Översiktlig hydrologisk och hydrogeologisk bedömning av vindkraftspark Hultema, Motala kommun

Transkript

1 PM Hydrologi och hydrogeologi 1 (11) Översiktlig hydrologisk och hydrogeologisk bedömning av vindkraftspark Hultema, Motala kommun 1 Inledning VKS Vindkraft Sverige AB utreder ett höglänt område kring Hultema i norra delen av Motala kommun. Områdets storlek och egenskaper har bedömts ge goda förutsättningar för en etablering av en vindkraftspark med hög energiavkastning och liten omgivningspåverkan. 2 Syfte och avgränsning Syftet med PM är att översiktligt beskriva områdets hydrologiska samt hydrogeologiska förutsättningar. Utifrån dessa förutsättningar har sedan en bedömning gjorts av vindkraftsetableringens påverkan på yt- och grundvatten i området. Några undersökningar, fältarbeten, inventeringar eller dylikt med avseende på hydrogeologi har ej genomförts i detta skede. Fakta och bedömningar baseras enbart på befintligt material såsom teknisk beskrivning tillhandahållen från VKS samt sökningar i databaser på olika myndigheter. 3 Förutsättningar Den planerade vindkraftsparken är belägen i Motala kommuns norra del ca 5 km norr om Tjällmo i Östergötlands län. Området används i dagsläget till stor del för skogsbruk. Vindkraftverken är 25 till antalet och planeras byggas inom ett område som är glest befolkat och därför anses vara mycket lämpligt för en vindkraftsetablering. Området kan beskrivas som ett skogrikt kuperat höjdområde genomskuret av dalgångar, vattendrag, små sjöar och gölar. De större sjöarna Annsjön och Lien ligger öster om Hultema medan sjöarna Bredsjön och Årsjön ligger väster om området. Större våtmarker finns i områdets nordöstra del samt norr om området.

2 PM Hydrologi och hydrogeologi 2 (11) Vindkraftverken kommer att placeras på fundament vilka består av betong som gjuts på platsen. Tre olika typer kan användas; gravitationsfundament, bergsförankrat fundament eller pålat fundament. Grundläggningen kommer att innebära schaktning under byggskedet för att få fundamenten på plats. För att transportera vindkraftsdelarna till platsen för montering ställs höga krav på tillfartsvägarnas egenskaper. De befintliga vägarna i området som kan vara aktuella att använda kommer att behövas breddas, förstärkas och rätas ut. Ett antal nya vägar kommer också att anläggas inom projektområdet. Nybyggnation av vägar begränsas till det absolut nödvändiga där befintliga vägar ej är lämpliga för tunga transporter eller där vägnät saknas. Vid planering av vägnätet bör våtmarker och vattendrag beaktas för i möjligaste mån undvikas. Både modifiering av befintliga vägar och nybyggnation kan medföra att det krävs skärningar i terrängen eller uppfyllnad vid passage av vattendrag och våtmarker. 3.1 Hydrologiska förhållanden Projektområdet innefattar en mängd mindre vattendrag och sjöar, få är dock identifierade vattenförekomster med tillhörande miljökvalitetsnormer enligt Ramdirektivet för vatten. Detta beror oftast på att vattenansamlingarna inte uppfyller storlekskraven (en för liten vattenspegel eller en för kort rinnsträcka) för att klassas som vattenförekomst och klassas därmed istället som övriga vatten. Endast de av Vattenmyndigheten utpekade vattenförekomsterna har särskilda miljökvalitetsmål avseende vattenkvaliteten. Vid sökning i SGU:s (Sveriges Geologiska Undersökning) databaser över information om eventuella mätstationer för grundvattennivåer, hydrologiska kartöversikter eller dylikt finns inga uppgifter inom eller i närheten av aktuellt område.

3 PM Hydrologi och hydrogeologi 3 (11) Avrinningsområden och ytvattenförekomster Hela projektområdet är beläget inom huvudavrinningsområdet Motala ström som rinner från Vättern via Motala och Norrköping och mynnar slutligen i Östersjön några kilometer norr om Norrköping (figur 1). Figur 1. Huvudavrinningsområdet Motala ström. De två delavrinningsområden inom Motala ström som berörs av vindkraftsparken är markerade med magenta färg. Vindkraftsparken är belägen inom i huvudsak två olika delavrinningsområden inom Motala ström (figur 2).

4 PM Hydrologi och hydrogeologi 4 (11) Figur 2. Huvudsakliga delavrinningsområden inom Motala ström som berörs av vindkraftsparken. Vattenförekomster enligt tabell 1 är markerade på kartan. Källa VISS. Lägen på planerade vindkraftverk är inlagda på kartan som svarta punkter. Projektområdet angränsar även till ett antal olika av Vattenmyndigheten identifierade vattenförekomster (tabell 1). Många mindre vattendrag och sjöar finns i området vilka har klassats som övriga vatten. De av dessa som är närmast belägna presenteras i tabell 2.

5 PM Hydrologi och hydrogeologi 5 (11) Tabell 1. Vattenförekomster belägna i närheten av projektområdet för vindkraftsparken. Källa VISS. Vattenförekomst Vattentyp VISS-ID Annsjön Sjö SE Bredsjön Sjö SE Lien Sjö SE Skansån Vattendrag SE Skansån (tillflöde Annsjön) Vattendrag SE Tillefärdsån Vattendrag SE Ängstuguån Vattendrag SE Tabell 2. Övriga vatten belägna i närheten av eller inom projektområdet för vindkraftsparken. Källa VISS. Övriga vatten Vattentyp VISS-ID Axsjön Sjö SE Grytsjön Sjö SE Kvasjön Sjö SE Långgölen Sjö SE Melsjön Sjö SE Mobäcken Vattendrag SE Norrsjön Sjö SE Skansån Vattendrag SE Skönnarbosjön Sjö SE Tikhyttesjön Sjö SE Ystersjön Sjö SE Endast Skansåns del som utgör tilloppet till Annsjön är den vattenförekomst som ligger direkt inom projektområdet (figur 2), övriga vatten ligger i anslutning till projektområdet. Däremot finns ett flertal mindre vattendrag som förser t.ex. Annsjön och Lien med vatten, se figur 4. Enligt länsstyrelsen WebbGIS/Östgötakartan finns inom aktuellt område inga dikningsföretag.

6 PM Hydrologi och hydrogeologi 6 (11) 3.2 Hydrogeologiska förhållanden Berggrunden i området består delvis av malmrik granit och gnejs. Jordarten utgörs av morän med inslag av isälvsmaterial (grus). Tunt jordtäcke och blottade hällar är vanliga på höjdpartierna men även tjockare jordlager finns uppe på höjderna. I sprickdalarna finns vattenförande jordlager med våtmarker och sumpskogar. Generellt sett ligger grundvattennivån lägre i höjdpartier. I lågpartier kan grundvattennivån istället ligga i nivå med markytan vilket sannolikt innebär att området utgörs av en våtmark/sumpskog eller ett vattendrag. Av jordartkartan framgår att området till stor del består av organiska jordar. I dessa områden är troligtvis grundvattenytan i marknivån stora delar av året. I områdena där berggrunden går i dagen eller jordtäcket är tunt ligger grundvattenytan troligtvis på ett antal meter under markytan Grundvattenförekomster I området kring vindkraftsparkens läge finns ett antal grundvattenförekomster (tabell 3 och figur 3). Vindparksområdet ligger mellan två grundvattenförekomster av särskilt nationellt intresse för vattenförsörjning som sträcker sig i nordöst-sydvästlig riktning ända ner till Motala och Borensberg. Grundvattenförekomsterna utgörs av Hallbergsåsen (klassad som Klass 1B2) och Tjällmoåsen (Klass 2B2) enligt Sveriges geologiska undersökning (SGU, 2004). Båda åspartierna utgör vattenskyddsområden enligt miljöbalken och skyddsområden för dricksvatten enligt Livsmedelsverket. Nordöst om projektområdet ligger Svennevadsåsen som i princip övergår i Tjällmoåsen längre söderut. Den kommunala vattenförsörjningen för Tjällmo baseras på grundvatten från brunnar belägna i den långsträckta Tjällmoåsen. Avståndet från projektområdet till respektive grundvattenförekomst är relativt stort, närmast ligger Tjällmo ca 2,3 km söder om projektområdet, se figur 3. Tabell 3. Grundvattenförekomster i närheten av projektområdet för vindkraftsparken. Källa VISS. Grundvattenförekomst VISS-ID Hallsbergsåsen, Godesgårdsområdet SE Tjällmo SE Tjällmoåsen SE Svennevadsåsen, Trollenäsområdet SE

7 PM Hydrologi och hydrogeologi 7 (11) Figur 3. Grundvattenförekomster (klargrön färg) i närheten av projektområdet för vindkraftsparken. Källa VISS. Projektområde Hultema är inlagt i kartan med skuggad blå färg. 3.3 Enskilda brunnar Någon brunnsinventering av enskilda borrade och grävda brunnar i området har ej genomförts. Enligt brunnsarkivet som förvaltas av Sveriges geologiska undersökning (SGU) finns ett antal enskilda borrade brunnar inom respektive delavrinningsområde samt i området kring vindkraftsparken (figur 4). Samtliga brunnar används sannolikt för vattenförsörjning.

8 PM Hydrologi och hydrogeologi 8 (11) Figur 4. Vindkraftsparkens layout inom respektive delavrinningsområde. Brunnar markerade med lila punkter. Brunn närmast vindkraftverk markerad med röd färg. Närmaste avstånd mellan en enskild brunn och ett vindkraftverk är i detta fall ca 1,6 km. 3.4 Miljökvalitetsnormer (MKN) Ramdirektivet för vatten anger att samtliga vattenförekomster skall uppnå god ekologisk och god kemisk status senast år För grundvattenförekomster gäller att dessa skall uppnå god kvantitativ status och god kemisk status senast år 2015.

9 PM Hydrologi och hydrogeologi 9 (11) I vissa fall kan undantag från tidsfristen 2015 medges om det finns särskilda skäl. Tidsfristen kan därmed förlängas men ingen vattenförekomst eller grundvattenförekomst får dock försämras jämfört med nuvarande status. Nuvarande och beslutade miljökvalitetsnormer för aktuella vatten- och grundvattenförekomster presenteras i tabell 4 och 5. Tabell 4. MKN för vattenförekomster belägna i närheten av projektområdet för vindkraftsparken. Källa VISS. Vattenförekomst Nuvarande ekologisk status Beslutad MKN ekologisk status Nuvarande kemisk ytvattenstatus Beslutad MKN kemisk status Annsjön God status God status 2015 God status God status 2015 Lien Måttlig status God status 2021 God status God status 2015 Skansån Måttlig status God status 2021 God status God status 2015 Skansån (tillflöde) Måttlig status God status 2021 God status God status 2015 Tillefärdsån God status God status 2015 God status God status 2015 Ängstuguån Måttlig status God status 2021 God status God status 2015 Bredsjön God status God status 2015 God status God status 2015 Tabell 5. MKN för grundvattenförekomster i närheten av projektområdet för vindkraftsparken. Källa VISS. Grundvattenförekomst Nuvarande kvantitativ status Beslutad MKN kvantitativ status Nuvarande kemisk grundvattenstatus Beslutad MKN kemisk grundvattenstatus Hallsbergsåsen, God status God status 2015 God status God status 2015 Godegårdsområdet Tjällmo God status God status 2015 God status God status 2015 Tjällmoåsen God status God status 2015 Otillfredsställande God status 2015 Svennevadsåsen, Trollenäsområdet God status God status 2015 God status God status Slutsatser och rekommendationer Utifrån kartstudier kan vissa generella bedömningar göras såsom att grundvattennivån troligtvis ligger ytligare i låglänta partier där jordarten utgörs av morän eller organiska jordar. Vidare kan konstateras att det inom projektområdet endast finns en mindre vattenförekomst, Skansån, som i dagsläget inte ser ut att påverkas och att det utifrån tillgängligt material inte heller ser ut att vara någon risk för närliggande vattenförekomster.

10 PM Hydrologi och hydrogeologi 10 (11) I samband med detaljprojektering av vägsträckningar och fundament skall geotekniska undersökningar och mätningar av grundvattennivån göras och påverkan på hydrologiska och hydrogeologiska förhållanden kan då kartläggas med större säkerhet. Viss bortledning av ytligt grundvatten kan bli aktuellt i byggskedet för vindkraftverk i låglänta områden i förhållande till de som anläggs på berg eller där jordtäcket är tunt. Beroende på val av grundläggningskonstruktion kan påverkan på yt- och grundvatten i närområdet vara olika vid respektive vindkraftverk beroende på de naturliga förutsättningarna i närområdet. Vid detaljplaneringen av konstruktionerna bör det därför beaktas vad man vid en djupare undersökning av de hydrogeologiska förhållandena kommit fram till. De risker som kan uppstå i samband med projektet är bland annat spill under byggskedet av t.ex. drivmedel och hydraulolja från anläggningsmaskiner som kan förorena yt- eller grundvatten. Ett spill riskerar att påverka recipientens möjligheter att uppnå beslutade miljökvalitetsnormer om spillet via vattendrag eller grundvatten tar sig till en yt- eller grundvattenförekomst. Det är därför viktigt att vidta nödvändiga skyddsåtgärder för att förebygga spill i samband med att projektet genomförs. Exempel på åtgärder kan vara förhöjd beredskap och övningar för eventuellt spill, tillgång till uppsamlingskärl och att inte använda fulltankade anläggningsfordon. Utförligare beskrivning av eventuella skyddsåtgärder för detta finns i Teknisk beskrivning. Att vidta saneringsåtgärder omedelbart är viktigt för att förhindra eventuell spridning. Nya tillfartsvägar till platserna för vindkraftverkens slutgiltiga placering kommer att behöva anläggas och vissa befintliga vägar inom området behöver modifieras och förstärkas (Teknisk beskrivning, VKS AB 2013). I samband med detta kan vägen gå i skärning vid höjdparti och på bank över våtmarker och mindre vattendrag eftersom transporter av tunga och långa vindkraftsdelar ställer särskilt höga krav på bärighet, vägbredd, kurvradier, lutning m.m. Enligt uppgifter i den Tekniska beskrivningen kommer dock inga djupa skärningar att behöva genomföras i samband med projektet. Vid utformningen av tillfartsvägarna är det viktigt att tillse att vägarna inte utgör ett hinder för den naturliga avrinningen i området. Vid passage över vattendrag eller våtmarker måste fri passage för vattnet anordnas så att vattendragets naturliga avrinning inte ändras. I Teknisk beskrivning finns vissa förslag på tekniska lösningar och åtgärder för att uppnå detta. I de eventuella fall som befintliga vägar måste breddas är det viktigt att befintliga trummor förlängs. När slutlig sträckning av nya vägar och eventuell förstärkning och ombyggnation av befintliga är klar kommer fältundersökningar utföras för att kunna bedöma eventuell påverkan på yt- och grundvattenförhållandena i området. Efter den undersökningen kommer även de slutliga skadeförebyggande åtgärder som behövs rekommenderas. Av de data som är tillgängliga idag, bland annat att inga djupa skärningar kommer att

11 PM Hydrologi och hydrogeologi 11 (11) behövas, ser det inte ut som att någon påverkan på allmänna eller enskilda intressen kommer att uppstå. Om det vid den fördjupade undersökningen visar sig att påverkan kommer att ske på allmänna eller enskilda intressen kommer tillstånd att sökas (alternativt kan anmälan övervägas). 5 Referenser Sveriges geologiska undersökning (SGU). Brunnsarkivet. Besökt Sveriges geologiska undersökning (SGU). (2004). Identifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjning. Rapporter och meddelanden 115. SGU Trafikverket. (2010). Förstudie Vattenskyddsåtgärder Lv 211, Tjällmo vattentäkt, Motala kommun. Samrådshandling. Vatteninformationssystem Sverige (VISS). Besökt VKS Vindkraft Sverige AB. (2013). Vindkraftsprojekt Hultema i Motala Teknisk beskrivning. Länsstyrelsen i Linköping. Östgötakartan. Besökt