KULTURMILJÖUNDERLAG/ROSENLUND! Betty Andersson, Sanne Andersen, Linn Ljunggren & Desiré Stegersjö December 2013

Transkript

1 KULTURMILJÖUNDERLAG/ROSENLUND Betty Andersson, Sanne Andersen, Linn Ljunggren & Desiré Stegersjö December 2013

2 SAMMANFATTNING Detta kulturmiljöunderlag över Rosenlund har tagits fram av Betty Andersson, Sanne Andersen, Linn Ljunggren och Desiré Stegersjö vid Bebyggelseantikvariskt program på Göteborgs Universitet. Ett kulturmiljöunderlag för Rosenlund har tagits fram på grund av de pågående förändringarna som sker. Rosenlund omfattas av lagskydd i form av Miljöbalken, Lagen om kulturminnen och Plan- och bygglagen. Syftet med detta arbete är att arbeta fram ett kulturmiljöunderlag för att förstå den process som det innefattar. Avgränsningen består av tre nivåer där primärområdet inbegriper Rosenlundsgatan. Utifrån DIVE-metoden har frågeställningar formulerats, rörande områdets karaktär och historiska utveckling, vilka besvaras senare i arbetet. För att förstå synen på landskap har fyra perspektiv har tillämpats; internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. I dessa perspektiv presenteras synsätt, lagforum och problematik. Underlaget har strukturerats enligt DIVE-metoden med kompletteringar av GIS, Kvalitativ Stedsanalys och Lynch. Rosenlund är en stadsdel i Göteborg som är belägen Inom Vallgravens sydvästra hörn. De geografiska förutsättningarna är Rosenlundskanalen, Göta Älv och berget Otterhällan. Området har utvecklats från 1600-talet och inbegriper därav flera tidslager vilka i historiken representeras genom; Otterhällan, Befästningen, Arsenalen, Fiskhandeln och Feskekôrkan, Spinneriet, Gamla Latin, Engelska kyrkan, Rosenlundsverket, Rosenlundsbyggnaden, Före detta Skattehuset, Före detta Televerkets kontor och Före detta Rikspolisstyrelsens hus. Samt kontexten av stadsplanering, visualiserat genom kartöverlägg, dessutom en sammanställning av historiken i ett tidsfönster. Karaktäriseringen utgår från dagens Rosenlund vilket till största del består av en bred och trafikerad gata kantad av bebyggelse. Gränserna markeras av Rosenlundskanalen, Kungshöjd, Hvitfeldtsplatsen och Esperantoplatsen. Området består av bebyggelse med ett strikt arkitektoniskt uttryck med hårda materialval där nyare och äldre bebyggelse blandas. En avsaknad av grönska bidrar till ett hårt och grått uttryck på platsen. Rosenlund och Kungshöjd består av flera utsiktspunkter där siktlinjer går bland annat till Korsvägen, Liseberg, Skansen Kronan, Masthugget och Hisingen. I ett led att ta del av allmänhetens åsikter har undersökningar utförts i form av enkätundersökning, intervju med en boende samt en områdesvandring. Vissa påtagliga ämnen som har framkommit av detta är bland annat Feskekôrkan som viktig plats samt en önskan om ett

3 mer levande Rosenlund. Färgsättning och material i Rosenlund bebyggelse karaktäriseras av gult göteborgstegel, brun plåt, grå betong och vit carraramarmor. Byggnadshöjden varierar men den modernare bebyggelsen längs med Rosenlundsgatans norra sida består av högre våningsantal än resterande. För att få ett brett perspektiv sätts Rosenlund i relation till de fyra perspektiven genom relevans till synsätt, lagforum och problematik. Värderingsynen grundas på att värde i relation till kulturarv är något komplext som bör ses ur många olika aspekter. Dessutom att detta synsätt ställer nya krav på arbetet kring definiering och värdering av kulturarvet. Värderingen delas upp i funna materiella och immateriella värden, vilka alla speglar Rosenlunds olika tidslager; militärt, fiske, industri och kontor. Riktlinjer för framtiden sammanfattas med att de materiella värdena funna ska gestalta de immateriella värdena. Dessutom ska eventuell ny bebyggelse harmonisera med befintlig. Valda frågeställningar har i arbetets slutskede besvarats med att Rosenlunds historiska lager visar på de materiella och immateriella värdena. De valda analysmetoderna har gett en bra överblick av området då de kompletterar varandra.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND AKTUELL SITUATION AKTUELLT LAGSKYDD SYFTE AVGRÄNSNING FRÅGESTÄLLNINGAR PERSPEKTIV I LANDSKAPSPLANERING INTERNATIONELLT NATIONELLT REGIONALT LOKALT METOD METOD FÖR HISTORIK METOD FÖR KARAKTÄRISERING METOD FÖR VÄRDERING METOD FÖR RIKTLINJER INFÖR FRAMTIDEN ROSENLUND HISTORIK OTTERHÄLLAN CAROLUS REX ARSENALEN FISKHANDELN OCH FESKEKÔRKAN FÖRE DETTA SPINNERIET GAMLA LATIN ENGELSKA KYRKAN ROSENLUNDSVERKET ROSENLUNDSHUSET FÖRE DETTA SKATTEHUSET FÖRE DETTA TELEVERKETS KONTOR FÖRE DETTA RIKSPOLISSTYRELSENS HUS STADSPLANERING TIDSFÖNSTER KARAKTÄRISERING OMRÅDESBESKRIVNING Orienteringsrummet Identifikationsrummet Siktlinjer Resultat av Allmänhetens åsikter Byggnadsbeskrivning OMRÅDESINVENTERING Internationellt Nationellt Regionalt Lokalt VÄRDERING VÄRDERINGSGRUND KULTURHISTORISK VÄRDERING RIKTLINJER FÖR FRAMTIDEN SLUTSATS BESVARANDE AV FRÅGESTÄLLNINGAR SLUTDISKUSSION KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING OTRYCKTA KÄLLOR ARKIVHANDLINGAR MUNTLIG KÄLLA TRYCKTA KÄLLOR LITTERATUR ELEKTRONISKA KÄLLOR ILLUSTRATIONSFÖRTECKNING BILAGOR... 47

5 1. INLEDNING 1.1. Bakgrund Kulturmiljöunderlaget har tagits fram av Betty Andersson, Sanne Andersen, Linn Ljunggren och Desiré Stegersjö under kursen Antikvariskt projektarbete II på 7,5 hp, vid bebyggelseantikvariskt program på Göteborgs Universitet. Kursens mål är att inneha färdigheter att arbeta med olika värderingsmetoder och analyssätt för bebyggelsemiljöer. Under höstterminen har gjorts en gruppvis fördjupning i arbetsprocessen med framtagandet av kulturmiljöunderlag och kulturmiljöanalyser inom kulturmiljösektorn. Detta genom föreläsningar, individuella arbeten och slutligen ett grupparbete kring olika exploateringsärenden i Göteborg. Arbetsprocessen har varit uppdelad i två kurser, Antikvariskt projektarbete I och II, i en teoretisk samt en praktisk del Aktuell Situation Ett kulturmiljöunderlag för området Rosenlund i Göteborg har efterfrågats av Göteborgs stadsmuseum och ligger som grund för detta underlag. Rosenlund är en stadsdel där nytt och gammalt möts och är för tillfället under en pågående förändring då Göteborgs stad genomför en upprustning med bland annat en ny lekplats, bättre belysning samt inglasning av arkaderna 1. Detta som ett led i att öka tryggheten. Dessutom är en ny bro planerad mellan Feskekôrkan och Haga. Rosenlund kommer även att påverkas av Västlänken i det fall planerna på en station vid Haga förverkligas (Stadsbyggnadskontoret Göteborg). Området är approprierat av små och stora privata företag och statliga myndigheter. Därav finns det många olika intressen att ta hänsyn till vid en kulturmiljöanalys. En förfrågan lämnades 2012 från fastighetsägare i Rosenlund till Göteborgs Stadsbyggnadskontor angående planbesked. Detta avseende en ansökan av en ny detaljplan för fastigheterna i Rosenlund. Fastighetsägarna vill lägga till våningar på markerade byggnader 2 samt bygga om dem för att tillåta bostäder. Mellan fastighet 40:14 och 69:5 föreslås en offentlig hiss (Stadsbyggnadskontoret Göteborg). Planarbetet fortgår. Figur 1. Översikt av de byggnader som omfattas av planförslaget 1 Under år 2013, samtidigt som detta kulturmiljöunderlag framställs. 2 Se Figur 1. 1

6 Aktuellt Lagskydd Rosenlund och Otterhällan klassas som riksintressen enligt MB 3 kap. 3 och 4 då de består av kulturhistoriskt värdefulla miljöer (Herklint, Lind & Sedenmalm, 1992, s. 10). Göteborg som faller under PBL kap. 8 främst 13, 14 och 17 (SFS 2010:900). Detta innefattar även Rosenlundsområdet. Det finns ett byggnadsminne, Feskekôrkan, som är skyddad enligt KML kap. 3 och en fornlämning, Carolus Rex, som är skyddad enligt KML kap. 2, vilket innebär att; Det är förbjudet att utan tillstånd enligt detta kapitel rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning (SFS 1988:950). Detta innebär att inga markarbeten får utföras utan tillstånd från Länsstyrelsen (SFS 1988:950). PBL reglerar mark- och vattenanvändning. Den styr hur översiktsplaner och detaljplaner skall utformas, vilket innebär stadgar för hur städer och stadsdelar kan/får förändras. PBL stipulerar även att en byggnadsnämnd ska existera i varje kommun och deras uppdrag är bland annat att verka för en god byggnadsmiljö. Göteborgs stad har skapat ett bevarandeprogram, Kulturhistorisk värdefull bebyggelse, detta är en samling med värdefull bebyggelse i 3 Tidigare gällde NRL (Naturresurslagen) 2 kapitlet, upphörde 1999 och ersattes av miljöbalken. 2

7 1.2. Syfte Syftet med kulturmiljöunderlaget är att identifiera de kulturhistoriska värden som finns i Rosenlund. En kulturmiljöanalys görs för att förstå omgivningen och dess helhet i ett bredare perspektiv. Genom denna arbetsprocess lyfts frågor rörande värdering av platsen, nuvarande brukande och framtida möjligheter för Rosenlund. Detta med hjälp av utvalda analysmetoder Avgränsning Avgränsningen i kulturmiljöunderlaget består av tre nivåer. Ett primärområde, ett sekundärområde samt ett tertiärområde. Primärområdet inbegriper Rosenlundsgatans sträckning från Hvitfeldtsplatsen till Esperantoplatsen, inklusive dessa två platser. Sekundärområdet inbegriper området nordväst om Esperantoplatsen, där Rosenlundsverket är beläget, öster om Hvitfeldtsplatsen, delar av Kungshöjd samt angränsande område på andra sidan av Rosenlundskanalen. Tertiärområdet inbegriper andra relevanta delar av Göteborg, främst de som påverkar Rosenlund i form av siktlinjer. Figur 2. Avgränsningsområde, primärområde grönt, sekundärområde rött. 4 Se Kapitel 1.6. Metod. 3

8 1.4. Frågeställningar Följande frågeställningar kommer att besvaras i kulturmiljöunderlaget för att ge en helhetssyn samt vara ett stöd både i den rådande exploateringssituationen och för framtida åtgärder. Vad berättar dagens landskap och miljö om Rosenlunds ursprung, utveckling och karaktär? Vilka materiella och immateriella karaktärsdrag har och har haft en speciell betydelse i området och varför? Vilka historiska delar och karaktärsdrag har ett speciellt värde, hur kan de bevaras och/eller utvecklas på ett hållbart sätt? Genom att svara på dessa frågor fås en beskrivning av Rosenlunds historiska karaktär, en värdering av de kulturhistoriska värdena samt utvecklingsmöjligheterna i området. Figur 3. Flygfoto över Göteborg Inom Vallgraven 1932 Figur 4. Flygfoto över Rosenlund och Kungshöjd

9 1.5. Perspektiv i landskapsplanering Landskapet är uppbyggt av flera olika komponenter och är en ständig föränderlig process vilket ska tas i beaktande vid antikvarisk verksamhet. Landskap innehåller flera värdegrunder och med hjälp av nedan presenterade landskapsperspektiv samt relevanta lagrum och riktlinjer, tydliggörs detta. Kulturmiljöunderlaget inbegriper detta breda spektra. Detta både gällande det immateriella och materiella kulturarvet. Nedan presenterade fyra landskapsperspektiv överlappar varandra. Kulturmiljöunderlaget applicerar dessa landskapsperspektiv på Rosenlund i karaktäriseringen Internationellt The Burra charter verkar för bevarandet av kulturella platser i Australien med stor insikt i det immateriella kulturarvet; including those embodied in sense of place, and the meanings and association that places have for people. (Worthing & Bond, 2008, s. 59). Denna insikt i det immateriella kulturarvet har medfört att The Burra charter även legat till grund för bevarandeplaner runt om i världen. The Washington charters fokusområde är historiska städer. Detta charter syftar till att identifiera behovet av en helhetssyn, samt integrerade strategier för bevarande (Worthing & Bond, 2008, s. 56), such areas embody the values of traditional urban areas (Worthing & Bond, 2008, s. 28). The Washington charter verkar även för att en bredare syn på ekonomiska samt sociala utvecklingsfrågor skall få större plats i den fysiska planeringen (Worthing & Bond, 2008, s. 56). Historic Urban Landscape, HUL, är en rekommendation från UNESCO gällande historiska städer, med verktyg för en hållbar utveckling. Städer växer och får en annan funktion än de tidigare haft, och det finns inte alltid utvecklade metoder för att ta sig an denna problematik. Globala processer och olika aktörers viljor är det som styr bevarandet, såsom ekonomiska intressen och turism (Bandarin, 2011, s. 179). Krav på större skalor utan att harmonisera med omkringliggande karaktärer kan ha en oåterkallelig och skadlig effekt på den historiska stadens fysiska och visuella integritet, samt dess sociala och kulturella värden (Bandarin, 2011, s. 180). HUL vill visa på att stadsmiljöer präglas av flera lager som är värdefulla, både skapat av människan och av naturen. Genom att se till dessa lager är det lättare att identifiera platsen och vad som är lämpligt i bevarandestrategier (Bandarin, 2011, s. 181). HUL rekommenderar en utveckling av skyddsinstrumenten, som till exempel ovan nämnda charter, med fokus på en hållbar utveckling (Bandarin, 2011, s. 181). 5 Se Kapitel Områdesinventering. 5

10 Nationellt I Sverige förhåller lagstiftningen sig bland annat till den Europeiska landskapskonventionen, ELC. Fokus ligger på ett bredare beaktningssätt, att landskap är till för alla och belyser att landskap är en kulturyttring (Europeiska rådet, 2000). Riksdagen har antagit 16 miljömål där mål 15 är av intresse i detta kulturmiljöunderlag. Mål 15 ska främja en god bebyggd miljö, naturoch kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas samt byggnader ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt (Naturvårdsverket, 2012). Inom den offentliga förvaltningen i Sverige finns en tendens till att dela upp landskapsvården mellan natur- och kulturlandskap istället för att behandla det som en helhet (Antonsson, 2003, s. 281, Germundsson, 2005, s. 25 ff., Taylor & Lennon, 2011, s. 537). Denna typ av förvaltning medför att vården ofta blir ensidig, utan ett objektivt åsiktsinhämtande från andra aktörer (Antonsson, 2003, s. 291). Uppdelningen bidrar även till att de aktörer som är med att bedriva landskapsarbetet tenderar att motarbeta varandra på grund av olika bakgrunder och professionell inriktning (Antonsson, 2003, s. 287 ff., Olsson, 2003, s. 20) Regionalt Många kulturhistoriskt intressanta miljöer ligger i attraktiva områden för ny bebyggelse och annan exploatering, och kan fungera som en tillgång för planeringen av de nya byggnader och anläggningar. Utvecklingen kan ske i samklang med de kulturhistoriska värdena (Länsstyrelsen Västra Götaland). Då, som citatet ovan förklarar, många av de kulturhistoriskt intressanta miljöerna ligger i attraktiva områden måste en balans ske mellan bevarande och exploatering. De historiska landskapens spår ska bevaras, och det ska skapas förutsättningar så att de kan göras tillgängliga och brukas. Länsstyrelsen i Västra Götaland påpekar också att ett av kulturmiljöenhetens viktigaste ansvarsområden rör påverkan av landskap vid utbyggnader av infrastruktur och bebyggelse (Länsstyrelsen Västra Götaland). Det är av vikt att dessa riktlinjer tas hänsyn till i detta kulturmiljöunderlag. En problematik med en nationell kulturarvspolitik är att det skapas en ensidig nationell bild av kulturarvet. Regionala skillnader suddas ut och anpassas i den nationella uppfattningen om vad som är traditionellt äkta, därmed ignoreras till viss del enskilda landskaps unika arv (Germundsson, 2005, s. 21 ff.). 6

11 Lokalt Göteborgs stad har utvecklat ett bevarandeprogram, Kulturhistorisk värdefull bebyggelse. Inom detta program har flera byggnader av en kulturhistorisk värdefull karaktär samlats. Detta bevarandeprogram svarar under PBL kap. 8. KML reglerar bland annat fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen, vilket kan återfinnas i Rosenlund. Det är Länsstyrelsen som ansvarar för att dessa lagar och förordningar efterföljs under övervakande av Riksantikvarieämbetet. Riksintressen lyder under MB, dessa kan bestå av natur- och/eller kulturmiljöer. Göteborg har ett kulturellt riksintresse för stadsdelarna Inom Vallgraven. Genom att se till de värden som finns lokalt, och förstå dessa, går det även att arbeta med landskapet som ett föränderligt område (Germundsson, 2005, s. 21 ff., Wattchow, 2013, s. 95). Alla de faktorer som bidrar till en plats unika karaktär; människor, historia och kultur ger platsen en identitet (Wattchow, 2013, s. 87). En plats är det som upplevs och därför är även betraktaren en del av landskapet och dess upplevelse (Wattchow, 2013, s. 89 ff.). För att få fram en helhetsbild över platsen går det att se till de värden som tillskrivs denna (Wattchow, 2013, s. 90 ff.). Genom att se till alla aktörers intressen fås en så demokratisk behandling av bevarandet som möjligt. Ett större fokus bör ligga på privata individer då de påverkas mest av besluten. På det sättet blir demokratiseringen större (Olsson, 2003). Ett samarbete över gränserna, mellan privat och offentlig, medborgare och politiker, är viktigt för att förstå vilka värden som finns (Olsson, 2003, s. 20). Det mest grundläggande syftet för att infoga bevarande i samhällsplanering är för att kulturhistoriskt värdefulla landskap ger människor en känsla av identitet; en samhörighet gentemot samhället man befinner sig i (Walker, 2004, s. 10). Samtidigt måste den befintliga miljön möta de krav och behov som finns i vårt moderna samhälle (Olsson, 2003, s. 15). 7

12 1.6. Metod Kulturmiljöunderlaget använder DIVE-metoden genom en inledning med frågeställningar samt en avslutning. Pedagogiska hjälpmedel i form av Excel-schema, planeringsmöten, informantbokning, tidsfönster, tabeller och faktarutor används också. DIVE har även använts för strukturen i arbetet; Describe = Historik Interpret = Karaktärisering Valuate = Värdering Enable = Riktlinjer för framtiden Metod för Historik Kapitel 2.1. Historik är framtaget dels ur arkivmaterial från Stadsbyggnadskontoret i Göteborg och Göteborgs Stadsmuseums arkiv 6. Dels med hjälp av litteraturstudier rörande Rosenlund med omnejd. Visualisering av Rosenlunds utveckling görs i enlighet med DIVE-metoden i kulturmiljöunderlaget med hjälp av tidsfönster och kartor. 6 Faktarummet 8 För att systematisera informationen, som ett komplement till DIVE, har GIS använts i form av kartöverlägg skapade i ARC-map, detta för att visa hur landskapet har förändrats. Tidsfönstret grundar sig i DIVE men förtydligas med hjälp av två analysrum ur Kvalitativ Stedsanalys; minnes- och historierummet. Metod, utarbetad av Riksantikvarieämbetet, för att sortera, diskutera och bearbeta information. GIS Geografiskt informationssystem " Ett datasystem bestående av geografisk information med förmågan att gestalta och analysera dessa (Harrie, 2013, s. 21). DIVE står för Describe/Beskriva, Interpret/Tolka, Valuate/Värdera och Enable/Aktivera. DIVE " Exempel på GIS-program; Google maps, ARC-map Strukturen kompletteras med förberedelser innan samt avslutande sammanfattning (Reinar & Westerlind, 2009, s. 6 ff.).

13 Metod för Karaktärisering I Kapitlet 2.2. Karaktärisering har DIVE-metoden kompletterats med andra analysmetoder för att bättre tolka landskapet. De två analysrummen, orienterings- och identifikationsrummet, taget ur den Kvalitativa Stedsanalysen har istället använts. En ytterligare teoretisk ansats är baserad på den teori Kevin Lynch presenterar. Detta har utförts genom att först peka ut karaktärsdrag och sedan genom dem formulera en enkätundersökning för att kunna ta del av allmänhetens åsikter. Den utfördes vid olika tidpunkter under dagen, mellan 9.00 till Ett försök till att fånga upp människor av blandade åldrar och kön gjordes, för att få en bredare syn på Rosenlund. För ytterligare Kevin Lynch The Image of the City " Staden är inte enbart en fysisk företeelse utan något som måste ses genom invånarnas ögon. " Analysindelning i tre komponenter; identitet, struktur och betydelse. " Två undersökningsdelar; 1. En utbildad observatör undersöker platsen och kartlägger olika element som framträder. 2. Allmänhetens åsikter och bild av området undersöks (Lynch, 1964, s. 8). åsiktsinsamlande har en deltagandeaktivitet genomförts i form av en gruppvandring med boende i Kungshöjd. Dessutom har en längre intervju också genomförts med en av dessa. Detta för att få fram de immateriella värdena som tillskrivs och även övriga associationer med platsen. Kvalitativ Stedsanalys " En del av den norska Stedsanalysen som är ett hjälpmedel för utarbetande av landskapsanalyser. " Utgår från att beskriva omgivningen som den framträder med rumsstruktur och karaktär. " Fyra analysrum; 1. Orienteringsrummet: gränser, höjder, vattenvägar, strandkanter, siluetter, landmärken, riktningar och rumsförbindelser. 2. Identifikationsrummet: Takstrukturer, färger, material, former och annat som manifesterar stadskaraktären. 3. Minnesrummet: Förståelse för uppkomsten av grupperingar, landmärken och rumsformer. 4. Historierummet: Analysering av olika tidsepoker och betydelsefulla skeenden som går att avläsa eller har påverkat platsen (Skjeggedal, 1993, s. 28). 9

14 Metod för värdering Kapitel 2.3. Värdering utgår dels från Kapitel 1.5. Perspektiv i landskapsplanering och dels från Kapitel Värderingsgrund. DIVEmetoden appliceras även inom värderingen och då i form av tabell som hjälpmedel för att tydliggöra de funna värdena Metod för Riktlinjer inför framtiden Kapitel 2.4. Riktlinjer för framtiden är en del av DIVE-metoden som syftar till att sammanfatta de resultat vilka uppnåtts i föregående kapitel; 2.1. Historik, 2.2. Karaktärisering och 2.3. Värdering. Dessutom att ge riktlinjer för bevarande och utveckling av de värden vilka utpekats som karaktäristiska, betydelsefulla, värdefulla och möjliga att utveckla. 10

15 2. ROSENLUND Rosenlund är en stadsdel i Göteborg som är belägen Inom Vallgravens sydvästra hörn. De geografiska förutsättningarna i Rosenlund karaktäriseras av vatten i form av Rosenlundskanalen och Göta älv, samt av Kungshöjd beläget på berget Otterhällan. Historiken innefattar all bebyggelse inom primärområdet samt relevant bebyggelse i sekundärområdet. Utanför Otterhällan och Kvarnberget under talet bestod marken mestadels av sumpmark. Bergsväggarna användes strategiskt för att skydda staden (Herklint, Lind & Sedenmalm, 1992, s. 12). Områdets karaktär bestod under talet av små trähus samt röda och gula tegelhus (Fredberg, 1977, s. 31). Sedan 1960-talet har Lilla och Stora Otterhällan utvecklats till ett område för bostäder och kontor (Herklint, Lind & Sedenmalm, 1992, s. 11). Namnet Rosenlund har ingen tydlig härkomst, två hypoteser existerar; eventuellt härstammar namnet från det tyska ordet ross som betyder häst. Detta för att korsningen mellan Stora och Lilla Otterhällan tidigare kallades för hästbacken. Den andra hypotesen grundar sig i att namnet kommer sig av de nyponbuskar som blomstrade i området innan bebyggelsen tog över (Göteborgs stadsmuseum) Historik Otterhällan I Göteborg finns tre bebyggda stadsberg: Kvarnberget, Stora Otterhällan och Lilla Otterhällan (Herklint, Lind & Sedenmalm, 1992, s. 10). När kasernen revs under 1900-talet fick Lilla Otterhällan namnet Kungshöjd (Lönnroth, 2003, s. 195). Figur 5. Vy över gamla Otterhällan från cirka

16 Carolus Rex Bastionerna på Lilla Otterhällan fungerade som utpost mot sydväst kring talet (Lönnroth, 2003, s. 327). Den fästningsgördel som gick kring Göteborg var formad enligt Holländska ideal; den var en bågformad sicksacklinje, hade vattengravar, orillons, jordvallar, bastioner och kurtiner. Planeringen för modernisering av försvarsverket påbörjades 1648 (Lönnroth, 1999, s. 26). Detta genomfördes mellan I Göteborg fanns det även tre portar med vindbryggor vilka benämndes Kungsporten, Drottningsporten och Carlsporten (Herklint, Lind & Sedenmalm, 1992, s. 13). Carls port låg i närheten av sluttningen till Lilla Otterhällan (Gulin, 1974, s. 10). År 1806 kom beslutet att rasera försvarsverket då den ansågs omodern. Detta ledde till att landfrontens murverk revs ner till marknivå. Västra delen av vallgraven grävdes om 1844 och är idag Rosenlundskanalen (Herklint, Lind & Sedenmalm, 1992, s. 21, Gulin, 1974, s. 17). Övriga delar av området fylldes igen och blev till mark som kunde bebyggas (Dahlgren & Bengtson, 2006, s. 41). Bastionen Carolus Rex klarade sig dock undan rivning, 1820 revs däremot Carls port (Fredberg, 1977, s. 36). Området på och kring bastionen omvandlades 1915 till rekreationsområde (Gulin, 1974, s. 11). Carolus Rex räknas som en fast fornlämning enligt KML (Fornsök). Figur 6. Beståndsdelar av en bastion Figur 7. Del av Carolus Rex 12

17 Arsenalen Mellan 1853 och 1859 uppfördes en försvarsanläggning, kallad Kasernen, på Lilla Otterhällan 7 ritad av överstelöjtnant August af Petersen (Göteborgs stadsmuseum). Anläggningen utgjordes av en quarré och hade fyra mindre tornbyggnader för vakter, den västra sidan fick ett salutbatteri med kanoner. Fasaden hade ett mittorn (Fredberg, 1977, s. 196). Under slutet av 1800-talet flyttade militären till Kviberg och kasernbyggnaden köptes av Richard Grauser (Fredberg, 1977, s. 196). År 1895 revs byggnaden till förmån för bostäder (Herklint, Lind & Sedenmalm, 1992, s. 26). Efter rivningen av kasernen uppfördes mellan ett bostadskvarter på Kungshöjd. Detta kvarter kallas idag för Arsenalen och byggnaden har flera stilelement från dess föregångare med tegelfasad och krenelerade hörntorn. Ursprungligen var det tre separata byggnader som byggdes ihop, de har utformats efter Eugen Thornburns skisser (Lönnroth, 2003, s. 327). Figur 8. Översikt av Kasernen 7 Nuvarande Kungshöjd. 13 Figur 9. Översikt av Arsenalen

18 Fiskhandeln och Feskekôrkan Fiskhandeln har varit en stor del av Göteborgs historia, som speglas i Rosenlund som länge var samlingsplats för fiskhandeln. År 1848 flyttades fiskmarknaden från kanalen vid Gustav Adolfs torg till Rosenlund (Fredberg, 1977, s. 180, Gulin, 1974, s. 24). Rosenlund blev då en livlig plats och vallgraven fylldes med båtar (Fredberg, 1977, s. 175). Handeln bedrevs i cirka 25 år innan Feskekôrkan uppfördes (Fredberg, 1977, s. 181). eftersom dessa stilelement lämpligen passade sig för att få in dagsljus i lokalen och förtydliga konstruktionen (Göteborgs stadsmuseum, 2000, s. 55 ff.) Den 10 oktober 2013 blev Feskekôrkan utnämnd till byggnadsminne enligt KML kap. 3. (BeBR). Under slutet av 1800-talet fram till 1916 fanns med anledning av fiskhandeln en färjförbindelse, mellan Pusterviksplatsen och Fisktorget. Denna hette Kalles färja och var en fyrkantig flotte med ett hål i mitten som styrdes med långa åror (Gulin, 1974, s. 25 f.). Feskekôrkan uppfördes 1874 bekostad av Renströmska fonden efter arkitekt Victor von Gegerfelts ritningar (Gulin, 1974, s. 29). Byggnaden mottogs skeptiskt men den blev tidigt en sevärdhet (Göteborgs stadsmuseum, 2000, s. 54). Till en början konkurrerade Feskekôrkan med månglare som höll till utanför men 1885 förbjöds försäljning av fisk utomhus och därmed befästes Feskekôrkan som fiskhall (Gulin, 1974, s. 29). Figur 10. Foto av Feskekôrkan Feskekôrkan fick sitt namn efter folkmun, dess ursprungliga namn var Fiskhallen. Byggnaden var medvetet utformad som en gotisk kyrka 14

19 Före detta Spinneriet Under 1800-talet ändrades vallgravens läge i Rosenlund vilket gav möjlighet att börja anlägga industrier på den nya marken (Lönnroth, 2003, s. 322). Delar av marken i Rosenlund köptes av Carl David Lundström som anlade ett bomullsspinneri där 1847 (Fredberg, 1977, s. 169). Det började som enbart industrilokaler men expanderade med magasin, portvaktshus samt kontor. Detta var 1850 den största industrin i Göteborg. Efter att Lundström avlidit bildar Charles Hills ett nytt bolag som övertar och expanderar lokalerna. År 1902 brinner tre av fabrikerna ner (Gulin, 1947, s. 41). I den enda kvarvarande fabriksbebyggelsen från Rosenlunds spinneri huserar numera Språkcaféet. För att göra plats till Götatunneln rev man västra flygeln på byggnaden (Lönnroth, 2003, s. 324) Gamla Latin Gamla Latin uppfördes som en skolbyggnad med tillhörande gymnastiksal år 1857 till Den byggdes i gult tegel i nyromansk stil och ritades av Hans Jacob Strömberg (Lönnroth, 2003, s. 273, Dahlgren & Bengtson, 2006, s. 54). Den uppfördes på Hvitfeldtsplatsen eftersom det möjliggjorde en skolgård som placerades mellan Gamla Latin och Engelska kyrkan. Gymnastiksalen revs under 1960-talet (Dahlgren & Bengtson, 2006, s. 54) Engelska kyrkan I närheten av Hvitfeldtsplatsen återfinns Engelska kyrkan, även kallad St Andrews Church, uppförd mellan 1855 till Den gula tegelkyrkan i nygotisk stil ritades av Adolf Wilhem Edelsvärd (BeBR). Kyrkan fick ett litet anspråkslöst torn och hade tidigare en anslutande tomt (Fredberg, 1977, s. 220). Figur 11. Före detta Spinneriet invändigt 15 Figur 12. Engelska kyrkan 1947 Figur 13. Gamla Latin 1901

20 Rosenlundsverket År 1846 byggdes det första stadsgasverket i Rosenlund och blev därmed det första av sitt slag i Skandinavien. Samma år, den 5 december, tändes gatubelysningen i Göteborg för första gången. Göteborgs stad började belysas med elektricitet 1878, ett led i vidare modernisering kom 1902 när även spårvagnarna elektrificerades (Göteborgs energi). Detta ledde till att gasverket delades upp i ett större och ett mindre kvarter, där det nya Elektricitetsverket uppfördes i det större. Det nya Elektricitetsverket förändrades sedan i takt med krav på modernisering och blev slutligen ombyggt till fjärrvärmeverk under 1950-talet. År 1983 fick fjärrvärmeverket sitt nuvarande utseende med blå plåtbeklädnad. Figur 14. Foto av det ursprungliga elverket 1910 Det mindre kvarteret omvandlades, i samband med Elektricitetsverkets uppförande , till kontor och personalrum (Lönnroth, 2003, s. 367 ff.). För att expandera Elektricitetsverket revs dock de äldre gasverkslokalerna under 1930-talet (Göteborgs stadsmuseum). Under nästan 150 år, genom olika skepnader, har Rosenlundsverket varit en del av Göteborgs elförsörjning (Lönnroth, 2003, s. 368) 16