Bedrägerier. Projektrapport

Transkript

1 Bedrägerier Projektrapport RättsPM 2005:20 Utvecklingscentrum Stockholm December 2005

2 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING ANMÄLDA BEDRÄGERIBROTT OMVÄRLDSBEVAKNING M.M EXTERNA KONTAKTER TILLSYN ÄRENDEGRANSKNING M.M: KONTAKTÅKLAGARE FÖR BEDRÄGERIUTREDNINGAR SKIMMADE KORT M.M VÄSTERÅSMODELLEN EN SAMVERKANSMODELL MANUAL FÖR CHECKLISTOR I BEDRÄGERI-UTREDNINGAR UTBILDNING REKOMMENDATIONER BILAGA Checklista bedrägerirekvisit Mallar gärningsbeskrivning: Grovt bedrägeri medelst urkundsförfalskning Bedrägeri och urkundsförfalskning Bedrägeri mot socialförsäkring

3 1. Sammanfattning Förmögenhetsbrotten utgör en stor andel av de brott som begås. Det rör sig till en stor del om mängdbrott, men även grova brott. Bedrägeribrotten har under flera år varit lågt prioriterade. En nysatsning på bedrägeribrotten krävs. Dessa ord inleder avsnittet om förmögenhetsbrott i Åklagarmyndighetens utvecklingsplan Under 2005 har Åklagarmyndigheten, Utvecklingscentrum Stockholm, genomfört flera delar av det bedrägeriprojekt som beslutades om i utvecklingsplanen. Denna rapport innehåller en redogörelse för detta arbete. Behovet av genomlysning på detta område klargjordes redan vid ett seminarium under 2004 i Riksåklagarens regi, då ett antal frågor fördes fram där utveckling efterlystes. Under 2005 har underlaget från 2004 analyserats. Dessutom har ytterligare material samlats in, statistik tagits fram och analyserats, diskussioner förts med berörda intressenter, seminarier hållits och tillsyn bedrivits i fråga om försäkringskassebedrägerier. Vidare har ett kontaktnät med åklagare, en på varje åklagarkammare, upprättas. Följande delprojekt har genomförts: 1. Tillsyn - ärendegranskning av försäkringskassebedrägerier 2. Behovet av utbildning och specialisering har analyserats 3. Ett kontaktnät av åklagare har skapats 4. Manualer för bedrägeriutredningar har sammanställts 5. Rättspraxis beträffande s.k. skimmade kort har kartlagts Följande återstår: 1. En analys av problemen kring datorbedrägerier 2. En övergripande analys med förslag hur Åklagarmyndighetens framtida kompetens på IT-området bör säkras Riktlinjer avseende hanteringen av bedrägliga beteenden. Riktlinjer kommer att tas fram i början av år

4 När det gäller punkterna 1 och 2 av det som återstår har det bedömts mest ändamålsenligt att sammanföra dessa frågor i ett nytt sammanhållet IT-projekt som kommer att redovisas under I det projektet ingår bl.a. att analysera problemen kring datorbedrägerier och att göra en övergripande analys i fråga om den framtida kompetensen på IT-området. I denna projektrapport redovisas fakta, synpunkter och rekommendationer. Rapporten riktas dels till åklagare som vägledning för bedrägeriutredningar och dels till andra intressenter som vill veta mer om vad som sker på området. Rekommendationer Mot bakgrund av vad som kommit fram lämnas följande rekommendationer för den framtida inriktningen av utvecklingsarbetet. 1. Kraftfull omvärldsbevakning 2. Öka uppmärksamheten på nya företeelser/risker för bedrägerier 3. Öka samverkan med intressenter som t.ex. polisen och Försäkringskassan, vilket är nödvändigt för att öka kvaliteten på förundersökningarna och för att öka lagföringen 4. Uppgradering av utbildningen för åklagare måste ske för att tillförsäkra åklagarna rätt kompetens 5. Vidareutveckla nätverket av kontaktåklagare När det gäller ärendehanteringen av bedrägeriutredningar visar granskningen att följande åtgärder kan bidra till snabbare och kvalitativt bättre utredningar 6. Använd checklistor och mallar på gärningsbeskrivningar för att förenkla och effektivisera arbetet 7. Vidta relevanta utredningsåtgärder i varje ärende 8. Tillse att åklagare med särskilt intresse och kompetens utreder bedrägerier 9. Samordna ärendena 4

5 2. Anmälda bedrägeribrott För att få rätt perspektiv på omfattningen av de anmälda bedrägerierna är följande uppgifter från Brå av betydelse. År 2004 anmäldes ca bedrägerier (bedrägeri, grovt bedrägeri, bedrägligt beteende). Under de senaste tio åren har bedrägerierna ökat med cirka 25 procent. Sedan slutet av 1980-talet har dock bedrägeribrottsligheten som helhet minskat kraftigt. Vad detta beror på är inte helt lätt att slå fast. Möjligen kan minskningen bero på en lägre benägenhet att anmäla. Bedrägerier är en brottskategori med en stor dold brottslighet. Av de knappt personer som misstänktes för bedrägeri år 2004 var majoriteten män och 25 procent kvinnor. Cirka 14 procent av bedrägerierna klarades upp med så kallad personuppklaring år Personuppklaring innebär att åklagaren efter utredning har en skäligen misstänkt person och att åklagaren har beslutat om åtal, åtalsunderlåtelse eller strafföreläggande. År 2004 lagfördes cirka personer för bedrägeri som huvudbrott. Den vanligaste påföljden var villkorlig dom, följt av fängelse. Det bör noteras att från och med den 1 januari 2006 skall förundersökningar avseende bedrägerier anses vara av enkel beskaffenhet och ledas av polismyndighet (se ÅFS 2005:9). Hur denna ordning kommer att påverka åklagarens arbete ligger utanför denna rapport. 5

6 Inkomna brottsmisstankar angående bedrägeribrott , jan-nov Ink br.misst Bedrägeribrottsmisstankar med lagföringsbeslut , jan-nov Lagföringsbeslut 6

7 Bedrägeribrottsmisstankar , med lagföringsbeslut resp negativa lagföringsbeslut , jan-nov Lagföringsbeslut Neg lagföringsbeslut 7

8 3. Omvärldsbevakning m.m. Här redovisas för den intresserade ett flertal utredningar som initierats och som på ett eller annat sätt berör brottsutredningar avseende bedrägerier Sammanställningen visar att intresset för frågor om fusk och bedrägerier är mycket stort och att det inom något år kommer att finnas många utredningar som utifrån olika perspektiv belyser frågan. Vissa myndigheter har även erhållit kraftiga resurstillskott för att kunna kraftsamla mot fusket. Även detta kan leda till ett ökat inflöde av ärenden till Åklagarmyndigheten. Här lämnas en sammanfattning av de utredningar m.m. som för närvarande pågår på området. Delegationen med uppdrag att ta fram förslag till åtgärder mot felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen. Regeringen tillsatte i maj 2005 en särskild delegation för åtgärder mot felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen. Delegationen ska lämna förslag till enhetliga metoder för att mäta omfattningen av oegentligheter över tid samt lämpliga mål för att minska sådana företeelser. Den ska underlätta samverkan för att förhindra olika former av oegentligheter och verka för att regler som inbjuder eller kan ge upphov till sådana företeelser ändras. Delegationen ska bestå av företrädare för alla berörda myndigheter. Delegationen ska löpande redovisa sin verksamhet och lämna en slutlig redovisning senast den 1 juli 2008 (Fi 2005:03). Utökat informationsutbyte. År 2002 skapades möjligheter för ett informationsutbyte mellan Försäkringskassan, arbetslöshetskassorna och Centrala studiestödsnämnden. Statskontoret har fått i uppdrag att utvärdera det existerande informationsutbytet och lämna förslag på förbättringar. Uppdraget ska redovisas den 15 juni En särskild utredare (Fi 2005:08, dir 2005:91) har tillsatts för att pröva möjligheten att utöka det elektroniska informationsutbytet till att omfatta fler aktörer. I uppdraget, som ska redovisas senast den 31 oktober 2006, ingår att se över om kommunernas socialtjänst bör få elektronisk tillgång till uppgifter från främst Centrala studiestödsnämnden och arbetslöshetskassorna för att kunna kontrollera att inlämnade uppgifter är riktiga. 8

9 - Om Försäkringskassan bör få elektronisk tillgång till uppgifter hos Migrationsverket vid registrering av en inflyttad utomnordisk person och då ansökan om bidrag behandlas. - Om det är lämpligt att Skatteverket i ökad utsträckning lämnar ut uppgifter till andra myndigheter och vilka uppgifter som i sådant fall skulle kunna komma i fråga eller om myndigheternas behov kan tillfredsställas på annat sätt. - Om och under vilka förutsättningar myndigheter bör ha möjlighet eller vara skyldiga att på eget initiativ underrätta andra myndigheter vid misstanke om felaktigheter i underlag mm. En särskild utredare (Fi 2005:04, dir Fi 2005:51) har tillsatts för att överväga särskilda straffbestämmelser för felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen. I uppdraget, som skall redovisas senast den 28 april 2006, ingår att utreda behovet av en modernare och mer ändamålsenlig straffrättslig reglering i fråga om olika oegentligheter vid utbetalningar från trygghetssystemen. Utredaren skall även utreda behovet och lämpligheten av en utvidgning av det straffbara området genom en kriminalisering av grovt oaktsamma beteenden. Bestämmelserna för återkrav ses över. En arbetsgrupp i Regeringskansliet ser över reglerna om återbetalningsskyldighet då ersättning utbetalats på felaktiga grunder. Arbetet ska vara avslutat senast den 30 juni En delredovisning av frågan om räntebeläggning av felaktigt utbetald ersättning från social- och arbetslöshetsförsäkringen ska vara gjord senast den 1 november Åtgärder inom den ekonomiska styrningen. En översyn av relevanta styrdokument har initierats i syfte att stärka myndigheternas incitament att förebygga och upptäcka fusk och felaktigheter. Det mest kostnadseffektiva är i många fall att genomföra nödvändiga kontroller redan innan beslut fattas om utbetalning. Även den fortlöpande kontrollen bör stärkas, t.ex. på arbetsplatser där svartarbete misstänks förekomma. Det är bl.a. viktigt att arbetsförmedlingen säkerställer att de arbetslösa verkligen står till arbetsmarknadens förfogande och att insatserna anpassas för att stödja detta. 9

10 Brå rapport 2002:7. I Brå-rapporten 2002:7 Organiserad brottslighet lösa maskor eller fasta närverk beskrivs avancerade bedrägerier mot de privata personförsäkringarna. En slutsats som dras i rapporten är att det troligen är lättare att genomföra försäkringsbedrägerier i Sverige där försäkringsskyddet är uppdelat i en allmän och en privat sektor än i länder där så inte är fallet. Då två olika system ska fungera parallellt uppstår ofta problem, bl.a. brister i samordningen. Erfarenheterna från bl.a. denna rapport talade för att detta område borde undersökas närmare. Rapporten Försäkringsområdet en inte tillräckligt uppmärksammad brottsplats i Sverige Mot bakgrund av Brå:s rapport 2002:7 har Försäkringskassans Huvudkontor (f.d. Riksförsäkringsverket) i samarbete med Lunds universitet, Försäkringsförbundet och Brå genomfört ett forskningsprojekt Försäkringsområdet en inte tillräckligt uppmärksammad brottsplats i Sverige. Detta projekt består av tre delar. Fredrik Anderssons licentiatavhandling (december 2004) Fusk med personförsäkring med siktet inställt på allmän och privat försäkring, Anette Ohlssons rapport (augusti 2005) Är det riskfritt att fuska? en studie i polisanmälda ärenden från försäkringskassan samt Helen Örnemark-Hansens rapport (oktober 2005) När olyckan inte är framme bedrägerier mot allmän och privat försäkring. När det gäller resurstillskott har Skatteverket och Försäkringskassan nyligen beslutat om kraftiga personalförstärkningar. Bakgrunden till dessa satsningar är att regeringen har aviserat att arbetet mot fusk ska förstärkas. Det rör sig om 420 akademiker till Skatteverket i hela landet. Ca 300 personer skall anställas inom Försäkringskassan för det direkta arbetet med att förhindra och spåra fusk i enskilda ärenden. Även försäkringskassans strategiska utveckling av arbetet mot fusk skall förstärkas. Det är således absolut nödvändigt att noga följa utvecklingen. 10

11 4. Externa kontakter UC Stockholm har under året tagit initiativ till och även inbjudits till sammanträffanden med företrädare för olika myndigheter och organisationer för att diskutera problemställningar, samverkansformer och utvecklingsfrågor gällande bedrägerier. I detta avsnitt redogörs kortfattat för en del av dessa kontakter. Under vintern 2005 sammanträffade UC Stockholm med Försäkringskassans generaldirektör Curt Malmborg i syfte att skapa en plattform för vidare kontakter och eventuellt samarbete. I april 2005 träffade UC Stockholm företrädare för Försäkringskassans huvudkontor för att diskutera problem runt försäkringskassans anmälningar. UC Stockholm har även träffat Bidragsfuskutredningen för ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter kring bidragsfusk. Under våren 2005 har UC Stockholm deltagit i en tvådagars internutbildning, Fuskseminarium, som anordnades av Försäkringskassan för dess chefer från hela Sverige. Vid internutbildningen presenterades UC Stockholm. Företrädare för UC Stockholm lämnade synpunkter på åklagarens problem att styrka brott vid den här typen av utredningar och på hur försäkringskassans anmälningar bör vara utformade för att underlätta vidare utredning. UC Stockholm har även träffat docent Helen Örnemark- Hansen och doktorand Anette Olsson, båda verksamma vid den juridiska fakulteten vid Lunds universitet. Kontakten har tagits därför att fakulteten i samarbete med försäkringskassan och Brå genomfört ett forskningsprojekt gällande bl.a. bidragsfusk. Under hösten 2005 sammanträffade UC Stockholm med företrädare för bl.a. Försäkringsförbundet, Brå, Försäkringskassan och Lunds universitet för diskussion om framtidsfrågor. 11

12 5. Tillsyn - ärendegranskning Utvecklingsplanen Enligt utvecklingsplanen skulle följande göras vid en granskning: - Granskningen skall avse ett urval ärenden vid sex åklagarkammare - Frågan om gemensamma prioriteringar mellan polis och åklagare skall undersökas - Gränsdragningen mellan bedrägeri och grovt bedrägeri skall utredas - Påföljdsfrågor beträffande den farliga och ofta systemhotande (bedrägeri)brottsligheten skall uppmärksammas - Frågan om straffvärdet för mer systematiskt missbruk av transfereringssystemen skall undersökas Bakgrund Bakgrunden till denna tillsyn är dels bedrägeriprojektet så som det beskrivits i Åklagarmyndighetens utvecklingsplan, dels vad som framkommit vid Riksåklagarens seminarium år 2004 dels innehållet i Brå:s rapporter och dels resultatet av de överläggningar som förevarit med externa intressenter. Relativt tidigt stod det klart att en tillsyn fokuserad på bedrägerier mot försäkringskassan var angelägen. Utvecklingscentrum Stockholm beslutade initialt att ta fram och analysera statistik avseende försäkringskassebedrägerier. 12

13 Försäkringskassebedrägeri; Anmälda brott till polisen och inkomna samt lagförda brottsmisstankar hos Åklagarmyndigheten, , november , nov Anmälda Inkom na Lagförda Efter granskning av statistik över nedlagda utredningar avseende försäkringskassebedrägerier under år 2004 valdes sex åklagarkammare ut för närmare granskning. Urvalet skedde efter följande överväganden geografisk spridning kammarstorlek hög/ låg lagföringsprocent få/många nedläggningsbeslut Granskade åklagarkammare De kammare som varit föremål för granskningen var: åklagarkamrarna i Sundsvall och Kristianstad, 1:a åklagarkammaren i Malmö, 2:a åklagarkammaren i Göteborg och City åklagarkammare i Stockholm. Även ärenden från åklagarkammaren i Falun och Söderortskammaren i Stockholm har granskats. 13

14 Totalt granskades 68 ärenden. Försäkringskassebedrägeri; Inkomna brottsmisstankar till vissa åklagarkammare , t o m november City åk Åk 1 Malmö Kristianstad Åk 2 Göteborg Västerås Falun Sundsvall nov Syftet med granskningen Syftet med granskningen var att undersöka påståendet om att åklagare inte engagerar sig tillräckligt i ärendetypen, att polis och åklagare inte har tillräckliga kunskaper om försäkringssystemen samt att åklagarna lägger ner utredningarna utan att relevanta utredningsåtgärder vidtagits. Hur gick tillsynen till? Innan kammarbesöken översände UC Stockholm till respektive kammare dels diarienumren på de ärenden som skulle granskas dels följande frågor som skulle diskuteras vid granskningen på plats. 14

15 1. Hur fördelas bedrägeriärendena på kammaren? Lottas de på speciella åklagare? 2. Finns det en särskild enhet hos polisen som utreder bedrägerier? 3. Finns det någon samverkan med polis och t.ex. försäkringskassan vad gäller gemensamma prioriteringar och gemensam planläggning? 4. Finns det rättsliga problem? 5. Utbildningsfrågor? 6. Problematiken runt IT-bedrägerier? 7. Utfärdas strafförelägganden med villkorlig dom vid erkända bedrägerier? 8. Har ni någon värdegräns vid snyltningsbrott? 9. Har ni några domar som belyser gränsdragningen mellan bedrägerier och grova bedrägerier? Granskningen genomfördes på respektive kammare av överåklagare Björn Ericson med biträde av kammaråklagarna Elisabeth Brandt och Elisabet Kindblom. Samtliga på förhand framtagna akter och diarieblad granskades. Vissa ärenden granskades på plats andra medtogs till UC Stockholm för granskning. Vid tillsynsbesöken redogjorde kammarcheferna för hur bedrägerianmälningarna lottades på kammaren, hur de utreddes hos polisen, hur samverkan mellan polis och åklagare fungerade, om man hade gemensamma prioriteringar och gemensam planering med polisen. Problematiken kring IT-bedrägerier togs även upp. Sammanfattande iakttagelser och synpunkter beträffande aktgranskningen Den viktigaste iakttagelsen vid granskningen var att det inte fanns något belägg för hypotesen att åklagarna generellt sett var oengagerade eller att de la ner förundersökningen för tidigt. I några enstaka fall fann vi att åklagaren borde ha vidtagit fler utredningsåtgärder innan utredningen lades ned. Granskningen visade att det inte heller kunde riktas några större anmärkningar på försäkringskassans anmälningar, polisens utredningar eller åklagarens beslut Det är dock många faktorer som har betydelse när det gäller polisens och åklagarnas möjligheter att utreda och 15

16 lagföra denna brottstyp. Det är t.ex. viktigt hur anmälningarna är utformade och i vilket skede efter brottstidpunkten som anmälningarna görs av försäkringskassan. Vid granskningen kunde konstateras att kvaliteten på anmälningarna var skiftande beroende på vilken försäkringskassa som gjort anmälan. Vidare kunde konstateras att det, trots bra anmälningar, var svårt att styrka brott när de anmälda bidragssökandena nekat till brott och/eller hade invändningar som inte kunde motbevisas. Särskilda svårigheter förelåg i bevishänseende i de fall där anmälningar byggde på en anonym uppgiftslämnare, vilket var vanligt förekommande. Det konstaterades också att utformningen av försäkringskassans blanketter för ansökningar av olika bidrag borde förenklas. I sin nuvarande utformning kan missförstånd lätt uppstå vilket i sin förlängning medför att det kan bli svårt att styrka brott. Det finns också anledning att nämna att Försäkringskassan skulle kunna bli bättre på att dokumentera vilka kontakter de haft med den bidragssökande och vem som haft kontakten och vad som då avhandlats. Sammanfattande iakttagelser och synpunkter beträffande övriga frågor I detta avsnitt redogörs för vissa andra iakttagelser och slutsatser som rör förhållandena på de granskade kamrarna. När det gäller frågorna om hur bedrägeriärendena lottas på kammare, om det finns en bedrägerirotel hos polisen och vilka eventuella samverkansformer som finns med andra myndigheter noteras följande. Försäkringskassebedrägerier lottas vid vissa kammare på mängdbrottsåklagare, på en kammare på speciellt utsedd åklagare och på andra lottas ärendena på samtliga åklagare vid kammaren. På en av kamrarna bedriver man sedan den 1 oktober 2005 ett samverkansprojekt mellan åklagarkammaren, polisen och Försäkringskassan med 16

17 särskilt utsedda handläggare på berörda myndigheter. Projektet väntas pågå till sista mars Projektet skall därefter utvärderas. Bedrägeriutredningarna hos polisen utreds av allmänna utredningsrotlar, i vissa fall av närpoliser. En särskild enhet som utreder bedrägerier hos polisen finns bara på en ort. Samtliga kamrar önskar ett närmare samarbete med polisen. Vad gäller gemensamma prioriteringar och gemensam planläggning med polisen av bedrägeriärenden efterlystes riktlinjer. Flertalet kamrar är av den uppfattningen att det i vissa fall är svårt att styrka uppsåt vid bedrägerier mot försäkringskassan; inte alltför sällan är dokumentationen från Försäkringskassan bristfällig. När förutsättningar föreligger utfärdar de flesta kamrar strafföreläggande med villkorlig dom och dagsböter. Beträffande bedrägerier med IT-anknytning framkom att utbildning i denna ärendetyp är viktig och nödvändig. Sammanfattningvis är det en rätt splittrad bild som framkommer, särskilt i fråga om samverkan med andra myndigheter. Det framstår som angeläget att utbildning äger rum, att samverkan med andra myndigheter ökar och att gemensamma prioriteringar med polisen läggs fast. Söderortskammaren Vid ett besök hos UC Stockholm under våren 2005 framförde Försäkringskassan Stockholms län önskemål om att UC Stockholm skulle granska fem ärenden som Försäkringskassan hade polisanmält men som sedermera hade lagts ner av Söderortspolisen. Efter granskningen av de aktuella ärendena fann UC Stockholm inte skäl till ändring i någon av de nedlagda anmälningarna. 17

18 6. Kontaktåklagare för bedrägeriutredningar Som tidigare nämnts framkom önskemål i samband med det bedrägeriseminarium som Riksåklagaren anordnade hösten 2004 att det skulle finnas kontaktåklagare för bedrägerifrågor. Med anledning här av finns sedan våren 2005, på UC Stockholms initiativ, på varje åklagarkammare en särskild kontaktåklagare som utsetts av kammarchefen. Kontaktåklagarna har besvarat en enkät från UC Stockholm angående samarbetsfrågor, eventuella problem samt åklagarens bedömning av utbildningsbehovet vid komplicerade bedrägerier och IT-brott. Under hösten 2005 anordnade UC Stockholm seminarier med kontaktåklagarna då olika frågor diskuterades. Förutom det som nämns under avsnittet Kortbedrägerier dryftades bl.a. riktlinjer för snyltningsbrott, samverkansprojekt med andra myndigheter, utbildningsbehov, gränsen mellan normalbrott och grovt brott vid systematiskt bidragsfusk och Iikgiltighetsuppsåtet i förhållande till grov oaktsamhet. Det inlämnades också domar avseende bedrägerier med s.k. skimmade kort. UC Stockholms har sammanställt en praxisöversikt på området (se nedan avsnitt 7). Genom nätverket för kontaktåklagare för bedrägerifrågor har skapats goda möjlighet att snabbt sprida information om domar m.m. Samtidigt ges reella möjligheter till erfarenhetsutbyte om t.ex. nya företeelser inom bedrägeriområdet. Dessutom har genom nätverket skapats förutsättningar för ett allmänt diskussionsforum om straffmätningsfrågor, gärningsbeskrivningar, praxisfrågor, utbildningsbehov m.m. UC Stockholm kommer att verka för att nätverket får en bra plattform bl.a. genom att anordna regelbundet återkommande seminarier för kontaktåklagarna. På UC Stockholms hemsida finns en aktuell lista med namnen på respektive kammares kontaktåklagare gällande bedrägerier. 18

19 7. Skimmade kort m.m. Det finns många nya fenomen där kort på skilda sätt används i samband med bedrägerier. Här följer en kortfattad beskrivning av några företeelser. Skimmade kort. Man kopierar ett originalkort genom att dra det genom en liten kortläsare (skimmer) varefter informationen sedan används för att tillverka förfalskade kontokort. Phishing. sänds till en stor målgrupp med syfte att förmå mottagaren att lämna ut sin identitet/kontonummer för att sedan användas i bedrägligt syfte. Libanesiska Loopar. T.ex. en plastbit, som monterats vid en bankomat, i vilken man skurit ut en springa. Bakom plastbiten sitter en ögla (loop) som fångar upp kortet. En lucka bakom springan hindrar kortet från att komma ut igen. Gärningsmannen iakttar när offret knappar in sin kod och kan, när offret givit upp sina försök att få tillbaka kortet, ta ut kortet, knappa in koden och tömma kontot. Vid åklagarstämman den 13 september 2005 var en av programpunkterna en genomgång av olika typer av kortbedrägerier. En kartläggning av domar gällande bedrägerier med s.k. skimmade kort har gjorts av UC Stockholm. Sammanställningen finns tillgänglig på Utvecklingscentrum Stockholms hemsida, se RättsPM Bedrägerier rättsfallssammanställning avseende skimmade kort. 19

20 8. Västeråsmodellen en samverkansmodell I samband med Åklagarstämman den 13 september 2005 under punkten Bedrägeribrotten Brottsutredningarnas svarta hål redogjorde chefsåklagare Anders Jacobsson. Åklagarkammaren i Västerås, för en lokal samverkansmodell i Västmanland mellan åklagarkammaren, polismyndigheten och Försäkringskassan. Det främsta syftet med samverkansmodellen är att höja lagföringen vad gäller misstänkt bidragsfusk. Västeråsmodellen påbörjades fullt ut hos polismyndigheten och åklagarkammaren i oktober 2005 och hos Försäkringskassan under november Det har upplysts att samarbetet mellan de berörda parterna har fungerat mycket bra, att kvaliteten på utredningarna har höjts och att Försäkringskassan anmält fler brott än tidigare. Under november 2005 gjorde Försäkringskassan 10 polisanmälningar om misstänkt fusk och Försäkringskassan förbereder ca nya polisanmälningar. Som en jämförelse kan nämnas att under sista halvåret 2004 polisanmälde Försäkringskassan i Västmanland sammanlagt 19 misstänkta försäkringskassebedrägerier. Under hösten 2006 kommer en utvärdering av samverkansmodellen att göras. Avsikten är att kontrollera bl.a. genomströmningstider och lagföringsprocent. Efter åklagarstämman har flera åklagarkammare visat intresse för att använda samma modell som Västerås. UC Stockholm har därför presenterat en del material från modellen på hemsidan. UC Stockholm avser att verka för att Västeråsprojektet eller liknande samverkansmodeller får genomslag i landet. En närmare beskrivning av samverkansmodellen finns i en särskild rättspromemoria som också finns på Utvecklingscentrum Stockholms hemsida, se RättsPM Bedrägerier en samverkansmodell Västeråsmodellen. 20

21 9. Manual för checklistor i bedrägeriutredningar För att underlätta och förenkla arbetet för åklagarna i mindre komplicerade utredningar om bedrägerier t.ex. försäkringskassebedrägerier har UC Stockholm samlat in mallar och checklistor från åklagare som antingen själva upprättat sådana eller som haft sådana tillgängliga. UC Stockholm bedömer att bifogade checklistor och mallar på gärningsbeskrivningar kan förenkla och effektivisera arbetet. (Se bilaga). 21

22 10. Utbildning Behovet av utbildning och specialisering har analyserats. Det konstaterades redan vid seminariet 2004 att det fanns stora brister vid hanteringen av brottstypen. Vid seminariet efterfrågade deltagarna bl.a. utbildning. De såg också gärna ett återinförande av bedrägerirotlar med särskilda åklagare kopplade till dessa. Genom de uppgifter som lämnats vid tillsynsbesöken och av kontaktåklagarna har framkommit att utbildningsbehovet är mycket stort. Eftersom många bedrägerier på senare tid visat sig vara IT-relaterade på olika sätt är det viktigt att åklagarna även här ges möjlighet till utbildning. Inom polisväsendet, där också utbildning saknats de senaste åren, planeras nu för en nysatsning på det här området. Utbildning vad gäller grova förmögenhetsbrott har under senare år varit i stort sätt obefintlig. I grundkurs lll i åklagarutbildningen finns för närvarande en endagsföreläsning om förskingring, trolöshetsbrott och bedrägeribrott. Utbildning för åklagare vad gäller bedrägerier av mängdbrottskaraktär t.ex. försäkringskassebedrägerier saknas i grundutbildningen. UC Stockholms bedömning är att utbildningen för åklagare gällande bedrägerier måste uppgraderas. Det gäller såväl i fråga om faktakunskap om nya företeelser som metod- och samverkansfrågor. Många av dessa frågor har sin givna plats redan i åklagarutbildningen. Även för de mer erfarna åklagarna som arbetat en hel del med bedrägeriutredningar finns det ett starkt behov av utbildning. Vi förordar därför att det med några års mellanrum anordnas sådan vidareutbildning där kursens innehåll och längd inte får vara statiskt utan helt anpassas till rådande behov. 22

23 11. Rekommendationer Mot bakgrund av vad som kommit fram lämnas följande rekommendationer för den framtida inriktningen av utvecklingsarbetet En kraftfull omvärldsbevakning måste ske En ökad uppmärksamhet måste ske beträffande risker för nya företeelser av bedrägerier En ökad samverkan med intressenter som polisen och Försäkringskassan är nödvändig för att öka kvaliteten på förundersökningarna och för att öka lagföringen En uppgradering av utbildningen för åklagare måste ske för att tillförsäkra åklagarna rätt kompetens Nätverket av kontaktåklagare bör bestå och vidareutvecklas. När det gäller ärendehanteringen av bedrägeriutredningar visar granskningen att följande åtgärder kan bidra till snabbare och kvalitativt bättre utredningar Använd checklistor och mallar på gärningsbeskrivningar för att förenkla och effektivisera arbetet Vidta relevanta utredningsåtgärder i varje ärende Tillse att åklagare med särskilt intresse och kompetens utreder bedrägerier Samordna ärendena 23

24 Bilaga Checklista bedrägerirekvisit Bedrägeri 9 kap. 1 1.st brottsbalken Den som medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, dömes för bedrägeri till fängelse i högst två år. Bedrägeribrottets huvudrekvisit är 1) Vilseledande varigenom någon förmås till en disposition 2) Denna disposition kan bestå i handling eller underlåtenhet 3) Denna handling eller underlåtenhet skall innebära en förmögenhetsöverföring 4) Vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denne är 5) Uppsåt Förmå någon till handling eller underlåtenhet För bedrägeriansvar krävs att framkallandet av villfarelsen är kausalt i förhållande till dispositionen, nämligen så att denna inte skulle ha företagits såvida inte den oriktiga föreställningen framkallats, förstärkts eller vidmakthållits. 24

25 Ex på handling Köp Försäljning Försträckning Ex på underlåtenhet Bedrägeriansvar kan t.ex. ifrågakomma när en gäldenär genom vilseledande förmår borgenären att försumma att avbryta preskriptionstid med påföljd att fordringen preskriberas. För att underlåtenhet skall innebära ett vilseledande och kunna föranleda ansvar för bedrägeri, måste det föreligga speciella förhållanden så att underlåtenheten ter sig lika straffvärd som en positiv uppgift. Vilseledande - Att vilseleda någon betyder helt allmänt att förmedla en oriktig uppfattning om någonting till någon. - Vilseledandet skall enligt brottskonstruktionen bedömas från den vilseleddes perspektiv, inte från gärningsmannens perspektiv. Avgörande är det faktum att offret faktiskt blivit vilseförd, även om han var ovanligt lättlurad. Ex på vilseledande - En kreditsökande som lämnar en uppställning över sin ekonomi men utlämnar en skuldpost gör sig i regel skyldig till ett oriktigt och därmed vilseledande påstående. - Ett huvudfall av vilseledande är att någon framkallar en oriktig föreställning hos annan. Det krävs att påverkan sker i förledande riktning. Att enbart utnyttja någon annans villfarelse utan att påverka vederbörande i vilseledande riktning är inte straffbelagt som bedrägeri. Gärningsmannen skall genom sitt vilseledande ha förmått offret till disposition. - Vilseledande kan ske medelst förfalskning. Ex. förfalskat arbetsgivarintyg eller förfalskat läkarintyg. 25

26 Förmögenhetsöverföring - Dispositionen skall innebära vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denne är. Det betyder först och främst att frågan om förmögenhetsöverföring inträffat skall bedömas utifrån förhållandena vid tiden för dispositionen. - Beaktansvärd fara för slutlig förlust är att jämställa med skada, varför skaderekvisitet uppfylls i och med att dispositionen utsätter den vilseleddes förmögenhet för en så beskaffad fara för slutlig förlust respektive vinning. - Dispositionen skall inte endast medföra, utan innebära, skada och vinning. Det krävs dels att skadan och vinningen skall vara knuten till dispositionen på ett omedelbart sätt, dels att skadan och vinningen skall stå i visst samband med varandra, nämligen vara vad man kan betrakta såsom olika sidor av samma ekonomiska förändring, även om skadan och vinningen inte behöver vara lika stor. - Bedrägeriansvar är uteslutet så snart det brister i korrespondens mellan vinning och skada. Uppsåt - För bedrägeriansvar krävs uppsåt, som täcker vad som fordras enligt de objektiva rekvisiten för brottet. - Vilseledandet och den härav framkallade dispositionen skall fara täckta av full insikt eller likgiltighetsuppsåt. - Kravet på förmögenhetsöverföring skall vara täckt av direkt uppsåt, indirekt uppsåt eller likgiltighetsuppsåt. 26

27 Mallar gärningsbeskrivning GROVT BEDRÄGERI MEDELST URKUNDSFÖRFALSKNING Målsägande Försäkringskassan i Stockholms län, för talan genom åklagaren Gärning NN har under tiden uppburit sjukbidrag med tillhopa kronor. NN har vilselett tjänstemän vid kassan att bevilja och vid två tillfällen genom omprövning bevilja bidraget. Vilseledandet har bestått i att NN, som varit patient hos dr.. vid Smärtkliniken Kronan i Sundbyberg, den..., den... och den..till försäkringskassan i Stock-holm ingivit tre sjukbidragsutredningar där NN givit sken av att dr.. ingivit handlingarna och där han själv, falskeligen och med fara i bevishänseende, skrivit handlingen och undertecknat densamma med dr namn. Gärningen har inneburit skada för kassan och vinning för NN med kronor. Brottet är grovt då NN brukat falsk handling och då det avser betydande belopp. 27

28 BEDRÄGERI OCH URKUNDSFÖRFALSKNING Målsägande Försäkringskassan i Stockholms län, för ej talan Gärning NN, som till försäkringskassan i Stockholms län anmält, att han under tiden 20 mars maj 2005 varit sjuk, har medelst vilseledande förmått tjänsteman vid försäkringskassan i Stockholms län att till honom utge sjukpenning med 244 kronor per dag under tiden 21 mars - 20 maj Vilseledandet har bestått i att NN till styrkande av att han varit sjuk den 28 mars 2005 till kassan ingivit ett läkarintyg på vilket NN falskeligen och med fara i bevishänseende ändrat slutdatum för sjukskrivningsperioden från 30 mars till 30 maj Gärningen har inneburit skada försäkringskassan med.. kronor och motsvarande vinning för NN. 28

29 BEDRÄGERI Målsägande Försäkringskassa i Stockholms län, för ej talan Gärning NN har vid fem tillfällen under tiden den 24 januari 2005 till juni 2006 i Stockholm medelst vilseledande förmått tjänsteman vid försäkringskassan i Stockholms län att utbetala sjukpenning utbetala förtidspension utbetala tillfällig föräldrapenning vilket inneburit vinning för NN och skada för försäkringskassan med.. kronor. Vilseledandet har bestått i att NN förtigit att han under tiden utfört arbete underlåtit att meddela kassan att han helt eller till viss del återfått arbetsförmåga förtigit att han under tiden uppburit tillfällig föräldrapenning. 29

30 SOCIALFÖRSÄKRINGSBEDRÄGERI NN har under tiden den.. till den.. medelst vilseledande förmått företrädare för socialnämnden i X-stad att till honom utbetala orättmätiga kr. Vilseledandet har bestått i att NN i samband med ansökningar om socialbidrag Alt. ex 1. lämnat oriktiga uppgifter om t, ex. inkomster, hyra 2. underlåtit att lämna uppgifter om att han exempelvis erhållit A-kassersättning, inkomster från förvärvsarbete eller haft tillgångar m.m. 3. underlåtit att efter det att han beviljats och erhållit socialbidrag underrätta socialnämnden om att han fått ändrade förhållanden som har betydelse för bidraget. NN:s förfarande har inneburit vinning för NN med kr och motsvarande skada för socialnämnden i X-stad. 30

31 SOCIALFÖRSÄKRINGSBEDRÄGERI (försäkringskassan) NN har under tiden den...till den...i X-stad medelst vilseledande förmått företrädare för Försäkringskassan i Västra Götalands län att Alt. ex utbetala sjukpenning utbetala förtidspension utbetala föräldrapenning, Vilseledandet har bestått i att NN Alt. ex. 1. förtigit att han under tiden den... utfört arbete och erhållit inkomst i form av 2. oriktigt påstått att han vårdat sjukt barn trots att barnet vistas i skolan och han förvärvsarbetat 3. underlåtit att efter det att han beviljats och erhållit exempelvis sjukersättning underrätta försäkringskassan om att han fått ändrade förhållanden som har betydelse för ersättningen. NN:s förfarande har inneburit vinning för NN med kr och motsvarande skada för Försäkringskassan i Västra Götalands län. 31