Hamnverksamhet och vattenverksamhet i Värtahamnen - Frihamnen. Miljökonsekvensbeskrivning

Transkript

1 Hamnverksamhet och vattenverksamhet i Värtahamnen - Frihamnen Miljökonsekvensbeskrivning April 2007

2 Projektledning och administration Sökande Stockholms Hamn AB Org.nr: Fastigheter (Stockholms stad): Stockholms Hamn verksamhetsutövare Del av Ladugårdsgärdet 1:40 Del av Ladugårdsgärdet 1:9,1 Del av Alexandria 5 Del av Alexandria 1 Casablanca 1 Tunis 3 Beirut Valparaiso 1 Brest 1 Hangö 1 Del av Antwerpen 2 Ladugårdsgärdet 1:42 Hull 2 Del av Ladugårdgärdet 1:4 Fortum verksamhetsutövare Del av Singapore 3 Del av Port Said 1 Shanghai 1 Shanghai 3 Del av Shanghai 5 Alexandria 4 Del av Alexandria 1 Fastigheter (Lidingö stad, vatten): Lidingö 8:78, 8:87, 8:184, 8:169, 8:55, 8:25 SNI-kod Tillsynsmyndighet: Miljöförvaltningen, Stockholms stad Beställare Stockholms Hamn AB Box Stockholm Tel Konsult SWECO VIAK AB Box Stockholm Tel

3 Medverkande Stockholms Hamn: Leif Kvick (projektledare), Gun Rudeberg, Anne Wallinder, Mattias Sandell och Sven Lundhäll. SWECO: Charlotte Lindgren (uppdragsledare MKB, vattenverksamhet), Jenny Svärd (uppdragsledare MKB, hamnverksamhet), Åke Westman (MKB), Mats Ivarsson och Carsten Staub (oceanografi), Mattias von Scherling och Anna Yman (dagvatten). Övriga konsulter och underkonsulter SLB-analys, WSP Akustik AB, SSPA, ADC-Support

4 SAMMANFATTNING Icke teknisk sammanfattning Inledning Enligt miljölagstiftningen behöver Stockholms Hamn AB tillstånd för sin verksamhet vid Värtahamnen och Frihamnen. Tillståndsplikten för kajer som kan ta emot fartyg av en viss storlek infördes i och med att miljöbalken trädde i kraft den 1 januari Värtahamnen och Frihamnen har ett flertal kajer med möjlighet att ta emot fartyg av denna storlek. Utöver tillstånd för hamnverksamheten kommer Stockholms Hamn AB att söka tillstånd för vattenverksamhet. I Värtahamnen kommer Värtapiren att byggas ut och nya ytor skapas i Värtabassängen. I Frihamnen kommer mindre vattenarbeten att ske i samband med förlängning av en kaj på Frihamnspiren. I området Hjorthagen - Värtahamnen Frihamnen och Loudden planeras flera förändringar framöver. Enligt Stockholms stads Översiktsplan planerar staden för en etablering av nya arbetsplatser samt bostäder i området. Planerna innebär att delar av det befintliga hamnområdet behöver tas i anspråk. Hamnen har tagit fram en vision (Vision 2015) för att kunna visa hur hamnens nuvarande och framtida behov ska tillgodoses samtidigt som ytor i hamnområdet frigörs för andra verksamheter. Genom planerade ombyggnader i Värtahamnen är det möjligt för Hamnen att omdisponera sin verksamhet till nya ytor. Detta resulterar i att Stockholms stads behov av mark för annan markanvändning i anslutning till hamnen kan tillgodoses. Denna miljökonsekvens beskrivning (MKB) utgör en del av det underlag som ingår i den tillståndsansökan som kommer att lämnas in till Miljödomstolen för prövning. Värtahamnen - Frihamnens hamnområde ligger i den nordöstra delen av Stockholms stad, nära kommungränsen till Lidingö, och sträcker sig från Lidingöbron i norr till oljehamnen Loudden i söder. Norr om hamnområdet ligger spaltgasverket i Hjorthagen och ett fjärrvärmeverk (Värtaverket). Väster om hamnen finns kontors- och bostadsbebyggelse. Bostadsbebyggelse återfinns även väster om Tegeluddsvägen, på Lidingö och söder om Loudden. Inom hamnområdet bedrivs verksamhet av andra verksamhetsutövare. Hamnen arrenderar ut mark eller hyr ut lokaler till dessa verksamhetsutövare. Uppgifter i denna MKB om andra verksamhetsutövares verksamhet lämnas endast i syfte att beskriva omgivande verksamheter och inte som en beskrivning av den verksamhet som omfattas av Hamnens tillståndsansökan. Beskrivning av verksamheten Stockholms Hamn, i vilken Värtahamnen och Frihamnen ingår, är en allmän hamn och av Sjöfartsverket utsedd till riksintresse enligt miljöbalken. Hamnen har även TEN-status, det vill säga att hamnen är särskilt betydelsefull i det Transeuropeiska transportnätet. Att vara en allmän hamn innebär att man inte kan neka fartyg hamnplats. Det medför även att särskilda krav inte kan ställas på de fartyg som angör hamnen när det gäller miljöprestanda, t.ex. utsläpp till luft. 4 Hamnverksamhet och vattenverksamhet i Värtahamnen - Frihamnen. Miljökonsekvensbeskrivning

5 SAMMANFATTNING Hamnverksamheten vid Värtahamnen och Frihamnen består huvudsakligen av att tillhandahålla kajplatser, utföra lastning och lossning av gods, embarkering och debarkering av passagerare samt att underhålla hamnens anläggningar, utrustning och maskiner. Vid Värtahamnen - Frihamnen anlöper kombifärjor (d.v.s. kombinerade gods- och passagerarfartyg), kryssningsfartyg/turistfartyg samt container-, torrbulk- och tankfartyg samt militära enheter. Hamnarna har en stor betydelse för regionens näringsliv. Huvuddelen av det gods som kommer till Värtahamnen och Frihamnen har Stockholmsregionen som målpunkt. Det gods som hanteras inom hamnområdet utgörs dels av gods som lastas och lossas med lastbärare på hjul, dels av styckegods (containrar som lastas och lossas med kranar) samt bulkgods (oförpackat gods). Godset kan både vara i flytande och fast form. Godsmängderna varierar från år till år beroende av mängden anlöp samt godsmängderna på fartygen till hamnen. Under åren 1998 till 2006 har godsomsättningen varierat mellan 2,6 och 3,1 miljoner ton per år. Under åren 1998 till 2006 har antalet passagerare varierat mellan 3 och 4 miljoner per år. Hamnverksamhetens omfattning bestäms av de hamnanordningar som finns eller behövs för hamnverksamheten och dylikt samt av de kajer som finns inom hamnområdet och de aktiviteter som Hamnen svarar för inom området. Hamnverksamheten medger att viss mängd gods och passagerare kan passera hamnen. I dagsläget utnyttjas inte hamnens fulla kapacitet att hantera gods och passagerare. Vid ett mer omfattande kapacitetsutnyttjande av befintliga och nu sökta anläggningar (vattenverksamhet) kan det i hamnen hanteras 4,4 miljoner ton gods per år samt 5,7 miljoner fartygspassagerare per år, inklusive kryssningspassagerare. I denna MKB tas, vid beskrivningen av den sökta verksamheten, hänsyn till de konsekvenser som kan förväntas för omgivningen vid denna omfattning. Planerade ombyggnader innebär utfyllnader och nya kajer i anslutning till Värtapiren och i Värtabassängen samt på Frihamnspiren. Arbetena i Värtahamnen omfattar även grundförstärkningsarbeten. Utbyggnaden i Värtahamnen kommer att ske successivt och anpassas efter tillgången på massor. Byggstart är beräknad till 2008, men tidpunkten är beroende av när tillstånd lämnas och att detaljplan föreligger. Projektets planerade utfyllnader möjliggör lokal användning av bergmassor som uppkommer från infrastrukturprojekt i staden/regionen (Norra Länken, Citybanan) vilket resulterar i flera miljöfördelar. För att erhålla dessa fördelar är det viktigt att projektens tidsplaner överensstämmer. Miljökonsekvenser Verksamheten vid Värtahamnen och Frihamnen ger upphov till ett antal miljökonsekvenser. I denna MKB görs en skillnad mellan direkta effekter och indirekta effekter. Med direkta effekter menas de effekter som kan uppstå från den verksamhet Hamnverksamhet och vattenverksamhet i Värtahamnen - Frihamnen. Miljökonsekvensbeskrivning 5

6 SAMMANFATTNING som Hamnen självt kan råda över. Direkta effekter uppkommer från hamnverksamheten och de arbeten i vatten som planeras. Med indirekta effekter menas de effekter som Hamnen själv inte rår över, exempelvis av transporter till och från hamnen. Nedan ges en mycket kortfattad beskrivning av de huvudsakliga konsekvenserna som bedöms uppkomma i anläggningsskedet och vid driften av hamnen. Miljökonsekvenser beskrivs för ett nollalternativ och för den sökta verksamheten. Nollalternativet beskriver den situation som råder om sökt verksamhet inte kommer till stånd. Vattenverksamhet Vid utbyggnad i vatten bedöms påverkan på vattenmiljön och risken för spridning av förorenade sediment vara viktigast. I samband med fyllnings- och grundläggningsarbeten samt muddring och sprängning kommer vattnet att grumlas på grund av att sediment kommer i suspension. Vad gäller de förorenade sedimenten bedöms den föreslagna metoden för omhändertagande tillsammans med de föreslagna skyddsåtgärderna i samband med arbetet vara tillräckliga för att minimera spridningen av föroreningar. Risken för avgörande negativa konsekvenser bedöms därför som små eller måttliga. En utbyggnad av Värtapiren bildar inte någon ny trängsta tvärsektion i Lilla Värtan. Detta innebär att inga avgörande negativa konsekvenser för strömförhållandena i Lilla Värtan bedöms uppkomma. Sprängning under vatten kommer att ske i Frihamnen, vilket bildar tryckvågor som kan påverka fisk. Sprängningsarbetena bidrar även till kväveläckage till recipienten. Bergmassor som används vid utfyllnaden kommer att bidra till en ökad lokal belastning av kväve till Lilla Värtan. Hamnverksamhet De huvudsakliga effekterna orsakade av hamnverksamheten i driftsfasen bedöms vara buller och risker. Inga riktvärden för buller överskrids under dag- och kvällsperiod då verksamheten i huvudsak sker. Om verksamhet sker nattetid kan ett antal närboende exponeras av ljudnivåer överskridande riktvärdena till följd av trucktransporter i Värtahamnen. Efter utbyggnaden av Värtapiren minskar risken för överskridande av bullerriktvärdena jämfört med nollalternativet. Risker inom hamnområdet är främst knutet till farligt gods. Till följd av planerade ombyggnader, nya ytor och en annan trafiksituation i anslutning till Värtahamnen bedöms riskerna minska något trots en ökning av faktisk hanterad godsmängd genom sökt verksamhet jämfört med nollalternativet. Miljökonsekvenser orsakas även av följdverksamheter, d.v.s. fartyg- och landtransporter. Omfattningen av dessa förväntas öka i den sökta verksamheten. Detta leder bl.a. till ökade emis- 6 Hamnverksamhet och vattenverksamhet i Värtahamnen - Frihamnen. Miljökonsekvensbeskrivning

7 SAMMANFATTNING sioner till luft vilket orsakar miljöpåverkan. Utsläppen bidrar inte till att några miljökvalitetsnormer överskrids i eller i anslutning till hamnen. Sökt verksamhet bedöms inte medföra någon total försämring av bullersituationen i anslutning till hamnen. En ökad trafik ökar däremot antalet tillfällen med risk för bullerstörning för närboende. Detta gäller även för landtransporter, tåg och vägfordon. Efter färdigställande av Norra Länken kommer Valhallavägen, Lidingövägen och Lindarängsvägen att få en kraftig avlastning. Huvuddelen av vägtransporterna till och från hamnen bedöms kunna gå via Norra Länken. I ett inledningsskede kan bottenerosionen orsakad av fartygsrörelser öka i Lilla Värtan till följd av fler anlöp och något ändrad färdväg till kaj (för de ombyggda delarna). Spridningar av förorenade sediment kan ske men omkringliggande sediment har samma halter varför inget nettobidrag bedöms ske. Ett antal skyddsåtgärder kommer att vidtas för anläggningsskedet och driftsskedet för att minska konsekvenserna så långt det är möjligt. Facktermer som finns i dokumentet, markerade med * i texten, förklaras i ordlistan i avsnitt 12 i bokstavsordning. Hamnverksamhet och vattenverksamhet i Värtahamnen - Frihamnen. Miljökonsekvensbeskrivning 7

8 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Hamnens organisation Ansökan omfattar Geografisk placering 14 2 MKB-process och samrådsredogörelse MKB-process Samrådsredogörelse Avgränsning av verksamheten Avgränsning av miljöeffekter 17 3 Hamnverksamhet Allmän beskrivning Trafikflöden Hamnlayout Lastning och lossning Embarkering och debarkering Resursförsörjning och resursförbrukning 32 4 Planerad vattenverksamhet samt planerad förändring av hamnverksamheten Vattenverksamhet Hamnverksamhet 41 5 Nulägesbeskrivning Planförhållanden och områdesskydd Infrastruktur Sedimentsammansättning Vattenmiljö Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Boendemiljö Angränsande verksamheter 57 6 Behandlade alternativ Bakgrund Nollalternativ Sökt verksamhet Alternativ lokalisering Alternativa utformningar av planerad vattenverksamhet 63

9 7 Bedömningsgrunder Planförhållanden och områdesskydd Miljömål Miljökvalitetsnormer Riktvärden för buller Bedömningsgrunder för Kust och Hav Bedömningsgrunder för förorenade områden Riktvärden för dagvatten Säkerhet 73 8 Miljökonsekvenser - Nollalternativet Allmänt Direkta effekter Indirekta effekter 79 9 Miljökonsekvenser Sökt verksamhet Sökt vattenverksamhet - Anläggningsskedet Hamnverksamhet Direkta effekter Hamnverksamhet Indirekta effekter Åtgärdsförslag och skyddsåtgärder Anläggningskedet Driftsfasen Samlad bedömning Vattenverksamhet Hamnverksamhet Ordlista Referenser 108 Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Översiktskarta över tillståndspliktiga hamndelar Mottagningsanläggningar för svart- och gråvatten Placering av farmartankar, avfallsstationer, oljeavskiljare m.m. Bilaga 4. Transportörer och mottagare av avfall 2005 Bilaga 5. Uppkomna avfallsmängder inom hamnen år 2003 Bilaga 6. Förbrukning av kemikalier 2003 Kartor i rapporten har om inte annat anges tagits fram av SWECO eller Stockholms Hamn. För kartorna tillämpas licensavtal med Lantmäteriet: Copyright Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022.

10 Separata Utredningar Separata utredningar i tabellen nedan ingår som bilagor till tillståndsansökan för Värtahamnen - Frihamnen. Utredning Rapporttitel Författare Samrådsredogörelse tidigt samråd Samrådsredogörelse från tidigt samråd Frihamnen/Värtahamnen/Loudden SWECO Samrådsredogörelse 2006 Samrådsredogörelse, Värtahamnen - Frihamnen SWECO Utredning luftemissioner fartyg Värtahamnen & Frihamnen, Avgasemissioner från fartyg Hans Wermelin, ADC Support AB Utredning spridningsberäkning Utredning emissionsberäkningar landtransporter Utredning buller Värtahamnen & Frihamnen, Haltberäkningar av kvävedioxid och inandningsbara partiklar (PM 10 ) år 2003 och 2015 Utsläpp från hamnrelaterade landtransporter till och från Värtahamnen- Frihamnen, sträcka mellan hamnen och Roslagstull Kartläggning av buller från hamnverksamhet, transporter och anläggningsarbeten i Värtahamnen - Frihamnen Malin Ekman, SLB-analys Malin Ekman, SLB-analys Tommy Zetterling, WSP Akustik AB Utredning dagvatten Dagvattenutredning Värtahamnen - Frihamnen Mattias von Scherling, Anna Yman, SWECO Utredning riskanalys Riskanalys för verksamheten i Stockholms hamn Värtahamnen och Frihamnen Björn Forsman, SSPA Sweden AB Utredning sedimentprovtagning Sedimentprovtagning av Värtahamnen och Frihamnen. Melissa Feldtmann, SWECO Utredning av strömmar Strömutredning Värtahamnen - Frihamnen, vattenverksamhet och hamnverksamhet Mats Ivarsson, Carsten Staub, SWECO 10 Hamnverksamhet och vattenverksamhet i Värtahamnen - Frihamnen. Miljökonsekvensbeskrivning

11 Hamnverksamhet och vattenverksamhet i Värtahamnen - Frihamnen. Miljökonsekvensbeskrivning 11

12 INLEDNING 1 Inledning I kapitlet ges en kort bakgrund till ansökan samt en beskrivning av Hamnens organisation. Vidare beskrivs hamnens geografiska placering samt vad ansökan omfattar. 1.1 Bakgrund Stockholms Hamn AB planerar en ombyggnad av Värtahamnen - Frihamnen. Ombyggnaderna omfattar arbeten i vatten och tillstånd ska sökas enligt 11 kap. miljöbalken. I samband med detta ansöks även om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för tillståndspliktiga kajer. Enligt miljölagstiftningen behöver Stockholms Hamn AB (nedan kallat Hamnen) tillstånd för sin verksamhet. Tillståndsplikten för kajer som kan ta emot fartyg av en viss storlek infördes i och med att miljöbalken trädde i kraft den 1 januari Hamnverksamheten har inte, på grund av att verksamheten inte tidigare varit tillståndspliktig, något tillstånd enligt miljölagstiftningen. Stockholms allmänna hamnområde omfattar de centrala delarna av Stockholm både i Saltsjön och i Mälaren enligt Sjöfartsverkets författningssamling 1988:5. En översiktlig karta över samtliga tillståndspliktiga hamndelar återfinns i Bilaga 1. Särskilda tillståndsansökningar och miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) tas fram för nedan redovisade hamndelar: 1) Värtahamnen - Frihamnen 2) Loudden (oljehamn) 3) Skeppsbron-Stadsgården (inklusive Masthamnen) 4) Del av Södra Hammarbyhamnen 5) Del av Nybrokajen Denna miljökonsekvensbeskrivning omfattar hamndelen 1) Värtahamnen - Frihamnen. Hamnverksamhet har förekommit i Stockholm i flera hundra år. Redan på 1200-talet förekom hamnverksamhet i Gamla Stan och på 1500-talet vid Skeppsbron. Stadsgården och Värtahamnen byggdes under 1870-talet. Frihamnen och Loudden invigdes 1926 respektive Huvuddelen av det gods som kommer till Stockholms hamn har Stockholmsregionen som målpunkt. Hamnen har en stor betydelse för regionens näringsliv. Hamnen är en allmän hamn* och av riksintresse enligt Sjöfartsverket. Vid Värtahamnen - Frihamnen anlöper kombifärjor, d. v. s. kombinerade gods- och passagerarfartyg, kryssningsfartyg/turistfartyg, container-, torrbulk- och tankfartyg samt militära enheter. Hamnens verksamhet består huvudsakligen av att tillhandahålla kajplatser, utföra lastning och lossning av gods, embarkering och debarkering av passagerare samt att underhålla Hamnens anläggningar, utrustning och maskiner. I området Hjorthagen - Värtahamnen Frihamnen och Loudden planeras flera förändringar framöver. Enligt Stockholms 12 Hamnverksamhet och vattenverksamhet i Värtahamnen - Frihamnen. Miljökonsekvensbeskrivning

13 INLEDNING stads Översiktsplan planerar staden för en etablering av nya arbetsplatser samt bostäder i området. Planerna innebär att delar av det befintliga hamnområdet behöver tas i anspråk. Hamnen har tagit fram en vision (Vision 2015) [1] för att kunna visa hur Hamnens nuvarande och framtida behov ska tillgodoses samtidigt som ytor i hamnområdet frigörs för andra verksamheter. Värtapiren förlängs genom utfyllnad i vattnet och nya kajer kommer att anläggas utmed utfyllnaden. En utfyllnad planeras även i Värtabassängen för att skapa nya ytor. En förlängning av en befintlig kaj på Frihamnspiren planeras för att möjliggöra ett effektivare mottagande av kryssningsfartyg. För att erhålla en erforderlig anläggning anpassad efter verksamhetens behov avser nu Hamnen att delvis omdisponera verksamheten vid Värtahamnen och Frihamnen. I samband med byggandet av stora infrastrukturprojekt i regionen kommer stora mängder bergmassor att uppstå. Exempel på sådana infrastrukturprojekt är Norra Länken och Citybanan. En stor del av massorna från Norra Länken kommer att tas ut genom arbetstunnlar i närheten av hamnen och skulle eventuellt kunna användas till planerade utfyllnader. Utbyggnaden kommer att ske successivt och anpassas efter tillgången på massor. Byggstart är beräknad till 2008, men tidpunkten är beroende av när tillstånd lämnas och att detaljplan föreligger. regionen/staden (Norra Länken, Citybanan) vilket resulterar i flera miljöfördelar. För att erhålla dessa fördelar är det viktigt att projektens tidsplaner överensstämmer. Vid ett mer omfattande kapacitetsutnyttjande av befintliga och nu sökta anläggningar (vattenverksamhet) kan det i hamnen hanteras 4,4 miljoner ton gods per år samt 5,7 miljoner fartygspassagerare per år, inklusive kryssningspassagerare. Omfattningen av verksamheten kan dock endast uppskattas och inte exakt kvantifierats eftersom hamnen är en allmän hamn. Planerad ombyggnad förväntas inte medföra någon förändring av kapacitetsförutsättningarna i hamnen. 1.2 Hamnens organisation Stockholms Hamnar är en koncern med Stockholms Hamn AB som moderbolag. I koncernen ingår för närvarande förutom moderbolaget även bl.a. Stockholms Hamnentreprenad AB, Nynäshamns Hamn AB och Roslagshamnar AB. Stockholms Hamn AB är ett kommunalt hamnbolag som ägs av Stockholms stad genom Stockholms Stadshus AB. Huvudansvarig för Hamnens verksamhet är verkställande direktören vid Stockholms Hamn AB. Projektets planerade utfyllnader möjliggör lokal användning av bergmassor som uppkommer från infrastrukturprojekt i Hamnverksamhet och vattenverksamhet i Värtahamnen - Frihamnen. Miljökonsekvensbeskrivning 13

14 INLEDNING För verksamhetens operativa delar ansvarar chefen för Stuveri, chefen för Hamn- och trafikavdelningen, chefen för Teknikavdelningen samt chefen för Fastighetsavdelningen. Under avdelningen för Stuveri opererar de olika stuverienheterna som bl.a. svarar för lastning och lossning vid samtliga färjeterminaler och containerterminalen. Hamn- och Trafikavdelningen ansvarar bl.a. för ramning och muddring inom hamnområdet, övervakning och tillsyn av kajanläggningar, samordning av fartygsrörelser inom hamnområdet och för avfallshanteringen från fartyg. För enheten energibulk ansvarar en särskilt utsedd oljehamnschef. För kranverkstaden ligger ansvaret på Teknikavdelningen. Fastighetsavdelningen ansvarar för drift och underhåll av fastigheter. Hamnen har ett verksamhetssystem certifierat enligt miljöstandarden ISO och kvalitetsstandarden ISO Ansökan omfattar Ansökan avser drift av hamnverksamhet samt utbyggnad av befintlig hamn vid Värtahamnen Frihamnen. Ansökan omfattar även tillstånd för hamnverksamhet enligt 9 kap. miljöbalken. Hamnen ansöker om tillstånd att bedriva hamnverksamhet, dock med begränsning till fartyg med en maximal bruttodräktighet* av Ansökan omfattar anläggningar vid vilka Hamnen bedriver hamnverksamhet. Ansökan avser dock inte den verksamhet som bedrivs av andra aktörer med Hamnens utrustning. 1.4 Geografisk placering Värtahamnen - Frihamnen ligger i den nordöstra delen av Stockholms stad, nära kommungränsen till Lidingö. Hamnområdet sträcker sig från Lidingöbron i norr till Louddens oljehamn i söder, se Figur 1. De tillståndspliktiga kajerna i Värtahamnen - Frihamnen samt hamnens avgränsning på land och i vatten framgår även av Figur 1. Ytan av hamnens landområde är ca 70 ha. Vattenområdet som fartygen nyttjar och som ligger i anslutning till hamnen är ca 170 ha. En mer detaljerad karta över hamnområdet och vattenområdet redovisas i Figur 2. Utbyggnaden av hamnen medför arbeten både på land och i vatten. Tillstånd söks för vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken för de arbeten som utförs i vatten. Verksamheten omfattar muddring, sprängning, utfyllnader samt anläggande av kajer. 14 Hamnverksamhet och vattenverksamhet i Värtahamnen - Frihamnen. Miljökonsekvensbeskrivning

15 INLEDNING VÄRTAHAMNEN FRIHAMNEN Figur 1. Karta över områdesgränser i Värtahamnen och Frihamnen. Figur 2. Allmänt hamnområde för Värtahamnen Frihamnen är markerat med blått i figuren, även vattenområdet är markerat. Hamnverksamhet och vattenverksamhet i Värtahamnen - Frihamnen. Miljökonsekvensbeskrivning 15

16 MKB-PROCESS OCH SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2 MKB-process och samrådsredogörelse I kapitlet ges en beskrivning av genomförd samrådsprocess samt vilka intressenter och myndigheter som har deltagit. De administrativa och geografiska avgränsningarna av verksamheten och miljökonsekvenserna beskrivs. 2.1 MKB-process Inom ramen för tillståndsansökan har samråd genomförts med myndigheter, berörda och allmänhet. För hamnverksamheten vid Värtahamnen - Frihamnen har nedanstående samråd genomförts: Samrådsmöte Tidigt samråd med Länsstyrelsen i Stockholms län och Miljöförvaltningen i Stockholm. Augusti Samråd med särskilt berörda och allmänheten genom annonsering i sju tidningar. Samrådsmöte Utökat samråd med myndigheter respektive särskilt berörda och allmänhet. Samråd med myndigheter och berörda har genomförts för planerade arbeten i vatten och hamnverksamhet i Värtahamnen och Frihamnen samt för en omdisponering av verksamheten. Följande samråd har genomförts: Samrådsmöte Samråd med Länsstyrelsen i Stockholms län och Miljöförvaltningen i Stockholm rörande utbyggnad i Frihamnen. Samrådsmöte Samråd med Länsstyrelsen i Stockholms län och Miljöförvaltningen i Stockholm rörande utbyggnad i Värtahamnen. Mars-april Samråd med sektorsmyndigheter. Samrådsmöte Samråd med berörda, allmänheten och organisationer. 2.2 Samrådsredogörelse En samrådsredogörelse, baserad på de tidiga samråd som har genomförts, har tidigare insänts till Länsstyrelsen Länsstyrelsen har därefter tagit beslut, , om att hamnverksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Utifrån genomförda samråd under 2006 har en samrådsredogörelse, se separat dokument, upprättats och insänts till Länsstyrelsen i Stockholm I MKBn har i samråden framförda synpunkter belysts. Länsstyrelsen har fattat beslut, , om att vattenverksamheten och hamnverksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 16 Hamnverksamhet och vattenverksamhet i Värtahamnen - Frihamnen. Miljökonsekvensbeskrivning

17 MKB-PROCESS OCH SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2.3 Avgränsning av verksamheten Det geografiska område som ansökan avser är hamnområdet med tillhörande vattenområde, se Figur 1. Av figuren framgår även gränsdragningen mellan Värtahamnen och Frihamnen. I vissa delar av hamnområdet utförs verksamhet av andra verksamhetsutövare. Där ansvarar verksamhetsutövaren själv för verksamheten och eventuell miljöpåverkan. Verksamhetsutövarna söker vid behov egna tillstånd för sin verksamhet. Den verksamhet som bedöms i föreliggande miljökonsekvensbeskrivning är den som bedrivs av Stockholms Hamn AB inom tillståndspliktig del av hamnområdet d.v.s. anordningar, kajer och annat som medger en trafik av fartyg med en bruttodräktighet överstigande och Hamnens verksamhet vid dessa. Den lastning och lossning som sker av andra verksamhetsutövare omfattas inte av denna ansökan och regleras av deras egna tillstånd. De fartyg i Norra Värtahamnen som anlöper med gods till AB Fortum Värme samägt med Stockholms stads (Fortum) anläggningar (Värtaverket respektive Spaltgasverket) ingår i Fortums tillståndsprövningar för dessa och omfattas därmed inte av Hamnens ansökan. 2.4 Avgränsning av miljöeffekter Direkta effekter I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) ligger tyngdpunkten på att studera de effekter som uppkommer till följd av själva hamnverksamheten, s k direkta effekter. MKBn beskriver konsekvenserna av både anläggningsarbeten på land och i vatten samt hamnverksamhet Indirekta effekter Indirekta effekter orsakade av fartygstrafik och landtransporter har studerats mer översiktligt. De indirekta effekterna är effekter på miljön orsakade av följdverksamheter och är effekter som Hamnen inte har rådighet över. Indirekta effekter av landtransporter och järnvägstransporter till och från externa verksamhetsutövare inom hamnområdet studeras inte. Den geografiska avgränsningen för transporterna och dess påverkan har avgränsats enligt nedan, se Figur 3: Sjötransporterna via inseglingsleden fram till allmänna hamnområdesgränsen. Vägtransporterna längs Tegeluddsvägen, Lidingövägen och Valhallavägen fram till Roslagstull. Järnvägstransporterna längs Värtabanan fram till korsningen av E18. Hamnverksamhet och vattenverksamhet i Värtahamnen - Frihamnen. Miljökonsekvensbeskrivning 17

18 MKB-PROCESS OCH SAMRÅDSREDOGÖRELSE Inom den geografiska avgränsningen har emissioner till luft beräknats och buller studerats för fartyg samt vägtransporter. Buller har även studerats för järnvägstransporter utmed Värtabanan. Resultaten återfinns i separata utredningar. Figur 3. Avgränsning av studerade miljöeffekter orsakade av transporter. 18 Hamnverksamhet och vattenverksamhet i Värtahamnen - Frihamnen. Miljökonsekvensbeskrivning

19 HAMNVERKSAMHET 3 Hamnverksamhet I kapitlet ges en beskrivning av hamnverksamhetens omfattning och trafikflödena till och från hamnen. Dessutom beskrivs hamnens layout samt verksamheten i hamnen. 3.1 Allmän beskrivning Hamnverksamheten vid Värtahamnen - Frihamnen består huvudsakligen av att tillhandahålla kajplatser, utföra lastning och lossning av gods, embarkering och debarkering av passagerare samt att underhålla hamnens anläggningar, utrustning och maskiner. Hamnen tillhandahåller infrastruktur såsom kajer, vägar och järnvägar inom hamnområdet Godshantering Olika godsslag hanteras inom olika delar av hamndelen. Inom Värtahamnen hanteras framförallt rorogods och bulkgods. I Frihamnen hanteras rorogods och containergods samt bulkgods. Järnvägsanslutning finns till både Värtahamnen och containerterminalen i Frihamnen. hamnen transporteras till hamnen och lossas där, d.v.s. lastning av bulkgods sker sällan. Rederierna rapporterar mängden gods till Hamnen inför anlöp. Det finns däremot inga krav för fartyg att anmäla vilken typ av gods som transporteras på fartygen med undantag av farligt gods där rederierna är skyldiga att anmäla detta till Hamnen före anlöp. Beroende på tillgång och efterfrågan på olika typer av gods samt antal anlöp, fartygstyper (kapacitet) m m varierar godsmängderna från år till år. För att åskådliggöra hur den totala godsomsättningen varierat under de senaste åren ( ) redovisas i Figur 4 den totala godsomsättningen per år i Värtahamnen - Frihamnen. I Figur 5 redovisas variationer i godsomsättning per år uppdelat på godsslag. Under åren 1998 till 2006 har godsomsättningen varierat mellan ca 2,6 och 3,1 miljoner ton per år. Godsomsättningen i hamnen bedöms kunna ha en omfattning av ca 4,4 miljoner ton hanterat enhetsgods (lolo och roro) per år. Transporter av rorogods och containergods sker både till och från hamnen. Huvuddelen av det bulkgods som hanteras i Hamnverksamhet och vattenverksamhet i Värtahamnen - Frihamnen. Miljökonsekvensbeskrivning 19

20 HAMNVERKSAMHET Ton Godsomsättning vid Värtahamnen - Frihamnen Figur 4. Godsomsättning vid Värtahamnen och Frihamnen Ton Godsomsättning vid Värtahamnen - Frihamnen Figur 5. Godsomsättning vid Värtahamnen och Frihamnen uppdelat på godsslag. År År Värtahamnen (bulk) Värtahamnen - Frihamnen (roro-gods) Frihamnen (container) Frihamnen (bulk) Passagerare Antalet passagerare varierar beroende av antal fartygsanlöp, beläggning m m. Fartyg med passagerartrafik anlöper idag till södra Värtahamnen samt Frihamnen. För att åskådliggöra hur antalet passagerare varierat under de senaste åren ( ) redovisas i Figur 6 antalet passagerare vid Värtahamnen - Frihamnen. Under åren 1998 till 2006 har antalet passagerare varierat mellan ca 3 och 4 miljoner per år. Antalet passagerare, inklusive passagerare från kryssningstrafiken, bedöms kunna ha en omfattning av ca 5,7 miljoner per år. Antal Passagerarantal vid Värtahamnen - Frihamnen Figur 6. Antal passagerare vid Värtahamnen och Frihamnen År 20 Hamnverksamhet och vattenverksamhet i Värtahamnen - Frihamnen. Miljökonsekvensbeskrivning

21 HAMNVERKSAMHET 3.2 Trafikflöden Anlöpsfrekvens Värtahamnen - Frihamnen är en allmän hamn och därmed skyldig att, i mån av plats, ta emot de fartyg som önskar anlöpa hamnen. Fartygen är enligt internationella bestämmelser skyldiga att anmäla anlöp minst 24 timmar innan anlöp. Vilka fartyg som anlöper samt antalet anlöp varierar från år till år. Fartyg, anlöp samt liggtider varierar beroende av vilka destinationer rederierna väljer, hur ofta de väljer att anlöpa samt hur tidtabeller läggs. Det är inte möjligt att i förväg säga exakt vilken typ av fartyg, hur ofta, samt när fartygen kommer att anlöpa hamnen framöver. Anlöp vid Värtahamnen - Frihamnen För att åskådliggöra hur antalet anlöp varierat under de senaste åren redovisas i Figur 7 antalet anlöp för hamndelen för åren Under åren 1998 till 2006 har antalet anlöp varierat mellan ca och Huvuddelen av fartygen som anlöper Värtahamnen - Frihamnen har en bruttodräktighet överstigande men ett mindre antal fartyg (t.ex. torrbulkfartyg), med bruttodräktighet understigande förekommer. Den angivna anlöpsstatistiken baseras på samtliga anlöp av fartyg med bruttodräktighet överstigande Fartyg anlöper hamndelen dygnet runt, året om. En ökning av anlöpen sker under sommarmånaderna. Huvuddelen av anlöpen sker dagtid. Kryssningsfartygen anlöper huvudsakligen under en period från maj till september. Vissa kryssningsfartyg stannar endast över dagen medan andra ligger kvar över natten. Som exempel redovisas nedan hur fartygen anlöpte under Antal År Hamndelen anlöptes under år 2003 av ca fartyg vilket innebär ca 7 fartyg i medel per dygn. Under år 2003 anlöpte drygt 65 % av fartygen mellan kl , ca 25 % av fartygen mellan kl och ca 10 % av fartygen mellan kl Huvuddelen av fartygen, ca 70 %, anlöpte hamnen under september till maj. Figur 7. Antalet registrerade anlöp åren Hamnverksamhet och vattenverksamhet i Värtahamnen - Frihamnen. Miljökonsekvensbeskrivning 21

22 HAMNVERKSAMHET Eftersom anlöp och anlöpstider varierar är det svårt att exakt ange fördelning av kommande anlöp. Några större förändringar i anlöpstider är dock inte att vänta Landtransporter För att åskådliggöra hur landtransporter till och från hamnen har varierat under de senaste åren redovisas i Figur 8 och Figur 9 antalet landtransporter för hamndelen för åren Under åren 1998 till 2006 har antalet transporter varierat mellan ca och per år. Som exempel redovisas trafikflöden för 2003 i Tabell 1, i avsnitt Landtransporterna (väg och järnväg) till och från andra verksamhetsutövare inom hamnen tas ej med i denna MKB. Antal Transporter vid Värtahamnen - Frihamnen (färjetrafik) År Lastbilar m släp Trailers Bussar Järnvägsvagnar Antal Transporter vid Värtahamnen - Frihamnen (färjetrafik) År Figur 9. Personbilstransporter till färjor och rorofartyg Värtahamnen - Frihamnen Beräknade framtida trafikflöden Personbilar Antalet anlöp bedöms kunna ha en omfattning av ca per år (lolo- och rorofartyg). Antalet kryssningsfartyg bedöms kunna ha en omfattning av ca 240 st per år. Antalet personbilstransporter bedöms kunna ha en omfattning av ca per år medan lastbilar och trailers bedöms kunna ha en omfattning av ca st per år. Antalet bussar som kommer med färjorna bedöms kunna ha en omfattning av ca st. Till detta kommer också bussar, upp till 40 st per fartyg, som hämtar passagerare från kryssningsfartyg. I tabellen nedan finns mer information om förväntade uppskattningar av framtida trafikflöden. Dessa siffror är endast uppskattningar utifrån den förväntade omfattningen av godsoch passagerargenomströmningen. Figur 8. Tunga transporter till färjor och rorofartyg Värtahamnen - Frihamnen. 22 Hamnverksamhet och vattenverksamhet i Värtahamnen - Frihamnen. Miljökonsekvensbeskrivning

23 HAMNVERKSAMHET Antalet järnvägsvagnar till och från hamnen bedöms öka framöver till följd av den nyligen genomförda upprustningen av Värtabanan. Ökningen på järnväg kan medföra att antalet vägtransporter till och från hamnen minskar. Antalet järnvägsvagnar bedöms kunna ha en omfattning av ca st per år framöver (roro- och lologods). Framtida trafikflöden angivna ovan och i Tabell 1 baseras på en uppskattning av antalet förväntade transporter vid sökt verksamhet. Tabell 1. Verksamhet år 2003 och framtida beräknade trafikflöden. Verksamhet år 2003 Anlöp ca varav 35 ca 240 kryssningsfartyg Lastbilar/släpfordon/ trailers (roro och lolo) Framtida beräknade trafikflöden ca (roro och lolo) Bussar Ca bussar från kryssningsfartygen Personbilar Järnvägsvagnar (roro och lolo) ca (roro och lolo) 3.3 Hamnlayout Fördelning av kajer och godsslag Allmänt Inför anlöp gör fartygen en anmälan till Hamnen (Bevakningsoch Trafikcentral, BTC). Vid anlöp finns möjlighet för rederierna att nyttja Hamnen för stuveritjänst*. De fartyg som anlöper hamnen tilldelas en kajplats. Placeringen av fartygen inom hamndelen styrs av syftet med anlöpet (t.ex. lastning/lossning av en viss godstyp), djupgående, längd och övrig fartygstrafik. Huvuddelen av fartygstrafiken till hamnen är styrd till en viss terminal eller kaj. Passagerartrafik anlöper normalt kajer vid terminal tillhörande respektive rederi, medan godstrafiken anlöper kajer där lastning och lossning av gods är möjlig eller där särskild utrustning för detta finns. Kryssningsfartygens placering beror på aktuell trafiksituation i hamnen och tillgång till lediga kajplatser. Planeringen av placering av dessa sker ofta långt i förväg. Hamnverksamhet och vattenverksamhet i Värtahamnen - Frihamnen. Miljökonsekvensbeskrivning 23

24 HAMNVERKSAMHET Värtahamnen Värtahamnen har en total kajlängd av ca 1,9 km. Maximalt tillåtet djupgående i hamnen är mellan 6,2 och 10,4 m vid medelvattenstånd, beroende av vilken kaj det gäller. Vid norra delen av Värtahamnen, se Figur 10, sker lossning av oljor, nafta, animaliska och vegetabiliska fetter (kajplats 503). Denna verksamhet bedrivs av Nordic Lubricants (tidigare Castrol) och Fortum. Söder om denna verksamhet på samma kajplats (503) bedriver Fortum lossning av kolbulk. Lossning av sand och grus sker vid kajplats 504/505 och bedrivs av Betongindustri AB. På Värtapiren ligger färjelägen med rörlig järnvägsramp, fordonsramp och Link Span*. Vid både norra och södra bassängkajerna i Värtabassängen, se Figur 11, ligger färjelägen med rororamp och passagerargång. Tallink Silja AB har en passagerarterminal i en byggnad i anslutning till Värtabassängen. Vid södra Värtahamnen, se Figur 12, angör f.n. kryssningsfartyg och andra besökande mindre fartyg. Kajsträckan utnyttjas vidare för förtöjning av bl.a. pontoner, pontonkranen Lodbrok m.m....\n Värtan+kajplatsnr.dgn :13:49 Figur 10. Kajplatser vid norra delen av Värtahamnen. 24 Hamnverksamhet och vattenverksamhet i Värtahamnen - Frihamnen. Miljökonsekvensbeskrivning

25 HAMNVERKSAMHET Figur 11. Kajplatser och byggnader vid Siljaterminalen, Värtahamnen. Hamnverksamhet och vattenverksamhet i Värtahamnen - Frihamnen. Miljökonsekvensbeskrivning 25

26 HAMNVERKSAMHET Frihamnen Frihamnen, se Figur 12 och Figur 13 har en total kajlängd av ca 2 km med ett maximalt tillåtet djupgående på mellan 6,6 och 9 m vid medelvattenstånd beroende av vilken kaj det gäller. Kajplats kan användas vid tillfällig förtöjning av bunkerbåtar men utrymme finns även för förtöjning av större fartyg. Kajsträckan utnyttjas vidare för andra besökande mindre fartyg samt för förtöjning av bl.a. pontoner, pontonkranen Lodbrok m.m. Vid Frihamnspiren finns färjelägen med både rörliga och fasta rororamper. En passagerarterminal finns inrymd i Magasin 2, se Figur 13. Vid inre delen av kaj 3, angör bulkfartyg och bulkhantering av extern brukare förekommer. Vid kaj 3, se Figur 13, angör även f.n. kryssningsfartyg och andra besökande mindre fartyg. Styckegods lossas och kryssningsfartyg anlöper längs yttre delen av kaj 3. Det finns möjligheter till att använda ett lastkajspår vid Frihamnspiren (kaj 3). Det finns ett spår till AB Banan-kompaniet (byggnad D, se Figur 13) samt ett uppställningsspår till Containerterminalen. Vid kaj 5 kan kryssningsfartyg och färjor samt containerfartyg angöra. Ankringsplatser Figur 12. Kajplatser och byggnader i södra delen av Värtahamnen och norra Frihamnen Förutom att förlägga fartyg vid kaj är det även möjligt för fartyg att ankra på redden, inom ankringsplats strax söder om Lidingöbron, se Figur 1, avsnitt 1.4. Denna möjlighet nyttjas då det råder platsbrist (kajbrist) eller då vattendjupet vid kaj inte är tillräckligt, det vill säga att fartygens djupgående är för stort för att kunna tas emot vid kaj. 26 Hamnverksamhet och vattenverksamhet i Värtahamnen - Frihamnen. Miljökonsekvensbeskrivning \vartah-sodra+kajplatsnr dgn :59:21

27 HAMNVERKSAMHET Ankring sker genom att fartygen släpper 1-2 ankare i fören. Ankringsplatsen är markerad på sjökort. Ankringsplatsen nyttjas främst av fartyg som ska anlöpa kajer i anslutning till Fortums verksamhet i Värtahamnen. Figur 13. Kajer och byggnader vid södra delen av Frihamnen. Hamnverksamhet och vattenverksamhet i Värtahamnen - Frihamnen. Miljökonsekvensbeskrivning 27

28 HAMNVERKSAMHET Markanvändning och byggnader Allmänt All mark inom hamndelen ägs av Stockholms stad. För de delar där hamnverksamhet bedrivs har ett förvaltningsavtal mellan Stockholms stad och Hamnen upprättats. Samtliga kajer ägs av Hamnen. Inom Frihamnen finns en tomträtt för Svenska Lantmännens silobyggnad (byggnader mellan magasin 3 och 4 i Figur 13, avsnitt 3.3.1). Uppställningsytor I Värtahamnen (Siljaterminalen) och Frihamnen (Frihamnsterminalen) finns det diverse uppställningsytor. Eftersom fordon kan komma i god tid till terminalen före färjans avgång finns det behov av uppställningsytor för dessa. Ytorna är separerade för person- resp. lastbilar. Trailers har egna områden (import och export) där de lämnas respektive hämtas av åkare. Hanteringen av gods till och från fartyget utförs av stuveriet. Vid terminaler samt där kryssningsfartyg anlöper finns det uppställningsplatser för buss och taxi. Uppställningsytor i Värtahamnen (Siljaterminalen) redovisas i Figur 14 och Frihamnen (Frihamnsterminalen) i Figur 15. Framtida uppställningsytor, efter planerade ombyggnader, i Värtahamnen framgår av Figur 20 i avsnitt och i Frihamnen av Figur 21 i avsnitt Figur 14. Uppställningsytor i Värtahamnen. Figur 15. Uppställningsytor i Frihamnen. 28 Hamnverksamhet och vattenverksamhet i Värtahamnen - Frihamnen. Miljökonsekvensbeskrivning

29 HAMNVERKSAMHET Byggnader En truckverkstad (byggnad M i Figur 13, avsnitt 3.3.1), finns i Frihamnen. I truckverkstaden utförs service och reparation av stuveriets fordon som används i Värtahamnen och Frihamnen. I anslutning till containerterminalen (se Figur 13) finns en kranverkstad där underhåll av kranar och deras utrustning utförs. I Magasin 2 i Frihamnen har Hamnen sitt huvudkontor, se Figur 13 i avsnitt Inom Värtahamnen - Frihamnen har Hamnen ytterligare kontors- och lagerbyggnader. Inom hamnområdet finns ett flertal byggnader som används som terminaler, kontor, lager m.m. av andra företag. Företagen arrenderar mark eller hyr lokaler av Hamnen. Terminalbyggnaden i Siljaterminalen i Värtahamnen ägs av Hamnen, men verksamheten i terminalen bedrivs av Tallink Silja AB. Tallink Silja AB bedriver även verksamhet i Frihamnsterminalen i Magasin 2. I Magasin 6 i Frihamnen, se Figur 13 i avsnitt 3.3.1, finns möjlighet att ta emot passagerare från kryssningsfartyg. En tullvisitationsbyggnad finns vid Siljaterminalen och en vid Frihamnsterminalen. Figur 16. Flygfoto över Värtahamnen och Frihamnen. Livsmedelsverket har ansvaret för importkontrollen av animaliska livsmedel från länder utanför EU. Livsmedelsverket utför sk veterinär gränskontroll av sådana produkter vid särskilda gränskontrollstationer. En av dessa ligger i Magasin 5 i Frihamnen, se Figur 13 i avsnitt I Figur 16 ges en överblick av hamnen och dess byggnader. Hamnverksamhet och vattenverksamhet i Värtahamnen - Frihamnen. Miljökonsekvensbeskrivning 29

30 HAMNVERKSAMHET Genomförda förändringar av hamninfrastrukturen Kompletteringar har utförts avseende hårdgjorda ytor och dagvattenbrunnar. Nedan redovisas de större förändringar av hamninfrastrukturen som har skett sedan miljöbalkens ikraftträdande den 1 En containerkran har tillkommit, vilket innebär att det nu finns totalt två kranar. januari Två styckegodskranar har rivits. Allmänt Gatu- och fastighetskontoret tog under 2002 över en del mark från Hamnen, varvid hamnområdet fick minskad areal. Till följd av Schengenavtalet och International Ship and Port facility Security code (ISPS) har vissa ombyggnader (inhägnader m m) gjorts i hamnen i anslutning till de kajer där fartyg från länder som ej är med i avtalet anlöper. Värtahamnen En ponton i tågfärjeläget har tillkommit. En ny mottagningspunkt för svart- och gråvatten* har tillkommit. Vid containerterminalen har en ny infart och en kontorsbyggnad tillkommit. Terminalens hårdgjorda ytor har utökats och nya dagvattenbrunnar har tillkommit. Även en farmartank har placerats där. I anslutning till läge 1 vid kaj 2 har utrustning som möjliggör el-anslutning av fartyg installerats under Två nya mottagningspunkter för svart- och gråvatten har tillkommit. Kajer och byggnader i södra delen av Frihamnen redovisas i Figur 13, avsnitt En äldre kran har rivits. Frihamnen Läge 2 (se Figur 15, avsnitt 3.3.2) vid kaj 2 har färdigställts. Två nya landgångar (en har ersatt en gammal) har byggts, en i läge 1 och en i läge 2 vid kaj 2. Vid kaj 3 har en s.k. sightseeingbrygga byggts. 3.4 Lastning och lossning I nuvarande verksamhet i Hamnen ingår stuveriverksamhet. Stuveriet ansvarar för lastning och lossning av gods vid samtliga färjeterminaler och i containerterminalen. Verksamheten omfattar huvudsakligen dragning och uppställning av trailers och flakvagnar i färjeterminalerna samt lyft och transporter av containers i containerterminalen. 30 Hamnverksamhet och vattenverksamhet i Värtahamnen - Frihamnen. Miljökonsekvensbeskrivning

31 HAMNVERKSAMHET Värtahamnen Lastning och lossning av rorogods sker bl.a. genom att Hamnens stuveri betjänar färjorna i Värtahamnen. För hanteringen används idag sex dieseldrivna terminaltraktorer för dragning och uppställning av trailers och flakvagnar. Hamnen äger de fyra marinsvängarmarna samt slangkopplingar för lossning som finns vid Norra Kajen (kajplats 503). Fartygens egna pumpar används för ilandpumpningen. Lastning och lossning av gods vid denna kaj bedrivs av Fortum samt Nordic Lubricants och verksamheten ingår i respektive bolags verksamhetstillstånd. Fartyg vid Norra Kajen (kajplats ) lossas med hjälp av fartygens egen utrustning. Verksamheten bedrivs av Betongindustri AB. Kajernas placering framgår av Figur 10, Figur 11 och Figur 12 i avsnitt Frihamnen Lastning och lossning av rorogods sker bl.a. genom att Hamnens stuveri betjänar färjorna i Frihamnen. För hanteringen används idag 11 dieseldrivna terminaltraktorer för dragning och uppställning av trailers och flakvagnar. Vid kaj 3 finns två elektriskt drivna styckegodskranar med 11,5 tons lyftkapacitet. Dessa används i första hand till att bestycka pontonkranen Lodbrok med material och pontoner (6 ton st) samt till olika s.k. projektlaster*. Dubbellyft kan även utföras med dem (23 ton). Lyfthöjden är 40 m. Dessa kranar planeras att rivas under I containerterminalen finns två rälsgående, elektriskt drivna containerkranar med lyftkapaciteten 35 ton med containerok och 22 m respektive 37 m utliggning från kajlinjen. Vid lastning och lossning av containerfartyg vid kaj 5 i Frihamnen använder Stuveriet containerkranarna, truckar för transport och stapling av containers samt terminaltraktor för dragning och uppställning av flakvagnar. Vid kaj 3 finns fast utrustning för spannmålshantering samt tre siloanläggningar (extern ägare). Hanteringen av spannmål från fartygen ingår inte i Hamnens verksamhet. Kajernas placering framgår av Figur 12 och Figur 13 i avsnitt Embarkering och debarkering Embarkering och debarkering av passagerare sker dels via passagerargångar i terminalbyggnader samt via fartygens egna landgångar som läggs mellan fartygen och hamnplan då kryss- Hamnverksamhet och vattenverksamhet i Värtahamnen - Frihamnen. Miljökonsekvensbeskrivning 31

32 HAMNVERKSAMHET ningsfartyg anlöper. Verksamheten i färjeterminalerna bedrivs av respektive rederi. Hamnen äger matargångarna i Frihamnen, medan matargångarna från Siljaterminalen ägs av Silja Tallink AB. Siljaterminalen och Frihamnsterminalen ägs av Hamnen men nyttjas av Silja Tallink AB. 3.6 Resursförsörjning och resursförbrukning El och vatten El nyttjas bland annat för belysning, uppvärmning av byggnader och för el-anslutning av fartyg. All el som nyttjas i Hamnen är miljömärkt el. För uppvärmning av byggnader i Värtahamnen - Frihamnen nyttjas stadsgas, el samt vid behov olja. Vatten förbrukas dels i Hamnens byggnader och dels till följd av leverans av färskvatten till fartygen Dagvatten- och spillvattensystem samt oljeavskiljare Det vatten som uppkommer inom hamndelen är: Dagvatten Spillvatten Utgående vatten från oljeavskiljare Dagvatten är regn- och smältvatten som uppkommer/rinner från ytor som t.ex. hustak, gator, parkeringar och andra hårdgjorda ytor där spill normalt inte förekommer. Med dagens markanvändning genereras dagvatten från ca 15 ha mark vid Värtahamnen och ca 50 ha vid Frihamnen. Huvuddelen av hamnområdet utgörs av hårdgjorda ytor. Dagvattnet leds obehandlat till Lilla Värtan via dagvattensystemet i området. Dagvattensystemet belastas även av vatten från andra delar av staden. Spillvatten uppkommer i kontorsbyggnader och personalutrymmen. Spillvatten uppkommer även av det svart- och gråvatten som fartygen har möjlighet att lämna vid anlöp. Inom Värtahamnen - Frihamnen tillhandahåller Hamnen totalt sju anslutningspunkter där fartygen har möjlighet att lämna svartoch gråvatten, se Bilaga 2 (a och b). Fartygen ansvarar själva för överpumpningen från fartygen. Svart- och gråvatten från fartyg kan även hämtas med tankbil för att sedan lämnas vid Henriksdals reningsverk. Spillvatten utgörs även av vatten från truck- och kranverkstaden där mindre underhåll samt tvätt av fordon och arbetsmaskiner sker. Vatten från verkstäderna leds till en oljeavskiljare som finns i anslutning till truckverkstaden. Allt spillvatten leds till det kommunala spillvattennätet och vidare till Henriksdals reningsverk. Utöver dagvatten- och spillvattensystemet finns ett ledningssystem för oljeförorenat avloppsvattnet (OFA-systemet) i anslutning till lossning av petroleumprodukter i Norra Värtahamnen. För detta ledningssystem ansvarar Fortum som också äger systemet. 32 Hamnverksamhet och vattenverksamhet i Värtahamnen - Frihamnen. Miljökonsekvensbeskrivning