INTERVJU MED VD OCH ORDFÖRANDE 3-5 AVFALL SVERIGES VERKSAMHET 8-12 AVFALL SVERIGES EKONOMI Personal 23

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INTERVJU MED VD OCH ORDFÖRANDE 3-5 AVFALL SVERIGES VERKSAMHET 8-12 AVFALL SVERIGES EKONOMI 14-15. Personal 23"

Transkript

1 Å R E T

2 I N N E H Å L L INTERVJU MED VD OCH ORDFÖRANDE 3-5 Aktuellt i omvärlden 6-7 AVFALL SVERIGES VERKSAMHET 8-12 AVFALL SVERIGES EKONOMI AVFALL SVERIGEs UTVECKLINGssatsning Rapporter Remissvar och skrivelser 20 Kurser, temadagar och konferenser 21 Organisation 22 Personal 23 A V F A L L S V E R I G E Avfall Sverige är kommunernas expertorgan inom avfall och återvinning Avfall Sverige arbetar med samhällskontakter, rådgivning, utbildning och utveckling Avfall Sverige har Sveriges kommuner, eller deras kommunbolag som medlemmar, och därutöver ett 100 tal företag som associerade medlemmar Avfall Sveriges vision är Det finns inget avfall Avfall Sveriges värdegrund är en avfallshantering som är miljöriktig och hållbar med ett tydligt samhällsansvar Avfall Sverige är en ideell förening med ett helägt servicebolag: Avfall Sverige AB 2 AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE 2011

3 Intervju med VD och ordförande I n t e r vj u m e d V D o c h o r d f ö r a n d e Å r e t Avfall Sveriges kommunikation fokuserar på att berätta om den miljö- och samhällsnytta den kommunala avfallsverksamheten bidrar till. Hur ser ni på det? Kjell-Arne Landgren, ordförande, Avfall Sverige: Miljö- och samhällsnytta betyder framtid, ansvar. Det är viktigt att vi tar vår del av ansvaret utifrån den kompetens, kunskap och förmåga vi har. Det är också viktigt att vi berättar vad kommunerna faktiskt gör. Att sjunga vackert i ett slutet rum glädjer ingen. Avfall skapas av konsumtion och produktion i samhället. Kommunerna har en nära relation med både producenterna och med konsumenterna, dvs kommuninvånarna. Kommunen måste tänka långsiktigt utifrån både produktion och konsumtion. Weine Wiqvist, VD, Avfall Sverige: Kommunens avfallshantering bidrar till samhällsnytta genom att skapa utveckling, forskning och arbetstillfällen, att ta tillvara nya innovationer och utgöra bas för privata företags expansionsförmåga. Det är en slags bieffekt av att vi är framgångsrika i att ta tillvara avfall som resurs och minskar miljö- och klimatbelastningen. Kjell-Arne: Det talas mycket om att avfall är en resurs. Avfall är rätt hanterat en resurs men det bästa avfallet är ändå det som aldrig uppstår. Det finns absolut inget egenvärde i att skapa avfall. Weine: Kanske har vi de senaste åren fokuserat för mycket på resursaspekten. Viktigast är ändå fortfarande att miljösäkra hanteringen av det avfall som uppstår. Det gäller inte minst farligt avfall. Trots goda ambitioner tillförs samhället ständigt nya produkter, såsom lågenergilampor med kvicksilver eller bänkskivor med triklosan, som ställer särskilda krav när de tjänat ut och blir avfall. Avfall Sverige antog på senaste årsmötet en vision: Det finns inget avfall. Var det svårt att komma fram till den? Kjell-Arne: Alla visioner har till syfte att hålla samman en grupp och sträva åt visst håll. Det är vi, tillsammans, som ska arbeta för att nå visionen. Det var inte svårt att komma fram till att det var just en nollvision Avfall Sverige skulle ha. Vi kan inte säga att vi ska tillåta vissa mängder eller vem som ska få generera avfall och hur mycket. Vår vision måste vara att alla strävar åt samma håll; att minimera avfallet. Och med alla menar vi inte bara alla inom Avfall Sverige. Alla har en roll; transportväsendet, vi, medborgaren, producenten etc. Med gemensam kunskap kan vi tillsammans arbeta för att närma oss visionen. Weine: De mål vi har satt upp i arbetet för att nå visionen handlar om att vi ska bryta sambandet mellan tillväxt i samhället och ökande avfallsmängder och att arbeta oss högre upp i avfallshierarkin. Vi måste utveckla metoder för hur målen ska kunna mätas och följas upp, de måste bli greppbara och mätbara. Vi behöver också ta fram metodik för hur vi tolkar och följer upp ambitionerna kring kommunernas roll som motor och garant för en långsiktigt hållbar avfallshantering. Det finns inget avfall vill visa på ett tankesätt, förhållningssätt, men ska inte uppfattas absolut. Visionen går hand i hand med framtidsfrågor som att minska utsläppen av växthusgaser, minska gifterna i samhället, i maten, textilier osv. AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE

4 Intervju med VD och ordförande Under året tillsatte regeringen en utredning som ska se över avfallsområdet. Utredningen gäller främst utformningen och ansvaret för insamling och omhändertagande av hushållens avfall, men även vissa delar av näringslivets avfall ingår i uppdraget. Utredningen har ett visst fokus på producentansvar och så kallat jämförligt hushållsavfall. Behövs en sådan utredning? Weine: Det är något vi har arbetat hårt för under flera år. Det är inte första gången som producentansvaret utreds men nu finns en öppning att uppnå en annan ordning för hanteringen av förpackningar och tidningar. Det är en möjlighet och den måste vi ta. Regeringsrättens dom i de så kallade Sysav-målen 2008 innebar att kommunerna inte kunde tilldela uppdrag till sina bolag utan upphandling. Regeringen införde då tillfälliga undantag och nu finns ett förslag från regeringen om att permanenta undantagsreglerna. Weine: Vi får nu ett regelverk som gör det möjligt för kommunerna att även fortsättningsvis organisera sig i bolagsform. Vägen dit har varit mödosam, men vi är nöjda över att vi har fått ett regelverk som kommunerna kan arbeta efter. Det nya regelverket kan ändå för vissa kommunbolag komma att ställa krav på omställning. Kjell-Arne: Det faktum att några kommuner helt legalt har samlat in förpackningar och tidningar själva har möjligen tjänat som extra påtryckning för att få en utredning till stånd. Vår målsättning är att avfallshanteringen ska bli en integrerad del i samhällets infrastruktur och det kan den bli genom att kommunerna organiserar även insamling av förpackningar och tidningar. Kommunernas ansvar kan utveckla nya system och ny teknik. Weine: Vi föreslår att kommunerna organiserar insamlingen inom ramen för producentansvaret. En del tror felaktigt att vi vill rasera producentansvaret, men det stämmer inte. Producenternas ekonomiska ansvar är nyckeln för att finansiera insamlingen även när det faller under kommunernas ansvar. Frågan om det så kallade jämförliga hushållsavfallet är också uppe till diskussion. Det nuvarande systemet är bra, det finns inga miljöskäl som talar för en förändring. Det är upp till de som vill förändra att bevisa att det blir bättre med en avreglering och hur det i så fall ska gå till. Vi är övertygade om att det blir svårare att använda avfallstaxan som styrmedel för ökad återvinning, trafiken kommer att öka och det blir svårare att nå miljömålen. Kjell-Arne: Vad många inte insåg från början, var att detta var en enormt stor fråga för alla kommunala och statliga bolag. Det handlade inte bara om avfallshantering i bolagsform, utan om alla offentliga bolag. Därför var samarbetet med Sveriges kommuner och landsting, SKL, mycket värdefullt. Weine: Många kommuner handlar upp såväl insamling som behandling av sitt hushållsavfall, och de berörs inte på samma sätt av dessa undantagsregler. Upphandling är självfallet en möjlighet för kommunen att fullfölja sina ambitioner på avfallsområdet. I det sammanhanget har vi stora förväntningar på Wijkmans utredning som ska utvärdera upphandlingsregelverket ur ett ekonomiskt-, miljö- och samhällsnyttoperspektiv. Tidigare har Avfall Sverige haft ett ganska löst sammansatt nätverk för miljöteknikexportfrågor. Nu är nätverket uppgraderat till en formell arbetsgrupp och en projekttjänst är tillsatt. Varför? Weine: Miljöteknikexport är ett av resultaten av det kommunala ansvaret. Det är faktiskt ett utmärkt exempel på den samhällsnytta vi tidigare talade om. Kommunerna har ett enormt kunnande och 4 AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE 2011

5 Intervju med VD och ordförande också anläggningar att visa upp, för att bidra till export. Hittills har vi främst sysslat med miljöteknikexport som försöksverksamhet, vi har inte haft den samordning och koordinering som varit nödvändig. Vi behöver samverka, och då menar jag inte bara kommunerna emellan, utan även med det privata näringslivet. Genom att kraftsamla som vi gör nu, kan vi bli ett bättre stöd för kommunerna, för näringslivet och för staten. Kommunerna har ett viktigt ansvar i att visa hur vi arbetar med allt från planering, organisation och utbildning till logistiklösningar och olika återvinningssystem. Kjell-Arne: Företag har byggt upp stora kraftfulla säljorganisationer för sina produkter och sitt material. Där finns en försäljningsapparat, hela strukturen är klar. Men hur organiserar man det på bästa sätt i ett land där det inte finns någon organisation att falla tillbaka på, eller någon struktur för att arbeta med företagande? Här har svenska kommuner mycket att erbjuda; stadsplanering, erfarenhetsutbyte, kunskaper. Ett exempel är ett nu aktuellt projekt i Indien som ska hjälpa till att bygga upp biogasområdet i landet. Avfall Sverige har fått konkreta förfrågningar av svenska företag för att bygga upp biogasen i praktiken i Indien. Här kan vi bidra. Weine: Det är också viktigt ur imagesynpunkt. Det ger en enorm pr för vår bransch och för kommunernas avfallshantering, som spiller över på hur man ser på kommunernas organisation, men också på kommunerna och bolagen som arbetsplats för nya generationer. Det talas mycket om samarbete inom och mellan kommuner. Varför är det så viktigt? Weine: Ett viktigt skäl är vikten av kompetensförsörjning. Kraven på kunskap ökar varje dag och för att öka kunskapen behöver basen öka. Kjell-Arne: Samverkan med universitet och högskolor är också viktigt. Ett exempel är de stipendier Avfall Sverige delar ut varje år. Det skapar intresse hos nya generationer, vi får in nya människor och nya idéer i branschen. Om vi blickar lite framåt i tiden, vilka är då de största utmaningarna i branschen under närmaste tiden och hur ska de mötas? Weine: Det finns frågor på tre plan som berör oss; EU, nationellt och på medlemsplanet. Inom EU är de viktigaste frågorna alla de utredningar och förslag som finns angående kommunernas roller. Resultatet av dessa skapar ramarna för hur vi i Sverige kan och ska agera i framiden. På det nationella planet kommer avfallsutredningen och dess resultat att vara oerhört viktiga för vårt framtida arbete. Utredningens resultat kommer att påverka oss under lång tid framöver, oavsett vad det blir. På medlemsplanet handlar det väldigt mycket om arbetsmiljö, både för kommunen som arbetsgivare men också för att arbetsmiljöfrågorna hänger ihop med samhällsplanering, med betydelse för medborgaren. Jag tänker på trånga gränder, att backa stora sopbilar, säkerhet etc. Matavfallsinsamling och satsning på biogas är också fortsatt viktigt. Kjell-Arne: Arbetsmiljö för kommunerna är ju många gånger livsmiljö för medborgare. Genom att ge kommunerna helhetsansvaret för att organisera förpacknings- och tidningsinsamlingen samt det därmed jämförliga avfallet, blir transporterna färre och effektivare vilket i sin tur minskar skaderisken. Detta är också något vi har påpekat för utredningen. AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE

6 AKTUELLT I OMVÄRLDEN A K T U E L LT I O M V Ä R L D E N EU-FRÅGOR EU-parlamentet röstade 2011 igenom ett reviderat WEEE-direktiv vilket innebär att alla medlemsländer måste öka sin insamling och återvinning av el-avfall. Detta gäller oavsett om de redan uppfyller det nuvarande schablonmålet på 4 kg per person och år, eller inte. Sverige ligger sedan länge i topp, 2011 samlade vi in över 16 kg per person. År 2016 måste 65 procent av el-avfallet, baserat på den genomsnittliga försäljningen av elektriska och elektroniska produkter de senaste tre åren, samlas in. När direktivet träder i kraft gäller 45 procents insamlingsgrad. De bästa tillvägagångssätten för återvinning bör användas och produkterna bör utformas så att man lättare ska kunna återvinna dem. Det kommer nu också att ställas krav på att konsumenterna ska få lämna in små och medelstora elektriska och elektroniska produkter i butiker utan att behöva köpa något nytt. EU-kommissionen antog under 2011 en färdplan för ett resurseffektivt Europa. Med den nya färdplanen ska EUs ekonomi vara hållbar före Färdplanen ringar in de näringsgrenar, som förbrukar mest resurser och föreslår verktyg och indikatorer för att åtgärda detta. Färdplanen är en strategi för konkurrens och tillväxt med resurshållning vid produktion och konsumtion. Den ska skapa näringsmöjligheter och arbetstillfällen inom olika verksamheter som återvinning, bättre produktutformning, materialersättning och ekoteknik. Vad det gäller avfallsområdet vill EU-kommissionen bland annat: stimulera marknaden för materialåtervinning genom ekonomiska incitament och genom att utveckla så kallade end of waste-kriterier fortsätta arbetet inom EU och internationellt mot olagliga avfallstransporter, särskilt med fokus på farligt avfall säkerställa att offentlig finansiering ur EUs budget prioriterar aktiviteter högre upp i avfallshierarkin underlätta utbyte av bästa praxis för insamling och behandling av avfall mellan medlemsstaterna och utveckla åtgärder för att mer effektivt bekämpa överträdelser av EUs avfallsregler. Producentansvaret för förpackningar och returpapper ses över I slutet av 2010 skrev Avfall Sverige till Miljödepartementet och föreslog att regeringen skulle se över reglerna om producentansvar för förpackningar och returpapper. Producentansvaret hade då funnits i mer än 15 år, och hela tiden dragits med betydande brister och problem. Avfall Sverige ansåg därför att det var hög tid att se över reglerna för att utveckla miljömålen och göra det enklare för hushåll och företag att källsortera. I juli 2011 kom så beskedet: Regeringen tillsatte en utredning för att göra en allmän översyn av avfallsområdet, främst utformningen och ansvaret för insamlingen och behandling av hushållens avfall. Utgångspunkten i utredningen är att avfallshanteringen ska ske på ett resurseffektivt och miljömässigt sätt, vara effektiv för samhället och enkel för konsumenter och andra grupper. Det är också inom de områdena det finns brister, vilket Avfall Sverige så många gånger påtalat. I uppdraget ingår också en översyn av ansvaret för verksamheternas avfall, särskilt avseende hushållsavfallet, förpackningar och returpapper. Utredaren ska också undersöka om det bör införas ytterligare styrmedel för att bättre möjliggöra utsortering av matavfall, farligt avfall, grovavfall och textilavfall. Avfall Sveriges VD Weine Wiqvist ingår i utredningens expertgrupp. Uppdraget ska redovisas sommaren Förslag att undantagsreglerna i LOU permanentas Utredningen om offentliga företag upphandling, kontroll och insyn (Ofuki-utredningen) föreslog i sitt 830 sidor tjocka slutbetänkande att undantagen i lagen om offentlig upphandling (LOU) som infördes i juli 2010 permanentas från den 1 januari Bakgrunden är regeringsrättens domar i de så kallade Sysavmålen 2008, som innebar att det inte längre blev möjligt för kommuner att överlåta uppgifter till eget bolag utan föregående upphandling. Detta hinder skulle få långtgående konsekvenser för många statliga och kommunägda bolag, inte bara inom avfallsområdet utan i princip inom alla områden där sådana bolag finns. Regeringen införde därför tillfälliga undantagsregler, baserade på EU-domstolens så kallade Teckal-kriterier, som gäller till 1 januari Avfall Sverige ser positivt på att undantagsreglerna permanentas. Avfall Sverige anser dock att utredningen inte tagit tillräcklig hänsyn till varför kommuner valt att låta det egna kommunala bolaget svara för avfallshantering eller på motsvarande sätt samverka mellan flera kommuner i ett gemensamt bolag. Dessutom har de övergripande miljöaspekterna helt kommit i skymundan. Sverige och svensk avfallshantering hålls ofta fram som goda exempel. Det är därför viktigt att förstå att den svenska avfallsmodellen bygger på samverkan inom och mellan kommuner, skriver Avfall Sverige i sitt remissvar till utredningen. 6 AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE 2011

7 AKTUELLT I OMVÄRLDEN Ny avfallslagstiftning och nationell avfallsplan I augusti 2011 trädde den nya avfallsförordningen i kraft. Nyheter i den nya förordningen är att avfallskategorierna tas bort, en ny avfallsdefinition införs och det blir enklare att transportera mindre mängder farligt avfall. Redan i december kom de första ändringarna i avfallsförordningen om tillstånds- och anmälningsplikt för tran sport av avfall. De nya avfallsreglerna innebar inte några dramatiska följder för den kommunala renhållningsskyldigheten och avfallshanteringen. Svensk avfallshantering har sedan länge arbetat enligt de nya krav som följer av ramdirektivet. Men den viktiga frågan om att förebygga uppkomsten av avfall finns inte med i förordningen, det är något som kommunerna arbetar allt mer med. Den finns däremot med i det förslag till nationell avfallsplan, som sändes ut på remiss under hösten. Där föreslår Naturvårdsverket att lagstiftningen ses över så att kommunerna får ett tydligare ansvar och klara befogenheter att arbeta avfallsförebyggande. Förslaget till ny nationell avfallsplan innehåller mål och åtgärder för ett antal prioriterade områden, bland annat avfall från byggnads- och rivningssektorn, ökad materialåtervinning av hushållsavfall, minskning av matavfallet. Under 2011 lämnades miljömålsberedningens förslag till nya etappmål: Matavfallet minskar med minst 20 procent jämfört med år Minst 40 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara till Minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp tas tillvara och återförs till produktiv mark, varav minst hälften återförs till åkermark. Återanvändningen och materialåtervinningen av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 procent år Förebyggande av avfall och återanvändning EUs ramdirektiv och den svenska avfallslagstiftningen är tydliga: Avfallsmängderna måste minska. Det är också en insikt som funnits inom den kommunala avfallshanteringen i Sverige länge. Redan under 1980-talet talades om en prioriteringsordning med avfallsminimering som första steg. I Sverige har vi kunnat notera en minskning av mängderna under några år. Även om det är för tidigt att dra några långsiktiga slutsatser är det ändå en intressant trend att det inte längre är helt självklart att avfallsmängderna ska öka år från år. Avfall Sverige har drivit arbetet för att minska avfallsmängderna, bland annat som nationell samordnare för det europeiska projektet Europa minskar avfallet i de tre år projektet pågått. Avfall Sverige uppmanade 2010 Miljödepartementet att se över regelverket kring kommunernas ansvar och roller när det gäller återanvändning och möjligheten att finansiera sådan verksamhet. Det är exempel på åtgärder som ligger i linje med att uppnå Avfall Sveriges vision Det finns inget avfall. Miljöteknik och miljöteknikexport Regeringen presenterade under hösten en samlad strategi för miljöteknik. Den har tre huvudmål att åstadkomma goda förutsättningar för framväxt och utveckling av miljöteknikföretag i Sverige, att främja export av svensk miljöteknik, att främja forskning och innovation inom miljöteknik och underlätta för innovationer att kommersialiseras. Regeringen satsar 400 miljoner kronor under mandatperioden på att utveckla miljöteknik. Samtidigt beslutade styrelsen för Avfall Sverige om en ny satsning för att stödja miljöteknikexport. En ny resurs inrättades för att koordinera kommunernas satsningar och det befintliga nätverket för miljöteknikexport uppgraderades till en arbetsgrupp inom Avfall Sverige. Syftet med satsningen är att öka samverkan mellan kommunerna/kommunbolagen och näringslivet samt myndigheter. AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE

8 VERKSAMHETEN A V F A L L S V E R I G E S V E R K S A M H E T Avfall Sverige företräder medlemmarnas intressen och utvecklar kompetensen hos medlemmarna genom lobbying- och påverkansarbete, erfarenhetsutbyte, kunskaps- och informationsförmedling samt utveckling av svensk avfallshantering. Visionen Vid årsmötet 2011 antogs en långsiktig vision för Avfall Sveriges kommunmedlemmar: Det finns inget avfall. Visionen är resultatet av ett arbete som pågått bland medlemmarna under ett år. De långsiktiga målen för 2020 är dels att sambandet mellan avfallsmängder och tillväxt har brutits, dels att det ska ha skett en stark och tydlig rörelse uppåt i avfallshierarkin. Målbilden är också resultatet av medlemmarnas diskussioner Kommunerna är motorn i omställningen Kommunerna är garanten för en långsiktigt hållbar avfallshantering 2012 blir ett viktigt år då visionens tankar och målen för 2020 ska arbetas in i allt som rör Avfall Sveriges policy och verksamhet. Det kommer att behövas nya projekt för att utveckla metoder för hur målen till 2020 ska kunna mätas och följas upp. Vidare behöver det tas fram metodik för hur vi tolkar och följer upp ambitionerna kring kommunernas roller. Påverkansarbete Avfall Sverige företräder medlemmarna vid kontakter med myndigheter och beslutsfattare, både på nationell och på europeisk nivå. Möten, uppvaktningar, remisser, skrivelser och medieinslag är exempel på olika sätt att företräda medlemmarna. Avfall Sverige har under året haft en lång rad möten med regeringskansliet, träffat riksdagsledamöter, politiska tjänstemän och myndigheter. Det sker genom VD, jurist, övriga rådgivare och vid tillfälle i samverkan med Avfall Sveriges styrelse, medlemmar och andra organisationer. Avfall Sverige har en rådgivare för samhällskontakter placerad i Stockholm med uppgift att ytterligare utveckla kontakterna med beslutsfattare inom riksdag och departement. Avfall Sverige har också representanter med i Avfallsutredningens expertgrupp, i Naturvårdsverkets Avfallsråd och en mängd andra expertorgan. Erfarenhetsutbyte Arbetsgrupperna är en viktig länk mellan medlemmar och kansli. Det är främst via arbetsgrupperna som erfarenhetsutbytet sker. Arbetsgrupperna möts minst två gånger om året och håller däremellan kontinuerlig kontakt. Rådgivarna på Avfall Sveriges kansli deltar i arbetsgrupperna inom sitt respektive specialområde togs beslut om en ny arbetsgrupp för export. Arbetsgrupperna är nu indelade i de tio områdena beställarfrågor biologisk återvinning deponering energiåtervinning export farligt avfall kommunikation logistik materialåtervinning återvinningscentraler Inom varje arbetsgrupp finns undergrupper för speciella ämnesområden. Cirka 200 representanter för medlemmarna allt från små kommuner till stora kommunala bolag är engagerade i någon arbetsgrupp eller undergrupp. Erfarenhetsutbytet är för många den främsta anledningen till att engagera sig i en arbetsgrupp. Informationen från arbetsgrupperna sprids vidare inom den egna organisationen eller genom regionala nätverk samt i tidningen Avfall och Miljö. Kurser och temadagar, utvecklingsprojekt och kunskapsöverföring är också resultat av arbetsgruppernas verksamhet. Arbetsgrupperna är också en viktig intern bas för att förankra Avfall Sveriges ståndpunkt i olika lagstiftnings- och påverkansfrågor. Nätverk En del av erfarenhetsutbytet sker i de nätverk som finns för olika grupper inom Avfall Sverige. Ett sådant är företagsgruppen, som består av representanter för de associerade privata företagen. Ett annat nätverk är Avfall Sverige Yngre för personer under 36 år, som arbetar med avfallsfrågor. Nätverket för skolinformatörerna bland Avfall Sveriges medlemmar träffas en gång om året. Det finns också ett nätverk för upphandlare, som träffas regelbundet. 8 AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE 2011

9 VERKSAMHETEN Nätverket för miljöteknikexport, som 2011 ombildades till arbetsgrupp, har främjat samverkan mellan privata och offentliga aktörer i internationella projekt för att därmed öka exporten av varor och tjänster inom avfalls- och återvinningsområdet. En stor del av Avfall Sveriges medlemmar träffas i olika regionala nätverk över hela landet och nätverken håller regelbundet kontakt med kansliet och ytterligare tre guider publicerades under De fyra guiderna har följande rubriker Kommunernas roll vid insamling av förpackningar och returpapper Införande av system för insamling av källsorterat matavfall Undantag från kommunala föreskrifter för avfallshantering Innebörden av begreppet hushållsavfall Avfall Sverige Utbildning Avfall Sverige bedriver en omfattande utbildningsverksamhet för att Avfall Sveriges guider syftar till en samsyn på tolkningar, vilket kan ge bättre beslutsunderlag. De råd som Avfall Sverige publicerar i höja branschens kunskap och kompetens. Utbildningsverksamheten dessa guider utgör endast generell rådgivning och ska inte ses som är kvalitetscertifierad sedan 2009 och 2011 juridiskt bindande råd i det enskilda fallet. utsågs en utbildningschef. Under året har utbildningsverksamheten framgångsrikt utvecklat utbudet, kvalitetssystemet och den webbaserade utbildningen Avfallsakademin. Under 2011 introducerades två nya kurser och tio nya temadagar. Sammanlagt deltog personer (2 384 personer 2010) i Avfall Sveriges utbildningsverksamhet under Utbildningens inriktning är förankrad i arbetsgrupperna, och tillgodoser därför både medlemmarnas och branschens behov. Avfall Web Det webbaserade benchmarking- och statistiksystemet Avfall Web används av allt fler medlemmar. Där matas statistik och andra uppgifter in, som sedan kan ge stöd vid verksamhetsplanering och benchmarking. Systemet underlättar också insamlingen av den nationella statistiken av hushållsavfall, som Avfall Sverige tar fram varje år och publicerar i Svensk Avfallshantering. Avfallsakademin, Avfall Sveriges utbildningsportal på webben, lanserades under hösten Fördelen med interaktiva kurser är Kommunikation att utbildningen kan genomföras på hemmaplan vid valfri tidpunkt Fem och att år den tillmötesgår i sammandrag alla typer av lärstilar. Avfall Sverige två olika kampanjteman. och Kampanjen Avfall för ökad Sverige materialåtervinning, AB Den första webbkursen ger en introduktion till avfallsbranschen. Den gemensamma kommunikationen fortsatte under 2011 med som startade 2010, fortsatte även Under hösten startade Kursen har tagits fram av medlemmar för medlemmar och ger en grund i allmänna frågor inom avfallsområdet. Kursen ger alla anställda på en arbetsplats grundkunskaper som bidrar till effektivare arbete, säkrare beslutsunderlag och större förutsättningar för att lyckas med intern och extern kommunikation i avfallsfrågor. Introduktionskursen är också användbar för förtroendevalda, som ska besluta i frågor som rör avfall och återvinning. Totalt 620 licenser har hittills sålts till Introduktionsutbildning till också årets kampanj, som fokuserar på kommunernas roll och ansvar och visar hur avfallshanteringen skapar miljö- och samhällsnytta. Kampanjen ska också bidra till att nå Avfall Sveriges vision och de konkreta målen till De viktigaste målen med Avfall Sveriges gemensamma kommunikation, som pågått sedan 2006, är ökad kännedom om svensk avfallshantering och om kommunernas roll. Ett sätt att nå dessa mål är att under en period tydligt fokusera på olika områden inom avfallsbranschen på Avfallsakademin. En ny webbkurs avfallshanteringen. Kampanjens tema och de primära målen för Grunderna i Avfall Web utvecklades under 2011 och lanserades i mars kampanjen beslutas alltid i samråd med medlemmarna. Den gemensamma kommunikationen bedrivs nationellt av kansliet och lokalt/regionalt av medlemmarna. GUIDERNA En viktig uppgift för Avfall Sverige är att ta fram vägledningar och riktlinjer för hur branschen ska hantera och tolka olika begrepp, definitioner och företeelser inom avfallsområdet. Dessa vägledningar och riktlinjer publiceras i en serie guider. Den första blev klar Kommunikationssatsningen finansieras via en avgift på 30 öre per invånare, som årsmötet beslutar om. Till detta kommer de ekonomiska och personella resurserna hos kansliet och respektive medlem samt kompletterande ekonomiskt stöd genom utvecklingssatsningen. AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE

10 VERKSAMHETEN Projektet Europa minskar avfallet (European Week for Waste Reduction, EWWR) arrangerades år 2011 för tredje och sista gången i sin nuvarande form. Inom projektet ska EUs länder under samma vecka lyfta frågan om att begränsa avfallet på olika sätt. 30 europeiska länder deltog 2011 (17 länder deltog 2010). Avfall Sverige har varit nationell samordnare under de tre åren projektet pågått, med stöd av Naturvårdsverket. Projektet har förlängts och kommer att pågå fram till Avfall och Miljö är branschtidningen för alla som arbetar med avfallshantering och återvinning. Tidningen bevakar erfarenheter på fältet, politiska beslut, forskning och ny teknik. Den speglar även den aktuella debatten inom avfall och återvinning. Tidningen kommer ut med fem nummer per år enligt ett fast utgivningsschema. Den TS-kontrollerade upplagan är exemplar. 20 (19) nyhetsbrev gavs ut under året. Nyhetsbrevet har ingen fast utgivningsplan utan kommer ut vid behov, varannan vecka i snitt. Nyhetsbrevet publiceras också på hemsidan. Från och med 2011 ges nyhetsbrevet även ut elektroniskt, parallellt med det tryckta. Det finns även ett elektroniskt nyhetsbrev från Avfall Sverige Utveckling, med information om projekt och rapporter, och ett med nyheter från utbildningsverksamheten. Avfall Sverige svarar för driften av den nationella avfallsportalen Bakom denna står Naturvårdsverket, Förpackningsoch Tidningsinsamlingen, El-Kretsen och Avfall Sverige. På Avfall Sveriges hemsida finns publikationer, rapporter, pressmeddelanden och allt kampanjmaterial för nedladdning. På hemsidan finns också möjlighet att anmäla sig till Avfall Sveriges kurser, konferenser och temadagar. Hemsidan har nära unika besökare varje månad, en kraftig ökning jämfört med tidigare år. Media Under 2011 uppmärksammades Avfall Sverige i tidningar, radio och TV över 500 tillfällen (350 tillfällen 2010). Det faktum att mycket tidningar och förpackningar inte sorteras ut till återvinning var en stor fråga i media vid flera tillfällen. Avfall Sveriges skrivelse till Miljödepartementet, med en önskan om att utreda producentansvaret blev mycket uppmärksammad i hela landet. Det blev även rapporten med en sammanställning av plockanalyser, som visar att mer än hälften av det som slängs i soppåsen kan återvinnas. En debattartikel på samma tema, som Avfall Sverige skrev tillsammans med hyresgästernas och fastighetsägarnas organisationer, publicerades i ett flertal större tidningar. Avfall Sverige stod också, tillsammans med övriga branschföreträdare, bakom en debattartikel med kritik mot Energimyndighetens förslag till biogasstrategi. Artiklarna och inslagen behandlade även frågor om insamling av matavfall, import av avfall, statistiken som visar minskade mängder och inte minst det arbete som görs med att förebygga avfall. I det sammanhanget kan rapporterna Förebygga avfall med kretsloppsparker och Goda exempel på förebyggande av avfall för kommuner nämnas liksom alla aktiviteter i samband med projektet Europa minskar avfallet. 32 (28) pressmeddelanden lämnade Avfall Sveriges kansli under Flera av dessa publicerades i olika medier, men tjänade också som underlag för andra artiklar om branschens frågor. Fyra (tre) egna debattartiklar och tre (två) repliker på andras publicerades. Media har också kontaktats både vid personliga besök och med ett speciellt nyhetsbrev där aktuella avfallsfrågor lyfts. Certifierad återvinning Certifieringssystemet för kompost och biogödsel startade 1999 och 14 anläggningar är nu certifierade. Certifieringen är frivillig och bygger på öppenhet mot kunden genom noggrann kvalitetsdokumentation och fri insyn vad det gäller miljö och kvalitet. Hela kedjan från råvara till slutprodukt anpassas till enhetliga kriterier utifrån miljöskydds- och användarbehov. Systemet har arbetats fram i samråd med lantbruks- och livsmedelsbranschen, tillverkare av kompost och biogödsel, jordtillverkare, myndigheter och forskare. Avfall Sverige har även infört ett frivilligt åtagande om att inventera biogas- och uppgraderingsanläggningar på utsläpp. Åtagandet innebär att anläggningarna förbinder sig till regelbundna inventeringar av utsläpp och att åtgärda dessa. 10 AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE 2011

11 VERKSAMHETEN Samarbete nationellt och internationellt Samverkan med andra organisationer nationellt och internationellt gynnar svensk avfallshantering och föreningens medlemmar. På det nationella planet sker samverkan med bland andra Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Svenskt Vatten, Svensk Fjärrvärme och Energigas Sverige. Hållbara städer är ett exempel på en form av samarbete med andra organisationer. Det inleddes av Avfall Sverige, Energigas Sverige, Svensk Fjärrvärme och Svenskt Vatten De fyra organisationerna har sedan dess arrangerat ett gemensamt seminarium i Almedalen varje år och uppvaktat riksdagen i gemensamma frågor. Samarbetet har även resulterat i en gemensam rapport för att lyfta den infrastruktur som är grundläggande för att bygga hållbara städer. Hållbara städer-samarbetet fortsätter även under Andra samverkansformer följer den lagstadgade organisationen av svensk avfallshantering. Producentansvaret för el-avfall gör det till exempel naturligt att samarbeta med El-Kretsen, och i samverkansorganet Elreturrådet möts representanter för kommuner och producenter. Samarbetet med El-Kretsen fördjupades i och med att producentansvaret för batterier trädde i kraft Samarbetet med producenter för tidningar och förpackningar sker i Återvinningsforum, där SKL, Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI), Svensk GlasÅtervinning (SGÅ) samt Avfall Sverige ingår. Där ska parterna gemensamt utveckla informationsplaner, forskningsprojekt och utvärdera servicenivån. Avfall Sverige har ytterligare förstärkt bevakningen av EUs arbete genom de europeiska avfallsorganisationerna CEWEP (Confederation of European Waste-to-Energy Plants) och ECN (European Compost Network) men framför allt Municipal Waste Europe. CEWEP bevakar intressen kring energiåtervinning och ECN arbetar med frågor kring biologisk återvinning. Municipal Waste Europe är organisationen för nationella kommunala avfallsorganisationer. Municipal Waste Europe verkar i Bryssel och Avfall Sverige är en av grundarna till föreningen, vars syfte är att företräda kommunernas och de kommunala bolagens intressen inom EU. Municipal Waste Europe startade 2010 och har nu 13 medlemmar. Avfall Sverige är också en aktiv medlem i den internationella avfallsorganisationen ISWA (International Solid Waste Association). Även samarbetet med kollegerna i den nordiska avfallsföreningen NAF är mycket viktigt. Traditionellt har detta samarbete handlat om att utbyta praktiska erfarenheter av avfallshantering. Avfall Sverige deltar även i standardiseringsarbetet inom SIS, Swedish Standards Institute. Årsmöte och styrelse Avfall Sveriges högsta beslutande organ är årsmötet. Det är årsmötet, som beslutar om stadgar, policyfrågor, rambudget, styrelse och valberedning. Avfall Sveriges uppfattningar och ståndpunkter i specifika frågor beslutas i styrelsen sedan de bearbetats i arbetsgrupper och i utvecklingskommittén. I större frågor av ansvarskaraktär samarbetar Avfall Sverige alltid med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Avfall Sveriges styrelse består av 18 ledamöter, tio förtroendevalda och åtta tjänstemän, som har en mandatperiod på två år. Styrelsen sammanträder fyra gånger per år. Valberedningen består av sju ledamöter. I valberedningens instruktion står bland annat att man ska sträva efter att styrelsens sammansättning speglar föreningens medlemmar i vad avser deras organisationsstruktur, storlek och geografiska fördelning samt sträva efter en så jämn könsfördelning som möjligt. Revisorerna, en ordinarie och en ersättare, väljs av årsmötet. Årsmötet 2011, som hölls i Lund, blev välbesökt. 467 personer deltog. AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE

12 VERKSAMHETEN Höstmöte Våld och hot på återvinningscentraler, långa och trånga dragvägar, olyckstillbud och till och med dödsolyckor är obehagliga påminnelser om att avfallsbranschen inte är någon riskfri bransch att arbeta inom. Avfall Sverige Utveckling har sedan några år arbetsmiljö som ett prioriterat område och arbetsmiljö var också temat på 2011 års höstmöte. Avfall Sveriges medlemmar och organisation Det finns två olika kategorier medlemmar i Avfall Sverige: Kommuner, kommunala bolag, kommunalförbund och liknande, som verkar utifrån ett samhällsuppdrag. Dessa medlemmar har rösträtt på årsmötet och beslutar över Avfall Sveriges stadgar, policyfrågor etc. Associerade medlemmar, till exempel leverantörer av tjänster och utrustning eller konsulter. Avfall Sverige är en ideell förening. Den löpande verksamheten drivs inom det helägda dotterbolaget Avfall Sverige AB. Styrelse och ledning för förening och bolag är identiska. Medlemsutveckling 2011 hade Avfall Sverige 385 medlemmar. Antalet kommunmedlemmar ökade från 247 till 250. De associerade medlemmarna var 135 (133). Avfall Sveriges kommunmedlemmar representerar 286 (284) av landets 290 kommuner, direkt eller genom sina regionbolag eller kommunalförbund. Att bli medlem Avfall Sverige är en organisation som i första hand företräder kommuner och kommunala bolag. Privata företag kan erhålla ett begränsat medlemskap, men privatpersoner kan inte bli medlemmar i föreningen. Medlemmarna kan dra nytta av Avfall Sveriges specialistkunskaper genom rapporter och andra informationskanaler eller direktkontakt med kansliet. De kan även vända sig till föreningen för rådgivning när det gäller juridik och informationsfrågor. Medlemmarna får också tillgång till ett stort nätverk inom avfallsbranschen. Medlemmar betalar också ett lägre pris på kurser och konferenser samt prenumerationer. Intresserade kan ansöka om medlemskap via formulär på Avfall Sveriges hemsida. Ansökan behandlas sedan av styrelsen. 12 AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE 2011

13 Avfall Sveriges ekonomi AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE

14 Avfall Sveriges ekonomi A v f a l l S v e r i g e s e k o n o m i Avfall Sverige bedriver verksamheten inom ramen för den ideella föreningen Avfall Sverige och det helägda bolaget Avfall Sverige AB. Detta bildar den oäkta koncernen Avfall Sverige. Detta är ett vanligt förfarande för föreningar med affärsverksamhet. INTÄKTER Verksamheten i Avfall Sverige är i huvudsak budgetbaserad och utgår från den verksamhetsbeskrivning som antas genom rambudgeten av årsmötet och detaljbudget av Avfall Sveriges styrelse. Intäkterna består till ungefär lika delar av avgifter från Avfall Sveriges medlemmar och intäkter från affärsverksamhet såsom kurser, konferenser, konsultuppdrag, publikationer med mera. Intäkterna 2011 uppgick till 65,3 (60,2) mkr. Samtliga medlemmar betalar medlems- och serviceavgift. För 2011 var dessa avgifter oförändrade, jämfört med året innan. Avgifterna är oförändrade även Av de samlade avgifterna utgör medlemsavgiften till föreningen tio procent och serviceavgiften till servicebolaget 90 procent. Avgifterna fastställs av årsmötet. Medlems- och serviceavgifterna för kommunmedlemmar (kommuner, kommunbolag och liknande) beräknas utifrån befolkningsunderlaget. Avgiften är degressiv, dvs. avgiften per invånare avtar i takt med att invånarantalet ökar. Kommunmedlemmarnas medlems- och serviceavgifter motsvarar i genomsnitt en krona per invånare. Kommunmedlemmar betalar därutöver en utvecklingsavgift, för 2011 med 1 (1) krona per invånare introducerades en särskild informationsavgift och för 2011 var den 30 öre (30 öre) per invånare. Dessa avgifter används för utvecklingsprojekt respektive projekt inom kommunikationssatsningar. Inom arbetsgrupperna för biologisk återvinning, energiåtervinning och deponering görs också särskilda utvecklingssatsningar från ett hundratal medlemmar som på likartat sätt är öronmärkta för projekt inom respektive område. Medlen, totalt kr, satsas av medlemmarna, som ingår i respektive arbetsgrupp och tas inte upp till beslut på årsmötet. För övriga medlemmar, konsulter, leverantörer, entreprenörer, återvinnare med flera, är avgiften ett fast belopp i två nivåer, beroende på företagens storlek. KOSTNADER Avfall Sveriges kostnader utgörs huvudsakligen av verksamhetskostnader som följer av projektverksamheten och affärsverksamheten. Till detta ska läggas sedvanliga kostnader för lokaler, personal med mera. RESULTAT Omsättningen uppgick för 2011 till ca 65 mkr (60 mkr). Årets resultat i koncernen uppgår till cirka 1,1 mkr (0,9 mkr). Det egna kapitalet i föreningen och bolaget uppgår till cirka 10,8 mkr. 14 AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE 2011

15 Avfall Sveriges ekonomi F e m å r i s a m m a n d r a g A v f a l l S v e r i g e o c h A v f a l l S v e r i g e A B RESULTATRÄKNING (tkr) Nettoomsättning Medlems- och serviceavgifter Utvecklings- informationsavgift/projekt Särskilda satsningar* Övrigt Summa nettoomsättning Verksamhetskostnader Utvecklings- informationsavgift/projekt Särskilda satsningar* Övriga verksamhetskostnader Summa verksamhetskostnader Personalkostnader Övriga externa kostnader Rörelseresultat Finansiella intäkter Bokslutsdisp., skatt ÅRETS RESULTAT Not. Medel för påbörjade ej avslutade projekt överförs till kommande år inom satsningarna. *Inom arbetsgrupperna biologisk återvinning, energiåtervinning och deponering. AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE

16 AVFALL SVERIGES UTVECKLINGSSATSNING A V F A L L S V E R I G E S U T V E C K L I N G S S AT S N I N G Avfall Sveriges utvecklingssatsning, som startade 1998, har beviljat 330 utvecklingsprojekt till en kostnad av sammanlagt 61,7 miljoner kronor. Särskilda utvecklingssatsningar drivs inom områdena energiåtervinning, biologisk återvinning och deponering. Utöver detta finns en särskild satsning för gemensam kommunikation publicerades sammanlagt 35 rapporter (25 rapporter 2010). Under 2012 påbörjas arbetet för att införliva utvecklingssatsningarna i samma certifieringssystem som utbildningsverksamheten. Utvecklingssatsningen har en bred inriktning på konkreta projekt som bland annat beaktar: ekonomiska och juridiska aspekter, informations- och kommunikationsmässiga aspekter, kvalitetsaspekter, internationella jämförelser, tekniska frågor och miljöfrågor. Avfall Sveriges styrelse tillsätter utvecklingskommittén, som består av ordförande i föreningens arbetsgrupper och ytterligare två representanter från Avfall Sveriges medlemmar. Kommittén ska besluta om vilka projekt som ska beviljas och fördelningen av medel för att genomföra dem. Utvecklingskommittén sammanträder fyra gånger per år. Arbetsgrupperna beslutar om sina respektive särskilda satsningar: utvecklingssatsningen på energiåtervinning, deponeringssatsningen och satsningen på biologisk återvinning. Varje arbetsgrupp har tillsatt en särskild styrgrupp, som beslutar hur medlen i den speciella utvecklingssatsningen ska fördelas. Den gemensamma satsningen på utvecklingsprojekt gör att även måttliga enskilda medlemsinsatser ger stor avkastning i användbara projekt. Satsningarna baseras också på ett starkt engagemang från medlemmarna, bland annat genom arbetsgrupperna inom olika områden. Detta borgar för att projekten får en stark användarprofil. Den gemensamma utvecklingssatsningen inom Avfall Sverige bygger på att alla kommunmedlemmar kommuner, kommunala bolag, kommunalförbund betalar en årlig utvecklingsavgift. För år 2011 var avgiften 1 krona per invånare. Sedan 2006 avsätts en årlig avgift till den gemensamma kommunikationssatsningen, 2011 var den 30 öre per invånare (30 öre 2010). År 2011 tillfördes utvecklingssatsningen 9,0 miljoner kronor, samma summa som Av dessa avsätts medel för att täcka administrativa kostnader, därefter beslutar utvecklingskommittén om fördelningen av medlen till olika utvecklingsprojekt. När ett projekt beviljas, reserveras ett belopp motsvarande Avfall Sveriges del av projektkostnaden. Utbetalning av medlen kan sedan ske successivt under en kortare eller längre period, i en del fall över flera år. På samma sätt sker utbetalning från de övriga tre satsningarna också ofta över en längre tidsperiod än innevarande kalenderår. RAPPORTER Resultaten från Avfall Sveriges utvecklingssatsning presenteras i första hand som rapporter. Från 2008 distribueras rapporterna enbart elektroniskt via hemsidan, men ett tryckt sammanfattningsblad skickas till medlemmarna för att informera om innehållet i rapporterna. Även andra sätt att förmedla resultat och kunskaper används, till exempel temadagar och kurser, pressmeddelanden, artiklar i tidningen Avfall och Miljö och på hemsidan. Från våren 2010 presenteras information från Avfall Sverige Utveckling i ett helt nytt nyhetsbrev, som utkommer fyra gånger per år. Det distribueras enbart digitalt och innehåller information om utvecklingsprojekt och rapporter. Successivt förs tidigare utgivna rapporter, som bara funnits som trycksaker, över till elektroniska filer. Under 2011 publicerades samtliga utvecklingsrapporter, från år 2001 och framåt, på hemsidan. Resultaten och kunskaperna från projekten ska vara tillgängliga och praktiskt användbara i medlemmarnas verksamheter. De särskilda satsningarna inom energiåtervinning, biologisk återvinning och deponering förmedlar sina resultat även genom egna, interna rapporter. Resultaten från de olika utvecklingssatsningarna fyller en viktig funktion också för Avfall Sveriges arbete med att företräda medlemmarna i olika sammanhang. Avfall Sverige har genom sin utvecklingsverksamhet blivit en viktig aktör för att främja branschen och deltar i ett antal satsningar på forskning och utveckling inom universitet och institut med mera där andra, främst staten, står som finansiärer. Det gäller exempelvis Mistra, Waste Refinery, SNS och forskningsprogrammet Hållbar avfallshantering. Satsningen inom biologisk återvinning 2006 inrättades en särskild utvecklingssatsning inom området biologisk återvinning. Det är 23 anläggningar som 2011 tillsammans satsade kronor på gemensamma utvecklingspro- 16 AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE 2011

17 AVFALL SVERIGES UTVECKLINGSSATSNING jekt. En kommitté har tillsatts av de finansierande anläggningarna med uppgift att besluta om och fördela de ekonomiska medlen till projekten. Hittills har 28 projekt initierats startade 6 nya projekt. Satsningen inom energiåtervinning Avfall Sveriges arbetsgrupp för energiåtervinning beslutade redan 1990 att etablera en gemensam utvecklingssatsning. Denna har en stark anknytning till drifttekniska frågor med erfarenheter och sammanställningar. Sedan starten har 110 projekt initierats för cirka 25 miljoner kronor, 2011 startade 6 nya projekt. Satsningen finansieras av samtliga svenska avfallsförbränningsanläggningar inom Avfall Sveriges arbetsgrupp för energiåtervinning med tillsammans nästan 2 miljoner kronor för år Arbetsgruppen har utsett en egen projektkommitté som beslutar om projekten. Deponeringssatsningen Bland landets cirka 75 deponeringsanläggningar satsade 30 anläggningar kronor i en gemensam satsning på utvecklingsprojekt. Även här rör det sig om projekt av mer eller mindre driftsmässig karaktär. Sedan starten 1998 har 83 projekt satts igång för drygt 11 miljoner kronor, 2011 startade 7 nya projekt. STIPENDIER Sedan 2005 delar Avfall Sverige årligen ut stipendier inom områdena avfallshantering och återvinning. 20 stipendier har delats ut under åren Stipendierna delas ut till de mest förtjänstfulla uppsatserna och examensarbetena på grundnivå vid svenska universitet och högskolor och det är utvecklingskommittén som fattar beslut utdelades två stipendier på vardera kronor och två på vardera kronor. De gick till följande arbeten: Teknikneutrala miljöanpassade offentliga upphandlingar av bioavfall Anders Arvidsson, Institutionen för Nationalekonomi med Statistik, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Vem påverkar ditt avfall? En studie av aktörers deltagande i kommissionens öppna avfallskonsultationer Anders Arvidsson, Statsvetenskapliga institutionen, Europaprogrammet, Göteborgs universitet. Förbehandling av matavfall med skruvpress Utvärdering av effektiviteten i förbehandlingsanläggningen på NSR i Helsingborg Ylva Eriksson och David Holmström, Vatten försörjningsoch Avloppsteknik, Institutionen för Kemiteknik, Lunds universitet. Skyltkoncept på Stenby Återvinningscentral: med färg, bild och form Anette Ekman, Akademin för innovation, design och teknik, Mälardalens högskola. AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE

18 Rapporter R a p p o r t e r Rapporter från utvecklingssatsningen U2011:01 På spåret: Transporter av avfall på järnväg en möjlighet? U2011:02 Förebygga avfall med kretsloppsparker. Analys av miljöpåverkan. U2011:03 Biogödselförädling tekniker och leverantörer U2011:04 Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall U2011:05 Goda exempel på förebyggande av avfall för kommuner idébok för en mer hållbar produktion och konsumtion U2011:05 Good Examples of Waste Prevention in Municipalities A compilation of ideas for more sustainable production and consumption U2011:06 Med blicken mot 2020 omvärldsanalys och scenarier för kommunernas roll i framtidens avfallshantering U2011:07 Byggande och anläggande på och i anslutning till gamla avfallsupplag U2011:08 Förstudie av olika system för matavfallsutsortering med avfallskvarnar U2011:09 Bedömning av långtidsegenskaper hos tätskikt bestående av flygaskstabiliserat avloppsslam, FSA. Beständighet, täthet och utlakning U2011:10 Viktbaserad avfallstaxa en litteraturöversikt U2011:11 Volymvikter för avfall U2011:12 Handbok metanpotential U2011:13 Miljöeffekter av polymerer inom biogasbranschen. Förstudie U2011:14 Kartläggning av vittrings- och korrosionsskador på biologiska behandlingsanläggningar, Etapp II. Tätskikt på betong State of the Art U2011:15 Avfallshantering i några europeiska länder. En jämförande studie U2011:16 Strategi för biogödsel och kompost U2011:17 Förbättring av bottenaskors kvalitet U2011:18 Värdering och utveckling av mätmetoder för bestämning av metanemissioner från biogasanläggningar - Fas I U2011:19 Hjälpmedel för introduktion av system för insamling av källsorterat matavfall samt Guide #2 Införande av system för insamling av källsorterat matavfall U2011:20 Servicenivå för insamling av hushållens farliga avfall och grovavfall goda exempel och rekommendationer U2011:21 Avfall Web för din skull! En idébank till Avfall Web s funktioner och möjligheter U2011:22 Lämplig metodik för grundläggande karakterisering av aska för acceptans på deponi U2011:23 Substratmarknadsanalys. Sammanställning och analys av substratmarknaden U2011:24 Innovationer och nya företag resultat av kommunernas ansvar för avfallet U2011:25 Vägledning för upphandling av avfallsbehandlingstjänster Rapporter SATSNINGEN INOM biologisk ÅTERVINNING B2011:01 Handbok metanmätningar B2011:02 Torrötning av rejekt från förbehandling av matavfall 18 AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE 2011

19 Rapporter Rapporter SATSNINGEN INOM DEPONERING D2011:01 Utformning av skyddsskikt, Beständighet D2011:02 Syntesrapport lakvatten D2011:03 Syntesrapport deponigas D2011:04 Kontroll av lakvattenrening genom toxicitetstester statistiskt korrelerat med kemisk-fysikaliska mätningar Rapporter SATSNINGEN INOM ENERGIÅTERVINNING F2011:01 Mätvärdeshantering vid avfallsförbränningsanläggningar med anledning av avfallsförbränningsdirektivet F2011:02 Measurements of suspended solids How does the salt content and the quantity of rinsing water affect the result? F2011:03 Processoptimering av asktvätt F2011:04 Askor Långsiktiga ekotoxikologiska miljörisker ÖVRIGA PUBLIKATIONER Mall för upphandling av avfallshämtning Guide #2: Införande av system för insamling av källsorterat matavfall Guide #3: Undantag från kommunala föreskrifter för avfallshantering Guide #4: Innebörden av begreppet hushållsavfall Samtliga rapporter från Avfall Sverige Utveckling och från arbetsgruppernas olika satsningar finns för nedladdning på AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE

20 Remissvar och skrivelser R e m i s s v a r o c h s k r i v e l s e r Boverket Remiss av ändringsreglerna, dnr: /2009 REMISSVAR: Regeringsuppdrag Vision Sverige 2025 Energimyndigheten REMISSVAR: Ny remiss av Energimyndighetens uppdaterade föreskrifter för registret för utsläppsrätter REMISSVAR: Markanvändning och verifieringen av markkriterier i Sverige REMISSVAR: Förslag till vägledning om hållbarhetskriterier REMISSVAR: Remiss avseende Energimyndighetens föreskrifter om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen REMISSVAR: Remiss av föreskrifter om hållbarhetskriterier Finansdepartementet REMISSVAR: Remiss av OFUKI-utredningens betänkande (SOU 2011:43) Offentlig upphandling från eget företag?! och vissa andra frågor Miljödepartementet Skrivelse angående lagen om godkända insamlingssystem REMISSVAR: Remiss av två rapporter från Kemikalieinspektionen som rör produktregistret och uttaget av kemikalieavgifter REMISSVAR: Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) samt Naturvårdsverkets rapport Miljömålen på ny grund (rapport 6420) REMISSVAR: Naturvårdsverkets rapport om Nedskräpande och uttjänta fritidsbåtar REMISSVAR: Promemoria Nedskräpning förslag till ändring i miljöbalken REMISSVAR: Tydligare och enklare fördelning av tillsynsansvar över förorenade områden REMISSVAR: Remiss av Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om omhändertagande av bilar Naturvårdsverket REMISSVAR: Från avfallshantering till resurshushållning - Sveriges avfallsplan REMISSVAR: Remiss av Naturvårdsverkets vägledning om inventering, undersökning och riskklassning av nedlagda deponier Näringsdepartementet Kommentarer i anledning av Kommissionens förslag till nya statsstödsregler för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI) REMISSVAR: Statens energimyndighets rapport för biogasstrategi REMISSVAR: Remiss av Utkast till ny förordning om Elcertifikat REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Strålsäkerhetsmyndigheten REMISSVAR: Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om hantering av torv- och trädbränsleaska som är kontaminerad med cesium-137 eller naturligt förekommande radioaktiva ämnen REMISSVAR: Förslag till Föreskrifter och Allmänna råd om hantering av torv- och trädbränsleaska som är kontaminerad av cesium-137 eller naturligt förekommande radioaktiva ämnen Svanen REMISSVAR: Remiss av förslag till första versionen på kriterier för Svanenmärkning av förnybara engångsartiklar till mat 20 AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE 2011

På gång nationellt och inom EU

På gång nationellt och inom EU På gång nationellt och inom EU Större omvärldsfrågor: På gång nationellt inom avfallsomr Utredning om översyn av avfallsområdet (dir. 2011:66): Allmän översyn av avfallsområdet Tre huvuddelar: 1. Avser

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett samhällsansvar

Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett samhällsansvar Avfall Sverige Branschorganisationen för avfallshantering och återvinning 400 medlemmar kommuner, kommunbolag - Privata företag är associerade medlemmar Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Bilaga 7. Begreppsförklaringar Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier

Läs mer

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 1(5) 1 Administrativa uppgifter Kommuner: Nyköping och Oxelösund År: 2010 Datum när planen antogs: 2012-XX-XX (Nyköping) och 2012-XX-XX (Oxelösund)

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Årsberättelse för Avfall Sverige

Årsberättelse för Avfall Sverige Årsberättelse för Avfall Sverige 2014 Avfall Sverige p Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och återvinning. Det är Avfall Sveriges medlemmar som ser till att avfall tas om hand

Läs mer

Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export. Februari 2012

Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export. Februari 2012 Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export Februari 2012 Bakgrund Styrelsen för Avfall Sverige beslutade 2011 att inrätta en ny arbetsgrupp för att stimulera till utveckling inom området

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Om Avfall Sverige Swedish Waste Management

Om Avfall Sverige Swedish Waste Management Ressourcer vigtigere end systemvalg ved udsortering af organisk dagrenovation Angelika Blom Om Avfall Sverige Swedish Waste Management Avfall Sverige är kommunernas expertorgan inom avfall och återvinning

Läs mer

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts.

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts. Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2011/1516/Ma Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) samt Naturvårdsverkets rapport Miljömålen

Läs mer

Kommittédirektiv. Förhandlare med uppgift att åstadkomma samarbetslösningar på avfallsområdet. Dir. 2008:97

Kommittédirektiv. Förhandlare med uppgift att åstadkomma samarbetslösningar på avfallsområdet. Dir. 2008:97 Kommittédirektiv Förhandlare med uppgift att åstadkomma samarbetslösningar på avfallsområdet Dir. 2008:97 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2008 Sammanfattning av uppdraget En förhandlare

Läs mer

höstmöte 2008 Stockholm 11 12 november

höstmöte 2008 Stockholm 11 12 november höstmöte 2008 Stockholm 11 12 november Höstens hetaste ämnen Ramdirektivet Miljömålen Förbränningsskatten LOU, kommunal kompetens och konkurrens Nya batteriregler Materialinsamling Samverkan i producentansvaret

Läs mer

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning 1 MILJÖMÅL INOM EU Styrmedel och åtgärder på avfallsområdet utvecklas idag i många fall gemensamt inom EU. Målsättningar och strategier på övergripande europeisk nivå

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

Bilaga 6 Nationella mål, strategier och lagstiftning

Bilaga 6 Nationella mål, strategier och lagstiftning Avfallsplan för Eskilstuna kommun 24 augusti 2012 Bilaga 6 Nationella mål, strategier och lagstiftning Remisshandling 2012-08-24 1 1 INLEDNING I denna bilaga beskrivs några förändringar som har skett i

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Obligatorisk bild Kommunernas expertorg: 289 kommuner samt bolag, privata företag är associerade medlemmar, tot 400 medl.

Obligatorisk bild Kommunernas expertorg: 289 kommuner samt bolag, privata företag är associerade medlemmar, tot 400 medl. 1 2 Obligatorisk bild Kommunernas expertorg: 289 kommuner samt bolag, privata företag är associerade medlemmar, tot 400 medl. Totalt ca 16 000 medarbetare. Vi arbetar med samhällskontakter, dvs lobbying,

Läs mer

Budget 2016 med plan 2017-2018. Avfall

Budget 2016 med plan 2017-2018. Avfall Budget 2016 med plan 2017-2018 Avfall Innehållsförteckning 1 Avfall... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Ekonomi (budget)... 6 1.4 Förslag till budget 2016... 7 1.5 Utmaningar inför framtiden... 7

Läs mer

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR?

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. SAMMANFATTNING 3 2. KOMMUNER SOM HAR ETT UTBYGGT SYSTEM FÖR FASTIGHETSNÄRA

Läs mer

Avfall Sverige-rapport 2016:28 Vad slänger folk i soppåsen? < Besökt

Avfall Sverige-rapport 2016:28 Vad slänger folk i soppåsen? <  Besökt Miljöbyggnad 3.0 Sweden Green Building Council Landsvägen 50A 172 63 Sundbyberg Malmö den 19 december 2016 SKRIVELSE: Indikator för avfallshantering i byggnaden med koppling till Indikator 4 - Energislag

Läs mer

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Bilaga 4 ens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Planperiod 2013-2016 2 (7) Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 2. SAMSTÄMMIGHET MED NATIONELLA AVFALLSPLANEN... 3 2.1. Hantering av avfall

Läs mer

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem AVFALLSPLAN Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Antagen av kommunfullmäktige: Haninge 2011-11-17 Huddinge 2011-11-07 Nynäshamn 2011-10-19 Salem 2011-11-24 Botkyrka 2011-09-29 Innehåll INLEDNING 4

Läs mer

Kommunal Avfallsplan

Kommunal Avfallsplan Kommunal Avfallsplan Populärversion Hudiksvall kommun Förenklad version som komplement till utställning Kommunstyrelsen har beslutat att ställa ut ett förslag till avfallsplan för granskning under fyra

Läs mer

ÅRSBERÄTTELSE 2010 AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE

ÅRSBERÄTTELSE 2010 AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE ÅRSBERÄTTELSE 2010 AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE 2010 1 INNEHÅLL Ordförande har ordet 3 VD har ordet 4 Aktuellt i omvärlden 6 AVFALL SVERIGES VERKSAMHET 8-12 AVFALL SVERIGES EKONOMI 13 AVFALL SVERIGEs UTVECKLINGssatsning

Läs mer

Omnibusundersökning Återvinning 2009

Omnibusundersökning Återvinning 2009 Omnibusundersökning Återvinning 009 Projektledare: Katharina Norborg Beställare: Anna-Carina Gripwall Fältarbete: Februari 009 Proj. nr: 09000/090006 Genomförande Syfte: Metod: Urval: Urvalsstorlek: Syftet

Läs mer

REMISSVAR: Betänkandet Privata utförare Kontroll och insyn (SOU 2013:53)

REMISSVAR: Betänkandet Privata utförare Kontroll och insyn (SOU 2013:53) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 11 oktober 2013 REMISSVAR: Betänkandet Privata utförare Kontroll och insyn (SOU 2013:53) Avfall Sverige är bransch- och intresseorganisation

Läs mer

Bilaga 4 Mål, strategier och lagstiftning

Bilaga 4 Mål, strategier och lagstiftning Bilaga 4 Mål, strategier och lagstiftning INTRODUKTION I denna bilaga beskrivs några förändringar som har skett i lagstiftningen under år 2011 och en sammanställning av de viktigaste lagarna, målen och

Läs mer

Förslag till antagande av ny avfallsplan för Norrtälje kommun

Förslag till antagande av ny avfallsplan för Norrtälje kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-12-07 Handläggare: Jan Paymer, tf. renhållningschef Telefon: 0176-716 97 E-post: jan.paymer@norrtalje.se Dnr: Till kommunstyrelsens arbetsutskott Förslag till antagande av ny avfallsplan

Läs mer

Kommunal Avfallsplan 2013-2017. Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning

Kommunal Avfallsplan 2013-2017. Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning Kommunal Avfallsplan 2013-2017 Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning Sammanfattning av förslag till Avfallsplan 2013 2017 Dalakommunerna Avesta Borlänge

Läs mer

Remissynpunkter RUFS 2050"

Remissynpunkter RUFS 2050 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Remissynpunkter RUFS 2050" Dnr: TRN 2016-0047 SÖRAB är ett regionalt avfallsbolag i norra Stockholms län som ägs av kommunerna Danderyd,

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

FoU-dag Biogas från avfall och slam

FoU-dag Biogas från avfall och slam FoU-dag Biogas från avfall och slam Avfall Sverige Branschorganisationen för avfallshantering och återvinning Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett samhällsansvar 400 medlemmar

Läs mer

A3 Från avfallshantering till resurshushållning

A3 Från avfallshantering till resurshushållning A3 Från avfallshantering till resurshushållning Nationella avfallsplanen och programmet för att förebygga avfall. Goda exempel! Catarina Östlund och Maria Ivarsson, NV Europa minskar avfallet Anna-Carin

Läs mer

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s PLOCKANALYS 2016 En metod för att utvärdera den gemensamma avfallsplanen för Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna.

Läs mer

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Innehåll Inledning... 3 1 Målområde 1 Förebygga avfall... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Konsekvenser... 3 2 Målområde 2 Säkra hanteringen av farligt avfall... 4 2.1 Syfte...

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Effektivt resursutnyttjande

Effektivt resursutnyttjande Nu sorterar vi mer! Avfallsplan för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna i samarbete med SÖRAB. Effektivt

Läs mer

Avfallsplan. Gislaveds kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170

Avfallsplan. Gislaveds kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170 Avfallsplan Gislaveds kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170 Förord Gislavedskommunpåbörjadearbetetmeddennaavfallsplanunderhösten2009.Arbetet inleddesmedenbeskrivningochanalysavnulägetkommunensamtenuppföljningavden

Läs mer

AVFALLSPLAN

AVFALLSPLAN Laxå januari 2013 LAXÅ KOMMUN AVFALLSPLAN 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13, 7 Dnr KS 2012294-450 FÖRORD Denna plan utgör Laxå kommuns avfallsplan i enlighet med 11 15 kap miljöbalken och

Läs mer

Avfallsinnehavarens ansvar

Avfallsinnehavarens ansvar 15 kap. Avfall och producentansvar Definitioner 1 Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att

Läs mer

REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2013/790/Nm Malmö den 17 april 2014 REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Läs mer

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Nu gör vi en gemensam avfallsplan för SÖRAB kommunerna Ett nytt angreppssätt som är kraftfullt och berör

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

Förslag till ny renhållningsordning Vellinge kommun

Förslag till ny renhållningsordning Vellinge kommun 1 (5) Tekniska förvaltningen Remiss Teknisk administratör Olsson, Anna Tfn 040-42 5182 Förslag till ny renhållningsordning Vellinge kommun Tekniska förvaltningen i Vellinge kommun har tagit fram ett förslag

Läs mer

Uppgifter till Länsstyrelsen

Uppgifter till Länsstyrelsen Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 5 1 Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Administrativa uppgifter Kommun Orust kommun År 2017-2021 Datum när planen antogs Ansvarig

Läs mer

Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm. Dnr M2015/04155/Mm. Malmö den 19 februari 2016

Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm. Dnr M2015/04155/Mm. Malmö den 19 februari 2016 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2015/04155/Mm Malmö den 19 februari 2016 REMISSVAR: Remittering av Europeiska kommissionens förslag COM(2015) 614/2 till meddelande om cirkulär ekonomi

Läs mer

Miljödepartementet Stockholm. Dnr M2012/3309/Ke. Malmö den 15 februari 2013

Miljödepartementet Stockholm. Dnr M2012/3309/Ke. Malmö den 15 februari 2013 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2012/3309/Ke Malmö den 15 februari 2013 REMISSVAR: Remiss av svenskt genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (2012/19/EU) av den 4 juli 2012 om avfall

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper

Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper Miljödepartementet 103 33 Stockholm Malmö den 1 november 2010 Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper Avfall Sverige föreslår att regeringen ser över reglerna om producentansvar

Läs mer

GUIDE # 1 MARS Kommunernas roll vid insamling av förpackningar och returpapper. I korthet

GUIDE # 1 MARS Kommunernas roll vid insamling av förpackningar och returpapper. I korthet GUIDE # 1 MARS 2010 Kommunernas roll vid insamling av förpackningar och returpapper Innehåll: 1. Inledning 2. Juridiska förutsättningar 3. Finansiering 4. Godkända insamlingssystem 5. Konfliktlösningsregler

Läs mer

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen Bilaga till Avfallsplan 2016-2019 2 1 Administrativa uppgifter Kommun Norrtälje kommun År 2016-2019 Datum när planen antogs Ansvarig nämnd 2016-XX-XX, statistik som

Läs mer

REMISSER & SYNPUNKTER

REMISSER & SYNPUNKTER Senaste nytt REMISSER & SYNPUNKTER Implementering av Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen Miljömålet för matavfall LCA & LCT Guidelines Working document Sludge and Biowaste BUDGETPROPOSITIONEN

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden 2014-02-05 Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden Avfall Sverige ger, genom sin samordnade utvecklingssatsning, bidrag till utvecklingsprojekt inom avfallshantering

Läs mer

Naturvårdverkets sammanfattning av rapporten

Naturvårdverkets sammanfattning av rapporten Tekniska nämnden 2007 02 22 32 58 Tekniska nämndens arbetsutskott 2007 02 08 9 19 Kommunstyrelsen Naturvårdsverkets rapport om framtida producentansvar för förpackningar och tidningar Luleå kommun har

Läs mer

Lunds Renhållningsverk. Lunds Renhållningsverk

Lunds Renhållningsverk. Lunds Renhållningsverk > Ett viktigt uppdrag - att spara resurser och skydda miljön Kunder Idéer Miljö Vårt uppdrag Lunds Renhållningsstyrelse ansvarar på uppdrag av kommunfullmäktige för avfallshanteringen i Lunds kommun. ska

Läs mer

Avfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner

Avfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner Avfallsplan år 2017 2022 Säffle och Åmåls kommuner 1 Inledning Kommunens renhållningsordning omfattas av avfallsplan och renhållningsföreskrift. I avfallsplanen anges mål som kommunens renhållningsverksamhet

Läs mer

Askersunds kommuns avfallsplan ASKERSUNDS KOMMUNS AVFALLSPLAN E-post: Askersund

Askersunds kommuns avfallsplan ASKERSUNDS KOMMUNS AVFALLSPLAN E-post: Askersund s avfallsplan 2013-2016 ASKERSUNDS KOMMUNS AVFALLSPLAN 2013-2016 s avfallsplan 2013-2016 FÖRORD Denna plan utgör s avfallsplan i enlighet med 11 15 kap miljöbalken och Naturvårdsverkets föreskrifter om

Läs mer

Vägledning information

Vägledning information Vägledning information Vägledningen är till för dig som tillverkar eller importerar och säljer batterier på den svenska marknaden. Den är Naturvårdsverkets tolkning av 22 i förordningen (2008:834) om producentansvar

Läs mer

Avfall Sveriges medlemmar

Avfall Sveriges medlemmar Kommunikasjon som ett strategiskt virkemiddel for Avfall Sverige Weine Wiqvist 7 juni 2012 Avfall Sverige Kommunernas expertorgan inom avfallshantering och återvinning Företräder genom kommunerna Sveriges

Läs mer

MABOs förslag till Arbetsgruppen för kretsloppsfrågor

MABOs förslag till Arbetsgruppen för kretsloppsfrågor Till Miljödepartementet. 2014-04-14 MABOs förslag till Arbetsgruppen för kretsloppsfrågor Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och SABO ingår i samverkansgruppen MABO, Miljöanpassad Avfallshantering

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2016 2 (10) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 3. Organisation... 3 3.1 Styrelsen... 3 3.2 Verkställande direktör... 4 3.3 Föreningens

Läs mer

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall 2014-06-25 1 (9) Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA

Läs mer

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Göran Finnveden Avdelningen för Miljöstrategisk analys fms Institutionen för Samhällsplanering och miljö Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad KTH Delprojekt

Läs mer

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden 2015-05-21 Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden Avfall Sverige ger, genom sin samordnade utvecklingssatsning, bidrag till utvecklingsprojekt inom avfallshantering

Läs mer

Aktuellt från Avfall Sverige

Aktuellt från Avfall Sverige Nätverk för avfallsupphandlare 11 mars 2014 Aktuellt från Avfall Sverige Reviderad mall för upphandling av avfallshämtning, februari 2014 Hänvisning Avfallsindex, nya tröskelvärden samt lite språkliga

Läs mer

Juridiska förutsättningar för förebyggande och återanvändning

Juridiska förutsättningar för förebyggande och återanvändning GUIDE # 9 Maj 2014 Juridiska förutsättningar för förebyggande och återanvändning I korthet Det finns inte något legalt hinder mot att kommunen eftersorterar avfall som har lämnats i till exempel en återvinningscontainer

Läs mer

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun 2006-02-23 Avfallsplanering Avfallsfrågor är viktiga element i arbetet mot en hållbar utveckling. Avfall uppstår som ett resultat av de olika mänskliga

Läs mer

Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare

Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare 1 Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare ÅI tillstyrker förslaget att verksamheter får ta ansvar för allt sitt avfall, dvs definitionen av

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Vad är miljönärvänlig-märkningen och vad betyder den? Vem kan få märkningen?

Vad är miljönärvänlig-märkningen och vad betyder den? Vem kan få märkningen? Q&A Vad är miljönärvänlig-märkningen och vad betyder den? Märkningen Miljönär-vänlig har tagits fram av Avfall Sverige och används av kommunerna för att inspirera till en hållbar konsumtion. Miljönär-vänlig

Läs mer

Gemensam handlingsplan 2013

Gemensam handlingsplan 2013 handlingsplan 2013 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Organisation och ansvarsområden... 6 3.1. Kontaktmannagruppen...

Läs mer

Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin

Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program - vad är på gång? Christina Jonsson 22 februari 2012 1 Jag kommer att ta upp: Den kommande nationella avfallsplanen

Läs mer

Kommunal Avfallsplan

Kommunal Avfallsplan Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Ovanåker, Nordanstig och Söderhamn Åtgärdsprogram 2014-10-13 Förord För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken

Läs mer

AVFALLSPLAN. Härjedalens kommun 2014-2017

AVFALLSPLAN. Härjedalens kommun 2014-2017 AVFALLSPLAN Härjedalens kommun 2014-2017 Vision Härjedalens kommun skall vara ett föredöme och ligga i framkant när det gäller avfallshantering generellt och våra gäster skall märka detta och vilja vara

Läs mer

Ett svenskt tvärvetenskapligt forskningsprogram om framtidens avfallshantering. Programmet finansieras av Naturvårdsverket och genomförs av IVL

Ett svenskt tvärvetenskapligt forskningsprogram om framtidens avfallshantering. Programmet finansieras av Naturvårdsverket och genomförs av IVL Ett svenskt tvärvetenskapligt forskningsprogram om framtidens avfallshantering. Programmet finansieras av Naturvårdsverket och genomförs av IVL Svenska Miljöinstitutet, Kungliga tekniska högskolan, Göteborgs

Läs mer

Förslag till renhållningsordning för Stockholms kommun omfattande avfallsplan och föreskrifter

Förslag till renhållningsordning för Stockholms kommun omfattande avfallsplan och föreskrifter Amanda Bergvall Avfall 08-508 465 87 amanda.bergvall@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2007-10-23 Förslag till renhållningsordning för Stockholms kommun omfattande avfallsplan 2008-2012

Läs mer

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21:

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 28 oktober 2013 Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Synpunkter från Avfall Sverige 1. Generella kommentarer

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Summering av: NÄTVERKSTRÄFF FÖREBYGGANDE AV AVFALL 12 mars 2015, STOCKHOLM

Summering av: NÄTVERKSTRÄFF FÖREBYGGANDE AV AVFALL 12 mars 2015, STOCKHOLM Summering av: NÄTVERKSTRÄFF FÖREBYGGANDE AV AVFALL 12 mars 2015, STOCKHOLM Vilka är här? 45 personer och 35 organisationer PROGRAM Cirkulär ekonomi Naturvårdsverkets arbete Information och nyheter (Ny

Läs mer

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa Småhus och fritidshus Avfallstaxa Sala kommun 2016 Avfallstaxa Sala kommun Antagen av Sala kommunfullmäktige. Allmänt I den här Avfallstaxan hittar du kostnad för avfallsabonnemang, extra tjänster samt

Läs mer

Sysav-domen. Vad hände sen? Håkan Rylander, VD Sysav

Sysav-domen. Vad hände sen? Håkan Rylander, VD Sysav Sysav-domen. Vad hände sen? Håkan Rylander, VD Sysav Sysav-domen Historik 2005: Simrishamn och Tomelilla anmäls av fyra privata företag, verksamma i avfallsbranschen, för påstått brott mot LOU, genom direktleverans

Läs mer

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter Ny kommunal avfallstaxa för flerfamiljshus och verksamheter 1 Varsågod Ny avfallstaxa gäller från 1 april 2012. Här kommer information till dig som fastighetsägare om den nya avfallstaxan som gäller för

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning; Utkom från trycket den 30

Läs mer

Linda Eliasson. Avfallsstrateg

Linda Eliasson. Avfallsstrateg Linda Eliasson Avfallsstrateg Strategisk verksamhet Operativ verksamhet Stödjande verksamhet Fjärrvärme Fjärrkyla El El Fordonsgas Sortering Insamling prod.avf Miljösamordning Vågmottagningskontr. ÅVC

Läs mer

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020 AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE

Läs mer

Från avfallshantering till resurshushållning

Från avfallshantering till resurshushållning Förslag ny nationell avfallsplan 2012-2017 Från avfallshantering till resurshushållning 1. Vision mot resurshushållning 2. Hantering av avfall idag 3. Mot ökad resurseffektivitet 4. Prioriterade områden

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

Vägledning insamlingssystem

Vägledning insamlingssystem INSAMLNGSSYSTEM Vägledning insamlingssystem Vägledningen är till för dig som tillverkar eller importerar och säljer batterier på den svenska marknaden. Den är Naturvårdsverkets tolkning av 19 i förordningen

Läs mer

KONSORTIALAVTAL, SYDVÄSTRA SKÅNES AVFALLS AB

KONSORTIALAVTAL, SYDVÄSTRA SKÅNES AVFALLS AB 1 KONSORTIALAVTAL, SYDVÄSTRA SKÅNES AVFALLS AB Godkänt av kommunfullmäktige den 17 februari 2000, 40. 1 Avtalsslutande parter Sydvästra Skånes avfallsaktiebolag, SYSAV, ägs av kommunerna Burlöv, Kävlinge,

Läs mer

Avfallsplan Svedala kommun. antagen av kommunfullmäktige 2011-01-11

Avfallsplan Svedala kommun. antagen av kommunfullmäktige 2011-01-11 Avfallsplan Svedala kommun antagen av kommunfullmäktige 2011-01-11 Denna Avfallsplan bildar tillsammans med en bilagsdel samt dokumentet Föreskrifter om avfallshantering - renhållningsordning för Svedala

Läs mer

STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet

STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet 2012-03-27 1 Namn Föreningens namn är ULI Geoforum. 2 Ändamål ULI Geoforum är en ideell förening med syfte att sprida och effektivisera

Läs mer

Matavfall. Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling. Charlotta Ringdahl.

Matavfall. Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling. Charlotta Ringdahl. Matavfall Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling 18 april 20131 Charlotta Ringdahl Agenda 1.NATIONELLT MÅL 2.HUR BIDRAR VI TILL ATT UPPNÅ MÅLET?

Läs mer