Angereds Närsjukhus. Husguide -Vägledning för hyresgäster

Transkript

1 1 Angereds Närsjukhus Husguide -Vägledning för hyresgäster

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING NLEDNING... 4 Husguide... 4 Fastighetsinformation... 4 BYGGNADEN... 5 Lokaler och utformning... 5 Energieffektiv byggnad...7 Hissar... 7 Håltagningar och mindre snickeriarbete... 7 Lokalanpassningar... 7 Bil och cykelparkering... 7 SITUATIONSPLAN... 8 TILLTRÄDE TILL BYGGNADEN... 9 Besökare... 9 Incheckning... 9 Personal... 9 Verksamheter... 9 Sjuktransporter... 9 Misstänkt smitta... 9 Ankommande och avgående gods INFORMATION TILL FUNKTIONSHINDRADE...10 Entré Hiss Taktila gångstråk HWC Bilparkering Tillgänglighetsdatabas EL, TELE OCH DATA...11 Elkraft Eluttag Tele/Data

3 BRANDSKYDD...13 Brand- och utrymningslarm Sprinkler och handbrandsläckare Utrymning Utrymningsskyltning Hiss vid brand Belysning vid brand Brandceller Dörrfunktioner vid brand Utrymningsdörrar Ventilation vid brand SÄKERHET...16 Säkerhetsvärd Övervakningssystem Överfallslarm Hjälpanrop Inbrottslarm Läkemedelsförvaring Fönster KALLELSESIGNALSYSTEM...17 BELYSNING...20 Allmänt Vård- undersöknings och mottagningsrum Administrativa arbetsplatser och konferensrum Personalrum Omklädningsrum och toaletter Korridorer och väntrum Utseende tryckknappar 21 Utseende manöverpaneler

4 MEDICINSKA GASER...23 ALLMÄN SERVICE...24 Lokalvård Posthantering Disk-och spoldesinfektioner Takhängda undersökningslampor Tvätt- och avfallshantering INNEKLIMAT...25 Allmänt Rumsregulator...25 Ventilation och don Slussar till isoleringsrum Solavskärmning INNERGÅRDARNA...26 KONSTEN I BYGGNADEN

5 INLEDNING Husguide Syftet med denna husguide är att den ska fungera som ett stöd vid nyttjandet av lokalerna samt beskriva byggnadens funktioner på ett enkelt sätt. Västfastigheter hoppas att ni kommer trivas i lokalerna och att husguiden ska hjälpa er att finna god information. Fastighetsägare: Västra Götalandsregionen Fastighetsbeteckning: Angered 94:3 Adress: Huvudentré Personalentré Angöring ambulans Godsmottagning Postadress: Fastigheten förvaltas av: Fastighetsförvaltare: Driftchef: Halmtorget 1, Angered Traktorgatan 4 Traktorgatan 4 Traktorgatan 8 Box 63, Angered Västfastigheter Gunilla Axelson Alexander Ytterström Byggår: Bruksarea inkl. källarplan Hyresgäst: Kundtjänst: Västfastigheters arbetsordersystem: kvm Angereds Närsjukhus, Närhälsan, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Regionservice Felanmälan, order, beställningar etc. Telefonnummer: Telefontider: 07:00-15:45 Beredskap: Västfastigheters hemsida: Kontaktas efter ordinarie tid Telefonnummer:

6 BYGGNADEN Lokaler och utformning Byggnaden består av entréplan 00, våningsplan 01 och 02 samt garageplan 99. Den är uppbyggt av två volymer som binds samman av en mittgång längs mittkärnan. Samtliga patientmottagningar kan nås från mittgången, och dess centrala läge i huset bidrar till en god orienterbarhet. Lokalernas utformning ska ge en möjlighet till god samverkan och flexibilitet över tid. De verksamheter som har ett stort patientflöde är placerade i entréplanet. Plan 01 innehåller mottagningar för främst vuxna patienter. Här är även Sjukhuskansli, Administration, och omklädningsrummen placerade. Plan 02 utgör operationsplanet. Här finns Dagkirurgi, Dagvård och de mottagningar som har störst samband med operationsverksamheten. Lokalernas utformning ska ge en möjlighet till god samverkan och flexibilitet över tid. Gestaltningen av huset utgår från en yttre tung fasad som ger ett stramt och strikt första intryck. Denna yttre yta bryts t ex i korridorslut och vid fasadindragningar. Entrén är indragen för att accentuera ingången och klädd med träpanel för att ge ett varm och välkomnande intryck. Korridorerna mynnar i titthål, stora fönsterpartier, som ger ljus och utblickar. Huset kan liknas vid en kropp där ytterväggarna är dess hud. De yttre fasaderna är i ljus betong med inslag av mörkare partier. I fönsterbanden finns inslag av träskivor, som ger en glimt av de inre fasaderna. Längs mittgången och runt gårdsfasaderna löper de varma träfasaderna och ger en ombonande karaktär. I husets gestaltning ingår ambitiösa konstprojekt. T.ex. används ett identitetsskapande mönster som tryck på in- och utsida av huset. Mönstret har sitt ursprung i platsen och är en avbild av Angereds centrum och dess omgivning. Gårdarna har gestaltats av olika konstnärer och är delvis tillgängliga. De bjuder in till lek, åskådning eller avkoppling. 5

7 Plan 00- Entréplan - Reception - Provtagning - Vårdcentral (Närhälsan) - Specialistcentrum barn och unga - Röntgen - Café - Godsmottagning - Lokaler för Regionservice Plan 01 - Specialistcentrum vuxna - Logopedi - Smärtmedicin - Psykiatri - Rehabilitering - Omklädning - Sjukhuskansli - Information Plan 02 - Konferensrum - Administration - Information - Operation/endoskopi - Dagvård - Ortopedi - Kirurgi - ÖNH/öron-näsa- halsmottagning - Gynekologimottagning Plan -1, K (källarplan) - Garage - Förråd - Städcentral - Rum för uppsamling av avfall och tvätt - Teknikutrymmen 6

8 Energieffektiv byggnad Västfastigheter har som mål att påverka miljön så lite som möjligt, därför har byggnaden en effektiv och miljövänlig energiförsörjning. Under planeringen av fastigheten har man haft ett energispartänk som går igen i diverse tekniska lösningar gällande bland annat belysningens närvaro- och dagsljusstyrning, ventilation och värme i form av bland annat solceller på taket. Några rum åt söder och öster har specialglas i den övre delen av fönstren. Dessa glas fungerar som dagsljusinlänkning dvs de för in ljuset längre in i rummet och medför en mindre energiåtgång för belysningen. Hissar Det finns tre hissar i byggnaden: Personhissen ligger mittemot receptionen. Dörren har ett fritt öppningsmått på 1,1m och 2,1m hög. Hisskorgens djup är 1,4m En större personhiss finns mittemot receptionen bredvid personhissen. Fritt dörrmått är 1,1m och 2,1m hög. Hisskorgens djup är 2,6 m. En varuhiss som i första hand ska användas för godsmottagning/varutransporter. Fritt dörr mått är 1,4 m brett och 2,1 m hög. Hisskorgens djup är 2,7 m. Varu- och personhissen är försedd med en kortläsare för att tillåta färd till plan 03 (teknikplan). Hissarna från garageplanet är öppna till övriga plan dagtid. Kvällstid går hissarna enbart till entréplanet. Behörig passage krävs till övriga plan. Vid strömavbrott går hissen till närmsta våning och öppnar dörrarna. Hissarna är försedda med Kortläsare akutkörning. Hissarna är också försedda med nödtelefon för att i nödfall kunna kommunicera med hissjour. Håltagningar och mindre snickeriarbete Det är inte tillåtet att på egen hand ta hål i väggar eller tak för att sätta upp hyllor, lampor etc. Kontakt sker via kundtjänst på samma sätt som en felanmälan/order. Lokalanpassningar Önskas lokalförändring ska lokalansvarig rådfrågas innan Västfastigheter kontaktas. Bil och cykelparkering Besökare som kommer med bil hänvisas till garage under sjukhuset. Infart via Traktorgatan. Speciella elbilsplatser finns med möjlighet för uppladdning. Särskilda parkeringsplatser är skyltade för sjukhusets servicefunktioner. Framför huvudentrén finns ytterligare besöksparkering samt platser för på- och avstigning. Parkeringsverksamheten drivs av Västfastigheter och p-platserna är avgiftsbelagda. I garaget finns ett utrymme för inlåsning av cykel till personalen samt ett cykelställ vid entrén på Traktorgatan. 7

9 SITUATIONSPLAN På situationsplanen nedan finns adresserna med namn och nummer markerade. Huvudentrén är Halmtorget 1, personalentrén är Traktorgatan 4, garagenedfarten är Traktorgatan 6 och godsmottagningen är Traktorgatan 8. 8

10 TILLTRÄDE TILL BYGGNADEN Angereds Närsjukhus är till största delen ett nyckelfritt sjukhus där TjänsteID+ används som passerkort. Ringklocka med porttelefon finns vid ingång B (misstänkt smitta), godsmottagning, angöring för sjuktransport, nedfart till garage samt vid hissarna i garaget. Besökare Besökare har tillgång till byggnadens olåsta entréer, dörrar och allmänna ytor under dagtid. Bredvid huvudentrén finns en ingång (Ingång A) till trapphuset i norr. Detta trapphus går ner till garageplanet. Det kan även användas som entré till de övriga våningsplanen (t ex Operationsplanet, plan 02) när huvudentrén är stängd. Incheckning Vårdtagaren tar en kölbiljett för att anmäla sig i receptionen. Man kan också välja att direkt gå till en självincheckningsstation och sedan vidare till respektive mottagning. På övriga våningsplan finns en informationsdisk. Personal Personalingången ligger på Traktorgatan som alltid är låst. Personaldörrar är låsta och kräver passerkort. Verksamheter Dörrar till patientmottagningarna är normalt låsta med undantag för dörrar till vårdcentral, mottagning för provtagning och röntgen. Övriga mottagningar/klinikdörrar är alltid låsta och kräver passerkort. Ringklocka till avd. Kortläsare (larmad) Kortläsare (olarmad) Ovan dörr anges rumsnr Sjuktransport Angöring för sjuktransport finns på Traktorgatan. Entrén har en porttelefon kopplad till huvudreceptionen som öppnar dörren. Misstänkt smitta Vid misstänkt smitta sker besök via särskild slussad entré (Ingång B) intill huvudentrén. Vårdtagaren ska avtala en tid för besök. Tillträde sker via porttelefon till verksamheten som öppnar dörren och mottar besökare. 9

11 Ankommande och avgående gods Leveranser och varor till och från sjukhuset såsom post, tvätt, läkemedel etc. skall ske via godsmottagningen (Traktorgatan 8). Tillträde efter påringning via porttelefon vid godsbryggan till vaktmästeriet, Regionservice. INFORMATION TILL FUNKTIONSHINDRADE Entré I huvudentrén finns en karuselldörr, bredvid den finns en gångdörr försedd med armbågskontakt för automatisk dörröppning. Man når samtliga våningsplan via hissarna. Hiss Hissarna ska kunna användas av funktionshindrade personer utan medhjälpare. De är anpassade för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Samtliga anrops- och destinationstablåer är försedda med punktskrift samt visuell informationsdisplay med talad information. Taktila gångstråk Taktila gångstråk finns från entrén fram till reception. HWC Det finns ett antal toaletter anpassade för personer med funktionsnedsättning på varje våningsplan. De mindre allmänna toaletterna är tillgängliga för personer med nedsatt syn eller hörsel. Toaletterna är försedda med larmfunktion. Bilparkering Parkering för fordon med handikapptillstånd finns på garageplan. Från garaget nås de olika våningsplanen via hiss. Ett antal handikapplatser samt platser för på- och avstigning finns utanför huvudentrén. Dessa bidrar till att personer med olika funktionshinder självständigt eller med personligt stöd kan parkera sitt fordon i nära anslutning till entrén. Tillgänglighetsdatabas För mer utförlig beskrivning angående tillgänglighet i byggnaden besök 10

12 EL, TELE, DATA Elkraft Byggnaden försörjs med tre olika kraftslag: Avbrottsfrikraft- Grön skylt (MVL= mycket viktig last) Reservkraft- Röd skylt (VL=viktig last) Normal kraft Vit skylt (ÖL=övrig last) MVL och VL ÖL Nedan beskrivs de olika uttagen och vilken utrustning som lämpligast ska anslutas. Eluttag Texten på märkskylten består i normala fall av en beteckning som talar om från vilken gruppcentral uttaget kommer, dvs. var säkringen sitter. Märkskylten har olika färger som står för de olika elkrafterna. Kontakta västfastigheters kundtjänst om funktion eller märkning är fel. Avbrottsfri kraft Anslut: Utrustning som är livsviktig eller som även vid kortare avbrott tar lång tid att starta om. Förekommer i första hand på operationsavdelning och för nödbelysning samt teletekniska system. Uttag med avbrottsfrikraft är markerade med en grön skylt och vit text. 11

13 Reservkraft Anslut: Utrustning som är viktig men som tål ett kortare avbrott. Vid avbrott: Uttagen blir normalt reservkraftförsörjda efter 30 sekunder. Batteriet räcker ca 20 minuter beroende på belastning. En gång per månad ska en testkörning ske. Reservkraftsuttag är markerade med en röd skylt och vit text. Normalkraft Anslut: All övrig utrustning som tål spänningsavbrott. Vid avbrott: uttagen blir spänningslösa vid fel på yttre nät. Åtgärdas av Göteborg Energi. Normalkraftsuttag är markerade med en vit skylt och svart text. Tele/Data För kommunikation inom byggnaden och med omvärlden finns nät för datatrafik. Detta nät är gemensamt för data och telefoni. I Byggnaden finns också publikt VGR-nät. Data och TV uttag i väntrum Datauttag samt Eluttag i fönsterbänkskanal 12

14 BRANDSKYDD Brand- och utrymningslarm Byggnaden är utrustad med bland annat rökdetektorer. Dessa reagerar på brandrök och utlöser brand- och utrymningslarmet i hela byggnaden. Larmet ges via en larmklocka och blixtljus med siren. Brandlarm, ljudsiren och blixtljus Rökdetektor och närvarodetektor Vid manuell startning av utrymningslarm finns speciella larmtryckknappar utplacerade i byggnaden. Manuell lamtryckknapp Informationstablå för brandlarm 13

15 När brandlarmet sätts igång får Räddningstjänsten en omedelbar signal att larmet är igång. En grundregel är att lära sig när det brinner är: RÄDDA dig själv och andra i din närhet, men ta inte själv för stora risker. VARNA andra som kan vara i fara. LARMA räddningstjänsten genom att ringa 112. SLÄCK branden om det är möjlig. På varje våning finns utrymningsplaner som visar utrymningsvägar och var larmtryckknappar och handbrandsläckare är placerade. Sprinkler och handbrandsläckare Hela byggnaden inklusive alla trapphus är försedda med sprinkler. Dessa fungerar som ett automatiskt brandsläckningssystem. Inuti en sprinklerdysa finns en glasbulb som vid 68 C brister och utlöser vattenspridning. Glasbulben kan gå i sönder på andra sätt exempelvis skadegörelse. Vid utlöst sprinklerlarm går brand- och utrymningslarm i hela byggnaden. Larmet är vidarekopplat till Räddningstjänsten. Sprinkler Handbrandsläckare är utplacerade i anslutning till trapphusen, utgångar och är markerade på utrymningsplanen. Utrymning Utrymningsvägarna är trapphusen som mynnar ut till markplan. Samtliga lokaler har tillgång till minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Från entréplanet sker utrymning från mittgången direkt till markplanet i vardera korridorslutet. Övriga plan utryms ner till mittgången via trapphus. Mittgången utrymmer via de två trapphusen från övriga plan. Möjlighet finns även att utrymma via interntrapporna ner till entréplan. Befinner man sig på garageplan är utrymningsvägarna de fyra trapphusen. VIKTIGT: Trapphusen och korridorerna får inte blockeras! 14

16 Utrymningsskyltning Alla utrymningsvägar är tydligt markerade med lysande gröna skyltar. Dessa skyltar är alltid upplysta. Dem fungerar även vid strömavbrott. På vårdavdelningen kompletteras dessa skyltar med en belyst vägledande markering. Hiss vid brand När utrymningslarmet är igång ska hissarna inte användas. Dem kommer att styras ner till entréplan för att evakuera eventuella personer i hisskorgen, därefter stängs dörrarna. När brandlarmet utlöst från entréplan styrs hissarna till plan 01 som i denna situation fungerar som ett utrymningsplan. Belysning vid brand Vid brand tänds nödbelysning i alla utrymningsvägar. Brandceller Byggnaden är indelad i brandceller för att förhindra brandspridning. En brandcell avgränsas av brandklassade väggar och dörrar. De dörrar som befinner sig i brandcellsgränser är utrustade med dörrstängare. Extra viktigt är att dem inte får spärras med kilar eller dylikt. Dörrarna ska kunna stängas vid brand. Dörrfunktioner vid brand Avdelningsdörrar låses upp automatiskt vid brandlarm för att förenkla utrymning och evakuering av patienter. De kan öppnas både in och utvändigt. De dörrar som står uppe med hjälp av magnethållare stängs för att förhindra rökspridning men kan öppnas för hand för att ta sig igenom. Dörrar som har en automatisk dörröppningsfunktion slutar att fungera vid brandlarm och håller sig stängda, kan dock öppnas för hand. Utrymningshandtag Utrymningsdörrar Dörrar som är försedda med gröna utrymningshandtag får endast användas vid nödutrymning. De ska vara lätta att öppna med ett nedåtgående trycke samt kan öppnas in och utvändigt. Ventilation vid brand Vid brandlarm övergår ventilationen i rökevakueringsläge för att förhindra brandgasspridning mellan rum. Detta åstadkommer man genom att ventilationen stängs vid brand. I operationssalarna fortgår dock ventilationen. 15

17 SÄKERHET Säkerhetsvärd Säkerhetsvärdens främsta uppgift är att förmedla trygghet till sjukhusets besökare och personal. Säkerhetsvärden ska kontaktas vid bland annat åtgärder av incidenter, skadegörelse, hot och våld. Övervakningssystem För säkerhets och trygghetsskäl finns övervakningskameror utplacerade enbart på utvalda ställen. Övervakningssystemet ska också användas till utredning av brott och dokumentation av ett händelseförlopp. Överfallslarm Överfallslarm används när hot, våld samt hot om våld uppstår. Fasta knappar eller bärbart larm ska användas. Överfallslarm Trådlös mottagare för överfallslarm Larmet vidaresänds till säkerhetsvärden samt larmcentralen som sedan informerar polisen. Överfallslarm är placerade i huvudreception och på övriga plan. Det finns även en centralt placerad knapp på varje enhet inklusive i caféet. Personalen har tillgång till bärbart larm. Hjälpanrop När en hotfull situation uppstår eller befaras uppstå skall hjälpanrop användas. Samtliga mottagningsrum är utrustade med en knapp märkt hjälpanrop. Dessa är utplacerade på diskreta platser. Hjälpanrop innebär att personalen ska kunna påkalla kollegors uppmärksamhet om en risksituation uppstår. Hjälpanropet vidarebefordras även till säkerhetsvärd 16

18 Inbrottslarm Olika typer av inbrottslarm är installerade. Larm vidarekopplas till säkerhetsvärden som gör en omedelbar utryckning. Nattetid är larmet vidare till bevakningsföretag. Läkemedelsförvaring Läkemedel förvaras i låsta utrymmen med kodade lås. Åtkomst och tillträde till dessa är begränsade och bevakas. Fönster Fönster på markplan är inte öppningsbara. De får endast öppnas vid fönsterputsning. KALLELSESIGNALSYSTEM Byggnaden har ett kallelsesignalsystem med olika typer av anropsenheter för att påkalla hjälp. Anropsenheter finns i alla utrymmen där patienter vistas (vårdrum, toalett och HWC), På displayen presenteras anropet i klartext från vårdtagaren. På displayen visas också från vilket rum anropet sker. Displaysystemet indikerar även larm som brandlarm och gaslarm. Anropsapparater ska utföras med följande färgkodning Patientknapp - kallelsesignal Röd Närvaro personal Grön Assistanslarm personal Gul Akut/traumalarm högsta prioritet personal Blå Upptaget markering Hand mot grå bakgrund För att påkalla hjälp trycker man på en röd knapp. En röd lysdiod på anropsenheten visar att kallelsen är aktiverad. 17

19 Närvaromarkering (Grön tryckknapp): Kallelsen presenteras i displayer samt på närvaromarkerade rumsenheter. En akustisk signal ljuder när informationen visas i displayen. Om flera kallelsesignaler finns i systemet ska dessa visas bläddrande. Genom att återställa larmet trycker personalen på den gröna närvaroknappen i rumsenheten. När knappen är nedtryckt tänds en grön lysdiod i apparaten och rumsenheten är nu aktiverad för mottagande av övriga larm. Displayerna och expeditionsapparater inom avdelningen visar närvaro när den gröna knappen är nedtryckt. Upptagetmarkering (hand mot grå bakgrund) Närvaro personal (grön tryckknapp) Patientknapp kallelsesignal (röd tryckknapp) Upptagetlampa lyser utanför rummet vid dörren Assistans (Gul tryckknapp): För att påkalla assistans av annan personal trycker man på den gula knappen. Detta anrop ska skilja sig från kallelsesignalen genom den akustiska signalens upprepning och ljudkaraktär. Detta presenteras med klartext i displayerna och 18

20 närvaromarkerade rumsenheter. Detta anrop ska prioriteras över patientanrop. Pågående patientanrop försvinner från displayerna vid assistansanrop men lagras och återkommer när nödanropet återställts. Assistansanropet återställs vid nertryckning av den gröna knappen (närvaroknappen). Akut/traumalarm (Blå tryckknapp): Direktnöd/traumalarm utförs med separat tryckknapp. Anrop ska ha högsta prioritet. Vid detta larm försvinner pågående patientanrop från displayer men lagras och återkommer när anropet återställs. Tryckknapp för direktnöd/traumalarm är blå. Assistanslarm (gul tryckknapp) och akutlarm (blå tryckknapp) Vårdrumspanel med eluttag, datauttag och uttag för medicinska gaser. 19

21 BELYSNING Allmänt Belysningen på sjukhuset ska hjälpa att skapa en tilltalande miljö för såväl patienter som personal. Den ska underlätta orienteringen samt bidra till att miljön känns trygg och välkomnande. Tändning och släckning kan ske på flertalet sätt beroende på vilket utrymme man befinner sig i och vilket krav verksamheten ställer på detta utrymme. Enklare rum som expeditioner och anhörigrum har låga krav på belysning och har därmed enklare system för tändning och släckning av belysningen. Operationssalar och undersökningsrum har i varierande grad betydligt större behov av varierande belysning och dess styrning är därför något mer komplex. I mer komplexa utrymmen finns ofta ett antal förprogrammerade belysningsscenarion vilket gör att man snabbt och enkelt kan ställa in belysningen efter det arbete man ska utföra i stunden. Observera att en beskrivning gäller flera olika rumstyper och att vissa skillnader i armaturval och placeringar förekommer samt att nedsläckningstider kan skilja sig åt. För att spara energi så dagsljuskompenserar belysningen i rum med stort dagsljustillskott. Ljus dimmas automatiskt upp och ned för att kompensera för eventuellt ljusinsläpp från t.ex. fönster. Här följer en enklare och mer generell beskrivning av de olika systemen och hur man handhar dem. 20

22 Vård- undersöknings och mottagningsrum Belysningen i vårdrum tänds via tryckknapp, med dimmerfunktion, placerad vid dörr. Administrativa arbetsplatser I de administrativa lokalerna styrs belysningen manuellt via tryckknapp. Vid aktivitet i lokalerna håller sig ljuset tänt men släcks ner vid passivitet. När dagsljus är starkt påverkar detta belysningen genom att viss belysning släcks ner. Konferensrum I Konferensrum sker manuell tändning med manöverpanel. Här finns närvarogivare och dagsljuskompensering. Personalrum I personalrum styrs belysningen i scenarion via manöverpanelen på vägg. Belysningen styrs även av dagsljuset. När dagsljus är starkt påverkar detta belysningen genom att viss belysning släcks ner. Toaletter och omklädningsrum Belysning i toaletter och omklädningsrum styrs via närvarogivare. Korridorer och väntrum Belysning i korridorer och väntrum tänds och släcks via närvarogivare. Utseende tryckknappar Tryckknapp (strömbrytare för belysning) har som standardfunktion: kort tryck = tänd/släck, långt tryck = dimmer upp-/ner. Om ingen befinner sig i rummet dimmas allmänbelysning automatiskt ner efter x minuter och släcks helt efter ytterligare x minuter. Nedpendlad belysning tänds, släcks och dimmas med dragsnöre. Tryckknappar Kron (strömbrytare med två knappar som kan tända/släcka två separata lampor) består av återfjädrande krontryckknapp. Standardfunktion är: kort tryck = tänd/släck, långt tryck = dimmer upp-/ner. Om ingen befinner sig i rummet dimmas allmänbelysning automatiskt ner efter x minuter och släcks helt efter ytterligare x minuter. Nedpendlad belysning tänds, släcks och dimmas med dragsnöre. Tryckknapp Tryckknapp Kron 21

23 Utseende manöverpaneler Scen avser olika ljussättningar inom samma rumstyp. T.ex. Scen 1 tänder en lampa över enbart arbetsyta. Scen två tänder samtliga lampor i rummet. Inom Angereds Närsjukhus finns 4 olika typer av M1 M2 manöverpaneler med följande funktioner: Panel M1 (två olika scener): Knapp 1-2 tändning och släckning av olika scener. Tryckknapp + och är ljusreglering upp och ned Tryckknapp 0 släcker alla scener. Panel M2 (tre olika scener): Knapp 1-3 tändning och släckning av olika scener. Tryckknapp + och är ljusreglering upp och ned Tryckknapp 0 släcker alla scener. 1 2 M M Panel M3 (fyra olika scener): Knapp 1-4 tändning och släckning av olika scener. Tryckknapp + och är ljusreglering upp och ned Tryckknapp 0 släcker alla scener Panel M4 (två olika scener): Knapp 1-2 tändning och släckning av olika scener. Tryckknapp 0 släcker alla scener

24 MEDICINSKA GASER Anläggningen försörjs från sjukhusets gascentral på entréplan och kompressorcentralen i källarplanet. Medicinska gaser kan stängas av via huvudavstängningsventiler i gascentraler. På varje mottagning/del där det finns gas finns en tryckövervakare som övervakar drifttrycket. Vid gasbortfall som kan bero på att gasen i gasförrådet är slut eller ett ledningsbrott inträffar larmar kallelsesystemet och blixtljus på berörda avdelningar. Vid gasbortfall reservmatas hela huset från en reservgasanläggningen som har separata ledningar till alla tryckövervakare. På larmtablån vid tryckövervakaren kan man avläsa vilken gas som larmar. Omkoppling till reservgassystemet görs manuellt vid tryckövervakaren genom att stänga ventilerna från ordinarie gassystem och öppna ventiler från reservgassystemet. Gaslarmet är vidarekopplat till Västfastigheters driftavdelning. Nödavstängning för gas Återställning för gaslarm 23

25 ALLMÄN SERVICE Lokalvård Utförs enligt avtal med Regionservice Posthantering Delas ut till enhetens postrum av Regionservice. Disk- och spoldesinfektioner Serviceavtal med Västfastigheter Takhängda undersökningslampor Serviceavtal med Medicinsk Teknik Kungälv. Tvätt- och avfallshantering På varje våning finns ett miljörum där brännbart avfall lämnas. Där miljösorteras också olika fraktioner som till exempel batteri, glas med mera. Regionservice tar hand om de sorterade fraktionerna både på i miljörummen. I miljörummet finns två nedkastluckor, en för smutstvätt och en för brännbart avfall. Röd lampa vid inkasten ska vara släckt innan det går att kasta sopor eller tvätt. När en lucka öppnas ska systemet blockera de andra luckorna inom samma nedkast. När en lucka är öppen eller upptagen av annan användare på annat plan lyser den röda lampan. Regionservice ansvarar för tvätt och avfallshantering inom byggnaden. Västfastigheter ansvarar för borttransport av avfall. Luckor till sop- och tvättnedkast 24

26 INNEKLIMAT Allmänt För att garantera ett bra inneklimat är ventilationen anpassad till den tänkta verksamheten. Varje rum förses med kyla via ventilationen. Rummen värms med hjälp av radiatorer. I varje rum är det möjligt att själv reglera rumstemperaturen via termostat som är placerad på väggen. För att minimera kylbehovet i huset aktiveras automatiskt solavskärmningen då det är soligt och varmt ute. Justering av rumstemperaturen Givare som mäter temperaturen i rummet Rumsregulator Vid behov kan man reglera temperaturen i ett rum med hjälp av en rumsregulator. Det finns en inbyggd tröghet i systemet som gör att man inte värmer och kyler samtidigt. Blå lampa indikerar att det föreligger kylbehov i rummet, röd lampa att systemet försöker tillföra värme. Vid släckt lampa så ligger det bra till i temperatur. Ett exempel kan vara: Blå lampa indikeras på termostaten, personal i rummet vill ha värme och vrider vredet till max (+). I denna situation så kommer först kylventilen att stega ner och stänga. Efter att kylventilen stängt så kommer radiatorventilen att öppna. Det kan ta upp till 10 minuter för kylan att stänga och tills det att värme börjar tillföras i rummet. Även om man har ändrat till max (+) så kan den blå lampan fortfarande lysa innan kylventilen stängt ner helt. Ventilation och don På operationsavdelningen finns tre operationssalar och en endoskopisal. En av operationssalarna är utrustad med s.k. LAF-tak för operationer som ställer extra högra krav på renhet. 25

27 Slussar till isoleringsrum Några patientrum har en utökad ventilation för att skydda patient mot luftburen smitta. Dessa rum har en sluss med dubbla dörrar mellan korridor och patientrum. Dörrarna är inte försedda med låsfunktion. Men det finns ett signalsystem som indikerar via rött respektive grönt ljus när rätt tryckförhållande är uppnått och dörren kan öppnas. Solavskärmning På fasader mot öster, söder och väster finns det solavskärmning i form av markissoletter. De är klädda med en perforerad duk som styrs via vädret. När det är mycket blåsigt ute går de upp automatiskt. Operationssalarna har utvändiga persienner som personalen reglerar själva. INNEGÅRDARNA Gårdarna är till för att öka ljusinsläppet till sjukhusets lokaler. Två av gårdarna är överglasade och två är öppna. De är gestaltade på temat de fyra elementen luft, jord, eld och vatten. Från huvudentrén möts man av den överglasade entréhallen där man finner reception och café. Intill entréhallen ligger Specialistcentrum Barn och Unga med den öppna gården som är en tillgänglig yta för lekterapi. Längre in längs mittgången finns en överglasad gård på temat eld och mittemot ligger den öppna gården på temat vatten. 26

28 KONSTEN I BYGGNADEN Konstens uppgift är att bidra till en estetisk och tilltalande miljö. Den ger också en identitet åt de olika verksamheterna samt speglar och stöttar mångfalden. Meningen med konsten är att skapa trygghet för patienter och anhöriga i en många gånger svår situation och den väcker kanske nyfikenhet hos den som inte är van vid att se på konst. Inför uppdraget med Angereds Närsjukhus har konstenheten upprättat ett konstprogram med förslag om konstens innehåll. Den övergripande idén för konsten har haft sin utgångpunkt i platsen, arkitekturen och verksamheten. Konstens uppgift är att bidra till upplevelser av variation, eftertanke och ett helhetsperspektiv. Konsten har tagits fram av konstenheten vid Västfastigheter i samarbete med arkitekt och verksamheten som ska pågå där. De konstnärer som har fått uppdrag har involverats på ett tidigt stadium i byggnadens tillblivelse. De konstnärliga gestaltningarna på innergårdarna har de fyra elementen jord, eld, vatten och luft som tema enligt byggnadens gestaltningsprogram och konstprogram och står för mångfaldighetsperspektivet. Färgsättningen gult, orange, ljusrött, mörkrött, blått och grönt motsvarar de sex indelade enheterna som återkommer på varje våningsplan. Den konstnärliga gestaltning med symboler har samma färgsättning och motsvarar de sex enheterna på varje våningsplan i en monokrom färg som knyter an till mångfaldsperspektivet och förstärker orientering mellan enheterna samt ger visuella upplevelser i slutet av korridorer och andra utvalda platser. Barnavdelningen och loungerna som i första hand vänder sig till barn och unga har en lekfull karaktär. Mer information om konsten i Angereds närsjukhus återges i en separat skrift framtagen av Konstenheten vid Västfastigheter. 27