BERGMATERIAL UNDERMARKSTEKNIK BERGSPRÄNGNING GEOTEKNIK INFRASTRUKTUR STEN STÅL&METALLER ÅRGÅNG 93 &BRUKS SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING

Transkript

1 BERGS &BRUKS BERGMATERIAL UNDERMARKSTEKNIK BERGSPRÄNGNING GEOTEKNIK INFRASTRUKTUR STEN STÅL&METALLER ÅRGÅNG 93 SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING

2 ES Sikt Förenklad design, överlägset effektiv Metsos ES horisontalsikt med elliptiskt slag har en unik och kraftig konstruktion Den horisontella sikten har 25% högre verkningsgrad än konventionella siktar i samma storlek. Sikten är lätt och säker att underhålla. ES sikten är utvecklad och framtagen tillsammans med våra kunder. Allt för att få en så ändamålsenlig produkt som möjligt. Metso är en ledande leverantör av effektiva processlösningar till kunder inom gruvdrift, bygg och anläggning, samt olje- och gasindustrin. Läs mer på

3 Katarina Malaga ny vd för CBI Betonginstitutet AB Katarina Malaga tillträdde sin nya befattning den 1 januari 2014 efter att ha varit sektionschef för Renovering på CBI. Hon ersätter därmed Johan Silfwerbrand som efter 12 år lämnar chefskapet för att istället bli prefekt på Institutionen för byggvetenskap vid KTH. CBI Betonginstitutet ingår i SP-koncernen där Katarina varit verksam sedan 2001, först på sektionen för byggmaterial på SP och efter fusionen med CBI Cement och Betong Institutet i januari 2008, på nuvarande CBI Betonginstitutet. Katarinas vetenskapliga bakgrund ligger främst inom byggmaterial med fokus på sten, betong och impregneringar. Hon har både en examen i geologi från Göteborgs Universitet och även en civilingenjörsexamen inom miljömätteknik från Chalmers. Hon är doktor i oorganisk kemi med inrikt- CBI Betonginstitutet kommer satsa ytterligare på att bygga långsiktiga relationer till våra kunder. Katarina kommer aktivt jobba för att utveckla CBIs medarbetare mot en internationellt konkurrenskraftig kompetens, driva internationella samarbetsprojekt och forska om betong och stenmaterial så att vi kan möta komplexa globala utmaningar med innovativa hållbara tekniska lösningar där behovsägarna kan sättas i ett mer centralt sammanhang. Kursverksamheten på CBI CBI har bedrivit kursverksamhet ända sedan institutet bildades under tidigt 1940-tal, närmare bestämt Vi kunde därför Det betyder att vi har långvarig och mycket gedigen erfarenhet av att anordna kurser. Dessutom har vi kunnat erbjuda vår största industrikommission om vi ville överta kommissionens betongtekniska kurser och som tur var så här med facit i hand - tackade vi ja. Denna kurs har vi sedan förkortat och förädlat, reviderat och utvecklat, kvalitetssäkrat och förnyat så att den nu fått det vi har så mycket kunskap i huset samt att vi får reda på vad som händer inom utvecklingen av betong och dess delmaterial på ett enkelt sätt så att vi tidigt får information om vad som är på gång. Kursverksamheten har vuxit rejält de senaste åren. Från knappt 2000 elevkursdagar per år för tio år sedan till nästan 5000 numera. (10 elevkursdagar kan vara att en elev gått en tiodagars-kurs eller arna är stora i byggbranschen behöver många nyanställda erhålla kompetens för att kunna ta över. Men det är inte bara därför som man vill gå kurser i dag utan numera vill man ha kompetens för att känna mer engagemang i sitt arbete och mer förståelse för det man gör. Speciellt yngre kursdeltagare säger att de vill ha större grepp om helheten och vill därför lära sig mer om sådant som de egentligen inte måste vara så insatta i, de behöver alltså ej ha kompetensen men vill ha kunskapen. Klass I-kursen (Platsgjutning av betong, Fabriksbetongtillverkning och Betongelementtillverkning) är den behörighetskursen som ger den kompetens som krävs för att leda och ansvara för betonggjutningar, tillverkning av färsk betong respektive elementtillverkning i kompetensklass I. Dessa kurser är kvalitetssäkrade av betongbranschen genom Svenska Betongföreningen som har tagit fram utbildningsplaner och kriterier för att få behörighet samt följer upp att utbildningsgivarna följer dessa. Behörighetskurser av alla parter i betongbyggnadsleden. Övriga behörighetskurser som Betongföreningen kvalitetssäkrar är Klass II (Platsgjutning av betong, Fabriksbetongtillverkning och Betongelementtillverkning), Montering av betongelement i kompetensklass II, Undervattensgjutning, Vattenbilning, Bergförstärkning, Reparation samt Impregnering som också beskrivs i Betongföreningens rapport nr 8 om vidareutbildning. Förutom behörighetskurser ger CBI även andra kurser så som om regelverken då de uppdateras, kurser om nya tekniker och nya ger vi många företagsinterna kurser, både kortare och längre utifrån företagens önskemål. CBIs kursverksamhet har utökats till fem kursledare de senaste åren för att möta efterfrågan på den stora kunskapstörst som nu råder i betongbranschen. Denna vår kommer vi att starta upp ett antal e-kurser som man kommer att kunna delta i via sin egen dator. Det blir en grundläggande kurs om betong samt en kurs om regelverk. Kurserna ska vara korta och lättillgängliga för alla. Mer information kommer alla våra kurser, aktuella kursdatum samt möjlighet att göra en anmälan. Kontaktperson: CBI Betonginstitutet

4 Driver miljösäker samhällsutveckling

5 Svensk BERGS-& BRUKS Årgång 93 Nr 1/2014 tidning Annonsera i branschens informationskanal!

6 Rapport: Jan Hallonqvist Dagbrottet mot norr i det bleka eftermiddagsljuset. Bilden taget från Kungautsikten som iordningställdes till majestätets invigning av det nya anrikningsverket i augusti Europas största När FAB (Föreningen för Aktiva i Borrbranschen) på senhösten höll sitt årsmöte i Gällivare blev anslutningen stor. Kanske var besöket i Aitikgruvan en extra lockelse. Och Bergs & Bruks, representerad av den flitige och restlystne reportern Jan Hallonqvist, deltog som vanligt för att kunna referera besöket i Europas största koppardagbrott. PIGGA OCH NÅGORLUNDA UT - VILADE samlades deltagarna för välkomnande och introduktion av ordförande Peter Heden - stedt, Atlas Copco, och programansvarige Anders Olsson, Drillex. Med buss färdades man den dryga milen till Aitik, Europas största koppardagbrott. Fyndigheten har varit känd sedan 30-talet men gruvan öppnades först år Inte förrän då ansåg Boliden att man hade teknik och utrustning för att göra brytningen lönsam. Malmen är så låghaltig (0,25 procent) att kolossala mängder gråberg måste brytas för att få fram mineralen. Detta ställer stora krav på rationell och avancerad drift, vilket i sin tur förutsätter en maskinpark av kolossalformat. Deltagarna skulle under besöket få stifta bekantskap med dessa bjässar. Sveriges till ytan största arbetsplats Trots att antalet anställda ( ) inte överglänser vare sig kommun eller landsting i länet är Aitik den till ytan (drygt 28 kvadratkilometer) största arbetsplatsen i landet, med Arlanda på god andraplats. Uppnått djup är i dag 450 meter och kommer att bli 600 meter. Malmen bryts ut i horisontella skivor, s.k. pallbryt- 4

7 koppardagbrott ning. Man beräknar att brytningen kommer att fortgå till omkring 2030 med stigande Peter Hedenstedt, FAB:s ordförande, hälsade välkommen. produktion, i dagsläget uppgår den till 38 miljoner ton malm per år. Mängden losstaget gråberg uppgår till 40 miljoner ton per år. Gråberget läggs i upplag nära brottet. Arbetet pågår dygnet runt 365 dagar om året. När salvan gått (mer om borrning sprängning längre ner) forslas det losstagna berget med malminnehåll på jättedumprar till krossarna, en på marknivå och två nere i gruvan. Krosskapaciteten per dygn är imponerande ton. Det krossade berget forslas sedan på ett totalt sju km långt transport - band, varav hälften av sträckan i underjordiska tunnlar, upp till malmlagret. Det nya stålvajerbandet är två meter brett, väger 150 kg/m och har en kapacitet på ton per timme. Hastigheten är 4,8 m/s. Fyra elmotorer på vardera hk drar bandet. Malmlada med plats för två dygns produktion Malmlagret (malmladan) rymmer ton, vilket motsvarar två dygns drift. Ladan har en total höjd av 90 meter, varav 60 meter ovan jord, och ligger i direkt anslutning till det nya anrikningsverket som invigdes av kungen i augusti I anrikningsverket mals berget i två malningslinjer (autogenmalning) ner till små fraktioner som sedan blandas med skumbildare, kalk och luft i stora flotationstankar. Resultatet blir att metallerna flyter upp till ytan och gråberget sjunker till botten. I förtjockningstankar och pressluftfilter tas vattnet bort och kopparkoncentratet sligen fraktas 5

8 Processen vid Aitikgruvan framgår av ovanstående flödesschema. 8 km på lastbil (100 ton i timmen) till gruvans järnvägsterminal för vidare transport (40 mil) till Bolidens smältverk i Rönnskär. Kopparsligen innehåller 28 procent koppar, 250g/t silver och 8g/t guld. På ett år produceras ton kopparslig. Omräknat i färdiga produkter blir det årligen ton koppar, 51 ton silver och 2 ton guld. Anrikningssanden som blir över efter malningen pumpas tillsammans med vattnet över till det stora sandmagasinet. Aitikgruvans hela utsträckning med dagbrottet till vänster och den nya brytningen i Salmijärvi norr därom. Det nya området får en utsträckning på x 800 m, och ett djup på 270 m. 6

9 Checklista Bergsprängning BESTÄLL ANVÄND Version Dessa checklistor för upphandling och byggskedet av bergsprängningstjänster har framtagits av den partssammansatta Olyckskommission Bergsprängning. Huvudskälet har varit att minimera olyckor och tillbud men genom att kräva och följa dessa uppställda krav kommer också såväl den tekniska kvalitén att öka samt sund konkurens att stimuleras. Vid upphandling användes Checklista Bergsprängning Upphandling. Vid byggskedet ovan jord användes Checklista Bergsprängning Byggskedet ovan jord Vid byggskedet under jord användes Checklista Bergsprängning Byggskedet under jord. Ingående parter (och i förekommande fall deras medlemsföretag) verkar för att dessa checklistor ska följas. Olyckskommission Bergsprängning ansvarar för regelbunden uppdatering av checklistorna. För frågor, synpunkter och beställning av checklistor: info@bef.nu

10 Samling för genomgång före besöket i gruvan. Infällda bilden: Olle Baltzari, gruvans besöksansvarige och gruppens guide. Olle har arbetat 40 år på bygget. Dit pumpas också vattnet från de skärmdiken som samlar upp vatten från tippar och upplag runt gruvan. Från sandlagret silas vattnet ut i ett klarningsmagasin, varifrån det efter kalkning till rätt PH-värde pumpas tillbaka in i systemet kubikmeter i timmen pumpas på så sätt tillbaka in i den vattenkrävande anrikningsprocessen. Salmijärvi Brottet vid Salmijärvi öppnades år 2010 och kommer inom en tioårsperiod att bli meter långt och 800 meter brett. I dagsläget är man på 105- metersnivån men man kommer att nå ett djup på 270 m. 80 miljoner ton malm räknar man med att producera. 40 miljoner ton gråberg måste bort innan man når malmen. Dagbrottet förvandlas till vacker sjö Miljön är viktig för företaget och så mycket som möjligt av naturvärden kommer att åter- Lastning av bergmassor. Bergtrucken på bilden är femton meter lång, nio meter bred och åtta meter hög. Tomvikten är 250 ton. Malmen transporteras till krossarna och gråberget till gråbergsupplag. 8

11 En smart investering för hållbar produktivitet Med Atlas Copcos bergborraggregat SmartROC T35 och SmartROC T40 får du upp till 50% bättre bränsleeffektivitet jämfört med konventionella borriggar på marknaden idag. Se mer på futuredrilling.com

12 Dagens sista solstrålar lyser över gruvans uttjänta Toyotor. Dessa för ett synnerligen hårt liv som tar slut efter ungefär två och ett halvt år. ställas. Allt vatten som används återvinns i verket. Återvunnet vatten används också till att bevattna gruvans vägar för att förhindra damning. Av samma skäl täcks sandmagasinen, med hjälp av helikopter, med dammbindande medel. Mycket av det krossade berget blir till grus för vägbyggen och för ballast i cement ton rötslam fraktas årligen från reningsverk i våra storstäder och blir ett perfekt gödningsmedel för gråbergsupplagen, som ganska snart blir till grönskande natur. På väg mot nästa stopp. Jonas Ekestubbe, Martin Johansson och Göran Risberg vid Kungautsikten. 10

13 Den ultimata kombinationen uni tronic 600 är ett elektronisk tändsystem som är utvecklat för att ge hög precision och flexibilitet och är anpassat för de flesta bergtäkter och ovanjords- gruvor. uni tronic 600 är mycket enkelt att använda och lära sig. Elektroniskt tändsystem Bulksystem Logistik Centra Gold är ett pumpbart emulsionssprängämne utvecklat för rationell laddning vid sprängningsarbeten ovan jord. Oricas egenutvecklade laddsystem ger möjlighet att ladda olika densiteter i ett och samma borrhåll. Orica har ett unik logistiksystem och en distributionskedja som säkerställer att kunderna får de produkter de skall ha i rätt tid. Vi har bulkstationer, tyngd- punktslager och återförsäljare spridda över hela Sverige. Det gör att vi alltid är tillgängliga, vi är aldrig långt borta, och vi kan snabbt leverera till nya kund- projekt. Orica Sweden AB Gyttorp Tel info.gyse@orica.com Nora Fax

14 Stort intresse rönte borriggen Pitviper 351. Dessa maskiner klarar ett borrdjup på meter och en håldiameter på 311 mm. Här borras för nästa salva. Dagbrottet kommer efter avslutad brytning att förvandlas till en vacker sjö. Lastning och transport Bussen tog besökarna utför rampen till första stoppet. Här lastas det sprängda berget på truckar av kolossalformat. De största grävskoporna har en skopvolym på 45 kubikmeter. De största bergtruckarna rymmer cirka 320 ton, och gruvan har tio av dessa. En något mindre modell finns också (22 stycken). Det tar två minuter fyra skopor att fylla den större och 1,5 minut tre skopor att fylla den mindre modellen. Så snart en truck är lastad står nästa i tur. Det går åt två tankbilar per dygn för att försörja truckarna med bränsle, vilket betyder en månadsförbrukning på två miljoner liter diesel. Ett stort däcklager finns och Perfekt miljö för en gruppbild på borrarna i skuggan av den väldiga Pitvipern. 12

15 Detaljstudium och fotografering av Pitvipern. F.v. Göran Risberg, Dag Billger, Louise Winqvist, praktikant på Sandvik, Anton Lind och Olle Baltzari. T.v: Operatören på plats i hytten på Pitviper 351. Deltagarna gavs möjlighet att se både hytten och maskinrummet. Ovan: Efter mörkrets inbrott gjordes sista stoppet och ännu en jättemaskin beskådades. Detta är en hjullastare med en vikt på 210 ton och en skopvolym på 18 kubikmeter. Motorn är på hela hk. För att spara däcken används snökedjor. Olle Baltzari kunde berätta att däcken till de stora truckarna kostar uppemot kr per styck och de väger åtta ton. Däcktrycket är 6,7 kg. De levereras från Japan, och i varje container ryms tre däck. Driftstiden är ungefär timmar. Eldrivna borriggar Stationen om borrning var förstås av speciellt intresse för besökarna. Här kunde man se mäktiga borriggar av märket Pitviper 351 från Atlas Copco i färd med att förbereda nästa salva. Maskinen klarar ett borrdjup på meter och en håldiameter på 311mm. De hål som krävs för en salva fylls med ton emulsionssprängmedel. En normal salva ger ca ton losshållet berg. Före sprängning analyseras borr - kaxet från varje hål så att man exakt ska känna till malminnehållet redan innan salvan går. Riggarna är eldrivna och driftspänningen är volt. Det går åt mellan 50 och 75 tusen kilowatt per timme för att försörja gruvan med el. Kraften tas från kraftverket i Porjus och med Messaure-kraft verk som back-up. Stora elförbrukare är transportörer, kvarnar, (elmotorn som driver en primärkvarn är på 22,5 MW), borriggar och andra maskiner. Man förstår att avbrott i strömförsörjningen på inga villkor får inträffa. 13

16 BERGSPRÄNGARDAGARNA 2014 Peer-Johan Augustsson gav deltagarna mycket att tänka på under sin skildring av olyckan och hans väg tillbaka till livet. På filmduken syns Peer-Johans demolerade borrigg. Upp till kamp emot dolorna Jag har varit sprängare i 30 år. Jag var så trygg och så självsäker i förviss - ningen att jag kunde mitt jobb. Varje gång jag tryckte på knappen visste jag hur skottet skulle gå. Det som hände den 16 augusti 2011 fanns inte i min världsbild, berättar Peer-Johan Augustsson, PJ Sprängtjänst, som var ytterst nära att få sätta livet till när han borrade på en dola. VID OLYCKSTILLFÄLLET skulle en helt slät klack rensas från ett antal gaddar. När dolan gick var det en gadd på ungefär 17 centimeter som skulle bort. Ett hål på en dryg meter behövde RAPPORT: KJELL DUBERG borras. Runt omkring var det renblåst. Det var första gången i min yrkeskarriär jag tog över ett jobb efter en annan sprängare, framhåller Peer-Johan. Jag trodde alla sprängare var seri - ösa men herre gud vad fel jag hade. Efter olyckan hittades från föregående sprängare ytterligare 12 dolor med 30 kilo dynamit. En annan salva i samma om råde innehöll 11 dolor och 35 kilo. När man blåste upp en tillfällig 14

17 Videokameran som dokumenterade PJ:s föredrag har finessen att den tar en stillbild när någon ler stort. Det blev många glada stillbilder när PJ berättade. Michael Hermansson betonade vikten av korrekt hantering så att hela salvan går. Gör den det slipper vi dolor. väg bakom den demolerade borrvagnen låg en hel salva lämnad, den var på 200 kilo. Dessutom upptäcktes 80 kilo som legat uppe på berget i månader. En så ansvarslös sprängare ska naturligtvis inte få fortsätta, framhöll PJ. Arbetsmiljöverket hävdade, utan att ha sett olycks - platsen, att jag borde ha upptäckt problemet om jag hade täckt av bättre. Men jag hade täckt av tillräckligt. Felet jag gjorde var att lita på sprängaren före mig. Jag borde ha kollat med alla på arbetsplatsen och läst hans sprängjournaler. Och därefter ha tackat nej till jobbet och bara gått därifrån. Ett i grunden förändrat liv När dolan gick slog borrfoten av Peer-Johans ena ben och detonationen trasade sönder hans kropp. Han opererades kontinuerligt under 2,5 år. Första året gjordes 46 livsuppehållande operationer. Läkarna var nära att ge upp flera gånger på grund av kraftiga infektioner. Peer-Johan var egentligen död tre gånger, men hans kropp gav inte upp. Jag kan säga att jag dog Roland signalerar till de över 200 deltagarna att rasten är slut. Han summerade det för branschen relativt goda år som gått och gav en ingående analys av marknadsutsikterna. Mycket ser positivt ut men branschen väntar på att flera stora projekt ska starta. Förskjuts dessa kan det bli en svacka Den närmaste femårsperioden kan dock som helhet bli mycket bra. BEF arbetar i många projekt och inbjuds att medverka och göra sin röst hörd i ett allt större antal organisationer och hos myndigheter. 15

18 Ola Månsson, vd Sveriges Byggindustrier, påvisade hur man kan öka branschens attraktivitet genom sund konkurrens, god affärsetik, säkra arbetsplatser och höga miljökrav. Tydliga entreprenörskedjor utformade så att oseriösa företag inte har någon plats. Bra redskap är rotavdraget, ID06-kortet med närvaroliggare och anmälningsplikt, förenklad månadsrapporte - ring och individuell arbetsgivaravgift. Det är en bättre väg än det s.k. huvudentreprenörsavtalet som BI vill avskaffa. Politikerna måste korta ner ledtiderna från 6 till 2 år för att få igång ett bostadsbygge. Infrastruktursatsningarna måste öka ytterligare så att folk hittar lägen där de har råd att bo. Han försökte bevisa att den påstådda bostadsbubblan inte existerar. Något lånetak behövs därför inte. Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2014 Jan Andersson, Arbetsmiljöverket, beskrev arbetet med omprövningar av föreskrifter och insamlingen för ny statistik för olycksfall. Verkligheten ska styra. En mängd kommentarer från bland annat BEF har kommit in om paragrafer som inte fungerar, bl.a. otydligheter kring sprängplaner. Av 38 paragrafer kanske måste förändras. Verket kommer att agera hårdare mot användandet av gamla borriggar utan fjärrstyrning och på sluttande underlag. Detta är en stor källa till olyckor. Används riggarna efter förbudsunder - rättelse blir det vite på kr. Mörkertalet för dolor är stort. Rapporteringen brister, inte så mycket från borrarna, men sämre från lastning och krossning. Det fuskas med rengöring på andrapallen. När stora hålavvikelser misstänks måste man rengöra ett rejält område. Här krävs en tydlig skärpning. den 16 augusti När jag vaknade upp efter att ha varit nedsövd en längre tid och upptäckte att jag inte hade några fungerande händer, att jag var blind och så svag att jag inte klarade någonting, skrek jag rakt ut jag vill dö! Tänk er själva, man är 48 år och får börja om som ett spädbarn, ligga i sängen och uträtta sina behov. Jag får ringa på klockan och det kommer en 20-årig kvinna och torkar en i röva. Ska det vara så här resten av mitt liv? Det är så förnedrande. Man vill inte leva längre. Men nu, efter att skickliga kirurger har gett mig en fungerande vänsterhand och en högerarm som blir allt mer användbar, har livsgnistan kommit tillbaka. Min funge rande hand är min livskvalitet. Den får mig att vilja leva. För nu kan jag torka mig på toaletten, jag kan äta själv, onanera, klia mig på näsan och allt annat som före olyckan var så självklart. Visserligen är jag blind men jag har hörseln kvar och kan prata med alla mina vänner. Utan deras många besök på sjukhuset hade jag fullkomligt deppat ihop. Säkerhet på rätt sätt När det gäller säkerhet går man ofta på fel saker, menar Liselotte Schmidt, MSB, Patrik Jansson, Polisen Stockholm, Shulin Nie, MSB, och Mathias Jern, Nitro Consult. 16

19 SBB 1/2014, ss 4-_SBB 1/2014, ss Sida 17 Vill du ansvara för vårt bergtekniska konsult och kompetenscentrum? x.se DIN SAMARBETSP SAMARBETSPARTNER ARTNER P PÅ Å SIKTMEDIA! Egen produktion, stort lager och snabba leveranser! Stålgaller Alla typer av gummisiktduk SPG Y-länk Tre olika modeller! Ult uty Lig ra Lig ht ht vy D Hea PU-duk r rogram Komplett tillbehörsp tbud å t utb occh se vårt pgab.se och p Gå in på are. lj sälj åra vå våra eller kontakta någon av Tel v ä xel: Fa x : E- po s t : info@spgab.se Hem sid a: w w w.spgab.se A dr e s s: Förrådsvägen 6, Västerhaninge Pos t adres s: Box 118, Västerhaninge

20 Urban Åkesson, Trafikverket, (t.v.) driver tillsammans med Mats Olsson, EDZ-consulting, projektet Bergschaktningstoleranser och skadezonsutbredning. I AMA ställs krav på skadezoner i bergskärningar, men kraven följs aldrig upp i fält. Projektet syftar till att ta fram en metod för att mäta skadezoner och bygga upp en databas med jämförelser mellan olika berg. På så sätt kan man få underlag till en revidering av regelverket så att man ställer rätt krav. För att utvärdera skadorna i berget har man utfört seismiska mätningar med refraktion, reflektion och ultraljud, men den bästa metoden visade sig vara sågning och sprickkartering. Man testar hur olika typer av sprängmedel påverkar respektive bergart. Resultaten visar att det ska vara mycket luft. En rejäl frikoppling är viktig för att reducera sprängsprickor. Kanske inte mer än 17 millimeters laddning i ett 70-millimeters hål. Vid kraftig frikoppling betyder geologin mindre. Mats har skrivit en ny handbok för Trafikverket inriktad på att öka kunskapen hos projektörer, projektledare och beställare. Peer-Johan. Vi måste förstå vad som är allvarligt. Man måste ha hjälm och handskar annars blir man avvisad från arbetsplatsen, men det kan ligga 200 kilo dynamit ute bland sprängstenen och ändå får grävmaskiner lasta utan skottsäkra rutor. Och folk kan stå runt grävmaskiner som lastar dumprar. Jag har också varit med om att rörläggare och formgjutare tillåtits arbeta i området där jag spränger. Innan sprängningen är klar ska naturligtvis inga andra hantverkare finnas där. Lars Kvarnvik är aldrig rädd för att ställa besvärliga frågor. Nonel och tung täckning inom tätort borde inte vara till låtet. Jag har alltid använt elsprängkapslar. Med jordfelsbrytare och ohm-mätare vet man att salvan är hel. Och vid elektronisk sprängning kan man se i handdatorn att alla kopplingar är OK. Sådana kontrollmöjligheter saknas när man använder Nonel. Förnyat sprängkort Trots Peer-Johans svåra belägenhet innehöll hans berättelse om vägen tillbaka till livet mycket av glädje, humor och inte så lite galghumor. Med stort allvar uttryckte han sina tankar kring vad som egentligen betyder nåt i livet, hur man ska värdesätta varje dag. Och att i arbetet på berget framför allt ha en vettig balans mellan tidspress och säkerhet. Sällan har Bergsprängardagarna haft en så andäktigt lyssnande publik. PJ gav också rådet att skaffa en privat sjukförsäkring. Är olyckan framme sparar den många timmar i olika väntrum. Michael Hermansson blev lätt chockad när PJ ringde i höstas och ville förnya sprängkortet. Men det var kompetensen PJ ville förnya, han hade inga planer på att som blind börja spränga igen. Michael berättade att det blev den bästa sprängkursen någonsin även om kurs - planen skakades om en smula. Varför har vi dolor och vem bär ansvaret? Michael Hermansson påminde om sprängningsarbetet för Botniabanan 2004 där media uppmärksammade det stora antalet incidenter och branschen fick dåligt rykte. Något måste göras och en dolgrupp tillsattes. Det man kom fram till var självklarheter. Man använde felaktiga metoder och dåliga rutiner vid hanteringen. När man åtgärdat det försvann dolproblemen på Botniabanan. Men olyckor fortsätter att inträffa. Och statistiken visar på Christian Vogler och Bogunnar Andersson, Voglers Sve - rige AB, hade skickligt producerat en film i två delar som tydligt åskådliggör hur innovationer på berget har fört sprängtekniken framåt. Realtidsrapportering av samtliga moment är grunden till en effektiv planering. Voglers har utarbetat ett eget digitalt planeringsprogram kallat BICS. 18

21

22 Åsa Markström, Trafikverket, tecknade bakgrunden till varför Trafikverket arbetar mer och mer med totalentreprenad. Det ger bättre kontroll på säkerhet och ekonomi, något som till slut kommer skattebetalarna till del. Trafikverket får en renodlad beställarroll där entreprenörerna tar ett större ansvar. Det kortar ledtiderna för projekten. Projekteringen blir produktionsanpassad eftersom man kan utnyttja entreprenörernas erfarenhet i ett tidigt skede. Med rätta förutsättningar i kontrakten driver en totalentreprenad innovation och produktivitet. Utvärderingar visar att projekt - kostnaden hålls betydligt bättre vid totalentreprenad. Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2014 Förbifart Stockholm binder samman norr och söder och flera regionala stadskärnor med vägar och tunnlar. Det skapar en gemensam arbets-, bostads- och servicemarknad som ger en enklare vardag för många. Möjligheterna att resa kollektivt ökar. Det förstår alla som dagligen sitter i stillastående buss- och taxiköer. Roland Ekenberg, delprojekt tunnel Trafikverket, vet att många entreprenörer otåligt väntar på projektstart. Arbetsplanen för att få tillgång till marken fastställdes 2013 men den överklagades. Regeringen kan ge den laga kraft i sommar. Prövningar för Natura 2000-områden pågår. Det ligger också fem överklagade miljödomar från kommunernas detaljplaner i miljödomstolen. De måste bli klara innan man kan gå under grundvattennivå. Under 2013 har arbetsplatser förberetts med vatten och el. Våren 2014 påbörjades förstärkningsarbeten, etablering av arbets - platser och bullerskydd. Årsskiftet 2014/15 börjar arbetstunnlar byggas och en tillfällig hamn i Sätra byggs. Större entreprenader beräknas starta våren 2015 om inga ytterligare överklaganden görs. en ökning trots alla åtgärder. För att förhindra påborrning av dolor ska sprängarbasen noga gå igenom berget efter en salva, försöka att så långt möjligt upptäcka dolor och lämna all information till dem som ska hantera berget. Han är ansvarig för omhändertagandet av dolor som hittas. Tyvärr har jag många gånger noterat att redan innan rökgaserna från sprängningen har skingrats är sprängarbasen redan på väg till nästa jobb. AFS 2010 föreskriver att berg - Årets Bergentreprenör RG Award. Prischecken överlämnades till en överväldigad och totalt oförberedd Nisse Jansson. Eftersom Nisse genom alla år aldrig har missat en enda Bergsprängardag underättades han inte i förväg. Alla visste att han skulle komma. På bilden t.v: Jan Johansson, Therese Storm och Roland Netterlind gratulerar Nisse till priset. 20

23 MAXAM AM Civil Explosives, Initiation Systems och teknisk service: En helhetslösning som bygger på 140 års innovation novation och erfarenhet. Från Sverige till Brasilien, från gruva till specialprojekt, finns ett över 140 år gammalt arv, grundat av Alfred Nobel. MAXAMs ingenjörer anförtros de mest sofistikerade och utmanande sprängningsprojekten. MAXAMs kompletta serie av produkter tillgodoser den krävande världsmarknadens behov för bergtäkter och specialprojekt på alla 5 kontinenter. Global Product Finder Initiation Systems Electronic Systems Packaged Explosives Bulk Explosives MAXAM Sverige AB Sörmons Grusgrop P.L Karlstad Sweden Tel: +46 (0) contact.se@maxam.net Trans-Auto är en av de ledande leverantörerna av drivlinekomponenter r på den nordiska, baltiska och ryska marknaden Bland de företag vi representerar återfinns: ns: Transmissioner s ioner och axlar, vilka tidigare var kända under produktnamnen Clark-Hurth, Clark, Hurth, Kirkstall, Sige, Comaxle Hydrauliska komponenter och bromssystem Flexibla kopplingar Vätskekopplingar, kraftuttag, ttag, industritransmissioner mm Kraftuttag KOMPLETTA KOMPONENTER, ORIGINALRESERVDELAR, ER RENOVERINGAR R OCH UTBYTESENHETER. ER. Förrådsvägen 6, Box 215, SE Södertälje, Sverige. Tel: , fax: info@transauto.se

24 Eiolf Bjelkström, Metron Miljökonsult AB, beskrev arbetet med Sundsvall E4-projektet, en ny väg på 20 km. med 33 broar och 5 trafikplatser. I södra delen på en sträcka av 500 meter inträffade fyra svåra incidenter med dolor och kast. Efter första kastet stoppades arbetet och Trafikverket krävde åtgärder från entreprenör och underentreprenör för att förhindra en upprepning. Vid sprängningar mycket nära aluminiumverket Kubal var det speciellt viktigt. Ändå inträffade ytterligare tre kast med nya stopp och utredningar som följd. Eiolf menar att man borde ha använt elektroniska sprängkapslar i stället för Nonel i samband med tung täckning. Viktigt med rätt utbildad personal och noggranna checklistor och rutiner. Ann-Sofie Wessberg och Eiolf Bjelkström, Metron Miljökonsult. Ann-Sofie Wessberg, Metron Miljökonsult, berättade att när en 14 meters pall skulle skjutas endast sex meter från Kubals högspänningsledning var det helt omöjligt att klara vibrationskriteriet 50 mm/s. En utredning visade att det var porslinsisolatorerna som inte tålde mer. Man bytte då till isolatorer av vibrationstålig kompositplast och klarade de 150 mm/s som krävdes och det omöjliga blev möjligt. Martin Andersson, Ducimus Blasting AB, presenterade företaget och berättade om försiktig sprängning vid järnväg. Innan man borrar görs en utsättning med hjälp av skanning av konturen. Efter borrning skannas alla hål över 10 meter. Skanning och utsättning före borrning sparar tid för borraren som slipper springa upp och ner och mäta. Kostnaden för skanningen blir noll kronor med tanke på den tid man tjänar. Mikael Kauppi, Magnus Schakt AB, visade många mycket intressanta bilder och filmer från sitt underjordsarbete från fyra år på Citybanan. Många nyskapande lösningar har krävts. Material som fick tas in via rulltrapporna och skjutningar samtidigt som tunnelbanan gick på linje T-Blå. Trångt och mycket bultborrning. Ibland användes vajersågning med framgång. ytan noggrant ska rensas innan nya borrhål ansätts. Polisens allmänna villkor föreskriver alltid rengjort berg när det gäller sprängning inom detaljplan. Jag kan visa dessa föreskrifter hur många gånger som helst, men ändå ser jag många exempel på att de inte följs, suckar Hermansson. Kvalitetsplanerna ser fina ut men ändå är berget inte avtäckt. Vid Karolinska sjukhuset inträffade ett tillbud Situationen liknade Peer-Johans men borraren hade tur och flög baklänges av tryckvågen och landade helt oskadd. Det regnade sten över en stor del av området men inga personer skadades. Även här skulle gaddar skjutas bort, man blåste inte rent och borraren ham - nade i en dola. När man efteråt rensade två meter runt varje gadd hittade man ytterligare sju dolor. Lärdomar från olyckorna Michael Hermansson sammanfattade lärdomarna av de olyc - kor som inträffat i branschen. Sprängplanerna med planritningar måste bli bättre. Sprängjournalerna måste kunna kopplas till planritningen. 22