 195,8 25

26 Förvaltningsberättelse Ålder och könsfördelning Medelåldern bland medarbetare i Grästorps kommun är hög. År 2013 var medelåldern 49,9 år för tillsvidareanställda. Störst andel anställda bland både kvinnor och män fanns i åldersgruppen år, medan kommunen hade få medarbetare i åldern år. Totalt sett var könsfördelningen 84,4 procent kvinnor och 15,6 procent män. Det fanns flest kvinnliga medarbetare inom de traditionella kvinnodominerade yrkena som undersköterska, barnskötare och personlig assistent. Andelen män var låg, men en marginell ökning av andelen män märktes under året. Vid nyrekrytering är det viktigt att försöka få in det underrepresenterade könet. Förutsättningen är att det finns rätt kompetens på arbetsmarknaden. Löneöversyn Löneöversyn för samtliga tillsvidareanställda medarbetare genomfördes under året, men vid olika tidpunkter. Akademikeralliansens och Vårdförbundets olika avtal för 2013 var klara, och lönesamtal kunde hållas under februari för utbetalning av nyavtalad lön i april. Vad gäller Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund var avtalet klart, men avtalskonstruktionen innebar att kommunen väntade in industrisektorns märke. Ny lön betalades ut under sommaren för lärarna samt för Kommunals och Visions medlemmar. I 2013 års löneöversyn beslutade de förtroendevalda att prioritera individer inom förskollärargruppen. Anledningen var att gruppen är efterfrågad på marknaden, vilket gör att det är en svårrekryterad grupp. Många andra kommuner valde också att prioritera förskollärarna, vilket hade gjort att Grästorp halkat efter om lönenivåerna inte ligger på samma nivå som grannkommunernas. Under våren varslade Kommunal om strejk och nyanställningsblockad. Grästorps kommun var inte uttagen i det första strejkvarslet, men alla kommuner omfattades av nyanställningsblockaden. Kommunal och arbetsgivarparten kom i sista minuten överens om ett avtal och varslen drogs tillbaka. Utifrån erfarenheterna i 2012 års löneöversyn, där lönesamtal genomfördes långt efter bedömningsperioden, prövades en ny variant i år. Lönesamtal hölls under våren, där cheferna i dialog med medarbetarna gick igenom kriterierna utifrån deras prestation. När de centrala avtalen var klara fick medarbetarna besked om den nya lönen. Det här sättet att arbeta upplevdes mer positivt och kan bli ett återkommande arbetssätt de år de centrala avtalen inte blir färdiga inför revisionsdatum. Modellen chef medarbetare användes fullt ut i organisationen, vilket gjorde Grästorp smått unikt. Lönekriterierna som tillämpades i årets löneöversyn prövades för första gången Avsikten är att behålla samma lönekriterier under några år, för att medarbetarna ska känna igen sig i strukturen och innehållet. Lönekriterierna ska vara kända för medarbetarna. Det har visat sig att resultatet blir mest lyckat på de enheter där arbetsgivaren, tillsammans med fackliga företrädare, diskuterar kriterierna under en arbetsplatsträff. Jämställdhet Grästorps kommun har en ojämn könsfördelning, precis som de flesta kommuner. Inom vård och omsorg är cirka 90 procent av medarbetarna kvinnor. Totalt i kommunen är andelen kvinnor drygt 84 procent. Allmän verksamhet hade en utvecklingsdag på temat jämställdhet och likvärdig behandling. Dagen bestod av föreläsning med exempel, där många utgick från en norm som inte avspeglar samhället som det ser ut idag. Grästorps kommuns jämställdhetsplan har setts över och ska fastställas av kommunstyrelsen i början av Kommunen gjorde en lönekartläggning för Syftet var att säkerställa att det inte finns osakliga löneskillnader på grund av kön i Grästorp. Lönekartläggningen jämförde grupper med befattningar som kunde betraktas som lika, och den visade att det inte finns några osakliga skillnader på grund av kön. Kartläggningen visade även att lönespridningen är låg bland undersköterskor, vårdbiträden och barnskötare. För undersköterskor ökade dock lönespridningen med 2 procentenheter, jämfört med förra året. Verksamheten behöver analysera och arbeta med lönespridningen för nämnda grupper. Arbetsmiljö Rutinerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet sågs över. Syftet var att underlätta för cheferna, så att det systematiska arbetsmiljöarbetet flyter på över året alla chefer ska känna sig trygga med att arbetsmiljöarbetet blir en naturlig del av verksamheten. 26

27 Förvaltningsberättelse Under hösten har en personalspecialist, tillsammans med arbetsmiljökonsulenten från teknisk verksamhet, arbetat fram rutiner för det systematiska arbetsmiljöoch brandskyddsarbetet. Genom att koppla ett hälsoperspektiv till arbetsmiljöfrågorna förväntas arbetsmiljöarbetet lyftas till en annan nivå. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron (mätt i procent av arbetad tid) ökade från 4,6 procent till 5,5 procent. Sjukfrånvaron ökade i alla verksamheter. Det är en trend som märks i hela landet. Det är främst långtidssjukskrivningarna (mer än 60 dagar) som har ökat. Det är viktigt att cheferna jobbar aktivt med rehabilitering för att medarbetarna ska få tillbaks hälsa och arbetsförmåga för att börja arbeta igen. Sjukfrånvaron, uppdelad i olika intervall, visade att den största ökningen fanns bland sjukskrivna mer än 90 dagar. Korttidssjukfrånvaron (upp till 14 dagar) minskade marginellt. Sjukfrånvaro totalt/verksamhet (% av arbetad tid) KS/allmän verksamhet 3,1 1,5 1,2 KS/teknisk verksamhet 5,8 4,8 7,6 KS/bildningsverksamhet 5,7 5,2 4,0 KS/social verksamhet 5,8 5,6 4,6 Miljö- och byggnämnd Totalt 5,5 4,6 4,5 Sjukfrånvaron uppdelad i intervall (Dagar) Dag Dag Dag Dag Totalt Sjukfrånvaro (%) Total sjukfrånvaro av total ordinarie arbetstid Långtidssjukfrånvaro (>60 dagar) av total sjukfrånvarotid Sjukfrånvarotid av total ordinarie arbetstid för kvinnor Sjukfrånvarotid av total ordinarie arbetstid för män Sjukfrånvarotid av total ordinarie arbetstid, 29 år eller yngre Sjukfrånvarotid av total ordinarie arbetstid, år Sjukfrånvarotid av total ordinarie arbetstid, 50 år eller äldre Frisknärvaro 5,5 4,6 4,5 54,4 48,2 49 5,7 4,8 4,5 4,8 4,0 4,7 3,0 2,7 2,1 4,8 4,9 3,8 6,7 5,5 5,9 Frisknärvaro är ett mått som mäter hur stor andel av medarbetarna som har låg eller ingen sjukfrånvaro alls. 63,9 procent av medarbetarna hade ingen eller max fem sjukdagar under året. Allmän verksamhet och bildningsverksamheten hade högst frisknärvaro. Det är roligt att notera att bildningsverksamheten hade så hög frisknärvaro, då många medarbetare är utsatta för stor smittorisk bland barn och elever. Frisknärvaron var ungefär på samma nivå under Verksamhet Kön Andel friska i % Allmän verksamhet Kvinnor 91,3 Totalt 90,6 Män 88,9 Teknisk verksamhet Kvinnor 46,7 Totalt 55,6 Män 66,7 Bildningsverksamhet Kvinnor 72,4 Totalt 72,8 Män 75 Social verksamhet Kvinnor 54,4 Totalt 55,7 Män 73,3 Totalt Kvinnor 62,1 Män 73,6 Kvinnor och män 63,9 Rehabilitering Arbetet med rehabilitering fortsatte och företagshälsovården var en viktig samarbetspartner. Rehabilitering är angeläget för att hålla sjuktalen nere, men framförallt för att få tillbaka medarbetare till arbete. Cheferna 27

28 Förvaltningsberättelse måste få stöd för att arbeta aktivt med rehabiliteringsfrågorna så att de blir en naturlig del i det dagliga arbetet. Exempel på stöd är en modell för arbetsinriktad rehabilitering som säkerställer att arbetsgivarens skyldigheter uppfylls. Ett av personalspecialistens uppdrag är att arbeta närmare cheferna i rehabiliteringsärenden. Chefen har fortfarande ansvar för rehabiliteringen, men personalenheten kan nu stödja cheferna även på en operativ nivå. Företagshälsovård Grästorps kommun har avtal med Avonova Kinnekullehälsan om företagshälsovård. Företagshälsovården är en viktig stödresurs för kommunen vad gäller arbetsmiljöarbete, rehabilitering och förebyggande hälsofrågor. Exempel på insatser redovisas nedan. Arbetsplatsbesök Personlig rådgivning Riktade undersökningar Lagstadgade undersökningar Tidig rehabilitering Arbetsplatsanpassning Utbildning Ergonomi Konflikthantering En viktig del är förebyggande åtgärder. Om en verksamhet vill ha annat stöd får de beställa och finansiera det ur egen budget. Under året testades insatsen Personalrond av en verksamhet. Personalronden innebar att en chef, tillsammans med representant från företagshälsovården, går igenom sjukfrånvarostatistik och eventuella risker utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Hälsoutveckling Grästorp saknade en sammanhållen struktur för det interna hälso- och friskvårdsarbetet. Många friskvårdsaktiviteter genomfördes dock på arbetsplatsnivå; till exempel stegtävlingar, yogagrupper eller andra typer av gemensamma aktiviteter. Alla medarbetare i Grästorps kommun erbjöds fri entré på badet för att främja friskvård. Det finns även ett gym samt gångstavar att låna vid Medborgarkontoret. Friskvårdsarbetet ska prioriteras och en struktur för hälsoperspektivet ska arbetas fram. Personalklubben, som har legat vilande under ett par år, ska väckas till liv igen och arbetet med att hitta formerna för den har påbörjats. Personalspecialist och arbetsmiljökonsulent började att strukturera det systematiska arbetsmiljöarbetet. Insatserna har ett hälsoperspektiv för att lyfta fram friskfaktorer i arbetslivet. Målet är att öka medarbetarnas trivsel och minska sjukfrånvaron. Ledarskap Goda ledare är en förutsättning för en väl fungerande organisation. Cheferna inom kommunen deltog i sammanlagt fyra utbildningsdagar under året. Prioriterade områden var kommunikation, ledarskap och värdskap. Den lilla kommunens fördel är att det är lätt att samla cheferna och informera om vad som händer i organisationen. Alla chefer träffas regelbundet för att diskutera aktuella frågor eller ta del av en utbildning i mindre omfattning. Basgrupper samlar cheferna i mindre grupper för att diskutera ledarskapsfrågor, få en form av kollegial handledning och bolla idéer från bland annat processen kring värdskap. Grupperna består numera av fyra chefer. Skälet till det minskade antalet deltagare är att det ska vara lättare att samla gruppen och kännas bekvämare att lyfta frågor som kan upplevas svåra. Basgrupperna används också i samband med olika chefsutbildningar. Kompetensutveckling Verksamheterna genomförde kompetensutveckling inom en rad olika områden. Under våren avslutade cheferna i social verksamhet Sveriges Kommuner och Landstings utbildning Leda för resultat. Utbildningen riktas till chefer i äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade. Hemtjänstens organisation och utmaningar var i fokus för Grästorps chefer under utbildningen. Inom social verksamhet fokuserade kompetensutvecklingen på social dokumentation. Baspersonal inom äldreomsorg och LSS fick påfyllnadsutbildning i social dokumentation och HSL-personalen fick utbildning i en särskild dokumentationsmetod. Social verksamhet såg till att en medarbetare utbildades till processhandledare inom ÄBIC (äldres behov i centrum). Inom bildningsverksamheten pågår ständig fortbildning och kompetensutveckling. 28

29 Förvaltningsberättelse Framtida strategier Grästorps kommuns övergripande mål inom personalområdet är att vara en attraktiv arbetsgivare. Det är viktigt att behålla medarbetare och attrahera nya för att trygga tjänsterna inom välfärdssektorn. Cirka en femtedel av medarbetarna går i pension inom en femårsperiod. Det är mycket viktigt att personalenheten kartlägger inom vilka områden bristerna kommer att finnas och analysera vilken kompetens kommunen behöver i framtiden. Grästorps kommun behöver fokusera på de strategiskt viktiga personalpolitiska frågorna. Genom personalspecialisten finns mycket större möjligheter för personalenheten att arbeta med både de operativa och strategiska frågorna. Personalspecialisten ska besvara chefernas operativa frågor och vara ett chefsstöd i relevanta frågor. I rollen ingår även att arbeta mer fördjupat med rehabilitering och arbetsmiljö. Därmed ska cheferna få ett ökat stöd i de frågorna. Under 2013 togs beslut om projekt Värdskap och en projektplan med aktiviteter för åren 2014 och 2015 arbetades fram. Personalchefen är projektledare och samarbetar mycket med kvalitetschefen. Projektet tjuvstartade med ett kommungemensamt julbord för alla medarbetare i december Julbordet var mycket uppskattat och många tyckte om att träffa medarbetare från andra verksamheter. De gemensamma julborden kommer att upprepas under projektet. En utbildning i värdskap för samtliga medarbetare kommer att genomföras under våren Utbildningen ska återkomma vid de kommunövergripande introduktionstillfällena. Skövde kommun initierade ett projekt för att upphandla ett nytt IT-system. Projektet är komplext och behovet av nya program och system är stort. Personalchefen ingår i styrgruppen för projektet, eftersom ett byte av system kommer att påverka Grästorps chefer i stor utsträckning. Ett komplett system är efterfrågat. Det ska fungera som ett beslutsstöd för chefer och ett självrapporteringssystem för medarbetarna. 29

30 Förvaltningsberättelse Investeringsredovisning Kommunen investerade totalt 11,8 mkr under De mest omfattande investeringarna var: Den fortsatta projekteringen inför ombyggnaden av Centralskolan: 3,1 mkr. Ny- och tillbyggnad av förskolan Ambjörnsgården: 2,8 mkr. Gator och vägar i tätorten: 1,5 mkr. Maskiner och utrustning till tekniska verksamheten: 0,7 mkr. Åtgärder för vatten och avlopp på landsbygden: 0,7 mkr. Ovanstående fem projekten stod för cirka 74 procent av de totala investeringarna. I november 2012 fastställde kommunfullmäktige 2013 års investeringsbudget till 10,0 mkr. Kommunstyrelsen beslutade i april att ombudgetera cirka 5,7 mkr för pågående projekt och/eller täckning av underskott i investeringsredovisningen Efter detta beslut ökade budgeten för investeringar 2013 till totalt 15,7 mkr. Investeringarna uppgick till 11,8 mkr år 2013 och därmed blev investeringsvolymen 3,9 mkr lägre än budgeterat. En del av dessa återstående medel avsåg pågående investeringsprojekt och fördes över till 2014 års investeringsbudget. Under de senaste åren har kommunen haft för höga nettoinvesteringar i förhållande till resultatutvecklingen över tid. Nettoinvesteringarna 2013 var visserligen lägre än 2012, men investeringsnivån under perioden låg på en mycket hög nivå. Inför 2014 budgeterade kommunen 56,5 mkr till investeringar, vilket gjorde att nivån återigen ökar. I den totala nivån för 2014 ingår ett anslag för ombyggnad av Centralskolan på 45,0 mkr. Investeringstakten medförde också att kommunen tvingades lånefinansiera delar av investeringarna under senare år, något som även blir nödvändigt under De senaste tio åren redovisade kommunen en nettoinvesteringsnivå som var högre än 15 mkr vid sju tillfällen, under 2005 och De senaste fem åren, , investerade kommunen för 121,4 mkr netto. I investeringsplanen för är budgeten 80,9 mkr. Kommunen planerar även att sälja fastigheter (vård- och omsorgsboende) för cirka 7 mkr under perioden, vilket påverkar kassaflödet positivt och delvis kan minska lånebehovet. Nivån på investeringsutgifterna de senaste fem åren (121,4 mkr) i relation till årets resultat och planenliga avskrivningar för samma period (85,8 mkr), visar en obalans på 35,6 mkr sedan Det motsvarar 7,1 mkr per år. Denna obalans måste finansieras med ökad upplåning eller minskning av likviditeten. En alltför hög investeringsvolym över tid medför också ökade driftkostnader och avskrivningsnivåer, samt behov av lånefinansiering som påverkar kommunens räntekostnader och finansnetto. Nedanstående tabell visar pågående och avslutade investeringsprojekt. För en fullständig investeringsredovisning, se not 11 i finansieringsanalysen. Investeringsredovisning Nämnd/projekt Proj nr Nettoanslag per projekt Kommunstyrelsen Nettoinv t o m 2012 Utgifter Inkomster Nettoinv Nettoinv 2013 t o m allmän verksamhet varav IT teknisk verksamhet varav Förstärkn vattenledn Salstad Hiss m m Åsevi VA/gata Proj ombyggn Centralskolan Förskola Ambjörnsgården Höken 4, kulturhus 0174/ Summa Kolumn Nettoinv t o m 2012 innehåller investeringar fr o m redovisningsåret

31 Förvaltningsberättelse Sammanställd redovisning Redovisningen ger en samlad bild av det totala ekonomiska åtagandet för kommunen och dess bolag, oavsett verksamhetsform. I den sammanställda redovisningen ingår Grästorps kommun och Grästorps Fjärrvärme AB, GFAB. Sammanställningen baseras på kommunens och bolagets resultatoch balansräkningar. Alla interna mellanhavanden mellan enheterna i koncernen är borttagna. Kommunens redovisningsprinciper var vägledande när redovisningen upprättades. I aktiebolag anses kommunen ha ett väsentligt inflytande om den har en röstandel på minst 20 procent. Kommunens andel i Grästorps Fjärrvärme är 40,2 procent. Grästorps kommun är även delägare i andra verksamheter, men kommunens andel är där mindre än 4,5 procent. Det gör att kommunens ekonomiska åtagande är försumbart. Därför ingår inte dessa verksamheter i den sammanställda redovisningen. Grästorps Fjärrvärme AB Grästorps Fjärrvärme AB startade 1999 med produktion och försäljning av fjärrvärme till det befintliga kulvertnätet i Grästorps tätort. Bolaget ägdes tidigare helt av Grästorps kommun. Den andra delägaren i bolaget är numera Lantmännen Agrovärme AB som har en ägarandel på 59,8 procent. Bolaget producerar och säljer färdig värme. Energin framställs av biobränsle och distribueras via fjärrvärmekulvert till fastigheter i Grästorps tätort. Panncentralen i Grästorp är integrerad med kulvertnätet. Bolagets verksamhet är anmälningspliktig enligt miljöbalken. Den anmälningspliktiga produktionen står för 99 procent av bolagets nettoomsättning. Bolaget har arbetat fram kontrollprogram för att besikta utsläpp och ta hand om restprodukter. Bolaget planerar att bygga ut kulvertnätet ännu mer, och prioriterar att ansluta nya kunder till det befintliga kulvertnätet. Kommunens borgensåtagande för bolaget var vid årets slut 1,3 mkr. 31

32 Förvaltningsberättelse SAMMANSTÄLLD RESULTATRÄKNING 2013 Belopp i tkr Kommunen Koncernen Koncernen Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Årets resultat SAMMANSTÄLLD BALANSRÄKNING 2013 Belopp i tkr Kommunen Koncernen Koncernen TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd Fordringar Kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL Därav årets resultat AVSÄTTNINGAR Pensioner och liknande förpliktelser SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

33 Räkenskaper Räkenskaper 33

34 Räkenskaper Ekonomin i sammandrag NYCKELTAL Antal invånare 31 dec förändring under året Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivning mkr 346,2 333,3 325,4 326,1 307,6 intäkter mkr 78,8 71,6 65,5 63,5 59,8 nettokostnader mkr 267,4 261,6 260,0 262,6 247,8 nettokostnader/inv kr Nettoinvesteringar mkr 11,8 42,2 25,1 19,4 22,9 Nettoinvesteringar/inv kr Utdebitering % 21,57 21,57 22,00 21,75 21,75 Skatteintäkter mkr 211,0 207,5 206,1 200,3 198,5 Totala tillgångar mkr 247,8 247,0 223,9 204,9 203,4 Totala tillgångar/inv kr Anläggningstillgångar/inv kr Omsättningstillgångar/inv kr Avsättning/skuld, pensioner mkr 4,3 4,3 4,3 1,8 1,0 Ansvarsförbindelse, pensioner mkr 157,5 146,3 147,8 135,6 138,3 Låneskuld mkr 55,3 58,8 38,2 26,7 28,3 Låneskuld/inv kr Eget kapital mkr 126,5 120,0 116,0 108,5 106,5 Eget kapital/inv kr Soliditet % Soliditet inklusive ansvarsförbindelse % Borgen och förpliktelser 1) mkr 100,6 109,9 81,1 38,0 32,8 Borgen och förpliktelser/inv kr Likvida medel mkr 24,7 17,0 24,8 16,8 19,5 Likviditet 2) % Finansnetto mkr 2,1 2,0 1,7 1,2 0,9 Årets resultat/inv kr Årets resultat i % av skatt och statsbidrag % 2,3 1,5 2,8 1,0 2,4 1) Exklusive ansvarsförbindelse pensioner 2) Likvida medel och korta fordringar/korta skulder 34 34

35 Räkenskaper Resultaträkning Belopp i tkr Not Budget Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER ÅRETS RESULTAT

36 Räkenskaper Finansieringsanalys Kassaflödesanalys Belopp i tkr Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning, kortfristiga fordringar Ökning/minskning, förråd, exploateringstillgångar Ökning/minskning, kortfristiga skulder MEDEL FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar MEDEL FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nya lån Amortering av skuld Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar MEDEL FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

37 Räkenskaper Balansräkning Belopp i tkr Not TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Långfristiga fordringar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd och exploateringstillgångar Fordringar Kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL därav årets resultat därav resultatutjämningsreserv AVSÄTTNINGAR Pensioner och liknande förpliktelser SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Panter och ansvarsförbindelser Borgensförbindelser Borgen gentemot kommunens företag Borgensåtaganden egnahem Övriga förpliktelser Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser intjänade före därav särskild löneskatt

38 Räkenskaper Nothänvisningar Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Nämndrelaterade intäkter Interna poster Ersättning pensionskostnad Reservation för befarade kundförluster Borgensavgift Jämförelsestörande post: Återbetalning AFA-medel Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nämndrelaterade kostnader Därav jämförelsestörande post: Retroaktiva elkostnader för åren avseende Lunneviområdet Interna poster Interna poster mellan drift och investeringar Faktiska personalkostnader Kalkylerade personalkostnader Omställningsfonden Pensioner Löneskatt F-skatt fastigheter 2 1 Övriga kostnader 56 0 Jämförelsestörande post: Partiell inlösen av ansvarsförbindelse inklusive löneskatt Verksamhetens kostnader Avskrivningar Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod, viss vägledning finns i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) förslag till avskrivningstider Skatteintäkter Årets preliminära skatteintäkter Prognos årets slutavräkning Slutavräkning föregående år Summa

39 Räkenskaper Belopp i tkr Belopp i tkr Hiss Kommunens Hus Kulturhus/Centrumåtgärder kv Höken Kök C-skolan om-/tillbyggnad Anpassning Lunnevibadet 0 68 Vattenledning Salstad förstärkning Övervakningssystem VA/reningsverk Lunnevi fotbollsplan Säkerhet/trygghetsåtgärder Inventarier/utrustning bibliotek Österlånggatan Förskola Ambjörnsgården Forshallspromenaden Centralskolan projektering/omb Väggupp Tengenevägen 0 93 Vatten/avlopp landsbygd Skolan utemiljö Förskola kök förstudie 50 8 Hiss m m Åsevi Maskinhall/varmlager 0 23 Vattenverk uv-filtrering Återvinningscentral, förbättring VA/gata Ytterbelysning Lunneviskolan 24 0 Staket varutransport Lunneviskolan 9 0 IT-stöd förråd 20 0 Utrustning källsortering återvinningscentral 74 0 Gatubelysning Östra vägen Förrådsbyggnad Lunnevi 98 0 Stallbyggnad 8 0 Summa Amortering av skuld Amortering innevarande år Konverterade lån Återförda kalkylerade amorteringar innevarande år Kalkylerade amorteringar nästkommande år Summa Mark, byggnader och tekniska anläggningar Exploateringsmark Ingående bokfört värde därav anskaffningsvärden därav ack avskrivningar 0 Försäljning 0 84 Utgående bokfört värde därav anskaffningsvärden därav ack avskrivningar 0 Förvaltningsfastigheter Ingående bokfört värde därav anskaffningsvärden därav ack avskrivningar Nyanskaffning Pågående investering Försäljning Nedskrivning Årets avskrivning Utgående bokfört värde därav anskaffningsvärden därav ack avskrivningar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Försäljning Plommonet 3, bokfört värde Summa Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Aktier Västtrafik AB Summa Nya lån Nya lån Konverterade lån Summa Anläggningar/industriell verksamhet Ingående bokfört värde därav anskaffningsvärden därav ack avskrivningar Nyanskaffning Pågående investering Årets avskrivning Utgående bokfört värde därav avskaffningsvärden därav ack avskrivningar Gator, vägar, gatubelysning Ingående bokfört värde därav anskaffningsvärden

40 Räkenskaper Belopp i tkr Belopp i tkr därav ack avskrivningar Nyanskaffning Årets avskrivning Utgående bokfört värde därav anskaffningsvärden därav ack avskrivningar Hyresfastigheter Ingående bokfört värde därav anskaffningsvärden 618 därav ack avskrivningar 319 Årets avskrivning Utgående bokfört värde därav anskaffningsvärden 618 därav ack avskrivningar 350 Övriga fastigheter/anläggningar Ingående bokfört värde därav anskaffningsvärden därav ack avskrivningar Nyanskaffningar Årets avskrivning Utgående bokfört värde därav anskaffningsvärden därav ack avskrivningar Summa utgående bokfört värde därav anskaffningsvärden därav ack avskrivningar Maskiner och inventarier Maskiner Ingående bokfört värde därav anskaffningsvärden därav ack avskrivningar Nyanskaffning Årets avskrivning Utgående bokfört värde därav anskaffningsvärden därav ack avskrivningar Årets avskrivning Utgående bokfört värde därav anskaffningsvärden därav ack avskrivningar Övriga inventarier Ingående bokfört värde därav anskaffningsvärden därav ack avskrivningar Nyanskaffningar 0 68 Årets avskrivning Utgående bokfört värde därav anskaffningsvärden därav ack avskrivningar Summa utgående värde därav anskaffningsvärden därav ack avskrivningar Leasing Operationell leasing Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande: Inom 1 år Senare än 1 år men inom 5 år Senare än 5 år Finansiella leasingavtal vars avtalstid överstiger 3 år Totala minimileaseavgifter Framtida finansiella kostnader 66 Nuvärdet av minimileaseavgifterna Nuvärdet av minimileaseavgifterna förfaller enligt följande: Inom 1 år 620 Senare än 1 år men inom 5 år 781 Senare än 5 år Inventarier Ingående bokfört värde därav anskaffningsvärden därav ack avskrivningar Nyanskaffningar Aktier och andelar Grästorps Fjärrvärme AB Naturgaskonsortiet, Skaraborg 6 6 Förenade Småkommuners Försäkring Summa aktier

41 Räkenskaper Belopp i tkr Belopp i tkr Stiftelsen Bergagården Laxfond Vänern Västergötlands turistråd 5 5 Grästorps Energi, reglering med Grästorps Fjärrvärme AB Kommuninvest ek för RKHF Trygga Hem i Grästorp Summa andelar Eget kapital Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning Årets resultat Eget kapital Rörelsekapital Anläggningskapital Eget kapital Summa aktier och andelar Insatskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt insatskapital. Kommuninvest ekonomisk förening har därefter beslutat om återbäring för 2013 med kronor för Grästorps kommun. Grästorps kommuns totala insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening uppgick till ,-. 19 Långfristiga fordringar Långfristig fordran Kommuninvest ek för Summa långfristiga fordringar Resultatutjämningsreserv, RUR Under 2013 har kommunfullmäktige beslutat om riktlinjer för en resultatutjämningsreserv. Beslutet innebär att tkr av det egna kapitalet ska hänföras till reserven som då utgör ingående balans Efter årets avsättning uppgår reserven till tkr. Ingående värde av eget kapital Årets avsättning Utgående värde av eget kapital Förråd VVS-förråd 0 96 Virkesförråd Exploateringstillgångar Summa Fordringar, kortfristiga Kundfordringar Skatt- och statsbidragsfordringar Övriga fordringar Summa Kassa, bank Kassa, växelkassa Plusgiro Bank Summa Avsättningar Pensionsförpliktelser intjänade efter 1998 inklusive ränta Ingående avsättning Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Årets utbetalningar Sänkning diskonteringsränta Intjänad PA-KL/ÖK-SAP Övrig post Pensionsutfästelser förtroendevalda Utgående avsättning Ingående avsättning löneskatt Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning 6 22 Årets utbetalningar Sänkning diskonteringsränta 60 0 Intjänad PA-KL/ÖK-SAP Övrig post Pensionsutfästelser förtroendevalda Utgående avsättning löneskatt Summa avsättningar

42 Räkenskaper Belopp i tkr Belopp i tkr Aktualiseringsgrad 96,0 % 96,0 % Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper. Antal visstidsförordnanden Politiker 1 1 Tjänstemän Långfristiga skulder Ingående låneskuld Nya lån Kalkylerad amortering innevarande år Verklig amortering Kalkylerad amortering nästkommande år Summa Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Förutbetalda intäkter Räntor, upplupna Övriga skulder Semesterlöneskuld inklusive okompenserad övertid Summa Grästorps kommun har i oktober 2008 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 278 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Grästorps kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till tkr och totala tillgångar till tkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till tkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till tkr. 28 Borgen, kommunala företag Grästorps Fjärrvärme AB Summa Borgensåtagande egnahem Motsvarar 40 % vid eventuell förlustförsäljning av återstående kapital inklusive ränta. Statens Bostadsfinansierings AB Boverket/Statens Bostadskreditnämnd Summa Övriga förpliktelser Grästorps Energi ek för Grästorps Energi AB IK Gauthiod Ekarnas Golfklubb Grästorps Konserthus Grästorps Framtidsförening RKHF Trygga Hem i Grästorp Summa

43 Räkenskaper Belopp i tkr Ansvarsförbindelser Pensionsåtaganden intjänade före 1998 Ingående ansvarsförbindelse Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Försäkring IPR/inlösen Gamla utbetalningar Sänkning diskonteringsränta Aktualisering Bromsen 0 0 Övrig post Beräkning förtroendevald Utgående avsättning Ingående avsättning löneskatt Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Försäkring IPR/inlösen Gamla utbetalningar Sänkning diskonteringsränta Aktualisering Bromsen 0 0 Övrig post Beräkning förtroendevald Utgående avsättning löneskatt Summa Kapital i överskottsfonden hos KPA Pensionsförsäkring AB Pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser i balansräkning (not 25) Pensionsförpliktelser i ansvarsförbindelse (not 31) Summa totala pensionsförpliktelser inklusive löneskatt (återlån) Inga placeringar avseende pensionsmedel finns. 43

44 Räkenskaper Redovisningsprinciper Redovisningen baseras på bokföringsmässiga grunder och följer god redovisningssed enligt reglerna i den kommunala redovisningslagen. Undantag: Kommunen har inte upprättat någon fullständig systemdokumentation över bokföringssystemet enligt 2 kap. 7. Rekommendationerna från Rådet för kommunal redovisning (RKR) används där det är tillämpligt. Undantag från rådets rekommendationer gjordes i följande fall: Rekommendation Materiella anläggningstillgångar av mindre värde skrivs av från det år (12 månader) då anläggningen tas i bruk/är färdigställd. Detta är ett avsteg från rekommendationen som anger att all avskrivning ska ske vid den tidpunkt då anläggningen tas i bruk. Då detta endast avser tillgångar av mindre värde är skillnaden marginell. Med hänsyn till anläggningens totala avskrivningstid bedöms detta inte utgöra något hinder. Rekommendation Redovisning av hyres- och leasingavtal tillämpas inte. Samtliga leasingavtal redovisas som hyresavtal. Däremot lämnas upplysningar om leasingavtalen i nothänvisningarna. Rekommendation Inkomst från anslutningsavgifter periodiseras mot investeringsutgiftens avskrivningstid, om den totala intäkten för redovisningsåret överstiger 500 tkr. Vid lägre belopp intäktsförs anslutningsavgifterna i sin helhet då en periodisering över tillgångens avskrivningstid inte skulle vara meningsfull med hänsyn till beloppens storlek. Tomtmark för exploatering som gjorts i ordning för att säljas klassificeras som omsättningstillgång. De anställdas fordran på kommunen i form av sparade semesterdagar och oreglerad övertid skuldbokfördes och kostnaden redovisas på verksamhetsnivå. Den avgiftsbestämda delen av pensionerna bokfördes under kortfristiga skulder, med utbetalning i mars För den förmånsbestämda delen har kommunen en försäkringslösning. Intjänad pension före 1998 redovisas i sin helhet som ansvarsförbindelse (blandmodellen). Beräkningsunderlaget för pensioner utgår från RIPS. Kostnaden för löneskatt på pensioner behandlas i redovisningen på samma sätt som pensionskostnaden. Den sammanställda redovisningen upprättades enligt förvärvsmetoden. På investeringar i materiella anläggningstillgångar som pågår över bokslutsdagen görs ingen avskrivning. Anläggningstillgångar togs upp till anskaffningsvärdet (utgiften minus eventuella investeringsbidrag) med avdrag för avskrivningar. Avskrivningstiden för tillgångar beräknas efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Viss vägledning finns i SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) förslag till avskrivningstider. De avskrivningstider kommunen tillämpar framgår i tabellen. Avskrivningstider År Inventarier 3 10 Fordon 10 Bostadshus Idrottsanläggningar 20 Byggnader Gator och vägar 33 Va-verk, ledningsnät 35 Kommunens ekonomiska resultat påverkas av många faktorer. I tabellen beskrivs vilken inverkan några av dessa faktorer har på ekonomin. Känslighetsanalys (mkr) Resultatpåverkan Löneökning med 1 procent 2,0 10 heltidstjänster +/ 4,2 Ökad upplåning med 5 mkr 0,1 Ränteförändring med 1 procent +/ 0,6 Förändring av statsbidrag och utjämningssystem med 1 procent +/ 0,7 Skattehöjning med 1 krona 10,1 44

45 Allmän verksamhet Allmän verksamhet Vi startade projektet Värdskap med hjärta och kunskap, som handlar om bemötande och gott värdskap. 45

46 Allmän verksamhet Sammanfattning Allmän verksamhet Ove Johansson, verksamhetschef Det viktigaste var att vi startade projektet Värdskap med hjärta och kunskap, som handlar om bemötande och gott värdskap. Det går i linje med det nya varumärket. Höjdpunkten var medarbetardagen 24 maj när Jan Gunnarsson från Värdskapet hade föreläsning för samtliga anställda i kommunen. En annan viktig sak var att vi fortsatte ta viktiga steg för att effektivisera administrationen på många olika sätt. Vårt syfte var att underlätta för chefer och medarbetare ute i verksamheten, så att de kan ägna mer tid åt sitt huvuduppdrag. På hösten gjordes en medarbetarenkät för alla anställda i kommunen. Resultatet visade att vi ökade antal nöjda medarbetare från 61 till 71 procent i kommunen, och att det gick ännu bättre för oss inom den allmänna verksamheten som ökade från 61 till 80 procent. Vi har även en engagerad personal som upplever att de jobbar i en bra organisation med goda ledare, vilket är fantastiskt roligt. Jag är övertygad om att detta innebär att Grästorps kommun kommer att få ännu nöjdare kunder och medborgare i framtiden! Det viktigaste inför 2014 är att driva projektet Värdskap med kunskap och hjärta på ett framgångsrikt sätt, och därmed få ännu nöjdare kunder och medarbetare. Dessutom är det supervalår 2014 och det är viktigt att de fyra valen genomförs på ett rättssäkert sätt. Resultat och måluppfyllelse Resultatet blev 232 tkr. Den främsta förklaringen var att kontot för bostadsanpassning överskreds med över 900 tkr. Den allmänna verksamhetens nämndmål att profilera Grästorp var högsta prioritet. Målet följdes upp genom mätning av antalet publiceringar i media. Målvärdet för lokala media var 200 per tertial, utfallet blev 479. För övriga medier var målvärdet 75 publiceringar per tertial och där blev utfallet 879. Målet för hela arbetsmarknadsenheten var att minst 70 procent av deltagarna i ett ungdomsprojekt skulle gå vidare till jobb eller studier efter genomgånget program. Målet överträffades i de två grupper som hittills deltagit i programmet. För den övriga verksamheten var målvärdet att 50 procent av deltagarna skulle gå vidare till egen försörjning genom arbete eller studier. Även här överträffades målet och blev 68 procent. Nöjd medarbetar-index (NMI) ökade från 61 till 81 för allmän verksamhet. I Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimat hamnade Grästorp på 43:e plats, vilket var en förbättring med 36 placeringar. Ekonomiskt resultat (tkr) Bokslut 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse Grunduppdrag och vision Allmän verksamhets uppdrag är att ansvara för omvärldsbevakning, samhällsservice, marknadsföring, kvalitetsutveckling, arbetsmarknad och integration. Tyngdpunkten ligger på att ansvara för processerna inom verksamhets- och ekonomistyrning, personal, information, ärendehantering, inköp och IT i hela kommunen. Den allmänna verksamhetens ansvar för kvalitetsutvecklingen bidrog till att kommunen nu har en stabil ekonomi, nöjda medborgare, framgångsrika ledare och medarbetare som är nöjda och tar ett stort ansvar för kvaliteten. Detta blev möjligt genom ett metodiskt arbete för att utveckla ledarskapet i alla kommunala verksamheter. En grundläggande framgångsfaktor i detta arbete var att dialogen och samspelet mellan de förtroendevalda och tjänstemannaorganisationen fungerade väl. De förtroendevalda var tydliga med vad de vill åstadkomma, men överlät till verksamheten att under frihet med ansvar genomföra detta utifrån sin professionella roll. Inom den allmänna verksamheten finns också arbetsmarknadsenheten och integrationsenheten. Båda dessa verksamheter fungerade mycket väl och nådde sina uppställda mål. Den allmänna verksamheten bidrog till att förverkliga Grästorps vision genom samhällsplanering för ett attraktivt boende och arbetet med näringslivsfrågor. Kommunens engagemang i NSG, Näringslivssamverkan Grästorp, innebar att samverkan mellan kommun och näringsliv hade en fortsatt god utveckling. I Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimat 46

47 Allmän verksamhet hamnade Grästorp på 43:e plats, vilket var en förbättring med 36 placeringar. Prioriterade mål Förklaring till färgmarkeringarna och symbolerna som används i årsredovisningen framgår av tabellen nedan. zmålvärdet är uppnått Målvärdet är delvis uppnått z J J Målvärdet är inte uppnått 3.1 Kund/medborgare Kommunfullmäktigemål Nämndens mål Mått Utfall Målvärde Medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet. Nöjda kunder - Chefer 3,6 3,5 z Analys Till största delen vänder sig allmän verksamhet till interna kunder. En kundundersökning som genomfördes under året pekade på att allmän verksamhet i de flesta fall levde upp till de övriga verksamheternas förväntningar. Det fanns fortfarande en efterfrågan på ökat stöd från informationsverksamheten, men resultatet förbättrades sedan förra mätningen. Inköpsverksamheten arbetade målmedvetet utifrån de riktlinjer som kommunstyrelsen slagit fast. I alla enheter pågår ett ständigt förbättringsarbete där ökad effektivitet, bra rutiner och kundnytta är ledorden. För detta är lean-modellen, en metod som fokuserar på det som är värdeskapande och tar bort slöserier såsom onödig administration, ett bra och användbart verktyg. Verksamhetens externa kundmottagning på Medborgarkontoret fungerade utmärkt och var mycket uppskattad. Tillgängligheten kan dock bli bättre med utökade öppettider och e-service. Under våren gjordes en större insats inom ITområdet. En helt ny modern plattform installerades, vilket var en omfattande process. Efter några smärre inkörningsproblem fungerar det nu utmärkt och bidrar till att effektivisera arbetet för IT-användarna. För att utveckla bemötandet och värdskapet gjordes en gemensam aktivitet för hela kommunen den 24 maj, där Jan Gunnarsson från Värdskapet medverkade. Föreläsningen var mycket uppskattad och gav en fördjupad insikt om vad ett gott värdskap innebär. Den ska följas upp med ytterligare aktiviteter inom alla verksamheter. För första gången arrangerades också ett gemensamt julbord för alla anställda. Syftet var att stärka känslan för det gemensamma uppdraget. Slutsats Alla enheter planerar att utveckla servicen till medborgare och verksamheterna i kommunen under Dessutom deltar enheterna i det värdskapsarbete som genomförs i hela kommunen. För att förbättra stödet i informationsarbetet ska åtgärder som underlättar detta genomföras: mallar, checklistor och utbildning men framförallt en renodling av informationschefens uppdrag. Förslag till riktlinjer för att kvalitetssäkra inköpsrutinerna beslutades av kommunstyrelsen i maj Allmän verksamhet ansvarar för de aktiviteter som ryms inom begreppet värdskap och bemötande. All personal ska genomgå en utbildning. En medarbetardag genomförs även kommande år och inom den egna verksamheten är en utvecklingsdag inplanerad till hösten Projektet ska pågå under två år, för att därefter vara en integrerad del av verksamheternas utvecklingsarbete. 47

48 Allmän verksamhet Verksamhet Kommunfullmäktigemål Nämndens mål Mått Utfall Målvärde Förbättra barns och ungas uppväxtvillkor i kommunen. Öka kommunens attraktionskraft. Öka antalet arbetstillfällen och företag i kommunen. Förbättra profileringen av Grästorp. z z Antal publiceringar (lokalmedia) Antal rikspubliceringar Analys Förbättra barns och ungas uppväxtvillkor Olika insatser för att öka barns och ungas inflytande gjordes. Ungdomsrådet finns för att kunna dryfta olika åsikter inför beslut i kommunstyrelse och fullmäktige. Förbättra profileringen av Grästorp Den allmänna verksamhetens nämndmål att profilera Grästorp var högsta prioritet. Målet följdes upp genom mätning av antalet publiceringar i media. Målvärdet för lokala media är 200 per tertial, utfallet blev 479. För övriga medier är målvärdet 75 publiceringar per tertial och där blev utfallet 879(!). Definitionen för övriga media är allt utom NLT, TTELA, Radio Väst, Radio Skaraborg, Lidköpingsnytt.nu och Skaraborgsbygden. Kommunens Facebook-sida har 295 gillare och där är målvärdet 300. I oktober beslutade kommunfullmäktige om en varumärkesplattform. Plattformen arbetades fram efter en lång process, där många intressenter fått dryfta sina åsikter. Tanken är att det ska vara en plattform som alla som verkar inom Grästorp kan stå bakom. Med denna grund kan kommunen nu profilera Grästorp i alla sammanhang. De ledande kärnvärdena är lantligt men centralt välkomnande med hjärta och kunskap Grästorpare kan tillsammans och med kreativitet. Med dessa kärnvärden som grund formulerades sedan varumärket till lydelsen Lev din lantliga dröm i händelsernas centrum. Under sommaren har två landskapsarkitekter analyserat och föreslagit hur centrummiljön kan förbättras. Förslaget presenterades för kommunstyrelsen och finns tillgängligt på kommunens hemsida. Öka antalet arbetstillfällen och företag i kommunen Kommunstaben bidrog till att förverkliga verksamhetsmålet genom arbetet med samhällsplanering för ett attraktivt boende samt med näringslivsfrågorna. Kommunens engagemang i Näringslivssamverkan Grästorp (NSG) utvecklade samverkan mellan kommun och näringsliv. I Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimat hamnade Grästorp på 43:e plats, en förbättring med 36 placeringar i 2013 års rankinglista. Arbetsmarknadsenhetens ungdomsprojekt för unga som står längst från arbetsmarknaden fortsatte. Målet för hela arbetsmarknadsenheten var att minst 70 procent av deltagarna ska gå vidare till jobb eller studier efter genomgånget program. Målet överträffades i de två grupper som hittills deltagit i programmet. För den övriga verksamheten var målvärdet att 50 procent av deltagarna ska gå vidare till egen försörjning genom arbete eller studier. Även här överträffades målet och blev 68 procent. Slutsats I det förslag till budget som kommunfullmäktige antog, fanns ett utökat anslag för marknadsföring. Det ökade förutsättningarna för arbetet med att bygga varumärket Grästorp. Kommunens engagemang i NSG fortsatte. Grästorp var dessutom engagerat i flera Leader-projekt: Stanna och handla i Grästorp, ungdomsprojektet IdoCU och turistprojektet Upplev Grästorp som ska stimulera besöksnäringarna ytterligare. En aktiv turistförening, bildad med kommunens bistånd, marknadsförde turistevenemang inför sommaren. Föreningen var även en viktig del i kommunens turistinformation i Kulturhuset. Arbetsmarknadsenheten fortsätter att utveckla arbetsformer i sina nya lokaler. Den särskilda satsningen på ungdomar som aldrig kommit in på arbetsmarknaden fortsätter också. 48

49 Allmän verksamhet Genom kommunens medverkan i Omställningskontoret+ som skapades efter SAAB:s konkurs, finns nya resurser att ta vara på. NSG ska, under kom- mande år, satsa mer på att aktivt locka företag att etablera sig i kommunen. Personal Kommunfullmäktigemål Nämndens mål Mått Utfall Målvärde Grästorps kommun ska vara zverksamhetens samarbetskultur 71 % 65 % en attraktiv arbetsgivare. Nöjd medarbetar-index (NMI) z Analys Under november genomfördes en ny heltäckande medarbetarenkät. Resultatet visade att hela kommunen, och inte minst allmän verksamhet, visar en remarkabel förbättring. Nöjd medarbetar-index (NMI) ökade från 61 till 80 för allmän verksamhet. Det var ett värde som, jämfört med de flesta andra organisationer, stod sig mycket bra. Ekonomi Slutsats Verksamhetens aktiviteter för att skapa ett bra organisationsklimat hade en positiv effekt och det finns bra planer även för kommande år. För att ytterligare utveckla kommunens personalpolitiska arbete förstärktes personalenheten. Detta innebar att det strategiska personalarbetet kunde utvecklas för att Grästorps kommun ska bli en än mer attraktiv arbetsgivare i framtiden. Kommunens anställda har en medelålder på 49 år. Detta är positivt ur ett kompetens- och erfarenhetsperspektiv, men betyder också att verksamheten kommer att behöva rekrytera betydligt fler medarbetare i framtiden på grund av ökade pensionsavgångar. Kommunfullmäktigemål Nämndens mål Mått Utfall Målvärde Årets resultat av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till 1,0 procent. Alla verksamheter ska öka sin effektivitet och skapa högsta möjliga kvalité med insatta resurser. J J z Budgetavvikelse Samma/ökad kvalitet inom befintliga resurser Analys Den främsta förklaringen till den negativa budgetavvikelsen är att kontot för bostadsanpassning överskreds med över 900 tkr. Verksamheten sökte orsaker till avvikelsen, eftersom en genomsnittlig kostnad för bostadsanpassning i en kommun av Grästorps storlek borde ligga runt 600 tkr. Årets kostnad uppgick till drygt 1,9 miljoner, vilket var en anmärkningsvärd skillnad. Analysen gav inte någon annan förklaring än att de tre senaste årens höga kostnader beror på tillfälligheter. Genom en fördröjning av upphandling och sjukdom inom arbetet med lansbygdsutvecklingen minskade kostnaderna jämfört med budget. Positiva avvikelser noterades även för färdtjänsten, och kostnaden för viss personalavveckling blev lägre än beräknat. I övrigt rådde en strikt budgetdisciplin inom hela verksamheten under hela året. Slutsats I och med det effektiviseringsarbete som verksamheten genomförde, finns goda förutsättningar för att klara verksamheten inom givna ekonomiska ramar 49

50 Allmän verksamhet under kommande år. Ett varningstecken finns dock fortfarande avseende bostadsanpassningskostnaderna. Visserligen har budgetanslaget för detta ökats, men fortsätter kostnadsutvecklingen som hittills kommer det inte att räcka till. Kvalitetsgarantier Färgmarkeringarna och symbolerna i grönt respektive rött visar om garantin är uppfylld eller inte (se illustration nedan). 50 zmålvärdet är uppnått J J Målvärdet är inte uppnått Allmän verksamhet garanterar följande servicenivå: Kvalitetsgarantier z Vi lovar att frågor från medborgare via mail besvaras inom två arbetsdagar Vi lovar att synpunkter eller klagomål ska besvaras zinom två veckor (avvikelse synpunktshantering). Vi lovar att startsidan på hemsidan ska uppdateras zvarje vecka. Inga avvikelser har rapporterats. Framtida strategier Grästorps kommun har inga resurser för kostsamma marknadsföringsinsatser. Men genom att förbättra kommunens egen mediekommunikation är det ändå möjligt att profilera kommunen positivt. Den allmänna verksamheten ska, under kommande verksamhetsår, ta fram underlag för en politiskt beslutad kommunikationspolicy och bygga goda rutiner för mediekommunikationen. Kommunen ska bland annat upprätta en kommunikationsplan inför alla större händelser. Kommunstaben fortsätter att effektivisera verksamheten. Verksamheten blir en viktig motor i det lean-projekt som kommunen bedriver under kommande år. Den egna verksamheten tar också aktiv del i förbättringsarbetet. Rutiner och kommunövergripande processer ska ses över och även här har lean-metoden utmärkta verktyg att erbjuda. Det gör att medarbetarna själva, med stöd av ledningen, kan utveckla sin verksamhet. Kommunens styrmodell ska fortsätta att utvecklas, allt från styrningen från fullmäktige till planering och uppföljning inom alla enheter. Det innebär ett allt bättre fokus på att utveckla och förbättra den verksamhet som de förtroendevalda prioriterat. Det blir också lättare för alla förtroendevalda att följa upp verksamheten och dess resultat. En grundläggande framgångsfaktor i kvalitetsarbetet är att dialogen och samspelet mellan de förtroendevalda och tjänstemannaorganisationen fungerar väl. De förtroendevalda är tydliga i vad de vill åstadkomma, men överlåter till verksamheten att under frihet och ansvar genomföra detta utifrån sin professionella roll. Allmän verksamhet genomgår en ganska stor omställning. Planerna för framtiden handlar mycket om hur verksamheten ska kunna skapa en effektiv organisation för att klara de framtida arbetsuppgifterna. En liten kommun måste alltid välja vad den ska klara själv och vad som ska göras i samverkan med andra. Kommunstyrelsens beslut om lönesamverkan mellan Skövde och Grästorp och mellan Lidköping och Grästorp inom miljö- och byggverksamheten är exempel på den väg som Grästorp valt för att kunna leva vidare som en fristående kommun. Genom denna strategi och kvalitetsutveckling i verksamheterna kan Grästorp också dra nytta av de fördelar som en liten kommun har med korta beslutsvägar och goda möjligheter att kommunicera visioner och mål till alla anställda. Detta är grunden i alla framgångsrika organisationer, särskilt i kommunala verksamheter. Det är exempelvis mötet mellan lärare och elev samt mellan undersköterska och boende i äldreomsorgen som avgör vilken kvalitet kommunen kan uppnå till en rimlig kostnad. Engagemanget finns bland kommunens chefer och personal. Kommunstaben har en nyckelposition och är en viktig resurs för kommunstyrelsen. Nyckeltal och verksamhetsmått År 2013 År 2012 År 2011 Kommunledning och revision (tkr) kostnad per invånare (tkr) Allmän kommunadministration, inklusive IT andel av kommunens bruttokostnad (procent) 3,91 3,99 3,74 Färdtjänst (tkr) kostnad per invånare (kr) Räddningstjänst (tkr) kostnad per invånare (kr) antal utryckningar Antal utryckningar: Ökningen 2012 beror på ökat antal utryckningar (automatlarm) till Såtenäs. Ökningen 2013 beror på ökat antal gräsbränder.

51 Allmän verksamhet Allmän verksamhet Verksamhet Anslagsnivå Budget 2013 Redovisat 2013 Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt 00. Kommunledning och revision Allmän kommunadministration Ekonomiadministration Personaladministration Fysisk planering Särskilda servicefunktioner Övrig gemensam verksamhet Arbetsområden och lokaler Arbetsmarknadsåtgärder Konsumentpolitisk verksamhet Markförsörjning Bostadspolitiska åtgärder Turistverksamhet Hyra externa lokaler Färdtjänst Miljöskydd Räddningstjänst Totalförsvar, övriga samhällsskyddande åtgärder SUMMA Allmän verksamhet Sammanställning Kostnad Intäkt Netto Budget Redovisning Resultat

52 Teknisk verksamhet Teknisk verksamhet 52

53 Teknisk verksamhet 1 Sammanfattning Teknisk verksamhet Mattias Svensson, verksamhetschef Jag vill påstå att det viktigaste som gjordes i teknisk verksamhet under 2013, var att kommunen startade ombyggnationen av Centralskolan. Dessutom var det väldigt viktigt att personalfrågor löstes som att ledningsgruppen blev fulltalig så att Grästorp kunde komma igång ordentligt med verksamheten igen, efter att två chefer slutade året innan. Kommunen gjorde nyrekrytering för att minska sårbarheten på viktiga funktioner som reningsverket, vatten och avlopp. Detta innebär att kommunen kan planera framtiden och lägga upp strategier för utvecklingsarbetet. Inför 2014 är det viktigt att bygga upp rutiner, kontroller och inventeringar för att få god kännedom om till exempel fastigheter, gator, vägar och ledningsnät. Kommunen behöver veta nuvarande status för att få ännu bättre kontroll på läget. Grästorp ska även jobba med att skapa goda underlag för beslutsfattarna. 1.1 Resultat och måluppfyllelse Resultatet var tkr. Underskottet berodde bland annat på en retroaktiv faktura för tio års elförbrukning på Lunneviområdet. Samtidigt fick Grästorps invånare fler bänkar att pusta ut på, mer ekologisk skolmat och på sikt bättre vatten på landsbygden. Både medborgare och medarbetare var nöjdare med kommunen enligt undersökningar under Grästorps invånare fick flera bänkar att pusta ut på, mer ekologisk skolmat och på sikt bättre vatten på landsbygden. 2 Grunduppdrag och vision Den tekniska verksamhetens uppdrag är att förvalta och förädla kommunens fastigheter, gator, VA-system (vatten och avloppssystem) och parker. Uppdraget består även av att ge skolelever och boende i åldringsvården goda och näringsrika måltider. Grästorps medborgare och besökare ska tycka att lokaler är väl underhållna och välstädade gator och parker är i gott skick vattnet är av god kvalitet den serverade maten är god. Verksamheten jobbar målmedvetet för att leva upp till visionen, utföra uppgifterna effektivt och med hög kvalitet. 1.2 Ekonomiskt resultat (tkr) Bokslut 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse

54 Teknisk verksamhet 3 Prioriterade mål Förklaring till färgmarkeringarna och symbolerna i årsredovisningen framgår av tabellen nedan. zmålvärdet är uppnått zmålvärdet är delvis uppnått J J Målvärdet är inte uppnått 3.1Kund och medborgare Kommunfullmäktigemål Nämndens mål Mått Utfall Målvärde Medborgare och kunder är zmedborgarnas betyg på renhållning nöjda med kommunens verksamhet. Medborgarnas betyg på zvatten och avlopp zwebbinformation till medborgare 84 % 83 % Bedömning av tillgänglighet zav gång- och cykelvägar Analys Teknisk verksamhets målmedvetna arbete för ökad tillgänglighet, ett gott bemötande och ett professionellt förhållningssätt har funnits med i tanke och aktivitet. Detta gav ett positivt resultat i den senaste medborgarundersökningen (2013). Det blev en positiv utveckling inom samtliga områden, jämfört med tidigare undersökning (2009). Det berodde på ett målmedvetet arbete, att verksamheten lyssnade på och gav synpunkter i kombination med tydligare information från ledningsgruppen. Verksamheten tror också att det goda resultatet berodde på att saker och ting blev genomförda. Fastighetsenheten har inga framtagna mått, men detta ska införas genom att starta en hyresgästundersökning som sedan kan följas upp kontinuerligt. I dialogen med hyresgäster och kunder fick verksamheten dock känslan av att de är nöjda med det aktiva arbetet. En omstrukturering på återvinningscentralen genomfördes och blev väl mottagen från medborgarna. Även andra åtgärder planerades. Bänkar placerades ut på ett antal ställen för att ge motionärer möjlighet till en välbehövlig vilostund. för medborgarna. Motionsslingan Skubbet ska rustas upp under en period på två år för bättre hälsa och trygghet. Bättre informationsspridning fortsätter att stå högt på dagordningen Slutsats Teknisk verksamhet ska se över möjligheten att utöka öppettiderna på återvinningscentralen under 2014 och göra flera mindre förbättringar för att underlätta 54

55 Teknisk verksamhet 3.2 Verksamhet Kommunfullmäktigemål Nämndens mål Mått Utfall Målvärde Förbättra barns och ungas uppväxtvillkor i kommunen. Förbättra barns och ungas fysiska uppväxtmiljö. Öka kommunens Förbättra utemiljön Medborgarnas betyg på gator och attraktionskraft. i kommunen. vägar Medborgarnas betyg på gång- och cykelvägar Medborgarnas betyg på kommunens miljöarbete Skapa bättre förutsättningar för kommunalt vatten och avlopp på landsbygden. Analys Förbättra barns och ungas fysiska uppväxtmiljö Med hjälp av investeringspengar kunde verksamheten förbättra miljön för barn, ungdomar och personal i kommunens fastigheter. Bland annat kompletterades fastigheterna med brandskydd. Kostenheten förbättrade skolmåltiderna så att de blev mer näringsriktiga. Det har även frigjorts ekonomiskt utrymme för Centralskolans kök som kunde utöka personalstyrkan. Kvaliteten på skolmåltiderna förbättrades därmed ytterligare och fler ekologiska varor användes. Förbättra utemiljön i kommunen Medborgarna tyckte att kommunens utemiljö blev bättre. Alla områden fick högre betyg i medborgarundersökningen 2013, jämfört med Bättre förutsättningar för kommunalt vatten och avlopp på landsbygden En utredning för kommunalt vatten och avlopp på landsbygden genomfördes, vilket resulterade i en VAöversikt (vatten och avloppssystem) och en uppdaterad ABVA (allmänna bestämmelser vatten och avlopp). Utifrån utredningens resultat startades olika åtgärder. Bland annat togs ett tekniskt underlag och skyddsföreskrifter fram. De ska vara grunden för en ansökan om vattenskyddsområde på vattentäkten i Ryda. VA-översikten blev ett bra underlag för fortsatt arbete med att få fram en VA-plan. Vatten- och avloppsföreningar startades och fler är på gång att bildas. Kontakter är tagna och dialog fördes med föreningarna. Slutsats Tekniska verksamhetens arbete mot nämndens mål fortsätter. Investeringsbudgeten för en stor renovering och ombyggnad av Centralskolan beslutades, vilket också låg i linje med målen från kommunfullmäktige och nämnden. Därmed ökar Grästorps attraktionskraft och de ungas uppväxtmiljö blir bättre. Verksamheten kommer att se över de planerade aktiviteterna samt komplettera eller prioritera om dem. Närmast planeras två alternativa måltider för skoleleverna. Bristen på bostäder är ett problem som tekniska verksamheten ska föreslå lösningar på. 3.3 Personal Kommunfullmäktigemål Nämndens mål Mått Utfall Målvärde Grästorps kommun ska vara zbedömning av minskad sårbarhet en attraktiv arbetsgivare. Nöjd medarbetar-index (NMI) z 55

56 Teknisk verksamhet Analys Grästorps kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Utifrån målet och de mått kommunen mäter med, så är det NMI (Nöjd medarbetar-index) som sticker ut mest som positivt. Tekniska verksamheten gick från 61 i medarbetarundersökningen 2010 till 80 i mätningen Det goda resultatet bekräftade ledningsgruppens arbete för engagemang, tydlighet, att lyssna och vara lyhörd för önskemål från medarbetarna. Minskad sårbarhet inom verksamheten Sårbarheten inom verksamheten minskade. De två mest sårbara områdena, vatten- och avloppsverken, saknade tillräcklig backup, men en ny driftledare på reningsverket och ny enhetschef för fastighet rekryterades under året. Avsaknaden av enhetschef har varit kännbar för organisationen. Slutsats Tekniska verksamheten står inför en fortsatt tuff utmaning. Cirka 30 procent av den tekniska verksamhetens personal pensioneras inom fem år. En person inledde sin pension, och verksamheten omorganiserade därför ordinarie personal. Under 2014 inleds fler pensionsavgångar och de kan eventuellt ersättas inom befintlig organisation. Personalförsörjningen kommer att vara ett fokusområde framöver, eftersom mycket rutin och erfarenheter kommer att försvinna när olika nyckelpersoner slutar. Detta medför dock inte bara negativa konsekvenser, utan även möjligheter att få in ny personal med nya idéer. Det är självklart positivt och vidareutvecklande. Verksamheten behöver fundera på hur situationen ska hanteras, både vad gäller kompetens och kostnader på längre sikt. 3.4 Ekonomi Kommunfullmäktigemål Nämndens mål Mått Utfall Målvärde Årets resultat av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till 1,0 procent. Alla verksamheter ska öka sin effektivitet och skapa högsta möjliga kvalité med insatta resurser. J J J J Budgetavvikelse Samma/ökad kvalitet till lägre kostnad Analys Tekniska verksamheten redovisade ett underskott på tkr i bokslutet, varav tkr utgjordes av en retroaktiv faktura sedan tio år tillbaka för elförbrukningen på Lunneviområdet. Kostenheten redovisade ett överskott på cirka 300 tkr i sin budget, liksom gatu-, park- och VA-enheten som redovisade ett överskott på cirka 500 tkr. Fastighetsenheten redovisade ett underskott på cirka 1,7 mkr. Resultatet innebar att kommunen tyvärr inte genomförde vissa planerade åtgärder till följd av årets tidigare prognoser, som pekade på avsevärt större avvikelse än vad resultatet nu visar. Fastighetsenhetens underskott berodde på höga akuta kostnader och många små avvikelser mot budget. Underskottet gick inte att kompensera, trots att planerade underhållsjobb upphörde från maj månad. Om det underhållet inte görs riskerar behovet att öka, vilket ger en osäker budget på sikt. Slutsats En översyn av kommunens värme- och ventilationsanläggningars effektivitet har påbörjats och kommer att fortsätta. Skälet är att undersöka om det går att effektivisera anläggningarna ytterligare. Flera brister åtgärdades genom översynen. Injusteringar av värme och ventilation påbörjades och blev delvis färdigställda. Kommunen hoppas att det medför minskade värmekostnader och bättre balans i budgeten. Verksamheten har jobbat hårt med att kartlägga kostnaderna för att styra och öka kostnadseffektiviteten. Här hittades en del förbättringspotentialer som till viss del åtgärdades. 56

57 Teknisk verksamhet 4 Kvalitetsgarantier Färgmarkeringarna och symbolerna i grönt respektive rött visar om garantin är uppfylld eller inte (se illustration nedan). zmålvärdet är uppnått J J Målvärdet är inte uppnått Teknisk verksamhet garanterar följande servicenivå: Kvalitetsgarantier z Snöröjningsarbete ska påbörjas vid snödjup som överstiger 6 centimeter där kommunalt ansvar gäller. Gräsklippning ska ske när gräsets längd överstiger 7 centimeter. Efter larm och jour-/beredskapstid ska insats vara påbörjad inom 30 minuter. Säkerhetsbesiktningar av lekplatser ska utföras i egen regi vid minst två tillfällen per år. Alla matgäster ska kunna äta sig mätta på en näringsriktig måltid. Obligatorisk ventilationskontroll (OVK) genomförs på alla kommunens fastigheter. z z z z z Inga avvikelser har rapporterats. 5 Framtida strategier Tekniska verksamhetens framtida strategi på kort sikt är att förstå och leva upp till uppdraget. Det kommer att leta till en positiv utveckling som är kopplad till de prioriterade målen. Den påbörjade ledningsgruppsutvecklingen ska leda till en gemensam syn på uppdraget och skapa en ledarkultur som ger förutsättningar att uppnå mål och strategier. Tekniska verksamheten ska uppfattas som tydlig respektfull förtroendeingivande lyhörd professionell goda underlag för rätt gällande kvalitetsnivåer som ska ligga till grund för det fortsatta kvalitetsarbetet. Ur ett mer långsiktigt perspektiv ska tekniska verksamheten skapa god kännedom om status på fastigheter, renings- och vattenverk, vatten- och avloppsledningar samt gator och parker. Detta ska ske med hjälp av inventeringar, som i sin tur dokumenteras i underhållsplaner som sträcker sig över en tioårsperiod. Rutin- och kvalitetssäkring är också något som verksamheten kommer att jobba med för att bland annat säkerställa myndighetskrav och fastighetsägaransvar. Tekniska verksamheten ska alltid förenkla, förbättra och effektivisera det dagliga arbetet. 6 Nyckeltal och verksamhetsmått År 2013 År 2012 År 2011 Antal anställda varav kvinnor varav män Personalkostnad Personalkostnad i procent av verksamhetens kostnader Gator inklusive p-platser och GCM-vägar, m Kostnad (kr/m 2 ) exklusive kapitaltjänst 2,92 2,95 2,77 Parker inklusive lekplatser m m, yta (ha) 20,7 20,7 20,7 Återvinning papper (ton) Återvinning glas (ton) Återvinning metallskrot (ton) Det gäller agerandet inom alla områden, för en god ekonomi utifrån ramar och tilldelade medel. Parallellt med detta ska verksamheten fokusera på att ta fram 57

58 Teknisk verksamhet Teknisk verksamhet Verksamhet Anslagsnivå Budget 2013 Redovisat 2013 Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt 05 Teknisk administration Särskilda serviceverksamheter Särskilda servicefunktioner Personal fastighetsavdelning Markförsörjning Tillhandahållande av bostäder Kommunala vägar Enskilda vägar exklusive tätortsvägar Personal förråd Resecentrum Parkverksamhet Fritidsanläggningar Övriga fastigheter Vattenförsörjning och avloppshantering Avfallshantering Skolbarnsomsorg (kost) Grundskola (fastigheter och kost) Särskola (kost) Förskoleverksamhet (fastigheter och kost) Särskilda boendeformer (fastigheter) Jon Jespers restaurang Räddningsstation SUMMA Teknisk verksamhet Sammanställning Kostnad Intäkt Netto Budget Redovisning Resultat

59 Bildningsverksamhet Bildningsverksamhet Barn och elever möts av en utmanande, pedagogisk miljö med trygghet och lust att lära. 59

60 Bildningsverksamhet 1 Sammanfattning Bildningsverksamheten Pernilla Bjerkesjö, verksamhetschef Det viktigaste under 2013 var att politikerna tog beslut om ombyggnation av Centralskolan! Vi genomförde även en samlad skoldag inom skolans alla verksamheter. Det innebär att vi nu har möjlighet att skapa en bättre dag för varje elev. Detta skapar förutsättningar för pedagogerna så att de kan samverka och samplanera på ett bättre sätt. Kulturen fick ett stort uppsving i och med aktiviteter i Kulturhuset. Medborgarna fick ta del av många olika estradörer helt gratis.totalt sett innebär ombyggnationen av Centralskolan och den samlade skoldagen att vi nu kan arbeta efter den nya, moderna pedagogiken. Vi får möjlighet att individanpassa undervisningen som också kan bli mer varierande. Det viktigaste inför 2014 är att arbeta vidare i de nya lokalerna och att förfina olika arbetssätt. Vi ska se till att lärplattformen Edwise blir det hjälpmedel för personal, föräldrar och elever som vi önskar och att det ska öka integrationen mellan skolan och hemmen. 1.1 Resultat och måluppfyllelse Resultatet blev tkr. Budgetavvikelsen fortsatte att minska och intäkterna ökade något. Meritvärdet för elever i åk 4 9 läsåret 2012/2013 landade på 195,5, vilket var en sänkning mot året innan (204). Meritvärdet växlade väldigt mycket för åk 6 (202), åk 7 (185), åk 8 (178) och åk 9 (195,5). Det är dock glädjande att måttet Andel elever som når målen i alla ämnen har ett delmål på 75 procent som nu är uppnått. 85 procent fick behörighet till gymnasiet. Kommunen erbjöd förskola inom fjorton dagar från den dag då vårdnadshavare önskade plats. Kommunen erbjöd omsorg hela dygnet och hela veckan. Personalen trivdes mycket bra i verksamheten. Nöjd medarbetar-index ökade från 65 (år 2010) till Ekonomiskt resultat (tkr) Bokslut 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse Grunduppdrag och vision Nämndens prioriterade mål: * Barn och elever möts av en utmanande, pedagogisk miljö med trygghet och lust att lära. * Alla elever når målen i samtliga ämnen och stimuleras till toppresultat. * I Grästorp stimuleras utvecklingen av kulturella, idrottsliga och kreativa aktiviteter. Vision: En modern skola i framtiden. Genom: ett entreprenöriellt lärande, digitala lärandemiljöer, våga vara normbrytande och flexibla skapar vi ett större kunskapsfokus för våra barn och elever samt ger dem möjlighet att bli världsmedborgare. I bildningsverksamheten ingår förskola, skola, fritid, kultur och bibliotek. Verksamheten genomgår en förändring inom många områden en förändring som pågår i hela skolsverige och inte bara i Grästorp. Med en ny skollag, nya kursplaner och läroplaner har riksdagen tagit ut en något annorlunda kursriktning. Den innehåller entreprenöriellt lärande, digitala lärandemiljöer och en ännu större arbetslagssamverkan för all personal. Kommunens vision 2020 tydliggör också utvecklingen av entreprenörskapet. Därför är det inte svårt att förstå att det blivit en mycket viktig del i förskolans och skolans utveckling. Det är inom skolan Grästorps framtida medborgare fostras. En del av strategin är också att ligga i topp när det gäller betyg och behörighet till gymnasieskolan. Nämnden sätter därför kunskapsmålen främst. All verksamhet ska ha sin grund i aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Verksamheten ska arbeta mer med analys, forskning och utvärdering. Kommunen uppmuntrar all samverkan med högskola och universitet, och redan idag finns gemensamma projekt. Verksamheten arbetar också, bland annat genom Team Agera, i samverkan med social verksamhet för att snabbt fånga upp barn och unga i riskzonen. Ett 60

61 Bildningsverksamhet tidigt uppfångande minskar risken för mer bestående problem och risker. Inom lärcentra läggs störst vikt på att samordna resurserna och fokus där det behövs bäst. Det är därför en stor fördel att verka inom gemensamma lokaler i Kulturhuset, med bättre möjligheter till studier för alla invånare i kommunen. Verksamheten kan därmed än mer fokusera på individuella behov. Folk- och skolbiblioteket finns också i Kulturhuset. Skolbibliotek är en självklar del i barns och elevers lärande och under året tillsattes en grupp som under läsåret 2014/2015 ska pröva olika aktiviteter för att stimulera kreativitet, lust att lära samt öka läsförmågan. Bildningsverksamheten utökade sin kulturverksamhet och sitt kulturutbud med Kulturhuset. Fritidsverksamheten i kommunen har en tydlig profil med många olika idrottsanläggningar. Det idrottsliga arbetet genomförs i de många ideella föreningarna. Bildningsverksamheten arbetar med bidrag, föreningsråd och särskilda insatser. 3 Prioriterade mål Förklaring till de färgmarkeringar och symboler som används i årsredovisningen framgår av tabellen bredvid. zmålvärdet är uppnått z J J Målvärdet är delvis uppnått Målvärdet är inte uppnått 3.1 Kund/medborgare Kommunfullmäktigemål Nämndens mål Mått Utfall Målvärde Medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet. J J Nöjda elever (enkät) 74,7 % 85 % znöjda vårdnadshavare 85,6 % 80 % Analys Mätningen av elevers trivsel som gjordes våren 2013, visade att cirka 75 procent av eleverna var nöjda med sin skoldag. Det var ett alldeles för dåligt resultat. När verksamheten analyserade rapporten framgick att en mycket stor andel trivdes, men att en betydligt mindre andel hade lust att lära. Bildningsverksamheten konstaterade ändå att vårdnadshavarna var nöjda med förskolan och skolan. Vårdnadshavarna uppgav att deras barn kände sig trygga i förskolan och att de trivdes. Kommunen erbjöd förskola inom fjorton dagar från den dag då vårdnadshavare önskade plats. Dock mätte instrumentet KKiK (kommunens kvalitet i korthet) om föräldrar fick plats på exakt den dag som önskades, och därför såg resultatet sämre ut än vad verksamheten faktiskt presterade. Kommunen erbjöd omsorg hela dygnet och hela veckan, vilket var en mycket bra service till alla småbarnsföräldrar som möjliggjorde arbete inom alla branscher. Slutsats Förskolan låg kvar på en mycket hög nivå när det gällde nöjda vårdnadshavare. Genom att verksamheten erbjöd en plats så snabbt, kunde medarbetarna känna sig mycket nöjda med förskolan. Pedagogerna gör djupintervjuer med elever för att få förståelse för hur man kan förbättra upplevelsen av lust att lära i skolan. Verksamheten kommer även att arbeta med att få ökad delaktighet och ökat inflytande för både elever och föräldrar. Utvecklingsområdet finns med i hela verksamheten läsåret 2014/

62 Bildningsverksamhet 3.2 Verksamhet Kommunfullmäktigemål Nämndens mål Mått Utfall Målvärde Förbättra barns och ungas Barn och elever möts av en znäringsriktig skolmåltid uppväxtvillkor i kommunen. utmanande pedagogisk miljö Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag 64,4 % 70 % med trygghet och lust att lära. zfår lust att lära mig mer (elevenkät) Elevernas ansvar och inflytande 70 % (elevenkät) Bedömning av måluppfyllelse på zfritidshem och fritidsklubb (bedömning) Bedömning av måluppfyllelse på zförskolorna enligt Bruk (bedömning) Alla elever når målen i samtliga ämnen och stimuleras till Andel elever som når målen i alla 75,8 % 75 % zämnen toppresultat. zresultat nationella prov åk 6 91,3 % 95 % zmeritvärde 195,5 205 Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet 85,1 % 100 % J J J J Resultat nationella prov åk 9 83 % 90 % Resultat nationella prov åk 3, 92,7 % 90 % zmatematik zresultat nationella prov åk 3, svenska 91,5 % 90 % Flickors meritvärde och betyg ämne 213, zför ämne Pojkars meritvärde och betyg ämne 195, zför ämne Andel pojkar i åk 1 3 som nått målen i 91 % 100 % zalla ämnen enligt skriftligt omdöme Andel pojkar i åk 4 5 som nått målen i 63,6 % 100 % J J alla ämnen enligt skriftligt omdöme Andel flickor i åk 1 3 som nått målen i 90,6 % 100 % zalla ämnen enligt skriftligt omdöme Andel flickor i åk 4 5 som nått målen i 63,1 % 100 % J J alla ämnen enligt skriftligt omdöme Öka kommunens I Grästorp stimuleras utvecklingen av kulturella, idrotts- Antal besökare på onsdagar i zantal föreningar attraktionskraft. liga och kreativa aktiviteter. zkulturhuset Måttet flickors och pojkars meritvärde och betyg i ämne för ämne avser terminsbetyg åk 9 hösten Analys Barns och elevers lust att lära är något som alla inom verksamheten måste arbeta ännu mer med. Det är nyckeln till att höja meritvärden, öka resultaten på nationella prov och höja behörigheten till gymnasiet. Det var också en av anledningarna till att verksamheten arbetade än mer med entreprenöriellt lärande och digitala lärandemiljöer. Meritvärdet läsåret 2012/2013 landade på 195,5, vilket var en sänkning mot året innan (204). Flickornas meritvärde (204) var betydligt högre än pojkarnas (186). Det syntes inte någon tydlig skillnad när flickorna och pojkarna gick i åk 4 och åk 5, däremot var det endast 63 procent som då nådde målen i alla ämnen. Detta kan jämföras med att 91 procent nådde målen i åk 1 3 och 91,3 procent i de nationella proven i åk 6. Hur kommer det sig? Verksamheten kunde också se att meritvärdet växlade väldigt mycket för åk 6 (202), åk 7 (185), åk 8 (178) och åk 9 (195,5). En intressant 62

63 Bildningsverksamhet iakttagelse var att resultaten först låg på en bra nivå i åk 6, för att sedan sjunka under åk 7 och åk 8 och slutligen gå uppåt igen i åk 9. Var lärarna för återhållsamma med sina omdömen och betyg? Eller fanns en ojämnhet mellan årskurserna? 85 procent blev behöriga till gymnasiet, vilket var ett ungefärligt Sverigesnitt för alla kommuner. När eleverna sedan gick ur gymnasiet blev cirka 75 procent behöriga till vidare studier. Även detta låg omkring Sverigesnittet. Omdömet som verksamheten fick från gymnasierna, var att eleverna stod sig mycket bra gentemot de som kommer från andra kommuner. Det var till och med så att Grästorps elever hade högre kunskaper i ett enskilt ämne än elever från andra kommuner med samma betyg i ämnet. Detta kan innebära att Grästorp satte för låga betyg på jämförbara kunskaper än andra kommuner. Ett annat scenario är att andra kommuner eventuellt satte för höga betyg på jämförbara kunskaper. De nationella proven visade att kommunen inte hade någon stor differens mellan betyg och prestation. Kanske låg Grästorp i underkant även här. Oavsett vilka skälen var, så måste verksamheten givetvis titta vidare på detta. Det är dock glädjande att måttet Andel elever som når målen i alla ämnen har ett delmål på 75 procent som nu är uppnått. Föreningslivet fortsatte att blomstra, verksamheten hade ett brett utbud och medborgarna hade många olika föreningar att välja på. Detsamma gällde kulturen och Kulturhuset. Slutsats Kulturen fick en större plats i Grästorps kommun, vilket bland annat visade sig på det stora deltagandet vad gällde utbudet på Kulturhuset under onsdagskvällarna. Det var mycket glädjande! När det gäller skolans resultat fortsätter analysen och en översikt för de olika årskurserna. Pedagogerna kommer även ämnesvis att analysera hur det kan skilja så mellan olika årskurser (se ovan). Därefter vet vi vilka åtgärder som behöver göras. Samlad skoldag var en del i att skapa fler tillfällen för samverkan mellan lärare. Det innebar att lärare fick gemensam planeringstid, att det fanns möjlighet att samverka under dagen och att arbetet med entreprenöriellt lärande och digitala lärandemiljöer kunde nyttjas ännu bättre. Därefter får verksamheten se vilka ytterligare åtgärder som behövs för att öka meritvärdet och måluppfyllelsen för varje elev. 3.3 Personal Kommunfullmäktigemål Nämndens mål Mått Utfall Målvärde Grästorps kommun ska vara znöjd medarbetar-index (NMI) en attraktiv arbetsgivare. Nöjdhet med samverkan (bedömning) z Analys De fackliga representanterna och ledningsgruppen inom bildningsverksamheten träffades under 2013 för att arbeta fram en gemensam grund. Även under 2014 kommer utvecklingsarbetet för samverkansformer att fortsätta. Detta är ett fortlöpande arbete som bägge parter är mycket nöjda med. Under många år har bildningsverksamheten haft en mycket låg personalomsättning. Nu börjar detta förändras. Det fanns både personal som ville pröva annat arbete och personal som gick i pension. En viss omsättning är naturligtvis nyttig för utveckling av verksamheten. Ny personal och nya idéer tillförde ett värde, men samtidigt ska verksamheten säkerställa att kompetens och erfarenheter tas tillvara och att medarbetarna känner arbetsglädje och vill vara med i satsningen mot visionen om en modern skola i framtiden. Personalen trivdes mycket bra i verksamheten. Den mätning som gjordes i november 2013 visade att NMI (Nöjd medarbetar-index) ökade från 65 (år 2010) till 69 mycket glädjande. Självklart har verksamheten delar att utveckla, som till exempel arbetsbelastning och arbetsmiljö. Slutsats Verksamheten fortsätter arbetet med att säkerställa god samverkan mellan de fackliga representanterna och ledningsgruppen. Genom att koppla kompetensutveckling med visionen och ökad arbetsglädje, finns möjlighet att nå ännu bättre resultat. Hela bildningsverksamheten kommer gemensamt att arbeta vidare med frågan under två dagar i augusti 2014 som ett avstamp inför läsåret. 63

64 Bildningsverksamhet 3.4 Ekonomi Kommunfullmäktigemål Nämndens mål Mått Utfall Målvärde Årets resultat av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till 1,0 procent. Alla verksamheter ska öka sin effektivitet och skapa högsta möjliga kvalitet med insatta resurser. z Budgetavvikelse z Kostnadseffektivitet i grundskolan (kostnad per betygspoäng) Analys Bildningsverksamheten visade ett positivt resultat på tkr. Det berodde på återhållsamhet vad gäller uppdrag från kommunstyrelsen. Alla i hela verksamheten bidrog till det genom att vissa tjänster inte tillsattes, minskad vikarieanskaffning och allmän återhållsamhet. Slutsats Bildningsverksamheten hade en god och sund ekonomi med bra kontroll. Det gjorde att det blev lättare att ställa om verksamheten efter givna förutsättningar. Under 2014 kommer vakanta tjänster att kunna tillsättas och kvaliteten förbättras i verksamheten. En fortsatt brasklapp är dock att organisationen är fortsatt tajt och att för många oförutsedda händelser kan slå hårt mot ekonomin. 4.Kvalitetsgarantier Färgmarkeringarna och symbolerna i grönt respektive rött visar om garantin är uppfylld eller inte (se illustration nedan). zmålvärdet är uppnått J J Målvärdet är inte uppnått Bildningsverksamheten garanterar följande servicenivå: z Kvalitetsgarantier Åtgärdsprogram för alla elever som riskerar att inte nå målen. Minst två gånger per termin får vårdnadshavare information om sitt barns utveckling (föräldraenkät). Garanterad förskoleplats inom fjorton dagar. Skola, förskola och fritids präglas av trygga miljöer där kränkningar och mobbning aktivt motverkas (antal likabehandlingsärenden). Skola, förskola och fritids präglas av trygga miljöer där kränkningar och mobbning aktivt motverkas (andel likabehandlingsärenden där elever och föräldrar känner att de fått hjälp med situationen). Kulturhuset skapar förutsättningar för kreativt lärande och kulturella möten (bedömning). z z z J J z Verksamheten hade flera anmälda ärenden till Skolinspektionen och barn- och elevombudsmannen när det gäller kränkning och mobbing av elev. I något fall var vårdnadshavarna inte nöjda med hur skolan handlade ärendet. Verksamheten fick dock inte någon anmärkning i sak om hur den arbetat med eleven av Skolinspektionen och barn- och elevombudsmannen. Den anmärkning som verksamheten fick, gällde strukturen kring hur rektor och huvudman får kännedom om den upplevda kränkningen. Det finns två värden under kvalitetsgaranti nummer 4. Det första värdet står för om det funnits några anmälda kränkningsärenden. Det andra värdet står för om eleverna och föräldrarna är nöjda med insatsen och resultatet. Verksamheten ska tydliggöra strukturen för hur personalen ska göra anmälan till rektor när det gäller elev som upplever sig bli kränkt (skollagen 6 kap. 10 ). Det gäller även hur rektor ska göra anmälan till huvudman (skollagen 26 kap. 10 ). Här finns ett dokument som all personal ska använda och det är viktigt att alla gör det. 64

65 Bildningsverksamhet 5 Framtida strategier Förskola och skola Det finns flera delar som måste samverka för hur barn och elever ska kunna nå en högre måluppfyllelse och få ett större kunskapsfokus. EL, entreprenöriellt lärande. De framtida arbetsformer som kommer att växa fram baseras på entreprenöriellt lärande. Barn och elever ska få möjlighet att själva ta ansvar för sitt lärande genom att stärka sina egna kompetenser. En stor del i entreprenöriellt lärande är också olika uttrycksformer och lärstilar. Genom kultur och skapande möjliggörs ännu fler forum och arenor för att möta varje barn och elev. Då stärks också lusten att lära, vilket är oerhört viktigt för att vilja och orka öka sin egen måluppfyllelse. Samlad skoldag. Barn och elever ska få möjlighet till en ännu bättre dag i förskolan och skolan. En röd tråd ska löpa genom hela verksamheten och en helhetssyn på lärande ska vara självklar. Verksamheten kommer att fortsätta med analysen för hur barnen och eleverna ska bemötas på bästa sätt. Kommunen behöver öka måluppfyllelsen i alla årskurser. Digitala lärandemiljöer. Framtidens samhälle kommer att se den digitala miljön som självklar och därför ska verksamheten rusta barnen för det. Dessutom finns det många möjligheter till olika lärande, genom att ta tillvara alla hjälpmedel som finns. 6 Nyckeltal och verksamhetsmått År 2013 År 2012 År 2011 Antal elever per lärare 13,7 12,5 Antal barn per årsarbetare 2, nytt tal sedan ,45 5,9 5,1 Antal gymnasieelever Medeltal grundskoleelever Medeltal förskolebarn Nettokostnad per gymnasieelev Antal elever i musikskolan Exklusive resursteam och fritidshemmens samverkan. 2 Antal barn per heltidstjänster inom förskola och familjedaghem 15 oktober exklusive kök, lokalvård, vaktmästeri och förskolechef. 3 Antal elever i gymnasieskolor i andra kommuner. Lärcentra Lärcentrat behöver utvecklas mer när det gäller vuxenutbildning för alla. Det är ett absolut måste när verksamheten pratar om det livslånga lärandet och att stärka kompetensen i Grästorps kommun. Grästorp kommer att öka samverkan med andra kommuner och högskolor för att kunna erbjuda olika utbildningar på distans från lärcentrat. Kultur och fritid Kultur och fritid är en stor faktor när familjer väljer att bosätta sig i en kommun. Det visar sig i undersökningar att det också blir viktigare och viktigare. Under 2014 kommer Grästorps kommun att ta fram en ny kulturplan. Verksamheten ska se över möjligheterna att öka det kulturella inslaget på fler platser: geografiskt, i kommunen och i fler verksamheter inom kommunens arbetsplatser. Exempel på det är vård och omsorg. 65

66 Bildningsverksamhet Bildningsverksamhet Verksamhet Anslagsnivå Budget 2013 Redovisning 2013 Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt 44 Fritidsverksamhet Stöd till fritidsverksamhet Biblioteksverksamhet Stöd till kulturverksamhet Övrig kulturell verksamhet Gemensam administration Skolformsövergripande aktiviteter Skolbarnsomsorg Grundskolan Ungdomsutbildning, gymnasieskola Vuxenutbildning Särskola Musikskola Förskoleverksamhet SUMMA Bildningsverksamhet Sammanställning Kostnad Intäkt Netto Budget Redovisning Resultat

67 Social verksamhet Social verksamhet 67

68 Social verksamhet 1 Sammanfattning Social verksamhet Hans Ekensskär, verksamhetschef Det viktigaste under 2013 var att vi jobbade med att få ordning på ekonomin inom hemtjänsten och en budget i balans. Samtidigt prioriterade vi effektivitet och nöjda kunder. Detta innebar bland annat att väldigt många var involverade och engagerade i arbetet och skapade många diskussioner. Det pågick ett mycket stort förändringsarbete som självklart påverkade personalen. Det viktigaste för social verksamhet inför 2014 är att börja arbeta med e-hälsa, som innebär att föra in ny teknik i vård och omsorg. Det blir ett sätt att öka trygghet, service och delaktighet i hemmet. Ett exempel på ny teknik är digitalt trygghetslarm. Vi jobbar dessutom med vårt kvalitetsledningssystem. Det gäller att ha en bra verksamhet på lagom kostnadsnivå och med god kvalitet. 1.1 Resultat och måluppfyllelse Resultatet var 4 356tkr. Grästorps kommun konstaterar att verksamheten helt eller delvis uppfyllde nämndens prioriterade mål. Undantag finns inom främst effektivitet och kostnader dessutom behöver arbetet med genomförandeplaner prioriteras. De områden där verksamheten inte uppfyllde nämndens prioriterade mål kommer att åtgärdas. Exempel på goda resultat är planerade aktiviteter för att utveckla hälsoperspektivet för äldre, som bedöms att på sikt påverka måluppfyllelsen i positiv riktning. Samverkansforum Team Agera var en viktig del av det proaktiva arbetet för barn och ungdomar i kommunen. Resultatet för trygghet i ordinärt boende med stöd från hemtjänsten ökade. LSS Nöjd kund-undersökning visade också mycket goda resultat. Det viktigaste för social verksamhet inför 2014 är att börja arbeta med e-hälsa, som innebär att föra in ny teknik i vård och omsorg. 1.2 Ekonomiskt resultat (tkr) Bokslut 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse Grunduppdrag och vision Social verksamhet arbetar bland annat med att stödja barn och föräldrar med olika svårigheter. En viktig del i arbetet är samverkan med skolan och andra berörda verksamheter. Serviceinsatser som gör det möjligt att erbjuda stöd och hjälp i ett tidigt skede är en viktig faktor. För att kunna möta framtidens nya krav skapas nya boendeformer. Det ger förutsättningar för jämlikhet i levnadsvillkor för äldre, samt för personer med funktionshinder. 3 Prioriterade mål Förklaring till färgmarkeringarna och symbolerna i årsredovisningen framgår av tabellen nedan. zmålvärdet är uppnått zmålvärdet är delvis uppnått J J Målvärdet är inte uppnått 68

69 Social verksamhet 3.1 Kund/medborgare Kommunfullmäktigemål Nämndens mål Mått Utfall Målvärde Medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet. Kvalitetssäkring utifrån insats och patientsäkerhet. J J Antal godkända genomförandeplaner/ 5 12 tertial (intern granskning) Antal redovisade genomförandeplaner 6 6 till sociala utskottet (SU) Andel godkända vårdplaner i KLARA 100 % 100 % Antal godkända SoL-journaler som 1 6 godkänts vid intern granskning Andelen som sammantaget är mycket 87 % 88 % eller ganska nöjd med sitt särskilda boende Andelen som sammantaget är mycket 93 % 95 % eller ganska nöjd med hemtjänsten Andelen nöjda brukare med personlig 86 % 85 % assistans LSS (kommunens regi egen mätning) Andelen nöjda brukare i bostad med 91 % 85 % särskild service LSS Gruppbostad (kommunens regi egen mätning) z z J J z z z z Analys Genomförandeplaner (plan som beskriver hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras) redovisades regelbundet till sociala utskottet (SU). För att även kvalitetssäkra genomförandeplanerna (godkänd respektive icke godkänd) granskas dessa regelbundet vid internkontroll. År 2012 granskades totalt 22 genomförandeplaner och endast 5 godkändes, vilket var alarmerande. År 2013 granskades sammanlagt 30 genomförandeplaner, varav 16 godkändes. Det var en förbättring jämfört med tidigare år, men ändå inte tillräckligt bra. Samtidigt är det viktigt att aktuella genomförandeplaner finns utifrån rättssäkerheten. Det var främst inom hemtjänsten som aktuella genomförandeplaner saknades på grund av bristande struktur och rutiner. Slumpvis utvalda vårdplaner i KLARA-systemet var korrekt ifyllda och i rätt tid. KLARA-systemet är en IT-lösning som stödjer den elektroniska hanteringen av information för patienter mellan kommuner, primärvård och slutenvård. Verksamhetens SoL-dokumentation (inom verkställighet Äldreomsorg och Funktionshinder) var inte tillfredsställande, vilket framkom vid intern granskning. För måtten nöjda brukare med särskilt boende (SÄBO) och nöjda brukare med hemtjänst, gjordes en nationell mätning under hösten 2013 via Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån. Resultatet presenterades i Socialstyrelsens Öppna jämförelser. Det aktuella resultatet för nöjda brukare med särskilt boende (SÄBO) och hemtjänst var gult värde. Enligt Öppna jämförelser gäller gult värde de 50 procent av kommunerna som ligger mitt emellan de 25 procent som har bäst värde och de 25 procent med sämst värde. Inom området LSS (personlig assistans och bostad med särskild service och gruppbostad) redovisades en egen mätning för Slutsats Verksamheten uppmärksammade att SoL-dokumentation (genomförandeplaner och journaler) inte fungerade tillfredsställande och arbetade därför fram ett åtgärdsprogram. Bland annat kommer flera av hemtjänstens brukare att ha aktuella genomförandeplaner innan sommaren Nöjda brukare med särskilda boenden fick resultatet gult värde, och det var positivt att Grästorps kommun låg på en godkänd nivå. För 2012 saknades enkätresultat på grund av för få inkomna svar. För att öka kundnöjdheten ytterligare, så kommer verksamheten att fokusera på bemötande, trygghet och sociala aktiviteter men också på de anhöriga som är en viktig del. Resultatet för nöjda brukare med hemtjänst förbättrades avsevärt och hamnade på godkänd 69

70 Social verksamhet nivå jämfört med 2012, vilket var mycket positivt. År 2013 var ett tufft år för hemtjänsten som fokuserade på ökad effektivitet. Ekonomi men även mer tid hos kund/brukare var viktiga delar. Personalen gav signaler om en stressig arbetsmiljö där flera olika förslag till lösningar togs fram och startades. Dessutom gjordes bland annat försök att minimera antalet korta besök, vilket många kunder upplevde som mycket positivt. Sammantaget kan de olika åtgärderna påverka framtida kundnöjdhet. LSS genomförde enkätundersökningen Nöjd kund i egen regi där resultatet blev mycket positivt. De goda resultaten från föregående år förbättrades ytterligare under Verksamhet Kommunfullmäktigemål Nämndens mål Mått Utfall Målvärde Förbättra barns och ungas uppväxtvillkor i kommunen. Öka kommunens attraktionskraft. Öka antalet arbetstillfällen och företag i kommunen. Förbättra barns och ungas uppväxtvillkor i kommunen. Utveckla hälsoperspektivet för äldre. z Andel gemensamma fokusplaner inom IFO Antal barnfamiljer med försörjningsstöd Nöjda med aktiviteter i särskilt boende (Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Socialstyrelsen) Trygghet i ordinärt boende med stöd från hemtjänst (Öppna jämförelser) Trygghet i särskilt boende (Öppna jämförelser) Antal externa utförare inom hemtjänsten z J J z z z 50 % 50 % Analys Barns och ungas uppväxtvillkor påverkar i hög grad deras hälsa. Relationerna i och utanför familjen har stor betydelse, liksom miljön i bostadsområden, förskola och skola samt i fritidsverksamheterna. Insatser för att främja barns långsiktiga hälsa kan alltså ske på flera olika arenor, till exempel inom barnomsorgen, skolan eller i hemmet. Svenska barn mår fysiskt mycket bra. Flera undersökningar visar dock att det finns brister i den psykiska hälsan, särskilt den självskattade hälsan och inom vissa grupper (Folkhälsorapport 2012). Föräldrar som lever under pressade socioekonomiska villkor kan ha svårare att utveckla goda relationer till sina barn. Att stötta föräldrarna kan bidra till en bättre situation för barnen. I Grästorp finns till exempel föräldrastödsutbildningar som KOMET och ICDP som fokuserar på de utsatta familjerna. Barn som lever i hushåll med liten disponibel inkomst löper större risk för exempelvis skador, astma och fetma. Det påverkar även deras skolprestationer och kan dessutom leda till beteendeavvikelser. Samverkan mellan skola och socialtjänst är oerhört viktig för att påverka barns uppväxtvillkor. För att säkerställa samverkan arbetar verksamheten med fokusplaner, det vill säga ett gemensamt dokument mellan skola och socialtjänst för planerade insatser. Fokusplanerna är till för att socialtjänst, skola och familj ska arbeta mot samma mål i gemensamma ärenden. Vid den senaste mätningen av fokusplanerna konstaterar kommunen att arbetet nu kommit igång som planerat. Berörda parter upplever att arbetet med fokusplaner fyller sin funktion. År 2013 ökade de komplicerade barn- och ungdomsärendena. Det ställde höga krav på verksamheten. Samtidigt var det ett lågt antal barnfamiljer som behövde försörjningsstöd, vilket var positivt utifrån ett barnfattigdomsperspektiv. Med ålderdomen förändras hälsan inom de olika hälsoperspektiven psykologisk och emotionell, fysisk, social samt spirituell. Forskning visar att stimuli inom de olika hälsoperspektiven ger äldre en ökad eller bibehållen upplevd hälsa. Den ökade upplevda hälsan inom en hälsodimension påverkar ofta andra dimensioner på ett positivt sätt. Utifrån resultatet 2013 redovisades rött värde för nöjd med aktiviteter inom SÄBO särskilt boende. Utifrån ett hälsoper- 70

71 Social verksamhet spektiv är detta allvarligt. Anledningen till det låga värdet kan vara flera. Det kan bland annat bero på anhörigas okunskap om vilka aktiviteter som verkligen bedrivs inom verksamheten, eller att aktiviteterna inte motsvarar brukarens behov eller önskemål. Måttet för trygghet i ordinärt boende med stöd från hemtjänsten hade ett rött värde 2012, vilket var alarmerande redovisades ett gult värde (godkänt). Måttet ändrades dock något, men trots det var bedömningen att de äldre kände en ökad trygghet genom att bo hemma med stöd från hemtjänsten. Trygghetsmåttet inom SÄBO saknades förra året på grund av för få inkomna svar. Men för år 2013 redovisas gult värde (godkänt). År 2013 införde kommunen LOV (Lagen om valfrihetssystem). Två entreprenörer startade verksamheter, vilket kan uppfattas som lite men utifrån kommunens storlek var det relativt bra. Slutsats Verksamheten påbörjade en mätning av antalet barnfamiljer med försörjningsstöd under Endast fem barnfamiljer hade försörjningsstöd under år Samverkansforum Team Agera var en viktig del av det proaktiva arbetet för barn och ungdomar i kommunen. Statens Folkhälsoinstitut beviljade medel för 2013 och 2014 till Team Agera i samverkan med Högskolan Väst. Syftet är att främja barn och ungdomars hälsa. Ökningen av antalet komplicerade ärenden kommer att följas upp av verksamheten. Planerade aktiviteter för att utveckla hälsoperspektivet för äldre bedöms på sikt att påverka måluppfyllelsen i positiv riktning. Utifrån aktuell forskning måste verksamheten även arbeta med utveckling av mått inom hälsoperspektivet för äldre. Kommunens satsning på nya boenden för äldre och volontärsamordnare var i linje med ovanstående resonemang om hälsoperspektiv. En viktig del av detta var ett salutogent förhållningssätt, det vill säga att fokusera på faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa. Resultatet för trygghet i ordinärt boende med stöd från hemtjänsten ökade. Det var mycket positivt, speciellt med tanke på den stora förändringsprocess som hemtjänsten gick igenom. Det är många olika faktorer som påverkar tryggheten hos de äldre. Verksamheten kan nu visa att personalen ägnar mer tid hos kund och brukare än tidigare. Dessutom gjordes försök att minimera antalet korta besök, vilket många kunder upplevde som mycket positivt. Sammantaget kan de olika åtgärderna påverka tryggheten positivt. Vad gäller trygghetsmåttet inom SÄBO, vill verksamheten öka tryggheten ytterligare inom SÄBO. En viktig del i detta är dialogen med anhöriga. Verksamheten försöker att få in fler entreprenörer genom olika aktiviteter. Men det kommer med största sannolikhet att ta tid innan fler brukare vågar testa en privat entreprenör. Samtidigt vågar de privata entreprenörerna inte satsa för kraftigt utan vetskap om ifall de kan attrahera kunder och få företaget att fungera ekonomiskt. 3.3 Personal Kommunfullmäktigemål Nämndens mål Mått Utfall Målvärde Grästorps kommun ska vara znöjd medarbetar-index (NMI) en attraktiv arbetsgivare. Andel nöjda praktikanter/studenter 100 % 95 % z Analys NMI (Nöjd medarbetar-index) år 2010 visade att verksamhetens lägsta resultat var inom områdena organisationsklimat och ledarskap. Ledningsgruppen har arbetat aktivt med dessa områden under flera år. Ett kvitto på insatserna var NMI-resultatet 2013 som visade en kraftig förbättring, jämfört med mätningen Höga resultat redovisades inom flera enheter, men även låga resultat där hemtjänsten fick lägst värden. Det finns förklarliga skäl till hemtjänstens resultat, eftersom de gått igenom en stor förändringsprocess som väckte starka reaktioner. Arbetsgivaren tog signalerna om försämrad arbetsmiljö på största allvar och hade möten med fackliga representanter samt berörd personal. Syftet var att gemensamt hitta lösningar för ekonomi, effektivitet och en god arbetsmiljö. En speciell problemlösningsgrupp (schemagrupp) arbetade operativt med aktuella frågor, parallellt med verksamhetens ledningsgrupp och projektgrupp. 71

72 Social verksamhet Verksamhetens mätning av nöjda praktikanter visade ett mycket positivt resultat. De praktikanter som arbetade inom social verksamhet kände sig väl omhändertagna och fick ett bra innehåll i praktiken samt ett gott bemötande. Slutsats NMI 2013 kommer att analyseras av ledningsgrupp och personal under våren Handlingsplaner utifrån aktuella förbättringsområden kommer att arbetas fram och ska följas upp kontinuerligt. 3.4 Ekonomi Kommunfullmäktigemål Nämndens mål Mått Utfall Målvärde Årets resultat av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till 1,0 procent. Alla verksamheter ska öka sin effektivitet och skapa högsta möjliga kvalité med insatta resurser. J J z J J Mått för kostnader avser 2012, vilket utgör senast tillgängliga uppgifter. Budgetavvikelse Kostnad per plats i särskilda boenden (VKV/KKiK) Kostnad/vårdtagare inom hemtjänsten (VKV/KKiK) Analys Bokslut för 2013 visade ett underskott på tkr. Flera faktorer bidrog till det, bland annat höga kostnader för hemtjänsten under första halvåret. Kostnaderna för korttidsvård ökade på grund av flera äldre i behov av palliativ vård (vård i livets slutskede), samt flera icke budgeterade institutionsplaceringar inom individ- och familjeomsorg (IFO). Kostnaderna för kommunens äldreboenden var mycket låga, men kostnaden för hemtjänst var extremt hög (2012). Slutsats Verksamheten arbetar kontinuerligt med kostnadssänkande åtgärder för att få en högre effektivitet. Därför startades ett projekt inom hemtjänsten i början av 2013, som fokuserade på ökad tidseffektivitet, kundnöjdhet och minskad stress för personalen. Projektet innehöll bland annat ruttoptimering (färdväg mellan kunderna) samt schema och planering. För att få en effektiv verksamhet är schema och planering de absolut viktigaste parametrarna. Under våren kontaktades ett externt företag som specialiserat sig på schema och planering. Företaget gav stöd till verksamheten och under sommaren genomfördes stora förändringar kring schemaläggning. Den negativa kostnadsutvecklingen tycks ha brutits med dessa kraftiga åtgärder. Personalen gav dock efter sommaren tydliga signaler om en försämrad arbetsmiljö, bland annat utifrån tuffare schema. Avvikelserna ökade i början av hösten, för att senare sjunka. Kvalitetsgarantier Färgmarkeringarna och symbolerna i grönt respektive rött visar om garantin är uppfylld eller inte (se illustration nedan). zmålvärdet är uppnått J J Målvärdet är inte uppnått Social verksamhet garanterar följande servicenivå: Kvalitetsgarantier J J Vi garanterar att när du tackat ja till erbjudande om genomförandeplan görs denna tillsammans med dig inom 30 dagar. Planen följs upp inom tre månader och därefter minst en gång per år. Vi garanterar att du vid kontakt med socialsekreterare erbjuds en besökstid inom tio arbetsdagar. Vi garanterar att när du skickat in en komplett ansökan om försörjningsstöd får du ett skriftligt beslut skickat till dig senast inom sju arbetsdagar. z z Kvalitetsgarantin som erbjuder en genomförandeplan inom 30 dagar uppfylldes inte. Alla kunder fick erbjudande om genomförandeplan, men verksamheten hade svårt att klara kvalitetsgarantin inom alla enheter. En anledning var ökad belastning inom främst hemtjänsten. 72

73 Social verksamhet För att uppfylla garantin arbetade verksamheten fram en handlingsplan. Verksamheten beräknar att garantin uppfylls vid halvårsskiftet Framtida strategier Social verksamhet arbetar bland annat med att stödja barn och föräldrar med olika svårigheter. En viktig del i arbetet är samverkan med skolan och andra berörda verksamheter. Utifrån ett förebyggande perspektiv, så har socialtjänst och skola sedan några år ett tvärprofessionellt team (Team Agera) som under hösten 2013 tilldelades ett folkhälsopris i Skaraborg. De fick även medel från Folkhälsoinstitutet för ett forskningsprojekt kring nyttan med en utökad elevhälsa. Detta resultat kommer att redovisas under 2014 och Team Agera kommer att granskas och redovisas utifrån ett socioekonomiskt perspektiv under En av de främsta utmaningarna för kommunen är att erbjuda god äldreomsorg och en god hälso- och sjukvård. Allt fler i befolkningen når en mycket hög ålder. Äldres förmåga att klara vardagliga sysslor som att städa, handla och laga mat har förbättrats under senare år. Men samtidigt rapporterar allt fler äldre hälsoproblem och besvär av olika slag. Under den senaste tiden har vården och omsorgen om de äldre genomgått en omfattande omstrukturering. Behov av platser i särskilt boende har minskat kraftigt. Dock kommer behovet att öka efter år Antalet platser på sjukhus har minskat under de senaste åren och genomströmningen av äldre patienter på sjukhus har ökat. Detta ställer höga och ökade krav på en mer avancerad eftervård, vilket verksamheten i dag erbjuder på korttidsboende eller i det egna boendet. Den grupp som ökar mest är de mest sjuka äldre. De har omfattande funktionsnedsättningar på grund av åldrande, skada eller sjukdom. För att ge dem god vård och omsorg ställs särskilda krav på hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen. Socialstyrelsen arbetar brett för att förbättra äldreomsorgen och vården av de mest sjuka äldre. Detta ställer i sin tur ökade krav på kommunerna. För att på bästa sätt ge de svårast sjuka äldre en god och trygg vård och omsorg, krävs en ökad samverkan mellan landsting, primärvård och kommun. Andra utmaningar är att på ett professionellt sätt möta de ökade kraven på äldreomsorgens innehåll fortfarande med fokus på individens behov. Kommunerna måste också rusta för att kunna erbjuda en annan form av boende så kallade trygghetsboenden och seniorboenden för de som inte har behov av full service, utan bara ökad trygghet. Det nya Åsevi-projektet kommer att innebära att kommunen får tillgång till service- och trygghetslägenheter för äldre. Det kan påverka inflödet till kommunens äldreboenden, men även minska transporter för hemtjänstens personal. Sammantaget kan det påverka trygghetsaspekten och kostnadsläget positivt. Under åren kommer cirka 40 procent av äldreomsorgens personal att gå i pension. Det ställer höga krav på nyrekrytering av personal och krav på kommunen som arbetsgivare. Flera olika åtgärder görs för att möta detta, bland annat genom kommunens engagemang i Vård- och omsorgscollege. 5 Nyckeltal och verksamhetsmått År 2013 År 2012 År 2011 Försörjningsstöd, nettokostnad tkr Socialpsykiatri, antal insatser daglig sysselsättning LSS och ASS, antal timmar Antal behandlade hemtjänstärenden under året Särskilda boendeformer, antal lägenheter Öppenvård, antal insatser barn och familj

74 Social verksamhet Social verksamhet Verksamhet Anslagsnivå Budget 2013 Redovisning 2013 Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt 70 Gemensam verksamhet Särskilda individuellt inriktade insatser Insatser enligt LSS Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende SUMMA Social verksamhet Sammanställning Kostnad Intäkt Netto Budget Redovisning Resultat

75 Miljö- och byggnämnd Miljö- och byggnämnd 75

76 Miljö- och byggnämnd 1 Sammanfattning Miljö och bygg Ove Johansson, verksamhetschef Vi är mycket stolta över att vi lyckades med nämndens mål för bra bemötande och tillgänglighet. Det ledde till nöjda medborgare och företagare när det gäller både miljö- och byggfrågor. Vår goda service var en starkt bidragande orsak till Grästorps klättring till en topplacering (43) i rankninglistan över kommuners företagsklimat. De undersökningar vi gjorde visar att vi har mycket nöjda kunder. Inför 2014 är det viktigaste att fortsätta med den höga servicegraden och att ha ett bra bemötande samtidigt som vi aldrig tullar på rättssäkerheten. 1.1 Resultat och måluppfyllelse Resultatet var +249 tkr. Service och information var fokusområden 2013 och nämnden har samma höga ambition inför kommande år. Varje år följs verksamheten upp genom en kundenkät. Enkäten riktar sig till de företag och enskilda som sökt bygglov, eller haft annan dokumenterad kontakt med miljö- och byggnämnden. Svaren visar att medborgarna är mycket nöjda med det bemötande de fått. Miljö- och byggnämndens arbete är viktigt för företagsklimatet i kommunen. En effektiv och rättssäker verksamhet har bidragit till att Grästorp år efter år avancerat i Svensk Näringslivs rankning av företagsklimatet i Sveriges kommuner. 1.2 Ekonomiskt resultat (tkr) Bokslut 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse Vår goda service var en starkt bidragande orsak till Grästorps klättring till en topplacering. 2 Grunduppdrag och vision Miljö och hälsa Miljö- och byggnämnden genomför tillsyn och ärendehandläggning utifrån miljöbalken, livsmedelslagen och följdförfattningar. Miljö-Hälsas personal är uppdelad i tre olika ämnesområdesteam; livsmedel, lantbruk och miljöhälsoskydd. Miljö- och byggnämnden bedriver sin tillsyn främst genom inspektioner, då man kontrollerar att företag och organisationer följer lagen. De inspekterar även förebyggande arbete och förutsättningar. Miljö- och hälsoskyddschefen, eller den berörda miljö- eller livsmedelsinspektören, deltar i aktuella fall i miljö- och byggnämndens sammanträden för genomgång av ärenden. Planarbete, byggnation och trafik Grästorps kommun köper plan-, bygg- och trafikinspektörstjänster av Lidköpings kommun. Därmed kan miljö- och byggnämnden enklare följa lagkraven. Lidköping ger information och råd till enskilda personer och verksamhetsutövare i Grästorps kommun. Lidköping handlägger även allmänna ärenden och redogör för aktuella ärenden i miljö- och byggnämnden i Grästorp. 3 Prioriterade mål Förklaring till färgmarkeringarna och symbolerna i årsredovisningen framgår av tabellen nedan. Målvärdet är uppnått z z Målvärdet är delvis uppnått J J Målvärdet är inte uppnått 76

77 Miljö- och byggnämnd 3.1 Kund/medborgare Kommunfullmäktigemål Nämndens mål Mått Utfall Målvärde Medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet. Allmänheten ska få god service och information inom nämndens ansvarsområde. zfullgod hemsidesinformation 68 % 70 % Administrationen ska vara smidig angående miljö- och byggfrågor. z z Nöjd kund-index Bygg 4,5 3,5 Nöjd kund-index Miljö och hälsa 3,03 3,0 Analys Service och information var fokusområden under Grästorps kommun deltog i ett omfattande utbildningsprojektet, Tillsynsutveckling Väst (TUV), som var finansierat av Europeiska Socialfonden. Gemensamt för alla deltagare var att de arbetar med tillsyn direkt eller indirekt enligt miljöbalken, livsmedelslagstiftningen eller djurskyddslagstiftningen. I målgruppen ingick till exempel miljö- och hälsoskyddsinspektörer, administratörer, chefer, livsmedelskontrollanter och miljöhandläggare. Projektets syfte var ökade kunskaper och utveckling av arbetsformer. Ett annat ändamål var ökad trygghet, arbetsglädje och hälsa hos handläggarna genom tydliga och gemensamma arbetssätt. Goda exempel från drygt personer i 55 kommuner och två länsstyrelser i väst visades för att förstärka effektiva och gemensamma arbetsrutiner i både tillsynsarbete och administration. Många nya rutiner och verktyg utvecklades för att ge kommunens invånare god service och bra bemötande. Projektet avslutades i december 2013, men resultaten lever vidare. Information om projektet finns på länsstyrelsens hemsida. Tolv inspektörer inom miljö och hälsa samt fyra administratörer från Lidköping och Grästorp deltog. Ledamöterna i miljö- och byggnämnden använde Ipad, som förändrade administrationen kring nämn- dens sammanträden. Mer information kunde enkelt skickas till nämndens ledamöter om förändringar och nyheter. Ledamöterna kan därmed stärkas i sin roll och bättre besvara frågor från kommunens invånare. Varje år följs verksamheten upp genom en kundenkät för de företag och enskilda som sökt bygglov, eller haft dokumenterad kontakt med miljö- och byggnämnden. Enkätsvaren visade att medborgarna är mycket nöjda med bemötandet. Miljö- och byggnämndens operativa myndighetsutövning är viktig för företagsklimatet i kommunen. Effektivitet och rättssäkerhet har bidragit till att Grästorp år efter år avancerat i Svensk Näringslivs rankning av företagsklimatet i Sveriges kommuner. Slutsats 2013 innebar utveckling och förändring, både i myndighetsarbetet och nämndadministrationen, och är en bra bas för fortsatt förbättringsarbete. Miljö- och byggnämnden fortsätter med ett starkt kundfokus för effektivt och rättssäkert myndighetsarbete. I Grästorp ska ingen hindras att bygga ut sin altan på semestern för att bygglovsprocessen dragit ut på tiden. 3.2 Verksamhet Kommunfullmäktigemål Nämndens mål Mått Utfall Målvärde Förbättra barns och ungas uppväxtvillkor i kommunen. Förbättra trafiksäkerheten i kommunen, framförallt för barn och unga. J J Antal trafikbeslut

78 Miljö- och byggnämnd Analys Tekisprogrammet, en dataapplikation som trafikingenjören arbetar i, uppdaterades och trafikärenden kunde handläggas och administreras efter behov. 14 yttranden på delegation lämnades till olika instanser. Beslut i nämnden gällde parkeringstider i centrum. Inga direkta beslut fattades för barn och ungas säkerhet. Slutsats Miljö- och byggnämnden önskade mer proaktivitet där trafikingenjören föreslår lösningar på problem. Målet är att trafikingenjören gör lokala besök för att ge förslag i aktuella ärenden. Personal från arbetsmarknadsenheten, AME, genomförde en inventering av övergångsställen i Grästorps tätort för att hitta behov och brister. 3.3 Personal Kommunfullmäktigemål Nämndens mål Mått Utfall Målvärde Grästorps kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. På grund av samverkan med Lidköpings kommun redovisades inte detta mål här. Tjänstemannen inom Grästorps kommun ingick i den allmänna verksamhetens personalarbete. 3.4 Ekonomi Kommunfullmäktigemål Nämndens mål Mått Utfall Målvärde Årets resultat av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå z Budgetavvikelse till 1,0 procent. Alla verksamheter ska öka sin effektivitet och skapa högsta möjliga kvalité med insatta resurser. zbedömning av ständiga förbättringar Analys Miljö- och hälsoskyddsarbetet styrs av ramlagstiftning och nationella miljökvalitetsmål. Största utgiftsposten inom miljö- och byggnämndens ansvarsområde var tillsyn och hantering av ärenden utifrån livsmedelslagen och miljöbalken. Bygglovsärenden styrs i huvudsak av inkomna ansökningar och 2013 har präglats av mindre tilloch ombyggnader samt ärenden som bara ska anmälas. 67 delegationsbeslut angående olika former av lov för byggnader fattades under Under årets sista månader tillkom ett antal mer omfattande ärenden. Ett exempel är ett internt ärende för tillfälligt bygglov för skolverksamhet. Det innebar ett utfall närmare budget än vad början av året indikerade. Möten i nämnden med beslutsärenden och delegationsgenomgång har genomförts med större intervall än budgeterat genom indexuppräkning. Detta innebär ett betydligt lägre utfall än budgeterat. Slutsats Under alla år som samarbetet med Lidköpings kommun pågått, har nämnden klarat sitt uppdrag inom givna ramar. Nämnden bidrog genom återhållsamhet i sitt deltagande i kurser och konferenser. De lade i stället in utbildningsinslag på de ordinarie mötena. 4 Kvalitetsgarantier Färgmarkeringarna och symbolerna i grönt och rött visar om garantin är uppfylld eller inte (se illustration nedan). zmålvärdet är uppnått J J Målvärdet är inte uppnått 78

79 Miljö- och byggnämnd Miljö- och byggnämnden garanterar följande servicenivå: Kvalitetsgarantier Vi lovar att kvittens på inkomna ansökningar ska zskickas ut till sökande med vändande post. Vi lovar att handläggningstiden för komplett inlämnade zansökningar angående miljö- och byggärenden som beslutas i nämnd, normalt inte ska överskrida sex veckor. Vi lovar att handläggningstiden för komplett inlämnade zansökningar angående miljö- och byggärenden som beslutas med delegation normalt inte ska överskrida två veckor. zvi lovar att allt kartmaterial ska hållas aktuellt. Vi lovar att handläggningstiden för detaljplaneärenden znormalt inte ska överskrida ett år. Vi lovar att handläggningstiden för trafikärenden znormalt inte ska överskrida en månad. Checklista för bygglovsärenden stödjer rutinen att skicka kvittens på inkomna ansökningar. Det finns dock ingen regelrätt bevakning. Kvalitetsgarantin för bygglov gäller komplett inlämnade ansökningar. Inom både plan och bygg samt miljö och hälsa kan det finnas tolkningsutrymme om vad en komplett ansökan innebär. Sedan kan beslut fattas inom två veckor, men att expediering till sökanden även ryms inom tidsperioden gäller inte i normalfallet även om det kan lösas i brådskande fall. 5 Framtida strategier Det är viktigt att miljö- och byggverksamheten fungerar bra för medborgare och företagare. Både medborgarundersökningar och Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimatet visar att bemötande och effektiv hantering av bygglov och andra ansökningar betyder mycket för hur allmänheten och företagare upplever sin kommun. Nämndens mål är därför att Grästorp ska ha en bra rådgivning och rättssäker process utan onödiga förseningar. Oavsett hur tillstånds- eller kontrollärendet går, ska invånarna alltid kunna räkna med ett professionellt bemötande. Miljö-Hälsa är aktiv inom ramen för Miljösamverkan Västra Götaland (MVG). Resultatet förväntas bli fortsatt hög kompetens, ett effektivt resursutnyttjande av personalresurser samt skapa en enhetlig bedömning av lagstiftningen inom regionen. Miljö-Hälsas arbete inom kommunerna Lidköping, Götene och Grästorp ger liknande möjligheter som MVG-arbetet på lokal nivå. Ett samarbetsavtal för in- och utlåning av kompetens och resurser gjordes mellan miljö- och hälsoskyddskontoren inom gamla Skaraborg. Kunskapsutbytet blir en utgångspunkt för framtida arbete. Utveckling av bygglovsremisserna är ett led i att förbättra handläggningen av ärenden som berör arbetsområden över enhetsgränser. Det ska bli tydligare och enklare för sökanden samt effektivare och säkrare handläggning hos myndigheten. Miljö-Hälsa prenumererar på en rättsdatabas och en e-tjänst med nyheter för att hålla hög nivå på rättssäkerheten. 6 Nyckeltal och verksamhetsmått År 2013 År 2012 År 2011 Antal diarieförda ärenden Tillsynsobjekt livsmedel Tillsynsobjekt lantbruk Tillsynsobjekt miljöfarlig verksamhet Antal delegationsbeslut totalt Bygglov Parkeringstillstånd

80 Miljö- och byggnämnd Miljö- och byggnämnden Verksamhet Anslagsnivå Budget 2013 Redovisning 2013 Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt 7 Fysisk planering Övriga trafiksäkerhetsåtgärder Hälsoskydd SUMMA Miljö- och byggnämnd Sammanställning Kostnad Intäkt Netto Budget Redovisning Resultat