DOM meddelad i Nacka strand

Transkript

1 1 NACKA TINGSRÄTT DOM meddelad i Nacka strand Mål nr P PARTER Klagande Spikens Samfällighetsförening c/o Brf Spiikens backe Skolgatan Sundbyberg Motpart Sundbybergs stad Sundbyberg ÖVERKLAGAT BESLUT Sundbybergs stads beslut i ärende nr KS-0062/ , se bilaga 1 SAKEN Detaljplan för ny- och påbyggnation på fastigheten Sundbyberg Spiken DOMSLUT avslår överklagandena. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1104 Augustendalsvägen måndag fredag Nacka strand 20 E-post: mmd.nacka.avdelning3@dom.se 08:00 16:30

2 2 BAKGRUND Kommunfullmäktige i Sundbybergs stad (kommunen) beslutade den 18 december 2017 att anta detaljplan för ny- och påbyggnad på fastigheterna Spiken 11-12, Järnvägsgatan i Sundbybergs stad. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra nybyggnation av bostäder på fastigheterna Spiken 11 och 12. Länsstyrelsen i Stockholms län har den 3 januari 2018 beslutat att inte överpröva detaljplanen. och Spikens Samfällighetsförening har nu överklagat kommunens beslut till mark- och miljödomstolen. YRKANDEN och Spikens Samfällighetsförening har yrkat att kommunens beslut ska upphävas. UTVECKLING AV TALAN har anfört i huvudsak följande till stöd för sitt överklagande. Den föreslagna bebyggelsen kommer att medföra ökad skuggning. Vid vår- och höstdagjämningen kommer antalet soltimmar avseende vissa byggnader minska från 8 timmar till 45 minuter. Den föreslagna byggnationen har även ökat med en våning sedan granskningsförslaget. Många av lägenheterna på Spiken 14 har ingen direktsol under flera månader under vintern. Nybyggnationen skulle skärma av ljuset avsevärt och skulle medföra att de boende blir beroende av elektriskt ljus även på dagen. De skisser och ritningar som ligger till grund för antagandebeslutet är undermåliga, vilket de vid ett flertal tillfällen påpekat. Felaktigheterna handlar bl.a. om beräkningar beträffande skuggning och vilka konsekvenser det kommer att medföra för de boende. Kommunens stadsarkitekt har uppgett att dessa skisser och ritningar

3 3 är framtagna efter uppskattade mått, eftersom korrekta mått inte kunnat erhållas från byggherrarna. Det kan vidare ifrågasättas om det är möjligt att spara kastanjen och lönnen såsom kommunen har angett i granskningsförslaget. Nya huset på Spiken 11 ska ligga sex meter från skaftvägen. Mäter man trädkronans utbredning ser man att den sträcker sig åtta meter in från skaftvägen. Man kan anta att rotsystemet har samma utsträckning som kronan. Det innebär att en betydande del av rotsystemet måste grävas bort. Det är tveksamt om trädet klarar det. Skaftvägen mellan Spiken 11, 12 och 14 är inte byggd för tung trafik. Dess syfte är att vara tillfartsväg för ambulans och brandfordon. Redan en mindre användning av annat slag kommer att medföra en risk för de boende ifall det börjar brinna. Det är dessutom tveksamt om vägen bär tunga transporter. Risken för sättningar och skador på de befintliga husen är stor. Spikens Samfällighetsförening har anfört i huvudsak följande till stöd för sitt överklagande. Gemensamhetsanläggningen Spiken Ga:1 är bildad för den i detaljplanen omnämnda gårdsvägen med tillhörande anordningar. Gårdsvägen är en del av fastigheten Spiken 14. Andra deltagande fastigheter i gemensamhetsanläggningen är Spiken 9, 10 och 13. De nu aktuella fastigheterna Spiken 11 och 12 har tidigare erbjudits att delta i gemensamhetsanläggningen men har då valt att avstå. Gemensamhetsanläggningen förvaltas av Spikens Samfällighetsförening. Gårdsvägen är avsedd att vara angöring till de byggnader som ligger längs vägen för räddnings- och servicefordon. En kortare sträcka används även för angöring till ett underjordiskt garage med ett 40-tal platser som tillhör Brf Spiikens Backe. Gårdsvägen har ingen genomfart och heller ingen vändplan, vilket innebär att fordon som körs in måste backas ut. Inom det område som disponeras för gemensamhetsanläggningen finns heller inte utrymme för att iordningställa en vändplan.

4 4 Parkeringsförbud råder längs hela gårdsvägen. Efter några incidenter med lastfordon under senare tid har Samfällighetsföreningen utfärdat trafikföreskrifter för vägen som begränsar fordonsvikter och fordonsstorlekar i syfte att minska konflikter i trafikföringen. Transporter med bredare fordon eller kranförsedda lastfordon medges inte längre. Enligt detaljplanens genomförandebeskrivning behöver gemensamhetsanläggningen Spiken Ga:1 att omprövas, eftersom fastigheterna Spiken 11 och 12 behöver utnyttja ett område inom angränsande fastighet Spiken 14 för angöring samt plats för dagvatten-och elledningar. Ersättningar till följd av anslutning av Spiken 11 och 12 till Spiken Ga:1 ska i första hand bestämmas genom förhandling mellan berörda fastighetsägare. Överenskommelse om ersättning ska kunna läggas till grund för ansökan om anläggningsförrättning. Av 4 kap. 33 PBL följer att en detaljplan ska redovisa hur den är avsedd att genomföras. Det ska bl.a. framgå om kommunen avser ingå exploateringsavtal eller genomföra markanvisningar, dessa avtals huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera avtal. Enligt den antagna planens genomförandebeskrivning ska exploateringsavtal upprättas mellan kommunen och byggherrarna. Det framgår vidare att avtalet ska tecknas före beslut om antagande av planen och antas av kommunfullmäktige innan detaljplanen antas. Mot den bakgrunden borde det således nu föreligga ett exploateringsavtal som kommunfullmäktige har antagit. Enligt förarbetena till den del av PBL som berör exploateringsavtal ska planens genomförandebeskrivning även redovisa exploateringsavtalens huvudsakliga innehåll. Syftet med detta är för att tydliggöra avtalens konsekvenser för tredje man. Exploateringsavtalens innehåll och konsekvenser har särskild betydelse för Samfällighetsföreningen i följande avseende. För den händelse exploateringsavtalen och dessa avtals konsekvenser på något sätt har betydelse för förhandlingar om anslutning av fastigheterna till gemensamhetsanläggningen vilket således inte framgår av genomförandebeskrivningen om det är så kan det påverka utgången

5 5 av dessa förhandlingar till nackdel för Samfällighetsföreningen. Det måste därför klarläggas i genomförandebeskrivningen om och i så fall på vilket sätt förhandlingarna berörs av exploateringsavtalen. Gårdsvägen behöver hållas fri och vara tillgänglig för räddnings- och servicefordon dygnet runt. Gårdsvägen kommer även fungera som utrymningsväg om olyckor inträffar i samband med transporter av farligt gods på den intilliggande järnvägen. Det är således inte lämpligt att gårdsvägen under byggtiden blockeras av lastfordon och andra arbetsmaskiner. Hur gårdsvägen används under byggtiden har betydelse för de förhandlingar om ersättningar, som enligt genomförandebeskrivningen, ska hållas mellan berörda fastighetsägare beträffande anslutningen av de aktuella fastigheterna till gemensamhetsanläggningen Spiken Ga:1. Planens genomförandebeskrivning är dock otydlig när det gäller på vilket sätt och i vilken omfattning gårdsvägen eventuellt ska kunna användas. Enligt planskrivningen ska stora arbeten ta hänsyn Trafikverkets planerade tidplan för igångsättning av projektet Mälarbanan. Vid schaktnings- och markarbeten har byggaktör enligt beskrivningen planerat att använda befintlig gårdsväg. Byggtrafik ska i möjligaste mån inte ske via Järnvägsgatan före uppstart, vid uppstart eller under pågående prioriterat projekt för Mälarbanan. I sitt remissvar under granskningsskedet anförde Trafikverket att myndigheten inte kan acceptera att gatumark nyttjas för andra byggnadsarbeten samtidigt som Trafikverket bygger ut järnvägen. Detta gäller även för de förberedande arbeten som Trafikverket behöver utföra i form av t.ex. ledningsomläggningar. Enligt kommunens granskningsutlåtande med anledning av Trafikverkets remissvar ska myndighetens synpunkter beaktas. Tidplan och genomförande kommer enligt utlåtandet att regleras i planbestämmelse och exploateringsavtal för att anpassas efter Trafikverkets synpunkter. Samfällighetsföreningen kan dock inte se att någon sådan bestämmelse har förts in i plankartan med planbestämmelser för den nu aktuella detaljplanen. Enligt samma granskningsutlåtande avser ägarna till fastigheterna Spiken 11 och 12 inte att använda gårdsvägen för byggtrafik utan planerar att ställa en kran inne på gården till fastigheterna samt att nyttja en del av Järnvägsgatan för

6 6 lastplats och godsmottagning. Enligt planhandlingarna är det således oklart om och i så fall på vilket sätt och i vilken utsträckning byggherrarna har för avsikt att använda gårdsvägen under byggtiden. Besked i den frågan blir avgörande för den förberedelsetid och de investeringar som kommer att krävas för att eventuellt bygga om gårdsvägen och att tillfälligtvis söka andra lösningar för de funktioner som gårdsvägen har för närvarande. UTREDNING och Spikens Samfällighetsförening har åberopat presentationsmaterial, kartor, registreringsbevis samt handlingar från olika skeden i planprocessen till stöd för sin talan. DOMSKÄL Rättsliga utgångspunkter Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten (se 1 kap. 2 PBL). Det är alltså kommunen som, inom vida ramar, avgör hur bebyggelsemiljön ska utformas i kommunen. Den myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna (se 13 kap. 17 PBL). Om myndigheten vid prövningen finner att beslutet strider mot en rättsregel ska beslutet upphävas i sin helhet. Annars ska beslutet fastställas i sin helhet. Delvis upphävande eller ändringar av beslutet får endast göras om kommunen har medgett det eller om det är fråga om ändringar av ringa betydelse. Domstolens prövning stannar i många fall vid en bedömning av om beslutet att anta en detaljplan ligger inom ramen för det handlingsutrymme som reglerna i PBL ger

7 7 kommunen. Hänsyn ska tas till både allmänna och enskilda intressen (se 2 kap. 1 PBL). Vid en avvägning mellan dessa intressen ska skälig hänsyn tas till bl.a. befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande (se 4 kap. 36 PBL). s bedömning Domstolen bedömer i detta fall att kommunen har handlagt planärendet på ett formellt riktigt sätt och hållit sig inom det handlingsutrymme som kommunen har vid detaljplaneläggning. Domstolen finner vidare att den antagna detaljplanen är förenlig med översiktsplanen för området. Vad avser den antagna planens konsekvenser för intilliggande fastigheter konstaterar domstolen följande. I planbeskrivningen anges att planen är en avvägning mellan olika intressen där behovet av nya bostäder och verksamheter ställs mot enskildas behov. Det framgår vidare att förslagets volym efter samrådet har sänkts från fem våningar till fyra. Som ovan konstaterats är planläggning av mark- och vatten en kommunal angelägenhet. Stor vikt bör därför tillmätas de lämplighetsbedömningar som kommunen har företagit. Vad särskilt avser frågan om skuggning och minskat ljusinsläpp konstaterar domstolen att i den kommunala självbestämmanderätten ligger att de som berörs av en plan har att tåla relativt långtgående förändringar i sin närmiljö. För att utgöra hinder mot en plan krävs att de föreliggande enskilda intressena drabbas av betydande olägenhet. Vid bedömningen av vad som är att betrakta som betydande olägenhet ska områdets karaktär och förhållandena på orten beaktas. Med detta menas att toleransnivån måste vara något högre i vissa fall (prop. 1985/86:1 s.484). Med hänsyn till planområdets läge finner dock mark- och miljödomstolen att de olägenheter som de klagande drabbas av i form av skuggning och minskat ljusinsläpp inte är betydande i den mening som avses i 2 kap. 9 PBL. Skäl att upphäva planen på denna grund föreligger således inte. Spikens samfällighetsförening har vidare anfört att detaljplanens genomförandebeskrivning är behäftad med brister eftersom den inte anger om exploateringsavtal

8 8 har ingåtts mellan kommunen och fastighetsägarna samt i anslutning till den uppgiften redogjort för avtalens innehåll jämte de konsekvenser som avtalen kan få för Samfällighetsföreningen. Samfällighetsföreningen har även anfört att det råder oklarheter beträffande gårdsgatans planerade användning under framförallt byggtiden. Vad avser frågan om exploateringsavtal konstaterar domstolen att det av 4 kap. 33 PBL bl.a. följer att planbeskrivningen ska innehålla en redovisning för hur en plan är avsedd att genomföras samt att det av genomförandebeskrivningen ska framgå om kommunen avser ingå exploateringsavtal, dessa avtals huvudsakliga innehåll samt konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av sådana avtal. Domstolen noterar att det av genomförandebeskrivningen till aktuell plan bl.a. framgår att exploateringsavtal ska tecknas mellan kommunen och byggherrarna samt att detta avtal närmare ska reglera kostnads- och ansvarsfördelning mellan kommunen och fastighetsägarna. Det framgår även att exploateringsavtal ska ingås innan detaljplanen antas. Enligt domstolens mening är vad som angetts i genomförandebeskrivningen tillräckligt och i enlighet med vad som anges i PBL. Det saknas således skäl att upphäva planen på denna grund. Beträffande frågan om gårdsvägen gör mark- och miljödomstolen följande överväganden. Det framgår av utredningen att den intilliggande järnvägen kommer att breddas samt att Trafikverket inte kommer att tillåta byggnationer i anslutning till järnvägen som riskerar att störa utbyggnaden av denna. Enligt domstolen är det sannolikt att genomförandet av planen kommer att kompliceras av den samtidiga utbyggnaden av järnvägen, t.ex. avseende möjligheten att påbörja byggnation, men också med hänsyn till att gårdsvägen i större omfattning än annars förmodligen kommer att behöva utnyttjas för byggtrafik. Av planhandlingarna framgår inte på ett tydligt sätt hur gårdsvägen kommer att hanteras. Detta är dock inte omständigheter som omöjliggör genomförandet av planen eller på annat sätt utgör skäl att upphäva denna.

9 9 Sammanfattningsvis finner domstolen således att kommunen har handlagt planärendet på ett formellt korrekt sätt och att den inte har gått utöver sina befogenheter enligt 1 kap. 2 PBL. Den avvägning som kommunen har gjort mellan aktuella enskilda och allmänna intressen får anses ligga inom ramen för det handlingsutrymme som de materiella reglerna i PBL ger. Vidare kan detaljplanen i fråga inte anses innebära sådana betydande olägenheter enligt 2 kap. 9 PBL för de kringboende att detaljplanen av den anledningen inte skulle kunna godtas. Vad klagandena i övrigt har anfört om bl.a. detaljplanens inverkan på områdets träd påverkar inte domstolens bedömning. Överklagandena ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV427) Överklagande senast den 29 augusti Marianne Wikman Ahlberg Ewa Andrén Holst I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Marianne Wikman Ahlberg, ordförande, och tekniska rådet Ewa Andrén Holst. Föredragande har varit beredningsjuristen Henriette Fornas Minerskjöld.

10 Bilaga 1 NACKA TINGSRÄTT Avdelning 3 INKOM: MÅLNR: P AKTBIL: 12

11

12

13 Bilaga 2 ANVISNING FÖR HUR MAN ÖVERKLAGAR DOM I MÅL SOM HAR ÖVER- KLAGATS TILL MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Den som vill överklaga mark- och miljödomstolens dom ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till mark- och miljödomstolen. Överklagandet prövas av Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt. Överklagandet ska ha kommit in till mark- och miljödomstolen inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. För att ett överklagande ska kunna tas upp krävs att Mark- och miljööverdomstolen lämnar prövningstillstånd. Det görs om: 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som markoch miljödomstolen har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om: 1. den dom som överklagas med angivande av mark- och miljödomstolens namn, datum för domen samt målnummer, 2. den ändring av mark- och miljödomstolens dom som klaganden vill få till stånd, 3. grunderna (skälen) för överklagandet, 4. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit. Ytterligare upplysningar lämnas av mark- och miljödomstolen. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. Om prövningstillstånd inte meddelas står mark- och miljödomstolens avgörande fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Mark- och miljööverdomstolen varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. DV 427 Producerat av Domstolsverket