KULTURMILJÖUNDERLAG/ROSENLUND! Betty Andersson, Sanne Andersen, Linn Ljunggren & Desiré Stegersjö December 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KULTURMILJÖUNDERLAG/ROSENLUND! Betty Andersson, Sanne Andersen, Linn Ljunggren & Desiré Stegersjö December 2013"

Transkript

1 KULTURMILJÖUNDERLAG/ROSENLUND Betty Andersson, Sanne Andersen, Linn Ljunggren & Desiré Stegersjö December 2013

2 SAMMANFATTNING Detta kulturmiljöunderlag över Rosenlund har tagits fram av Betty Andersson, Sanne Andersen, Linn Ljunggren och Desiré Stegersjö vid Bebyggelseantikvariskt program på Göteborgs Universitet. Ett kulturmiljöunderlag för Rosenlund har tagits fram på grund av de pågående förändringarna som sker. Rosenlund omfattas av lagskydd i form av Miljöbalken, Lagen om kulturminnen och Plan- och bygglagen. Syftet med detta arbete är att arbeta fram ett kulturmiljöunderlag för att förstå den process som det innefattar. Avgränsningen består av tre nivåer där primärområdet inbegriper Rosenlundsgatan. Utifrån DIVE-metoden har frågeställningar formulerats, rörande områdets karaktär och historiska utveckling, vilka besvaras senare i arbetet. För att förstå synen på landskap har fyra perspektiv har tillämpats; internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. I dessa perspektiv presenteras synsätt, lagforum och problematik. Underlaget har strukturerats enligt DIVE-metoden med kompletteringar av GIS, Kvalitativ Stedsanalys och Lynch. Rosenlund är en stadsdel i Göteborg som är belägen Inom Vallgravens sydvästra hörn. De geografiska förutsättningarna är Rosenlundskanalen, Göta Älv och berget Otterhällan. Området har utvecklats från 1600-talet och inbegriper därav flera tidslager vilka i historiken representeras genom; Otterhällan, Befästningen, Arsenalen, Fiskhandeln och Feskekôrkan, Spinneriet, Gamla Latin, Engelska kyrkan, Rosenlundsverket, Rosenlundsbyggnaden, Före detta Skattehuset, Före detta Televerkets kontor och Före detta Rikspolisstyrelsens hus. Samt kontexten av stadsplanering, visualiserat genom kartöverlägg, dessutom en sammanställning av historiken i ett tidsfönster. Karaktäriseringen utgår från dagens Rosenlund vilket till största del består av en bred och trafikerad gata kantad av bebyggelse. Gränserna markeras av Rosenlundskanalen, Kungshöjd, Hvitfeldtsplatsen och Esperantoplatsen. Området består av bebyggelse med ett strikt arkitektoniskt uttryck med hårda materialval där nyare och äldre bebyggelse blandas. En avsaknad av grönska bidrar till ett hårt och grått uttryck på platsen. Rosenlund och Kungshöjd består av flera utsiktspunkter där siktlinjer går bland annat till Korsvägen, Liseberg, Skansen Kronan, Masthugget och Hisingen. I ett led att ta del av allmänhetens åsikter har undersökningar utförts i form av enkätundersökning, intervju med en boende samt en områdesvandring. Vissa påtagliga ämnen som har framkommit av detta är bland annat Feskekôrkan som viktig plats samt en önskan om ett

3 mer levande Rosenlund. Färgsättning och material i Rosenlund bebyggelse karaktäriseras av gult göteborgstegel, brun plåt, grå betong och vit carraramarmor. Byggnadshöjden varierar men den modernare bebyggelsen längs med Rosenlundsgatans norra sida består av högre våningsantal än resterande. För att få ett brett perspektiv sätts Rosenlund i relation till de fyra perspektiven genom relevans till synsätt, lagforum och problematik. Värderingsynen grundas på att värde i relation till kulturarv är något komplext som bör ses ur många olika aspekter. Dessutom att detta synsätt ställer nya krav på arbetet kring definiering och värdering av kulturarvet. Värderingen delas upp i funna materiella och immateriella värden, vilka alla speglar Rosenlunds olika tidslager; militärt, fiske, industri och kontor. Riktlinjer för framtiden sammanfattas med att de materiella värdena funna ska gestalta de immateriella värdena. Dessutom ska eventuell ny bebyggelse harmonisera med befintlig. Valda frågeställningar har i arbetets slutskede besvarats med att Rosenlunds historiska lager visar på de materiella och immateriella värdena. De valda analysmetoderna har gett en bra överblick av området då de kompletterar varandra.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND AKTUELL SITUATION AKTUELLT LAGSKYDD SYFTE AVGRÄNSNING FRÅGESTÄLLNINGAR PERSPEKTIV I LANDSKAPSPLANERING INTERNATIONELLT NATIONELLT REGIONALT LOKALT METOD METOD FÖR HISTORIK METOD FÖR KARAKTÄRISERING METOD FÖR VÄRDERING METOD FÖR RIKTLINJER INFÖR FRAMTIDEN ROSENLUND HISTORIK OTTERHÄLLAN CAROLUS REX ARSENALEN FISKHANDELN OCH FESKEKÔRKAN FÖRE DETTA SPINNERIET GAMLA LATIN ENGELSKA KYRKAN ROSENLUNDSVERKET ROSENLUNDSHUSET FÖRE DETTA SKATTEHUSET FÖRE DETTA TELEVERKETS KONTOR FÖRE DETTA RIKSPOLISSTYRELSENS HUS STADSPLANERING TIDSFÖNSTER KARAKTÄRISERING OMRÅDESBESKRIVNING Orienteringsrummet Identifikationsrummet Siktlinjer Resultat av Allmänhetens åsikter Byggnadsbeskrivning OMRÅDESINVENTERING Internationellt Nationellt Regionalt Lokalt VÄRDERING VÄRDERINGSGRUND KULTURHISTORISK VÄRDERING RIKTLINJER FÖR FRAMTIDEN SLUTSATS BESVARANDE AV FRÅGESTÄLLNINGAR SLUTDISKUSSION KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING OTRYCKTA KÄLLOR ARKIVHANDLINGAR MUNTLIG KÄLLA TRYCKTA KÄLLOR LITTERATUR ELEKTRONISKA KÄLLOR ILLUSTRATIONSFÖRTECKNING BILAGOR... 47

5 1. INLEDNING 1.1. Bakgrund Kulturmiljöunderlaget har tagits fram av Betty Andersson, Sanne Andersen, Linn Ljunggren och Desiré Stegersjö under kursen Antikvariskt projektarbete II på 7,5 hp, vid bebyggelseantikvariskt program på Göteborgs Universitet. Kursens mål är att inneha färdigheter att arbeta med olika värderingsmetoder och analyssätt för bebyggelsemiljöer. Under höstterminen har gjorts en gruppvis fördjupning i arbetsprocessen med framtagandet av kulturmiljöunderlag och kulturmiljöanalyser inom kulturmiljösektorn. Detta genom föreläsningar, individuella arbeten och slutligen ett grupparbete kring olika exploateringsärenden i Göteborg. Arbetsprocessen har varit uppdelad i två kurser, Antikvariskt projektarbete I och II, i en teoretisk samt en praktisk del Aktuell Situation Ett kulturmiljöunderlag för området Rosenlund i Göteborg har efterfrågats av Göteborgs stadsmuseum och ligger som grund för detta underlag. Rosenlund är en stadsdel där nytt och gammalt möts och är för tillfället under en pågående förändring då Göteborgs stad genomför en upprustning med bland annat en ny lekplats, bättre belysning samt inglasning av arkaderna 1. Detta som ett led i att öka tryggheten. Dessutom är en ny bro planerad mellan Feskekôrkan och Haga. Rosenlund kommer även att påverkas av Västlänken i det fall planerna på en station vid Haga förverkligas (Stadsbyggnadskontoret Göteborg). Området är approprierat av små och stora privata företag och statliga myndigheter. Därav finns det många olika intressen att ta hänsyn till vid en kulturmiljöanalys. En förfrågan lämnades 2012 från fastighetsägare i Rosenlund till Göteborgs Stadsbyggnadskontor angående planbesked. Detta avseende en ansökan av en ny detaljplan för fastigheterna i Rosenlund. Fastighetsägarna vill lägga till våningar på markerade byggnader 2 samt bygga om dem för att tillåta bostäder. Mellan fastighet 40:14 och 69:5 föreslås en offentlig hiss (Stadsbyggnadskontoret Göteborg). Planarbetet fortgår. Figur 1. Översikt av de byggnader som omfattas av planförslaget 1 Under år 2013, samtidigt som detta kulturmiljöunderlag framställs. 2 Se Figur 1. 1

6 Aktuellt Lagskydd Rosenlund och Otterhällan klassas som riksintressen enligt MB 3 kap. 3 och 4 då de består av kulturhistoriskt värdefulla miljöer (Herklint, Lind & Sedenmalm, 1992, s. 10). Göteborg som faller under PBL kap. 8 främst 13, 14 och 17 (SFS 2010:900). Detta innefattar även Rosenlundsområdet. Det finns ett byggnadsminne, Feskekôrkan, som är skyddad enligt KML kap. 3 och en fornlämning, Carolus Rex, som är skyddad enligt KML kap. 2, vilket innebär att; Det är förbjudet att utan tillstånd enligt detta kapitel rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning (SFS 1988:950). Detta innebär att inga markarbeten får utföras utan tillstånd från Länsstyrelsen (SFS 1988:950). PBL reglerar mark- och vattenanvändning. Den styr hur översiktsplaner och detaljplaner skall utformas, vilket innebär stadgar för hur städer och stadsdelar kan/får förändras. PBL stipulerar även att en byggnadsnämnd ska existera i varje kommun och deras uppdrag är bland annat att verka för en god byggnadsmiljö. Göteborgs stad har skapat ett bevarandeprogram, Kulturhistorisk värdefull bebyggelse, detta är en samling med värdefull bebyggelse i 3 Tidigare gällde NRL (Naturresurslagen) 2 kapitlet, upphörde 1999 och ersattes av miljöbalken. 2

7 1.2. Syfte Syftet med kulturmiljöunderlaget är att identifiera de kulturhistoriska värden som finns i Rosenlund. En kulturmiljöanalys görs för att förstå omgivningen och dess helhet i ett bredare perspektiv. Genom denna arbetsprocess lyfts frågor rörande värdering av platsen, nuvarande brukande och framtida möjligheter för Rosenlund. Detta med hjälp av utvalda analysmetoder Avgränsning Avgränsningen i kulturmiljöunderlaget består av tre nivåer. Ett primärområde, ett sekundärområde samt ett tertiärområde. Primärområdet inbegriper Rosenlundsgatans sträckning från Hvitfeldtsplatsen till Esperantoplatsen, inklusive dessa två platser. Sekundärområdet inbegriper området nordväst om Esperantoplatsen, där Rosenlundsverket är beläget, öster om Hvitfeldtsplatsen, delar av Kungshöjd samt angränsande område på andra sidan av Rosenlundskanalen. Tertiärområdet inbegriper andra relevanta delar av Göteborg, främst de som påverkar Rosenlund i form av siktlinjer. Figur 2. Avgränsningsområde, primärområde grönt, sekundärområde rött. 4 Se Kapitel 1.6. Metod. 3

8 1.4. Frågeställningar Följande frågeställningar kommer att besvaras i kulturmiljöunderlaget för att ge en helhetssyn samt vara ett stöd både i den rådande exploateringssituationen och för framtida åtgärder. Vad berättar dagens landskap och miljö om Rosenlunds ursprung, utveckling och karaktär? Vilka materiella och immateriella karaktärsdrag har och har haft en speciell betydelse i området och varför? Vilka historiska delar och karaktärsdrag har ett speciellt värde, hur kan de bevaras och/eller utvecklas på ett hållbart sätt? Genom att svara på dessa frågor fås en beskrivning av Rosenlunds historiska karaktär, en värdering av de kulturhistoriska värdena samt utvecklingsmöjligheterna i området. Figur 3. Flygfoto över Göteborg Inom Vallgraven 1932 Figur 4. Flygfoto över Rosenlund och Kungshöjd

9 1.5. Perspektiv i landskapsplanering Landskapet är uppbyggt av flera olika komponenter och är en ständig föränderlig process vilket ska tas i beaktande vid antikvarisk verksamhet. Landskap innehåller flera värdegrunder och med hjälp av nedan presenterade landskapsperspektiv samt relevanta lagrum och riktlinjer, tydliggörs detta. Kulturmiljöunderlaget inbegriper detta breda spektra. Detta både gällande det immateriella och materiella kulturarvet. Nedan presenterade fyra landskapsperspektiv överlappar varandra. Kulturmiljöunderlaget applicerar dessa landskapsperspektiv på Rosenlund i karaktäriseringen Internationellt The Burra charter verkar för bevarandet av kulturella platser i Australien med stor insikt i det immateriella kulturarvet; including those embodied in sense of place, and the meanings and association that places have for people. (Worthing & Bond, 2008, s. 59). Denna insikt i det immateriella kulturarvet har medfört att The Burra charter även legat till grund för bevarandeplaner runt om i världen. The Washington charters fokusområde är historiska städer. Detta charter syftar till att identifiera behovet av en helhetssyn, samt integrerade strategier för bevarande (Worthing & Bond, 2008, s. 56), such areas embody the values of traditional urban areas (Worthing & Bond, 2008, s. 28). The Washington charter verkar även för att en bredare syn på ekonomiska samt sociala utvecklingsfrågor skall få större plats i den fysiska planeringen (Worthing & Bond, 2008, s. 56). Historic Urban Landscape, HUL, är en rekommendation från UNESCO gällande historiska städer, med verktyg för en hållbar utveckling. Städer växer och får en annan funktion än de tidigare haft, och det finns inte alltid utvecklade metoder för att ta sig an denna problematik. Globala processer och olika aktörers viljor är det som styr bevarandet, såsom ekonomiska intressen och turism (Bandarin, 2011, s. 179). Krav på större skalor utan att harmonisera med omkringliggande karaktärer kan ha en oåterkallelig och skadlig effekt på den historiska stadens fysiska och visuella integritet, samt dess sociala och kulturella värden (Bandarin, 2011, s. 180). HUL vill visa på att stadsmiljöer präglas av flera lager som är värdefulla, både skapat av människan och av naturen. Genom att se till dessa lager är det lättare att identifiera platsen och vad som är lämpligt i bevarandestrategier (Bandarin, 2011, s. 181). HUL rekommenderar en utveckling av skyddsinstrumenten, som till exempel ovan nämnda charter, med fokus på en hållbar utveckling (Bandarin, 2011, s. 181). 5 Se Kapitel Områdesinventering. 5

10 Nationellt I Sverige förhåller lagstiftningen sig bland annat till den Europeiska landskapskonventionen, ELC. Fokus ligger på ett bredare beaktningssätt, att landskap är till för alla och belyser att landskap är en kulturyttring (Europeiska rådet, 2000). Riksdagen har antagit 16 miljömål där mål 15 är av intresse i detta kulturmiljöunderlag. Mål 15 ska främja en god bebyggd miljö, naturoch kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas samt byggnader ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt (Naturvårdsverket, 2012). Inom den offentliga förvaltningen i Sverige finns en tendens till att dela upp landskapsvården mellan natur- och kulturlandskap istället för att behandla det som en helhet (Antonsson, 2003, s. 281, Germundsson, 2005, s. 25 ff., Taylor & Lennon, 2011, s. 537). Denna typ av förvaltning medför att vården ofta blir ensidig, utan ett objektivt åsiktsinhämtande från andra aktörer (Antonsson, 2003, s. 291). Uppdelningen bidrar även till att de aktörer som är med att bedriva landskapsarbetet tenderar att motarbeta varandra på grund av olika bakgrunder och professionell inriktning (Antonsson, 2003, s. 287 ff., Olsson, 2003, s. 20) Regionalt Många kulturhistoriskt intressanta miljöer ligger i attraktiva områden för ny bebyggelse och annan exploatering, och kan fungera som en tillgång för planeringen av de nya byggnader och anläggningar. Utvecklingen kan ske i samklang med de kulturhistoriska värdena (Länsstyrelsen Västra Götaland). Då, som citatet ovan förklarar, många av de kulturhistoriskt intressanta miljöerna ligger i attraktiva områden måste en balans ske mellan bevarande och exploatering. De historiska landskapens spår ska bevaras, och det ska skapas förutsättningar så att de kan göras tillgängliga och brukas. Länsstyrelsen i Västra Götaland påpekar också att ett av kulturmiljöenhetens viktigaste ansvarsområden rör påverkan av landskap vid utbyggnader av infrastruktur och bebyggelse (Länsstyrelsen Västra Götaland). Det är av vikt att dessa riktlinjer tas hänsyn till i detta kulturmiljöunderlag. En problematik med en nationell kulturarvspolitik är att det skapas en ensidig nationell bild av kulturarvet. Regionala skillnader suddas ut och anpassas i den nationella uppfattningen om vad som är traditionellt äkta, därmed ignoreras till viss del enskilda landskaps unika arv (Germundsson, 2005, s. 21 ff.). 6

11 Lokalt Göteborgs stad har utvecklat ett bevarandeprogram, Kulturhistorisk värdefull bebyggelse. Inom detta program har flera byggnader av en kulturhistorisk värdefull karaktär samlats. Detta bevarandeprogram svarar under PBL kap. 8. KML reglerar bland annat fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen, vilket kan återfinnas i Rosenlund. Det är Länsstyrelsen som ansvarar för att dessa lagar och förordningar efterföljs under övervakande av Riksantikvarieämbetet. Riksintressen lyder under MB, dessa kan bestå av natur- och/eller kulturmiljöer. Göteborg har ett kulturellt riksintresse för stadsdelarna Inom Vallgraven. Genom att se till de värden som finns lokalt, och förstå dessa, går det även att arbeta med landskapet som ett föränderligt område (Germundsson, 2005, s. 21 ff., Wattchow, 2013, s. 95). Alla de faktorer som bidrar till en plats unika karaktär; människor, historia och kultur ger platsen en identitet (Wattchow, 2013, s. 87). En plats är det som upplevs och därför är även betraktaren en del av landskapet och dess upplevelse (Wattchow, 2013, s. 89 ff.). För att få fram en helhetsbild över platsen går det att se till de värden som tillskrivs denna (Wattchow, 2013, s. 90 ff.). Genom att se till alla aktörers intressen fås en så demokratisk behandling av bevarandet som möjligt. Ett större fokus bör ligga på privata individer då de påverkas mest av besluten. På det sättet blir demokratiseringen större (Olsson, 2003). Ett samarbete över gränserna, mellan privat och offentlig, medborgare och politiker, är viktigt för att förstå vilka värden som finns (Olsson, 2003, s. 20). Det mest grundläggande syftet för att infoga bevarande i samhällsplanering är för att kulturhistoriskt värdefulla landskap ger människor en känsla av identitet; en samhörighet gentemot samhället man befinner sig i (Walker, 2004, s. 10). Samtidigt måste den befintliga miljön möta de krav och behov som finns i vårt moderna samhälle (Olsson, 2003, s. 15). 7

12 1.6. Metod Kulturmiljöunderlaget använder DIVE-metoden genom en inledning med frågeställningar samt en avslutning. Pedagogiska hjälpmedel i form av Excel-schema, planeringsmöten, informantbokning, tidsfönster, tabeller och faktarutor används också. DIVE har även använts för strukturen i arbetet; Describe = Historik Interpret = Karaktärisering Valuate = Värdering Enable = Riktlinjer för framtiden Metod för Historik Kapitel 2.1. Historik är framtaget dels ur arkivmaterial från Stadsbyggnadskontoret i Göteborg och Göteborgs Stadsmuseums arkiv 6. Dels med hjälp av litteraturstudier rörande Rosenlund med omnejd. Visualisering av Rosenlunds utveckling görs i enlighet med DIVE-metoden i kulturmiljöunderlaget med hjälp av tidsfönster och kartor. 6 Faktarummet 8 För att systematisera informationen, som ett komplement till DIVE, har GIS använts i form av kartöverlägg skapade i ARC-map, detta för att visa hur landskapet har förändrats. Tidsfönstret grundar sig i DIVE men förtydligas med hjälp av två analysrum ur Kvalitativ Stedsanalys; minnes- och historierummet. Metod, utarbetad av Riksantikvarieämbetet, för att sortera, diskutera och bearbeta information. GIS Geografiskt informationssystem " Ett datasystem bestående av geografisk information med förmågan att gestalta och analysera dessa (Harrie, 2013, s. 21). DIVE står för Describe/Beskriva, Interpret/Tolka, Valuate/Värdera och Enable/Aktivera. DIVE " Exempel på GIS-program; Google maps, ARC-map Strukturen kompletteras med förberedelser innan samt avslutande sammanfattning (Reinar & Westerlind, 2009, s. 6 ff.).

13 Metod för Karaktärisering I Kapitlet 2.2. Karaktärisering har DIVE-metoden kompletterats med andra analysmetoder för att bättre tolka landskapet. De två analysrummen, orienterings- och identifikationsrummet, taget ur den Kvalitativa Stedsanalysen har istället använts. En ytterligare teoretisk ansats är baserad på den teori Kevin Lynch presenterar. Detta har utförts genom att först peka ut karaktärsdrag och sedan genom dem formulera en enkätundersökning för att kunna ta del av allmänhetens åsikter. Den utfördes vid olika tidpunkter under dagen, mellan 9.00 till Ett försök till att fånga upp människor av blandade åldrar och kön gjordes, för att få en bredare syn på Rosenlund. För ytterligare Kevin Lynch The Image of the City " Staden är inte enbart en fysisk företeelse utan något som måste ses genom invånarnas ögon. " Analysindelning i tre komponenter; identitet, struktur och betydelse. " Två undersökningsdelar; 1. En utbildad observatör undersöker platsen och kartlägger olika element som framträder. 2. Allmänhetens åsikter och bild av området undersöks (Lynch, 1964, s. 8). åsiktsinsamlande har en deltagandeaktivitet genomförts i form av en gruppvandring med boende i Kungshöjd. Dessutom har en längre intervju också genomförts med en av dessa. Detta för att få fram de immateriella värdena som tillskrivs och även övriga associationer med platsen. Kvalitativ Stedsanalys " En del av den norska Stedsanalysen som är ett hjälpmedel för utarbetande av landskapsanalyser. " Utgår från att beskriva omgivningen som den framträder med rumsstruktur och karaktär. " Fyra analysrum; 1. Orienteringsrummet: gränser, höjder, vattenvägar, strandkanter, siluetter, landmärken, riktningar och rumsförbindelser. 2. Identifikationsrummet: Takstrukturer, färger, material, former och annat som manifesterar stadskaraktären. 3. Minnesrummet: Förståelse för uppkomsten av grupperingar, landmärken och rumsformer. 4. Historierummet: Analysering av olika tidsepoker och betydelsefulla skeenden som går att avläsa eller har påverkat platsen (Skjeggedal, 1993, s. 28). 9

14 Metod för värdering Kapitel 2.3. Värdering utgår dels från Kapitel 1.5. Perspektiv i landskapsplanering och dels från Kapitel Värderingsgrund. DIVEmetoden appliceras även inom värderingen och då i form av tabell som hjälpmedel för att tydliggöra de funna värdena Metod för Riktlinjer inför framtiden Kapitel 2.4. Riktlinjer för framtiden är en del av DIVE-metoden som syftar till att sammanfatta de resultat vilka uppnåtts i föregående kapitel; 2.1. Historik, 2.2. Karaktärisering och 2.3. Värdering. Dessutom att ge riktlinjer för bevarande och utveckling av de värden vilka utpekats som karaktäristiska, betydelsefulla, värdefulla och möjliga att utveckla. 10

15 2. ROSENLUND Rosenlund är en stadsdel i Göteborg som är belägen Inom Vallgravens sydvästra hörn. De geografiska förutsättningarna i Rosenlund karaktäriseras av vatten i form av Rosenlundskanalen och Göta älv, samt av Kungshöjd beläget på berget Otterhällan. Historiken innefattar all bebyggelse inom primärområdet samt relevant bebyggelse i sekundärområdet. Utanför Otterhällan och Kvarnberget under talet bestod marken mestadels av sumpmark. Bergsväggarna användes strategiskt för att skydda staden (Herklint, Lind & Sedenmalm, 1992, s. 12). Områdets karaktär bestod under talet av små trähus samt röda och gula tegelhus (Fredberg, 1977, s. 31). Sedan 1960-talet har Lilla och Stora Otterhällan utvecklats till ett område för bostäder och kontor (Herklint, Lind & Sedenmalm, 1992, s. 11). Namnet Rosenlund har ingen tydlig härkomst, två hypoteser existerar; eventuellt härstammar namnet från det tyska ordet ross som betyder häst. Detta för att korsningen mellan Stora och Lilla Otterhällan tidigare kallades för hästbacken. Den andra hypotesen grundar sig i att namnet kommer sig av de nyponbuskar som blomstrade i området innan bebyggelsen tog över (Göteborgs stadsmuseum) Historik Otterhällan I Göteborg finns tre bebyggda stadsberg: Kvarnberget, Stora Otterhällan och Lilla Otterhällan (Herklint, Lind & Sedenmalm, 1992, s. 10). När kasernen revs under 1900-talet fick Lilla Otterhällan namnet Kungshöjd (Lönnroth, 2003, s. 195). Figur 5. Vy över gamla Otterhällan från cirka

16 Carolus Rex Bastionerna på Lilla Otterhällan fungerade som utpost mot sydväst kring talet (Lönnroth, 2003, s. 327). Den fästningsgördel som gick kring Göteborg var formad enligt Holländska ideal; den var en bågformad sicksacklinje, hade vattengravar, orillons, jordvallar, bastioner och kurtiner. Planeringen för modernisering av försvarsverket påbörjades 1648 (Lönnroth, 1999, s. 26). Detta genomfördes mellan I Göteborg fanns det även tre portar med vindbryggor vilka benämndes Kungsporten, Drottningsporten och Carlsporten (Herklint, Lind & Sedenmalm, 1992, s. 13). Carls port låg i närheten av sluttningen till Lilla Otterhällan (Gulin, 1974, s. 10). År 1806 kom beslutet att rasera försvarsverket då den ansågs omodern. Detta ledde till att landfrontens murverk revs ner till marknivå. Västra delen av vallgraven grävdes om 1844 och är idag Rosenlundskanalen (Herklint, Lind & Sedenmalm, 1992, s. 21, Gulin, 1974, s. 17). Övriga delar av området fylldes igen och blev till mark som kunde bebyggas (Dahlgren & Bengtson, 2006, s. 41). Bastionen Carolus Rex klarade sig dock undan rivning, 1820 revs däremot Carls port (Fredberg, 1977, s. 36). Området på och kring bastionen omvandlades 1915 till rekreationsområde (Gulin, 1974, s. 11). Carolus Rex räknas som en fast fornlämning enligt KML (Fornsök). Figur 6. Beståndsdelar av en bastion Figur 7. Del av Carolus Rex 12

17 Arsenalen Mellan 1853 och 1859 uppfördes en försvarsanläggning, kallad Kasernen, på Lilla Otterhällan 7 ritad av överstelöjtnant August af Petersen (Göteborgs stadsmuseum). Anläggningen utgjordes av en quarré och hade fyra mindre tornbyggnader för vakter, den västra sidan fick ett salutbatteri med kanoner. Fasaden hade ett mittorn (Fredberg, 1977, s. 196). Under slutet av 1800-talet flyttade militären till Kviberg och kasernbyggnaden köptes av Richard Grauser (Fredberg, 1977, s. 196). År 1895 revs byggnaden till förmån för bostäder (Herklint, Lind & Sedenmalm, 1992, s. 26). Efter rivningen av kasernen uppfördes mellan ett bostadskvarter på Kungshöjd. Detta kvarter kallas idag för Arsenalen och byggnaden har flera stilelement från dess föregångare med tegelfasad och krenelerade hörntorn. Ursprungligen var det tre separata byggnader som byggdes ihop, de har utformats efter Eugen Thornburns skisser (Lönnroth, 2003, s. 327). Figur 8. Översikt av Kasernen 7 Nuvarande Kungshöjd. 13 Figur 9. Översikt av Arsenalen

18 Fiskhandeln och Feskekôrkan Fiskhandeln har varit en stor del av Göteborgs historia, som speglas i Rosenlund som länge var samlingsplats för fiskhandeln. År 1848 flyttades fiskmarknaden från kanalen vid Gustav Adolfs torg till Rosenlund (Fredberg, 1977, s. 180, Gulin, 1974, s. 24). Rosenlund blev då en livlig plats och vallgraven fylldes med båtar (Fredberg, 1977, s. 175). Handeln bedrevs i cirka 25 år innan Feskekôrkan uppfördes (Fredberg, 1977, s. 181). eftersom dessa stilelement lämpligen passade sig för att få in dagsljus i lokalen och förtydliga konstruktionen (Göteborgs stadsmuseum, 2000, s. 55 ff.) Den 10 oktober 2013 blev Feskekôrkan utnämnd till byggnadsminne enligt KML kap. 3. (BeBR). Under slutet av 1800-talet fram till 1916 fanns med anledning av fiskhandeln en färjförbindelse, mellan Pusterviksplatsen och Fisktorget. Denna hette Kalles färja och var en fyrkantig flotte med ett hål i mitten som styrdes med långa åror (Gulin, 1974, s. 25 f.). Feskekôrkan uppfördes 1874 bekostad av Renströmska fonden efter arkitekt Victor von Gegerfelts ritningar (Gulin, 1974, s. 29). Byggnaden mottogs skeptiskt men den blev tidigt en sevärdhet (Göteborgs stadsmuseum, 2000, s. 54). Till en början konkurrerade Feskekôrkan med månglare som höll till utanför men 1885 förbjöds försäljning av fisk utomhus och därmed befästes Feskekôrkan som fiskhall (Gulin, 1974, s. 29). Figur 10. Foto av Feskekôrkan Feskekôrkan fick sitt namn efter folkmun, dess ursprungliga namn var Fiskhallen. Byggnaden var medvetet utformad som en gotisk kyrka 14

19 Före detta Spinneriet Under 1800-talet ändrades vallgravens läge i Rosenlund vilket gav möjlighet att börja anlägga industrier på den nya marken (Lönnroth, 2003, s. 322). Delar av marken i Rosenlund köptes av Carl David Lundström som anlade ett bomullsspinneri där 1847 (Fredberg, 1977, s. 169). Det började som enbart industrilokaler men expanderade med magasin, portvaktshus samt kontor. Detta var 1850 den största industrin i Göteborg. Efter att Lundström avlidit bildar Charles Hills ett nytt bolag som övertar och expanderar lokalerna. År 1902 brinner tre av fabrikerna ner (Gulin, 1947, s. 41). I den enda kvarvarande fabriksbebyggelsen från Rosenlunds spinneri huserar numera Språkcaféet. För att göra plats till Götatunneln rev man västra flygeln på byggnaden (Lönnroth, 2003, s. 324) Gamla Latin Gamla Latin uppfördes som en skolbyggnad med tillhörande gymnastiksal år 1857 till Den byggdes i gult tegel i nyromansk stil och ritades av Hans Jacob Strömberg (Lönnroth, 2003, s. 273, Dahlgren & Bengtson, 2006, s. 54). Den uppfördes på Hvitfeldtsplatsen eftersom det möjliggjorde en skolgård som placerades mellan Gamla Latin och Engelska kyrkan. Gymnastiksalen revs under 1960-talet (Dahlgren & Bengtson, 2006, s. 54) Engelska kyrkan I närheten av Hvitfeldtsplatsen återfinns Engelska kyrkan, även kallad St Andrews Church, uppförd mellan 1855 till Den gula tegelkyrkan i nygotisk stil ritades av Adolf Wilhem Edelsvärd (BeBR). Kyrkan fick ett litet anspråkslöst torn och hade tidigare en anslutande tomt (Fredberg, 1977, s. 220). Figur 11. Före detta Spinneriet invändigt 15 Figur 12. Engelska kyrkan 1947 Figur 13. Gamla Latin 1901

20 Rosenlundsverket År 1846 byggdes det första stadsgasverket i Rosenlund och blev därmed det första av sitt slag i Skandinavien. Samma år, den 5 december, tändes gatubelysningen i Göteborg för första gången. Göteborgs stad började belysas med elektricitet 1878, ett led i vidare modernisering kom 1902 när även spårvagnarna elektrificerades (Göteborgs energi). Detta ledde till att gasverket delades upp i ett större och ett mindre kvarter, där det nya Elektricitetsverket uppfördes i det större. Det nya Elektricitetsverket förändrades sedan i takt med krav på modernisering och blev slutligen ombyggt till fjärrvärmeverk under 1950-talet. År 1983 fick fjärrvärmeverket sitt nuvarande utseende med blå plåtbeklädnad. Figur 14. Foto av det ursprungliga elverket 1910 Det mindre kvarteret omvandlades, i samband med Elektricitetsverkets uppförande , till kontor och personalrum (Lönnroth, 2003, s. 367 ff.). För att expandera Elektricitetsverket revs dock de äldre gasverkslokalerna under 1930-talet (Göteborgs stadsmuseum). Under nästan 150 år, genom olika skepnader, har Rosenlundsverket varit en del av Göteborgs elförsörjning (Lönnroth, 2003, s. 368) 16

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Värdering, ändring och energieffektivisering Växjö 19 mars 2013 Tomas Örn Kulturmiljö [fysisk] miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD Bild Storgatan med Sockenstugan Sammanfattning av de områdesbestämmelser som gäller fr o m 1995-05-24 för den fysiska miljön i Säters innerstad. Byggnadsnämnden

Läs mer

Norr 4:7, kv Kollegan (del av)

Norr 4:7, kv Kollegan (del av) PLANBESKRIVNING 2012-02-08 Antagen av BMN: 2012-04-25 Dnr: 11BMN124 Laga kraft: 2012-05-26 Handläggare: Sari Svedjeholm Norr 4:7, kv Kollegan (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun,

Läs mer

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E BJÖRKRIS O Råd och riktlinjer Kvarter K L N I K F H M J C E B D A Antagen: 2012-01-12 BN 9 Innehåll Innehåll Inledning Bakgrund Behöver jag bygglov? Detaljplan Tillbyggnader i Björkris Avskärmning kring

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

2. Kungshöjds kulturhistoriska och turistvärde för Göteborg. Att. Jan Aleby

2. Kungshöjds kulturhistoriska och turistvärde för Göteborg. Att. Jan Aleby Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad Att. Jan Aleby Göteborg 2014-08- 25 Refererande till mötet den 16:e juni 2014 rörande planändringsärende 0485/12 vill Kungshöjds Vänner härmed på uppmaning av Jan

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked 1 (5) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2015-02-13 Dnr Sbn 2014-560 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret oger Stigsson Samhällsbyggnadsnämnden Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. 1. Stortorget

Läs mer

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING 1(5) 2007-11-30 Dnr 07.612 ANTAGANDE Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planbeskrivning med

Läs mer

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov.

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov. 3 5 4 3 5 5 8 7 9 8 8 6 6 Samhällsbyggnadskontoret Ändring av Detaljplan för GENETA, del 7 inom stadsdelen Geneta i Södertälje Tillägg till PLANBESKRIVNING Arkivnummer: P 595 Dnr. 009-0003-4 Upprättad

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län

Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 10 januari 2006 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET ANTAGANDEHANDLING

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Utveckling av kulturbyggnader en utmaning på flera plan

Utveckling av kulturbyggnader en utmaning på flera plan Utveckling av kulturbyggnader en utmaning på flera plan 24 februari 2014 1 Higab i korthet Higab äger, förvaltar och utvecklar fasegheter för kommersiella, offentliga och kulturella ändamål för Göteborgs

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden 2013-06-04 Dnr 2011/111-BN-213 Lovisa Gustavsson Tel 021-39 00 00 Byggnadsnämnden Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås PLANUPPDRAG Ansökan Fastighetskontoret har från Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 KÄLLARDRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:9 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt

Läs mer

RÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG. antagen i BN 2011.12.01

RÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG. antagen i BN 2011.12.01 RÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG antagen i BN 2011.12.01 innehållsförteckning inledning sid 3 när behöver jag bygglov? sid 3 arkitektens vision sid 4 bygga till i vallda heberg? sid 5 tomtavgränsning och

Läs mer

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö datum 2013-12-12 diarienummer 2013-00307 Dp 5318 PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 Söderby torgs allé SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över VästraSöderby

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Timotejen 19 och 28 i stadsdelen Västberga (ca 980 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Timotejen 19 och 28 i stadsdelen Västberga (ca 980 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (10) 2013-05-23 Handläggare: Linda Palo Tfn 08-508 27 526 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Timotejen 19 och 28

Läs mer

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Riktlinjer för hägnader - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Inledning Hägnader av olika slag har länge använts i mänskliga samhällen. Dess främsta funktion har alltid varit att markera eller

Läs mer

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad.

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. antal våningar: 2 Gulvit slätputs. Bruna 2-luftsfönster. Port med utsnidade

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR I SAMRÅDSSKEDET Planbeskrivning Plankarta med illustrationsskiss Fastighetsförteckning

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT

VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT »En klar majoritet tycker också att det är viktigt att bevara de kulturhistoriska karaktärsdragen och de är också beredda att betala mer för

Läs mer

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun PÄ 42/2006a Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2007-09-24 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING 1 (8) Detaljplan

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län 2015-05-27 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: Planbeskrivning Plankarta

Läs mer

Sökhjälp för Bebyggelseregistret, BeBR

Sökhjälp för Bebyggelseregistret, BeBR Sökhjälp för Bebyggelseregistret, BeBR Fritextsökning gör du i fältet Ange ett eller flera sökord. Genom att skriva ett eller flera ord i fältet gör du en nyckelordssökning på ungefär samma sätt som i

Läs mer

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE 1(8) Ändring av detaljplan för Område vid Lågedammsbadet för bowling, bad och gym (Hörby 41:5, del av, och Bergshamra 1, del av) Hörby kommun, Skåne län SYFTE OCH BAKGRUND Syfte Syftet med ändringen av

Läs mer

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s...

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Kvarvarande bebyggelse Solna stad http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Sida 1 av 2 2012-09-06 Du är här: Start \ Stadsbyggnad & trafik \ Arkitektur &

Läs mer

RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET

RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET SID 1 (5) RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET Handläggare: Cecilia Skog Telefon: 08-508 29 766 2011.03.14 SR Dnr 2011-0055 (S-Dp 2006-19499) Till Stadsbyggnadsnämnden Länsstyrelsen i Stockholms län

Läs mer

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst.

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst. fastighet: OLOF 21, hus A. adress: Sankt Knuts torg 1. ålder: 1960. arkitekt / byggm: HSB. användning: Bostäder, affär och kontor i bottenvåning. antal våningar: 4 Grå puts. Bottenvåning mot torget klädd

Läs mer

Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm

Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm YIMBY Yes in my Backyard. 2009-11-04 Diarienummer: 2007-36100 2009:22 Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm - Inledning Nätverket YIMBY ser mycket positivt på en förtätning i kvarteret Tobaksmonopolet.

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-02-19 Handläggare Renoir Danyar Telefon: 08-508 26 659 Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Förslag till beslut

Läs mer

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3 NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT Södertull, Södra Tullgatan 3 3 Nyrenoverat på Södertull I ett av Malmö Citys bästa lägen kan vi erbjuda effektiva och representativa kontorslokaler i ett klassiskt sextiotalshus

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

Förslag till detaljplan för del av Spjälkö 2:5 med flera Ronneby kommun, Blekinge län

Förslag till detaljplan för del av Spjälkö 2:5 med flera Ronneby kommun, Blekinge län 389 Förslag till detaljplan för del av Spjälkö 2:5 med flera Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING Planområdet är beläget cirka åtta km sydväst om Ronneby centrum, söder om Spjälkövägen. 1 HANDLINGAR

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Hanna Tell 040-43 91 43 hanna.tell@burlov.se

Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Hanna Tell 040-43 91 43 hanna.tell@burlov.se Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Hanna Tell 040-43 91 43 hanna.tell@burlov.se Datum Diarienummer 2012-03-15 KS/2010:236-214 1 (1) Lagakraftbevis detaljplan nr 234 Detaljplan för Åkarp

Läs mer

BRF Masthugget. Förslag Färgsättning fasader BRF Masthugget, Göteborg 2010-09-24

BRF Masthugget. Förslag Färgsättning fasader BRF Masthugget, Göteborg 2010-09-24 BRF Masthugget Avsikt Blånande berg + Solnedgång Det sägs att den ursprungliga färgsättningen av Bostadsrättsföreningen Masthugget var gjord så den skulle efterlikna Bohusläns klippor (därav det senare

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Nya Årstafältet Stockholms mest spännande arkitekttävling INBJUDAN

Nya Årstafältet Stockholms mest spännande arkitekttävling INBJUDAN Nya Årstafältet Stockholms mest spännande arkitekttävling INBJUDAN Stockholm behöver din hjälp! Stockholm är hett. Stockholm är navet i Östersjöområdet och Nordens huvudstad. Stockholm växer. Under de

Läs mer

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven.

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven. 2015-01-08 Q&A Skeppsbron Budskap Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven. Just nu Första etappen pågår för fullt med byggandet av ny

Läs mer

Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning

Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning 2014-08-04 Dnr 2014/TK091 Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning Handlingar Planhandlingarna utgörs av denna beskrivning och plankarta med bestämmelser. Planens syfte och huvuddrag

Läs mer

SUPER SUSTAINABLE GÖTEBORG

SUPER SUSTAINABLE GÖTEBORG SUPER SUSTAINABLE GÖTEBORG FOOTPRINT ECOLOGICAL FOOTPRINT 2008 FOOTPRINT ECOLOGICAL FOOTPRINT 2050 IMPROVE How can the excisting city be improved? URBAN DESERT A GREEN CITY ROOFTOPS 35% ROOFTOPS FOOD SOLAR

Läs mer

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2008 Östra Kurtin DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ 19:2 Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för

Läs mer

ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson

ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson Gamla torget Taxi Busshållplats 1/25 KONCEPT & VISION Varför ska vi bygga och leva hållbart? Hur kan vi styra Tidaholm mot en hållbar framtid? I mitt förslag

Läs mer

Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet

Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet Byggnader från modernismens och rekordårens byggande uppvisar en variation i utförande, material och kvalitet. Många byggnader är kulturhistoriskt

Läs mer

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05 Diarienummer SBN 2005/0181 214 Detaljplan för GULLRISET 6 m fl Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-09-05 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (7) ANTAGNA PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning

byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Råby-Rönö kyrka, Råby-Rönö socken, Nyköpings kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning Dag Forssblad Råby-Rönö kyrka Råby-Rönö

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt

Läs mer

Inventeringsanvisningar

Inventeringsanvisningar Inventeringsanvisningar Inventering av byggnader med PCB-fogmassor Fogmassor med PCB användes mellan 1956-1973 och har i stort sett hittats i alla typer av byggnader. Här följer några hållpunkter som stöd

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE

KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE 1 2 KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE Allmänna anvisningar: - Detaljplanens bestämmelser för byggnadsyta bestämmer i huvudsak placeringen av bostadshus. Ett garage/en

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

tillhörande detaljplan för fastigheten Stensjön 8 i Hyllie i Malmö

tillhörande detaljplan för fastigheten Stensjön 8 i Hyllie i Malmö 2010 06 07 Dp 5124 BESKRIVNING tillhörande detaljplan för fastigheten Stensjön 8 i Hyllie i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning och denna planbeskrivning.

Läs mer

Centrum. Östra Hamngatan 30-34, 230 kvm. Ditt nästa kontor?

Centrum. Östra Hamngatan 30-34, 230 kvm. Ditt nästa kontor? Centrum Östra Hamngatan 30-34, 230 kvm Ditt nästa kontor? Östra Hamngatan 30-34, Centrum Ledig yta Typ: kontor 230 m 2 Antal arbetsplatser: 12 15 Tillträde: omgående Restaurang Utsikt Buss 10 m Ett stenkast

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt ÄPBL 5:28 Detaljplan för del av fastigheten Häverö-Norrby 26:4 i Häverö-Edebo-Singö församling Dnr 07-10155.214 Ks 07-1026 PLANBESKRIVNING

Läs mer

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset)

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) PLANBESKRIVNING detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) Antagandehandling 008-05- Stadsbyggnadsavdelningen 008-0-4 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av

Läs mer

RegionCity Workshop 2

RegionCity Workshop 2 RegionCity Workshop 2 Förslag från Kanozi Arkitekter, februari 2013 Gatan och stationens skikt Stadskvalité/Källare Sammanfattande feedback och instruktion framåt från Jernhusen och intressenter Fokusera

Läs mer

PLANKARTA i Gnesta tätort, Gnesta kommun AKTUALITET: FASTIGHETSINDELNING 2013-04-16 KARTSTANDARD ENLIGT HMK-KA 2.2.6.1

PLANKARTA i Gnesta tätort, Gnesta kommun AKTUALITET: FASTIGHETSINDELNING 2013-04-16 KARTSTANDARD ENLIGT HMK-KA 2.2.6.1 Antagandehandling Dnr Plan 2012.3 Tillägg till PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom det särskilt avgränsade området. Underliggande stadsplan P 86-1 gäller jämsides med undantag för de bestämmelser som

Läs mer

P L A N B E S K R I V N I N G

P L A N B E S K R I V N I N G NACKA KOMMUN Planenheten DP 353 ONS 46/2003 214 P L A N B E S K R I V N I N G Detaljplan för del av Sicklaön 369:37, hus nr 9 Nacka Strand, Nacka kommun Upprättad på Planenheten i mars 2005 Enkelt planförfarande

Läs mer

Typsektion. Bullerplank med carport agerar bullerskydd för bostadsbebyggelse. Typsektion. Park med vall agerar bullerskydd för. bostadsbebyggelse.

Typsektion. Bullerplank med carport agerar bullerskydd för bostadsbebyggelse. Typsektion. Park med vall agerar bullerskydd för. bostadsbebyggelse. INDUSTRIBYN INDUSTRIBYN Publika event/ och sportanläggningar Fortsatt utveckling av centrumfunktion Befintlig kultur och fritid Befintliga offentliga byggnader Befintliga offentliga byggnader Befintlig kultur

Läs mer

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg Guide och riktlinjer för uteserveringar i Falkenberg Denna guide och dessa riktlinjer är framtagna av Stadsbyggnadskontoret inom Falkenbergs kommun och antagna av Kommunstyrelsen 2015-02-03. Guide och

Läs mer

Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen

Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen LAGA KRAFTHANDLING Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Svensson, Planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen Hanviken

Läs mer

Läs översättninig till svenska efter artikeln.

Läs översättninig till svenska efter artikeln. Läs översättninig till svenska efter artikeln. Översättning; Disenart Översättning; Disenart P2 PROJEKT 2 VILLA JENSEN VILLA JENSEN/FRANSON WRELAND NATURLIG KONSTRUKTION MED ETT BEGRÄNSAT ANTAL ELEMENT

Läs mer

De nya kvarteren i Råsunda

De nya kvarteren i Råsunda De nya kvarteren i Råsunda Här är Råsundasom allra mest Råsunda Mitt i hjärtat av Solna Historia Tidigare fotbollsstadion invigd 1937. I oktober 2012 flyttade Svenska Fotbollsförbundet och AIK till en

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM Till gestaltningsprogrammet hör även en illustrationskarta och förslag till färgpaletter

GESTALTNINGSPROGRAM Till gestaltningsprogrammet hör även en illustrationskarta och förslag till färgpaletter Detaljplan för FÄJÖ 1:110, Säljö udde Karlskrona kommun, Blekinge län Dnr. 105/11 GESTALTNINGSPROGRAM Till gestaltningsprogrammet hör även en illustrationskarta och förslag till färgpaletter VAD ÄR ETT

Läs mer

FÄRGFABRIKEN / Petra Gipp arkitektur

FÄRGFABRIKEN / Petra Gipp arkitektur Grovkornig minimalism på Färgfabriken Utställningshallen Färgfabriken i Stockholm har genomgått en totalrenovering. RUM har träffat arkitekten Petra Gipp som ritat det mesta. Ett helhetsansvar man sällan

Läs mer

Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014

Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014 Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014 Magnus Rönn, Benjamin Danielsson-Grahn, Stig Swedberg Innehåll Bakgrund syfte Begreppet kompensation Styrmedel

Läs mer

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS:

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS: REGISTERBLAD 1989-01-30 oinia~i< AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMI~SVARD I HALLANDS LÄN Nr KN 3 Namn: KUNGSBACKA m KUNGSBACKA KOMMUN KARTA: 6B NO UGE: X 6380 Y 1276 RULTUR~ISR REXXON: 7 Bohuslänska kustbygden

Läs mer

Cykelställen i Vaxholm

Cykelställen i Vaxholm Cykelställen i Vaxholm Vaxholms turistbyrå Vaxön 1.Start: Västerhamnen Följ kajen från Västerhamnen till rondellen, vid Söderhamnsplan tag höger och följ Strandgatan mot Kastellet. 2. Kastellet År 1548

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

Residenset i Östersund din nya företagsadress? PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Nya balkonger på flerbostadshus i innerstaden

Nya balkonger på flerbostadshus i innerstaden Balkonger, flerbostadshus Nya balkonger på flerbostadshus i innerstaden Stadsbyggnadskontorets tolkning av krav på lämplighet, varsamhet mm Allmänt Stadsbyggnadskontorets strävan är att tillstyrka balkonger

Läs mer