Långsjövägen 53 Tyresö kommun

Transkript

1 Översiktligt geotekniskt och bergtekniskt PM Långsjövägen 53 Tyresö kommun Datum Revidering A: Revidering B: Revidering C: Revidering D: Revidering E: Revidering D:

2 Sida 2 (10) Översiktligt geotekniskt och bergtekniskt PM Uppdragsnamn Långsjövägen 53 Tyresö kommun LW Sverige AB Box Tyresö Uppdragsgivare Crestum Fastighets AB Axel Forsell Vår handläggare Ulf Renberg Telefon Fax Org.nr F-skattebevis Datum Rev Rev Rev Rev Rev Rev Innehåll 1 Uppdrag Ändamål Underlag Styrande dokument Planerade konstruktioner Markförhållanden Topografi och ytbeskaffenhet Geotekniska förhållanden Berggrundsgeologiska förhållanden Hydrogeologiska förhållanden Slutsatser Generella stabilitetsförhållanden Jordschakt Bergschakt och förstärkning Rekommendationer Grundläggning Riskanalys Bergschakt och förstärkning Inmätning av mark Radonundersökning Befintliga trappor och murar Sprängning intill befintlig naturlig bergslänt som skall förbli orörd Bilagor... 10

3 Sida 3 (10) Uppdrag har på uppdrag av Crestum11 Fastighets AB, genom Kent Alterius, utfört en översiktlig geoteknisk och bergteknisk utredning på fastigheten Vallmon 8-11, Tyresö kommun (figur 1.1). Figur 1.1: Undersökt område markerat med röd markering. Bild från enrio.se Ändamål Syftet med utredning är att översiktligt utreda de geotekniska och bergtekniska förutsättningar inför fortsatt projektering och ansökan av bygglov. 1.2 Underlag Följande handlingar har utgjort underlag för utredningen: SGU:s jordartskarta SGU:s berggrundskarta Platsbesök , , Styrande dokument Denna PM ansluter till SS-EN 1997 med tillhörande nationell bilaga enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (Eurokoder), BFS 2013:10, EKS 9.

4 Sida 4 (10) 2 Planerade konstruktioner Crestum Fastighets AB planerar att bygga fem stycken parvillor med totalt 10 lägenheter på fastighet Vallmon 8-11, Långsjövägen i Tyresö kommun (se figur 2.1). De västra parhusen byggs i suterräng med en våning mot väster, d.v.s. mot Långsjövägen, och två våningar mot öster. De östra husen byggs som tvåvåningsparhus med mellanliggande komplementbyggnad. I samband med byggnationen av husen planeras det att anläggas parkeringsytor. Figur 2.1: Planerade parhus och parkeringsplatser. 3 Markförhållanden 3.1 Topografi och ytbeskaffenhet Aktuell fastighet sluttar huvudsakligen mot SSO, ned mot Långsjövägen och Långsjön. Inom fastigheten finns det två branta bergsluttning mot SSV. Marken i läget för de planerade husen utgörs idag av tomtmark, bestående av huvudsakligen gräsmattor men även berg i dagen med träd och sly. Berg i dagen förekommer på två platser, sydväst (figur 3.1) respektive nordost (figur 3.2) om byggområde. Områdena utgörs av både berg- och jordslänter med större höjdskillnader. Strax väster om projektområdet och dess sydvästra berg- och jordslänt finns det en cirka VNV SSO-lig svacka. Norr och öster om planerad tomt förekommer det höjdområden som sluttar mot söder

5 Figur 3.1: Vy mot cirka nordost (NO). Figur 3.2: Vy mot cirka nordnordost (NNO). Uppdrag nr. 16U29792 Sida 5 (10)

6 Sida 6 (10) 3.2 Geotekniska förhållanden Enligt SGU:s jordartskarta (bilaga 1) består jorden i området av ett tunt lager morän/fyllning vilande på berg. Bedömningen vid platsbesöket stämmer väl överens med dessa förhållanden. Ytblock och berg i dagen förekommer ställvis inom det aktuella området. Marken under gräsmattan tros vara fyllningsmaterial på morän. 3.3 Berggrundsgeologiska förhållanden Berggrunden inom aktuellt område består i huvudsak av en grå till mörkgrå sedimentådergnejs. Sedimentådergnejsen har en kornstorlek som varierar mellan fint medelkornig till grovkornig och är ställvis kraftigt förskiffrad. De grovkorniga partierna är ställvis pegmatitiska i sin struktur och sammansättning och är ett resultat av partiell uppsmältning (migmatitisering). Övergången mellan partierna med olika kornstorlekar är flytande. De mörkare banden i sedimentådergnejsen är på ett flertal ställen rostiga vilket vanligtvis innebär en högre järnhalt. I sedimentådergnejsen förekommer det kvartssliror/kvartansamlingar. Berggrundens vittringsgrad är måttligt vittrad, d.v.s. II 1, enligt okulär bestämning. SGU:s berggrundsgeologiska karta (bilaga 2) över aktuellt område samstämmer med den inom projektet fältmässiga tolkningen av geologin. Enligt berggrundskartan förekommer det även basiska bergarter (mörka, svarta bergarter) strax utanför projektområdet. I Stockholmsområdet förekommer dessa bergarter ofta som gångar i berggrunden. Under fältbesöket observerades dock inga basiska bergarter men det är rimligt att anta att det kan förekomma i mindre omfattning. Enligt SGU:s berggrundskarta förekommer det sydost om projektområdet nästintill NO- SV-liga ospecificerade deformationszoner. Dessa deformationszoners riktningar överensstämmer relativt väl med riktningarna på framträdande sprickplan i bergmassan inom aktuellt projektområde. Inom projektområdet har det inte observerat några deformationszoner men bergmassan består av ett flertal större öppna sprickor samt sprickplan som följer den kraftigt utvecklade förskiffringen. 3.4 Hydrogeologiska förhållanden Inget ytvatten observerades vid platsbesöket. På grund av områdets topografi så bedöms grundvattennivån ligga under planerade schakt- och grundläggningsnivåer. 4 Slutsatser 4.1 Generella stabilitetsförhållanden Marken bedöms bestå av ett tunt lager morän på berg samt berg i dagen. Detta innebär att det i dagsläget bedöms förekomma endast mindre generella stabilitetsproblem i aktuellt område. Om planerat arbete utförs enligt de regler som finns bedöms inga stabilitetsproblem bli aktuella för planerade konstruktioner. Enligt befintligt kartmaterial förekommer det inte några större svaghetszoner i berggrunden inom aktuellt område. Baserat på erfarenhet antas bergkvaliteten vara generellt relativt mindre bra och man bör förvänta sig stabilitetsproblem i form av blockutfall, t.ex. kilutfall, från bergslänt. Man bör dessutom utgå ifrån att lokala mindre svaghetszoner kan förekomma. 1 Klassificering av en bergmassas vittringsgrad utförs enligt ISRM:s klassificeringssystem I VI, där I motsvarar Frisk och VI motsvarar Jord.

7 Sida 7 (10) 4.2 Jordschakt Jordschakt kommer att krävas för grundläggningen av huset. Dock bedöms jorddjupet vara begränsat vilket betyder att inga djupa jordschakter kommer att behöva utföras. I tomtens södra hörn finns det en bergslänt, som sluttar ned mot Långsjövägen, parallell med Långsjövägen (figur 4.2). Ovanför och nedanför nedre bergsläntkrön ligger det ett tunt moränlager. Släntfoten är belägen utanför planområdet, det vill säga på kommunens mark. Moränlagret sträcker sig nästan hela vägen upp till nästa släntkrön cirka 10 meter norr om ovannämnda bergslänt (figur 4.2). Eventuell bergschakt i nedre delen av slänten parallell med vägen kommer att innebära en ökad risk för ras i ovannämnda moränskikt. Bergschakt kan komma att bli aktuellt om kommunen i framtiden behöver bredda vägen inom gatumark. Rekommendationen är därmed att schakta bort jord ovan bergytan i samband med planens genomförande. Området som bör omfattas av jordschakt sätts ut på plats av sakkunnig innan schakt (se ungefärligt område på bilaga 3). Figur 4.2: Jordslänt mot Långsjövägen

8 Sida 8 (10) Figur 4.3: Detalj från bilaga Bergschakt och förstärkning För nedanstående bergslänters läge se bilaga 3. Bergslänt 1 Nybyggnationen innebär att en upp till 4 meter hög temporär bergslänt skapas öster om och mot tomtgränsen vid de tre parhusen längst österut. Arbetsgång: Bergavtäckning Åtgärdsförslag av bergsakkunnig Eventuell krönförstärkning Borrning Sprängning Åtgärdsförslag av bergsakkunnig Eventuell skrotning Eventuell bergförstärkning Bergslänt 2 Söder om de om de två parhusen längst västerut kommer det efter jordschakt skapas en naturlig flack bergslänt ovanför en äldre anlagd brant bergslänt. Arbetsgång: Bergavtäckning Åtgärdsförslag av bergsakkunnig Eventuell skrotning Eventuell bergförstärkning

9 Sida 9 (10) Bergslänt 3 Strax väster om de två parhusen längst västerut finns det en naturlig 6 meter hög permanent bergslänt. För bergslänt 3 gäller följande planbestämmelser: Naturmarkens karaktär ska bevaras, bergschakt får ej ske. Eventuella åtgärder skall göras så osynliga som möjligt. Arbetsgång: Kontroll av bergsakkunnig Säkerhetskrotning Eventuell bergförstärkning 5 Rekommendationer 5.1 Grundläggning Planerad byggnad föreslås grundläggas på plattor eller plintar direkt på avschaktat berg, packad sprängbotten eller på packad fyllning. Före grundläggning ska förekommande fyllning, mull- och finjord schaktas bort. Vid dimensionering av grundkonstruktioner ska geoteknisk kategori 2 väljas enligt SS-EN Ovanstående översiktliga rekommendationer baseras på platsbesök samt geologiska kartor från SGU. Innan slutgiltiga rekommendationer kan ges ska de geotekniska förhållandena för de båda svagt sluttande jord- och gräsytorna 1 och 2, se bilaga 3, bekräftas på med geotekniska fältundersökningar. 5.2 Riskanalys I god tid före start av entreprenad ska en riskanalys upprättas. I riskanalysen utförs en inventering av angränsande byggnader och anläggningar och det anges erforderlig omfattning av exempelvis syneförrättning, kontrollavvägning och vibrationsövervakning. För vibrationsövervakning anges max tillåtna vibrationsnivåer för respektive kontrollobjekt. I aktuellt fall är vibrationsövervakning kopplad till planerade schaktningsarbeten. 5.3 Bergschakt och förstärkning För en kravställning på bergschakt och bedömning av eventuellt behov av bergförstärkning rekommenderas det att en sprickkartering av berget utförs, d.v.s. utredning av bergmassans sprickbild. Arbetsgång med avseende på bergschakt och förstärkning ska följa avsnitt 4.3. De eventuella bergbultar som sätts (selektiv bultning) i permanenta bergslänter ska vara klassade TKL120 och av minst av 25 mm diameter. De bult som skall sätts i temporära slänter ska vara kamstål av minst 25 mm diameter. 5.4 Inmätning av mark Där berg i dagen karteras i detalj bör en inmätning av området utföras. En terrängmodell och berg kan sedan upprättas som underlag för mängdning av berg- och jordschakt. 5.5 Radonundersökning En radonundersökning bör utföras för att klassificera mark och berg med avseende på markradon.

10 Sida 10 (10) 5.6 Befintliga trappor och murar I samband med projektering ska dessa besiktas och utredas av sakkunnig inom geoteknik respektive konstruktion för beslut om ifall de kan finnas kvar i nuvarande form, nya konstruktioner behöver tas fram eller de ska tas bort. 5.7 Sprängning intill befintlig naturlig bergslänt som skall förbli orörd Då kommunen önskar att befintliga bergslänter skall bevaras i sitt nuvarande skick skall byggherren säkerställa att bergentreprenören utför bergschakten på ett sådant sätt att den i bilaga 4 utmärkta bergslänten kvarstår i fullgott skick. Man skall i teknisk beskrivning/pm Berg föra in instruktioner till bergentreprenören med avseende på det bergarbetet som skall utföras så att bergslänten kvarstår i fullgott skick. Inom området som skall förbli orört skall säkerhetshöjande åtgärder utföras. Dessa åtgärder skall dock utformas så att de i möjligaste mån ej påverkar bergets naturliga utseende. 6 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Geologi, sprängteknik förstärkning & geoteknik Ulf Renberg ulf.renberg@bjerking.se Jordartskarta, skala 1:25 000, SGU Berggrundskarta, skala 1:50 000, SGU Planritning med Jord- och bergslänter Planritningar berg som skall hållas orört Granskare Fanny Hartvig fanny.hartvig@bjerking.se

11 18 15' Krusboda stigen Trollbäcken Jordartskarta 1: : visar jordarternas utbredning i eller nära markytan samt förekomsten av block i markytan. Ytliga jordlager med en mäktighet som understiger en halv till en meter redovisas i vissa fall. Även underliggande jordlager, t.ex. isälvssediment under lera, redovisas i vissa fall, men någon systematisk kartläggning av dessa har inte gjorts. Även vissa landformer, såsom moränbacklandskap, moränryggar och flygsanddyner redovisas. Jordarterna indelas efter bildningsätt och kornstorlekssammansättning. Jordartskarta 1: : visar information ur det SGU anger som databasprodukten Jordarter 1: : I denna produkt ingår jordartskartor framställda med olika metoder och anpassade för olika presentationsskalor. Kortfattad information om karteringsmetod för det aktuella kartutsnittet och lämplig presentationsskala med hänsyn till kartans noggrannhet ges på sidan två av detta dokument. Observera att det som är lämplig skala kan avvika från det valda kartutsnittets skala. För ytterligare information om jordarter, jordlagerföljder, jorddjup m.m. hänvisas till eller SGUs kundtjänst Jordartskarta 68,0 Nyfors Skälsättra Berg Farmar- Södergården Tutviken Gudö Tunt eller osammanhängande ytlager av morän Underliggande lager av torv Torv Mossetorv Svämsediment, ler--silt Gyttjelera (eller lergyttja) Denna karta är automatiskt framställd ifrån SGUs databas med id-nr:2ib74rnqvs 18 15' Postglacial lera Postglacial silt Postglacial sand Glacial lera Sandig morän Urberg Fyllning Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan Lantmäteriet 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 km Sveriges geologiska undersökning (SGU) Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM. Gradnät i brunt anger latitud och longitud i referenssystemet SWEREF99. Huvudkontor: Box Uppsala Tel: E-post: kundservice@sgu.se Skala 1:25 000

12 Krusboda stigen 68,0 Nyfors Skälsättra Jordartskarta Kartläggningen har skett med olika metoder och skiftande geografiskt underlag samt för presentationsskalor från 1: till 1: Detta gör att det finns stora skillnader i kvalitet inom kartan, både vad gäller lägesnoggrannhet och jordarternas indelning. De skillnader i karteringsmetod som tillämpats vid kartläggningen redovisas genom att informationen har delats in i olika karttyper (2 5) i täckningskartan. Gemensamt för alla karttyper är att jordartsobservationerna i fält i huvudsak görs på ca en halv meters djup, dvs. under matjord och jordmån. Informationen bygger på kartläggningar som påbörjades på 1960-talet och pågår än idag. Den tidiga informationen har digitaliserats från tryckta kartunderlag. Resultatet från många kartläggningar har publicerats som tryckta kartor inom SGUs serier Ae, Ak och K och till dessa finns ofta kartbladsbeskrivningar utgivna, vilka innehåller kompletterande information om arbetsmetoder och geologiska förhållanden. Information om dessa beskrivningar finns på Farmarbäcken Söder- gården Sollentuna Täby Lidingö Stockholm HemmestaDjurö Mörtnäs Stavsnäs Tutviken Södertälje Grödby Sorunda Fältkartläggning med detaljerad digital höjdmodell som underlag. Lämplig presentationsskala: 1: (karttyp 2). Flygbildstolkning med detaljerad digital höjdmodell som underlag samt fältkontroller i huvudsak längs vägnätet. Lämplig presentationsskala: 1: (karttyp 3). Fältkartläggning på varierande kartunderlag. Lämplig presentationsskala: 1: (karttyp 4). Flygbildstolkning samt fältkontroller i huvudsak längs vägnätet. Lämplig presentationsskala: 1: (karttyp 5). Gudö Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan Lantmäteriet 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 km Sveriges geologiska undersökning (SGU) Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM. Gradnät i brunt anger latitud och longitud i referenssystemet SWEREF99. Skala 1: Huvudkontor: Box Uppsala Tel: E-post: kundservice@sgu.se Denna karta är automatiskt framställd ifrån SGUs databas med id-nr:2ib74rnqvs

13 Sveriges geologiska undersökning (SGU) Huvudkontor: Box Uppsala Tel: E-post: 0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 km Skala 1: Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan Lantmäteriet. MS2009/08799 Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM. Gradnätet i brunt anger latitud och longitud i referenssystemet SWEREF 99. Kartan ger en generaliserad bild av berggrundens utbredning. Observationer av bergarter och inbördes ålder har gjorts på hällar. Sammansättningen av den berggrund som är täckt av lösa jordarter har tolkats från observationer på närliggande hällar, geofysiska mätningar och, där sådana finns, från borrkärneanalyser eller grävningar. Ytor som är för små för att visa på kartan representeras som linjer. Lägesnoggrannheten är normalt bättre än 50 m för observationer. För tolkningar, exempelvis vissa bergartsgränser, kan noggrannheten vara mycket lägre. Ytterligare information finns lagrad i SGUs databas, exempelvis detaljerad information om mineraliseringar eller berggrundens mineralsammansättning, kemiska sammansättning, petrofysiska egenskaper eller naturligt förekommande radioaktiv strålning, och kan beställas från SGU. I de få fall ospecificerade ytor förekommer så hänvisar vi till våra tryckta kartor för mer information.

14 Bergslänt 1 Bergslänt 3 Jord- & gräsyta 1 Jord- & gräsyta 2 Bergslänt 2 Del av Bergslänt 2 där rasrisk kan uppstå vid schakt mot gata.

15