xf /. v >-, ' :. Sé*

Transkript

1 Det här verket har digitaliserats i ett samarbete mellan Litteraturbanken och universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund, Umeå och Uppsala. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den tolkade texten kan innehålla fel. Därför bör du visuellt jämföra den tolkade texten med de scannade bilderna för att avgöra vad som är riktigt. Om du anser dig ha upphovsrätt till detta material, ber vi dig vänligen kontakta Göteborgs universitetsbibliotek. The digitisation of this work is a collaboration between The Literature Bank and the university libraries in Gothenburg, Lund, Umeå and Uppsala. All printed text is OCR processed into machine readable text. This means that you can search the document and copy its text. Older documents with print in poor condition can be hard to process and may contain errors. Compare the interpreted text visually to the scanned image to determine what is correct. If you believe you own the copyright to this work, please contact the Gothenburg University Library. BL

2 -./Bá

3 xf /. v >-, ' :. Sé*

4 Ur NYA DAGLIGT ALLEHANDA. Extrablad vid Publicistkiubbens vårfest. Tusen och en natt-nummer, Tivolidagen i Maj O----- Tryckt i femton exemplar, arkivexemplaren inberäknade. -

5

6 Det bortbytta manuskriptet eller Källarmästarfruns konstbaciller. Realistisk-journalistisk skizz i 1 akt af Prospero. ['Jfmd AàvÙumJ Stockholm, Nya Dagligt AUehandas Tidnings-Aktiebolag, r, J />$ oc ;

7

8 Personerna: Redaktionssekreteraren. Grönlund. Ung nybörjare. Fru Hulling. Källarmästaren. Professor Gaspodarius. Föreläsare. En tolk. Handlingen försiggår en förmiddagsstund pä Flygbladets byrå.

9

10 FÖRSTA SCENEN. Redaktionssekreteraren. Grönlund. Sekreteraren. Jaså, herrn är den nye med- Grönlund. Ja, jag kom i går. Sekreteraren. Herrn är road af yrket? Grönlund. Förfärligt. Mitt valspråk är : >AUt för pressent, Sekreteraren. Grodt. Då kar jag redan ett uppdrag åt herrn. Känner herrn till Menander? Det är en grekisk författare, som har sitt jubileum i dagarne. Jag vet inte, om det är hans döds- eller födelsedag, men någonting är det. Grönlund. Menander! Den har jag aldrig hört talas om. Jag känner bara En- och Neander.,, Sekreteraren. Det är det samma. Vi ska ha en artikel om mannen, och herrn ska skrifva den. Grönlund. Det ska bli mig ett sant nöje. För resten, om jag inte, har reda på honom, får jag ju lära känna honom sedan... genom min egen artikel. Sekreteraren. Mycket riktigt. Men herrnfår raska på, ty artikeln måste vara färdig till i morgon. (Grönlund sätter sig vid ett bord och skrifver). ANDRA SCENEN. De förre. Fru Hulling. Fru Hulling (äldre fruntimmer med barskt utseende; hostar.). Hm!

11 Sekreteraren (vänder sig om). Hvad är det om? Fru Hulling. Jag har inte den äran att vara igenkänd. Sekreteraren. Jo visst. Det är ju fru.. fröken... fru... Fm Hulling. Hulling. Jag öfversätter följetonger, och jag var här för sex veckor sedan och lemnade en. Sekreteraren (plötsligen allvarsam). Jag vill minnas det.. Men... tyvärr... den strängt upptagna tiden... de stora politiska frågorna... kort sagdt, vi ha ännu inte hunnit ta del af edert förträffliga manuskript. o Fru Hulling. Jo för all del. Jag har redan fått tillbaka det. För tre veckor sedan var jag här och hörde efter det. Min herre svarade, att det tyvärr inte lämpade sig för tidningen. Nigaf mig det ur en hög der i hörnet, och jag gick direkt härifrån till >Det nattliga ekots» redaktion. Sekreteraren. Nå, hvad kan vi göra åt saken? Ekot tog det kanske inte? Fru Hulling. Jo, just så gjorde det. I förgår var jag der för att hemta svar,' och då meddelade man mig, att följetongen var antagen. Jag utbad mig tillåtelse att genast få göra upp den lilla affären, och jag qvitterade en summa af 500 kr. Sekreteraren. Så-å. Fru Hulling. Dagen derpå skulle följetongen börja, sa man. Dagen derpå, det var i går. Men kan ni tänka er... när jag i går läste»det nattliga ekot» i ett tidningskontor, hvad får jag se? En ny följetong börjar, men det var inte min. Sekreteraren. An sedan? Ni har fått edra pengar? Fru Hulling: Mycket rätt. Det var inte der på jag tänkte. Men hvarför tror ni, att de börs

12 .jade med en annan följetong? Det är just det jag nyss skaffat mig upplysning om. Sekreteraren: Vet inte. Det är deras affär. Fru Hulling: Jag hade fått, galet manuskript. Jag öppnade inte luntan, som jag fick af er, och jag lemnade den ifrån mig i samma skick, som jag fick den. Ni förstår... jag har sålt en annans manuskript, Sekreteraren-, Nå, ni återlemnar pengarne naturligtvis? Fru Hulling: Kommer aldrig i fråga. Sekreteraren: Jag förstår. Ni kommer för att lemna dem till Svenska Publicisternes Understödsförening.. Fru Hulling: Nej katten heller. Jag vill ha tillbaka mitt manuskript. Sekreteraren: Ert? Fru Hulling: Mitt riktiga, som ligger qvar bär. Jag tycker det är märkvärdigt, att ni inte kan hålla bättre reda på edra grejor. Sekreteraren: Grönlund, tag fram manuskriptbundtarne och låt frun sjelf leta ut sin följetong. Grönlund (radar upp en mängd pappersrullar på ett bord). Är det någon af de bär. Fru Hulling. Här bar jag det. Pack goa redaktörerne, (Går hastigt). TREDJE SCENEN. Redaktionssekreteraren. Grönlund. Sekreteraren. Det var ett märkvärdigt casus, detta! Hon har fått qvitto på en följetong, men är det på den, som ligger hos oss, eller på den andra, som hon fick af misstag? Grönlund. Mycket märkvärdigt. Sekreteraren. Har Grönlund studerat juridik? 7

13 Grönlund. Inte just precis. Jag har last korrektur på en recension öfver >En hvar sin egen lagkarl.> Sekreteraren. Skrif en uppsats om det här rättsfallet. Yi kan alltid ta in den vid något tillfälle, då det blir juristmöte. FJERDE SCENEN. De förra. Professor Gaspodarius. En tolk. (Professorn och tolken införas af vaktmästaren). Professorn. Pling Plang Tararabom. Sekreteraren. Hvad är det der? Är det några nya Eosterlandsord? Tolken. Det är verldsspråket volapyk. Sekreteraren. Hör inte det redan till de döda språken? Tolken. Det ligger bara och sofver för tillfället. Professor Gaspodarius ämnar hålla ett föredrag för att återupplifva intresset för det ädla tungomålet. För att verkan af föredraget må vara desto mera omedelbar skall han hålla det på volapyk. Han har talat volapyk så länge, att han glömt alla andra språk. Yi skulle just be om en liten vänlig anmälan. Herr professor, Patati Patata. Professorn (nickar). Baccara! Tolken. Tarabom. (Till sekreteraren). Det är ett mycket vackert språk, bara man kommer underfund med det. (Lemnar ett par biljetter. Professorn och Tolken gå). Sekreteraren (för sig). Ett föredrag på volapyk! Brr! Grönlund får referera det, 8

14 FEMTE SCENEN. Redaktionssekreteraren. Grönlund. Källarmästaren. Källarmästaren. Jag är källarmästaren på Förgylda Kulan. (Sekreteraren tecknar åt nonom att taga plats). Jag är en djupt olycklig menniska. Sekreteraren. Det är inte möjligt! Kan det finnas olyckliga källarmästare i Stockholm? Källarmästaren. Nu ska jag berätta för herr doktorn, hur det förhåller sig. Allting kommer från en liten fröken, som går och lär sig sjunga och som hyr ett enkelrum af värden vägg i vägg med min sängkammare. Det är inte någonting sådant der, som doktorn kanske tror. Saken är den, att hon stör mig alldeles femtonförbannadt. Hvar enda eftermiddag, då jag kommer in för att ta min lilla middagslur, öfvar hon sig. Och jag får inte en sekunds ro för henne. Hon skriker som en ostekt gris. Sekreteraren. Ni får låta bli att sofva middag. Källarmästaren. De( är inte nog med det. Så fort hustru min fick höra, att jag var rasande öfvir sången, blef hon förtjust i den. Sekreteraren. Då ska ni också låtsas att vara förtjust. Källarmästaren. Det hjelper inte. Hon genomskådar mig. Och inte nog med det. Sedan den andra börjat på med sitt galande, har hustru min blifvit liksom litet förryckt. Hon har fått konstdilie. Sekreteraren. Sorglig sjukdom! Källarmästaren. En medikofilare, som går och äter hos mig pr månad, säger, att hela sjukan kommer från ett slags nya baciller, som en 9

15 professor i Tyskland upptäckt ock soin ska' lieta konstbaciller. När di sätta sig på en menniska, som har anlag för saken, börjar hon vurma på än det ena, än det andra, som står i samband med konst. Och det smittar från person till person, och hvar och en får den sorten, som bäst passar för hans hjerniurättning, så att om den ena vurmar på att sjunga, så kan den andra bli vurmig i skrifverivägen. Hos hustru min, som lärt sig litet franska för att kunna stafva matsedlarne riktigt, har det slagit sig till öfversättningsdille. Sekreteraren. En högst intressant förklaring. Säg mig... den der medikofilarn... är han medarbetare i näg on skämttidning? Källarmästaren. Nej, han är vestgöte. Sekreteraren. Det är sålunda den sjungande fröken, som smittat er hustru? Källarmästaren. Ja, och nu skrifver hon dagen i ända långa, långa luntor. Och när hon får dem färdiga, bär hon bort dem, Gud vet hvart Sekreteraren. Men då tiger hon ju, när hon skrifver. Källarmästaren. Ja, men hon gör ingenting nyttigt. Pigorna husera, hur de vili, och gästerne klaga öfver maten. Sj elf får jag aldrig ett ordentligt mål.... Sekreteraren. Vara källarmästare och inte få ett ordentligt mål! Det skulle man kunna kalla för nemesis. Källarmästaren. Nu har jag tänkt, att allting skulle kunna hjelpas, om doktorn lagade, att vi fick in den här förskräckliga fröken vid Operau. Der tycker jag hon skulle passa bra. Hnstru min känner henne, och hon vet, att hon vill dit. Flyttar gör hon inte, för hon har kontrakt. Men nu har hon inga relationer, och det är det hon 10

16 Till ha. I»Det nattliga ekot» tror hon visserligen, att hon har det bra förspändt. Sekreteraren. Såå! Källarmästaren. Jo, hennes tvätterska är syster till frun, som städar åt musikrecensenten. Sekreteraren. Hon tror, att det hjelper. Källarmästaren. Tvätterskan tror det säkert. Men här i Flygbladet känner hon ingen. Kan inte doktorn hjelpa mig. Sekreteraren. Jag ska se till. Men intehjelper det, att hon kommer in vid Operan. Hon fins ju ändå qvar. Källarmästaren. Men se n de fått engagement, bruka de ju aldrig öfva sig. Sekreteraren. Det är sant. Källarmästaren. För resten har hon ett sådant melodiskt namn. Hon heter Melusina Klang. Sekreteraren. Det låter bra, sa Menelans. Källarmästaren (kommer af en händelse att betrakta de på bordet qvarliggande följetongsmanuskripten. Han tager ett af dem i hand). Hvad betyder detta? Det är min hustrus namn: Agatha Hulling. Sekreteraren Är det er hustru? Då har hon ju åter tagit galet manuskript. Det måtte vara en vana hos henne. «Ni har en dyrbar fru, ni. Hon har sålt ett manuskript, som inte är hennes. Det är 500 kronor att återbära. Källarmästaren. 500 kronor! Sekreteraren. Och nu häller hon förmodligen på och säljer ett till. Se bär är hon! SJETTE SCENEN De förra. Fru Hulling. Fru Hulling. Ni har åter gett mig ett manuskript, som inte är mitt. Var så god och gör utbyte bara, och det på fläcken. ii

17 Källarmästaren. Agatha! Fru Hulling. Min man! Källarmästaren. Jag hör vackra saker om dig. Nästa gång får jag väl helsa på dig i polishäktet. Fru Hulling. Det är de der herrarnes fel. De ha inte det minsta reda på sig. Källarmästaren. Hvar har dn gjort af de 500 kronorna? Fru Hulling. Jag tänkte inte bära tillbaka dem, utan lemna följetongen i stället, men så, när jag gick på gatan, kom det två poliser bakom mig, och då blef jag så rädd, att jag gick på idet nattliga ekots> kontor och gaf pengarne åt kassören. Källarmästaren. Då ska jag förlåta dig, bara du slutar upp med att skrifva. Fru Hulling. Jag vill, men jag kan inte. Sången, musiken, konstbacillerna... Det är starkare än jag. Källarmästaren. Yi måste skaffa bort sångerskan. Sekreteraren. Jag vet ingen annan råd, än att Grönlund får gifta sig med henne. Grönlund (förskräckt). Nej, jag tackar, jag åtager mig annars hvilket arbete som helst, men gifta mig... kommer aldrig i fråga. SJUNDE SCENEN. De förra. Professor Gaspodarius. Tolken. Professorn. Pling Plang Patati! Tara... Grönlund. Ha Bom. Sekreteraren (för sig). Han är läraktig. Han går framåt. Tolken. Professor Gaspodarius har fått en lysande idé. Han vill illustrera sina föreläsningar med dramatiskt och musikaliskt föredrag påvola- 12

18 pyk. Det ska komma språkets harmoniska förtjenster att ytterligare framlysa. Först ska vi ge en liten pjes, hvari alla de uppträdande tala volapyk, och se n ska en sångerska föredraga sångnummer på samma språk. Källarmästaren (för sig). Hvad är det der för underdjur? Tolken. Nu kommer vi för att få notis om det ändrade programmet. Det pikantaste af allt är, att sångerskan, som vi fått anvisning på, är en ny stjerna, en annan Kristina Nilsson. Hon heter Melusina Klang. Källarmästaren och Fru Hulling (på en gång). Vår granne? Tolken. Ni känner henne? Inte sant, hon sjunger som en näktergal. Källarmästaren. Charmant! Gudomligt! Tolken. Och rösten är stark och tydlig! Källarmästaren. Ja, nog är den tydlig alltid. Tolken. Jag visste det. Källarmästaren (försigtigt). Men... säg... blir det bara för några få uppträdanden. Tolken. Professorp gör en tournée på tre månader genom alla Sveriges landsortsstäder. Källarmästaren (utropar). Tre månader! Jag får sofva middag och äta ordentlig mat i tre månader. Jag är räddad. Tolken (till fru Hulling). Den der herrn har visst något fel i hjernkontoret. (Till sekreteraren.) Jag hoppas, jag får se herrarne på vår föreställning. Farväl. (Professorn och tolken gå.) Källarmästaren (dansar om med fru Hulling). Hurrah! Detta är en lyckodag. Fru Hulling. Hvad är det åt Hulling? Han pratar så besynnerligt

19 Källarmästaren. Hör du, gumman, jag bjuder på festmiddag. Men inte hemma vid vår table d hôte, för i dag är jag hungrig. Orönlund (för sig). Der kom sanningen fram! (Källarmästaren och fru Hulling gå.) ÅTTONDE SCENEN. Redaktionssekreteraren. Grönlund. Sekreteraren. Grönlund! Förstår herrn sig på teater och musik? Grönlund. Inte precis. Jag har sett»hitte barnet> på ett sällskapsspektakel i Trosa och så kan jag gnola ett par niggerpolkor. Sekreteraren. Mycket bra. Herrn får recensera volapykföreställningen. (Slut.)»b

20

21 L ^ '1 «. j Si,/ /- ; ir iílí/n iwau ~\4j JIki *j [ TM ^Jfj pr v- 'Sä I Jßtmr; ' «!}if\ w Tät Iff *? L. r m csss WJ/Mm it J /AmF V/lvAn f\ II! ft JÊm// HI rip ; W*i M _jfí ' 'ÆmL JM M fjsà^/æâê W JMSm sbbr1 iwuttra s*wmæ li V1 ft/fm ÆâWa /I ml! jwmmf «TIP \^miä //// // 1 fmtmm Tu Im. \W J IM f/ #/ 1/ /Wir fm /W/ÍM ibikl 7 Jfy 1 TO V./WÜOT^^ii jütáfib jl\ V?