SAMARBETE I EUROPEISKA NÄTVERK - WATERSHARE

Transkript

1 SAMARBETE I EUROPEISKA NÄTVERK - WATERSHARE För ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige Annika Malm, 6 okt 2017 Research Institutes of Sweden HÅLLBAR SAMHÄLLSBYGGNAD ENERGI OCH CIRKULÄR EKONOMI

2 Agenda Vad är Watershare? Några exempel på verktyg Vilka verktyg kan vara användbara för oss? Hur ska vi kunna ta del av dessa verktyg? 2

3 Vad är Watershare? 3

4 Vad är Watershare? Startade verktyg Mission: att se till att forskning inom vatten blir till användbara verktyg Communty of practises 18 medlemmar över hela världen Som medlem får du använda 2-5 verktyg (eller alla) 4

5 Medlemmar i Watershare Europa Utanför Europa 5

6 Några exempel på verktyg 6

7 Ex 1. Chlorine Free i en tiostegsplan Support for decision-making in implementing the complex programme aimed at dispensing with residual disinfectants. 1. Use the best source available, in order of preference: 1. microbiologically safe groundwater, 2. surface water with soil passage such as artificial recharge or bank filtration, 3. direct treatment of surface water in a multiple barrier treatment; 2. Use a preferred physical process treatment such as sedimentation, filtration and UV-disinfection. If absolutely necessary, also oxidation by means of ozone or peroxide can be used, but chlorine is avoided; 3. Prevent ingress of contamination during distribution; 4. Prevent microbial growth in the distribution system by production and distribution of biologically stable (biostable) water and the use of biostable materials; 5. Monitor for timely detection of any failure of the system to prevent significant health consequences. 7

8 Ex 2. City Blueprint Hur fungerar vattenhanteringen (i stort) i en stad? Utifrån utmaningar, vattenhantering och lagar/regler/policys? Malmö, Kristianstad, Stockholm och Helsingborg har testat 8

9 Ex 3. Main Investment Planning km, dim, år, material Vilka material ersätts det med? Ränta etc. Vi har denna i Sverige också - inte lika snygg men med bättre dataunderlag Se komprimerade Excelfiler till rapport i Svenskt Vattens bokhandel. Ny version finns i kursmaterial till Förnyelseplaneringskursen. 9

10 Ex 4. Self-cleaning networks Genom att inte använda rundmatning i de yttersta delarna av nätet utan istället enkelmatning så ökar hastigheten i nätet och om man också ser till att få upp hastigheten till viss nivå varje dag så att man spolar ur nätet på ett bra sätt (och behöver aldrig underhållsspola). Man sparar dessutom landningssträcka (ca10%) 10

11 Ex 5. PipeWorks Verktyget syftar till att vara ett stöd när en VA-verksamhet har behov av att ta reda på statusen på sina vattenledningar. Information finns i en databas, just nu i Betaversion. Det finns ett CoP (Community of Practise) kopplat till PipeWorks där Svenskt Vatten är med. Verktyget har tre delar: En lista på alla tekniker som finns avseende trycksatta VA-ledningar, En lista på alla företag som kan leverera teknikerna, En lista med fallstudier på verksamheter som använt teknikerna. I verktyget finns en guide för val av inspektionsmetod där man kan fylla i förutsättningar (material, dimension, typ av inspektion, etc) och verktyget visar vilka metoder som är tillämpliga, vilka företag som säljer och vilka verksamheter som testat och ibland vad projektet kostat. Svenskt Vatten är med i Community of Practise 11

12 PipeWorks where the username is pipe-works and the password is now watershare123. Liknande (kommersiellt) initiativ: 12

13 Lansering på Amsterdam Water Week 13

14 Vilka verktyg kan vara användbara för oss? Hur ska vi kunna ta del av dessa verktyg? 14

15 Idéer att samarbeta kring? Self-cleaning networks (finns redan) Självrensande vattenledningsnät (dvs att hastigheten ger självrensning minst en gång per dygn). Chlorine Free (finns redan) Hur man kan skapa system som inte behöver klorering. I Nederländerna klorerar man inte, kan man skapa projekt som översätter detta till svenska förhållanden och där man använder KWRs kompetens tillsammans med vår? Byta data kring driftstörningar (min idé, startat lite) Att sammanställa data kring driftstörningar på vattenledningsnätet för att bedöma livslängder och se trender i statistiken för att t ex kunna förbättra Kostnads- nyttoanalys i Förnyelsekursen (bättre exponent för framtida utveckling av rörbrott så att man kan se när det är mest ekonomiskt att förnya). Kan vi/behöver vi söka forskningsmedel för något av ovanstående? 15

16 TACK! Annika Malm Research Institutes of Sweden HÅLLBAR SAMHÄLLSBYGGNAD ENERGI OCH CIRKULÄR EKONOMI