70 år av. utveckling

Transkript

1 år av utveckling

2 Avfall Sverige p Avfall Sverige är kommunernas branschorganisation inom avfallshantering och återvinning. Det är Avfall Sveriges medlemmar som ser till att avfall tas om hand och återvinns i alla landets kommuner. Vi gör det på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktigt. Vår vision är Det finns inget avfall. Vi verkar för att förebygga att avfall uppstår, att mer återanvänds och att avfall som uppstår återvinns och tas om hand på bästa sätt. Kommunerna och deras bolag är ambassadör, katalysator och garant för denna omställning. Vår symbol - i sin helhet - är en omöjlig figur där cylinderns insida ger intryck av att vara större än utsidan. Detta speglar att avfall är så mycket mer än skräp. Medlemmar Avfall Sverige företräder medlemmarna kommuner, kommunalförbund, kommunala bolag och kommunala regionbolag inom avfall och återvinning. Genom medlemmarna representeras hela Sveriges befolkning. I föreningen ingår också, som associerade medlemmar, ett hundratal tillverkare, konsulter och entreprenörer aktiva inom avfallshantering. Styrelse Avfall Sveriges styrelse består av 18 ledamöter, tio förtroendevalda och åtta tjänstemän. Ledamöterna är verksamma inom kommuner. kommunalförbund eller kommunala bolag. Valberedningen ska sträva efter att styrelsens sammansättning speglar föreningens medlemmar i vad avser deras organisationsstruktur, storlek och geografiska fördelning samt sträva efter en så jämn könsfördelning som möjligt. Styrelsen sammanträder på ordförandes kallelse vid minst fyra tillfällen varje verksamhetsår. Kansli Avfall Sveriges kansli består av 19 fast anställda medarbetare. Kansliet finns i Malmö, med två medarbetare placerade i Stockholm. Styrelsen beslutar om kansliets inriktning och arbetet leds av vd. Rådgivning Medlemmarna i Avfall Sverige får ta del av och blir en del av landets högsta samlade kompetens på avfallsområdet. Specialistkunskaperna kan medlemmarna dra nytta av genom rapporter eller direktkontakt med kansliet, dit medlemmar också kan vända sig när det gäller juridik och informationsfrågor. Finansiering Intäkterna består till ungefär lika delar av avgifter från Avfall Sveriges medlemmar och intäkter från affärsverksamhet som kurser, konferenser, konsultuppdrag, publikationer med mera. Samtliga medlemmar betalar medlems- och serviceavgift, kommunmedlemmar betalar därutöver en utvecklingsavgift.

3 å två minuter Arbetsgrupper Arbetsgrupperna är en viktig länk mellan medlemmar och kansli men även mellan medlemmarna. Kurser och temadagar, utvecklingsprojekt och kunskapsöverföring är resultat av arbetsgruppernas verksamhet. Arbetsgrupperna är också viktiga för att förankra Avfall Sveriges ståndpunkter i olika lagstiftningsoch påverkansfrågor. Arbetsgrupperna är indelade i nio områden. Utvecklingskommittén Utvecklingskommittén består av ordförande i arbetsgrupperna och ytterligare en representant från Avfall Sveriges medlemmar. Kommittén ska besluta om vilka projekt som ska beviljas och fördelningen av medel för att genomföra dem. Resultaten från de olika utvecklingssatsningarna redovisas i rapporter samt på kurser och temadagar deltagare 2016 Utbildning Avfall Sverige arrangerar årligen ett 40-tal kurser, temadagar och konferenser för att höja kompetensen och ge medlemmarna möjlighet att utbyta erfarenheter inom branschen. Utbildningsverksamheten lockar varje år cirka deltagare. Avfall Sverige erbjuder också ett flertal webbaserade kurser. Utbildingsverksamheten är väl förankrad i arbetsgrupperna och möter därmed medlemmarnas behov. Avfall Web Avfall Sveriges statistikverktyg Avfall Web ger kommunerna möjligheterna till jämförelser, benchmarking och uppföljning. Systemet ligger också till grund för den nationella statistiken av hushållsavfall, som Avfall Sverige tar fram varje år och publicerar i Svensk Avfallshantering och i en årlig rapport med statistik på läns- och kommunnivå. Avfall Sverige levererar statistikunderlag till bland annat Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Statistiska Centralbyrån. 10 skrivelser remissvar rapporter 2016 Kommunikation De övergripande målen med Avfall Sveriges gemensamma kommunikation är ökad kännedom om svensk avfallshantering och om kommunernas roll. Den gemensamma kommunikationen sker i form av kampanjer med olika teman, är temat förebyggande och återanvändning. Avfall Sverige ger ut branschtidningen Avfall och Miljö samt ett nyhetsbrev med aktuellt inom branschen. På hemsidan finns nyheter och material för nedladdning. Där finns också möjlighet att anmäla sig till Avfall Sveriges kurser, konferenser och temadagar Påverkansarbete Avfall Sveriges kontakter med beslutsfattare, myndigheter, departement och pågående utredningar är omfattande. Det gäller främst Naturvårdsverket och Miljödepartementet men även andra departement, myndigheter och organisationer. Avfall Sverige bidrar också aktivt med synpunkter inför politiska beslut genom remissvar och skrivelser. Avfall Sverige bedriver också påverkansarbete inom EU. Det sker dels via Miljödepartementet och Naturvårdsverket, som representerar Sverige. Dels sker direkt påverkan via den Brysselbaserade organisationen Municipal Waste Europe (MWE), CEWEP och andra. Avfall Sverige är också en del av det globala nätverket ISWA - International Solid Waste Association 8 4 0

4 Innehåll Årsberättelse 2016 Året i korthet Ordförande och vd har ordet Verksamheten Rapporter, guider och mallar Ekonomi...20 Remissvar och skrivelser...21 Kurser och konferenser...22 Organisation...23 Personal...24 Avfall Sverige 70 år i korthet Avfall Sverige Avfall Sveriges statistik för 2015 presenterades vid årsmötet i Gävle Insamlingen av matavfall har ökat med över 50 procent åren , och etappmålet om att samla in 50 procent av matavfall i hushållsavfallet till 2018 är inom räckhåll. Avfall Sverige tog fram nytt samarbetsavtal med apoteken kring kasserade sprutor och kanyler från hushållen. Avfall Sveriges startade ett projekt om säkerhet på återvinningscentraler. Projektet ska kartlägga hur stort problemet med hot, våld, inbrott etc. är och resultera i en rapport med goda exempel från kommuner hur man löst problemet. En medlemsundersökning inom Avfall Sverige genomfördes. Ett syfte var bland annat att ge styrelsen stöd i att staka ut den framtida inriktningen för organisationen. Arbetet med att uppmärksamma Avfall Sveriges 70-årsjubileum 2017 inleddes. Avfall Sveriges utbildningsverksamhet har varit kvalitetscertifierade enligt ISO 9001:2008 sedan 2008 och 2016 beslutades att utvidga certifieringen till att omfatta hela Avfall Sveriges verksamhet. Det kommer att ske i oktober 2017 enligt den nya standarden ISO 9001:2015.»» Under politikerveckan i Almedalen var Avfall Sverige medarrangör till tre seminarier tillsammans med systerorganisationer.

5 ÅRET I KORTHET Sverige Frågan om förändrat insamlingsansvar var i högsta grad levande under året. Regeringens utredare lämnade ett utkast till rapport om hur ett kommunalt insamlingsansvar för förpackningar och returpapper ska kunna utformas. Utkastet betraktades som ett arbetsmaterial för Miljödepartementet och arbetet i regeringskansliet med regeländringar ska konkretiseras våren Inriktningen är fortfarande att skapa långsiktigt hållbara regler som bidrar till bättre insamlingssystem och mer materialåtervinning. De för kommunerna så viktiga frågorna om avfallsförebyggande, återanvändning och att klättra högre upp i avfallshierarkin fick ökad aktualitet under året. Regeringen tillsatte under året två utredningar som i förlängningen ska leda dit. Dessutom beslutades om sänkt mervärdesskatt på mindre reparationer av diverse produkter och en skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror infördes. Regeringen tillsatte en utredning om behovet av att införa skatt på förbränning av avfall. Utredningen kopplas även till EU:s system för handel med utsläppsrätter. Utredningen ska göra en grundläggande analys av förutsättningarna för avfallsförbränning i Sverige. En fråga som diskuterats flitigt, inte minst i media, är om importen av avfall för energiåtervinning i Sverige påverkar materialåtervinningen i Sverige och i exporterande land. Avfall Sverige med flera aktörer lät därför undersöka om det var så. Den viktigaste slutsatsen av undersökningen var att det inte finns något som tyder på att importen påverkar ambitionen att återvinna. Avfall Sverige välkomnade i sitt remissvar Naturvårdsverkets förslag om lättnader i kraven på väderskydd vid lagring och förbehandling av el-avfall på åvc. Lagrådet riktade hård kritik mot regeringens förslag till ny upphandlingslagstiftning, som därmed försenades och inte infördes förrän 1 januari Riksdagen antog i juni regeringens lagförslag om reglering av avfallshierarkin i miljöbalken. Avfall Sverige är positivt till Jordbruksverkets förslag på ett utvidgat pantsystem för dryckesförpackningar. Naturvårdsverket lämnade sin utredning om hållbar textilkonsumtion till regeringen. Avfall Sverige välkomnade Naturvårdsverkets initiativ om bättre resurshushållning kring textil och textilavfall och konstaterade att det kommer att kräva samverkan mellan många aktörer. Regeringen beslutade om en ny förordning för att minska förbrukningen av plastbärkassar. Butiker och andra som i en yrkesmässig verksamhet tillhandahåller plastbärkassar till konsumenter måste informera om kassarnas miljöpåverkan och fördelarna med en minskad förbrukning. Regeringsuppdraget om Giftfria och resurseffektiva kretslopp som Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen arbetat med i nästan två år redovisades. Uppdraget hade bland annat identifierat ett behov av ökad vägledning från Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, exempelvis om när avfall upphör att vara avfall och hur kemikalielagstiftningen ska tillämpas på återvunna material. EU EU-kommissionens förslag till bedömningskriterier för den farliga egenskapen för ekotoxiskt (HP14) kritiserades. Förslaget kan ge långtgående konsekvenser för avfallsbranschen utan att gynna miljön. Den föreslagna metoden överskattar farligheten hos komplexa avfallsslag och riskerar att cirka en miljon ton aska som idag klassas som icke farligt måste omklassificeras till farligt avfall. Medlemsstaterna röstade ned förslaget, som gick vidare till ministerrådet för beslut. Avfall Sverige lämnade remissvar på Europeiska kommissionens förslag till cirkulär ekonomi. Kommissionens förslag innebär ett tydliggörande av att producenterna har det fulla ekonomiska ansvaret för produkter som omfattas av producentansvaret. Avfall Sverige anser också att återvinningsmålen behöver utformas så att de mäter faktisk återvinning. Förslag till reviderade avfallsdirektiv har fortsatt diskuterats inom EU och slutliga beslut kan väntas under 2017 eller möjligen inte förrän Det finns många knäckfrågor och dit hör definitioner, återvinningsmål, mål om deponeringsminskning med flera. AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE

6 ORDFÖRANDE OCH VD HAR ORDET En pigg 70-åring mitt i händelsernas centrum Under 2017 hoppas vi på genombrottet som ger kommunerna en laglig rätt att planera, genomföra och finansiera åtgärder för att förebygga och återanvända avfall har varit ett händelserikt år inom svensk avfallshantering med många frågor på den politiska agendan. Regeringen har tagit flera initiativ för att nå de övre stegen i avfallshierarkin. Under 2016 tillsattes till exempel en utredning kring vilka hinder som finns och vad som krävs för att öka återanvändningen av produkter för att åstadkomma en mer cirkulär ekonomi. I utredningen ingår att klargöra kommunernas ansvar kring återbruk för att kunna klättra uppåt i avfallshierarkin. Det är en fråga som Avfall Sverige aktivt har drivit i flera år. Under 2017 hoppas vi därför på genombrottet som ger kommunerna en laglig rätt att planera, genomföra och finansiera åtgärder för att förebygga och återanvända avfall. Det skulle innebära en bra injektion för att komma närmare vår vision det finns inget avfall. Det finns tydliga mål för biologisk återvinning, vilket varit en drivkraft för kommunerna att införa matavfallsinsamling. 212 kommuner 73 procent av alla landets kommuner erbjuder nu separat insamling av källsorterat matavfall. Biogasproduktion handlar om att producera ett fossilfritt drivmedel, men också om att ta tillvara avfall och återföra näring till jordbruket via biogödsel. Detta kretslopp, och insikten om hur helheten fungerar, är avgörande för en hållbar utveckling. För det krävs långsiktiga och stabila regler. Just nu känns de långsiktiga förutsättningarna för biogasen lite svajigt. För snart tio år sedan väckte Avfall Sverige frågan om att insamlingen av förpackningar och returpapper inte fungerar. Sedan dess har flera regeringsutredningar presenterats. Avfall Sverige strävar efter att hitta helhetslösningar som blir bra både utifrån ett användarperspektiv hushållen och ett miljöperspektiv. Allt fler är nu inne på samma spår. Miljö ministern har kommunicerat att det är regeringens ambition och frågan kommer förhoppningsvis till ett avgörande under Vår målbild är att samla all insamling rest- och matavfall, förpackningar och tidningar, textilier med mera under kommunalt ansvar. Det behövs tydliga regler för insamlingen för att nå en begriplig helhet för medborgarna och därmed uppnå en stor miljönytta. Avfallsfrågorna kommer in tidigare i samhällsplaneringen och ingår i allt högre utsträckning i diskussioner kring framtids- och helhetsperspektiv i samhället. Och detta är ju en förutsättning i ett Sverige som växer. När man formar nya samhällen eller bostadsområden måste avfallshanteringen ingå på samma självklara sätt som andra funktioner. Hushållen måste känna att de får en bra service och kommunerna måste få möjlighet att ordna den service som medborgarna vill ha. Inom EU diskuterades ett förändrat direktiv och den cirkulära ekonomin, men man kom inte till avslut. I bästa fall blir detta klart 2017, men mer sannolikt under Ambitionerna om ökad återvinning och minskad deponering kommer troligtvis att skruvas ner. Många länder håller i handbromsen, inte minst av ekonomiska skäl markerade EU, bland annat genom Energiunionen, en större acceptans för energi ur avfall. EU uppmanar länderna att använda kapacitet i andra länder för att energiåtervinna avfall på ett miljömässigt bra sätt. Här kan Sverige bidra genom att exportera energiåtervinning som en behandlingstjänst. Frågan om import av avfall har fått ökat politiskt stöd både inom EU och nationellt. Trots många negativa inslag i media under året så upprätthålls en positiv syn på vår bransch och energiåtervinning på den övergripande politiska nivån. Under 2016 genomförde Avfall Sverige en medlemsundersökning. Syftet med den är bland annat att se om medlemmarna är nöjda med det arbete Avfall Sverige bedriver, men också inte minst för att ge styrelsen stöd i att staka ut den framtida inriktningen för organisationen. Vi känner ett starkt stöd från med- 6 AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE 2016

7 ORDFÖRANDE OCH VD HAR ORDET Claes Thunblad, ordförande, och Weine Wiqvist, vd, har lagt ett händelserikt år bakom sig och hoppas att 2017 innebär ett genombrott för kommunernas möjlighet att förebygga avfall. Vi har blivit bättre på att ta om hand avfallet men vi har mycket mer avfall att ta hand om. Det betyder stora utmaningar framöver, kopplat till olika miljöproblem. lemmarna. Medlemsundersökningen ledde bland annat fram till viss positionsförändring vad det gäller kommunikationsarbetet. Avfall Sverige som organisation ska nu fokusera på att kommunicera med nationella samhällsintressenter och beslutsfattare. Medlemsundersökningen har också föranlett att vi har påbörjat att tydliggöra vägen mot visionen genom till exempel konkretiserade målsättningar. Under 2017 blir organisationen Avfall Sverige 70 år. Det här hänt en hel del inom svensk avfallshantering sedan Fokus var då att skapa en fungerande insamling. På 70- och 80-talen var fokus att bygga infrastruktur, med stora rationella enheter. Nu är vi tillbaka där vi började, i gränssnittet mot medborgarna var avfall ett problem, idag är det en resurs. Vi har blivit bättre på att ta om hand avfallet men vi har mycket mer avfall att ta hand om. Det betyder stora utmaningar framöver, kopplat till olika miljöproblem. Avfall Sveriges medlemmar har förmåga att tillfredsställa förväntningarna på avfallshanteringen men det kommer se lite olika ut i olika kommuner. Detta måste vi hitta sätt att hantera, till exempel genom samverkan. Samverkan inom kommunen, mellan kommunerna och med de slutliga användarna, av biogas och biogödsel till exempel. I en cirkulär ekonomi kan vi inte agera själva, vi måste bjuda in och se till att bjudas in där dessa saker diskuteras. Under 2016 beslutade riksdagen om nya upphandlingsregler. Det är nu tydligare hur olika kommuner kan samverka kring avfallshantering. Verktygslådan har vuxit, vilket underlättar samverkan kring insamling, behandling, kompetensförsörjning etc. Avfall Sverige stöttar kommunerna i samverkan lokalt genom att erbjuda kunskapsutveckling, erfarenhetsutbyte och genom att samordna våra medlemmar kring ett enkelt, välfungerande system. Avfall Sverige driver ett sakintresse, baserat på kunskap. Vår strävan är att bidra till att vi alla ska kunna ta några steg framåt. Claes Thunblad ordförande Avfall Sverige Weine Wiqvist VD Avfall Sverige AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE

8 VERKSAMHETEN Påverkan, erfarenhetsutbyte och kunskapsförmedling AVFALL SVERIGES ARBETSGRUPPER KOMMUNIKATION FÖREBYGGANDE GIFTFRIA KRETSLOPP KOMMUNALT ANSVAR BIOLOGISK ÅTERVINNING INSAMLING ENERGIÅTERVINNING AVFALLSANLÄGGNINGAR ÅTERVINNINGSCENTRALER På frågan om Avfall Sverige bidrar till att skapa en miljöriktig och hållbar avfallshantering i Sverige, instämmer 97 procent av medlemmarna. Detta värdesätter medlemmarna mest med Avfall Sverige, enligt några svar ur medlemsundersökningen som genomfördes 2016: Informationen, utvecklingsklimatet och utbildningsmöjligheterna. Att vi medlemmar hålls uppdaterade på utvecklingen/vad som är på gång i Sverige och utomlands. Kursutbudet! Avfall Sverige är i ständig utveckling, med tiden, det uppskattar vi medlemmar. Att man kan ringa till Avfall Sveriges kansli och bli trevligt bemött samt att man får den hjälp man behöver. På frågan om Avfall Sverige bidrar till att skapa en miljöriktig och hållbar avfallshantering i Sverige, instämmer 97 procent av medlemmarna. En överväldigande majoritet över 90 procent tycker också att Avfall Sveriges arbete präglas av trovärdighet och att medlemmarnas intressen företräds. När det gäller deltagande och representation svarade 92 procent att de deltar i utbildningar och 90 procent tar aktivt del av information och rapporter. 87 procent uppgav att de deltar i konferenser och 36 procent i arbetsgrupper eller nätverk. 10 procent av medlemmarna är engagerade i styrelsen, utvecklingskommittén eller andra styrande organ. Medlemsundersökningen visade också att Avfall Sveriges kansli behöver förbättra informationen kring arbetsgruppernas verksamhet, som är tämligen okänd för många medlemmar. Arbetsgrupperna Avfall Sverige företräder medlemmarnas intressen i kontakter med beslutsfattare, myndigheter, organisationer och media. Via arbetsgrupper, utbildningar och andra kontakter får kansliet den information, kunskap och kännedom om medlemmarnas önskemål som behövs för att kunna föra fram deras synpunkter på ett väl förankrat och trovärdigt sätt. Medlemmarnas kompetens utvecklas genom erfarenhetsutbyte och kunskapsförmedling. En stor del av erfarenhetsutbytet sker i de nio arbetsgrupperna. Arbetsgrupperna är en viktig länk både mellan medlemmar och kansli och medlemmarna emellan eftersom så mycket av erfarenhetsutbytet sker där. En stor del av påverkansarbetet har också sin uppkomst i arbetsgrupperna. Det är medlemmarnas erfarenhet som visar vilka frågor 8 AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE 2016

9 VERKSAMHETEN Årsmötet 2016 hölls i Gävle. Under årsmötet finns det många tillfällen till nätverkande och erarenhetsutbyte, här under lunchen. Arbetsgrupperna möts minst två gånger om året och håller däremellan kontinuerlig kontakt. Rådgivarna på Avfall Sveriges kansli deltar i arbetsgruppsmötena, oftast som sekreterare. som bör uppmärksammas och föras vidare genom Avfall Sverige till beslutsfattare och myndigheter. Arbetsgrupperna möts minst två gånger om året och håller däremellan kontinuerlig kontakt. Rådgivarna på Avfall Sveriges kansli deltar i arbetsgruppsmötena, oftast som sekreterare. Cirka 250 representanter för medlemmarna allt från mindre kommuner till kommunägda regionbolag är engagerade i någon arbetsgrupp eller undergrupp. Informationen från arbetsgrupperna sprids vidare inom den egna organisationen eller genom regionala nätverk, i tidningen Avfall och Miljö och via Avfall Sveriges hemsida. Kurser, temadagar och konferenser är också viktiga tillfällen för erfarenhetsutbyte. Från 2017 införs en möjlighet för alla medlemmar inom Avfall Sverige att följa arbetsgruppernas verksamhet via särskilda nyhetsbrev från respektive arbetsgrupp. Kurser och temadagar, utvecklingsprojekt och annan kunskapsöverföring är resultat av arbetsgruppernas verksamhet. Arbetsgrupperna är också en viktig intern bas för att förankra Avfall Sveriges ståndpunkter i olika lagstiftnings- och påverkansfrågor. Interna nätverk Erfarenhetsutbyte sker också i de olika nätverk som finns inom Avfall Sverige. Ett sådant är företagsgruppen, som består av representanter för de associerade privata företagen. Ett annat nätverk är Avfall Sverige Yngre för personer under 36 år, som arbetar med avfallsfrågor. Nätverk för skolinformatörer bland Avfall Sveriges medlemmar träffas en gång om året. Det finns också nätverk för avfallsingenjörer, avfallsinformatörer, upphandlare, ingenjörer och drifttekniker vid biogasanläggningar samt säkerhetsrådgivare. Det finns även ett nätverk kring frågor som rör förebyggande av avfall och återanvändning. En stor del av Avfall Sveriges medlemmar träffas även i olika regionala nätverk. Det finns ett 20-tal regionala nätverk där sammanlagt cirka 250 kommuner ingår. Nätverken har etablerade kontakter med rådgivare på Avfall Sveriges kansli. Påverkansarbete Avfall Sverige företräder medlemmarna vid kontakter med myndigheter och beslutsfattare på både nationell och europeisk nivå. Det sker till exempel vid möten och uppvaktningar, genom remissvar, skrivelser och medieinslag. Avfall Sverige är en viktig remissinstans, vilket avspeglas i de många remissvaren som årligen lämnar kansliet. Utgångspunkten för Avfall Sveriges ställningstaganden är de övergripande ståndpunkter, som beslutades om 2014, och medlemmarnas intressen i de aktuella frågorna. Avfall Sverige ingår i olika expert- och referensgrupper kopplade till statliga utredningar. Exempelvis ingår Avfall Sveriges vd som expert i utredningen om förbränningsskatt. Vid möten med regeringskansliet, riksdagsledamöter, politiska tjänstemän och myndigheter representeras Avfall Sverige oftast av vd och olika rådgivare, men även representanter för styrelse eller medlemmar kan delta. Under ett år kan det handla om över hundra mötestillfällen och påföljande kontakter via mail med mera. AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE

10 VERKSAMHETEN Under politikerveckan i Almedalen i juli 2016 var Avfall Sverige medarrangör till tre seminarier tillsammans med systerorganisationer. Sedan flera år tillbaka arrangerar Avfall Sverige tillsammans med systerorganisationerna Energiföretagen Sverige, Energigas Sverige och Svenskt Vatten möten med riksdagsledamöterna vid ett flertal tillfällen under året och deltar även vid riksdagspartiernas kommundagar och kongresser. Under politikerveckan i Almedalen i juli 2016 var Avfall Sverige medarrangör till tre seminarier tillsammans med systerorganisationer. Kunskapsförmedling Avfall Sverige bedriver en omfattande utbildningsverksamhet för att höja branschens kunskap och kompetens. Under 2016 deltog (2 105) personer vid ett 40-tal olika tillfällen i Avfall Sveriges utbildningsverksamhet. Utbildningens inriktning är förankrad i arbetsgrupperna och tillgodoser därför både medlemmarnas och branschens behov. Avfall Sverige genomför regelbundet undersökningar av medlemmarnas syn på verksamheten och den senaste undersökningen visade att Avfall Sveriges medlemmar är mycket nöjda med den utbildning som erbjuds. Medlemsrådgivning Medlemmarna kan dra nytta av Avfall Sveriges specialistkunskaper genom rapporter eller direktkontakt med kansliet. De kan även vända sig till föreningen för rådgivning i frågor som är relaterade till den kommunala avfallshanteringen. Medlemsrådgivningen är en mycket uppskattad medlemsservice. Personlig rådgivning sker via telefon och e-post. Guider och handböcker kompletterar rådgivningen och når samtidigt en större grupp medlemmar. Avtalsmallar och standardavtal som Avfall Sverige tagit fram är en del av den service som medlemmarna kan ta del av. Mallar för avtal finns bland annat i checklistor och guider. Ett exempel på ett sådant avtalsarbete är standardavtalet för samarbete mellan kommuner och El-Kretsen om insamling av elavfall. Rådgivning för att stödja kommunerna vid användning av standardavtal utgör också en viktig medlemsservice. Avfall Sverige fungerar ofta som förmedlande länk till medlemmar och andra som besitter ännu mer kunskaper och erfarenheter i olika frågor. Årsmöte 2016 hölls årsmötet i Gävle och 547 (632) personer deltog. Den traditionella Avfall Sverige-utställningen, där företagsmedlemmarna visar upp sina produkter och tjänster, lockade 29 (40) utställare. Höstmöte Insamling var temat för Avfall Sveriges höstmöte (428) personer deltog och höstmötet hölls i Stockholm. En nyhet var en mini-utställning där flera av Avfall Sveriges medlemmar fick möjlighet att visa sina produkter och tjänster inom området. Medlemsdagar Vartannat år åker Avfall Sveriges rådgivare runt i landet för att träffa medlemmarna på särskilda anordnade dagar hölls medlemsdagarna på sex olika orter från norr till söder och närmare 300 medlemmar deltog. Medlemsdagarna erbjuder konkret och matnyttig information i aktuella frågor, om föreningens verksamhet och i aktuella omvärldsfrågor. Det finns också tid för dialog, diskussioner och det av många medlemmar uppskattade nätverkandet. Kvalitetscertifiering Avfall Sveriges utbildningsverksamhet har varit kvalitetscertifierade enligt ISO 9001:2008 sedan Beslut togs 2016 att utvidga certifieringen till att omfatta hela Avfall Sveriges verksamhet. Det kommer att ske vid en om- och nycertifering i oktober 2017 enligt den nya standarden ISO 9001:2015. Avfall Web Avfall Sveriges statistikverktyg Avfall Web ligger till grund för den nationella statistiken av hushållsavfall, som Avfall Sverige tar fram varje år och publicerar i Svensk Avfallshantering. En rapport med statistik på läns- och kommunnivå där uppgifterna är hämtade ur Avfall Web, publiceras också årligen. Under 2016 matade 96 procent av kommunerna in värden för mängden mat- och restavfall. Avfall Sveriges målsättning är att kommuner och avfallsanläggningar också ska ha stor egen nytta av Avfall Web. Allt fler kommuner upptäcker de verktyg och funktioner som finns i systemet samt möjligheterna till jämförelser och benchmarking. Avfall Sverige levererar statistikunderlag till bland annat Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Statistiska Centralbyrån, miljömålsportalen (länsstyrelsernas uppföljning av miljömål på länsnivå) samt SKL:s sammanställning av Kommunens Kvalitet i Korthet. Avfall Sverige arbetar för att få bättre samordning, ökad användbarhet och bättre förståelse för svensk avfallsstatistik. Målet är att inmatningen i Avfall Web och användbarheten ska öka ytterligare. Det är också viktigt att hela tiden arbeta med att förbättra kvaliteten på de inmatade uppgifterna. 10 AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE 2016

11 VERKSAMHETEN Höstmötet 2016 hölls i Stockholm och Jessica Cederberg Wodmar var moderator. Märkningen Miljönär-vänlig premierar verksamheter som gynnar en hållbar konsumtion genom att laga, låna och återanvända. Kommunikation Avfall Sverige ska vara medias naturliga kontaktyta i olika avfallsfrågor och många inslag i media bygger på faktainsamling hos Avfall Sverige. Media har också kontaktats både vid personliga besök och genom ett speciellt nyhetsbrev som belyser aktuella avfallsfrågor. 24 (31) pressmeddelanden från Avfall Sverige publicerades. Flera av dem resulterade i nyhetsinslag i olika media. En av de frågor som uppmärksammades mest rörde hot och våld på återvinningscentraler med anledning av ett nytt projekt, som Avfall Sverige startade under hösten Även avfallsstatistiken, som publiceras i Svensk Avfallshantering och rapporten Hushållsavfall i siffror, rönte stort intresse. Avfall Sverige deltar också löpande i debatten och under 2016 publicerades 3 (4) egna debattartiklar och 2 (6) repliker på andras debattartiklar. Under 2016 fortsatte den gemensamma kampanjen som startade 2015 och som ska pågå under flera år. Kampanjen fokuserar på förebyggande och återanvändning, ett tema som medlemmarna har efterfrågat. Kampanjen är byggd kring märkningen Miljönär-vänlig, som premierar verksamheter som gynnar en hållbar konsumtion genom att laga, låna och återanvända. De övergripande målen med Avfall Sveriges gemensamma kommunikation, som pågått sedan 2006, är ökad kännedom om svensk avfallshantering och om kommunernas roll. Projektet Europa minskar avfallet (European Week for Waste Reduction, EWWR) arrangerades år 2016 för åttonde gången. Inom projektet ska EU-länderna under en och samma vecka lyfta frågan om att förebygga avfallet på olika sätt. Avfall Sverige har varit nationell samordnare under de år projektet pågått, med stöd av Naturvårdsverket deltog 32 (33) länder i projektveckan med över olika aktiviteter. Avfall och Miljö är branschtidningen för alla som arbetar med avfallshantering och återvinning. Tidningen kommer ut med fem nummer per år enligt ett fast utgivningsschema. Den TS-kontrollerade upplagan är exemplar (2 200 exemplar). Tidningen publiceras också i en digital version på hemsidan. 21 (21) nyhetsbrev gavs ut under året. Nyhetsbrevet har ingen fast utgivningsplan utan ges ut vid behov, varannan vecka i genomsnitt. Nyhetsbrevet ges även ut elektroniskt, parallellt med det tryckta. Det finns också ett elektroniskt nyhetsbrev från Avfall Sverige Utveckling, med information om projekt och rapporter, och ett med nyheter från utbildningsverksamheten. På Avfall Sveriges hemsida finns förutom nyheter även material för nedladdning, framför allt på de lösenordskyddade medlemssidorna, till exempel guider och rapporter. På hemsidan finns också möjlighet att anmäla sig till Avfall Sveriges kurser, konferenser och temadagar. Antalet besökare på hemsidan håller sig ganska stadigt till mellan och per månad. Avfall Sverige svarar för driften av den nationella avfallsportalen Bakom denna står Naturvårdsverket, El-Kretsen, Elektronikåtervinning i Sverige, Förpacknings- AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE

12 VERKSAMHETEN Moderator Pontus Herin och miljö- och jordbruksutskottets ordförande Matilda Ernkrans under en diskussion på årsmötet. Certifieringen är frivillig och bygger på noggrann kvalitetsdokumentation och fri insyn vad det gäller miljö och kvalitet. och Tidningsinsamlingen och Avfall Sverige. Portalen, som har funnits sedan 2002, har varje månad cirka besökare. Certifierad återvinning och frivilligt åtagande Avfall Sveriges certifieringssystem för biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 har funnits i 17 år och under 2016 var 19 anläggningar certifierade. Certifieringen är frivillig och bygger på noggrann kvalitetsdokumentation och fri insyn vad det gäller miljö och kvalitet. Hela kedjan från råvara till slutprodukt anpassas till enhetliga kriterier utifrån miljöskydds- och användarbehov. Systemet har arbetats fram i samråd med lantbruks- och livsmedelsbranschen, tillverkare av kompost och biogödsel, jordtillverkare, myndigheter och forskare. Avfall Sverige har även infört ett frivilligt åtagande om att inventera biogas- och uppgraderingsanläggningar på utsläpp. Åtagandet innebär att anläggningarna förbinder sig till regelbundna inventeringar av utsläpp och att åtgärda dessa. Under 2016 lanserade Avfall Sverige också en ny webbplats med djupgående information om biogödsel, Samarbeten och externa nätverk Externa samarbeten gynnar både svensk avfallshantering och föreningens medlemmar. Avfall Sverige har ett omfattande samarbete med andra organisationer både nationellt och internationellt. På det nationella planet sker samverkan med bland andra Sveriges kommuner och Landsting (SKL), Energiföretagen Sverige, Energigas Sverige och Svenskt Vatten. Avfall Sveriges vd är också styrelseledamot i stiftelsen Håll Sverige Rent. Avfall Sverige deltar även i standardiseringsarbetet inom SIS, Swedish Standards Institute. Avfall Sverige har representanter i följande externa nätverk: Arbetsgrupp Sevilla: Samverkansgrupp för EU-relaterade frågor (BREF) Naturvårdsverket och näringslivet Arbetsgrupp cirkulär ekonomi: Samverkansgrupp Naturvårdsverket och näringslivet Avfallsrådet: Naturvårdsverket. Informationsutbyte kring avfallsfrågor och Naturvårdsverkets arbete. Från kommunerna deltar också SKL och representant från en kommun. Batteriåtervinningen: Ett initiativ av Sveriges batteriproducenter för att informera svenska folket om vikten av att lämna in batterier för återvinning. Elreturrådet: Samrådsorgan för att vårda samverkansavtal mellan kommuner och El-Kretsen avseende elavfall. Från kommunerna deltar SKL och tre kommuner. Energiforsk: Samarbete i energifrågor och värmeteknik forskning och askfrågor. Expertgrupp etappmål, Naturvårdsverket/ SMED: Uppföljning av etappmål och mål i nationella avfallsplanen HUT Hållbar Utveckling Skåne: Nätverk för avfallsförebyggande. Håll Sverige Rent: Samarbete i nedskräpnings- och kommunikationsfrågor 12 AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE 2016

13 VERKSAMHETEN Även utanför EU bidrar Avfall Sverige till att driva frågor kring en bättre avfallshantering, inte minst kring förebyggande av avfall, genom ett aktivt deltagande i den globala avfallsorganisationen ISWA. Avfall Sveriges påverkansarbete inom EU är därför viktigt både för medlemmarna och för svensk avfallshantering. Klimatbokslutsnätverk för energiåtervinningsanläggningar Mistra Future Fashion: Hållbar textilhantering Naturvårdsverket, BREF Avfallsbehandling: Samverkansforum Naturvårdsverket, BREF Avfallsförbränning: Samverkansforum Nationella biogasstrategin: Nätverk för att skapa förutsättningar för en fortsatt utveckling av biogasanvändningen Nedskräpningsnätverket: Naturvårdsverket, Håll Sverige Rent och SKL Nätverk matavfallsinsamling: GR, Nätverk matavfallsinsamling för kommuner i Göteborgsregionen Re:Source, Strategiskt innovationsprogram. SaMMa: Samverkansgruppen för minskat matavfall SGBC (Sweden Green Building Council): Revidering av standard Miljöbyggnad 3.0 SIS Standardiseringsarbete TK252 avfallsutrustning SIS TK/TK 535 Karaktärisering av avfall, mark och slam SIS Samordningsgrupp Hållbara och smarta städer och samhällen TK 588 SIS Luftkvalitet TK 423/AG5 samt Fasta återvunna bränslen TK CEN TC 343 SKL Sveriges Kommuner och Landsting: Samverkan i olika frågor SNV Mätfrågor ETS StatSam: Statistiksamverkan med samma aktörer som har samma bas som Avfall Web Strålsäkerhetsmyndigheten: Deltagande i avfallsnämnden som ger myndigheten råd i frågor som rör avfallshantering, råd inför större beslut m.m. Swerea: Testbädd för textilåtervinning Swerea: Testbädd för plaståtervinning Textilnätverket Textilbranschen: Högskolan i Borås, Naturvårdsverket Verksamhetsråd RKK: IVLs verksamhetsråd Resurseffektiva kretslopp och konsumtion EU-frågor och internationellt Bestämmelser från EU ligger till grund för svensk avfallshantering och ställer samtidigt krav på att avfallshanteringen ska utvecklas. Avfall Sveriges påverkansarbete inom EU är därför viktigt både för medlemmarna och för svensk avfallshantering. Påverkansarbetet inom EU kanaliseras genom svenska departement och myndigheter. I Bryssel sker arbetet med påverkan ofta genom olika samverkansorgan. Ett sådant är i den Brysselbaserade organisationen Municipal Waste Europe (MWE). Organisationen företräder kommunernas och de kommunala bolagens intressen inom EU. MWE representerar branschorgan som svarar för samhällets avfallshantering för 340 miljoner invånare i 16 länder. Avfall Sverige är en av grundarna till organisationen. I Bryssel agerar Avfall Sverige även genom CEWEP, som företräder intressen inom energiåtervinning. Avfall Sverige har, tillsammans med MWE och CEWEP, varit aktiv i BREFarbetet även under BREF är det officiella EU-dokumentet som beskriver vad som anses vara bästa tillgängliga teknik för en bransch. Avfall Sverige finns med i Naturvårdsverkets samverkansforum för BREF-arbetet och deltar även på andra sätt i arbetet. ECN (European Compost Network) arbetar med frågor kring biologisk återvinning. Avfall Sveriges rådgivare bidrar med sina expertkunskaper i respektive organisation. Även utanför EU bidrar Avfall Sverige till att driva frågor kring en bättre avfallshantering, inte minst kring förebyggande av avfall, genom ett aktivt deltagande i den globala avfallsorganisationen ISWA (International Solid Waste Association) där Avfall Sveriges vd är ledamot i styrelsen sedan I NAF (Nordiska Avfallsföreningen) sker samarbetet med de nordiska kollegorna. Några av Avfall Sveriges medlemmar har tillsammans engagerat sig och finansierar en roll som benämns Internationell samordnare. Denna roll sköts av Stellan Jacobsson, Linköping. Samordnarens uppgift är att vara en tydlig kontaktväg in till den svenska avfallsbranschen för internationella kontakter men också för svenska aktörer som verkar, eller avser att verka, på den internationella marknaden. Årsmöte och styrelse Avfall Sveriges högsta beslutande organ är årsmötet, som beslutar om stadgar, rambudget, styrelse och valberedning. Avfall Sveriges uppfattningar och ståndpunkter i policyfrågor beslutas i styrelsen sedan de bearbetats i arbetsgrupper, nätverk, i utvecklingskommittén och på kansliet. I större frågor av ansvarskaraktär samarbetar Avfall Sverige med Sveriges Kommuner och Landsting. Avfall Sveriges styrelse består av 18 ledamöter, tio förtroendevalda och åtta tjänstemän, samtliga har en mandatperiod på två år. Vid årsmötet 2016 valdes tre nya ledamöter in i styrelsen. Avfall Sveriges vd är sekreterare i styrelsen, som sammanträdde fyra gånger under Valberedningen består av sju ledamöter. I valberedningens instruktion står bland annat att man ska sträva efter att styrelsens sammansättning speglar föreningens medlemmar i vad avser deras organisationsstruktur, stor- AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE

14 VERKSAMHETEN 29 utställare deltog på Avfall Sverigeutställningen i anslutning till årsmötet. Medlemmarna i Avfall Sverige får ta del av och blir en del av landets högsta kompetens på avfallsområdet. lek och geografiska fördelning samt sträva efter en så jämn könsfördelning som möjligt. Revisorerna, en ordinarie och en ersättare, väljs av årsmötet. Årsmötet 2016 beslutade att höja medlemsoch serviceavgiften med 2,1 procent för 2017 (3,8 procent 2016) vilket motiveras av lönejustering under året. Uppräkningen utgår från genomsnittet för lönekostnadsindex LCI (Labour Cost Index för tjänstemän) för åren och samma index har använts tidigare år för justering av avgifterna. Utvecklingsavgiften beslutades oförändrad till 1,3 kronor per invånare och år, varav 0,3 kronor per invånare avsätts till interna, verksamhetsnära projekt. Den sammanlagda effekten blev att avgifterna som helhet ökade med 1,1 procent, eftersom ungefär hälften av avgiften är medlems- och serviceavgifter och den andra hälften utvecklingsavgift. Avfall Sveriges medlemmar och organisation Det finns två olika kategorier medlemmar i Avfall Sverige: Medlemmar är kommuner, kommunala bolag, kommunalförbund och liknande, som verkar utifrån ett samhällsuppdrag. Medlemmar har rösträtt på årsmötet och beslutar över Avfall Sveriges stadgar, policyfrågor etc. Associerade medlemmar, är privata aktörer som leverantörer av tjänster och utrustning eller konsulter. Medlemsutveckling 2016 hade Avfall Sverige sammanlagt 375 (380) medlemmar. Antalet kommunmedlemmar minskade från 235 till 232 medlemmar genom kommunsamverkan men representerar som tidigare 289 av landets 290 kommuner, direkt eller genom sina regionbolag eller kommunalförbund. De associerade medlemmarna var 143 (145). Medlemmarna i Avfall Sverige får ta del av och blir en del av landets högsta kompetens på avfallsområdet. Specialistkunskaperna kan medlemmarna dra nytta av genom rapporter eller direktkontakt med kansliet, dit medlemmar kan vända sig när det gäller branschfrågor. Medlemmar betalar lägre priser på kurser och konferenser, prenumerationer, övriga publikationer och får också tillgång till landets största nätverk inom avfallshantering med de möjligheter till erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning som det medför. Medlemmar har en exklusiv möjlighet att delta som utställare på årsmötet. Ansökan om medlemskap sker via Avfall Sveriges hemsida. 14 AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE 2016

15 VERKSAMHETEN Projektsatsningar som utvecklar branschen Tillsammans med medlemmarna har Avfall Sverige under dessa år utvecklat branschen genom relevanta, lättillgängliga och användbara projekt. Avfall Sveriges utvecklingssatsning startade Sedan dess har cirka 445 utvecklingsprojekt beviljats till en kostnad av sammanlagt 100 miljoner kronor. Tillsammans med medlemmarna har Avfall Sverige under dessa år utvecklat branschen genom relevanta, lättillgängliga och användbara projekt. Den gemensamma satsningen på olika utvecklingsprojekt gör att även måttliga enskilda medlemsinsatser ger stor avkastning i användbara projekt för alla medlemmar. Projekten baseras på engagemanget från medlemmarna, bland annat genom arbetsgrupperna, vilket ger dem en stark användarprofil. Utvecklingssatsningens prioriteringar ska också spegla Avfall Sveriges vision och långsiktiga mål. Tre fokusområden utgör exempel på vad som anses viktigt för utvecklingsprojekt. De består av följande: Förebyggande och återbruk: Detta område ska stötta arbetet och visa hur vi rör oss uppåt i avfallshierarkin med fokus på de två översta trappstegen. Konsumentbeteenden: Inom området ska undersökas hur människors konsumtion påverkar avfallsströmmarna och hitta sätt att påverka och påskynda utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. Råvaror och avsättning: Genom att nyttiggöra resurser i avfallet sker en rörelse uppåt i avfallshierarkin. Inom området ska framtida efterfrågan och prisutveckling i användarledet belysas, avseende både material och energi. Utöver dessa betonas också vikten av en större bredd av utvecklingsprojekt inom hela verksamhetsområdet. Resultat och kunskap från projekten ska vara tillgängliga för medlemmarna och praktiskt användbara i deras verksamheter. Resultaten från de olika utvecklingssatsningarna fyller en viktig funktion också för Avfall Sveriges arbete med att företräda medlemmarna i olika sammanhang. De flesta utvecklingsprojekten redovisas på Avfall Sveriges hemsida som rapporter. Enstaka rapporter och handböcker publiceras också i tryckt form. Rapporter kan även ligga till grund för kurser eller temadagar. Utvecklingssatsningen har en bred inriktning på konkreta projekt med fokus på teknik, ekonomi, juridik, sociala- och beteendefrågor samt informations- och kommunikationsfrågor. Projekten ska vara relevanta för merparten av Avfall Sveriges medlemmar. Ett stort antal projekt har sin grund i frågeställningar som lyfts fram inom arbetsgrupperna vilket gör dem särskilt angelägna för medlemmarna. Utvecklingskommittén Avfall Sveriges styrelse tillsätter utvecklingskommittén, som består av ordförandena i arbetsgrupperna, ytterligare en representant från Avfall Sveriges medlemmar samt Avfall Sveriges vd. Kommittén beslutar om vilka projekt som ska beviljas och fördelningen av medel för att genomföra dem. Utvecklingskommittén sammanträder fyra gånger per år. Den gemensamma utvecklingssatsningen inom Avfall Sverige bygger på att alla kommunmedlemmar kommuner, kommunala AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE

16 VERKSAMHETEN Konsumentbeteenden och hur människors konsumtion påverkar avfallsströmmarna är ett fokusområde för utvecklingssatsningen. Även andra sätt att förmedla resultat och kunskaper används, till exempel temadagar och kurser, pressmeddelanden, artiklar i tidningen Avfall och Miljö och på hemsidan. bolag, kommunalförbund betalar en årlig utvecklingsavgift. För år 2016 var avgiften 1,3 kronor per invånare varav 0,3 krona per invånare avsätts till interna, verksamhetsnära projekt. År 2016 tillfördes utvecklingssatsningen 9,6 miljoner kronor (10,0 miljoner kronor år 2015). Rapporter Resultaten från Avfall Sveriges utvecklingssatsning presenteras i första hand som rapporter. Sedan 2008 distribueras rapporterna enbart elektroniskt via hemsidan, det gäller även rapporterna från de olika arbetsgruppernas specialsatsningar. Tryckta sammanfattningsblad skickas till medlemmarna för att informera om innehållet i rapporterna publicerades sammanlagt, inklusive specialsatsningarna, 33 (30) rapporter. Även andra sätt att förmedla resultat och kunskaper används, till exempel temadagar och kurser, pressmeddelanden, artiklar i tidningen Avfall och Miljö och på hemsidan. Varje rapport har en sammanfattning på engelska. Information från Avfall Sverige Utveckling presenteras i ett speciellt nyhetsbrev. Det distribueras enbart digitalt och innehåller information om utvecklingsprojekt och rapporter. Det digitala nyhetsbrevet distribueras kostnadsfritt till alla medlemmar som har anmält intresse. Avfall Sverige har genom sin utvecklingsverksamhet blivit en viktig aktör för att utveckla branschen och deltar i ett antal satsningar på forskning och utveckling inom universitet och institut med mera där andra, främst staten, står som finansiärer. RE:Source Under 2016 startade det strategiska innovationsprogrammet RE:Source. Staten genom Energimyndigheten, Formas och Vinnova står bakom. Avfall Sverige har engagerat sig aktivt i arbetet med RE:Source. En vision är att Sverige ska bli världsledande på att förebygga och nyttiggöra avfall. Den första etappen pågår , men planen är att programmet ska pågå i sammanlagt tolv år. RE:Source leds av RISE i samarbete med Chalmers Industriteknik, IVL Svenska Miljöinstitutet och Swerea. I programstyrelsen för Re:Source ingår representanter från näringslivet, offentlig verksamhet samt forskningssektorn leder arbetet. Avfall Sverige finns representerad i programstyrelsen genom vd, som är vice ordförande, och genom ordförande i Avfall Sveriges arbetsgrupp Förebyggande. Inom programmet görs utlysningar. Det finns olika projekttyper och de skiljer sig något när det gäller finansiering och projekttid. Ett drygt femtiotal projekt har initierats under Arbetsgruppernas satsningar Arbetsgrupperna för energiåtervinning, biologisk återvinning och deponering har egna utvecklingssatsningar som de själva bekostar och beslutar om. Avfall Sveriges arbetsgrupp för energiåtervinning beslutade redan 1990 att etablera en gemensam utvecklingssatsning. Denna har en stark anknytning till drifttekniska frågor med erfarenheter och sammanställningar. Sedan starten har 168 projekt initierats för cirka 37,0 miljoner kronor och 2015 startade 14 (15) nya projekt. Satsningen finansieras av 16 AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE 2016

17 VERKSAMHETEN Linda Hagman var en av de stipendiater som fick ta emot sitt stipendium av Avfall Sveriges ordförande Claes Thunblad. samtliga svenska avfallsförbränningsanläggningar inom Avfall Sveriges arbetsgrupp för energiåtervinning med tillsammans 3,9 miljoner kronor för år 2016 (3,9 miljoner kronor år 2015) inrättades en särskild utvecklingssatsning inom området biologisk återvinning. Det var 27 anläggningar som under 2016 tillsammans satsade kronor ( kronor) på gemensamma utvecklingsprojekt. En kommitté har tillsatts av de finansierande anläggningarna med uppgift att besluta om och fördela de ekonomiska medlen till projekten. Hittills har 67 projekt initierats startade 2 (11) nya projekt. Bland landets knappt 80 deponeringsanläggningar satsade 28 anläggningar kronor ( kronor) i en gemensam satsning på utvecklingsprojekt under Även här rör det sig om projekt av mer eller mindre driftsmässig karaktär. Sedan starten 1997 har 105 projekt satts igång för cirka 16,1 miljoner kronor startade 4 (5) nya projekt. Interna projekt Genom beslut om ny fördelning av avgifter vid årsmötet 2013 finns det möjlighet för Avfall Sveriges kansli att utföra interna projekt. Denna omfördelning av avgiften gör det möjligt att genom snabba insatser genomföra åtgärder som innebär förbättrad service till medlemmarna. Projekten kan exempelvis vara kopplade till aktiviteter till följd av aktuella policyfrågor eller till mål eller aktiviteter i verksamhetsplanen. Exempel på sådana insatser är mallar, handböcker och guider som har publicerats på Avfall Sveriges hemsida. 78 projekt har påbörjats eller genomförts sedan starten Stipendier Sedan 2005 delar Avfall Sverige årligen ut stipendier inom området avfallshantering och återvinning. Stipendierna delas ut till de mest förtjänstfulla uppsatserna och examensarbetena på grundnivå vid svenska universitet och högskolor. Det är utvecklingskommittén som fattar beslut. Under åren har 29 stipendier delats ut utdelades två stipendier på vardera kronor. Det ena gick till författarna till en uppsats om avfallsfraktioner i Sveriges hamnar. Det andra gick till författarna till en uppsats om industriell symbios, framtidens affärsmodell för Helsingborgsregionen. AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE

18 Rapporter, VERKSAMHETEN guid Rapporter utgivna :01 Trender för avfallsanläggningar med deponi statistik :02 Uppföljning av tekniker för ökad växtnäringskoncentration i biogödsel 2016:03 Insamling av matavfall i flerbostadshus. Goda exempel från kommuner och allmännyttiga bostadsföretag 2016:04 Kritisk utvärdering av metoder för faroklassificering av avfalls ekotoxiska egenskaper (HP14) 2016:05 Metodjämförelse av dioxinprovtagning SRM-AMESA 2016:05 Method Comparison for Dioxin Sampling SRM-AMESA 2016:06 Omvärldsbevakning deponering/ avfallsanläggningar. Studieresa Tyskland :07 Hållbart kretslopp av små avlopp 2016:08 Uppdatering av Handbok SS-EN 14181, Kvalitetssäkring av automatiska mätsystem 2016:09 Råd och tips vid utbrott av salmonella på biogasanläggningar. Erfarenheter från en drabbad anläggning 2016:10 Långväga transport av avfallsbränsle kunskaper och erfarenheter 2016:11 Luftade dammar optimerat utnyttjande av befintliga resurser för lakvattenbehandling vid deponier 2016:12 Tömning av slamavskiljare jämförande studie av heltömning, mobil avvattning och deltömning 2016:13 Kapacitetsutredning 2016 Avfallsförbränning och avfallsmängder till år rapporter :14 Luftning av biogödsel för att reducera metanemissionerna 2016:15 Validering av hygieniseringsmetod för torrötning, förstudie 2016:16 Biogas upgrading Technical Review 2016:17 Handbok metanmätningar. Revidering :18 Rapportering av data från metanmätningar enligt Egenkontroll metanutsläpp frivilligt åtagande :19 Avfallsförebyggande arbete i kommunala avfallsplaner 2016:20 Avvattning av slam från små avloppsanläggningar kvalitet och avsättning 2016:21 WRAP:s arbete med förebyggande av avfall 2016:22 ARCFUME för metallurgisk behandling av flygaska från avfallsförbränning 2016:23 Avfallsimport och materialåtervinning 2016:24 Kommunal samverkan inom avfallssektorn erfarenheter och utvecklingstendenser 2016:25 Korrosion vid lagring av slagg från avfallsförbränning lagringens påverkan på miljöegenskaper samt möjlighet att återvinna metaller 2016:26 Processintern metananrikning vid samrötningsanläggningar samtidig reduktion av koldioxid, svavelväte och ammonium vid rötning av matavfall 2016:27 Årsrapport 2015 Certifierad återvinning, SPCR :28 Vad slänger hushållen i soppåsen? 2016:29 Beräkning av avfallshanteringskostnader i svenska kommuner 2016:30 Manual för plockanalys av grovavfall 2016:31 Kartläggning av endotoxin i arbetsmiljön vid kompost- och biogasanläggningar 2016:32 När är aktivt omhändertagande av deponigas inte längre nödvändigt? 2016:33 Hushållsavfall i siffror Kommun- och länsstatistik AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE 2016

19 er och mallar VERKSAMHETEN Samtliga guider som finns tillgängliga Guide #1: Kommunernas roll vid insamling av förpackningar och returpapper (reviderad mars 2016 och augusti 2016) Guide #2: Införande av system för insamling av källsorterat matavfall Guide #3: Undantag från kommunala föreskrifter för avfallshantering är under revidering. För vägledning om undantag se rapport nr 2017:01 Bilaga till Guide #3: Exempel på rättspraxis som rör dispens från sophämtning och renhållningsavgifter Guide #4: Innebörden av begreppet hushållsavfall, reviderad version maj 2013 (reviderad augusti 2016) Guide #5: Fastighetsägares efterlevnad av avfallsföreskrifternas krav: Gränserna för det kommunala ansvaret för hämtning av hushållsavfall i relation till bistånd och stöd från socialnämnden (reviderad augusti 2016) Guide #6: Införande av system för fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper (reviderad oktober 2016) Guide #7: Anvisning av plats för hushållsavfall (reviderad augusti 2016) Guide #8: Gemensam avfallsbehållare (reviderad augusti 2016) Guide #9: Juridiska förutsättningar för förebyggande och återanvändning (reviderad augusti 2016) Guide #10: Europaparlamentets och Rådets direktiv 2014/24/EU om offentlig upphandling (reviderad januari 2017) Guide #11: Europaparlamentets och Rådets direktiv 2014/23/EU om tilldelning av koncessioner (reviderad januari 2017) Guide #12: Rekommendation avseende miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning Guide #13: Hållbar arbetsmiljö vid slamtömning av enskilda avlopp Guide #14: Regler vid konkurs när det gäller borttransport av hushållsavfall och utkrävande av avfallsavgifter (reviderad augusti 2016) Guide #15: Insamling av matavfall, vad gäller enligt animaliska biproduktslagstiftningen? Guide #16: Redovisning för den kommunala avfallsbranschen Rekommendationer för intäkts-, investerings- och särredovisning Guide #17 Vägledning lagen (2016:1145) om offentlig upphandling Guide #18 Vägledning lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner På hemsidan finns också mallar och vägledningar inom olika områden: Handbok för avfallsutrymmen Vägledning för upphandling av behandlingstjänster Mall för upphandling av behandling av källsorterat matavfall Mall för upphandling av avfallshämtning Mall för upphandling av avfallskärl Mall för upphandling av påsar och påshållare för matavfallsinsamling Mall för upphandling av drift av återvinningscentral Vägledning för upphandling av plockanalys av kärl- och säckavfall 18 Guider 1 Handbok 2 Vägledningar 5 Mallar AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE

20 EKONOMI Avfall Sveriges ekonomi Avfall Sverige bedriver verksamheten inom ramen för den ideella föreningen Avfall Sverige och det helägda bolaget Avfall Sverige AB. Detta bildar den oäkta koncernen Avfall Sverige. Detta är ett vanligt förfarande för föreningar med affärsverksamhet. Intäkter Verksamheten i Avfall Sverige är i huvudsak budgetbaserad och utgår från den verksamhetsplan som antas genom rambudgeten av årsmötet och detaljbudget av Avfall Sveriges styrelse. Intäkterna består till ungefär lika delar av avgifter från Avfall Sveriges medlemmar och intäkter från affärsverksamhet som kurser, konferenser, konsultuppdrag, publikationer med mera. Intäkterna 2016 uppgick till 48,6 (51,1 år 2015) mkr. Samtliga medlemmar betalar medlems- och serviceavgift. För 2016 höjdes dessa avgifter med 3,8 procent, jämfört med året innan. Av de samlade avgifterna utgör medlemsavgiften till föreningen tio procent och serviceavgiften till servicebolaget 90 procent. Avgifterna fastställs av årsmötet. Medlems- och serviceavgifterna för kommunmedlemmar (kommuner, kommunbolag och liknande) beräknas utifrån befolkningsunderlaget. Avgiften är degressiv, det vill säga avgiften per invånare avtar i takt med att invånarantalet ökar. Kommunmedlemmarnas medlems- och serviceavgifter motsvarar i genomsnitt 1,0 krona per invånare. Kommunmedlemmar betalar därutöver en utvecklingsavgift, för 2016 med 1,0 (1,0) krona per invånare samt 0,3 krona per invånare för interna utvecklingsprojekt. Inom arbetsgrupperna för biologisk återvinning, energiåtervinning och deponering görs också särskilda utvecklingssatsningar från ett hundratal medlemmar som på likartat sätt är öronmärkta för projekt inom respektive område. Medlen, totalt 5,5 mkr för 2016, satsas av medlemmarna, som ingår i respektive arbetsgrupp och tas inte upp till beslut på årsmötet. För associerade medlemmar, konsulter, leverantörer, entreprenörer, återvinnare med flera, är avgiften ett fast belopp i två nivåer, beroende på företagens storlek. Kostnader Avfall Sveriges kostnader utgörs huvudsakligen av verksamhetskostnader som följer av projektverksamheten och affärsverksamheten. Till detta ska läggas sedvanliga kostnader för lokaler, personal med mera. Resultat Omsättningen uppgick för 2016 till cirka 48,6 mkr (51,1 mkr). Årets resultat sammantaget i koncernen föreningen Avfall Sverige och servicebolaget Avfall Sverige AB uppgår till cirka -0,3 mkr (0,8 mkr). Det egna kapitalet i föreningen och bolaget uppgår till cirka 13,1 mkr. RESULTATRÄKNING (konsoliderad) Nettoomsättning Medlems- och Serviceavgifter Utvecklings- informationsavgift/projekt Deponerings-, Energiåtervinnings-, Biologiska återvinningssatsningen Övrigt Summa nettoomsättning Verksamhetskostnader Utvecklings- informationsavgift/projekt Deponerings-, Energiåtervinnings-, Biologiska återvinningssatsningen Övriga verksamhetskostnader Summa verksamhetskostnader Personalkostnader Övriga externa kostnader Rörelseresultat Finansiella intäkter Resultat efter finansiella poster Aktuell skatt Uppskjuten skatt ÅRETS RESULTAT Eget kapital Soliditet 17% 16% 15% 16% 16% 20 AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE 2016

21 REMISSVAR OCH SKRIVELSER Remissvar och skrivelser Avfall Sverige tillfrågas ofta som remissinstans och har löpande kontakter med ett flertal myndigheten i frågor som rör avfallshantering och återvinning. Miljö- och energidepartementet Remissvar: Remiss av uppdragsredovisning Nya finansieringsformer för efterbehandling av förorenad mark Remissvar: Remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Remissvar: Promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25) Remissvar: Naturvårdsverkets rapport Redovisning av uppdrag om genomförandet av systemen med producentansvar för förpackningar, returpapper, elutrustning och batterier Remissvar: Remiss av Naturvårdsverkets rapport Minskad förbrukning av plastbärkassar samt promemoria med förslag på bemyndigande i miljöbalken m.m. Remissvar: Remittering av Energimarknadsinspektionens rapport Villkor för biogas i ett naturgasnät (Ei R 2016:06) Remissvar: Jordbruksverkets översyn av retursystemet för dryckesförpackningar Remissvar: Remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive långsiktigt klimatmål Remissvar: EU-kommissionens förslag till Europaparlamentets och Rådets förordning om åtgärder för en trygg naturgas försörjning och om upphävande av förordning (E) 994/2010, KOM (2016) 53 slutlig Remissvar: Promemoria om ändring i avfallsförordningen med anledning av Kommissionens direktiv (EU) 2015/1127 Remissvar: Remittering av Europeiska kommissionens förslag COM(2015) 614/2 till meddelande om cirkulär ekonomi Remissvar: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget Prövning av miljöfarliga verksamheter och krav på bland annat upprättande av miljökonsekvensbeskrivning Skrivelse: Avfall och energiåtervinning svar på frågor från Klimatenheten från den 5 oktober 2016 Skrivelse: Synpunkter avseende konsekvensutredning av Sweco till Uppdrag om förändring av ansvaret för insamling av förpackningsavfall och returpapper från hushållen (M2015:A) Skrivelse: Förslag till förändringar gällande lagstiftning för att bättre kunna förebygga uppkomst av avfall och öka möjligheten för mer återanvändning Skrivelse: Kommentarer till Återvinningsindustriernas förslag om ändringar i förordningen om producentansvar för elutrustning Kommentarer: EU-kommissionens förslag angående den farliga egenskapen HP14 (ekotoxisk) Finansdepartementet Remissvar: Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33) Remissvar: Promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar Remissvar: Promemorian kompletteringar av RUT-avdraget Skrivelse: Inlaga till Fi 2016:02 Utredningen om ekonomiska styrmedel för el- och värmeproduktion inom EU ETS och ekonomiska styrmedel för avfallsförbränning Skrivelse: EU-rättens möjligheter till offentligt-offentligt samarbete (avtalssamverkan) måste klargöras i LOU och den reviderade kommunallagen Näringsdepartementet Remissvar: Boverkets rapport Byggnaders klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv (rapport 2015:35) Remissvar: Boverkets rapport Dokumentationssystem för byggprodukter vid nybyggnation (rapport 2015:46) Remissvar: Förslag till Europaparlamentets och Rådets förordning COM(2016) 157 om fastställande av bestämmelser om tillhandahållande på marknaden av CE-märkta gödselprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 1069/2009 och (EG) nr 1107/2009 Skrivelse: Kommentarer på Återvinningsindustriernas skrivelse om konkurrensneutralitet på marknaden för verksamhetsavfall Naturvårdsverket Remissvar: Remiss om förslag om att ändra Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport och ersätta dessa med nya föreskrifter Skrivelse: Avfall Sveriges synpunkter till gap-analys till nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program Skrivelse: Synpunkter gällande Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om textil Utredningen cirkulär ekonomi Skrivelse: Uppföljande skrivelse till tidigare skrivelse Förslag till förändringar gällande lagstiftning för att bättre kunna förebygga uppkomst av avfall och öka möjligheten för mer återanvändning Remissvar och skrivelser finns på AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE

22 KURSER OCH KONFERENSER Avfall Sverige Utbildning HÖSTMÖTE 466 deltagare ÖVRIGA KURSER OCH KONFERENSER deltagare ÅRSMÖTE 547 deltagare TOTALT DELTAGARE En av Avfall Sveriges uppgifter är att öka kunskapen inom branschen. Därför bedrivs en omfattande utbildningsverksamhet genom kurser, temadagar och konferenser. Vid 48 tillfällen 2016 (38) arrangerade Avfall Sverige kurser, temadagar och konferenser för att höja kompetensen och utbyta erfarenheter inom branschen. Sammanlagt (2 105) personer deltog i något av dessa arrangemang under året. Dessutom såldes 306 (562) licenser till de olika webbkurserna. Avfall Sveriges ambition är att utbildningar ska hålla hög kvalitet och vara konkret användbara. Utvärderingar visar att 98 procent av kursdeltagarna rekommenderar Avfall Sveriges kurser och temadagar till andra. Det är ett mycket bra betyg för en verksamhet som både syftar till att öka kunskapen och bidra till erfarenhetsutbyte framför allt mellan medlemmarna. Årsmöte 547 deltagare Höstmöte 466 deltagare Medlemsdagar 295 deltagare Temadag: Matavfallsinsamling i flerbostadshus 16 deltagare Hantering av explosiva restprodukter vid ÅVC 29 deltagare Föreståndare explosiv vara 23 deltagare Grundkurs Avfall Web 13 deltagare Grundkurs inom energiåtervinning 22 deltagare Taxekonstruktion 22 deltagare Driftoptimering av biogasprocessen 17 deltagare Avfallslagstiftning - miljöprövning av avfallsverksamhet 24 deltagare Temadag Aktuellt inom avfallsanläggningar 43 deltagare Temadag Aktuellt inom energiåtervinning 25 deltagare Temadag FoU inom biologisk återvinning 25 deltagare Grundkurs i avfallslagstiftning 29 deltagare Personal vid ÅVC 25 deltagare Hantering av hushållens farliga avfall vid ÅVC 24 deltagare Hantering av hushållens farliga avfall vid ÅVC 24 deltagare Deponikonstruktioner 25 deltagare Temadag: Fettavskiljare 33 deltagare Föreståndare explosiva vara 23 deltagare Avfallslagstiftning det kommunala avfallsansvaret, fördjupning 21 deltagare Insamling av matavfall nybörjare 16 deltagare Temadag: Avfall Web statistik och benchmarking 21 deltagare Temadag: Avfallsplanering kommunal insamling av förpackningar och returpapper 28 deltagare Hantering av explosiva restprodukter vid ÅVC 22 deltagare Personal vid ÅVC 22 deltagare Temadag: Byggnation av ÅVC 25 deltagare Temadag: Klimatsmart upphandling av avfallshämtning 34 deltagare Temadagar: Traditionella media i nya koncept 37 deltagare Driftkurs inom energiåtervinning 23 deltagare Grundkurs avfallsanläggningar 23 deltagare Certifiering av biogödsel och kompost 17 deltagare Temadag: Import av avfall 58 deltagare Beställda kurser vid sju tillfällen 225 deltagare Seminarium 1, Elmia: Kommunsamverkan när 1+1 blir 3 22 deltagare Seminarium 2, Elmia: Ekonomi för kommunala avfalls- och VA-verksamheter 18 deltagare Totalt deltagare 22 AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE 2016

23 ORGANISATION Organisation STYRELSE Förtroendevalda Claes Thunblad (S), ordförande, Järfälla Johan Algernon (M), Täby Robert Forsman (MP), Eskilstuna Energi och Miljö Ulla Gradeen (S), Värnamo Robin Holmberg (M), vice ordförande, Ängelholm Kenneth Holmström (M), Gästrike återvinnare, Gävle Per-Erik Johansson (S), Vakin, Umeå Åsa Johansson (S), Hagfors Pär Jönsson (M), Östersund Ann-Marie Nilsson (C), Jönköping Tjänstemän Gunilla Carlsson, Sysav, Malmö Mile Elez, Tekniska verken i Linköping Agneta Lantto-Forsgren, Skellefteå Lisbeth Martinsson, Dala Vatten och Avfall, Leksand Ingrid Näsström, Renova, Göteborg Lars Persson, Avfallshantering Östra Skaraborg, Skövde Gunnar Peters, Borås Energi och Miljö Krister Schultz, Stockholm Vatten och Avfall VALBEREDNING Mikael Gäfvert (M), REKO Sundsvall, sammankallande Christer Akej (M), Österlens kommunala renhållning, Simrishamn Staffan Holmberg (S), SRV återvinning, Huddinge Petra Rönnholm (S), Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad Elisabeth Johansson, Vakin, Umeå Pär Larsson, Karlstad Energi Kim Olsson, NSR, Helsingborg REVISORER Ledamöter Steve Sjögren (S), KSRR, Kalmarsundsregionens Renhållare Dan Kjellqvist, aukt. revisor, KPMG, Malmö Ersättare Maria Antonsson (MP), Stockholm Vatten David Olow, aukt. revisor, KPMG, Malmö. ORDFÖRANDE I AVFALL SVERIGES ARBETSGRUPPER Avfallsanläggningar: Biologisk återvinning: Energiåtervinning: Förebyggande: Giftfria kretslopp: Insamling: Kommunalt ansvar: Kommunikation: Återvinningscentraler: UTVECKLINGSKOMMITTÉN Carl Odelberg, Njudung Energi, Vetlanda Per-Erik Persson, VafabMiljö, Västerås Ulf Kullh, Umeå Energi Jill Nyqvist, Gästrike återvinnare, Gävle vakant Hans Zackrisson, Renova, Göteborg Marita Söderqvist, Stockholm Vatten och Avfall Teresa Frykman, Sörab, Vallentuna Carina Eklund, Sysav, Malmö Maria Sigroth, Göteborgsregionens kommunalförbund, är ordförande i utvecklingskommittén och Per-Erik Persson,VafabMiljö, är vice ordförande. Kommittén består i övrigt av ordförandena i Avfall Sveriges arbetsgrupper samt Avfall Sveriges vd Weine Wiqvist. Utvecklingschef Per Nilzén är föredragande och kommunikationschef Anna-Carin Gripwall är adjungerad. AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE

24 PERSONAL Personal Kansliet bestod under 2016 av 19 fast anställda medarbetare varav en föräldraledig under större delen av året. Kansliet flyttade under 2016 till nya, mer funktionella lokaler i centrala Malmö. Två medarbetare är placerade vid Avfall Sveriges representationskontor i Stockholm, där lokaler samutnyttjas med arbetsgivarorganisationen KFS. Weine Wiqvist, vd Direkttel Mobiltel weine.wiqvist@avfallsverige.se Jessica Christiansen Utbildningschef och verksamhetsutvecklare Direkttel Mobiltel jessica.christiansen@avfallsverige.se Johan Fagerqvist Rådgivare för deponeringsoch avfallsanläggningar Direkttel Mobiltel johan.fagerqvist@avfallsverige.se Aylin Farid Jurist och rådgivare för upphandlingsfrågor Samhällspolitisk rådgivare Mobiltel aylin.farid@avfallsverige.se Anna-Carin Gripwall Kommunikationschef Direkttel Mobiltel anna-carin.gripwall@avfallsverige.se Karin Jönsson Redaktör Avfall och Miljö, sopor.nu Direkttel Mobiltel karin.jonsson@avfallsverige.se Petra Kvist Carlsson Kurssamordnare Direkttel petra.carlsson@avfallsverige.se Åsa Lindskog Rådgivare för förebyggande och återanvändning Mobiltel asa.lindskog@avfallsverige.se Sven Lundgren Jurist Direkttel Mobiltel sven.lundgren@avfallsverige.se Britta Moutakis Rådgivare för farligt avfall, el-avfall och återvinningscentraler Ansvarig för nätverket Avfall Sverige Yngre Direkttel Mobilnr britta.moutakis@avfallsverige.se Jon Nilsson-Djerf Rådgivare för materialåtervinning, insamling och transport Mobiltel jon.nilsson-djerf@avfallsverige.se Per Nilzén Utvecklingschef Direkttel Mobiltel per.nilzen@avfallsverige.se Jakob Sahlén Rådgivare för energiåtervinning Direkttel Mobiltel jakob.sahlen@avfallsverige.se Caroline Steinwig Rådgivare för biologisk återvinning Direkttel Mobiltel caroline.steinwig@avfallsverige.se Ingegerd Svantesson Kommunikatör och webbredaktör Direkttel Mobiltel ingegerd.svantesson@avfallsverige.se Pernilla Svensson Kursadministratör Direkttel pernilla.svensson@avfallsverige.se Marie Umark Ekonomiassistent, fakturering, medlemsregister och prenumerationer Direkttel marie.umark@avfallsverige.se Jenny Westin Rådgivare för statistik, avfallstaxor och enskilda avlopp Ansvarig för Avfall Web Direkttel Mobiltel jenny.westin@avfallsverige.se Peter Westling Chef ekonomi/administration Direkttel peter.westling@avfallsverige.se 24 AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE 2016

25

26 70 år av utveckling 1947 Sydsveriges Renhållningsverksförening bildas av åtta skånska kommuner. Tillsammans söker man bästa sätt att hantera den växande avfallsmängden Föreningens första arbetsgrupp tillsätts med uppdrag att biträda vid upphandlingar. Fler arbetsgrupperna tillkommer därefter och blir ett viktigt verktyg för att samla och sprida erfarenheter mellan medlemmarna Föreningen ombildas till en riksorganisation: Svenska Renhållningsverksföreningen RVF. Rachel Carsons Tyst vår ges ut, vilket är startpunkten för en intensiv miljödebatt Det första remissvaret från föreningen skrivs, gällande utformningen av sopnedkast och soputrymmen. Resultatet blir dock en besvikelse Göteborgsregionens Avfallsaktiebolag bildas och följs snart av fler regionala bolag. Det ger möjlighet att utveckla effektivare behandlingsanläggningar, bland annat för energiutvinning Naturvårdsverket inrättas. Avfallshanteringen utvecklas i nära samarbete med kommunerna, till stor del genom RVF Miljöskyddslagen, Sveriges första, träder i kraft tal Papperssäckar och plastkärl ersätter plåttunnor Renhållningslagen träder i kraft, populärt kallad Återvinningslagstiftningen. Där införs principen om att förorenaren ska betala. Hittills har avfallsfrågorna styrts via hälsovårdslagstiftningen; en egen lag innebär att frågorna ges en större vikt. FN:s miljökonferens i Stockholm lyfter fram Sverige som en föregångare när det gäller avfallshantering RVF presenterar den första nationella avfallsstatistiken; idag har den växt till en avancerad kunskapsdatabas Avfall Web Sophämtare strejkar mot den dåliga arbetsmiljön. Tillsammans med facken framförs långtgående krav på bättre soprum och transportvägar, som antas nästan rakt av i den nya Byggnormen en stor framgång för arbetsmiljön och för RVF. En proposition, lilla röda, lägger grunden för det nya kretsloppstänkandet. Avfall beskrivs som en resurs och producenternas ansvar lyfts fram. Kommunerna får möjlighet att utöka sitt ansvar till tidningar, industriavfall och verksamheternas farliga avfall. Staten bildar Sakab för att ge säker behandling av farligt avfall tal En prioritetsordning för hur avfall ska behandlas beslutas. Minimering av avfall finns med redan här. Statligt stöd får många kommuner att bygga anläggningar, där organiskt avfall sorteras ut från blandat avfall. RVF:s får till stånd en utvärdering som visar att den färdiga komposten håller så låg kvalitet att anläggningarna efter hand avvecklas. 26 AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE 2016

27 1985 Naturvårdsverket stoppar utbyggnaden av avfallsförbränning på grund av dioxinutsläpp. Efter ett års intensivt samarbete med RVF införs världens hårdaste begränsningar för utsläpp av dioxin och kvicksilver från avfallsförbränning och moratoriet hävs. Separat insamling av batterier och annat farligt avfall ger ett renare restavfall Kommunerna får ansvaret att samla in och transportera farligt avfall. Därmed intensifieras också föreningens arbete för att göra hanteringen av farligt avfall säkrare och effektivare. 1992/93 I Kretsloppspropositionen läggs riktlinjerna för en hållbar samhällsutveckling. Effekterna ser vi året därpå Producentansvar för förpackningar, returpapper och däck införs. Samtidigt tas kommunernas obligatoriska ansvar för insamling av farligt avfall från verksamheter bort, även om den kan fortgå på frivillig basis Sverige går med i EU, vilket får stora konsekvenser för regelverk och genomförande av avfallshanteringen i allt från upphandling till behandling RVF startar sin utvecklingssatsning, sedan flera statliga initiativ lagts ner. Det blir Sveriges största satsning på avfallutveckling, som sedan dess fört hundratals projekt från tanke till resultat. Producenternas insamling av förpackningar och returpapper igångsätts och ifrågasätts Miljöbalken träder i kraft. Den samlar miljölagstiftning från 15 olika lagar Deponiskatt införs och följs av den omfattande utbyggnad av kapaciteten för energiutvinning. Ökad samverkan mellan kommunerna, nu främst för att klara ökade kompetenskrav och kunna leva upp till den allt strängare lagstiftningen. Kommunernas möjlighet att ansvara för industriavfall tas bort nu Fortsatta diskussioner om Förpacknings- och tidningsinsamlingen och om huvudmannaskapet ska återgå till kommunerna Producentansvar för elektriska och elektroniska produkter införs. RVF och producenterna skapar tillsammans ett effektivt insamlingssystem via återvinningscentralerna, som gör att Sverige kan stoltsera med väldigt höga insamlingsnivåer. Nationellt mål för återvinning av matavfall tillkommer. Separat insamling och nya biogasanläggningar, med statligt stöd, möjliggör återvinning av såväl näring som energi. 2002, 2005 Förbud mot deponering av organiskt respektive brännbart avfall införs och snart har Sverige bland världens minsta andel deponering Kommunernas möjlighet att frivilligt ta ansvar för verksamheternas farliga avfall tas bort. En skatt på avfallsförbränning inrättas, men tas bort igen RVF byter namn till Avfall Sverige och startar kommunikationskampanjer med medlemmarna riktade till medborgare och beslutsfattare Nytt ramdirektiv om avfall från EU, som bland annat sätter upp mål för återvinning Avfall Sverige fyller 70 år. De åtta ursprungliga medlemmarna har vuxit till 375. Utifrån den lilla diskussionsklubben har medlemmarna skapat en inflytelserik samhällsaktör, som såväl ministrar som generaldirektörer lyssnar till. Men grundtanken är oförändrad: tillsammans är det lättare att lösa problem. AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE