Efter respektive delkurs har studenten minst uppnått följande lärandemål:

Transkript

1 1(7) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2019 Kursplan Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Psykologisk temakurs III, 30 högskolepoäng Psychology, Thematic Course III, 30 Credits Kurskod: PS300G Utbildningsområde: Samhällsvetenskapliga området Medicinska området Huvudområde: Psykologi Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Psykologi Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1F Inrättad: Senast ändrad: Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2018 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Efter respektive delkurs har studenten minst uppnått följande lärandemål: Delkurs 1, samtal och kommunikation I, 3 hp - redogör för grundläggande mekanismer i kommunikation - beskriver översiktligt centrala teorier och modeller som ligger till grund för professionella samtal inom fältet psykologi - visar grundläggande kunskaper om teorier och metoder som ligger till grund för handledning och ett konsultativt arbetssätt. - demonstrerar goda samtalsfärdigheter - ger och tar emot feedback - visar grundläggande färdigheter i att föra professionella samtal utifrån rollen som psykolog

2 2(7) - visar förståelse för samtalets roll i personliga- och yrkessammanhang - visar förmåga att reflektera över synsätt och metoder som ligger till grund för professionella samtal - reflekterar kring makt, egna värderingar och egna fördomar samt deras påverkan på samtalet. Delkurs 2, prevention och promotion II: Implementering och utvärdering av preventivt arbete, 6 hp - redogör för innebörden av att bedriva en evidensbaserad praktik, dess implikationer och praktiska utförande - identifierar och redogör för centrala steg och aspekter vid implementering och utvärdering av förebyggande och hälsofrämjande insatser - identifierar och redogör för centrala teorier inom implementeringsforskningen vad gäller individ, grupp och organisation - analyserar individers och gruppers status och behov och hur preventivt arbete kan anpassas därefter, och lyfter samtidigt vikten av att upprätthålla hög trogenhet gentemot evidensbaserade metoder. - identifierar behov av insats samt tillämpar evidenshierarkin i praktiken vid val av lämplig insats utifrån centrala aspekter såsom evidens, behov hos organisationen och målgruppen, ramar för uppdraget, möjligheter, målgruppens sammansättning och egenmakt etc. - applicerar teorier och modeller inom implementeringsforskningen i utformandet en implementerings- och utvärderingsplan åt en verksamhet/organisation med ett behov - reflekterar över praktiskt genomförande och problematiserar balansen mellan anpassning och programtrohet. - granskar och jämför olika metoder och modeller för implementering kritiskt utifrån deras vetenskapliga och praktiska relevans för sammanhanget - beaktar etiska principer samt nationella och internationella riktlinjer och lagar såsom t.ex. barnkonventionen i utformning av en implementerings- och utvärderingsplan - visar ett praktiskt-pedagogiskt och ett vetenskapligt teoretiskt perspektiv på implementeringsoch utvärderingsprocessen och använder sig av ett tillvägagångssätt som stöds av aktuell forskning och kunskap Delkurs 3, grundläggande psykologiska processer III: Neuropsykologi, 6 hp - identifierar nervsystemets olika delar och redogör för dess övergripande struktur. - redogör för olika typer av nervceller, deras uppbyggnad, kommunikation och funktion. - identifierar de viktigaste neurotransmittorerna och beskriver deras funktion. - redogör för olika metoder för forskning i neuropsykologi och förklarar övergripande hur de fungerar. - relaterar beteende och psykiska funktioner till nervsystemets fysiologi och anatomi. - kopplar skador på nervsystemet till psykopatologiska och beteendemässiga utfall. - jämför olika metoder för forskning i neuropsykologi med avseende på deras för- och nackdelar. Delkurs 4, introduktion till psykopatologi och klinisk psykologi, 9 hp - beskriver vanliga psykopatologiska tillstånd - känner igen vanliga psykopatologiska tillstånd - visar kunskap om teorier om utveckling av psykopatologiska tillstånd - visar kunskap om en transdiagnostisk förståelse för psykopatologi - demonstrerar kännedom om DSM och dess diagnostiska modell - har förståelse för psykologens roll vid diagnostik - har förståelse för ett brukarperspektiv vid psykopatologiska tillstånd

3 3(7) - skriver psykiatriska utlåtanden om fiktiva patienter - dokumenterar aktuell mental status hos fiktiva patienter - diagnostiserar fiktiva patienter med hjälp av DSM (senaste versionen) - presenterar muntligt ett psykologutlåtande om en fiktiv patient - identifierar kliniskt relevanta behandlingsstudier och sammanfattar deras resultat - värderar och diskuterar kritiskt DSM, normalitet och psykopatologi - värderar och diskuterar kliniskt relevant forskning och applicerar denna på kliniska scenarion Delkurs 5, utvecklingspsykologi II: Utvecklingspsykopatologi, 6 hp - förstår och beskriver begrepp och terminologi som används i utvecklingspsykopatologisk forskning - förstår, beskriver och resonerar omkring teoretiska ramverk inom utvecklingspsykopatologi - identifierar och beskriver avvikelser i förhållande till normalutvecklingen - förstår vikten av att ha ett utvecklingsperspektiv i förebyggande och främjande arbete - kopplar diagnostik och differentialdiagnostik till barns och ungdomars psykiska besvär samt specifika utvecklingsrelaterade diagnoser enligt olika diagnosmodeller - - tillämpar olika diagnosmodeller för kliniska fallbeskrivningar - känner igen och identifierar utvecklingsavvikelser genom observation - visar ett professionellt förhållningssätt i skrift, i samarbete och i kommunikation med andra - värderar och diskuterar kritiskt normalitet och psykopatologi Kursens huvudsakliga innehåll Delkurs 1, samtal och kommunikation I Denna delkurs fokuserar på några av de generiska färdigheterna som kursdeltagarna kommer behöva som psykologer: Samtals- och kommunikationsfärdigheter. De genomför ett antal filminspelningar av samtal de genomför och har uppgifter som berör dessa samtal. Tillämpningen appliceras på professionella sammanhang. Delkurs 2, prevention och promotion II: Implementering och utvärdering av preventivt arbete Denna delkurs fokuserar på implementering och utvärdering av preventionsinsatser som i huvudsak är riktade mot barn och ungdomar. Centrala begrepp och teorier, liksom forskningsmetoder och forskningsresultat inom området implementering och utvärdering av preventionsinsatser behandlas. Studenterna skriver en plan för genomförande, inklusive utvärdering, av ett preventionsprogram. Delkurs 3, grundläggande psykologiska processer III: Neuropsykologi Denna delkurs handlar om nervsystemets fysiologi, anatomi och funktion, med koppling till psykologiska mekanismer, psykopatologi och mänskligt beteende. Delkurs 4, introduktion till psykopatologi och klinisk psykologi Denna delkurs introducerar disciplinen psykopatologi, psykologisk diagnostik, och psykologisk behandling. Studenterna får följa ett antal fiktiva patientfall, och genom aktuell diagnostisk litteratur lära sig att samla information för att ställa diagnos, beskriva aktuell mental status, och föreslå interventioner. Genomgående lyfts kritiska perspektiv omkring normalitet och psykopatologi. Delkurs 5, utvecklingspsykologi II: Utvecklingspsykopatologi Denna delkurs presenterar utvecklingspsykopatologi med fokus på avvikande utveckling hos barn och ungdomar. Studenterna får observera och analysera barn inom och utanför normalspannet för utveckling. Några områden som ägnas uppmärksamhet är anknytningsteori, temperament och emotionsreglering samt vanliga utvecklingsavvikelser.

4 4(7) Studieformer Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, rollspelsövningar, filminspelning och casediskussioner. Delar av kursen kan komma att ges på engelska. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Samtal och kommunikation I, 1 högskolepoäng. (Provkod: 0100) Samtal och kommunikation I, Filminspelningar, 1 högskolepoäng. (Provkod: 0110) Examination sker genom videofilmade samtal. Samtal och kommunikation I, seminarier, 1 högskolepoäng. (Provkod: 0120) Examination sker genom aktivt deltagande i seminarium. Missat seminarium kan kompletteras vid Implementering och utvärdering, 6 högskolepoäng. (Provkod: 0200) Examination sker genom skriftlig inlämningsuppgift. Implementering och utvärdering, seminarier (Provkod: 0210) Neuropsykologi, 6 högskolepoäng. (Provkod: 0300) Neuropsykologi, seminarier (Provkod: 0310) Psykopatologi, 8 högskolepoäng. (Provkod: 0400) Psykopatologi, rapport, 1 högskolepoäng. (Provkod: 0410) Examination sker genom skriftlig rapport i grupp. Psykopatologi, seminarier (Provkod: 0420) Psykopatologi, presentation (Provkod: 0430) Examination sker genom aktivt deltagande i gruppresentation. Utvecklingspsykopatologi, 5 högskolepoäng. (Provkod: 0500) Utvecklingspsykopatologi, rapport, 1 högskolepoäng. (Provkod: 0510) Examination sker genom skriftlig observationsrapport. Utvecklingspsykopatologi, seminarier (Provkod: 0520) För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

5 Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut , dnr CF /2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Samtal och kommunikation I Samtal och kommunikation I, Filminspelningar Samtal och kommunikation I, seminarier Implementering och utvärdering Implementering och utvärdering, seminarier Neuropsykologi Neuropsykologi, seminarier Psykopatologi Psykopatologi, rapport Psykopatologi, seminarier Psykopatologi, presentation Utvecklingspsykopatologi Utvecklingspsykopatologi, rapport Utvecklingspsykopatologi, seminarier 5(7) HELKURSBETYG För Godkänt på kursen krävs minst Godkänt/DT på alla examinerande moment. För Väl godkänt på hela kursen krävs därutöver Väl godkänt på minst 20 hp. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Psykologisk temakurs I 30hp, samt provmoment Prevention och promotion, examinerande seminarier 1hp, inom Psykologisk temakurs II, 30hp. För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

6 6(7) Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övriga föreskrifter Kursen ingår i Psykologprogrammet och utgör utbildningens tredje termin. Kursen kan endast läsas som programkurs och kan således inte sökas som fristående kurs. Rätten till förnyat prov - Den som blivit underkänd har rätt till omtentamen. I normalfallet erbjuds omtentamen viss tid efter ordinarie tentamen. Omtentamen efter vårterminens sista tentamenstillfälle och uppsamlingsprov inför höstterminen ges vid ett och samma provtillfälle innan höstterminens start. - Om tidsgräns angivits för inlämning av hemtentamen/hemuppgift kommer för sent inlämnade svar ej att bedömas, utan ny tentamen/uppgift ges. Kurslitteratur och övriga läromedel Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Nilsson, Björn & Waldemarsson, Anna-Karin (2016) Kommunikation, samspel mellan människor Lund: Studentlitteratur Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Nilsen, Per (red.) (2014) Implementering av evidensbaserad praktik Gleerups Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Kolb, Bryan & Wishaw, Ian Q. (2015)/7th ed Fundamentals of Human Neuropsychology New York, NY: Worth Publishers Delkurs 4: Obligatorisk litteratur American Psychiatric Association (2013)/Fifth ed. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders Arlington, VA: American Psychiatric Publishing Barlow, David H., Durand, Mark & Hoffman, Stefan G. (2018)/8th Ed. Abnormal Psychology: An Integrative Approach Cengage Learning Foucault, Michel (2010) Vansinnets historia under den klassiska epoken Lund: Arkiv förlag, ELLER Johannisson, Karin (2015) Den sårade divan: Om psykets estetik (och om Agnes von K, Sigrid H och Nelly S) Stockholm: Albert Bonniers Förlag Delkurs 5: Obligatorisk litteratur Broberg, Anders, Almqvist, Kjerstin, Risholm Mothander, Pia, & Tjus, Thomas (2015)/2 utgåvan Klinisk barnpsykologi : Utveckling på avvägar Natur och kultur Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Ytterligare litteratur i form av vetenskapliga artiklar kan tillkomma enligt lärares anvisningar. Om en nyare utgåva av angivna böcker finns ersätts angiven litteratur med senaste utgåvan. Under

7 delkurs 4 läses en av böckerna av Foucault och Johannisson. Vidare instruktioner lämnas vid kursstart. 7(7)