Utbildningsinspektion i Älvdalens kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2006:7 Utbildningsinspektion i Älvdalens kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

2 Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Buskoviusskolan Gläntan/Höjden och Montessori Nornäs skola och Rots skola Strandskolan Älvdalsskolan Gymnasieskolan och vuxenutbildningen

3 Beslut Älvdalens kommun Box Älvdalen (3) Dnr :785 Genomförd utbildningsinspektion i Älvdalens kommun Skolverket har under hösten 2005 genomfört inspektion i Älvdalens kommun av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan och den obligatoriska särskolan, gymnasieskolan samt vuxenutbildningen. Besök gjordes i kommunen under perioden den 25 oktober till den 8 december Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden; bedömning av resultaten, bedömning av verksamheten och bedömning av förutsättningarna för utbildning. Kommun- och skolrapporter syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av Skolverket. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida ( Detta beslut redovisar dels områden som behöver förbättras, dels områden där det finns sådana allvarliga brister i verksamheten att dessa snarast måste åtgärdas. I skolrapporterna framförs ytterligare brister samt påpekanden och rekommendationer avseende kvaliteten där huvudmannen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar i och utveckling av verksamheten kommer till stånd. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 2 maj 2006 skall Älvdalens kommun redovisa till Skolverket, enheten i Stockholm vilka åtgärder som vidtagits för att rätta till de allvarliga bristerna i verksamheten. Även sådana allvarliga brister som framgår i respektive skolrapport skall redovisas till Skolverket inom tre månader från beslutsdagen. I bilaga till beslutet anges vilka brister som avses och vilka skolor som berörs. Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Skolverket kommer då att begära en redovisning av de åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten. Postadress: Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

4 Beslut (3) Dnr :785 Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverket bedömer att verksamheten i förskolan, förskoleklassen, skolbarnsomsorgen, grundskolan, obligatoriska särskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Älvdalens kommun i många avseenden är av god kvalitet. Inspektörerna bedömer att Älvdalens kommun till stora delar genomför verksamhet i enlighet med de nationella målen och kraven. Inspektörerna bedömer att utvecklingen i kommunen är positiv och att barn, elever och studerande i allmänhet trivs och är trygga, att värdegrundsarbetet fungerar bra, att samverkan mellan personal och föräldrar är respektfullt, att rektorernas förtrogenhet är god samt att de materiella resurserna är goda. Av bilagda rapporter framgår dock brister och skillnader i kvalitet mellan de olika skolorna. Skolverket bedömer att följande områden, som är övergripande och som återfinns i de flesta av de inspekterade skolorna/enheterna, är i behov av förbättringsinsatser. - Elevernas kännedom om målen för utbildningen bör förbättras och därmed möjligheterna till inflytande över undervisningen. - Kommunen bör på ett tydligare sätt följa barnens/elevernas/de studerandes kunskapsutveckling över åren. Resultaten bör analyseras och åtgärder vidtas för att nå en högre måluppfyllelse. - Stödet till barn/elever/studerande bör analyseras och utvecklas. - Kommunen bör säkerställa att erfarenhetsutbyten sker, såväl inom som mellan skolor och skolformer, om de nationella målen i t.ex. läroplaner och kursplaner sker så att dessa kan utgöra underlag för planering av undervisning m.m. - Kvalitetsredovisningar och arbetsplaner bör få tydligare fokus på de nationella målen och integreras i verksamheternas kvalitetsarbete. Av bilagan framgår de kritikområden där Skolverket kräver åtgärder inom 3 månader. På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg T.f Avdelningschef Mats Peterson Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också juristerna Ulrika Lindmark och Mariette Dennholt deltagit. Bilaga Förteckning över skolor där Skolverket kräver åtgärder inom 3 månader. Kopia till Enligt fastställd sändlista.

5 Bilaga 3(3) Följande brister vid respektive skola måste åtgärdas inom tre månader Buskoviusskolan - Elevens val erbjuds inte (2 kap grundskoleförordningen). Gläntan/Höjden och Montessori - Beslut avseende elevens val saknas i båda skolorna (2 kap. 20 grundskoleförordningen). Strandskolan - Undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap anordnas inte förrän i årskurs 6 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen för ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, bilaga 3 skollagen). - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolans betygssättning överensstämmer inte med författningarnas krav och skriftliga omdömen ges inte till elever som skall få det (7 kap. 4, 7 och 9 grundskoleförordningen, 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet mm, avsnitt 2.7) - Elevens val erbjuds inte (2 kap grundskoleförordningen). Gymnasieskolan - Arbetsplan för gymnasieskolan saknas (1 kap. 13 gymnasieförordningen). - En del av de lokala kurser som gymnasieskolan erbjuder svarar mot sådana behov som kan tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan (2 kap. 14 gymnasieförordningen). - Betygskriterierna på en del lokala kurser följer inte författningskraven (7 kap. 4 gymnasieförordningen). Vuxenutbildning - Det är oklart efter vilka kursplaner som särvuxeleverna undervisas (12 kap. 1 skollagen, 1 kap. 4 särvuxförordningen, avsnitt 2.6 läroplanen för de frivilliga skolformerna).

6 Utbildningsinspektion i Älvdalens kommun Dnr :785 Utbildningsinspektion i Älvdalens kommun Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning i Älvdalens kommun. Skolverket informerade kommunen om inspektionen i brev daterat den 22 mars Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden 25 oktober till den 8 december De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport och rapporter från skolorna. Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och riktlinjerna i läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( /Inspektion). De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut enligt separat skrivelse till huvudmannen. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat utgör underlag. I Älvdalens kommun genomfördes intervjuer med representanter från barnoch utbildningsnämnden, från barn- och utbildningsförvaltningen, med rektorer och representanter för övrig personal på förskolor, fritidshem, skolor och vuxenutbildningsenheter, elever och föräldrar. Underlag från inspektioner redovisas i separata skolrapporter. 1

7 Älvdalens kommun Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionstillfället Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 245 Skolbarnsomsorg 159 Förskoleklass 69 Grundskola 718 Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning, komvux 3 i Älvdalen, 5 på annan ort 93, varav 15 på IV 8 på annan ort 75 i Älvdalen, 112 på annan ort Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 8 Svenskundervisning för invandrare, sfi 12 Uppgifterna är kommunens egna från november Under Barn- och utbildningsnämnden ansvarar skolchefen för all förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, ungdoms- och vuxenutbildning i kommunen. Direkt lydande under skolchefen finns en psykolog, en skolsköterska och fem specialpedagoger i ett s.k. elevhälsoteam. Team-medlemmarna är dock placerade lokalt i olika rektorsområden. Under skolchefen finns sex områdesansvariga/rektorer ansvariga för verksamheten. En av rektorerna är ansvarig för gymnasie- och vuxenutbildningen i kommunen. I övrigt är verksamheten uppdelad på de fem rektorsområden; Särna, Idre, rektorsområde (RO) Mitt, RO Nord och RO Öst. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och övriga skolförfattningar. Inspektionen riktas mot resultaten, kvaliteten i verksamheten och några av förutsättningarna för lärandet. Inspektörerna bedömer att Älvdalens kommun till stora delar genomför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och utbildning i de obligatoriska och frivilliga skolformerna i enlighet med de nationella målen och kraven. Inspektörerna bedömer att utvecklingen i kommunen är positiv och att barn, elever och studerande i allmänhet trivs och är trygga, att värdegrundsarbetet fungerar bra, att samverkan mellan personal och föräldrar är respektfullt, att rektorernas förtrogenhet är god samt att de materiella resurserna är goda. Med tanke på de positiva aspekter som framkommit i inspektionen bedömer inspektörerna att kommunen har goda förutsättningar att åtgärda de brister som finns. Trots att resultaten förbättrats den senaste tiden bedömer inspektörerna att kommunen bättre bör följa upp dessa, från förskola till vuxenutbildning, och att analyser av dessa göras för att ytterligare förbättra resultaten. I detta sam- 2

8 manhang bör stödet till barn/elever/studerande analyseras och utvecklas. Kvalitetsredovisningar och arbetsplaner bör få tydligare fokus på de nationella målen och integreras i verksamheternas kvalitetsarbete. Kommunen har själv identifierat elevinflytandet som ett utvecklingsområde vilket inspektionen bekräftar. Genom att öka inflytandet och tydliggöra målen för utbildningen på ett bättre sätt för elever vid utvecklingssamtal och i andra sammanhang kan säkerligen lusten att lära förbättras liksom kunskapsresultaten. En förutsättning för att bättre kunna delge eleverna målen för utbildningen är att personalen på ett mer enhetligt sätt bearbetar dessa. Övriga brister framgår delvis i denna rapport samt i bifogade skolrapporter. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat inom vilka områden i verksamheten som kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten. Vidare redovisas i beslutet sådana allvarliga brister i verksamheten som kommunen snarast måste åtgärda. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94). Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Enligt samtliga intervjuade bidrar förskolans och fritidshemmens verksamhet till barnens utveckling och lärande. Vidare uppges att barnen på förskola och fritidshem i allmänhet är trygga och trivs. Kommunen har dock inte på ett systematiserat sätt följt upp och utvärderat förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen utifrån de nationella målen. Barn- och ungdomsutbildning samt vuxenutbildning Kunskaper I kommunens kvalitetsredovisning för år 2004 finns redovisat betygsresultat för årskurs 9 år 2004 samt resultaten från de nationella ämnesproven för årskurs 5 och 9 samma år. Under rubriken kunskaper och färdigheter anges att det finns många kännetecken på att arbetet med eleverna resulterar i goda kunskaper och färdigheter. Av den nationella statistiken för grundskolan för år 2004 framgår nedanstående: Tabell 1: Resultat grundskolan i Älvdalen år Inom parentes anges värdet för riket. Andel behöriga till nat. program Genomsnittligt meritvärde Andel som nått målen i alla ämnen 79 % (90) 189,5 (206,9) 66 % (76) I jämförelse med tidigare år har resultaten försämrats. 3

9 I moderna språk (språkval) och samhällsorienterande ämnen var andelen som nådde målen år 2004 mycket lågt, under eller strax över 50 procent. Pojkarna har lägre resultat än flickorna. Av SALSA (Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser där faktiskt betygsresultat jämförs med ett modellberäknat värde) framgår att skolornas faktiska resultat är sämre än det modellberäknade resultatet när det gäller meritvärde och andelen elever som uppnått målen. Förvaltningschef och rektorer uppger att resultaten i de nationella proven och betygen i årskurs 9 förbättras under år 2005 med anledning av att kommunen centralt och skolorna vidtagit förbättringsåtgärder. Inspektörerna bedömer likväl att resultaten måste förbättras. Eftersom pojkarna har lägre resultat än flickorna är det viktigt att kommunen fokuserar på hur pojkarnas resultat kan förbättras. Inspektionen visar att kommunen och skolorna inte har några sammanställningar över elevernas kunskapsresultat utöver de som framgår av nationella ämnesprov och betygsstatistik. Detta behöver utvecklas även om det uppges att rektorer m.fl. har en bra bild av resultaten genom t.ex. klasskonferenser. Resultaten på gymnasieskolan var enligt den nationella statistiken för år 2004 följande: Tabell 2: Resultat gymnasieskolan i Älvdalen år års resultat inom parentes. Genomsnittlig betygspoäng Andel behöriga att söka till högskola Andel elever med slutbetyg inom 4 år 12,4 (12,4) 75 % (88) 82 % (78) Betygspoäng och andelen behöriga var år 2004 sämre än rikssnittet medan andelen med slutbetyg inom fyra år var bättre. Männen har lägre resultat än kvinnorna. Enligt kvalitetsredovisningen för år 2004/2005 fick 73 procent av eleverna på industriprogrammet (IP) och 65 procent av eleverna på hotell- och restaurangprogrammet (HR) godkänt på projektarbetet, vilket var betydligt lägre än rikssnittet. Skolan arbetar med att förbättra resultaten. Inspektörerna ser det som angeläget att detta arbete fortsätter. Inom vuxenutbildningen är kunskapsresultaten mycket goda för komvux. På gymnasiala vuxenutbildningen nådde år 2003/2004 samtliga elever målen i A- kurserna i svenska, engelska och matematik. På grundläggande vuxenutbildningen var det år 2004 ingen elev som avbröt sina studier och inom den gymnasiala vuxenutbildningen avbröt en mindre andel elever kurserna jämfört med riket. För sfi och särvux kan inte inspektörerna bedöma några resultat eftersom det saknas sammanställningar och därmed analyser av kunskapsresultaten på rektors- och förvaltningsnivå. Detta bör utvecklas. Inom särvux finns dock, enligt rektorn, individuella studieplaner och en bedömning görs av om enskilda studerande kan tillgodogöra sig utbildningen. Inspektionen visar att de flesta grundskoleelever känner till betygskriterier för årskurs 8 och 9, men elevernas kännedom om målen (kursplaner och läroplan) är sämre. Inspektörerna bedömer att denna kunskap bör stärkas eftersom den är en förutsättning för att elever skall kunna ta ansvar för och ha ett reellt inflytande över den egna utbildningen. Inom gymnasieskolan bedöms kännedomen 4

10 om målen för utbildningen som god medan den varierar inom vuxenutbildningen. Normer och värden Inspektionen visar att elever och studerande i allmänhet är trygga och av intervjuer framgår att trivsel och trygghet ökat under de senaste åren. Inspektionen visar vidare att eleverna och de studerande i allmänhet tar ansvar för sina kamrater och uttrycker sina uppfattningar på ett respektfullt sätt. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) uttrycks att de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever, och att eleverna skall få ett reellt inflytande på utbildningens utformning. I läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) uttrycks vikten av elev- och studerandeinflytande på ungefär samma sätt. På grundskolorna uppges att klass- och elevråd ger förutsättningar för de äldre eleverna att påverka skolornas verksamhet. De demokratiska arbetsformerna för de yngre eleverna kan utvecklas då de oftast inte deltar i elevråd och klassråden därtill hanteras olika på skolorna och inom skolorna. Elevernas möjlighet till inflytande över undervisningen på grundskolan varierar och synes vara ämnes- och lärarberoende. Inspektörerna bedömer att elevinflytandet över undervisningen bör öka. På gymnasieskolan är skolkonferensen okänd för eleverna och arbetet i elevoch klassråd upplevs inte så betydelsefullt av eleverna utanför elevrådet. Elevernas möjligheter att påverka skolans verksamhet via dessa råd bör utvecklas. Inflytandet över undervisningen bedöms däremot vara bra på gymnasieskolan. Inom vuxenutbildningen bör en analys göras av de studerandes möjligheter att påverka verksamheten eftersom personal och studerande har skilda uppfattningar om de studerande kan påverka t.ex. innehållet i undervisningen. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att kommunen i vissa avseenden når goda resultat inom områdena kunskaper och normer och värden, t.ex. vad gäller elevernas och de studerandes ansvarstagande för sina studier, respekten för andras uppfattningar och trivseln. I andra avseenden bör resultaten förbättras; kunskapsresultaten inom grund- och gymnasieskola, uppföljning och analys av barnomsorgens, barn- och ungdomsutbildningens samt vuxenutbildningens resultat, elevernas kännedom om målen för utbildningen inom grundskola och vuxenutbildning samt elevinflytandet i olika avseenden. Bedömning av verksamheten Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och den interna kommunikationen; kvalitetsarbetet; rättssäkerheten; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån riktlinjer i skollagen, i läroplanerna och i andra förordningar för det offentliga skolväsendet. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Enligt förvaltningschefen med flera har personalen inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen kommunövergripande möten i den så kallade BO-till- 5

11 gruppen för att diskutera verksamheten. Ibland deltar även förvaltningschef och rektorer. Vid intervjuer med personal framkommer att dessa möten är mycket bra men behandlar främst praktiska frågor och tolkning av författningarna såsom tillämpningen av maxtaxa etc. Inspektörerna ser mycket positivt på att kommunen skapat former för möten på kommunövergripande nivå när det gäller barnsomsorgen. Av intervjuerna framgår också att läroplanen för förskolan (Lpfö) diskuteras i stor omfattning på förskolorna. Förskolans och fritidshemmens verksamhet bidrar till barnens utveckling och lärande har tidigare konstaterats. Vidare uppges att barnen på förskola och fritidshem i allmänhet är trygga och trivs. Samtliga intervjuer visar vidare att stöd ges till barnen på olika sätt. Däremot har inspektionen visat att man i förskolan inte har rutiner för att kontrollera behovet av stöd på modersmålet. På skolorna förs inga resonemang om hur fritidshemmen skall bidra till att läroplanens mål uppnås (Lpo94) och inte heller skollagens anvisning om att fritidshemmen skall komplettera skolan. Intervjuade föräldrar och barn är dock i allmänhet nöjda med den verksamhet som bedrivs. Det varierar från skola till skola om och hur man i utvecklingssamtalen behandlar barnens utveckling på fritidshemmen. Inga krav har ställts från rektorer och förvaltning på diskussioner om ovanstående och inte heller följs verksamheten upp i nämnvärd omfattning av rektorer eller av kommunen. Inspektörerna bedömer att kommunen på ett mer aktivt och systematiskt sätt måste ta ansvar för att fritidshemmens verksamhet bedrivs i enlighet med de nationella målen. Förskolorna utformar arbetsplaner och kvalitetsredovisningar enligt kommunens krav. Inspektörerna bedömer att kommunen har en struktur för uppföljning och utvärdering av förskolan men samtidigt visar intervjuer med personal m.fl. att rektorer och kommunen inte analyserat och kommenterar redovisningarna utifrån de nationella målen i någon större utsträckning. Samverkan mellan föräldrar och personal på förskolan och fritidshemmen uppgavs vara mycket gott. Barn- och ungdomsutbildning samt vuxenutbildning Arbetet med arbetsmiljö och delaktighet Grundskola och gymnasieskola I kommunen samlar man årligen politiker, förvaltning och alla elevråd till något kallat Åsendagana där syfte med elevrådet diskuteras. Inspektörerna ser mycket positivt på detta initiativ som visar att kommunen fäster stor vikt vid elevinflytande. Det är dock angeläget att arbetet med att öka elevernas möjlighet till inflytande över verksamheterna fortsätter och att man i samband med detta formar ett gemensamt förhållningssätt kring det demokratiska uppdraget och att eleverna ges bättre möjligheter att förstå de demokratiska aspekterna. Som framgår av bedömningen under område 1 är resultatet av värdegrundsarbetet gott på skolorna. Skolornas förebyggande arbete, åtgärder med anledning av eventuella kränkningar samt kännedomen om det kommungemensamma programmet mot kränkande behandling är bra. Samverkan mellan föräldrar och personal uppges vara respektfullt och positivt. Däremot framkom i inspektionen att samverkan mellan förskoleklass och grundskola bör utvecklas eftersom verksamhetsformerna arbetar ganska åt- 6

12 skiljt från varandra och då utbildningen i förskoleklassen enligt skollagen skall ligga till grund för fortsatt skolgång. Inspektionen visar att den pedagogiska verksamheten i förskoleklasserna är av god kvalité. Vuxenutbildningen Inom vuxenutbildningen trivs de studerande och de visar respekt för varandras uppfattningar m.m. Inom vuxenutbildningen bör man dock diskutera hur man på ett strukturerat sätt kan ge eleverna möjlighet till inflytande över verksamheten (detta bedömdes dock under område 1). Individanpassning, individuell studieplanering och stöd Grundskolan I kommunens dokumentation anges hur elevhälsan i kommunen är organiserad och hur den arbetar. Vidare beskrivs bl.a. mål för verksamheten och handläggningsrutiner. I dokumentationen finns även en skriftlig rutin för kartläggningar av alla elever för att utröna eventuella stödbehov i matematik, svenska och engelska. Inspektionen visar att stöd i allmänhet ges eleverna i olika sammanhang. Kommunen är medveten om vikten av stöd, men bör undersöka om stöd ges i tillräcklig omfattning i andra ämnen än svenska, matematik och engelska och om undervisningen ytterligare kan individanpassas. Detta är särskilt viktigt med anledning av att kommunen haft svaga resultat i flera ämnen. Rutiner för att inventera behov av studiehandledning på modersmålet och undervisning i svenska som andraspråk saknas på några skolor. På en del enheter behöver rutinerna kring hantering av åtgärdsprogram förbättras liksom utvecklingssamtalens anknytning till läroplans- och kursplanemål. Gymnasieskolan I skolans kvalitetsredovisning anges att eleverna erbjuds stöd i samtliga kärnoch karaktärsämnen, hur stödbehov skall fångas upp, när stödet tidsmässigt skall ges och att specialläraren vid behov upprättar åtgärdsprogram. Specialläraren testar eleverna i läsning och skrivning i årskurs 1. Trots ovanstående framgår i intervjuerna med lärarna att de är osäkra på om särskilt stöd ges i årskurs 3 och vilka elever som har åtgärdsprogram. Flera elever uppger att alla elever inte får tillräckligt med stöd. Skolledningen uppger dock att åtgärdsprogram upprättas för elever i behov av särskilt stöd och att detta bör vara känt bland lärarna. Inspektörerna bedömer att skolan behöver vidta åtgärder för att förstärka kunskapen om skolans arbete för elever i behov av särskilt stöd. Generellt sett bedöms att gymnasieskolan på ett bra sätt anpassar sina undervisningsmetoder efter elevernas behov trots ovanstående tveksamhet kring särskilt stöd. Vuxenutbildningen Individuella studieplaner finns för elever inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt särvux. En del elever inom komvux uppger att de inte får det stöd de är i behov av fastän de har uttalade läs- och skrivsvårigheter. Stödet bör utvecklas. Inom sfi och särvux ges särskilt stöd. 7

13 Inspektörerna gör bedömningen att vuxenutbildningens, och gymnasieskolans, samarbete och samverkan med näringsliv och omvärlden fungerar mycket bra. Utvärdering av lärande, bedömning och betygssättning Grundskolan och gymnasieskolan I kommunens centrala dokumentation finns betygskriterier för svenska, engelska och matematik. Vidare har kommunen tagit initiativ till att grundskolans lärare i Älvdalens centralort diskuterat olika typer av bedömningsfrågor. Det finns också ett samarbete mellan grundskollärare i samhällsorienterande ämnen i hela kommunen som kommer att utvecklas till att även omfatta lärare i naturorienterande ämnen. Kommunen har även granskat grundskoleelevers resultat på gymnasieskolan i Mora för att se hur Älvdalens bedömningar förhåller sig till Moras. Granskningen visade att Älvdalens elever klarade sig lika bra som elever från andra kommuner. Förvaltningschefen uppger att pedagogiska frågor diskuteras på rektorskonferenser t.ex. med anledning av betyg och enkätsvar. Inspektörerna ser mycket positivt på det faktum att kommunen vidtagit flera åtgärder för att utveckla sitt arbete kring bedömningsfrågor av olika slag. Trots det är det viktigt att kommunen förstärker sina ansträngningar eftersom inspektionen visar att resonemang om kursplaner och bedömnings- och betygsfrågor sker i begränsad och i varierande grad mellan lärare, arbetslag och skolövergripande. Detta krävs för att det som uttrycks i Skolverkets allmänna råd (Likvärdig bedömning och betygsättning) skall bli möjligt: Kursplanerna är riktade till lärare och är inte fullbordade förrän läraren i samråd med eleverna har utvecklat hur de ska gestaltas i undervisningen. På de mindre skolorna visar det sig dessutom att många lärare i mycket begränsad omfattning resonerar med kollegor om de ämnen de undervisar i eftersom ämneskollegor saknas på skolan. Kommunen bör skapa bättre förutsättningar för sådana resonemang lokalt inte minst med tanke på att det på en del skolor finns lärare som undervisar i ämnen som de inte har utbildning för. I samband med att kursplanediskussionerna utvecklas ytterligare är det på sin plats att påminna om att kommunen bör reflektera över de två typer av mål som finns i de nationella styrdokumenten; uppnåendemål som beskriver vad eleverna skall kunna och uttrycka och strävansmål där utvecklingsmål sätts utan att någon speciell gräns preciseras. Det är flera lärare, främst på gymnasieskolan, som efterfrågar bättre samarbete med grundskolan eftersom de upplever att elevernas kunskaper i kärnämnena många gånger inte avspeglar det betyg de fått i grundskolan. Samarbetet mellan de olika skolformerna bör utvecklas i kommunen och det är positivt att detta arbete påbörjats. Utvecklingssamtalen på gymnasieskolan utgår inte alltid från kursplanemål och en del elever uppger att de inte får reda på sin utveckling i alla ämnen. Inspektörerna bedömer att utvecklingssamtalen i detta hänseende bör förbättras. Vuxenutbildningen Inom vuxenutbildningen uppger lärarna att de arbetar efter de nationella kursplanerna. Inspektionen visar dock att diskussionen om dessa behöver systematiseras eftersom man inte bearbetar dessa i nämnvärd omfattning i arbetslaget. Inom särvux måste skolan se över vilka kursplaner eleverna studerar efter. Vidare behöver man för detta ändamål tydligare göra klart för sig om eleverna befinner sig på nivåer motsvarande träningsskola eller grundsärskola. I läropla- 8

14 nen för de frivilliga skolformerna uttrycks att rektorn har ett särskilt ansvar för att utbildningen organiseras så att elever kan börja på en nivå i respektive ämne som bestäms av deras förkunskaper och avsluta den efter de studier som svarar mot den enskildes behov. Personalen inom vuxenutbildningen har god kännedom om hur betyg och intyg skall ges. På komvux genomför man inte nationella prov vilket man bör göra. Inte minst angeläget är det med tanke på att det är få lärare på skolan och att det därmed är svårt att få till stånd en likvärdig betygssättning. Rektorn uppger att man kommer att genomföra nationella prov fr.o.m Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen Centralt i kommunen och lokalt på de olika enheterna genomförs uppföljningar och utvärderingar av verksamheten. I förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet fastställs att en skriftlig kvalitetsredovisning årligen skall upprättas som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten och att denna skall innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta om målen inte har uppnåtts. Barn- och utbildningsnämnden har redovisat en kvalitetsredovisning för år Enligt redovisningen har nämnden fokuserat på att mäta uppfyllnadsgraden inom de fem områden som finns i nämndens Vision och Målbild : Trygghet och självtillit, Arbetsglädje, Kunskap och färdigheter, Demokrati och delaktighet samt Ledarskap och kompetens. För respektive rubrik gör nämnden en kort sammanfattning av den totala måluppfyllelsen. Inspektörerna bedömer dock att analys och åtgärder för utveckling i stort sett saknas på nämndnivå. Gymnasieskolan och vuxenutbildningen nämns inte i redovisningen. Grundskolornas kvalitetsredovisningar bygger på tidigare nämnda dokument från nämnden - Vision och Målbild. Kvalitetsredovisningen redogör för måluppfyllelsen för vart och ett av dessa genom att hänvisa till indikatorer. Redovisningarna är dock vaga och otillräckliga när det gäller förordningens krav på redovisning av mål, resultat, analys och förslag på förbättringsåtgärder. I skolornas arbetsplaner saknas många gånger de åtgärder för utveckling som identifierats i kvalitetsredovisningarna varför statens tanke med en tydlig koppling mellan dokumenten inte syns. Kommunen bör utveckla detta, inte minst med tanke på att gymnasieskolan saknar arbetsplan. För gymnasieskolan finns en kvalitetsredovisning för år 2004/2005. I den hänvisas bl.a. till barn- och utbildningsnämndens målområden och resultat redovisas utifrån en årlig elevenkät med bl.a. frågor kring trivsel, kränkande behandling, elevinflytande ur olika aspekter och kunskapsresultat. Åtgärder redovisas utifrån resultaten. Inom vuxenutbildningen finns en redovisning av kvalitetsarbetet som dock inte innehållsmässigt följer kraven på en kvalitetsredovisning med redovisning av mål, presentation av resultat, analys av dessa samt åtgärder för utveckling. Inspektörerna bedömer sammantaget att rutinerna för uppföljning av vuxenutbildningen bör systematiseras bättre. 9

15 Enligt inspektörernas bedömning behöver kommunens systematiska kvalitetsarbete förbättras så att de nationella målen blir vägledande i större utsträckning och kvalitetsredovisningarna bör tydligare utgöra ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Ledning och intern kommunikation Grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen Inspektionen visar att rektorerna är förtrogna med den verksamhet de leder och att rektorerna tar ansvar för den pedagogiska ledningen, om än i varierande grad. Inspektörerna bedömer att den pedagogiska ledningen bör utvecklas ytterligare mot bakgrund av de förbättringsbehov som påtalas i denna rapport. Rektorerna bör ta ett större ansvar för att följa upp och utvärdera arbetet och låta resultaten ligga till grund för beslut om åtgärder för utveckling i riktning mot målen för utbildningen. Kommunen bör se till att rektorerna ges förutsättningar för detta. Vad gäller nämndens delegationsordning finns en del felaktigheter i paragrafhänvisningar mm. Vidare är det oklart hur återrapporteringen till nämnden görs, t.ex. när det gäller elevens val. För den obligatoriska särskolan finns beslut om mottagande i denna för elever som studerar i annan kommun och underlag finns i form av olika utredningar. Besluten brister när det gäller författningsoch överklagandehänvisningar. För de elever som finns i kommunens särskola saknas formella beslut i flera fall, även om förvaltningen uppger att sådana har upprättats. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att verksamheten i kommunen i flera avseenden är bra, t.ex. kommunens olika initiativ för utveckling av verksamheterna, värdegrundsarbetet, samverkan mellan personal och föräldrar, förskolans arbete med de nationella målen, flexibiliteten i stora delar av undervisningen och rektorernas förtrogenhet med verksamheten. Trots detta ser inspektörerna behov av utveckling när det t.ex. gäller; stödet till barn/elever/studerande, arbetet med kvalitetsredovisningarna på central och lokal nivå, elevernas möjlighet till inflytande, arbetet med kursplaner och läroplaner samt bedömnings- och betygsfrågor, vissa rättssäkerhetsfrågor och rektorernas pedagogiska ledning. Arbetsplan för gymnasieskolan måste utformas. Det måste klargöras vilka kursplaner särvuxeleverna studerar efter. Bedömning av förutsättningarna för utbildning Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till likvärdig utbildning, information om utbildning; resursfördelning samt materiella och personella resurser. Bestämmelser i bl. a. skollagen är utgångspunkt för inspektörernas bedömningar. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg erbjuds i enlighet med författningskraven. Även familjedaghem erbjuds i mån av plats. 10

16 Den officiella statistiken för år 2004 visar att andelen årsarbetare med pedagogisk utbildning inom förskolan var 44 procent, snittet i kommungruppen 41 procent och rikssnittet 51 procent. För fritidshemmen var andelen årsarbetare med pedagogisk utbildning 42 procent, kommunsnittet 56 procent och rikssnittet 60 procent. Enligt förvaltningschefen är det svårt att rekrytera personal med pedagogisk utbildning. Kommunen lyser dock ut tjänsterna regelbundet och försöker genom sin personalpolitik göra dessa tjänster mer attraktiva. Av personalintervjuerna framgår att personal på förskola och fritidshem får kompetensutveckling, bl.a. uppmuntras barnskötare att utbilda sig till förskollärare. Föräldrarna med barn på förskola och i fritidshem är nöjda med den information de får. På inspektörernas fråga om de känner till vilka mål som finns för dessa verksamheter är svaren nekande. Bland annat i Lpfö ställs krav på att dessa mål görs kända för föräldrarna, vilket bör förbättras i kommunen. Barn- och ungdomsutbildning Tillgång till utbildning och information om utbildning Kommunen har en, utifrån den nationella timplanen, bearbetad timplan för grundskolan som skolorna förväntas efterleva. Inspektörerna har tagit del av denna. Förvaltningschefen uppger att man under förra året identifierade vissa problem när det gäller skolornas efterlevnad i samband med övergång till ny skola. Inspektörerna bedömer att kommunen behöver fortsätta sina ansträngningar att se till att alla elever får fastställd omfattning av undervisning, inte minst med tanke på att t.ex. elevens val saknas på flera skolor. Tillgången till utbildning inom gymnasieskolan bedöms som god. Däremot har elever och föräldrar inte kunskap om vad grundläggande och särskild behörighet innebär trots att rektorn uppger att sådan information ges regelbundet. Denna information är synnerligen viktig för eleverna eftersom kunskapen kan påverka elevernas möjlighet till fortsatta studier. På gymnasieskolan finns exempel på lokala kurser vars innehåll till stora delar täcks av innehållet i nationella kurser, t.ex. kursen Styrketräning, vilket står i strid med gymnasieförordningen. På flera av dessa kurser uttrycks betygskriterierna i kvantitativa nivåer, inte efter olika kunskapskvalitéer, vilket behöver åtgärdas. Personal Av den officiella statistiken för år 2004 framgår att andelen årsarbetare med pedagogisk utbildning i förskoleklassen var 100 procent vilket var högre andel än i kommungruppen och i riket. Andelen lärare i grundskolan med pedagogisk utbildning var 83 procent vilket var detsamma som i kommungruppen och två procentenheter lägre än i riket. I vissa ämnen har grundskolelärarna inte utbildning avsedd för den undervisning de bedriver. Förvaltningschefen och rektorerna uppger att andelen lärare med pedagogisk utbildning har ökat under år Kommunen har även ett samarbete med Mitthögskolan och Högskolan i Dalarna och tar emot lärarstuderande för att främja rekryteringen av lärare. För gymnasieskolan år 2004 var enligt den officiella statistiken andelen lärare med pedagogisk utbildning 64 procent, kommunsnittet 67 procent och rikssnit- 11

17 tet 80 procent. Rektorn uppger att andel lärare med pedagogisk utbildning är betydligt högre och att endast ett fåtal lärare inte har lärarutbildning. De lärare som inte har pedagogisk utbildning erbjuds sådan genom olika former av kompetensutvecklingsinsatser. Inspektörerna bedömer att kommunen bör fortsätta sina ansträngningar med att öka andelen lärare med pedagogisk utbildning samt ge lärare utan pedagogisk utbildning sådan fortbildning. Materiella resurser Läromedel och utrustning uppges vara mycket bra och lokalerna ändamålsenliga både på gymnasieskolan och inom vuxenutbildningen. Vuxenutbildning De studerande inom vuxenutbildningen uppger att de är i behov av adekvat studie- och yrkesvägledning och att denna information brister. Inspektörerna bedömer att dessa synpunkter bör beaktas. Av den officiella statistiken för år 2004 framgår att antal timmar undervisning per vecka och elev inom särvux var fyra, vilket är drygt en timme mer per vecka än i kommungruppen och i riket. På särvux erbjuds enligt skolans dokumentation utbildning motsvarande träningsskolenivå och motsvarande grundsärskolenivå. Inom komvux och sfi erbjuds utbildning i enlighet med bestämmelserna. Inom vuxenutbildningen har cirka hälften av lärarna lärarutbildning. Lärarna uppger att de saknar kompetensutveckling, men samordnaren och rektorn uppger att detta getts. Inspektörerna bedömer att man bör analysera lärarsynpunkterna. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att förutsättningarna för utbildningen på många sätt är goda men att förbättringsbehov finns inom informationsområdet och kontrollen av att den nationella timplanen följs. Därutöver bör kommunen fortsätta sina ansträngningar med att rekrytera personal med pedagogisk utbildning. Elevens val måste finnas inom grundskolan och en översyn av gymnasieskolans lokala kurser behöver göras. Betygskriterier på lokala kurser inom gymnasieskola måste följa bestämmelserna. Datum Ort Stockholm Jan Engstedt Gunnel Eriksson Eva Hederström Anna Löfström Mats Peterson (teamledare) Marie Wiberg-Svensson 12

18 Utbildningsinspektion i Älvdalens kommun Buskoviusskolan Dnr :785 Utbildningsinspektion i Buskoviusskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan/rektorsområdet...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av utbildningsresultaten...3 Bedömning av verksamheten...4 Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...7 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i Buskoviusskolan och besökt skolan den 27 oktober I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om ca två år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och Buskoviusskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Buskoviusskolan intervjuades rektorn, lärare, elevvårdspersonal, elever, elevrådsrepresentanter samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i årskurserna 1 4, 5 6 och 9. Utöver detta besöktes även förskoleklassen. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

19 Buskoviusskolan Beskrivning av skolan/rektorsområdet Antal barn/elever Förskoleklass 8 Grundskola 81 Uppgifter om elevantal har lämnats av skolan och avser oktober Buskoviusskolan ingår i Särna rektorsområde. I den områdesansvarige rektorns ansvar ingår nämnda skola samt Skrullebo förskola. Förskolans verksamhet har inte granskats i denna inspektion. I Buskoviusskolan är eleverna organiserade i såväl åldershomogena som åldersblandade årskurser (förskoleklass, årskurs 1 4, 5 6, 7, 8 samt 9). Lärarna i förskoleklassen och grundskolan ingår i ett arbetslag (7,5 årsarbetare). Skolan byggdes 1945, fick en tillbyggnad 1996 och renoverades Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid skolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar. Som helhet bedöms Buskoviusskolan erbjuda en utbildning av god kvalitet. I de nationella proven år 2005 uppnådde eleverna kunskapsresultat som bedöms vara bra. Det bedrivs ett aktivt arbete för att förbättra och utveckla verksamheten och för att uppmärksamma och ge elever olika former av individuellt stöd. Det finns en väl fungerande ledning, engagerade lärare och bra materiella resurser. Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden: - Elevernas kunskapsresultat bör följas upp och analyseras. - Elevernas kännedom om målen i läroplanen och kursplanerna bör förbättras. - Arbetet med normer och värden bör fortsätta för att garantera bestående, goda resultat. - Eleverna bör vara delaktiga och utöva ett reellt inflytande över den egna utbildningen. - De nationella kursplanerna bör bearbetas lokalt så att det tydliggörs hur skolan arbetar för att ge eleverna möjligheter att nå nationella mål. I detta bör även ingå ett fördjupat arbete med frågor som rör kunskapsbedömning och betygssättning. - I utvecklingssamtalen bör det ingå en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i såväl läroplanen som kursplanerna. 2

20 - Skolans kvalitetsredovisning bör utvecklas utifrån de nationella målen och utgöra ett tydligare led i kvalitetsarbetet. - Personalens kompetensutvecklingsbehov bör analyseras och ligga till grund för fortsatta kompetensutvecklingsinsatser. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brist snarast skall åtgärdas. - Elevens val erbjuds inte (2 kap grundskoleförordningen). Bedömning av utbildningsresultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt målen i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, avsnitten 2.1 och 2.2. Kunskaper Inspektörerna bedömer att eleverna i förskoleklassen får möjlighet att utvecklas i den riktning som målen för skolformen anger. Även i grundskolan bedrivs ett aktivt och engagerat arbete med att utforma och anpassa verksamheten utifrån de enskilda elevernas behov och förutsättningar så att de skall kunna nå nationella mål. Individuella utvecklingsplaner finns för alla elever liksom system för att identifiera och ge särskilt stöd. Eleverna har dock en mycket begränsad kännedom om målen i läroplanen och kursplanerna. Inspektörerna bedömer att elevernas kännedom om dessa mål bör förbättras. De kunskapsresultat som inspektörerna har tagit del av visar en varierad bild. Skolan har redovisat att andelen elever i årskurs 5 som nådde målen i de nationella proven år 2005 var 100 procent i svenska och engelska samt 75 procent i matematik. 75 procent av eleverna nådde målen i samtliga tre ämnen. Det var inte någon nämnvärd skillnad mellan flickornas respektive pojkarnas resultat. Utöver detta har skolan inte redovisat några resultat eftersom det saknas system för att följa upp och analysera övriga ämnen än de nu nämnda. I årskurs 9 var det år procent som nådde målen i svenska och engelska, 73 procent i matematik. Andelen som uppnådde målen i samtliga kursplaneämnen var 73 procent. Det genomsnittliga meritvärdet (det genomsnittliga värdet av de 16 bästa betygen i elevernas slutbetyg i årskurs 9) var 181 år 2000, 185 år 2004 och 214 år Det var en betydande skillnad sistnämnda år mellan flickornas meritvärde (235) och pojkarnas (138). Resultaten år 2005 avviker markant från tidigare år, meritvärdet har till exempel under ett flertal år legat lägre i Buskoviusskolan än genomsnittet för Älvdalens kommun och riket. Andelen elever som saknar ett eller flera betyg i årskurs 9 har även varit högre (36 procent år 2004) än genomsnittet i kommunen (34 procent) och riket (24 procent). Rektorn och lärarna anger att resultaten i årskurs 9 år 2005 berodde på specifika förutsättningar i den då aktuella klassen. För att möjliggöra fortsatt bra resultat har skolan förstärkt arbetet med att identifiera och ge stöd till enskilda elever. Inspektörerna bedömer att de kunskapsresultat som uppnåddes i de nationella proven år 2005 är bra i flera delar men det framkommer också betydande, sys- 3

21 tematiska skillnader som påverkar helhetsbilden. Exempelvis finns det påtagliga skillnader mellan pojkarnas och flickornas resultat i årskurs 9 och resultaten i matematik, liksom andelen elever som saknar betyg i årskurs 9, har legat relativt lågt under en följd av år. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör följa upp och analysera elevernas kunskapsresultat, och orsakerna till skillnaderna, i samtliga ämnen. Sådana underlag utgör en central grund för skolans möjligheter att ta ställning till vilka åtgärder som bör vidtas fortsättningsvis. Normer och värden Tidigare år har det varit relativt vanligt förekommande med grovt språkbruk, bråk och olika former av kränkningar i skolan. I samband med att en ny rektor tillträdde läsåret 2005/06 infördes därför några få, men tydliga, ordningsregler som innebär att ett sådant agerande inte godtas utan leder till åtgärder från skolans sida. Såväl elever, föräldrar och personal anger att detta har lett till en mycket positiv förändring även om det fortfarande finns vissa kvarstående problem. Inspektörerna bedömer att det kraftfulla agerandet från skolans sida har gett mycket bra resultat höstterminen Med tanke på den korta tid som har förflutit sedan detta arbete påbörjades är det dock svårt att bedöma hur bestående resultaten är. Skolans arbete med normer och värden bör därför fortsätta för att garantera bestående, goda resultat som tillgodoser alla elevers rätt till trygghet och arbetsro i skolan. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att de kunskapsresultat som uppnåtts i de nationella proven år 2005 är bra i flera delar. De betydande systematiska skillnader som framkommit bör dock analyseras vidare och skolan bör följa upp och analysera elevernas kunskapsresultat i alla ämnen. Vidare bör elevernas kännedom om målen i läroplanen och kursplanerna förbättras. Skolans arbete med normer och värden uppvisar bra resultat men behöver fortsätta för att garantera bestående, goda resultat som tillgodoser alla elever rätt till trygghet och arbetsro. Bedömning av verksamheten Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet i det inre arbetet; innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning; kvalitetssäkring och förbättringsarbete; skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen, Lpo 94, och i andra författningar för grundskolan. Arbetet med arbetsmiljö och delaktighet Inspektörernas samlade bedömning är att elevernas möjligheter att vara delaktiga och utöva ett reellt, fördjupat inflytande över den egna utbildningen bör förbättras. I läroplanen (Lpo 94) anges att eleverna med stigande ålder och mognad skall ges möjlighet att vara delaktiga, ta ansvar och påverka den egna utbildningen. Vid verksamhetsbesök och i intervjuer med lärare och elever framkommer det dock att elevinflytandet är begränsat. Lärarna planerar under- 4

22 visningen och eleverna gör de uppgifter de tilldelas. De har vissa möjligheter att utvärdera veckans arbete samt planera när de skall göra angivna uppgifter, men omfattning och inriktning på detta är till stor del lärarberoende. Som tidigare nämnts har eleverna begränsade kunskaper om målen i läroplanen och kursplanerna vilket gör att det är svårt för dem att förstå utbildningens syfte och inriktning. Det påverkar i sin tur deras möjligheter att utövat ett reellt inflytande. Elevernas mer formella delaktighet och inflytande över verksamheten utövas genom ett elevråd med representanter från årskurs 7 9. Representanter från årskurs 5 6 kan delta men har inte rösträtt, övriga årskurser företräds inte alls. Klassråd genomförs sporadiskt i årskurs 7 9 men saknas helt i årskurs 1 6. Inspektörerna bedömer att det inom detta område bör ske en förbättring så att alla eleverna, även i de yngre åren, ges möjligheter att tillsammans med läraren, exempelvis via klassråd eller liknande fora, behandla frågor som är av gemensamt intresse för eleverna. Samverkan med föräldrarna har under senare år skett främst genom utvecklingssamtal. Den nuvarande rektorn anser att föräldrasamverkan är viktig och har därför anordnat föräldramöte samt fört diskussioner med föräldrar i olika frågor. Detta uppfattas som positivt av föräldrarna. Inspektörerna bedömer att det är angeläget att fortsätta detta arbete och bedömer att samverkan nu får anses vara av god kvalitet. Det bedrivs ett aktivt arbete mot kränkande behandling. Skolan använder sig av en handlingsplan mot kränkande behandling som har utarbetats på central nivå i kommunen och det finns s.k. Friends, elever som har utsett att särskilt försöka uppmärksamma tendenser till kränkande behandling samt stötta sina kamrater. I enlighet med bedömningen i avsnittet ovan bedöms detta arbete ha gett goda resultat. Innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen Inspektörerna bedömer att de nationella kursplanerna bör bearbetas lokalt så att det tydliggöras hur skolan arbetar för att eleverna skall ges möjligheter att nå de mål som anges där. Skolans arbete med dessa frågor utgör en central grund för att utbildningen skall kunna genomsyras av en tydlig röd tråd från förskoleklass till och med årskurs 9. Som en del i det ingår även frågor som rör kunskapsbedömning och betygssättning, detta behandlas längre fram i denna rapport. Inspektörernas bedömning baseras på att det i kommunen finns centralt framtagna bearbetningar av de nationella av kursplanerna i ämnena svenska, engelska och matematik, men i lärargruppen på Buskoviusskolan saknas fora för fördjupade diskussioner dels om dessa bearbetningar, dels om kursplanernas mål i övriga ämnen. Varje lärare försöker istället på egen hand tolka kursplanerna och utforma undervisningen så att den skall motsvara kursplanernas intentioner och mål. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd Det finns fungerande rutiner för att identifiera och ge individuellt stöd till eleverna. Åtgärdsprogram har inte upprättats tidigare men bristen uppmärksammades och åtgärdades hösten Enligt elevvårdsteamet och skolans rektor upprättas sådana program främst då en elev är i behov av särskilda stödinsatser i svenska, engelska och matematik. Rektorn anger att det från årskurs 7, vid 5