KULTURMILJÖUNDERLAG/ROSENLUND! Betty Andersson, Sanne Andersen, Linn Ljunggren & Desiré Stegersjö December 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KULTURMILJÖUNDERLAG/ROSENLUND! Betty Andersson, Sanne Andersen, Linn Ljunggren & Desiré Stegersjö December 2013"

Transkript

1 KULTURMILJÖUNDERLAG/ROSENLUND Betty Andersson, Sanne Andersen, Linn Ljunggren & Desiré Stegersjö December 2013

2 SAMMANFATTNING Detta kulturmiljöunderlag över Rosenlund har tagits fram av Betty Andersson, Sanne Andersen, Linn Ljunggren och Desiré Stegersjö vid Bebyggelseantikvariskt program på Göteborgs Universitet. Ett kulturmiljöunderlag för Rosenlund har tagits fram på grund av de pågående förändringarna som sker. Rosenlund omfattas av lagskydd i form av Miljöbalken, Lagen om kulturminnen och Plan- och bygglagen. Syftet med detta arbete är att arbeta fram ett kulturmiljöunderlag för att förstå den process som det innefattar. Avgränsningen består av tre nivåer där primärområdet inbegriper Rosenlundsgatan. Utifrån DIVE-metoden har frågeställningar formulerats, rörande områdets karaktär och historiska utveckling, vilka besvaras senare i arbetet. För att förstå synen på landskap har fyra perspektiv har tillämpats; internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. I dessa perspektiv presenteras synsätt, lagforum och problematik. Underlaget har strukturerats enligt DIVE-metoden med kompletteringar av GIS, Kvalitativ Stedsanalys och Lynch. Rosenlund är en stadsdel i Göteborg som är belägen Inom Vallgravens sydvästra hörn. De geografiska förutsättningarna är Rosenlundskanalen, Göta Älv och berget Otterhällan. Området har utvecklats från 1600-talet och inbegriper därav flera tidslager vilka i historiken representeras genom; Otterhällan, Befästningen, Arsenalen, Fiskhandeln och Feskekôrkan, Spinneriet, Gamla Latin, Engelska kyrkan, Rosenlundsverket, Rosenlundsbyggnaden, Före detta Skattehuset, Före detta Televerkets kontor och Före detta Rikspolisstyrelsens hus. Samt kontexten av stadsplanering, visualiserat genom kartöverlägg, dessutom en sammanställning av historiken i ett tidsfönster. Karaktäriseringen utgår från dagens Rosenlund vilket till största del består av en bred och trafikerad gata kantad av bebyggelse. Gränserna markeras av Rosenlundskanalen, Kungshöjd, Hvitfeldtsplatsen och Esperantoplatsen. Området består av bebyggelse med ett strikt arkitektoniskt uttryck med hårda materialval där nyare och äldre bebyggelse blandas. En avsaknad av grönska bidrar till ett hårt och grått uttryck på platsen. Rosenlund och Kungshöjd består av flera utsiktspunkter där siktlinjer går bland annat till Korsvägen, Liseberg, Skansen Kronan, Masthugget och Hisingen. I ett led att ta del av allmänhetens åsikter har undersökningar utförts i form av enkätundersökning, intervju med en boende samt en områdesvandring. Vissa påtagliga ämnen som har framkommit av detta är bland annat Feskekôrkan som viktig plats samt en önskan om ett

3 mer levande Rosenlund. Färgsättning och material i Rosenlund bebyggelse karaktäriseras av gult göteborgstegel, brun plåt, grå betong och vit carraramarmor. Byggnadshöjden varierar men den modernare bebyggelsen längs med Rosenlundsgatans norra sida består av högre våningsantal än resterande. För att få ett brett perspektiv sätts Rosenlund i relation till de fyra perspektiven genom relevans till synsätt, lagforum och problematik. Värderingsynen grundas på att värde i relation till kulturarv är något komplext som bör ses ur många olika aspekter. Dessutom att detta synsätt ställer nya krav på arbetet kring definiering och värdering av kulturarvet. Värderingen delas upp i funna materiella och immateriella värden, vilka alla speglar Rosenlunds olika tidslager; militärt, fiske, industri och kontor. Riktlinjer för framtiden sammanfattas med att de materiella värdena funna ska gestalta de immateriella värdena. Dessutom ska eventuell ny bebyggelse harmonisera med befintlig. Valda frågeställningar har i arbetets slutskede besvarats med att Rosenlunds historiska lager visar på de materiella och immateriella värdena. De valda analysmetoderna har gett en bra överblick av området då de kompletterar varandra.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND AKTUELL SITUATION AKTUELLT LAGSKYDD SYFTE AVGRÄNSNING FRÅGESTÄLLNINGAR PERSPEKTIV I LANDSKAPSPLANERING INTERNATIONELLT NATIONELLT REGIONALT LOKALT METOD METOD FÖR HISTORIK METOD FÖR KARAKTÄRISERING METOD FÖR VÄRDERING METOD FÖR RIKTLINJER INFÖR FRAMTIDEN ROSENLUND HISTORIK OTTERHÄLLAN CAROLUS REX ARSENALEN FISKHANDELN OCH FESKEKÔRKAN FÖRE DETTA SPINNERIET GAMLA LATIN ENGELSKA KYRKAN ROSENLUNDSVERKET ROSENLUNDSHUSET FÖRE DETTA SKATTEHUSET FÖRE DETTA TELEVERKETS KONTOR FÖRE DETTA RIKSPOLISSTYRELSENS HUS STADSPLANERING TIDSFÖNSTER KARAKTÄRISERING OMRÅDESBESKRIVNING Orienteringsrummet Identifikationsrummet Siktlinjer Resultat av Allmänhetens åsikter Byggnadsbeskrivning OMRÅDESINVENTERING Internationellt Nationellt Regionalt Lokalt VÄRDERING VÄRDERINGSGRUND KULTURHISTORISK VÄRDERING RIKTLINJER FÖR FRAMTIDEN SLUTSATS BESVARANDE AV FRÅGESTÄLLNINGAR SLUTDISKUSSION KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING OTRYCKTA KÄLLOR ARKIVHANDLINGAR MUNTLIG KÄLLA TRYCKTA KÄLLOR LITTERATUR ELEKTRONISKA KÄLLOR ILLUSTRATIONSFÖRTECKNING BILAGOR... 47

5 1. INLEDNING 1.1. Bakgrund Kulturmiljöunderlaget har tagits fram av Betty Andersson, Sanne Andersen, Linn Ljunggren och Desiré Stegersjö under kursen Antikvariskt projektarbete II på 7,5 hp, vid bebyggelseantikvariskt program på Göteborgs Universitet. Kursens mål är att inneha färdigheter att arbeta med olika värderingsmetoder och analyssätt för bebyggelsemiljöer. Under höstterminen har gjorts en gruppvis fördjupning i arbetsprocessen med framtagandet av kulturmiljöunderlag och kulturmiljöanalyser inom kulturmiljösektorn. Detta genom föreläsningar, individuella arbeten och slutligen ett grupparbete kring olika exploateringsärenden i Göteborg. Arbetsprocessen har varit uppdelad i två kurser, Antikvariskt projektarbete I och II, i en teoretisk samt en praktisk del Aktuell Situation Ett kulturmiljöunderlag för området Rosenlund i Göteborg har efterfrågats av Göteborgs stadsmuseum och ligger som grund för detta underlag. Rosenlund är en stadsdel där nytt och gammalt möts och är för tillfället under en pågående förändring då Göteborgs stad genomför en upprustning med bland annat en ny lekplats, bättre belysning samt inglasning av arkaderna 1. Detta som ett led i att öka tryggheten. Dessutom är en ny bro planerad mellan Feskekôrkan och Haga. Rosenlund kommer även att påverkas av Västlänken i det fall planerna på en station vid Haga förverkligas (Stadsbyggnadskontoret Göteborg). Området är approprierat av små och stora privata företag och statliga myndigheter. Därav finns det många olika intressen att ta hänsyn till vid en kulturmiljöanalys. En förfrågan lämnades 2012 från fastighetsägare i Rosenlund till Göteborgs Stadsbyggnadskontor angående planbesked. Detta avseende en ansökan av en ny detaljplan för fastigheterna i Rosenlund. Fastighetsägarna vill lägga till våningar på markerade byggnader 2 samt bygga om dem för att tillåta bostäder. Mellan fastighet 40:14 och 69:5 föreslås en offentlig hiss (Stadsbyggnadskontoret Göteborg). Planarbetet fortgår. Figur 1. Översikt av de byggnader som omfattas av planförslaget 1 Under år 2013, samtidigt som detta kulturmiljöunderlag framställs. 2 Se Figur 1. 1

6 Aktuellt Lagskydd Rosenlund och Otterhällan klassas som riksintressen enligt MB 3 kap. 3 och 4 då de består av kulturhistoriskt värdefulla miljöer (Herklint, Lind & Sedenmalm, 1992, s. 10). Göteborg som faller under PBL kap. 8 främst 13, 14 och 17 (SFS 2010:900). Detta innefattar även Rosenlundsområdet. Det finns ett byggnadsminne, Feskekôrkan, som är skyddad enligt KML kap. 3 och en fornlämning, Carolus Rex, som är skyddad enligt KML kap. 2, vilket innebär att; Det är förbjudet att utan tillstånd enligt detta kapitel rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning (SFS 1988:950). Detta innebär att inga markarbeten får utföras utan tillstånd från Länsstyrelsen (SFS 1988:950). PBL reglerar mark- och vattenanvändning. Den styr hur översiktsplaner och detaljplaner skall utformas, vilket innebär stadgar för hur städer och stadsdelar kan/får förändras. PBL stipulerar även att en byggnadsnämnd ska existera i varje kommun och deras uppdrag är bland annat att verka för en god byggnadsmiljö. Göteborgs stad har skapat ett bevarandeprogram, Kulturhistorisk värdefull bebyggelse, detta är en samling med värdefull bebyggelse i 3 Tidigare gällde NRL (Naturresurslagen) 2 kapitlet, upphörde 1999 och ersattes av miljöbalken. 2

7 1.2. Syfte Syftet med kulturmiljöunderlaget är att identifiera de kulturhistoriska värden som finns i Rosenlund. En kulturmiljöanalys görs för att förstå omgivningen och dess helhet i ett bredare perspektiv. Genom denna arbetsprocess lyfts frågor rörande värdering av platsen, nuvarande brukande och framtida möjligheter för Rosenlund. Detta med hjälp av utvalda analysmetoder Avgränsning Avgränsningen i kulturmiljöunderlaget består av tre nivåer. Ett primärområde, ett sekundärområde samt ett tertiärområde. Primärområdet inbegriper Rosenlundsgatans sträckning från Hvitfeldtsplatsen till Esperantoplatsen, inklusive dessa två platser. Sekundärområdet inbegriper området nordväst om Esperantoplatsen, där Rosenlundsverket är beläget, öster om Hvitfeldtsplatsen, delar av Kungshöjd samt angränsande område på andra sidan av Rosenlundskanalen. Tertiärområdet inbegriper andra relevanta delar av Göteborg, främst de som påverkar Rosenlund i form av siktlinjer. Figur 2. Avgränsningsområde, primärområde grönt, sekundärområde rött. 4 Se Kapitel 1.6. Metod. 3

8 1.4. Frågeställningar Följande frågeställningar kommer att besvaras i kulturmiljöunderlaget för att ge en helhetssyn samt vara ett stöd både i den rådande exploateringssituationen och för framtida åtgärder. Vad berättar dagens landskap och miljö om Rosenlunds ursprung, utveckling och karaktär? Vilka materiella och immateriella karaktärsdrag har och har haft en speciell betydelse i området och varför? Vilka historiska delar och karaktärsdrag har ett speciellt värde, hur kan de bevaras och/eller utvecklas på ett hållbart sätt? Genom att svara på dessa frågor fås en beskrivning av Rosenlunds historiska karaktär, en värdering av de kulturhistoriska värdena samt utvecklingsmöjligheterna i området. Figur 3. Flygfoto över Göteborg Inom Vallgraven 1932 Figur 4. Flygfoto över Rosenlund och Kungshöjd

9 1.5. Perspektiv i landskapsplanering Landskapet är uppbyggt av flera olika komponenter och är en ständig föränderlig process vilket ska tas i beaktande vid antikvarisk verksamhet. Landskap innehåller flera värdegrunder och med hjälp av nedan presenterade landskapsperspektiv samt relevanta lagrum och riktlinjer, tydliggörs detta. Kulturmiljöunderlaget inbegriper detta breda spektra. Detta både gällande det immateriella och materiella kulturarvet. Nedan presenterade fyra landskapsperspektiv överlappar varandra. Kulturmiljöunderlaget applicerar dessa landskapsperspektiv på Rosenlund i karaktäriseringen Internationellt The Burra charter verkar för bevarandet av kulturella platser i Australien med stor insikt i det immateriella kulturarvet; including those embodied in sense of place, and the meanings and association that places have for people. (Worthing & Bond, 2008, s. 59). Denna insikt i det immateriella kulturarvet har medfört att The Burra charter även legat till grund för bevarandeplaner runt om i världen. The Washington charters fokusområde är historiska städer. Detta charter syftar till att identifiera behovet av en helhetssyn, samt integrerade strategier för bevarande (Worthing & Bond, 2008, s. 56), such areas embody the values of traditional urban areas (Worthing & Bond, 2008, s. 28). The Washington charter verkar även för att en bredare syn på ekonomiska samt sociala utvecklingsfrågor skall få större plats i den fysiska planeringen (Worthing & Bond, 2008, s. 56). Historic Urban Landscape, HUL, är en rekommendation från UNESCO gällande historiska städer, med verktyg för en hållbar utveckling. Städer växer och får en annan funktion än de tidigare haft, och det finns inte alltid utvecklade metoder för att ta sig an denna problematik. Globala processer och olika aktörers viljor är det som styr bevarandet, såsom ekonomiska intressen och turism (Bandarin, 2011, s. 179). Krav på större skalor utan att harmonisera med omkringliggande karaktärer kan ha en oåterkallelig och skadlig effekt på den historiska stadens fysiska och visuella integritet, samt dess sociala och kulturella värden (Bandarin, 2011, s. 180). HUL vill visa på att stadsmiljöer präglas av flera lager som är värdefulla, både skapat av människan och av naturen. Genom att se till dessa lager är det lättare att identifiera platsen och vad som är lämpligt i bevarandestrategier (Bandarin, 2011, s. 181). HUL rekommenderar en utveckling av skyddsinstrumenten, som till exempel ovan nämnda charter, med fokus på en hållbar utveckling (Bandarin, 2011, s. 181). 5 Se Kapitel Områdesinventering. 5

10 Nationellt I Sverige förhåller lagstiftningen sig bland annat till den Europeiska landskapskonventionen, ELC. Fokus ligger på ett bredare beaktningssätt, att landskap är till för alla och belyser att landskap är en kulturyttring (Europeiska rådet, 2000). Riksdagen har antagit 16 miljömål där mål 15 är av intresse i detta kulturmiljöunderlag. Mål 15 ska främja en god bebyggd miljö, naturoch kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas samt byggnader ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt (Naturvårdsverket, 2012). Inom den offentliga förvaltningen i Sverige finns en tendens till att dela upp landskapsvården mellan natur- och kulturlandskap istället för att behandla det som en helhet (Antonsson, 2003, s. 281, Germundsson, 2005, s. 25 ff., Taylor & Lennon, 2011, s. 537). Denna typ av förvaltning medför att vården ofta blir ensidig, utan ett objektivt åsiktsinhämtande från andra aktörer (Antonsson, 2003, s. 291). Uppdelningen bidrar även till att de aktörer som är med att bedriva landskapsarbetet tenderar att motarbeta varandra på grund av olika bakgrunder och professionell inriktning (Antonsson, 2003, s. 287 ff., Olsson, 2003, s. 20) Regionalt Många kulturhistoriskt intressanta miljöer ligger i attraktiva områden för ny bebyggelse och annan exploatering, och kan fungera som en tillgång för planeringen av de nya byggnader och anläggningar. Utvecklingen kan ske i samklang med de kulturhistoriska värdena (Länsstyrelsen Västra Götaland). Då, som citatet ovan förklarar, många av de kulturhistoriskt intressanta miljöerna ligger i attraktiva områden måste en balans ske mellan bevarande och exploatering. De historiska landskapens spår ska bevaras, och det ska skapas förutsättningar så att de kan göras tillgängliga och brukas. Länsstyrelsen i Västra Götaland påpekar också att ett av kulturmiljöenhetens viktigaste ansvarsområden rör påverkan av landskap vid utbyggnader av infrastruktur och bebyggelse (Länsstyrelsen Västra Götaland). Det är av vikt att dessa riktlinjer tas hänsyn till i detta kulturmiljöunderlag. En problematik med en nationell kulturarvspolitik är att det skapas en ensidig nationell bild av kulturarvet. Regionala skillnader suddas ut och anpassas i den nationella uppfattningen om vad som är traditionellt äkta, därmed ignoreras till viss del enskilda landskaps unika arv (Germundsson, 2005, s. 21 ff.). 6

11 Lokalt Göteborgs stad har utvecklat ett bevarandeprogram, Kulturhistorisk värdefull bebyggelse. Inom detta program har flera byggnader av en kulturhistorisk värdefull karaktär samlats. Detta bevarandeprogram svarar under PBL kap. 8. KML reglerar bland annat fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen, vilket kan återfinnas i Rosenlund. Det är Länsstyrelsen som ansvarar för att dessa lagar och förordningar efterföljs under övervakande av Riksantikvarieämbetet. Riksintressen lyder under MB, dessa kan bestå av natur- och/eller kulturmiljöer. Göteborg har ett kulturellt riksintresse för stadsdelarna Inom Vallgraven. Genom att se till de värden som finns lokalt, och förstå dessa, går det även att arbeta med landskapet som ett föränderligt område (Germundsson, 2005, s. 21 ff., Wattchow, 2013, s. 95). Alla de faktorer som bidrar till en plats unika karaktär; människor, historia och kultur ger platsen en identitet (Wattchow, 2013, s. 87). En plats är det som upplevs och därför är även betraktaren en del av landskapet och dess upplevelse (Wattchow, 2013, s. 89 ff.). För att få fram en helhetsbild över platsen går det att se till de värden som tillskrivs denna (Wattchow, 2013, s. 90 ff.). Genom att se till alla aktörers intressen fås en så demokratisk behandling av bevarandet som möjligt. Ett större fokus bör ligga på privata individer då de påverkas mest av besluten. På det sättet blir demokratiseringen större (Olsson, 2003). Ett samarbete över gränserna, mellan privat och offentlig, medborgare och politiker, är viktigt för att förstå vilka värden som finns (Olsson, 2003, s. 20). Det mest grundläggande syftet för att infoga bevarande i samhällsplanering är för att kulturhistoriskt värdefulla landskap ger människor en känsla av identitet; en samhörighet gentemot samhället man befinner sig i (Walker, 2004, s. 10). Samtidigt måste den befintliga miljön möta de krav och behov som finns i vårt moderna samhälle (Olsson, 2003, s. 15). 7

12 1.6. Metod Kulturmiljöunderlaget använder DIVE-metoden genom en inledning med frågeställningar samt en avslutning. Pedagogiska hjälpmedel i form av Excel-schema, planeringsmöten, informantbokning, tidsfönster, tabeller och faktarutor används också. DIVE har även använts för strukturen i arbetet; Describe = Historik Interpret = Karaktärisering Valuate = Värdering Enable = Riktlinjer för framtiden Metod för Historik Kapitel 2.1. Historik är framtaget dels ur arkivmaterial från Stadsbyggnadskontoret i Göteborg och Göteborgs Stadsmuseums arkiv 6. Dels med hjälp av litteraturstudier rörande Rosenlund med omnejd. Visualisering av Rosenlunds utveckling görs i enlighet med DIVE-metoden i kulturmiljöunderlaget med hjälp av tidsfönster och kartor. 6 Faktarummet 8 För att systematisera informationen, som ett komplement till DIVE, har GIS använts i form av kartöverlägg skapade i ARC-map, detta för att visa hur landskapet har förändrats. Tidsfönstret grundar sig i DIVE men förtydligas med hjälp av två analysrum ur Kvalitativ Stedsanalys; minnes- och historierummet. Metod, utarbetad av Riksantikvarieämbetet, för att sortera, diskutera och bearbeta information. GIS Geografiskt informationssystem " Ett datasystem bestående av geografisk information med förmågan att gestalta och analysera dessa (Harrie, 2013, s. 21). DIVE står för Describe/Beskriva, Interpret/Tolka, Valuate/Värdera och Enable/Aktivera. DIVE " Exempel på GIS-program; Google maps, ARC-map Strukturen kompletteras med förberedelser innan samt avslutande sammanfattning (Reinar & Westerlind, 2009, s. 6 ff.).

13 Metod för Karaktärisering I Kapitlet 2.2. Karaktärisering har DIVE-metoden kompletterats med andra analysmetoder för att bättre tolka landskapet. De två analysrummen, orienterings- och identifikationsrummet, taget ur den Kvalitativa Stedsanalysen har istället använts. En ytterligare teoretisk ansats är baserad på den teori Kevin Lynch presenterar. Detta har utförts genom att först peka ut karaktärsdrag och sedan genom dem formulera en enkätundersökning för att kunna ta del av allmänhetens åsikter. Den utfördes vid olika tidpunkter under dagen, mellan 9.00 till Ett försök till att fånga upp människor av blandade åldrar och kön gjordes, för att få en bredare syn på Rosenlund. För ytterligare Kevin Lynch The Image of the City " Staden är inte enbart en fysisk företeelse utan något som måste ses genom invånarnas ögon. " Analysindelning i tre komponenter; identitet, struktur och betydelse. " Två undersökningsdelar; 1. En utbildad observatör undersöker platsen och kartlägger olika element som framträder. 2. Allmänhetens åsikter och bild av området undersöks (Lynch, 1964, s. 8). åsiktsinsamlande har en deltagandeaktivitet genomförts i form av en gruppvandring med boende i Kungshöjd. Dessutom har en längre intervju också genomförts med en av dessa. Detta för att få fram de immateriella värdena som tillskrivs och även övriga associationer med platsen. Kvalitativ Stedsanalys " En del av den norska Stedsanalysen som är ett hjälpmedel för utarbetande av landskapsanalyser. " Utgår från att beskriva omgivningen som den framträder med rumsstruktur och karaktär. " Fyra analysrum; 1. Orienteringsrummet: gränser, höjder, vattenvägar, strandkanter, siluetter, landmärken, riktningar och rumsförbindelser. 2. Identifikationsrummet: Takstrukturer, färger, material, former och annat som manifesterar stadskaraktären. 3. Minnesrummet: Förståelse för uppkomsten av grupperingar, landmärken och rumsformer. 4. Historierummet: Analysering av olika tidsepoker och betydelsefulla skeenden som går att avläsa eller har påverkat platsen (Skjeggedal, 1993, s. 28). 9

14 Metod för värdering Kapitel 2.3. Värdering utgår dels från Kapitel 1.5. Perspektiv i landskapsplanering och dels från Kapitel Värderingsgrund. DIVEmetoden appliceras även inom värderingen och då i form av tabell som hjälpmedel för att tydliggöra de funna värdena Metod för Riktlinjer inför framtiden Kapitel 2.4. Riktlinjer för framtiden är en del av DIVE-metoden som syftar till att sammanfatta de resultat vilka uppnåtts i föregående kapitel; 2.1. Historik, 2.2. Karaktärisering och 2.3. Värdering. Dessutom att ge riktlinjer för bevarande och utveckling av de värden vilka utpekats som karaktäristiska, betydelsefulla, värdefulla och möjliga att utveckla. 10

15 2. ROSENLUND Rosenlund är en stadsdel i Göteborg som är belägen Inom Vallgravens sydvästra hörn. De geografiska förutsättningarna i Rosenlund karaktäriseras av vatten i form av Rosenlundskanalen och Göta älv, samt av Kungshöjd beläget på berget Otterhällan. Historiken innefattar all bebyggelse inom primärområdet samt relevant bebyggelse i sekundärområdet. Utanför Otterhällan och Kvarnberget under talet bestod marken mestadels av sumpmark. Bergsväggarna användes strategiskt för att skydda staden (Herklint, Lind & Sedenmalm, 1992, s. 12). Områdets karaktär bestod under talet av små trähus samt röda och gula tegelhus (Fredberg, 1977, s. 31). Sedan 1960-talet har Lilla och Stora Otterhällan utvecklats till ett område för bostäder och kontor (Herklint, Lind & Sedenmalm, 1992, s. 11). Namnet Rosenlund har ingen tydlig härkomst, två hypoteser existerar; eventuellt härstammar namnet från det tyska ordet ross som betyder häst. Detta för att korsningen mellan Stora och Lilla Otterhällan tidigare kallades för hästbacken. Den andra hypotesen grundar sig i att namnet kommer sig av de nyponbuskar som blomstrade i området innan bebyggelsen tog över (Göteborgs stadsmuseum) Historik Otterhällan I Göteborg finns tre bebyggda stadsberg: Kvarnberget, Stora Otterhällan och Lilla Otterhällan (Herklint, Lind & Sedenmalm, 1992, s. 10). När kasernen revs under 1900-talet fick Lilla Otterhällan namnet Kungshöjd (Lönnroth, 2003, s. 195). Figur 5. Vy över gamla Otterhällan från cirka

16 Carolus Rex Bastionerna på Lilla Otterhällan fungerade som utpost mot sydväst kring talet (Lönnroth, 2003, s. 327). Den fästningsgördel som gick kring Göteborg var formad enligt Holländska ideal; den var en bågformad sicksacklinje, hade vattengravar, orillons, jordvallar, bastioner och kurtiner. Planeringen för modernisering av försvarsverket påbörjades 1648 (Lönnroth, 1999, s. 26). Detta genomfördes mellan I Göteborg fanns det även tre portar med vindbryggor vilka benämndes Kungsporten, Drottningsporten och Carlsporten (Herklint, Lind & Sedenmalm, 1992, s. 13). Carls port låg i närheten av sluttningen till Lilla Otterhällan (Gulin, 1974, s. 10). År 1806 kom beslutet att rasera försvarsverket då den ansågs omodern. Detta ledde till att landfrontens murverk revs ner till marknivå. Västra delen av vallgraven grävdes om 1844 och är idag Rosenlundskanalen (Herklint, Lind & Sedenmalm, 1992, s. 21, Gulin, 1974, s. 17). Övriga delar av området fylldes igen och blev till mark som kunde bebyggas (Dahlgren & Bengtson, 2006, s. 41). Bastionen Carolus Rex klarade sig dock undan rivning, 1820 revs däremot Carls port (Fredberg, 1977, s. 36). Området på och kring bastionen omvandlades 1915 till rekreationsområde (Gulin, 1974, s. 11). Carolus Rex räknas som en fast fornlämning enligt KML (Fornsök). Figur 6. Beståndsdelar av en bastion Figur 7. Del av Carolus Rex 12

17 Arsenalen Mellan 1853 och 1859 uppfördes en försvarsanläggning, kallad Kasernen, på Lilla Otterhällan 7 ritad av överstelöjtnant August af Petersen (Göteborgs stadsmuseum). Anläggningen utgjordes av en quarré och hade fyra mindre tornbyggnader för vakter, den västra sidan fick ett salutbatteri med kanoner. Fasaden hade ett mittorn (Fredberg, 1977, s. 196). Under slutet av 1800-talet flyttade militären till Kviberg och kasernbyggnaden köptes av Richard Grauser (Fredberg, 1977, s. 196). År 1895 revs byggnaden till förmån för bostäder (Herklint, Lind & Sedenmalm, 1992, s. 26). Efter rivningen av kasernen uppfördes mellan ett bostadskvarter på Kungshöjd. Detta kvarter kallas idag för Arsenalen och byggnaden har flera stilelement från dess föregångare med tegelfasad och krenelerade hörntorn. Ursprungligen var det tre separata byggnader som byggdes ihop, de har utformats efter Eugen Thornburns skisser (Lönnroth, 2003, s. 327). Figur 8. Översikt av Kasernen 7 Nuvarande Kungshöjd. 13 Figur 9. Översikt av Arsenalen

18 Fiskhandeln och Feskekôrkan Fiskhandeln har varit en stor del av Göteborgs historia, som speglas i Rosenlund som länge var samlingsplats för fiskhandeln. År 1848 flyttades fiskmarknaden från kanalen vid Gustav Adolfs torg till Rosenlund (Fredberg, 1977, s. 180, Gulin, 1974, s. 24). Rosenlund blev då en livlig plats och vallgraven fylldes med båtar (Fredberg, 1977, s. 175). Handeln bedrevs i cirka 25 år innan Feskekôrkan uppfördes (Fredberg, 1977, s. 181). eftersom dessa stilelement lämpligen passade sig för att få in dagsljus i lokalen och förtydliga konstruktionen (Göteborgs stadsmuseum, 2000, s. 55 ff.) Den 10 oktober 2013 blev Feskekôrkan utnämnd till byggnadsminne enligt KML kap. 3. (BeBR). Under slutet av 1800-talet fram till 1916 fanns med anledning av fiskhandeln en färjförbindelse, mellan Pusterviksplatsen och Fisktorget. Denna hette Kalles färja och var en fyrkantig flotte med ett hål i mitten som styrdes med långa åror (Gulin, 1974, s. 25 f.). Feskekôrkan uppfördes 1874 bekostad av Renströmska fonden efter arkitekt Victor von Gegerfelts ritningar (Gulin, 1974, s. 29). Byggnaden mottogs skeptiskt men den blev tidigt en sevärdhet (Göteborgs stadsmuseum, 2000, s. 54). Till en början konkurrerade Feskekôrkan med månglare som höll till utanför men 1885 förbjöds försäljning av fisk utomhus och därmed befästes Feskekôrkan som fiskhall (Gulin, 1974, s. 29). Figur 10. Foto av Feskekôrkan Feskekôrkan fick sitt namn efter folkmun, dess ursprungliga namn var Fiskhallen. Byggnaden var medvetet utformad som en gotisk kyrka 14

19 Före detta Spinneriet Under 1800-talet ändrades vallgravens läge i Rosenlund vilket gav möjlighet att börja anlägga industrier på den nya marken (Lönnroth, 2003, s. 322). Delar av marken i Rosenlund köptes av Carl David Lundström som anlade ett bomullsspinneri där 1847 (Fredberg, 1977, s. 169). Det började som enbart industrilokaler men expanderade med magasin, portvaktshus samt kontor. Detta var 1850 den största industrin i Göteborg. Efter att Lundström avlidit bildar Charles Hills ett nytt bolag som övertar och expanderar lokalerna. År 1902 brinner tre av fabrikerna ner (Gulin, 1947, s. 41). I den enda kvarvarande fabriksbebyggelsen från Rosenlunds spinneri huserar numera Språkcaféet. För att göra plats till Götatunneln rev man västra flygeln på byggnaden (Lönnroth, 2003, s. 324) Gamla Latin Gamla Latin uppfördes som en skolbyggnad med tillhörande gymnastiksal år 1857 till Den byggdes i gult tegel i nyromansk stil och ritades av Hans Jacob Strömberg (Lönnroth, 2003, s. 273, Dahlgren & Bengtson, 2006, s. 54). Den uppfördes på Hvitfeldtsplatsen eftersom det möjliggjorde en skolgård som placerades mellan Gamla Latin och Engelska kyrkan. Gymnastiksalen revs under 1960-talet (Dahlgren & Bengtson, 2006, s. 54) Engelska kyrkan I närheten av Hvitfeldtsplatsen återfinns Engelska kyrkan, även kallad St Andrews Church, uppförd mellan 1855 till Den gula tegelkyrkan i nygotisk stil ritades av Adolf Wilhem Edelsvärd (BeBR). Kyrkan fick ett litet anspråkslöst torn och hade tidigare en anslutande tomt (Fredberg, 1977, s. 220). Figur 11. Före detta Spinneriet invändigt 15 Figur 12. Engelska kyrkan 1947 Figur 13. Gamla Latin 1901

20 Rosenlundsverket År 1846 byggdes det första stadsgasverket i Rosenlund och blev därmed det första av sitt slag i Skandinavien. Samma år, den 5 december, tändes gatubelysningen i Göteborg för första gången. Göteborgs stad började belysas med elektricitet 1878, ett led i vidare modernisering kom 1902 när även spårvagnarna elektrificerades (Göteborgs energi). Detta ledde till att gasverket delades upp i ett större och ett mindre kvarter, där det nya Elektricitetsverket uppfördes i det större. Det nya Elektricitetsverket förändrades sedan i takt med krav på modernisering och blev slutligen ombyggt till fjärrvärmeverk under 1950-talet. År 1983 fick fjärrvärmeverket sitt nuvarande utseende med blå plåtbeklädnad. Figur 14. Foto av det ursprungliga elverket 1910 Det mindre kvarteret omvandlades, i samband med Elektricitetsverkets uppförande , till kontor och personalrum (Lönnroth, 2003, s. 367 ff.). För att expandera Elektricitetsverket revs dock de äldre gasverkslokalerna under 1930-talet (Göteborgs stadsmuseum). Under nästan 150 år, genom olika skepnader, har Rosenlundsverket varit en del av Göteborgs elförsörjning (Lönnroth, 2003, s. 368) 16

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Värdering, ändring och energieffektivisering Växjö 19 mars 2013 Tomas Örn Kulturmiljö [fysisk] miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom

Läs mer

Remissvar angående förslag till detaljplan för Giggen 25 i stadsdelen Tallkrogen, Sbk Dp

Remissvar angående förslag till detaljplan för Giggen 25 i stadsdelen Tallkrogen, Sbk Dp Kulturförvaltningen Kulturmiljöenheten Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-08-05 Handläggare Mari Ferring Telefon: 08-508 31 573 Till Kulturnämnden 2013-08-29 Nr 6 Förslag till beslut Kulturförvaltningen

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 198/2014 FASTIGHETEN DANMARK 29 SÖDER, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om planändring inkom från fastighetsägaren Fastighets AB Danmarkshuset den 6 februari 2014. SYFTE

Läs mer

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65 Viksjö gård (35) Namnet Viksjö, skrivet Vikhusum, finns omnämnt på en av runstenarna vid Jakobsbergs folkhögskola, som dateras till 1000-talet. Att gården är av förhistoriskt ursprung visas också av de

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande Samrådshandling 1 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2011-12-13 Samrådshandling 2 HANDLINGAR

Läs mer

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Uppdaterad: 2007-11-12 2003-06-13 Europeiska landskapskonventionen (ELC) Europarådet Färdig för undertecknande år 2000 Syfte att

Läs mer

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E BJÖRKRIS O Råd och riktlinjer Kvarter K L N I K F H M J C E B D A Antagen: 2012-01-12 BN 9 Innehåll Innehåll Inledning Bakgrund Behöver jag bygglov? Detaljplan Tillbyggnader i Björkris Avskärmning kring

Läs mer

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler.

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler. BOLLEBYGD IDAG Bollebygd ligger beläget på en ås mellan Nolåns och Söråns dalgångar omgiven av skogsbeklädda höjder. Orten är ett typiskt stationssamhälle som byggts upp kring järnvägen. Orten har i huvudsak

Läs mer

Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning

Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning Yttrande Datum 2012-04-02 Dnr 331-674-2012 Ert datum 2012-02-15 Er beteckning 10113-630/2012 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remiss från Boverket överklagande av beslut om upphävande av detaljplan för

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun

Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun Beslut 1(4) 2008-01-17 Dnr 432-18180-06 Delgivningskvitto Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun BESLUT Länsstyrelsen förklarar Casselska

Läs mer

Ändring genom tillägg av detaljplan för fastigheterna VÄSTRA BÄCKGÄRDET 56 och 20 inom Sandbacka Umeå kommun, Västerbottens län

Ändring genom tillägg av detaljplan för fastigheterna VÄSTRA BÄCKGÄRDET 56 och 20 inom Sandbacka Umeå kommun, Västerbottens län Tillägg till planbeskrivning Antagande Sida 1 av 7 Diarienummer: BN-2016/00169 Datum: 2016-11-29 Handläggare: Anton Vikström, Tyréns AB Ändring genom tillägg av detaljplan för fastigheterna VÄSTRA BÄCKGÄRDET

Läs mer

Redovisning av plansamråd och ställningstagande inför fortsatt planarbete för Basaren 1 i stadsdelen Kungsholmen (50 lägenheter)

Redovisning av plansamråd och ställningstagande inför fortsatt planarbete för Basaren 1 i stadsdelen Kungsholmen (50 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (7) 2010-06-29 Handläggare: Linda Palo Tfn 08-508 275 26 Till Stadsbyggnadsnämnden Redovisning av plansamråd och ställningstagande inför fortsatt

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

PLANBESKRIVNING 1 (5) UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2005 04 08 TILLHÖR REV. 2005 09 15 TILLHÖR REV. 2005 11 28 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

PLANBESKRIVNING 1 (5) UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2005 04 08 TILLHÖR REV. 2005 09 15 TILLHÖR REV. 2005 11 28 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG STADSARKITEKTKONTORET planavdelningen 1 (5) UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2005 04 08 TILLHÖR REV. 2005 09 15 TILLHÖR REV. 2005 11 28 Detaljplan för fastigheten Pelikanen 8 i Norrtälje stad. Dnr 04-10234.214 PLANBESKRIVNING

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter 2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

Analys av befintlig bebyggelse och nya villan på Selleberga 13:1.

Analys av befintlig bebyggelse och nya villan på Selleberga 13:1. Analys av befintlig bebyggelse och nya villan på Selleberga 13:1. INNEHÅLL ANALYSENS SYFTE. 1 OMRÅDESANALYS 2 Mångfalden inom området med bevarandeintresse. 3 Mångfalden gränsande till området med bevarandeintresse.

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs. FÖRSLAG I gestaltningen av det nya området utgår jag från mina associationer till Hammarbyhöjdens karaktär. Jag nytolkar begreppen och gestaltar dem så de nya tolkningarna påminner om eller kontrasterar

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

Söder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun, Gävleborgs län

Söder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun, Gävleborgs län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-11-30, REV 2011-01-26 Antagen av BMN: 2011-02-24 Dnr: 10BMN342 Laga kraft: 2011-03-24 Handläggare: Thobias Nilsson Söder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan

Läs mer

Vad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla?

Vad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla? Vad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla? Kulturmiljövård och kulturminnesvård Kulturmiljöer utgör av människan påverkade miljöer. I kulturlandskapet ser vi detta som spår av

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby

Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby 2015-08-18 Dnr MSN/2015:673 Planutskottet Start-PM Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby Ärendet Ägaren till Holmia 9 (Villa Solgården) har sökt planbesked i syfte att ändra användning

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD Bild Storgatan med Sockenstugan Sammanfattning av de områdesbestämmelser som gäller fr o m 1995-05-24 för den fysiska miljön i Säters innerstad. Byggnadsnämnden

Läs mer

Norr 4:7, kv Kollegan (del av)

Norr 4:7, kv Kollegan (del av) PLANBESKRIVNING 2012-02-08 Antagen av BMN: 2012-04-25 Dnr: 11BMN124 Laga kraft: 2012-05-26 Handläggare: Sari Svedjeholm Norr 4:7, kv Kollegan (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun,

Läs mer

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov.

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov. 3 5 4 3 5 5 8 7 9 8 8 6 6 Samhällsbyggnadskontoret Ändring av Detaljplan för GENETA, del 7 inom stadsdelen Geneta i Södertälje Tillägg till PLANBESKRIVNING Arkivnummer: P 595 Dnr. 009-0003-4 Upprättad

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Planbeskrivning. Andersberg 32:1, Månskensgatan Detaljplan för bostäder med utökad byggrätt Gävle kommun, Gävleborgs län

Planbeskrivning. Andersberg 32:1, Månskensgatan Detaljplan för bostäder med utökad byggrätt Gävle kommun, Gävleborgs län SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE GRANSKNINGSHANDLING 2016-04-26 HANDLÄGGARE: JOHANNA SUNDQVIST Planbeskrivning Andersberg 32:1, Månskensgatan Detaljplan för bostäder med utökad byggrätt Gävle kommun, Gävleborgs län

Läs mer

3 HUVUDSAKLIGA SIDOR BRF NYA MASTHUGGET QPG. 1 Gårdssidan. 2 Älvsidan. 3 Fjällgatssidan. Analys

3 HUVUDSAKLIGA SIDOR BRF NYA MASTHUGGET QPG. 1 Gårdssidan. 2 Älvsidan. 3 Fjällgatssidan. Analys 3 HUVUDSAKLIGA SIDOR En stadsdel i stadsdelen Nya Masthugget har en tydlig egen karaktär. Typiskt för sin tid, och fint utvecklad under åren. En karaktär värd att bevara. Trappande gröna gårdar Gårdar

Läs mer

SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/0425 Ludvig Lundgren SBN/2006:186. Detaljplan för del av kv Farao m m

SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/0425 Ludvig Lundgren SBN/2006:186. Detaljplan för del av kv Farao m m SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/025 Ludvig Lundgren 2007-0-18 SBN/2006:186 Laga kraft 2007-05-2 Planbeskrivning Detaljplan för del av kv Farao m m inom stadsdelen Råsunda, upprättad i april

Läs mer

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna Fastighetsbeteckning: Fåran 1 Namn/Gatuadress: Hagavägen 14, 16 Kommun, Stadsdel: Solna, Norra Hagalund Ärendenr: 2015-05-25 Brf Fåran 1 Sarah Philipson Hagavägen 14 Solna Antikvariskt utlåtande angående

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Upprättad Reviderad Godkänd Antagen Lagakraft

PLANBESKRIVNING. Upprättad Reviderad Godkänd Antagen Lagakraft Dnr 2011SBN0268 1 (6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Christian Blomberg PLANBESKRIVNING Utökad handel i ALUNDA Fastigheterna Marma 1:44, del av 1:67 och del av samfälligheten Marma S:1 Östhammars kommun,

Läs mer

Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu

Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu Faktasammanställning Kvarnholmen 2:5 Nicholas Nilsson KALMAR LÄNS MUSEUM Kulturhistorisk studie 2009:2 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Platsen för bastionen

Läs mer

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(5) Dnr 283/2013 FASTIGHETEN POLISEN 2 M FL SÖDER, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Wihlborgs fastigheter AB inkom den 13 februari 2013 med en förfrågan avseende upprättande av ny detaljplan

Läs mer

Detaljplan för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i Umeå kommun, Västerbottens län

Detaljplan för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i Umeå kommun, Västerbottens län Planbeskrivning Samråd Sida 1 av 8 Diarienummer: BN-2014/00904 Datum: 2015-10-02 Handläggare: Maria Norstedt för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i, Västerbottens län HANDLINGAR - Plankarta

Läs mer

Västra Dockan. Byggnadsantikvarisk utredning UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM. Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län.

Västra Dockan. Byggnadsantikvarisk utredning UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM. Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län. Byggnadsantikvarisk utredning Västra Dockan UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2012:001 Olga Schlyter Malmö Museer

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av del av Farsta 2:1 m fl. vid Nykroppagatan i stadsdelen Farsta (ca lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av del av Farsta 2:1 m fl. vid Nykroppagatan i stadsdelen Farsta (ca lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2013-03-22 Handläggare: Eva Nyberg-Björklund Tfn 08-508 27 249 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av Farsta

Läs mer

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked 1 (5) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2015-02-13 Dnr Sbn 2014-560 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret oger Stigsson Samhällsbyggnadsnämnden Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Läs mer

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg Rörelse Helhet SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city A N A L Y S Analyserna i detta kapitel är utarbetad utifrån

Läs mer

Kulturhistoriskt värde

Kulturhistoriskt värde FOTON: PRIVAT ÄGO Kulturhistoriskt värde Stort eller litet av alla de slag Vi pratar ofta om kulturhistoriskt värde men vad betyder det egentligen? Det handlar inte om pengar eller marknadsvärde, utan

Läs mer

BAKGRUND. Det ska synas att Malmö är Skånes huvudstad. Stadsmiljöprogrammet ska skapa riktlinjer för stadens golv, rum, väggar och ljus.

BAKGRUND. Det ska synas att Malmö är Skånes huvudstad. Stadsmiljöprogrammet ska skapa riktlinjer för stadens golv, rum, väggar och ljus. 1 BAKGRUND Våra stadskärnor utsätts för en allt hårdare konkurrens från externa shoppingcentra. Malmö är inget undantag. Hotet om ett utarmat city är påtagligt och skrämmande. En levande stadskärna är

Läs mer

Utveckling av kulturbyggnader en utmaning på flera plan

Utveckling av kulturbyggnader en utmaning på flera plan Utveckling av kulturbyggnader en utmaning på flera plan 24 februari 2014 1 Higab i korthet Higab äger, förvaltar och utvecklar fasegheter för kommersiella, offentliga och kulturella ändamål för Göteborgs

Läs mer

Till vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum

Till vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum Till vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum Stadsdelen Vällingby har uppnått en ålder av femtio år. Centrum invigdes den 14 november 1954. Det är en aktningsvärd ålder

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-

Läs mer

SLOTTSMÖLLAN - IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM

SLOTTSMÖLLAN - IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM SLOTTSMÖLLAN - IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM 2012-12-11 INLEDNING Detta gestaltningsprogram har tagits fram i samband med detaljplanearbetet för Slottsmöllan. Beskrivningen förtydligar detaljplanens

Läs mer

PLANBESKRIVNING 1(8) Planavdelningen 2011-04-28 Dp 2010-15100-54 Renoir Danyar Tfn 08-50826659

PLANBESKRIVNING 1(8) Planavdelningen 2011-04-28 Dp 2010-15100-54 Renoir Danyar Tfn 08-50826659 PLANBESKRIVNING 1(8) Planavdelningen 2011-04-28 Dp 2010-15100-54 Renoir Danyar Tfn 08-50826659 Detaljplan för Bjälken 20 i stadsdelen Södermalm i Stockholm Dp 2010-15100-54 HANDLINGAR Planen består av

Läs mer

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Del av fastigheterna Skrubba 1:1 och Skarpnäcks Gård 1:1 i stadsdelarna Flaten och Skrubba i Stockholms stad och del av fastigheterna

Läs mer

NYBRO. - Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum

NYBRO. - Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum NYBRO - Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum Alexandra Eliasson Examensarbete 30 hp, Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola, 2008 1 FÖRORD

Läs mer

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn

Läs mer

Remissvar angående samråd om förslag till detaljplan för Trollhättan 30 m fl. i stadsdelen Norrmalm, S-dp

Remissvar angående samråd om förslag till detaljplan för Trollhättan 30 m fl. i stadsdelen Norrmalm, S-dp Kulturförvaltningen stadsmuseet Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-08-24 Handläggare Elisabet Wannberg Telefon: 08 50831561 Till Kulturnämnden, Kulturmiljöutskottet Nr. 5 Remissvar angående samråd om förslag

Läs mer

Medborgarmöte för ICA Storgatan Svedala 15:11, Svedala tätort, Svedala kommun

Medborgarmöte för ICA Storgatan Svedala 15:11, Svedala tätort, Svedala kommun 2012-11-07 MINNESANTECKNINGAR Medborgarmöte för ICA Storgatan Svedala 15:11, Svedala tätort, Svedala kommun Bom Dnr.12.063 Plats och tid: Naverlönnsalen, Kommunhuset, Svedala kl.18.00-20.00, 2012-11-06

Läs mer

STARTPROMEMORIA FÖR PLANLÄGGNING AV LUSTGÅRDEN 14 I STADSDELEN STADSHAGEN (KONTOR OCH BOSTÄDER)

STARTPROMEMORIA FÖR PLANLÄGGNING AV LUSTGÅRDEN 14 I STADSDELEN STADSHAGEN (KONTOR OCH BOSTÄDER) Planavdelningen Peter Jacobsson Tfn 08-508 269 06 Till Stadsbyggnadsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8) 2009-02-16 STARTPROMEMORIA FÖR PLANLÄGGNING AV LUSTGÅRDEN 14 I STADSDELEN STADSHAGEN (KONTOR OCH BOSTÄDER)

Läs mer

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare: Datum: Diarienummer: Sara Lindh 2013-05-21 PLA 2012-020104 Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Detaljplan för Kv. Städet, Brillinge 3:3 BEHOVSBEDÖMNING FÖR MILJÖBEDÖMNING

Läs mer

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 2011-01-10 Sid 1 (9) Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 Gestaltningsprogram INLEDNING... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 BEBYGGELSE

Läs mer

Gäddan 15, Tågaborg N. Underlag för planuppdrag

Gäddan 15, Tågaborg N. Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Gäddan 15, Tågaborg N Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att, genom en ändring

Läs mer

GESTALTNINGSPRINCIPER

GESTALTNINGSPRINCIPER BILAGA PLANBESKRIVNING GESTALTNINGSPRINCIPER Volym och skala Kvarteret mellan Norra Promenaden och Slottsgatan tredelas av gatorna i två husgrupper med bostadsbebyggelse och en med hotellverksamhet/kontor.

Läs mer

Ett blomstrande Rosenlund ENKÄTSUNDERSÖKNING 15 företag tillfrågades, 16 personer svarade.

Ett blomstrande Rosenlund ENKÄTSUNDERSÖKNING 15 företag tillfrågades, 16 personer svarade. Ett blomstrande Rosenlund ENKÄTSUNDERSÖKNING 15 företag tillfrågades, 16 personer svarade. Under 2012-2014 har Göteborg stad blivit beviljade ett EU-projekt Ett blomstrande Rosenlund för att Göteborgs

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

Vårsta centrum, jämförelse av alternativa skisser

Vårsta centrum, jämförelse av alternativa skisser Tengbomgruppen ab Box 1230, Katarinavägen 15 SE 111 82 Stockholm tel 08-412 52 00 fax 08-412 53 03 www.tengbom.se 2013-05-02 Vårsta centrum, jämförelse av alternativa skisser Bakgrund Kommunstyrelsen har

Läs mer

Detaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT 2010-07-23. Diarienummer PBN 2010/0086 214. Upprättad 2010-03-29

Detaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT 2010-07-23. Diarienummer PBN 2010/0086 214. Upprättad 2010-03-29 Diarienummer PBN 2010/0086 214 Detaljplan för SJÖBY 3:40 Horred, Marks kommun, Västra Götalands län Karta 1-1. Fastigheten Sjöby 3:40 i Horred omringad med svartlinje Upprättad 2010-03-29 Behnam Sharo

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Riddaren 23 i stadsdelen Östermalm (0 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Riddaren 23 i stadsdelen Östermalm (0 lägenheter) Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Dnr 2014 10801 Sida 1 (10) 2015-04-22 Handläggare Elena Kakavandi Telefon 08-508 272 58 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning

Läs mer

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun Diarienummer 2005/20015-1 Detaljplan för Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING Handläggare: Per Jacobsson, planeringsarkitekt Tengbom Stockholm.. Tfn 08-412 53 45, e-post per.jacobsson@tengbom.se

Läs mer

Medborgardialog i detaljplanearbetet bostäder Paradiset

Medborgardialog i detaljplanearbetet bostäder Paradiset SAMMANSTÄLLNING AV DIALOGMÖTE 3 (ÅTERKOPPLING) Bakgrund I januari 2015 genomfördes en medborgardialog med boende i Paradiset. Dialogen genomfördes efter det att samhällsbyggnadskontoret fått planuppdrag

Läs mer

KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl.

KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl. KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl. Bakgrund Platsen utgör en del av entrén till Haninge och dess gestaltning är viktig som en del

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Synpunkter på det nu pågående arbetet med ny detaljplan för Arosparken - Ekebydalen

Synpunkter på det nu pågående arbetet med ny detaljplan för Arosparken - Ekebydalen 1 Sändlista Uppsala kommun: Plan- och Byggnadsnämnden Gatu- och samhällsmiljönämnden Stadsbyggnadsförvaltningen Samt politiker i nämnderna Synpunkter på det nu pågående arbetet med ny detaljplan för Arosparken

Läs mer

Pålsjö 1:1 m.fl., Pålsjöbaden. Underlag för planuppdrag

Pålsjö 1:1 m.fl., Pålsjöbaden. Underlag för planuppdrag Ändring av detaljplan (1283K-15840) för del av fastigheten Pålsjö 1:1 m.fl., Pålsjöbaden Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med ändringen av detaljplanen

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

Tjänsteskrivelse , ansökan och idéförslag, med bilder (bilaga till ansökan) har varit utsända.

Tjänsteskrivelse , ansökan och idéförslag, med bilder (bilaga till ansökan) har varit utsända. Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2015-05-20 87 Planbesked Vrå 3:1, TB Exploatering 2015/190 Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge positivt planbesked. Ärende

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län Samrådshandling 2013-10-14 Stadsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2012-126 Detaljplan för kv Trätälja 6 och 10 Planbeskrivning

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET 1(7) Dokumentnamn Kulturhistorisk bedömning Datum 2015-10-27 KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET Förslag i sammanfattning Kommunantikvarien föreslår att: Huvudbyggnaden och komplementbyggnaden

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Gäller inom markerat område Upprättad 2006-09-26, Antagen 2006-11-20 (KF 102/06), Laga kraft 2006-12-21 BURLÖVS KOMMUN BYGG- och ANLÄGGNINGSFÖRVALTNINGEN ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplan

Läs mer

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av

Läs mer

CARL 1 A från NO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. CARL 1 A från N MÖNSTERMUR- NING. CARL 1 A från N SKYLTFÖNSTER

CARL 1 A från NO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. CARL 1 A från N MÖNSTERMUR- NING. CARL 1 A från N SKYLTFÖNSTER fastighet: CARL 1, hus A. adress: Stora Östergatan 36. ålder: Omkring 1800. Ombyggt 1932, 1935, 1988. arkitekt / byggm: E. Olsson (1932), Karl Eriksson (1935), Nilsson & Persson (1988). användning: Affärer

Läs mer

Kvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b

Kvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b Kvarter 1:8 Kvarteret ligger i den västra delen av detaljplanen i ett av de mest centrala l ägena inom hela utbyggnadsområdet Täby park. ARBETSMATERIAL BYGGHERRE: JM AB ARKITEKT: Erséus Arkitekter AB ca

Läs mer

PROGRAM LANDVETTER CENTRUM

PROGRAM LANDVETTER CENTRUM PROGRAM Augusti 2007 Sektorn för Samhällsbyggnad Härryda kommun Programområdets gräns 2 PROGRAM Programmets syfte En detaljplan ska grundas på ett program som anger utgångspunkter och mål för planen. Programsamråd

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Murmästaren 3 i stadsdelen Kungsholmen (165 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Murmästaren 3 i stadsdelen Kungsholmen (165 lägenheter) Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (9) 2015-03-02 Handläggare Emma Engleson Telefon 08-50827370 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Murmästaren 3 i

Läs mer

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping 1-2 våningar 3 våningar 4 våningar 5 våningar 6 våningar 7- våningar Sol- och skuggstudie Den nya bebyggelsen har ett våningstal mellan

Läs mer

FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten

FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten STADSBYGGNADSKONTORET STADSBYGGNADSPRINCIPER, ETAPP 4 PLANAVDELNINGEN SID 1 (9) 2016-05-23 FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER UNDERLAG ETAPP 4 Årstafältet - en plats för möten Illustration Archi5 Box 8314,

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

Gestaltningsprogram. Detaljplan för del av fastigheten Magnarp 64:1

Gestaltningsprogram. Detaljplan för del av fastigheten Magnarp 64:1 Gestaltningsprogram Detaljplan för del av fastigheten Magnarp 64:1 SYFTE Syftet med ett gestaltningsprogram är att underlätta samarbetet mellan fastighetsägare och kommun genom att illustrera och tydliggöra

Läs mer

DETALJPLANEFÖRSLAG ANTIKVARISK KONSEKVENSANALYS KV NYSTAVAREN 5, 6 OCH 7 ESKILSTUNA KOMMUN SÖDERMANLANDS LÄN OCH LANDSKAP

DETALJPLANEFÖRSLAG ANTIKVARISK KONSEKVENSANALYS KV NYSTAVAREN 5, 6 OCH 7 ESKILSTUNA KOMMUN SÖDERMANLANDS LÄN OCH LANDSKAP ANTIKVARISK KONSEKVENSANALYS DETALJPLANEFÖRSLAG KV NYSTAVAREN 5, 6 OCH 7 ESKILSTUNA KOMMUN SÖDERMANLANDS LÄN OCH LANDSKAP 2016-07-01 AIX ARKITEKTER AB HUDIKSVALLSGATAN 8 113 30 STOCKHOLM TEL +46 8 690

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

2. Kungshöjds kulturhistoriska och turistvärde för Göteborg. Att. Jan Aleby

2. Kungshöjds kulturhistoriska och turistvärde för Göteborg. Att. Jan Aleby Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad Att. Jan Aleby Göteborg 2014-08- 25 Refererande till mötet den 16:e juni 2014 rörande planändringsärende 0485/12 vill Kungshöjds Vänner härmed på uppmaning av Jan

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

Planbeskrivning Detaljplan för Koralen 7 och Bassångaren 13 i stadsdelen Långsjö, Dp

Planbeskrivning Detaljplan för Koralen 7 och Bassångaren 13 i stadsdelen Långsjö, Dp Stadsbyggnadskontoret Planbeskrivning Planavdelningen Joel Berring 2015-04-29 Telefon 08-508 27 387 Sida 1 (9) Planbeskrivning Detaljplan för Koralen 7 och Bassångaren 13 i stadsdelen Långsjö, Dp 2014-13247

Läs mer

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 KÄLLARDRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:9 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt

Läs mer

Bidrag till kulturmiljövård

Bidrag till kulturmiljövård Bidrag till kulturmiljövård Information om kulturmiljöbidrag i Skåne län Titel: Utgiven av: Copyright: Författare: Grafisk form: Upplaga: Beställningsadress: Bidrag till kulturmiljövård Länsstyrelsen Skåne

Läs mer