SKIKT AV BYGGPAPP, TÄTSKIKTSMATTA, ASFALT, DUK, PLASTFILM, PLAN PLÅT, ÖVERLÄGGSPLATTOR E D

Transkript

1 J JS SKIKT AV BYGGPAPP, TÄTSKIKTSMATTA, ASFALT, DUK, PLASTFILM, PLAN PLÅT, ÖVERLÄGGSPLATTOR E D SKIKT AV BYGGPAPP, UNDERLAGSDUK, TÄTSKIKTSMATTA, ASFALT, DUK, PLASTFILM E D I HUS Figurer i AMA är principiella och inte skalenliga. I figurerna redovisas inte alltid alla detaljer. MATERIAL- OCH VARUKRAV CE-märkning Produkter som omfattas av en harmoniserad standard ska vara prestandadeklarerade och CEmärkta. Byggpapp på träunderlag e d Byggpapp ska vara tillverkad enligt SS-EN Byggpapp ska vara armerad och baserad på oxiderad asfalt eller polymermodifierad asfalt typ SBS eller APP. Byggpapp ska förvaras och hanteras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Underlagsdukar Underlagsdukar, för såväl fast underlag som frihängande, ska vara tillverkade enligt SS-EN Underlagsdukar ska vara armerade. Underlagsdukar ska användas som vattenavledande skikt under plan plåt och överläggsplattor. Underlagsdukar ska förvaras och hanteras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Frihängande underlagsdukar ska även uppfylla kraven för genomtrampningssäkerhet. Tätskiktsmatta Tätskiktsmatta ska vara armerad och baserad på polymermodifierad asfalt typ SBS eller APP. Tätskiktsmatta ska förvaras och hanteras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Undre remsor och kappor till tätskiktsmattor ska inte vara skyddsbelagda. Övre remsor och kappor ska vara av samma material som tätskiktsmattan. För UV-strålning exponerade remsor och kappor ska vara skyddsbelagda. Produkter utan skyddsbeläggning mot UV-strålning ska i övrigt uppfylla samma krav som skyddsbelagda produkter. Varmasfalt Egenskaperna hos asfalt till klistring av tätskiktsmatta ska vara dokumenterade. Varmasfalt till klistring av tätskiktsmatta ska ha en sammansättning som rekommenderas av tillverkaren av tätskiktsmattan. Asfaltklister Asfaltklister, kallklister, till skarvklistring av byggpapp ska ha sådan viskositet att asfaltklistret är utstrykbart med spackel vid temperaturen 20 C. Asfaltklister ska kunna förvärmas. Asfaltklister, kallklister, till skarvklistring av byggpapp ska ha en sammansättning som rekommenderas av tillverkaren av byggpappen. Asfaltlösning Asfaltlösning, primer, till förbehandling av underlag ska ha en sammansättning som rekommenderas av tätskiktsmattetillverkaren och bilda ett till underlaget väl häftande skikt. 1

2 Spaltbildande skikt Spaltbildande skikt ska ge varaktig luftspalt. Skarvband, skarvtejp Skarvtejper och dubbelhäftande skarvband ska ha tätande förmåga under underlagsdukens respektive fuktskyddskiktets livslängd. Skarvmaterial får inte negativt påverka underlagsdukens eller fuktskyddsskiktets funktion under dess livslängd. Skarvmaterial ska vara testade enligt SP-metod avseende bland annat vattentäthet, lufttäthet och åldring. Vattentäthet, lufttäthet och ånggenomgångsmotstånd ska vara minst det som krävs för det oskarvade materialet. Efter åldring får egenskapernas värde inte sjunka under halva ursprungliga värdet. Fästdon För fästdon gäller avsnitt ZSE, där inte annat anges. Fästdon ska vara minst varmförzinkade eller ha minst motsvarande korrosionsskydd. Fästdon för byggpapp och underlagsduk på träunderlag ska vara pappspik med dimension minst 25 2,5 mm. Längden avpassas så att spiken går igenom underlaget. Fästdon för underlagsdukar ska vara enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Teleskophylsor och dylikt ska i anslutning till monteringen täckas enligt något av nedanstående alternativ: Klistrad lapp av lägst byggpapp YAM 2000, dimension minst mm, gäller enbart under tätskiktsmatta. Nästa lag i tätskikt, gäller tvålagstäckningar med tätskiktsmatta. Nästa tätskiktsvåd vid infästning i överlapp. Lim Lim ska vara avsett för aktuellt material och underlag. UTFÖRANDEKRAV Varmasfalt Varmasfalt ska vid klistring ha temperatur C. Vid klistring med polymermodifierad varmasfalt ska termostatreglerad gryta användas för uppvärmning. Vid klistring på underlag av betong ska underlaget strykas med primer av asfaltlösning. Vid påförande av primer och vid klistring med varmasfalt ska underlagets och luftens temperatur vara minst +5 C. Fukt eller is får inte finnas på underlagets yta. Underlagets yta ska ha erforderlig hållfasthet. Cementhud på underlag av betong ska avlägsnas innan primer påförs. Lös smuts (sand med mera) ska avlägsnas innan klistring utförs. Asfaltklister Produkter som är avsedda att klistras genom uppvärmning av på fabrik pålagd klisterasfalt, så kallade svetsprodukter, ska svetsas med utrustning som uppfyller försäkringsbolagens krav för heta arbeten samt tillverkarens dokumenterade monteringsanvisningar. Uppvärmning av asfaltklister till skarvklistring av byggpapp får inte utföras med låga. Infästning av byggpapp och underlagsduk på träunderlag e d Spik ska slås in vinkelrätt mot underlaget. Spikskallar får inte penetrera byggpappen eller underlagsduken. Längdskarvar ska spikas i sicksack enligt figur AMA JS/1. Spikrad får inte sammanfalla med springa mellan panelbrädor, skivor och dylikt. Infästning med skruv ska ske enligt byggpapp- eller underlagsduktillverkarens dokumenterade anvisningar. 2

3 Figur AMA JS/1. Tätskikt vid taktäckning av vegetation Vid taktäckning av vegetation på tätskikt ska de anvisningar gälla som anges för ytterbjälklag för respektive tätskiktstyp, till exempel under avsnitt JSE.14 för tätskiktsmattor. Tätskikt ska vara besiktigat innan växtbädd läggs på. Besiktning ska protokollföras. Brunnar och bräddavlopp ska monteras lätt åtkomliga, nivåanpassade samt med skydd mot igensättning av vegetation och jord. Figurer i RA är principiella och inte skalenliga. I figurerna redovisas inte alltid alla detaljer. Fukt Beakta de krav avseende tillåtna fukttillstånd som framkommit vid fuktsäkerhetsprojektering. Kontrollera om krav finns i separat fuktsäkerhetsbeskrivning eller ska införas under aktuell kod och rubrik i teknisk beskrivning. Beakta att i de fall kritiskt fukttillstånd för byggnadsdelar, enskilda varor, material eller materialkombinationer inte går att bestämma genom dokumenterad provning eller motsvarande ska en relativ fuktighet (RF) på 75 procent användas. MATERIAL- OCH VARUKRAV Gällande harmoniserad standard för en produkt anges under respektive avsnitt. Byggpapp Benämningen byggpapp används för asfaltbaserade produkter avsedda som underlagstäckning på trä och dylikt för taktäckning med tätskiktsmatta och som vattenavledande underlag för taktäckning med plan plåt och överläggsplattor. Byggpapp har ett ånggenomgångsmotstånd på m (Sd-värde) vid en tjocklek av 2 mm. Underlagsduk Benämningen underlagsduk används för produkter avsedda som vattenavledande underlag för taktäckning med plan plåt och överläggsplattor. Underlagsdukarna kan antingen monteras direkt på ett fast underlag, till exempel underlagsspont, eller frihängande mellan takstolar och dylikt. Tätskiktsmatta Benämningen tätskiktsmatta används för fabrikstillverkade armerade tätskiktsprodukter baserade på polymermodifierad asfalt. 3

4 Exempel på polymermodifierad asfalt är SBS-asfalt, som har tillsatser av styren-butadien-styren, och APP-asfalt som har tillsatser av ataktisk polypropen. Skarvband, skarvtejp Skarvband och skarvtejper används för skarvtätning av underlagsdukar och fuktskyddsskikt. Skarvband används också för klistring av underlagsdukar till fotplåt och dylikt. Fästdon Se kommentarer i avsnitt ZSE beträffande val av kvalitet i fästdon som ska användas utomhus eller i fuktiga och korrosiva miljöer. Ange ytbehandling av fästdon. UTFÖRANDEKRAV Ansvar vid heta arbeten Kontrollera vid utförandeentreprenad att AFC.55 och vid totalentreprenad att AFD.55 är åberopad i handlingarna. Infästning av byggpapp och underlagsduk på träunderlag e d Ange om annan av tillverkaren föreskriven infästningsmetod ska användas. Tätskikt vid taktäckning av vegetation För beskrivning av vegetationsskikt ovan tätskikt, se AMA Anläggning kapitel D. Beakta behovet av friktion hos tätskiktet, så att vegetationsskiktet inte kan glida. Med vegetationsskikt avses här även dränerande skikt eller vattenhållande skikt under vegetationsbädden. Vid taktäckning med vegetation anges under JSD.4 om ett icke rotsäkert tätskikt ska kompletteras med rotskyddsskikt. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA TÄTSKIKT Garanti Ange krav på varugarantier i de Administrativa Föreskrifterna, AF, vid utförandeentreprenad under AFC.472 och vid totalentreprenad under AFD.472. Skötselanvisningar Ange krav på driftinstruktioner under aktuell kod och rubrik under YSK.6 och underhållsinstruktioner under aktuell kod och rubrik under YSK.7. Skyltning taksäkerhet Skyltning för säkerhet, drift och underhåll av tak anges under YSB.2. JSB JSB.1 UNDERLAGSTÄCKNINGAR AV BYGGPAPP E D I HUS Underlagstäckningar av byggpapp för tätskiktsmatta MATERIAL- OCH VARUKRAV Byggpapp för tätskiktsmatta ska uppfylla kraven i tabell AMA JSB.1/1. 4

5 Byggpapp av kvalitet YAM 2000 är enbart avsedd att användas under tätskiktsmattor. Tabell AMA JSB.1/1 Egenskapskrav för byggpapp för tätskiktsmatta UTFÖRANDEKRAV Underlag ska vara rent, jämnt och torrt. Underlag av underlagsspont eller plywood ska täckas med byggpapp i anslutning till att brädor eller skivor monteras. Underlag av underlagsspont ska ha minsta tjocklek 23 mm enligt tabell AMA HSD.1331/1. Underlag av plywood ska ha minsta tjocklek 18 mm. Vid täckning med ett lag tätskiktsmatta som appliceras genom svetsning ska byggpappen läggas i samma riktning som tätskiktsmattan. Skarvar ska utföras med minst 80 mm överlapp i längdskarvar och minst 150 mm överlapp i tvärskarvar. Tvärskarvar i takfallets lutningsriktning ska snedskäras minst 300 mm in mot våden enligt figur AMA JSB.1/1. 5

6 Figur AMA JSB.1/1. Skarvklistring av byggpapp Byggpapp med våderna i takfallets lutningsriktning ska skarvklistras. Vid taklutning mindre än eller lika med 1:3 (18 grader) ska våder tvärs takfallets lutningsriktning skarvklistras. Skarvklistring ska utföras med asfaltklister eller fabrikspålagd självhäftande asfaltbeläggning. UTFÖRANDEKRAV Ange läggningsriktning på byggpappen. Beakta den av tillverkaren angivna längsta exponeringstiden (öppentiden) för byggpappen. Infästning av byggpapp I för vindutsatta lägen kan mindre spikavstånd erfordras än vad som anges i figur AMA JS/1. För byggpapp med vådbredd större än 700 mm kan infästning även behöva utföras i vådmitt. Kontrollera att infästning enligt handlingarna överensstämmer med byggpapptillverkarens dokumenterade anvisningar. Vid annat underlag än underlagsspont anges spikarnas centrumavstånd. Avståndet anpassas till spikarnas utdrags- och genomstansningskraft. Skarvklistring av byggpapp Om underlagstäckningen befaras bli utsatt för stora påfrestningar innan tätskiktsmattan läggs på, bör byggpappen skarvklistras även vid större taklutning än 1:3 (18 grader). Ange detta särskilt. Vid användning av byggpapp med fabrikspålagd klisterkant bör behovet av värmning av asfaltklistret beaktas. 6

7 JSB.11 JSB.111 Underlagstäckningar av byggpapp för tätskiktsmatta i yttertak UT typ 111 för tätskiktsmatta i yttertak JSC JSC.1 Ange om underlagstäckningen ska utföras enligt alternativ 1 eller 2. VATTENAVLEDANDE SKIKT AV BYGGPAPP, UNDERLAGSDUK, E D FÖR PLAN PLÅT OCH ÖVERLÄGGSPLATTOR I HUS Här anges vattenavledande underlag i rullformat till taktäckning av plan plåt och överläggsplattor. Vattenavledande underlag i skivformat anges i avsnitt KE. Vattenavledande skikt av byggpapp för plan plåt och överläggsplattor MATERIAL- OCH VARUKRAV Byggpapp som vattenavledande skikt ska uppfylla kraven i tabell AMA JSC.1/1. 7

8 Tabell AMA JSC.1/1 Egenskapskrav för byggpapp som vattenavledande skikt. Byggpapp av kvalitet YAP 2200 är avsedd att användas som vattenavledande skikt under överläggsplattor. Byggpapp av kvalitet YEP 2500 är avsedd att användas som vattenavledande skikt under plan plåt och överläggsplattor. UTFÖRANDEKRAV Underlag ska vara rent, jämnt och torrt. Underlag av underlagsspont eller plywood ska täckas med byggpapp i anslutning till att brädor eller skivor monteras. Underlag av underlagsspont ska ha en minsta tjocklek av 23 mm enligt tabell AMA HSD.1331/1. Underlag av plywood ska ha en minsta tjocklek av 18 mm. Vid täckning med plan plåt ska skarvar utföras med dold infästning enligt VU typ 114 och skarvklistras. Skarvar ska utföras med minst 80 mm överlapp i längdskarvar och minst 150 mm överlapp i tvärskarvar. Skarvklistring av vattenavledande skikt av byggpapp Våder i takfallets lutningsriktning samt tvärskarvar ska skarvklistras. Vid taklutning mindre än eller lika med 1:3 (18 grader) ska våder tvärs takfallets lutningsriktning skarvklistras. Om taktäckningen inte påförs samma dag som underlaget täcks med byggpapp, ska skarvklistring utföras oavsett taklutning. 8

9 Skarvklistring ska utföras med varmasfalt, asfaltklister eller fabrikspålagd självhäftande asfaltbeläggning. För VU typ 112 och VU typ 114 ska fabrikspålagd självhäftande asfaltklister värmas i samband med utläggningen. Här anges vattenavledande skikt av byggpapp på underlagsspont och dylikt. I kustnära och vindutsatta lägen bör i första hand kvalitet YEP 2500 väljas. JSC.11 JSC.111 JSC.112 UTFÖRANDEKRAV Ange läggningsriktning för byggpappen. Beakta att om byggpappen läggs tvärs takfallet kan synliga deformationer uppstå i skiv- och bandtäckningar utförda av aluminium- och kopparplåt. Deformationerna uppstår över skarvarna i byggpappen. Klistring av tvärskarv kan utgå om denna utformas enligt figur AMA JSB.1/1. Beakta den av tillverkaren angivna längsta exponeringstiden (öppentiden) för byggpappen. Infästning av vattenavledande skikt av byggpapp Vid annat underlag än underlagsspont anges fästdonens centrumavstånd. Avståndet anpassas till fästdonens utdrags- och genomstansningshållfasthet. Skarvklistring av vattenavledande skikt av byggpapp Beakta vid användning av byggpapp med fabrikspålagd klisterkant behovet av värmning av asfaltklistret. Vattenavledande skikt av byggpapp för plan plåt och överläggsplattor i yttertak VU typ 111 för överläggsplattor i yttertak Ange om vattenavledande skikt ska utföras enligt alternativ 1 eller 2. Ange för alternativ 2 om skarvklistring ska utföras. VU typ 111 rekommenderas i första hand där det ställs låga krav på det vattenavledande skiktet. Där det vattenavledande skiktet kan utsättas för stora påfrestningar under byggtiden, rörelser i taktäckningen och dylikt rekommenderas i första hand VU typ 113. VU typ 112 för överläggsplattor i yttertak 9

10 JSC.113 JSC.114 JSC.12 JSC.121 Ange om vattenavledande skikt ska utföras enligt alternativ 1 eller 2. VU typ 112 rekommenderas i första hand där det ställs låga krav på det vattenavledande skiktet. Där det vattenavledande skiktet kan utsättas för stora påfrestningar under byggtiden, rörelser i taktäckningen och dylikt rekommenderas i första hand VU typ 114. VU typ 113 för överläggsplattor i yttertak Ange om vattenavledande skikt ska utföras enligt alternativ 1 eller 2. VU typ 114 för plan plåt och överläggsplattor i yttertak Ange om vattenavledande skikt ska utföras enligt alternativ 1 eller 2. Detaljutföranden av vattenavledande skikt av byggpapp på yttertak Underbeslag till vattenavledande skikt av byggpapp anges under aktuell kod och rubrik under JT-.4. Uppdragning av vattenavledande skikt av byggpapp på vägg, sarg e d Byggpapp ska anslutas till vertikal yta enligt figur AMA JSC.121/1. 10

11 JSC.122 Figur AMA JSC.121/1. Uppdragningen ska vara minst 300 mm och fästas i överkant med pappspik centrumavstånd högst 100 mm. Underbeslag ska monteras vid taktäckning av överläggsplattor. Underbeslag ska utföras enligt JT Utförande av vattenavledande skikt av byggpapp vid genomföringar Anslutning av byggpapp till rektangulära genomföringar ska utföras enligt figur AMA JSC.122/1. Figur AMA JSC.122/1. Uppdragningen ska vara minst 300 mm och fästas i överkant med pappspik centrumavstånd högst 100 mm. Uppdragningen ska kompletteras med lösa kappor av byggpapp. Underbeslag ska utföras enligt JT Anslutning av byggpapp till cirkulära genomföringar ska utföras enligt figur AMA JSC.122/2. 11

12 JSC.123 JSC.124 Figur AMA JSC.122/2. Genomföringen ska kompletteras med gummistos med minst 150 mm bred fläns. Flänsen på gummistosen ska klistras mot byggpappen. Gummistosen förses med klämring av austenitiskt rostfritt stål A4. Detta motsvarar kvalitet eller enligt SS-EN Utförande av vattenavledande skikt av byggpapp vid takfot Byggpapp ska anslutas till fotplåt eller språngbleck enligt figur AMA JSC.123/1. Figur AMA JSC.123/1. Remsan av byggpapp under fotplåt/språngbleck ska vara minst 150 mm bredare än fotplåten. Byggpapp ska klistras mot fotplåt/språngbleck. Fotplåt ska utföras och monteras enligt JT-.41. För taktäckning med plan plåt ska språngbleck utföras och monteras enligt JT-.1. Utförande av vattenavledande skikt av byggpapp vid gavel Avslutning av byggpapp vid gavel ska vid taktäckning av överläggsplattor utföras enligt figur AMA JSC.124/1. 12

13 JSC.125 JSC.126 Figur AMA JSC.124/1. Avslutning av byggpapp vid gavel ska för taktäckning av plan plåt utföras enligt JT Trekantsläkt och vindskivor anges i avsnitt HSD. Plåtbeslagning av vindskivan anges i avsnitt JT Utförande av vattenavledande skikt av byggpapp vid nock Anslutning av byggpapp vid nock ska utföras enligt figur AMA JSC.125/1. Figur AMA JSC.125/1. Utförande av vattenavledande skikt av byggpapp i vinkelränna Anslutning av byggpapp till vinkelränna ska utföras enligt figur AMA JSC.126/1. 13

14 JSC.128 Figur AMA JSC.126/1. Under byggpapp ska ett underbeslag med bredd minst 150 mm på varje sida av vecket monteras. I rännan ska en längsgående våd av byggpapp monteras. Våderna från respektive takfall ska överlappa ränndalsvåden med minst 150 mm och kantklistras mot denna. Beroende på hur plåtbeslagningen av vinkelrännan utförs kan annat utförande föreskrivas, jämför JT-.42. Diverse detaljutförande för vattenavledande skikt av byggpapp i yttertak Takbrytning I längsgående takbrytningar mellan olika takfall ska byggpapp från respektive takfall överlappa varandra med minst 300 mm enligt figur AMA JSC.128/1. Figur AMA JSC.128/1. Byggpapp ska fästas enligt figur AMA JS/1. JSC.6 Vattenavledande skikt av underlagsduk för överläggsplattor och plan plåt i yttertak 14

15 MATERIAL- OCH VARUKRAV Underlagsduk Underlagsduk monteras på fast underlag som underlagsspont eller dylikt enligt JSC.61 som frihängande duk på takstolar eller dylikt enligt JSC.65. Vid montering direkt på takstolar ska krav på genomtrampningssäkerhet beaktas. JSC.61 Skarvband Skarvband för tätning och skarvning av underlagsduk ska vara enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Vattenavledande skikt av underlagsduk på underlagsspont e d för överläggsplattor och plan plåt i yttertak MATERIALKRAV Underlagsduk på underlagsspont eller motsvarande fast underlag ska uppfylla kraven enligt tabell AMA JSC.61/1. Tabell AMA JSC.61/1. Egenskapskrav för underlagsduk på underlagsspont eller dylikt UTFÖRANDEKRAV Underlag ska vara rent, jämnt och torrt. Underlag av underlagsspont eller plywood ska täckas med underlagsduk i anslutning till att brädor eller skivor monteras. Underlag av underlagsspont ska ha tjocklek minst 23 mm enligt tabell AMA HSD.1331/1. Underlag av plywood ska ha tjocklek minst 18 mm. 15

16 Infästning och skarvning av underlagsduken ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. JSC.611 Skarvtätning av vattenavledande skikt av underlagsduk Skarvtätning ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Här anges vattenavledande skikt av underlagsduk på underlagsspont och dylikt. Ange om underlagsduk av lägst kvalitet UD 1 eller Typ UD 2 ska väljas. Val av kvalitetsklass baseras på faktorer som exponeringstid, mekanisk påverkan under entreprenadtiden och dylikt. Vid osäkerhet om kommande förhållande på arbetsplatsen bör kvalitetsklass UD1 väljas. I kustnära och vindutsatta lägen bör man välja underlagsduk i klass UD1. Plåtbeslag anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt JT-.4. Spikbart underlag av underlagsspont anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt HSD. Spikbart underlag av plywood anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt KEB. Beakta tillverkarens dokumenterade anvisningar om hur täthet ska skapas kring fästdon. UTFÖRANDEKRAV Kontrollera om tillverkaren rekommenderar större överlapp än vad AMA föreskriver. Ange annat utförande av tvärskarvar och infästning än vad AMA föreskriver. Ange läggningsriktning för underlagsduken. Beakta den av tillverkaren angivna längsta exponeringstiden (öppentiden) för underlagsduken. Infästning av vattenavledande skikt av underlagsduk Vid annat underlag än underlagsspont anges fästdonens centrumavstånd. Avståndet anpassas till fästdonens utdrags- och genomstansningshållfasthet. Skarvtätning av vattenavledande skikt av underlagsduk Beakta vid användning av underlagsduk med fabrikspålagd klisterkant behovet av värmning av klistret. VU typ 611 för överläggsplattor i yttertak JSC.612 VU typ 612 för överläggsplattor och plan plåt i yttertak 16

17 JSC.62 JSC.621 JSC.622 JSC.623 JSC.624 Detaljutförande av vattenavledande skikt av underlagsduk på underlagsspont e d för överläggsplattor och plan plåt i yttertak Uppdragning av vattenavledande skikt av underlagsduk på vägg, sarg e d Underlagsduk ska anslutas till vertikal yta enligt figur AMA JSC.121/1. Uppdragning ska vara minst 300 mm och fästas i överkant centrumavstånd högst 100 mm. Underbeslag ska monteras vid taktäckning med överläggsplattor. Underbeslag ska utföras enligt JT Utförande av vattenavledande skikt av underlagsduk vid genomföring Underlagsduk ska anslutas till rektangulära genomföringar enligt figur AMA JSC.122/1. Uppdragning ska vara minst 300 mm och fästas i överkant centrumavstånd högst 100 mm. Underbeslag ska utföras enligt JT Anslutning av underlagsduk till cirkulära genomföringar ska utföras enligt figur AMA JSC.122/2. Genomföring ska kompletteras med gummistos med minst 150 mm bred fläns. Flänsen på gummistosen ska klistras mot underlagsduken. Gummistosen ska kompletteras med klämring av rostfritt stål A4. Detta motsvarar kvalitet eller enligt SS-EN Utförande av vattenavledande skikt av underlagsduk vid takfot Underlagsduk ska anslutas till fotplåt/språnbleck enligt figur AMA JSC.123/1. Remsa under fotplåt/språngbleck ska vara byggpapp i kvalitet YEP 2500 enligt tabell AMA JSB.1/1 alternativt underlagsduk i klass UD1 enligt tabell AMA JSC.61/1. Remsan ska vara minst 150 mm bredare än fotplåten/språngblecket. Underlagsduk ska klistras mot fotplåt/språngbleck. Fotplåt ska utföras och monteras enligt JT-.41. Språngbleck ska utföras och monteras enligt JT-.1. Utförande av vattenavledande skikt av underlagsduk vid gavel Avslutning av underlagsduk vid gavel ska vid taktäckning med överläggsplattor utföras enligt figur AMA JSC.124/1. Avslutning av underlagsduk vid gavel ska vid taktäckning av plan plåt utföras enligt figur AMA JT-.2521/1, figur AMA JT-.2521/2 alternativt figur AMA JT-.2523/1. Trekantsläkt och vindskivor anges i avsnitt HSD. Plåtbeslagning av vindskiva vid taktäckning med överläggsplattor anges i JT

18 JSC.625 JSC.626 JSC.628 JSC.65 Utförande av vattenavledande skikt av underlagsduk vid nock Anslutning av underlagsduk vid nock ska utföras enligt figur AMA JSC.125/1. Utförande av vattenavledande skikt av underlagsduk i vinkelränna Montering av underlagsduk i vinkelränna ska utföras enligt figur AMA JSC.126/1. Under underlagsduken ska i takvinkeln ett underbeslag av metalliserad stålplåt, med bredd minst 300 mm, monteras. I vinkelrännan ska en längsgående remsa av underlagsduk i lägst kvalitet UD 2, enligt tabell AMA JSC.61/1, monteras. Bredd minst 500 mm. Våderna från respektive takfall ska överlappa ränndalsvåden med minst 150 mm och skarvklistras mot denna. Beroende på hur plåtbeslag till vinkelrännan utformas kan annat utförande föreskrivas, jämför JT Diverse detaljutföranden av vattenavledande skikt av underlagsduk på underlagsspont e d i yttertak I längsgående takbrytningar mellan olika takfall ska duk från respektive takfall överlappa varandra med minst 300 mm enligt figur AMA JSC.128/1. Vattenavledande skikt av frihängande underlagsduk för överläggsplattor i yttertak MATERIAL- OCH VARUKRAV Vattenavledande skikt av frihängande underlagsduk på takstolar eller dylikt ska uppfylla kraven i tabell AMA JSC.65/1. Tabell AMA JSC.65/1. Egenskapskrav för frihängande duk eller folie UTFÖRANDEKRAV Vattenavledande skikt av underlagsduk ska monteras med nedhäng mellan takstolarna. Underlagsduken ska monteras med minst 25 mm avstånd mellan underkant bärläkt och lågpunkt för duken. Storleken på underlagsdukens termiska längdförändring ska beaktas. Underlagsduken ska läggas med överlapp. Våder ska ha samma nedhäng i överlappen. För taklutningar grader ska överlapp tvärs takfallet vara minst 200 mm. För taklutningar över 27 grader ska överlapp tvärs takfallet vara minst 150 mm. 18

19 Infästning av underlagsduken ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Skarvning av underlagsduken ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Anslutningar mot hinder, takkanter, underbeslag och dylikt ska utföras mot fast, spikbart underlag. Här anges vattenavledande skikt av underlagsduk monterat utan bärande underlag direkt på takstolar. JSC.651 VU typ 651 JSC.652 VU typ 652 UTFÖRANDEKRAV Beakta tillverkarens dokumenterade anvisningar för minsta taklutning. Beakta tillverkarens rekommendationer för minsta nedhäng mellan takstolarna. Beakta vid montering vintertid risken för stora nedhäng vid varmare väderlek. Kontrollera om tillverkaren rekommenderar större överlapp tvärs takfallet än vad AMA föreskriver. Kontrollera mot tillverkarens dokumenterade anvisningar om klämlister erfordras ovanpå takstolarna. Ange dimension och fästdon. Kontrollera infästning mot tillverkarens dokumenterade anvisningar. Ange typ, dimension och infästningsavstånd. Ange annat utförande av tvärskarvar och infästning än vad AMA föreskriver. Plåtbeslag till vattenavledande underlag av duk eller skikt anges under aktuell kod och rubrik under JT-.4. Spikbart underlag av underlagsspont anges under HSD.133. Fribärande bärläkt anges under HSD Spikbart underlag av plywood anges under KEB.12. JSC.66 Detaljutförande av vattenavledande skikt av frihängande underlagsduk för överläggsplattor i yttertak 19

20 JSC.661 Uppdragning av vattenavledande skikt av frihängande underlagsduk på vägg, sarg e d Anslutning av underlagsduk till vertikal yta ska utföras enligt figur AMA JSC.661/1. JSC.662 Figur AMA JSC.661/1. Underlagsduken ska dras upp minst 300 mm på den vertikala ytan och fästas i överkant. Uppdragning ska utföras mot fast spikbart underlag. Eventuellt vindskydd på den vertikala ytan ska överlappa underlagsduken med minst 150 mm. Underbeslag anges i avsnitt JT-.4 med underliggande koder och rubriker. Utförande av vattenavledande skikt av frihängande underlagsduk vid genomföring Underlagsduk som ska anslutas till rektangulär genomföring ska utföras enligt figur AMA JSC.662/1. Figur AMA JSC.662/1. Avväxling ska utföras runt genomföring. Underbeslaget ska monteras mot fast underlag. 20

21 Underbeslag ska skruvas till underlaget. Underlagsduk ska klistras mot underbeslaget. Underlagsduk ska anslutas till cirkulära genomföringar enligt figur AMA JSC.662/2. JSC.663 Figur AMA JSC.662/2. Tätning runt genomföringen ska utföras med gummistos med minst 150 mm bred fläns. Duk eller folie ska klistras till gummistosens fläns. Gummistos ska förses med klämring av austenitiskt rostfritt stål A4. Detta motsvarar kvalitet enligt SS-EN Ange dimension på avväxlingar. Avväxlingar kan på ovansidan kompletteras med remsor av 18 mm plywood som fast underlag för plåtflänsar. Därvid sänks avväxlingarna 18 mm i förhållande till takstolarnas ovansida. Underbeslag anges i avsnitt JT-.4. Utförande av vattenavledande skikt av frihängande underlagsduk vid takfot Underlagsduk ska anslutas till fotplåt enligt figur AMA JSC.663/1. Fotplåt ska monteras på fast underlag. Underlagsduk ska klistras mot fotplåt. 21

22 Figur AMA JSC.663/1. Beakta vid låga taklutningar risken för vattensamlingar i nedhänget i underlagsduken ovanför fotplåten. Fotplåt anges i avsnitt JT-.41. JSC.664 Utförande av vattenavledande skikt av frihängande underlagsduk vid gavel Underlagsduk ska anslutas till gavel enligt figur AMA JSC.664/1. JSC.665 Figur AMA JSC.664/1. Utförande av vattenavledande skikt av frihängande underlagsduk vid nock Underlagsduk ska anslutas till nock enligt figur AMA JSC.665/1. Figur AMA JSC.665/1. 22

23 JSC.666 Utförande av vattenavledande skikt av frihängande underlagsduk i vinkelränna Underlagsduk ska anslutas till vinkelränna enligt figur AMA JSC.666/1. JSC.668 JSD JSD.1 JSD.11 Figur AMA JSC.666/1. Underlagsduk ska anslutas mot fast, spikbart underlag. Vinkelränna ska kompletteras med underbeslag enligt figur AMA JSC.666/1. I vinkelrännan ska en längsgående remsa av underlagsduk monteras. Våder från anslutande takfall ska klistras mot våd i vinkelrännan. Vinkelränna och underbeslag anges i avsnitt JT-.4 med underliggande koder och rubriker.. Diverse detaljutföranden av vattenavledande skikt av frihängande underlagsduk i yttertak Duk eller folie som dras förbi brandvägg kräver särskilda åtgärder beträffande tätning mot brand- och rökspridning. Ange utförande i samråd med tillverkaren. SKILJESKIKT AV PLASTFILM, BYGGPAPP, FILT M M I HUS Glid- och skyddsskikt av plastfilm, byggpapp e d under skyddsbetongbeläggning, flytande golv m m Glid- och skyddsskikt av plastfilm ska uppfylla kraven enligt JSF.5. Plastfilmens alkalibeständighet ska vara provad enligt SP-metod Brottöjning efter provning ska vara minst 50 procent av ursprunglig töjning (provad enligt ISO 527). Plastfilm ska läggas med minst 200 mm överlapp. Ange tjocklek för plastfilm. Glid- och skyddsskikt av plastfilm, byggpapp e d till vattentätt skikt under skyddsbetongbeläggning Skyddsbetongbeläggning enligt ESE.4 utan dränerande skikt ska skiljas med två lag plastfilm från underliggande tätskikt. Glid- och skyddsskikt kan även utgöras av ett lag byggpapp med minst 80 mm överlapp vid skarvar. 23

24 JSD.12 JSD.2 JSD.3 Glid- och skyddsskikt av plastfilm, byggpapp e d under flytande golv med beläggning av fogplattor av natursten, konstbetong e d Flytande golv ska skiljas med glidskikt av alkalibeständig plastfilm från underlag. Glid- och skyddsskikt av filt e d till vattentätt skikt m m Glid- och skyddsskikt ska vara av polyester, polypropen eller mineralullsfilt med en minsta vikt av 300 g/m 2. Skyddsskikt på eller under tätskiktsmatta ska vara av polypropen eller mineralullsfilt. Vid tätskikt av duk ska skyddsskikt läggas på underlag av brädriven betong, cementbruksavjämning, underlagsspont, plywood, lamellträ, lättbetong, cementbunden träull eller kork. Bruksavjämning ska ha en ytjämnhet minst motsvarande brädriven betong. Glid- och skyddsskikt för plast- och gummiduk ska vara av polyester vid underlag av asfalt eller trä. Glid- och skyddsskikt för plast- och gummiduk ska vara av polyproplen vid underlag av betong. Glid- och skyddsskikt ska läggas med minst 100 mm överlapp. Vid beläggning av gångbaneplattor i sand eller sättgrus och dylikt ska skyddsskikt läggas på tätskikt av duk. Glid- och skyddsskikt ska skyddas mot skador i samband med svetsning av tätskiktsmaterialet. Glidskikt till tätskikt av asfaltmastix Glidskikt ska vara geotextil med en minsta vikt av 65 g/m 2 vid skikt mot extruderad cellplast och 135 g/m 2 mot annat material, exempelvis sand. Skikt avsedda som migreringsspärr anges under JSD.3. Beakta tätskiktsmaterialtillverkarens rekommendationer för glid- och skyddsskikt. Ange typ material utförande och omfattning. Ange minsta mått på skarvbitar. AMA föreskriver att vid tätskikt av duk ska skyddsskikt läggas på underlag av brädriven betong, cementbruksavjämning, underlagsspont, plywood, lamellträ, lättbetong, cementbunden träull eller kork. Ange om skyddsskikt ska läggas på annat underlag än som föreskrivs i AMA. Skikt av polyestermaterial får inte anbringas på härdande betongyta. Ange i förekommande fall när polyestermaterial tidigast får anbringas. Migreringsspärrar av filt e d till vattentätt skikt Migreringsspärr på cellplast ska vara av polyester, polypropen, mineralullsfilt eller glasfilt med en minsta vikt av 120 g/m 2. Migreringsspärr på eller under tätskiktsmatta ska vara av mineralullsfilt med en minsta vikt av 120 g/m 2. Migreringsspärr ska läggas med minst 100 mm överlapp. Migreringsspärr ska skyddas mot skador i samband med svetsning av tätskiktsmaterialet. Migreringsspärr används i fösta hand under takdukar av PVC. Beakta tätskiktsmaterialtillverkarens rekommendationer för migreringsspärr. Ange typ material utförande och omfattning. Ange minsta mått på skarvbitar. 24

25 JSD.4 JSD.5 Skyddsskikt av plastfilm, byggpapp, geotextil e d till skydd av underlag för pågjutning e d MATERIAL- OCH VARUKRAV Skyddsskikt till isolerskivor eller dylikt som underlag för pågjutning ska vara byggpapp i lägst kvalitet YAP 2200 eller geotextil med en vikt av minst 50 g/m 2. Geotextil ska uppfylla kraven för bruksklass N2 enligt tabell AMA DBB.31/1 i AMA Anläggning. Skyddsskikt till material som kan suga vatten från färsk betong ska vara alkalibeständig plastfilm som uppfyller krav enligt JSF.5. Alkalibeständigheten ska vara testad enligt SP-metod Brottöjningen efter provning ska vara minst 50 procent av ursprunglig töjning (provad enligt ISO 527). UTFÖRANDEKRAV Tätskikt ska vara besiktigat innan skyddsskikt läggs på. Besiktning ska dokumenteras. Fogar mellan isolerskivor eller dylikt som underlag för pågjutning ska täckas på ett sådant sätt att ljudbryggor, köldbryggor eller kapillärsugande bryggor inte uppstår. Vid underlag av isolerskivor till kylrumsgolv eller frysrumsgolv ska skyddsskikt utföras med minst 100 mm överlapp. Underlag av material som kan suga vatten från färsk betong ska täckas med skyddsskikt. Skyddsskikt ska läggas med minst 200 mm överlapp. Skyddsskikt mot rotinträngning i tätskikt under konstruktioner med vegetationsskikt på yttertak eller ytterbjälklag ska placeras direkt ovanpå tätskiktet. Skyddsskikt mot rotinträngning i tätskikt under konstruktioner med vegetationsskikt på yttertak eller ytterbjälklag anges under JSD.5. MATERIAL- OCH VARUKRAV Ange material i skyddsskikt till isolerskivor som underlag för pågjutning. Ange tjocklek för skyddsskikt av plastfilm. UTFÖRANDEKRAV Ange hur skyddsskikt till isolerskivor ska utföras vid andra golv än golv till kylrum eller frysrum. Materialskiljande skikt av geotextil m m i vegetationstak e d Materialavskiljande skikt mellan tätskikt och vegetationsskikt ska vara geotextil. Skikt av geotextil ska vara av icke vävd typ som uppfyller kraven för bruksklass N2 enligt tabell AMA DBB.31/1 i AMA Anläggning. Under denna kod och rubrik anges skikt som ska förhindra att lös jord tränger in i vattenhållande eller dränerande skikt. MATERIAL- OCH VARUKRAV Beakta behov av skyddsskikt mot rotinträngning i de fall tätskiktet inte har egenskaper som ger skydd mot rotinträngning. Beakta att även om sedumarter i regel har svaga rotsystem som inte kan penetrera tätskikt, föreligger risk för ogrästillväxt av arter med mer aggressiva rötter i fuktigare lägen vid stuprörsutkastare, skuggsidor med mera. Med en uppbyggnad som inte lagrar mer vatten än vad sedumarter behöver erfordras i regel inte skydd mot rotinträngning. Beakta växtskiktstillverkarens rekommendationer för skyddsskiljeskikt. För beskrivning av vegetationsskikt ovan tätskikt, se AMA Anläggning kapitel D. Ange typ material 25

26 utförande och omfattning. Skyddsskikt mot rotinträngning anges under avsnitt DBB i AMA Anläggning. Ange typ och bruksklass för geotextil om annan än N2. Ange var i uppbyggnaden materialskiljande skikt ska placeras. JSE VATTENTÄTA SKIKT AV ASFALT, DUK, FOLIE E D I HUS MATERIAL- OCH VARUKRAV Tätskiktsmaterial Tätskikt av armerad bitumen (tätskiktsmatta) för yttertak ska tillverkas enligt harmoniserad standard SS-EN samt vara prestandadeklarerat och CE-märkt. Tätskikt av armerad bitumen (tätskiktsmatta) för bjälklag ska tillverkas enligt harmoniserad standard SS-EN samt vara prestandadeklarerat och CE-märkt. Tätskikt av plast- eller gummiduk ska tillverkas enligt harmoniserad standard SS-EN samt vara prestandadeklarerat och CE-märkt. Tätskiktsmaterial ska vara anpassat till underlag och beläggningsmaterial respektive beklädnadsmaterial. Exponerade tätskiktsmaterial ska vid provning enligt SIS-CEN/TS 1187, metod 2, uppfylla kraven för klass BROOF (t2) enligt SS-EN Tätskiktsmatta, inklusive remsor och kappor, som appliceras genom svetsning (sträng- eller helsvetsning) till underlaget ska innehålla svetsbar asfalt till en mängd som minst motsvarar 0,8 kg/m 2 svetsad area. Fästdon Spik för infästning av kappor och dylikt ska vara varmförzinkad pappspik, dimension minst 25 2,5 mm. Spikklammer får inte användas. Bricka till skruv eller teleskophylsa får inte deformeras vid uppvärmning i samband med läggning av tätskiktet. Vid infästning av tätskikt i autoklaverad lättbetong av kvalitetsgrupp 500 ska fästdon vara expanderplugg med expansionsstift eller specialskruv för lättbetong. Förankringslängden ska vara minst 75 mm. Vid infästning av tätskikt i autoklaverad lättbetong av kvalitetsgrupp 400 och 450 ska fästdon vara expanderplugg med expansionsstift. Förankringslängden ska vara minst 75 mm. Vid infästning av fotplåt, inklistringsbeslag och reglar för plåtbeslag på underlag av autoklaverad lättbetong ska fästdon vara expanderplugg med expansionsstift eller specialskruv för lättbetong. Singel Singel ska vara vattentvättad natursingel med fraktion mm. UTFÖRANDEKRAV Tätskiktsmaterial ska vid läggning ha sådan temperatur att sprickor och dylikt inte uppstår i materialet. Detaljer i tätskiktet ska utföras i direkt anslutning till täckningen. För varje dagsetapp ska lagd del av tätskikt tillfälligt förslutas till underlaget. Tätskikt ska vid pågjutning av betong och dylikt skyddas mot mekanisk påverkan och vidhäftning med ett skyddsskikt. Krav på underlag m m Underlag ska vara rent. Nivåskillnader, till exempel i elementfogar, ska vara utjämnade så att jämn övergång erhålls. Underlag för tätskikt ska ha en ytjämnhet minst motsvarande brädriven betong. Underlag ska vara fritt från vatten, snö och is före läggning av tätskikt. 26

27 Vid klistring av tätskikt mot underlag ska underlaget vara torrt. Underlag av cellplast ska täckas med minst 20 mm mineralullsskiva enligt avsnitt IBG.2. Vid tätskikt av duk utan fabriksbelagd baksida av geotextil ska, för andra underlag än mineralull, underlaget vara täckt med ett glid- eller skyddsskikt. Mekanisk infästning Dimensionering av mekaniskt infästa tätskiktssystem ska utföras enligt SS-EN Infästningsplan ska upprättas för takytan. Fästdon ska placeras enligt infästningsplan. Vid infästning i autoklaverad lättbetong ska provdragning av fästdon utföras. Minst 8 dragprov ska utföras i fält innanför takets randzoner. Medelvärdet för utdragsproven ska vara minst N för att infästning i lättbetong med skruv ska tillåtas. Dimensionerande värde på fästdons utdragshållfasthet ska redovisas av skruvtillverkaren. Omtäckning Defekter i befintligt tätskikt ska justeras innan nytt tätskikt utförs. Gammalt tätskikt ska rivas på vertikala ytor. Läggning Veck, blåsor och dylikt i underlaget justeras till ett slätt underlag. Underlaget ska vara torrt innan nytt tätskikt monteras. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA TÄTSKIKT Kvarstående vatten Tak eller bjälklag ska vid nyproduktion utformas på ett sådant sätt att det högst kan bildas 30 mm kvarstående vatten. Brunnar ska placeras i takets lågpunkter. Brunnar ska monteras på ett sådant sätt att utloppets nivå inte ligger högre än omgivande tätskikt, överlägg inräknat. Bräddavlopp ska placeras med utloppet högst 50 mm över tätskiktets lägsta punkt, underlagets nedböjning inräknat. Hinder bredare än mm ska kompletteras med vattenavledande uppbyggnad. Motståndsförmåga mot vattentryck Färdigt tätskikt ska vara vattentätt. Kontroll Täthetsprovning av färdigt tätskikt inomhus och på ytterbjälklag ska ske innan annat arbete utförs på tätskiktet. Se YSC.1131 respektive YSC Komplettering med plåt anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt JT. Komplettering med träreglar anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt HSD. Komplettering med plywoodskivor anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt KEB. Glid- och skyddsskikt samt migreringsspärrar för vattentäta skikt anges i avsnitt JSD. Vid redovisning av ett detaljarbete kombineras koden för det vattentäta skiktet med koden för detaljen genom sammanskrivning av koderna. Sista siffran i koden för det vattentäta skiktet förs in på plats som är markerad med streck (-) i koden och i rubriken för detalj, till exempel JSE Uppdragningar av TY typ 1411 på vägg, sarg eller dylikt. Skyddsskikt mot rotinträngning i tätskikt under konstruktioner med vegetationsskikt på yttertak och ytterbjälklag anges under JSD.4. Taktäckningar av plana överläggsplattor av asfaltbaserat material anges under JUK.1 med underliggande koder och rubriker. 27

28 Fukt Beakta om krav avseende fukttillstånd framkommit vid fuktsäkerhetsprojektering. Kontrollera om krav finns i separat fuktsäkerhetsbeskrivning eller ska införas under aktuell kod och rubrik i teknisk beskrivning. Beakta att i de fall kritiskt fukttillstånd för byggnadsdelar, enskilda varor, material eller materialkombinationer inte går att bestämma genom dokumenterad provning eller motsvarande ska en relativ fuktighet (RF) på 75 procent användas. MATERIAL- OCH VARUKRAV Tätskiktsmaterial Beakta risker för mekanisk och kemisk påverkan på tätskiktsmaterialet. Fästdon Fästdon för tätskikt anges i avsnitt ZSE. Singel Ange om underlag av duk ska kompletteras med skyddsskikt. Ange skyddsskikt under JSD.2. Ange singellagrets tjocklek med hänsyn till vindlast och brandtekniska krav. UTFÖRANDEKRAV Krav på underlag m m Ange om underlaget ska förbehandlas med asfaltlösning. Ange om särskilda åtgärder ska vidtas för att skydda färdigt tätskikt under byggtiden. Beakta tillverkarens dokumenterade anvisningar. Mekanisk infästning För mekaniskt infästa tätskikt upprättas infästningsplan med angivande av fästelementens antal, st/m 2, och placering samt lastförutsättningarna. Infästningsplanen redovisas antingen på ritning eller under YSK.21. Provning av utdragshållfasthet i autoklaverad lättbetong anges under YSC.15. Omtäckning Före omtäckning ska orsak till skador i det befintliga tätskiktet klarläggas och åtgärder vidtas för att förhindra att skadan uppstår på nytt. Vid skador till följd av rörelser i underlaget ges det nya tätskiktet, till exempel genom frilagda töjzoner, möjlighet att ta upp rörelserna. AMA föreskriver att gammalt tätskikt ska skäras bort från vertikala ytor. Ange om gammalt tätskikt på vertikala ytor, som alternativ till att skäras bort, får justeras vad avser blåsor, veck, brister i infästning och vidhäftning till underlaget med mera. Vid omtäckning kan det vara svårt att åtgärda problem med kvarstående vatten i ränndalar bakom hinder och dylikt. I ränndalar kan man undersöka möjligheten att flytta befintliga eller komplettera med nya takbrunnar där vattensamlingar kan uppstå. Bakom hinder kan utspetsningskilar användas för att avleda vatten. Provning av utdragshållfasthet i autoklaverad lättbetong anges under YSC

29 KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA TÄTSKIKT Kvarstående vatten Ange vid omläggning av tak eller bjälklag högsta tillåtna höjd kvarstående vatten om annan än 30 mm. Beakta de åtgärder som kan komma att krävas på grund av nedböjningar/deformationer i befintligt underlag. Undersök om hinder som till exempel sargar till ventilationsutrustning och dylikt kan placeras med 45 graders vridning mot takfallet för att undvika stående vatten bakom hindret. JSE.1 Motståndsförmåga mot vattentryck Kontroll Kontroll, till exempel genom provtryckning, av tätskikt på bjälklag anges under YSC Vattentäta skikt av tätskiktsmatta MATERIAL- OCH VARUKRAV Förstärkning av vinklar och hörn Förstärkningar av vinklar och hörn ska vara tillverkade av material som är anpassade för tätskiktsmaterial och monteringsmetod. Förstärkningar ska ha minsta mått enligt figur AMA JSE.1/1. Figur AMA JSE.1/1. Remsor och kappor Remsor och kappor av annat material än tätskiktsmattan ska uppfylla kraven i tabell AMA JSE.1/1 i de fall då dessa inte är tillverkade av samma material som tätskiktsmattan. Remsor och kappor av samma material som tätskiktsmattan ska uppfylla kraven i tabell AMA JSE.1/2-JSE.1/4. 29

30 Tabell AMA JSE.1/1 Egenskapskrav för remsor och kappor av annat material än tätskiktsmattan. UTFÖRANDEKRAV Vid enlagstäckning på takyta med större lutning än 1:16 ska tätskiktsmatta förankras på ett sådant sätt att tätskiktet inte kan glida. Vid tvålagstäckning på takyta med större lutning än 1:16 ska övre lag tätskiktsmatta förankras på ett sådant sätt att tätskiktet inte kan glida. Klistring Underlag av ej ythydrofoberad autoklaverad lättbetong, betong och cementbruksavjämning ska förbehandlas med asfaltlösning på de ytor som ska klistras. Vid underlag av element av lättbetong och betong ska tätskiktsmattan läggas lös, klisterfritt, minst 150 mm på var sida om elementfog över upplag. Överlapp ska helklistras. Asfalt ska tränga ut utanför överlappet. Vid enlagstäckning ska asfaltsträngen utanför överlappet i tätskiktsmatta vara jämn och högst 15 mm bred. Enstaka mindre utflöde ska tillåtas vid tvärskarvar, kappor och dylikt. Vid tvålagstäckning ska asfaltsträngen utanför överlappet i övre lag tätskiktsmatta vara jämn och högst 15 mm bred. Enstaka mindre utflöde tillåts vid skarvar, kappor och dylikt. Strängklistring Tätskiktsmatta som strängklistras till underlaget ska ge en varaktig luftspalt. Strängklistring av tätskiktsmatta ska utföras med en eller två asfaltsträngar per våd och med en klisteryta motsvarande procent av den täckta ytan. Strängsvetsning av tätskiktsmatta får alternativt utföras med en asfaltsträng per våd (i stället för med två strängar) och med en klisteryta motsvarande procent av den täckta ytan. 30

31 Omtäckning Vid omtäckning på plastduk eller dylikt ska en migreringsspärr av mineralullsfilt eller dylikt monteras under tätskiktsmattan. Plåtflänsar Plåtflänsar för inklistring av tätskiktsmatta ska i första hand vara utförda enligt avsnitt JT-.31. Alternativt ska de vara utförda av aluminiumplåt eller ytbelagd varmförzinkad stålplåt med en ytbeläggning av polyester eller PVF2. Plåtfläns för klistring av tätskiktsmatta ska ha en minsta inklistringsbar bredd av 150 mm. Plåtfläns ska rengöras och värmas i samband med inklistring. Formstycken till vinklar och hörn Förstärkning placeras under tätskiktsmattan. Vid tvålags tätskiktsmatta placeras förstärkningen mellan lagen. Tätning i vinklar och hörn får inte ske med enbart asfalt. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA TÄTSKIKT Tätskikt av tätskiktsmatta avsedda för bjälklag inomhus och på ytterbjälklag ska uppfylla kraven enligt tabell AMA JSE.1/2 och tabell AMA JSE.1/3. Tabell AMA JSE.1/2. Funktionskrav för tätskiktsmatta på bjälklag (tätskikt typ TI och TT) 31

32 Tabell AMA JSE.1/3. Beständighetskrav för tätskiktsmatta på bjälklag (tätskikt typ TI och TT) Tätskikt av tätskiktsmatta avsedda för yttertak ska uppfylla kraven enligt tabell AMA JSE.1/4 och tabell AMA JSE.1/5. Tabell AMA JSE.1/4. Funktionskrav för tätskiktsmatta på yttertak (tätskikt typ TY) Remsor och kappor till tätskiksmattan ska uppfylla minst samma brandklass som tätskiktsmattan. 32

33 Tabell AMA JSE.1/5. Beständighetskrav för tätskiktsmatta på yttertak (tätskikt typ TY) UTFÖRANDEKRAV Kontrollera med lättbetongtillverkaren om förbehandling med asfaltlösning erfordras för hydrofoberad lättbetong. Ange om förbehandling med asfaltlösning inte ska utföras. Ange om speciellt klistringsförfarande erfordras för luftspaltbildande tätskikt om delar av underlaget ska klistras på annat sätt, till exempel vid randzoner med hänsyn till vindlast eller luftrörelser vid otäta fogar i underlaget mekanisk infästning vid uppdragning på vertikal yta, höglinjer och övriga detaljutföranden. Kontrollera att spikbart underlag finns för uppdragning av tätskikt och redovisas. Kontrollera att erforderliga glid- och dräneringsskikt redovisas för aktuell beläggning. Klistring Vid färgade tätskiktsmattor kan kraven på utflöde utanför skarvar behöva begränsas av estetiska skäl. Ange högsta utflöde av synlig klisterasfalt. Omtäckning Migreringsspärr mellan tätskiktsmatta och plastduk redovisas under avsnitt JSD.3. Brunnsflänsar Kontrollera att vvs-handlingarna anger minst 150 mm bred brunnsfläns eller likvärdig konstruktion. Kontrollera att brunnsfläns är utformad under aktuell kod och rubrik under JSE.17. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA TÄTSKIKT Vid märkning av tätskikt typ TY enligt tabell AMA JSE.1/1 avseende motståndsförmåga mot brand på olika underlag redovisas brandegenskaperna med hjälp av en kod där siffrorna 1 4 anger på vilka 33

34 underlag som tätskiktsmattan uppfyller kraven enligt klass BROOF (t2). Koden för brandegenskaperna redovisas i tabell RA JSE.1/1. Tabell RA JSE.1/1 JSE.13 Vattentäta skikt av tätskiktsmatta i bjälklag inomhus Underlag för tätskikt som ska beläggas med keramiska plattor eller plattor av natursten ska ha samma fall som föreskrivits för beläggning och luta jämnt mot golvbrunn. Vid dörröppning utan tröskel, eller vid lägre tröskel än 20 mm, ska det vattentäta skiktets överyta i dörröppningen vara minst 20 mm över golvavloppets överkant. Enlagstäckningar ska utföras med minst 80 mm överlapp i längdskarvar och minst 150 mm överlapp i tvärskarvar. Överlappen ska klistras till full bredd. Anslutningar, fogar, infästningar, vinklar, hörn och anslutningar mot genomföringar i vattentätt skikt ska utföras vattentäta. Tätskikt av plastmatta anges under aktuell kod och rubrik under MFK.21. Tätskikt av gummidispersion anges under MBB.1212 respektive MBE Kompletteringar med plan plåt anges under aktuell kod och rubrik under JT-.3. Ange omfattning av utrymmen eller delar av utrymmen med krav på vattentäta skikt. AMA föreskriver under ESE.24 att när betongkonstruktion ska utgöra underlag för beläggning ska fall anordnas i betongkonstruktionen. Beakta fuktproblem vid tätskikt på golv på mark, på bjälklag över varmt eller fuktigt utrymme respektive vid golv med golvvärme. UTFÖRANDEKRAV Samråd med vvs-projektören så att vvs-handlingarna anger brunn som är lämpad för aktuellt tätskikt och aktuell bjälklagstjocklek. Kontrollera att lämplig tröskel är föreskriven bland annat med hänsyn till att tätskikt ska dras upp på tröskel och att tröskelhöjden med hänsyn till funktionsnedsatta personer ska vara högst 20 mm över färdigt golv. Exempel på anslutning till karm och tröskel av trä framgår av figur AMA MBB.1212/1. Beakta att tröskeln ska vara överfalsad eller utförd på ett sådant sätt att tätskiktets överkant skyddas. Utförandet redovisas under NSC.2. Kontrollera för lokaler med speciella krav eller förutsättningar att erforderliga golvfall respektive plushöjder angetts i handlingarna. Information: Fukthandbok, AB Svensk Byggtjänst, Byggvägledning 9 Fukt, AB Svensk Byggtjänst, Tätskikt Samråd med vvs-projektören om ledningsdragning. Eventuella rörgenomföringar ska vara placerade så att god tätning erhålls vid utförande av tätskikt. 34

35 JSE.131 Beakta att genomföringar, med undantag för golvavlopp, bör undvikas i vattentäta skikt. Redovisa anslutning mot rörgenomföringar, brunnar, trösklar och dylikt. Golvvärmesystem bör placeras under tätskiktet. Vid golvvärmesystem av el med värmekabel och dylikt som placeras ovanpå tätskiktet bör genomföring för elkabel vara placerad på ett sådant sätt att god tätning erhålls mellan genomföring och golvets tätskikt. Lämplig placering för genomföring är tätskiktets uppvik i anslutning till dörrkarm. Samråd med elprojektören beträffande ledningsdragning och tätning vid genomföring. Redovisa utförande av rörgenomföringar med stosar med mera, se MFK.212. Vattentäta enlagstäckningar av tätskiktsmatta i bjälklag inomhus JSE.1311 TI typ 1311 JSE.1313 TI typ 1313 Ange om tätskiktsmattan ska vara baserad på SBS-asfalt eller APP-asfalt. Alternativt anges produktbeteckning. JSE Uppdragningar av TI typ 131- på vägg, sarg e d Tätskikt för beläggningar av keramiska plattor och plattor av natursten ska dras upp på vägg till erforderlig höjd för anslutning till tätskikt på vägg. Vid väggytor utan vattentät beklädnad ska tätskiktet dras upp på vägg till höjd motsvarande sockelhöjd, minst 20 mm över färdigt golv. Tätskikt ska dras upp minst 20 mm över färdigt golv utefter dörrtröskel och karm. Tätskiktets överkant ska skyddas. Ange uppdragningens höjd uppdragningens infästning anslutning till dörrtrösklar, öppningar och dylikt. JSE Anslutningar av TI typ 131- till fläns Anslutning av tätskikt till brunn med plåtfläns ska utföras enligt figur AMA JSE.131-2/1. Brunnsflänsen ska vara perforerad och klistras till underliggande tätskiktsmatta. 35

36 Anslutning av tätskikt till annan typ av brunn ska utföras enligt brunnleverantörens dokumenterade anvisningar. Brunnsfläns ska fästas i underlaget enligt leverantörens anvisningar. Figur AMA JSE.131-2/1. Tätskiktsmattan under brunnsflänsen ska gå minst 150 mm utanför flänsen. Brunn redovisas under JSE Samråd med vvs-projektören så att vvs-handlingarna redovisar hur brunnsfläns ska vara fäst till underlaget. JSE Utförande av TI typ 131- i ränndal JSE Diverse detaljutföranden av TI typ 131- Rörelsefogar I de fall rörelsefog förekommer i underlaget ska tätskiktet friläggas över fog. Friläggning av tätskiktet ska utföras mot såväl underlag som ovanförliggande överbyggnad. Vid fogrörelser mindre än 15 mm vinkelrätt mot fogen ska rörelsefogen utföras enligt figur AMA JSE.131-8/1. Figur AMA JSE.131-8/1. Ange under denna kod och rubrik utförande för detaljer som inte redovisas under andra koder och rubriker. 36

37 Vid risk för mekanisk påverkan på kappor ska dessa skyddas med skyddsbeslag. Skyddsbeslag redovisas under JT-.58 med underliggande koder och rubriker. Ange material i skiljeskikt. Ange om annan bredd på skiljeskikt ska utföras. Rörelsefogar Kontrollera med tillverkaren erforderlig bredd på remsa och behovet av friläggning. JSE.14 Vattentäta skikt av tätskiktsmatta i ytterbjälklag UTFÖRANDEKRAV Tätskiktets överyta i ytterbjälklag ska luta minst 1:100 (0,6 grader). Ränndal får vara horisontal. Enlagstäckningar ska utföras med minst 100 mm överlapp i längdskarvar och minst 150 mm överlapp i tvärskarvar. Överlappen ska klistras till full bredd. Tvålagstäckningar ska läggas med förskjutna skarvar i de båda lagen. Längdskarvar ska utföras med minst 80 mm överlapp och tvärskarvar med minst 150 mm överlapp. Överlappen ska klistras till full bredd. För val av tätskiktstyper kan tabell RA JSE.14/1 vara vägledande. Tabell RA JSE.14/1. Exempel på tätskiktstyper av tätskiktsmatta för ytterbjälklag på vanligt förekommande underlag. Lutning minst 1:100 (0,6 grader) UTFÖRANDEKRAV Kontrollera med tillverkaren av tätskiktsmattan annat utförande av längd- och tvärskarvar. Ange underlagstäckning med byggpapp under aktuell kod och rubrik i avsnitt JSB. Kompletteringar med plan plåt anges under aktuell kod och rubrik under JT-.3. Provtryckning av tätskikt på ytterbjälklag anges under YSC

38 JSE.141 Krav på underlag m m Kontrollera att underlaget för tätskiktet varaktigt medger att tätskiktets överyta lutar minst 1:100 (0,6 grader) inräknat toleransmått, sättningar samt elastiska och plastiska deformationer i bjälklagskonstruktionen. Ange utförande av underlag i aktuellt kapitel. Vattentäta enlagstäckningar av tätskiktsmatta i ytterbjälklag JSE.1411 TT typ 1411 JSE.1412 TT typ 1412 JSE.1413 TT typ 1413 Ange om tätskiktsmatta ska vara APP- eller SBS-modifierad. Alternativt anges produktbeteckning. Tätskikt TT typ 1412 och 1413 ska inte föreskrivas om det kan bli utsatt för bromskrafter på körbara bjälklag. Föreskriv i stället TT typ 1411 enligt JSE Ange om tätskiktet provisoriskt ska klistras till underlaget. JSE Uppdragningar av TT typ 141- på vägg, sarg e d 38

39 Vägg, sarg Tätskikt ska anslutas till vertikal spikbar yta med kappa enligt figur AMA JSE.141-1/1. Kappor ska helklistras. Överlapp mellan kappor och tätskikt ska läggas i eventuell lutningsriktning. Uppdragning på vägg eller dylikt ska utföras till minst 300 mm över färdig överbyggnad. Uppdragning på sarg till hinder som brandgasventilatorer, takljuskupoler eller dylikt ska vara minst 200 mm över färdig överbyggnad. Figur AMA JSE.141-1/1. Tätskiktsmattan ska helklistras till kappan. Uppdragning på vägg, sarg eller dylikt ska skyddas med plåtbeslag (ståndskiva eller dylikt) och skyddsbeslag enligt figur AMA JSE.141-1/1. Väggkrön Intäckning av väggkrön ska utföras enligt figur AMA JSE.141-1/2 eller figur AMA JSE.141-1/3. Överlapp mellan kappor och tätskikt ska läggas i eventuell lutningsriktning. Remsor över väggkrön ska skarvklistras. Remsa ska dras ned minst 50 mm på utsida vägg och fästas med spik med centrumavstånd högst 150 mm. Uppdragning på vägg, sarg eller dylikt ska skyddas med plåtbeslag (ståndskiva eller dylikt) och skyddsbeslag enligt figur AMA JSE.141-1/1. 39

40 Figur AMA JSE.141-1/2. Väggkrön som i sin helhet täcks in med tätskiktsmatta ska utföras enligt figur AMA JSE.141-1/3. Tätskiktskappa ska dras ned minst 50 mm på utsida vägg och fästas med spik med centrumavstånd högst 150 mm. Tätskiktskappan ovanpå väggkrönet ska skarvklistras. Figur AMA JSE.141-1/3. Rörelsefog vid vertikal yta I de fall underlaget kan röra sig horisontalt eller vertikalt i förhållande till den vertikala ytan ska uppdragning av tätskikt utföras enligt figur AMA JSE.141-1/4. Uppdragning på plywoodskivan ska skyddas med plåtbeslag (ståndskiva eller dylikt) och skyddsbeslag enligt figur AMA JSE.141-1/1. 40

41 Figur AMA JSE.141-1/4. Kontrollera att det finns spikbart underlag för kappor och remsor. Beakta att även plåtbeslag kräver ett spikbart underlag för infästning av fästbleck och dylikt. Det kan finnas kvaliteter på tätskiktsmattor som är för kraftiga och/eller styva för att vara lämpliga som kappor. Rådgör med leverantören om annan kvalitet ska väljas för kappor och remsor. Utförandet av rörelsefog enligt figur AMA JSE.141-1/4 kan användas även då risk föreligger för deformationer i underlaget. Exempel på sådana konstruktioner är lättbetongelement, trapetsprofilerad plåt och underlagsspont med upplag vinkelrätt mot den vertikala ytan. Ange om uppdragning på vertikal yta ska utföras enligt figur AMA JSE.141-1/1 eller figur AMA JSE.141-1/4 om intäckning av väggkrön ska utföras enligt figur AMA JSE.141-1/2 eller figur AMA JSE.141-1/3 uppdragningens höjd uppdragningens infästning vid annan metod än spikning anslutning till dörrtrösklar, öppningar och dylikt. Kontrollera att åtgärder har vidtagits för att begränsa rörelser i skyddsbeläggning som kan påverka uppdragningen. Skyddsbeslag redovisas under JT Ange om skyddsplåt inte monteras att kappan ska vara skyddsbelagd mot UV-strålning. Ståndskivor redovisas under JT-.351 och krönbeslagning under JT Underlag av plywoodskivor för uppdragning av tätskikt anges under KEB.18. Tjocklek på plywoodskivor för infästning av tätskiktskappor bör inte understiga 18 mm. Tjocklek på plywoodskivor som underlag enligt figur AMA JSE.141-1/4 bör inte understiga 21 mm. Ange under KEB.18 infästning av plywoodskivor och beakta rörelser mellan vertikal yta och bjälklag samt att plywoodskiva ska fästas till underlaget med plåtvinklar eller dylikt. JSE Anslutningar av TT typ 141- till fläns 41

42 Brunn, bräddavlopp o d Anslutning av tätskikt till brunn med plåtfläns ska utföras enligt figur AMA JSE.141-2/1. Anslutning av tätskikt till annan typ av brunn ska utföras enligt brunnleverantörens dokumenterade anvisningar. Brunnsfläns av rostfri plåt ska vara perforerad och klistras/svetsas till underliggande tätskiktskappa. Alternativt ska brunnen vara försedd med förmonterad och klistringsbar krage. Fläns ska fästas mekaniskt i underlaget. Avlånga brunnar ska ha en största flänslängd av mm. Figur AMA JSE.141-2/1. Tätskiktskappan under brunnsflänsen ska gå minst 150 mm utanför flänsen. Brunn, bräddavlopp o d Brunn redovisas under JSE Bräddavlopp redovisas under JSE AMA föreskriver att brunnsfläns ska vara fäst till underlaget med skruv eller på annat likvärdigt sätt. Samråd med vvs-projektören så att vvs-handlingarna redovisar hur brunnsfläns ska vara fäst till underlaget. JSE Neddragningar av TT typ 141- vid fri bjälklagskant Tätskiktsmattan ska dras ned minst 500 mm på vägg. Detaljer anpassas till objektets förutsättningar och redovisas i varje särskilt fall. JSE Utförande av TT typ 141- i ränndal Vid fall mot vertikal yta ska ränndal anordnas minst 500 mm från vertikal yta. Ange utförande. Vid fall mot vertikal yta kan ränndal utföras i princip enligt JSE JSE Diverse detaljutföranden av TT typ 141- Rörelsefogar I de fall rörelsefog förekommer i underlaget ska tätskiktet friläggas över fog. Friläggning av tätskiktet ska utföras mot såväl underlag som ovanliggande överbyggnad. Vid fogrörelser mindre än 15 mm vinkelrätt mot fogen ska rörelsefog utföras enligt figur AMA JSE.141-8/1. 42

43 Figur AMA JSE.141-8/1. Dörröppning Tätskikt ska anslutas till dörröppning enligt figur JSE.141-8/2. Figur AMA JSE.141-8/2. Underkant dörröppning ska ligga minst 100 mm över överbyggnaden. Höjd på de vertikala uppdragningarna ska räknas från överbyggnadens yta. I övrigt utförande enligt JSE Ange under denna kod och rubrik utförande för detaljer som inte redovisas under andra koder och rubriker. Vid risk för mekanisk påverkan på kappor ska dessa skyddas med skyddsplåt. Skyddsbeslag redovisas under JT Rörelsefogar Kontrollera med tillverkaren erforderlig bredd på remsa och behovet av friläggning. Ange material i skiljeskikt. Ange om annan bredd på skiljeskikt ska utföras. 43

44 JSE.142 Dörröppning Komplettera om möjligt med en avvattningsränna i överbyggnaden framför dörröppning. Genomföringar Beakta att genomföringar av rör och kablar kan kringgjutas med ett fundament mot vilket tätskiktet dras upp. Alternativt kan rörstosar med inklistringsflänsar användas. Vattentäta tvålagstäckningar av tätskiktsmatta i ytterbjälklag Färdigt tätskikt eller tätskiktskombination ska uppfylla kraven i tabell AMA JSE.1/1 och tabell AMA JSE.1/2. Ange om tätskiktsmatta ska vara APP- eller SBS-modifierad. JSE.1421 TT typ 1421 JSE.1422 TT typ 1422 JSE.1423 TT typ 1423 Ange skiljeskikt under JSD.2. Ange skiljeskikt under JSD.2. JSE Uppdragningar av TT typ 142- på vägg, sarg e d 44

45 Vägg, sarg e d Tätskikt ska anslutas till vertikal spikbar yta med kappa enligt figur AMA JSE.142-1/1. Kappor ska helklistras. Överlapp mellan kappor och tätskikt ska läggas i eventuell lutningsriktning. Uppdragning på vägg och dylikt ska utföras till mm över färdig överbyggnad. Uppdragning på sargar till hinder som brandgasventilatorer, takljuskupoler och dylikt ska vara minst 200 mm över färdig överbyggnad. Figur AMA JSE.142-1/1. Tätskiktsmattan ska helklistras till kappan. Uppdragning på vägg, sarg eller dylikt ska skyddas med plåtbeslag (ståndskiva eller dylikt) och skyddsbeslag enligt figur AMA JSE.142-1/1. Väggkrön Intäckning av väggkrön ska utföras enligt figur AMA JSE.142-1/2 eller figur AMA JSE.142-1/3. Överlapp mellan kappor och tätskikt ska läggas i eventuell lutningsriktning. Väggkrönet ska täckas med remsa YEP 2500 eller dylikt som ska skarvklistras. Remsan dras ned minst 50 mm på utsida väggkrön och fästes med spik med centrumavstånd högst 150 mm. Väggkrönet ska skyddas med ett plåtbeslag. 45

46 Figur AMA JSE.142-1/2. Väggkrön som i sin helhet täcks in med tätskiktsmatta ska utföras enligt figur AMA JSE.142-1/3. Tätskiktskappan av övre lag dras ned minst 50 mm på utsida vägg och fästes med spik med centrumavstånd högst 150 mm. Figur AMA JSE.142-1/3. Rörelsefog vid vertikal yta I de fall underlaget kan röra sig horisontalt eller vertikalt i förhållande till den vertikala ytan ska uppdragning av tätskikt utföras enligt figur AMA JSE.142-1/4. Uppdragning på plywoodskiva eller dylikt ska skyddas med plåtbeslag (ståndskiva eller dylikt) och skyddsbeslag enligt figur AMA JSE.142-1/1. Figur AMA JSE.142-1/4. 46

47 Kontrollera att det finns spikbart underlag för kappor och remsor. Beakta att även plåtbeslag kräver ett spikbart alternativt skruvbart underlag för infästning av fästbleck med mera. Utförandet av rörelsefog enligt figur AMA JSE.142-1/4 kan användas även då risk föreligger för deformationer i underlaget. Exempel på sådana konstruktioner är lättbetongelement, trapetsprofilerad plåt och underlagsspont med upplag vinkelrätt mot den vertikala ytan. Ange om uppdragning på vertikal yta ska utföras enligt figur AMA JSE.142-1/1 eller figur AMA JSE.142-1/3 om intäckning av väggkrön ska utföras enligt figur AMA JSE.142-1/2 eller figur AMA JSE.142-1/3 uppdragningens höjd uppdragningens infästning vid annan metod än spikning anslutning till dörrtrösklar, öppningar och dylikt. Kontrollera att åtgärder har vidtagits för att begränsa sådana rörelser i skyddsbeläggning som kan påverka uppdragningen. Skyddsbeslag redovisas under JT Ange om skyddsplåt inte monteras att den utvändiga kappan ska vara skyddsbelagd mot UV-strålning. Ståndskivor redovisas under JT-.351 och krönbeslagning under JT Underlag av plywoodskivor för uppdragning av tätskikt anges under KEB.18. Tjocklek på plywoodskivor för infästning av tätskiktskappor bör inte understiga 18 mm. Tjocklek på plywoodskivor som underlag enligt figur AMA JSE.141-1/4 bör inte understiga 21 mm. Ange under KEB.18 infästning av plywoodskivor och beakta rörelser mellan vertikal yta och bjälklag samt att plywoodskiva ska fästas till underlaget med plåtvinklar eller dylikt. JSE Anslutningar av TT typ 142- till fläns Brunn, bräddavlopp o d Anslutning av tätskikt till brunn med plåtfläns ska utföras enligt figur AMA JSE.142-2/1. Brunnsfläns av plåt ska vara perforerad och klistras till underliggande tätskiktsmatta. Alternativt ska brunnen vara försedd med förmonterad och klistringsbar krage. Avlånga brunnar ska ha en största flänslängd av mm. Anslutning av tätskikt till annan typ av brunn ska utföras enligt brunnleverantörens dokumenterade anvisningar. Fläns ska fästas mekaniskt i underlaget. Figur AMA JSE.142-2/1. 47

48 Brunn, bräddavlopp o d Brunn redovisas under JSE Bräddavlopp redovisas under JSE Ange hur brunnsfläns ska fästas i underlaget. Samråd med vvs-projektören så att vvs-handlingarna redovisar hur brunnsfläns ska vara fäst till underlaget. JSE Neddragningar av TT typ 142- vid fri bjälklagskant Tätskiktsmattan ska dras ned minst 500 mm på yttervägg. Detaljer anpassas till objektets förutsättningar och redovisas i varje särskilt fall. JSE Utförande av TT typ 142- i ränndal Vid fall mot vertikal yta ska ränndal anordnas minst 500 mm från vertikal yta. Ange utförande. Vid fall mot vertikal yta kan ränndal utföras i princip enligt JSE JSE Diverse detaljutföranden av TT typ 142- Rörelsefogar I de fall rörelsefog förekommer i underlaget ska tätskiktet friläggas över fog. Friläggning av tätskiktet ska utföras mot såväl underlag som ovanliggande överbyggnad. Vid fogrörelser mindre än 15 mm vinkelrätt mot fogen ska rörelsefog utföras enligt figur AMA JSE.142-8/1. Figur AMA JSE.142-8/1. Dörröppning Tätskikt ska anslutas till dörröppning enligt figur JSE.142-8/2. 48

49 JSE.15 Figur AMA JSE.142-8/2. Underkant dörröppning ska ligga minst 100 mm över överbyggnaden. Höjd på de vertikala uppdragningarna ska räknas från överbyggnadens yta. I övrigt utförande enligt JSE Ange under denna kod och rubrik utförande för detaljer som inte redovisas under andra koder och rubriker. Skyddsbeslag redovisas under JT Rörelsefogar Kontrollera med tillverkaren erforderlig bredd på remsa och behovet av friläggning. Beslag över rörelsefogar redovisas under JT Stomme av plywood anges under KEB.18. Skiljeskikt av duk anges i avsnitt JSD. Skiljeskikt av mineralullsskiva anges i avsnitt IB. Ange om annan bredd på skiljeskikt ska utföras. Dörröppning Komplettera om möjligt med en avvattningsränna i överbyggnaden framför dörröppning. Genomföringar Beakta att genomföringar av rör och kablar kan kringgjutas med ett fundament mot vilket tätskiktet dras upp. Alternativt kan rörstosar med inklistringsflänsar användas. Vattentäta skikt av tätskiktsmatta på yttertak MATERIAL- OCH VARUKRAV Tätskiktsmatta ska ha en tjocklek av minst 4 mm, varvid skyddsbeläggningens, tjocklek inte ska medräknas, eller ha en totalvikt av minst 5200 g/m 2, skyddsbeläggningen medräknad. UTFÖRANDEKRAV Underlag av trä ska vara täckt med byggpapp YAM 2000 enligt JSB.111. Mot underlaget klistrade enlagstäckningar ska utföras med minst 80 mm överlapp i längdskarvar och minst 150 mm överlapp i tvärskarvar. Överlapp ska klistras till full bredd. Tvålagstäckningar ska läggas med förskjutna skarvar i de båda lagen. Längdskarvar ska utföras med minst 80 mm överlapp och tvärskarvar med minst 150 mm överlapp. Överlapp ska klistras till full bredd. 49

50 Mekanisk infästning av tätskiktsmatta Bricka i överlapp ska placeras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA TÄTSKIKT Tätskikt för yttertak ska uppfylla kraven enligt tabell AMA JSE.1/3 och tabell AMA JSE.1/4. MATERIAL- OCH VARUKRAV Tätskiktsprodukter Ange krav på tätskiktsmattans ytbeläggning under aktuell kod och rubrik. Ange kulör på tätskiktsmattans ytbeläggning under aktuell kod och rubrik. Beakta att vid konstruktioner med vegetationsskikt på yttertak bör tätskiktsmattan vara försedd med en friktionshöjande ytbeläggning, till exempel av krossad skiffer. UTFÖRANDEKRAV Ange underlagstäckning med byggpapp under aktuell kod och rubrik i avsnitt JSB. Plåtbeslagningar anges under aktuell kod och rubrik under JT-.3. Ange under YSC.1132 om tätskikt med överbyggnad av singel eller vegetationsskikt ska provtryckas innan överbyggnaden läggs ut. Ange om singelbeläggningen ska cementslammas i takets randområde. Alternativt kan singelbeläggning i takets randområde bytas till betongplattor eller dylikt. Ange om underlaget ska förbehandlas med asfaltlösning. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA TÄTSKIKT För val av tätskiktstyper kan tabell RA JSE.15/1 vara vägledande. Tabell RA JSE.15/1. Exempel på tätskiktstyper av tätskiktsmatta för yttertak på vanligt förekommande underlag med hänsyn till infästningsmetod JSE.151 Vattentäta enlagstäckningar av tätskiktsmatta på yttertak Ange om tätskiktsmatta ska vara av APP- eller SBS-modifierad polymerasfalt. 50

51 JSE.1511 TY typ 1511 Ange alternativt produktbeteckning. Ange krav på skyddsbeläggning. JSE.1512 TY typ 1512 JSE.1513 TY typ 1513 JSE Uppdragningar av TY typ 151- på vägg, sarg e d Vägg, sarg Tätskikt ska anslutas till vertikal yta med kappor som läggs parallellt med vinkeln enligt figur AMA JSE.151-1/1. Kapporna ska helklistras. Uppdragning på vägg eller dylikt ska vara minst 300 mm över färdig takyta. Uppdragning på sarg till hinder som brandgasventilatorer, takljuskupoler, ventilationshuvar eller dylikt, ska vara minst 200 mm över färdig takyta. 51

52 Figur AMA JSE.151-1/1. Kappa av YEP 2500 eller dylikt ska vara minst 250 mm bred. Tätskiktsmatta ska helklistras till kappan. Uppdragningen ska skyddas med ett plåtbeslag. Plåtbeslaget ska överlappa kappan av tätskikt TY typ 151- med minst 150 mm. Väggkrön Intäckning av väggkrön ska utföras enligt figur AMA JSE.151-1/2 eller figur AMA JSE.151-1/3. Överlapp mellan kappor och tätskikt ska läggas i eventuell lutningsriktning. Väggkrön ska täckas med kappa YEP Kappan ska skarvklistras. Kappan ska dras ned minst 50 mm på utsidavägg och fästas med spik med största centrumavstånd på 150 mm. Figur AMA JSE.151-1/2. Väggkrön som i sin helhet täcks in med tätskiktsmatta ska utföras enligt figur AMA JSE.151-1/3. Tätskiktskappa ska dras ned minst 50 mm på utsida vägg och fästas med spik med centrumavstånd högst 150 mm. 52

53 Figur AMA JSE.151-1/3. Vid väggkrön högre än 300 mm ska tätskiktskappa delas enligt figur AMA JSE.151-1/4. Överlapp ska vara minst 100 mm. Figur AMA JSE.151-1/4. Väggkrön ska skyddas med plåtbeslagning. Plåtbeslaget ska överlappa kappan av tätskikt TY 151- med minst 150 mm. Rörelsefog vid vertikal yta I de fall underlaget kan röra sig horisontalt eller vertikalt i förhållande till den vertikala ytan ska uppdragning av tätskikt utföras enligt figur AMA JSE.151-1/5. Kappa över rörelsefog ska spikas i överkant med centrumavstånd högst 150 mm. Uppdragningen ska skyddas med plåtbeslag. 53

54 Figur AMA JSE.151-1/5. Kontrollera att det finns ett spikbart underlag för kappor och remsor. Beakta att även plåtbeslag kräver ett spikbart underlag för infästning av fästbleck och dylikt. Utförandet av rörelsefog enligt figur AMA JSE.151-1/5 kan användas även då risk föreligger för deformationer i underlaget. Exempel på sådana konstruktioner är lättbetongelement, trapetsprofilerad plåt och underlagsspont med upplag vinkelrätt mot den vertikala ytan. Ange om uppdragning på vertikal yta ska utföras enligt figur AMA JSE.151-1/1 eller figur AMA JSE.151-1/5 om intäckning av väggkrön ska utföras enligt figur AMA JSE.151-1/2, figur AMA JSE.151-1/3 eller figur AMA JSE.151-1/4 uppdragningens höjd uppdragningens infästning vid annan metod än spikning anslutning till dörrtrösklar och dylikt. Ståndskivor redovisas under JT-.351 och krönbeslagningar under JT Underlag av plywoodskivor för uppdragning av tätskikt anges under KEB.18. Tjocklek på plywoodskivor för infästning av tätskiktskappor bör inte understiga 16 mm. Tjocklek på plywoodskivor som underlag enligt figur AMA JSE.141-1/5 bör inte understiga 21 mm. Ange under KEB.18 infästning av plywoodskivor och beakta rörelser mellan vertikal yta och takyta samt att plywoodskiva ska fästas till underlaget med plåtvinklar eller dylikt. JSE Anslutningar av TY typ 151- till fläns Brunn, bräddavlopp o d Brunn och bräddavlopp ska utföras enligt JSE.171. Anslutning av tätskikt till brunn med plåtfläns ska utföras enligt figur AMA JSE.151-2/1. Brunnsfläns ska vara perforerad och klistras till underliggande kappa. Alternativt ska brunnen vara försedd med förmonterad och klistringsbar krage. Kappan/kragen ska vara minst 150 mm bredare än flänsen. Brunnsfläns ska fästas i underlaget enligt brunnleverantörens dokumenterade anvisningar. 54

55 Figur AMA JSE.151-2/1. Tätskikt ska helklistras mot såväl tätskiktskappa som brunnsfläns. Plåtstos o d Anslutning av tätskikt till plåtstos med fläns ska utföras enligt figur AMA JSE.151-2/2. Flänsen ska klistras till underliggande kappa. Kappan ska vara minst 150 mm bredare än flänsen. Flänsen ska fästas i underlaget. Figur AMA JSE.151-2/2. Fästplattor för taksäkerhetsutrustning o d Fästplattor till taksäkerhetsutrustning ska ha perforerad fläns med minst 150 mm inklistringsbar bredd. Anslutning av tätskiktet till fästplattan ska utföras enligt figur AMA JSE.151-2/3. Tätskiktet ska klistras till såväl flänsen som kappan av YEP 3500 eller dylikt. Figur AMA JSE.151-2/3. Brunn redovisas under JSE Kontrollera att underlag för infästning av brunnsfläns redovisas. 55

56 Beakta risker med isbildning kring bräddavlopp och brunn genom sarg. AMA föreskriver att brunnsfläns ska vara fäst till underlaget med skruv eller på annat likvärdigt sätt. Samråd med vvs-projektören så att vvs-handlingarna redovisar hur brunnsfläns ska vara fäst till underlaget. Fästplatta för taksäkerhetsutrustning redovisas under avsnitt NS. JSE Anslutningar av TY typ 151- till fotplåt Anslutning till fotplåt ska utföras enligt figur AMA JSE.151-3/1. Tätskiktsremsan ska dras fram till fotplåtens nedknäckning. Tätskikt ska helklistras mot såväl tätskiktsremsa som fotplåt. Den undre remsan av byggpapp ska dras förbi fotplåten med minst 150 mm. Figur AMA JSE.151-3/1. Vid omläggning av tätskikt ska fotplåten ersättas med ny enligt figur JSE.151-3/1. Om fotplåten är perforerad ska remsan under fotplåt vara av kvalitet YEP Fotplåt redovisas under JT-.31. JSE Anslutningar av TY typ 151- till kantregel Anslutning till kantregel ska utföras enligt figur AMA JSE.151-4/1. Figur AMA JSE.151-4/1. Kappa av lägst YEP 2500 ska ha minst 150 mm inklistringsbredd på takytan. Kappa av lägst YEP 2500 ska spikas på utsida regel och dras förbi denna minst 50 mm. Fasad träregel ska ha dimension minst mm. Intäckning av kantregeln ska skyddas med plåtbeslag. Krönbeslaget anges under JT Fasad kantregel anges under HSD JSE Skarvningar av TY typ 151- vid nock 56

57 Nock ska avtäckas med en minst 500 mm bred helklistrad våd enligt figur AMA JSE.151-5/1. Figur AMA JSE.151-5/1. AMA föreskriver att nock ska avtäckas med en minst 500 mm bred helklistrad våd enligt figur AMA JSE.151-5/1. Vid taklutning under 1:20 kan tätskiktet dras över nock om tvärskarvar utförs minst 500 mm från nocklinje. Ange utförande. JSE Utförande av TY typ 151- i ränndal Ränndal i anslutning till vertikal yta ska utformas på ett sådant sätt att ränndalscentrum bildas minst 500 mm från den vertikala ytan eller centrum brunn enligt figur AMA JSE.151-6/1. Anslutning till vertikal yta ska utföras enligt JSE Ränndalsvåd ska ha beläggningsfria kanter. Om tätskiktsmattan inte dras upp mm ska uppviket ersättas med tätskiktskappa av kvalitet YEP 3500 eller motsvarande. Kappa ska vara minst 250 mm bred. Tätskiktsmatta ska helklistras till kappa. Figur AMA JSE.151-6/1. Ränndal mellan två takytor ska utföras enligt figur AMA JSE.151-6/2. Ränndalsvåd ska ha beläggningsfria kanter på båda långsidorna enligt figur AMA JSE.151-6/2. 57

58 Figur AMA JSE.151-6/2. Beakta att vid utspetsningskilar i ränndal mot vertikal yta ska höjden på tätskiktets uppdragning räknas från högsta punkten på utspetsningskilar. Undvik utspetsningskilar mellan takbrunnar i en ränndal. Vid användning av utspetsningskilar för vattenledning till brunnar bör dessa kompletteras med intilliggande bräddavlopp. Utspetsningskilar (material, utförande och infästning) redovisas under IBG.21 respektive IBG.22. Placering och storlek på utspetsningskilar anges på takplan. Ståndskiva redovisas under JT JSE Utförande av TY typ 151- i fotränna Tätskikt i fotränna ska utföras enligt figur AMA JSE.151-7/1. Figur AMA JSE.151-7/1. Fotränna ska klistras mot eller infästas mekaniskt till underlaget. Ange material i och dimension på fotränna. Om fotränna enligt figur AMA JSE.151-7/1 även ska fungera som snörasskydd erfordras mekanisk infästning av fotrännans stomme till underlaget. Ange infästningsmetod. JSE Diverse detaljutföranden av TY typ

59 Rörelsefogar I de fall rörelsefog förekommer i underlaget ska tätskiktet friläggas över fog. Vid fogrörelser mindre än 15 mm vinkelrätt mot fogen ska rörelsefogen utföras enligt figur AMA JSE.151-8/1. JSE.152 Figur AMA JSE.151-8/1. Ange under denna kod och rubrik utförande för detaljer som inte redovisas under andra koder och rubriker. Rörelsefogar Skiljeskikt av duk anges i avsnitt JSD. Skiljeskikt av mineralullsskiva anges i avsnitt IBG. Kanter på mineralullsskiva ska fasas i 45 grader. Ange om annan bredd på skiljeskikt ska utföras. Vid fogrörelser större än 15 mm erfordras särskild projektering. Vattentäta tvålagstäckningar av tätskiktsmatta på yttertak MATERIAL- OCH VARUKRAV Tätskiktsmatta Lagen i en tvålagstäckning av tätskiktsmatta för yttertak ska uppfylla kraven i tabell AMA JSE.152/1. 59

60 Tabell AMA JSE.152/1. Egenskapskrav för en tvålagstäckning av tätskiktsmatta för yttertak. Remsor och kappor Remsor och kappor till tvålagstäckningar av tätskiktsmatta ska uppfylla egenskapskraven i tabell AMA JSE.152/1. Tätskikt som ska helsvetsas alternativt skarv- och strängsvetsas till underlaget ska ha en smältbar asfaltmängd på undersidan om minst 800 g/m 2. JSE.1521 TY typ 1521 Ange om tätskiktsmatta ska vara av APP- eller SBS-modifierad polymerasfalt. Ange alternativ produktbeteckning. Ange krav på skyddsbeläggning. 60

61 JSE.1522 TY typ 1522 JSE.1523 TY typ 1523 JSE.1524 TY typ 1524 JSE.1525 TY typ 1525 JSE Uppdragningar av TY typ 152- på vägg, sarg e d 61

62 Vägg, skrav Tätskikt ska anslutas till vertikal yta med kappor som läggs parallellt med vinkeln enligt figur AMA JSE.152-1/1. Kappor ska helklistras. Uppdragning på vägg eller dylikt ska vara minst 300 mm över färdig takyta. Uppdragning på sarg till hinder, som brandgasventilatorer, takljuskupoler, ventilationshuvar eller dylikt, ska vara minst 200 mm över färdig takyta. Plåtbeslagning av uppdragning på vägg, sarg eller dylikt ska utföras enligt JT Figur AMA JSE.152-1/1. Väggkrön Intäckning av väggkrön ska utföras enligt figur AMA JSE.152-1/2. Krönet ska täckas med en remsa av byggpapp i lägst kvalitet YEP 2500 alternativt remsa av undre lag. Remsa ska skarvklistras. Remsa ska dras ned minst 100 mm på utsida vägg och fästas med spik med största centrumavstånd på 100 mm. Väggkrön och uppdragning på vertikal ska skyddas med plåtbeslag. 62

63 Figur AMA JSE.152-1/2. För väggkrön med höjd högst 300 mm kan remsan av undre lag ersättas med att kappan av övre lag vilken dras över krönet och ned minst 100 mm på utsidan. Kappa av ska dras ned minst 100 mm på utsida väggkrön och fästas med spik med centrumavstånd högst 100 mm. Figur AMA JSE.152-1/3. Vid väggkrön högre än 300 mm ska tätskiktskappa av övre lag delas enligt figur AMA JSE.152-1/4. Överlapp ska vara minst 100 mm. Figur AMA JSE.152-1/4. Rörelsefog vid vertikal yta I de fall underlaget kan röra sig horisontalt eller vertikalt i förhållande till den vertikala ytan ska uppdragning av tätskikt utföras enligt figur AMA JSE.152-1/5. Kappa över rörelsefog ska spikas i överkant med centrumavstånd högst 100 mm. Uppdragning på vertikal ska skyddas med plåtbeslag. 63

64 Figur AMA JSE.152-1/5. Kontrollera att det finns spikbart underlag för kappor och remsor. Beakta att även plåtbeslagen kräver ett spikbart underlag för infästning av fästbleck och dylikt. Utförandet av rörelsefog enligt figur AMA JSE.152-1/5 bör användas även då risk föreligger för deformationer i underlaget. Exempel på sådana konstruktioner är lättbetongelement, trapetsprofilerad plåt och underlagsspont med upplag vinkelrätt mot den vertikala ytan. Ange om uppdragning på vertikal yta ska utföras enligt figur AMA JSE.152-1/1 eller figur AMA JSE.152-1/5 uppdragningens höjd anslutning till dörrtrösklar och dylikt uppdragningens infästning vid annan metod än spikning. Ståndskiva redovisas under JT Krönbeslagning redovisas under JT Plåtbeslagning avslutas på insida krön högst 500 mm över färdig takyta. Underlag av plywoodskivor för uppdragning av tätskikt anges under KEB.18. Tjockleken på plywoodskivor för infästning av tätskiktskappor bör inte understiga 16 mm. Tjocklek på plywoodskivor som underlag enligt figur AMA JSE.152-1/5 bör inte understiga 20 mm. Ange under KEB.18 infästning av plywoodskivor och beakta därvid rörelser mellan vertikal yta och takyta samt att plywoodskiva ska fästas till underlaget med plåtvinklar eller dylikt. JSE Anslutningar av TY typ 152- till fläns Brunn, bräddavlopp o d Brunn och bräddavlopp ska utföras enligt JSE.171. Anslutning av tätskikt till brunn med plåtfläns ska utföras enligt figur AMA JSE.152-2/1. Brunnsfläns ska vara perforerad och klistras till undre lag. Alternativt ska brunnen vara försedd med förmonterad och klistringsbar krage. Kappan/kragen ska vara minst 150 mm bredare än flänsen. Brunnsfläns ska fästas mekaniskt i underlaget. 64

65 Figur AMA JSE.152-2/1. Plåtstosar o d Anslutning av tätskikt till plåt- eller gummistos med fläns ska utföras enligt figur AMA JSE.152-2/2. Fläns ska klistras till undre lagret och fästas i underlaget. Figur AMA JSE.152-2/2. Brunn redovisas under JSE Bräddavlopp redovisas under JSE Beakta risker med isbildning kring bräddavlopp och brunn genom sarg. Samråd med vvs-projektören så att vvs-handlingarna redovisar hur brunnsfläns ska vara fäst till underlaget. Gummistos redovisas under JSE.172. JSE Anslutningar av TY typ 152- till fotplåt Anslutning till fotplåt ska utföras enligt figur AMA JSE.152-3/1. Remsa under fotplåt ska dras förbi fotplåt med minst 150 mm. Övre lag i tätskikt ska dras fram till fotplåtens nedknäckning. Tätskikt ska helklistras mot fotplåt. 65

66 Figur AMA JSE.152-3/1. Fotplåt redovisas under JT-.31. JSE Anslutningar av TY typ 152- till kantregel Anslutning till kantregel ska utföras enligt figur AMA JSE.152-4/1. Figur AMA JSE.152-4/1. Kappa av lägst YEP 2500 ska spikas på utsida regel och dras förbi denna minst 50 mm. Fasad kantregel ska ha dimension minst mm. Krönbeslagning redovisas under avsnitt JT Fasad kantregel redovisas under HSD JSE Skarvningar av TY typ 152- vid nock Nock ska avtäckas med en minst 500 mm bred helklistrad remsa av övre lag enligt figur AMA JSE.151-5/1. AMA föreskriver att nock ska avtäckas med minst 500 mm bred helklistrad remsa enligt figur AMA JSE.151-5/1. Vid taklutning under 1:20 kan övre lag dras över nock om tvärskarvar utförs minst 500 mm från nocklinjen. Ange utförande. JSE Utförande av TY typ 152- i ränndal Ränndal i anslutning till vertikal yta ska utformas på ett sådant sätt att ränndalscentrum bildas minst 500 mm från den vertikala ytan eller brunnscentrum enligt figur AMA JSE.152-6/1. Anslutning till vertikal yta ska utföras enligt JSE

67 Figur AMA JSE.152-6/1. Ränndal mellan två takytor ska utföras enligt figur AMA JSE.152-6/2. Ränndalsvåd ska ha beläggningsfria kanter på båda långsidorna enligt figur AMA JSE.152-6/2. Figur AMA JSE.152-6/2. Beakta att vid utspetsningskilar i ränndal mot vertikal yta ska höjden på tätskiktets uppdragning räknas från högsta punkten på utspetsningskilarna. Undvik utspetsningskilar mellan takbrunnar i en ränndal. Vid användning av utspetsningskilar för vattenledning till brunnar bör dessa kompletteras med intilliggande bräddavlopp. Utspetsningskilar (material, utförande och infästning) redovisas under IBG.21 respektive IBG.22. Placering och storlek på utspetsningskilar anges på takplanen. Ståndskiva redovisas under avsnitt JT JSE Utförande av TY typ 152- i fotränna Tätskikt i fotränna ska utföras enligt figur AMA JSE.152-7/1. Figur AMA JSE.152-7/1. 67

68 Fotränna enligt figur AMA JSE.152-7/1 ska klistras mot underlaget. Ange material i och dimension på fotrännan. JSE Diverse detaljutföranden av TY typ 152- Rörelsefogar I de fall rörelsefog förekommer i underlaget ska tätskiktet friläggas över fog. Vid fogrörelser mindre än 15 mm vinkelrätt mot fogen ska rörelsefogen utföras enligt figur AMA JSE.152-8/1. JSE.17 JSE.171 Figur AMA JSE.152-8/1. Ange under denna kod och rubrik utförande för detaljer som inte redovisas under andra koder och rubriker. Skiljeskikt av duk anges i avsnitt JSD. Skiljeskikt av mineralullsskiva anges i avsnitt IBG. Kanter på mineralullsskiva ska fasas i 45 grader. Ange om annan bredd på skiljeskikt ska utföras. Rörelsefogar Vid fogrörelser större än 15 mm erfordras särskild projektering. Kompletteringar till vattentätt skikt av tätskiktsmatta Kompletteringar för avvattning till vattentätt skikt av tätskiktsmatta MATERIAL- OCH VARUKRAV Fläns till brunn eller bräddavlopp ska ha minst 150 mm inklistringsbar bredd. Fläns ska fästas till underlaget. Fläns ska monteras på ett sådant sätt att färdigt tätskikt får jämnt fall mot utloppet. Inklistringsfläns av rostfritt stål ska vara perforerad och rengjord från valsoljor och dylikt. Fläns ska monteras mot (svetsas till) en kappa av YEP 3500 eller dylikt. Kappan ska sticka ut minst 150 mm utanför flänskanten. Brunn av koppargjutlegering Brunn, förhöjningsringar och sil ska vara utförda av korrosionshärdig koppargjutlegering innehållande minst 85 procent koppar. Brunn ska vara försedd med fläns som tål uppvärmning. Fläns ska tätas mot brunn med löstagbar tätningsring av silumin. Brunn ska vara försedd med löstagbar lövfångarsil. Brunn av rostfri stålplåt Brunn och sil ska vara utförda av minst 0,7 mm plåt av austenitiskt rostfritt stål A2. Detta motsvara kvalitet enligt SS-EN Skarvar ska vara svetsade. Brunn får inte deformeras vid uppvärmning i samband med montering. Fläns till brunn ska fästas i underlaget med skruv med centrumavstånd högst 150 mm eller på annat likvärdigt sätt. Brunn ska vara försedd med löstagbar lövfångarsil. 68

69 Bräddavlopp av rostfri stålplåt Bräddavlopp ska vara utfört av minst 0,7 mm plåt av austenitiskt rostfritt stål A2. Detta motsvarar kvalitet enligt SS-EN Skarvar ska vara svetsade. Bräddavlopp får inte deformeras vid uppvärmning i samband med montering. Fläns till bräddavlopp ska fästas i underlaget med skruv med centrumavstånd högst 150 mm eller på annat likvärdigt sätt. Bräddavlopp ska ha minst samma diameter som brunnen eller utloppet som den ska ersätta dock minst 100 mm i diameteralternativt mm. UTFÖRANDEKRAV Brunn och bräddavlopp ska monteras med rörlig anslutning mot fast avloppsrör. Tappstycke till brunn och bräddavlopp ska ha en sådan längd att anslutning till stuprör utförs under tak- eller bjälklagskonstruktion. Tappstycke genom sarg ska ha lutning större än 1:40 (1,4 grader). Brunnar Brunnar som placeras på tak- eller bjälklagsytor med överbyggnad ska vara lätt åtkomliga för inspektion och rensning. Utloppen ska skyddas med sil anpassad till överbyggnad. Tappstycke till brunn och bräddavlopp ska ha sådan längd att anslutning till stuprör utförs under tak- eller bjälklagskonstruktion. Fläns ska försänkas och fästas i underlaget så att färdigt tätskikt får jämnt fall mot brunnen. Bräddavlopp Bräddavlopp ska placeras med utloppet högst 50 mm över tätskiktets lägsta punkt, underlagets nedböjning inräknat. Minst ett bräddavlopp ska monteras i varje invändig ränndal. Bräddavlopp ska monteras med 4 mm tätskiktsmatta utan skyddsbeläggning under perforerad fläns. Infästning av brunn och bräddavlopp till underlag Fläns på brunn och bräddavlopp ska fästas till underlaget med fästdon med centrumavstånd högst 150 mm. Fästdon ska vara skruv av rostfritt stål med försänkt huvud. MATERIAL- OCH VARUKRAV Brunn av rostfri stålplåt Ange om annan stålkvalitet än austenitiskt rostfritt stål A2 ska användas. Detta motsvarar kvalitet Bräddavlopp av rostfri stålplåt Ange om annan stålkvalitet än austenitiskt rostfritt stål A2 ska användas. Detta motsvarar kvalitet Brunnar I bjälklag ingjutna brunnar med horisontalt tappstycke får skarvas i tak eller bjälklag. UTFÖRANDEKRAV Beakta byggplatstoleranser nedböjningar kvarstående överhöjningar Brunnar ska vid nyproduktion vara placerade i ränndalars lågpunkter. Kontrollera att handlingarna anger rätt placering av brunnar och bräddavlopp. 69

70 Brunnar eller bräddavlopp ingjutna i bjälklag med horisontalt tappstycke får skarvas i tak eller bjälklag. I horisontala ränndalar uppstår alltid svackor på grund av nedböjningar i underlaget. Överlägg i tätskiktet kan också hindra vatten från att rinna fram till brunn. Ange om annat krav ska ställas på mängden kvarstående vatten än högst 30 mm. Minsta krav i ränndalar ska dock alltid understiga 30 mm. Brunnsutlopp genom en väggsarg bör undvikas på grund av risken för isbildning i och runt utloppet samt för igensättning av utloppet. Såväl brunn som tätskikt kan skadas vid sådan tillfällen. JSE.1711 JSE.1712 JSE.1713 JSE.1714 Takplan Takplan med anvisningar för avvattning anges under YSK.21. Infästning av brunn och bräddavlopp till underlag Ange om infästning av fläns till underlag ska vara av annan typ. Beakta eventuella deformationer i underlag av isolerskivor och dylikt. Beakta behov av rörelser mellan tappstycke och avloppsrör. Brunnar till vattentätt skikt av tätskiktsmatta i ytterbjälklag Brunn ska vara av koppargjutlegering eller rostfri stålplåt. Ange material och kvalitet typ av brunn höjd på förhöjningar till brunn av koppargjutlegering typ av sil om sil ska vara körbar utförande med hänsyn till konstruktionens nedböjning. Brunnar till vattentätt skikt av tätskiktsmatta på yttertak Brunn ska vara av koppargjutlegering eller rostfri stålplåt. Ange material och kvalitet typ av brunn typ av sil vid överbyggnad av, till exempel sedumvegetation utförande med hänsyn till konstruktionens nedböjning. Bräddavlopp till vattentätt skikt av tätskiktsmatta i ytterbjälklag Bräddavlopp ska vara av rostfri stålplåt. Bräddavlopp av rostfri stålplåt Redovisa placering. Ange material och kvalitet typ av bräddavlopp typ av sil vid överbyggnad av, till exempel sedumvegetation utförande med hänsyn till konstruktionens nedböjning. Bräddavlopp till vattentätt skikt av tätskiktsmatta på yttertak Bräddavlopp ska vara av rostfri stålplåt. 70

71 Bräddavlopp av rostfri stålplåt Redovisa placering. Ange material och kvalitet typ av bräddavlopp utförande med hänsyn till konstruktionens nedböjning. JSE.172 JSE.1721 JSE.1722 Kompletteringar till genomföringar m m i vattentätt skikt av tätskiktsmatta Genomföringar för kablar, rör o d I de fall kablar, rör och dylikt dras genom tätskiktet bör genomföringarna utföras enligt de principer som framgår av figur RA JSE.172/1. Figur RA JSE.172/1. Exempel på genomföring av elkablar, mindre rör och dylikt. Plåtbeslag redovisas under JT Genomföring för enstaka kablar kan anordnas med rör med svanhals, höjd minst 300 mm, och minst 150 mm bred inklistringsfläns. Stosar av gummi till vattentätt skikt av tätskiktsmatta i ytterbjälklag Stos ska vara av EPDM-gummi. Till stos av EPDM-gummi ska klämring, slangklammer och dylikt vara av austenitiskt rostfritt stål A4. Detta motsvarar kvalitet eller enligt SS-EN Ange typ av stos. Stosar av gummi till vattentätt skikt av tätskiktsmatta på yttertak Stos ska vara av EPDM-gummi. 71

72 Till stos av EPDM-gummi ska klämring, slangklammer och dylikt vara av austenitiskt rostfritt stål A4. Detta motsvarar kvalitet eller enligt SS-EN Ange typ av stos. JSE.1723 JSE.1724 JSE.178 JSE.2 Ventilationshuvar av gummi e d till vattentätt skikt av tätskiktsmatta i ytterbjälklag Ange typ av huv. Ventilationshuvar av plåt anges under aktuell kod och rubrik under JT Ventilationshuvar av gummi e d till vattentätt skikt av tätskiktsmatta på yttertak Ange typ av huv. Ventilationshuvar av plåt anges under aktuell kod och rubrik under JT Diverse kompletteringar till vattentätt skikt av tätskiktsmatta Under denna kod och rubrik anges anslutningsprofiler eller dylikt vid kanter, uppdragningar med mera. Vattentäta skikt av asfaltmastix MATERIAL- OCH VARUKRAV Delmaterial till asfaltmastix ska vara av den kvalitet som anges i Tätskikt på broar, TDOK 2013:0531. Återanvänd asfaltmastix får endast användas till andra laget i flerskiktslager. Polymermodifierad asfaltmastix Kontroll Asfaltmastixens hårdhet ska kontrolleras genom stämpelbelastningsprov enligt SS-EN Kontroll ska utföras på prov som tas ut på arbetsplatsen. Stämpelbelastningsvärdet, det vill säga tiden i sekunder för 10 mm nedsjunkning vid 20 C och 5,25 MPa, ska ligga inom följande gränser: Asfaltmastix under betong s. Asfaltmastix under övriga konstruktioner s. Polymermodifierad asfaltmastix s. Gasutjämnande skikt Gasutjämnande skikt ska utföras av byggpapp som lägst uppfyller fordringarna för YAM 2000 enligt tabell AMA JSB.1/1, glasfibernät enligt TRVK BRO 11. Tätskiktsmatta i kombination med tätskikt av asfaltmastix Tätskiktsmatta ska vara anpassad för asfaltmastix. Tjocklek minst 4 mm. Tätskiktsmatta ska uppfylla kraven i tabell AMA JSE.1/1 och tabell AMA JSE.1/2. Tätskiktsmatta ska monteras enligt avsnitt JSE.14. Exponerad tätskiktsmatta på vertikala uppdragningar ska vara skyddsbelagd mot UV-strålning. Kappor och remsor Kappor och remsor av kvalitet YEP 2500 alternativt YEP 3500 ska uppfylla fordringarna enligt tabell AMA JSE.1/1. 72

73 Duk till tätskikt av asfaltmastix Duk av PIB och EPDM-gummi till vertikala uppdragningar och dylikt vid tätskikt av asfaltmastix ska vara minst 1,5 mm tjock och uppfylla kraven enligt tabell AMA JSE.4/1 och tabell AMA JSE.4/2. UTFÖRANDEKRAV Underlaget ska ha en ytjämnhet minst motsvarande brädriven betong. Ytor som inte ska täckas med gasutjämnande skikt ska behandlas med asfaltlösning. Kanter och övriga detaljer ska förseglas med asfaltlösning. Asfaltlösning ska torka innan utläggning av asfaltmastix påbörjas. I randzoner och vid detaljer ska behandling med asfaltlösning avslutas minst 200 mm in på horisontal yta, där inte annat anges. Vid klistring av tätskiktsmatta på vertikal yta ska underlag av betong och puts förbehandlas med asfaltlösning. Asfaltmastix som ska klistras mot underlaget får inte läggas vid temperatur under +5 C. Asfaltmastix som ska läggas lös på tätskiktsmatta får inte läggas vid temperatur under 10 C. Före utläggning av asfaltmastix respektive tätskiktsmatta ska underlaget rengöras. Skarvar i asfaltmastix ska rengöras innan ny massa läggs ut. Innan ett andra lag asfaltmastix läggs ut ska skador i det första laget lagas. Vid flera lag asfaltmastix ska skarvar i överliggande lag förskjutas i förhållande till skarvar i underliggande lag. Läggning av tätskiktsmatta i kombination med tätskikt av asfaltmastix Klistring av tätskiktsmatta Klistring av tätskiktsmatta ska utföras enligt JSE.1. Flänsar Plåtfläns för inklistring av tätskiktsmatta ska vara perforerad ha en minsta inklistringsbar bredd av 150 mm. Fläns ska rengöras och värmas före inklistring. Tätskiktsmatta får inte klistras mot plåtfläns vars längd överstiger mm. Flänsar ska skarvas med omlottskarvar. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA TÄTSKIKT Färdigt tätskikt ska vara fritt från porer och ha en homogen yta. Tjocklek på enskilt lag ska vara 10±2 mm. För val av tätskiktstyper kan tabell RA JSE.2/1 vara vägledande. 73

74 Tabell RA JSE.2/1. Exempel på tätskiktstyper av asfaltmastix med hänsyn till användningsområde För garagegolv med överbyggnad av gjutasfalt rekommenderas tätskikt enligt JSE För parkeringsdäck med överbyggnad av gjutasfalt rekommenderas tätskikt enligt JSE Överbyggnader av bitumenbunden massa anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt MHF. MATERIAL- OCH VARUKRAV Asfalt kan vara destillerad eller polymerbaserad, eventuellt med tillsatser av gummi, naturasfalt, polymerer eller fibrer. Hårdheten på asfaltmastix ska anpassas efter behovet. Ange krav på hårdhet. I de fall asfaltmastix utsätts för stora temperaturvariationer bör polymermodifierad asfalt användas. För tätskikt av asfaltmastix på vertikala ytor anges sammansättning. Glid- och skyddsskikt anges under JSD.2 och migreringsspärr under JSD.3. Polymermodifierad asfaltmastix Genom att använda polymermodifierad asfalt erhålls en asfaltmastix som är mer stabil vid hög temperatur och mer flexibel vid låg temperatur än motsvarande standardasfaltmastix. Ange polymermodifierad asfaltmastix under aktuell kod och rubrik. Gasutjämnande skikt Ange utförande under aktuell kod och rubrik. Tätskiktsmatta i kombination med tätskikt av asfaltmastix Ange krav på tätskiktsmatta utan bärare, till exempel rörelseupptagande förmåga, motståndsförmåga mot mekanisk påverkan och utmattning och eventuellt asfaltkvalitet (APP eller SBS). Ange alternativt produktbeteckning. UTFÖRANDEKRAV För tätskikt som under byggtiden befaras bli utsatt för stora mekaniska belastningar kan anges att tätskiktet ska skyddas med ett lag polymermodifierad gjutasfalt, tjocklek mm. Alternativt kan ett lag 74

75 tätskiktsmatta klistras på tätskiktet samt därefter beläggas med ett lag gjutasfalt. JSE.23 Läggning av tätskiktsmatta i kombination med tätskikt av asfaltmastix Ange om delar av underlaget ska klistras på annat sätt än vad som föreskrivs i AMA, till exempel vid randzoner eller med hänsyn till vindlast eller luftrörelser vid otäta fogar i underlaget. Kontrollera att spikunderlag för uppdragning av tätskikt redovisas. Kontrollera att erforderliga glid- och dräneringsskikt redovisas för aktuell beläggning. Flänsar Kontrollera att vvs-handlingarna anger minst 150 mm bred fläns eller likvärdig konstruktion. Ange om fläns inte ska behandlas med asfaltlösning. Vattentäta skikt av asfaltmastix i bjälklag inomhus Underlag för tätskikt som ska beläggas med keramiska plattor eller plattor av natursten ska ha samma fall som föreskrivits för beläggning och luta jämnt mot golvbrunn. Vid dörröppning utan tröskel, eller vid lägre tröskel än 20 mm, ska det vattentäta skiktets överyta i dörröppningen vara minst 20 mm över golvavloppets överkant. Anslutningar, fogar, infästningar, vinklar, hörn och anslutningar mot genomföringar i vattentätt skikt ska utföras vattentäta. Golvbeläggning av plastmatta anges under aktuell kod och rubrik under MFK.21. Golvbeläggning av gummidispersion anges under MBB.1212 respektive MBE Kompletteringar med plan plåt anges under aktuell kod och rubrik under JT-.3. Ange omfattning av utrymmen eller delar av utrymmen med krav på vattentäta skikt. AMA föreskriver under ESE.24 att när betongkonstruktion ska utgöra underlag för beläggning ska fall anordnas i betongkonstruktionen. Beakta fuktproblem vid tätskikt på golv på mark, på bjälklag över varmt eller fuktigt utrymme respektive vid golv med golvvärme. UTFÖRANDEKRAV Samråd med vvs-projektören så att vvs-handlingarna anger brunn som är lämpad för aktuellt tätskikt och aktuell bjälklagstjocklek. Kontrollera att lämplig tröskel är föreskriven bland annat med hänsyn till att tätskikt ska dras upp på tröskel och att tröskelhöjden med hänsyn till funktionsnedsatta personer ska vara högst 20 mm över färdigt golv. Exempel på anslutning till karm och tröskel av trä framgår av figur AMA MBB.1212/1. Beakta att tröskeln ska vara överfalsad eller utförd på ett sådant sätt att tätskiktets överkant skyddas. Utförandet redovisas under NSC.2. Kontrollera för lokaler med speciella krav eller förutsättningar att erforderliga golvfall respektive plushöjder angetts i handlingarna. Information: Fukthandbok, AB Svensk Byggtjänst, Byggvägledning 9 Fukt, AB Svensk Byggtjänst, Tätskikt Samråd med vvs-projektören om ledningsdragning. Eventuella rörgenomföringar ska vara placerade på ett sådant sätt att god tätning erhålls vid utförande av tätskikt. 75

76 JSE.231 TI typ 231 JSE.23-1 Beakta att genomföringar, med undantag för golvavlopp, bör undvikas i vattentäta skikt. Redovisa anslutning mot rörgenomföringar, brunnar, trösklar och dylikt. Golvvärmesystem bör placeras under tätskiktet. Vid golvvärmesystem av el med värmekabel och dylikt som placeras ovanpå tätskiktet bör genomföring för elkabel vara placerad på ett sådant sätt att god tätning erhålls mellan genomföring och golvets tätskikt. Lämplig placering för genomföring är tätskiktets uppvik i anslutning till dörrkarm. Samråd med elprojektören beträffande ledningsdragning och tätning vid genomföring. Redovisa utförande av rörgenomföringar med stosar med mera, se MFK.212. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA TÄTSKIKT Ange under YSC.1132 om kontroll av vattentäthet krävs och omfattning av täthetsprovning. Uppdragningar av TI typ 23- på vägg, sarg e d Uppdragning ska utföras enligt figur AMA JSE.23-1/1. 76

77 Figur AMA JSE.23-1/1. Gasutjämnande skikt ska avslutas 200 mm från vertikal yta. Vertikal yta av betong ska förbehandlas med asfaltlösning. På vägg ska uppdragning utföras mm högre än överbyggnaden. Asfaltmastix ska avslutas med hålkäl. Kompletterande uppdragning ska utföras med kappa av YEP 2500 enligt figur AMA JSE.23-1/1. Vinklar och hörn ska förstärkas med förtillverkade formstycken enligt figur AMA JSE.1/1. Tätskikt för beläggningar av keramiska plattor och plattor av natursten ska dras upp på vägg till erforderlig höjd för anslutning till tätskikt på vägg. Vid väggytor utan vattentät beklädnad ska tätskiktet dras upp på vägg till höjd motsvarande sockelhöjd. Tätskikt ska dras upp minst 15 mm över färdigt golv utefter dörrtröskel och karm. Tätskiktets överkant ska skyddas. Skyddsbeslag redovisas under JT Ange om skyddsbelagd kappa ska dras ut på asfaltmastixen. Ange uppdragningens höjd uppdragningens infästning anslutningar till dörrtrösklar, öppningar och dylikt utförande för avslutningar av tätskiktet i överkant. Kontrollera att åtgärder har vidtagits för att begränsa rörelser i skyddsbeläggning som kan påverka uppdragningen. JSE.23-2 Anslutningar av TI typ 23- till fläns Anslutning mot brunn ska utföras enligt figur AMA JSE.23-2/1. 77

78 JSE.23-8 Figur AMA JSE.23-2/1. Eventuella ursparningar i brunnsfläns ska utfyllas med asfaltmastix eller asfaltmassa. Flänsar till stosar ska placeras i tätskiktet enligt figur AMA JSE.23-2/1. Gasutjämnande skikt ska avslutas 200 mm från fläns. Ange utförande för annan fläns än den AMA föreskriver. Ange anslutning mot rörgenomföringar och dylikt. Diverse detaljutföranden av TI typ 23- i bjälklag inomhus Rörelsefogar I de fall rörelsefog förekommer i underlaget ska tätskiktet friläggas över fog. Friläggning av tätskiktet ska utföras mot såväl underlag som ovanförliggande överbyggnad. Rörelsefog ska utföras enligt figur AMA JSE.23-8/1 vid fogrörelser mindre än 10 mm vinkelrätt mot fogen. Figur AMA JSE.23-8/1. Under denna kod och rubrik anges utförande för detaljer som inte redovisas under andra koder och rubriker. 78

79 Rörelsefogar AMA föreskriver att rörelsefog ska utföras enligt figur AMA JSE.23-8/1. Ange utförande vid fogrörelser på 10 mm eller mer vinkelrätt mot fogen eller vid fogrörelser parallellt med fogen. JSE.24 Vattentäta skikt av asfaltmastix i ytterbjälklag UTFÖRANDEKRAV JSE.241 TT typ 241 JSE.242 TT typ 242 Tätskiktets översida ska skyddas. UTFÖRANDEKRAV För val av tätskiktstyper kan tabell RA JSE.24/1 vara vägledande. Tabell RA JSE.24/1. Exempel på tätskiktstyper av asfaltmastix för ytterbjälklag på vanligt förekommande underlag. Lutning minst 1:100 (0,6 grader) Provtryckning av tätskikt på ytterbjälklag anges under YSC JSE.243 TT typ

80 JSE.24-1 Uppdragningar av TT typ 24- på vägg, sarg e d Uppdragning ska för TT typ 241 utföras enligt figur AMA JSE.24-1/1. Gasutjämnande skikt ska avslutas 200 mm från vertikal yta. Figur AMA JSE.24-1/1. Uppdragning ska för TT typ 242 utföras enligt figur AMA JSE.24-1/2. Figur AMA JSE.24-1/2. Uppdragning ska för TT typ 243 utföras enligt figur AMA JSE.24-1/3. 80

81 JSE.24-2 Figur AMA JSE.24-1/3. Vertikal yta av betong ska förbehandlas med asfaltlösning. På vägg ska uppdragning utföras mm högre än överbyggnaden. Asfaltmastix ska avslutas med hålkäl. Kompletterande uppdragning ska utföras med kappor av YEP 2500 respektive skyddsbelagd tätskiktsmatta enligt figur AMA JSE.24-1/1 figur AMA JSE.24-1/3. Vinklar och hörn ska förstärkas med formstycken enligt figur AMA JSE.1/1. Tätskiktets överkant ska skyddas med plåtbeslag. Ange utförande för avslutningar av tätskiktet i överkant uppdragningens höjd uppdragningens infästning anslutningar till dörrtrösklar, öppningar och dylikt hur tätskiktets överkant ska skyddas. Kontrollera att åtgärder har vidtagits för att begränsa sådana rörelser i skyddsbeläggning som kan påverka uppdragningen. Skyddsbeslag redovisas under JT Plåtbeslag (ståndskiva) redovisas under JT Anslutningar av TT typ 24- till fläns Fläns till brunn Brunn ska utföras enligt JSE.271. Anslutning mot brunn ska för TT typ 241 utföras enligt figur AMA JSE.24-2/1. Figur AMA JSE.24-2/1. Gasutjämnande skikt ska avslutas 200 mm från fläns. Anslutning mot brunn ska för TT typ 242 utföras enligt figur AMA JSE.24-2/2. 81

82 JSE.24-3 JSE.24-8 Figur AMA JSE.24-2/2. Anslutning mot brunn ska för TT typ 243 utföras enligt figur AMA JSE.24-2/3. Figur AMA JSE.24-2/3. Flänsar till stosar ska placeras i tätskiktet enligt figur AMA JSE.24-2/1 och figur AMA JSE.24-2/3 respektive under tätskiktet enligt figur AMA JSE.4311/1. Ange förbehandling av fläns. Ange anslutning mot rörgenomföringar och dylikt. Neddragningar av TT typ 24- vid fri bjälklagskant Tätskiktet ska dras ned minst 500 mm nedanför bjälklagets ovansida. Neddragning ska utföras med tätskiktsmatta eller PIB-duk som helklistras. Detaljer anpassas till objektets förutsättningar och redovisas i varje särskilt fall. Diverse detaljutföranden av TT typ 24- i ytterbjälklag Rörelsefogar I de fall rörelsefog förekommer i underlaget ska tätskiktet friläggas över fog. Friläggning av tätskiktet ska utföras mot såväl underlag som ovanliggande överbyggnad. Rörelsefog ska för TT typ 241 utföras enligt figur AMA JSE.24-8/1 vid fogrörelser mindre än 10 mm vinkelrätt mot fogen. 82

83 Figur AMA JSE.24-8/1. Rörelsefog ska för TT typ 242 utföras enligt figur AMA JSE.24-8/2 vid fogrörelser mindre än 10 mm vinkelrätt mot fogen. Figur AMA JSE.24-8/2. Rörelsefog ska för TT typ 243 utföras enligt figur AMA JSE.24-8/3 vid fogrörelser mindre än 10 mm vinkelrätt mot fogen. 83

84 Figur AMA JSE.24-8/3. Under denna kod och rubrik anges utförande för detaljer som inte redovisas under andra koder och rubriker. Rörelsefogar AMA föreskriver att rörelsefog ska utföras enligt figur AMA JSE.24-8/1 figur AMA JSE.24-8/3. Ange utförande vid fogrörelser på 10 mm eller mer vinkelrätt mot fogen eller vid fogrörelser parallellt med fogen. JSE.25 JSE.27 JSE.271 Vattentäta skikt av asfaltmastix på yttertak Ange tätskiktstyp och detaljutförande. Vid val av tätskiktstyp och detaljutförande kan JSE.24 vara till vägledning. Kompletteringar till vattentätt skikt av asfaltmastix Kompletteringar till avvattning av vattentätt skikt av asfaltmastix MATERIAL- OCH VARUKRAV Fläns till brunn och bräddavlopp ska ha minst 150 mm inklistringsbar bredd. Fläns ska fästas i underlaget. Fläns ska monteras så att färdigt tätskikt får jämnt fall mot utloppet. Brunn av koppargjutlegering Brunn, förhöjningsringar och sil ska vara utförda av korrosionshärdig koppargjutlegering innehållande minst 85 procent koppar. Brunn ska vara försedd med fläns som tål uppvärmning. Fläns ska tätas mot brunn med löstagbar tätningsring av silumin. Brunn av rostfri stålplåt Brunn och sil ska vara utförda av minst 0,7 mm plåt av austenitiskt rostfritt stål A2. Detta motsvarar kvalitet enligt SS-EN Skarvar ska vara svetsade. Brunn får inte deformeras vid uppvärmning i samband med montering. Rostfria inklistringsflänsar ska vara perforerade, rengjorda från valsoljor och dylikt samt strukna med asfaltlösning. Bräddavlopp av rostfri stålplåt Bräddavlopp ska vara utfört av minst 0,7 mm plåt av austenitiskt rostfritt stål A2. Detta motsvarar kvalitet enligt SS-EN Skarvar ska vara svetsade. Bräddavlopp får inte deformeras vid uppvärmning i samband med montering. Bräddavlopp ska ha samma diameter som brunnen eller utloppet som den ska ersätta dock minst 100 mm i diameter eller mm. Rostfria inklistringsflänsar ska vara perforerade, rengjorda från valsoljor och dylikt samt strukna med asfaltlösning. UTFÖRANDEKRAV Brunn och bräddavlopp ska monteras med rörlig anslutning till fast avloppsrör. Tappstycket till brunn och bräddavlopp ska ha sådan längd att anslutning till avloppsrör utförs under bjälklagskonstruktion. Tappstycke genom sarg ska ha lutning större än 1:40 (1,4 grader). Brunnar Brunnar ska placeras i lågpunkt. Brunn ska vara lätt åtkomlig för inspektion och rensning. Brunnsutlopp ska skyddas med sil anpassad till överbyggnaden. 84

85 Fläns ska försänkas och fästas i underlaget så att färdigt tätskikt får jämnt fall mot brunnen. Bräddavlopp Bräddavlopp ska placeras 50 mm över tätskiktets lägsta punkt, underlagets nedböjning inräknat. Infästning av brunn och bräddavlopp till underlag Fläns på brunn och bräddavlopp ska fästas till underlaget med fästdon av rostfritt stål och med centrumavstånd högst 150 mm. Fästdon ska vara skruv med försänkt huvud. MATERIAL- OCH VARUKRAV Brunn av rostfri stålplåt Ange om annan stålkvalitet än austenitiskt rostfritt stål A2 ska användas. Bräddavlopp av rostfri stålplåt Ange om annan stålkvalitet än austenitiskt rostfritt stål A2 ska användas. UTFÖRANDEKRAV Brunnar ska vid nyproduktion vara placerade i ränndalars lågpunkter. Beakta byggplatstoleranser nedböjningar kvarstående överhöjningar. Kontrollera att handlingarna anger rätt placering av brunnar och bräddavlopp. Brunnar eller bräddavlopp ingjutna i bjälklag med horisontalt tappstycke får skarvas i tak- eller bjälklagskonstruktionen. I horisontala ränndalar uppstår alltid svackor på grund av nedböjningar i underlaget. Överlägg i tätskiktet kan också hindra vatten från att rinna fram till brunn. I bjälklag ingjutna brunnar med horisontalt tappstycke får skarvas i tak- eller bjälklaget. Brunnsutlopp genom en väggsarg bör undvikas på grund av risken för isbildning i och runt utloppet samt för igensättning av utloppet. Såväl brunn som tätskikt kan skadas vid sådan tillfällen. Takplan Takplan med anvisningar för avvattning anges under YSK.21. Brunnar I bjälklag ingjutna brunnar med horisontalt tappstycke får skarvas i bjälklaget. Infästning av brunn och bräddavlopp till underlag Ange om annan typ av infästning av fläns till underlag ska utföras. Beakta eventuella deformationer i underlaget. Beakta behov av rörelser mellan tappstycke och avloppsrör. JSE.2711 Brunnar till vattentätt skikt av asfaltmastix i ytterbjälklag Brunn ska vara försedd med löstagbar renssil. Brunn ska vara av koppargjutlegering eller rostfri stålplåt. Ange material typ av brunn. 85

86 Redovisa utförande. JSE.2712 JSE.2713 JSE.2714 JSE.272 JSE.2721 JSE.2722 JSE.4 Brunnar till vattentätt skikt av asfaltmastix på yttertak Ange material typ av brunn. Redovisa utförande med hänsyn till konstruktionens nedböjning. Bräddavlopp till vattentätt skikt av asfaltmastix i ytterbjälklag Bräddavlopp ska vara av rostfri stålplåt. Ange typ av bräddavlopp. Redovisa utförande. Bräddavlopp till vattentätt skikt av asfaltmastix på yttertak Bräddavlopp ska vara av rostfri stålplåt. Ange typ av bräddavlopp. Redovisa utförande med hänsyn till konstruktionens nedböjning. Kompletteringar i vattentätt skikt av asfaltmastix vid genomföringar Genomföringar för kablar, rör o d I de fall kablar, rör och dylikt dras genom tätskiktet bör genomföringar utföras enligt de principer som framgår av figur RA JSE.172/1. Redovisa utförande av demonterbart lock under JT Genomföring för enstaka kablar kan anordnas med rör med svanhals enligt figur RA JSE.472/2. Stosar av gummi i vattentätt skikt av asfaltmastix i ytterbjälklag Stos ska vara av EPDM-gummi. Till stos av EPDM-gummi ska klämring, slangklammer och dylikt vara av austenitiskt rostfritt stål A4. Detta motsvarar kvalitet eller enligt SS-EN Ange typ av stos material och kvalitet. Stosar av gummi i vattentätt skikt av asfaltmastix på yttertak Stos ska vara av EPDM-gummi. Till stos av EPDM-gummi ska klämring, slangklammer och dylikt vara av austenitiskt rostfritt stål A4. Detta motsvarar kvalitet eller enligt SS-EN Ange typ av stos material och kvalitet. Vattentäta skikt av duk MATERIAL- OCH VARUKRAV Fästdon Spik ska vara av dimension minst 25 2,5 mm. 86

87 Fästdon med skruv för duk ska ha bricka. UTFÖRANDEKRAV Vid utläggning får dukar inte översträckas. Våder ska läggas i fallande längder, där inte annat anges. Vådlängd på takyta får inte understiga 500 mm. Kanter där skarvning utförs ska vara släta och fria från spänningar och veck. Skarvning ska utföras enligt duktillverkarens dokumenterade anvisningar. Krav på underlag m m Underlag som inte har en ytjämnhet motsvarande stålglättad betong ska vara försett med ett skyddsskikt enligt duktillverkarens dokumenterade anvisningar. Lös utläggning Duk ska läggas lös och belastas med singel eller annan överbyggnad. Duk ska vid takkant fästas mekaniskt eller limmas enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Vid uppdragningar och hinder, på bjälklag utomhus och yttertak ska duk kompletteras med mekanisk infästning enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Mekanisk infästning Mekanisk infästning av duk ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Klistring Klistring av duk till underlaget ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Klistring ska utföras som helklistring eller strängklistring. Vid strängklistring får ingen klistring utföras under skarv. Vid strängklistring ska den klistrade arean utgöra procent av den täckta arean. Avslutning vid bjälklagskanter, takkanter och dylikt ska förseglas. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA TÄTSKIKT Tätskikt av plast- och gummiduk ska uppfylla kraven enligt tabell AMA JSE.4/1 och tabell AMA JSE.4/2. 87

88 Tabell AMA JSE.4/1. Funktionskrav för plast- och gummiduk på yttertak (tätskikt typ TY) Tabell AMA JSE.4/2. Beständighetskrav för plast- och gummiduk på yttertak (tätskikt typ TY) MATERIAL- OCH VARUKRAV Duk Ange kulör på duk under aktuell kod och rubrik. Plastduk Här anges plastdukar av till exempel 88

89 PVC, Polyvinylklorid CPE, Klorerad eten ECB, Eten-Copolymer-Bitumen FPO, Flexibel PolyOlefin. Gummiduk Här anges vulkaniserade gummidukar av till exempel IIR, Butyl EPDM-gummi, Etenpropen. Gummiduk av butyl används till vattentäta skikt med någon form av överbyggnad. Gummiduk av EPDM används till vattentäta skikt med eller utan överbyggnad. Härvid betraktas även singel som överbyggnad. Bitumenduk Här anges armerade bitumendukar baserade på polymermodifierad asfalt. Fästdon Fästdon väljs efter underlag och enligt duktillverkarens dokumenterade anvisningar. Placering av fästdon anges på infästningsplan. Ange typ material korrosionsskydd för fästdon. UTFÖRANDEKRAV Ange läggningsriktning för duken. Krav på underlag m m Kontrollera att krav på ytjämnhet angetts under aktuell kod och rubrik för underlaget. Beakta duktillverkarens dokumenterade anvisningar. Ange glid- och skyddsskikt under JSD.2. Migreringsspärr av filt, duk o d under plastduk Beakta risk för migrering vid underlag av cellplast och asfaltbaserade material. Ange migreringsspärr under JSD.3. Lös utläggning Kontrollera att underlag medger mekanisk infästning vid takkant, uppdragningar med mera. Singellagrets tjocklek bestäms med hänsyn till vindlaster med mera. Klistring Ange om duk ska helklistras eller strängklistras. Vid strängklistring anges omfattningen. Ange för gummiduk om klistring ska utföras med polymermodifierad klisterasfalt eller lim. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA TÄTSKIKT Vid märkning av tätskikt typ TY enligt tabell AMA JSE.4/1 avseende motståndsförmåga mot brand på olika underlag redovisas brandegenskaperna med hjälp av en kod där siffrorna 1 4 anger på vilka 89

90 underlag som tätskiktsmattan uppfyller kraven enligt klass BROOF(t2). Koden för brandegenskaperna redovisas i tabell RA JSE.4/1. Tabell RA JSE.4/1. JSE.43 Vattentäta skikt av duk i bjälklag inomhus Underlag för tätskikt som ska beläggas med keramiska plattor eller plattor av natursten ska ha samma fall som föreskrivits för beläggning och luta jämnt mot golvbrunn. Vid dörröppning utan tröskel, eller vid lägre tröskel än 20 mm, ska det vattentäta skiktets överyta i dörröppningen vara minst 20 mm över golvavloppets överkant. Anslutningar, fogar, infästningar, vinklar, hörn och anslutningar mot genomföringar i vattentätt skikt ska utföras vattentäta. Tätskikt av plastmatta anges under aktuell kod och rubrik under MFK.21. Tätskikt av gummidispersion anges under MBB.1212 respektive MBE Ange omfattning av utrymmen eller delar av utrymmen med krav på vattentäta skikt. AMA föreskriver under ESE.24 att när betongkonstruktion ska utgöra underlag för beläggning ska fall anordnas i betongkonstruktionen. Beakta fuktproblem vid tätskikt på golv på mark, på bjälklag över varmt eller fuktigt utrymme respektive vid golv med golvvärme. UTFÖRANDEKRAV Samråd med vvs-projektören så att vvs-handlingarna anger brunnstyp som är lämpad för aktuellt tätskikt och aktuell bjälklagstjocklek. Kontrollera att lämplig tröskel är föreskriven, bland annat med hänsyn till att tätskikt ska dras upp på tröskel och att tröskelhöjden med hänsyn till funktionsnedsatta personer ska vara högst 20 mm över färdigt golv. Exempel på anslutning till karm och tröskel av trä framgår av figur AMA MBB.1212/1. Beakta att tröskeln ska vara överfalsad eller utförd på ett sådant sätt att tätskiktets överkant skyddas. Utförandet redovisas under NSC.2. Kontrollera för lokaler med speciella krav eller förutsättningar att erforderliga golvfall respektive plushöjder anges i handlingarna. Information: Fukthandbok, AB Svensk Byggtjänst, Byggvägledning 9 Fukt, AB Svensk Byggtjänst, Tätskikt Samråd med vvs-projektören om ledningsdragning. Eventuella rörgenomföringar ska vara placerade på ett sådant sätt att god tätning erhålls vid utförande av tätskikt. Beakta att genomföringar, med undantag av golvavlopp, bör undvikas i vattentäta skikt. Redovisa anslutning mot rörgenomföringar, brunnar, trösklar och dylikt. Golvvärmesystem bör placeras under tätskiktet. Vid golvvärmesystem av el med värmekabel och dylikt som placeras ovanpå tätskiktet bör genomföring 90

91 för elkabel vara placerad på ett sådant sätt att god tätning erhålls mellan genomföring och golvets tätskikt. Lämplig placering för genomföring är tätskiktets uppvik i anslutning till dörrkarm. Samråd med elprojektören beträffande ledningsdragning och tätning vid genomföring. Redovisa utförande av rörgenomföringar med stosar med mera, se MFK.212. JSE.431 JSE.4311 JSE.4312 Vattentäta skikt av gummiduk i bjälklag inomhus Ange produktbeteckning. Ange applicerings- och skarvningsmetod. Skiljeskikt anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt JSD. Uppdragningar av gummiduk på vägg, sarg e d i bjälklag inomhus Duk ska anslutas till vertikal yta enligt figur AMA JSE.4311/1. Uppdragning ska limmas mot underlaget. Figur AMA JSE.4311/1. Tätskikt för beläggningar av keramiska plattor och plattor av natursten ska dras upp på vägg till erforderlig höjd för anslutning till tätskikt på vägg. Vid väggytor utan vattentät beklädnad ska tätskiktet dras upp på vägg till höjd motsvarande sockelhöjd. Tätskikt ska dras upp minst 15 mm över färdigt golv utefter dörrtröskel och karm. Uppdragning av gummiduk ska skyddas mot mekanisk påverkan med skyddsbeslag eller dylikt. Hörn och vinklar ska förstärkas med inlägg av förtillverkade eller platstillverkade formstycken enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Gummiduk kan fästas i överkant med klämlist som alternativ till skruv och bricka. Ange utförande av klämlist och dess infästning i underlaget. Ange utförande för uppdragningar högre än 300 mm. Ange utförande för avslutningar av tätskiktet i överkant uppdragningens höjd uppdragningens infästning anslutning till dörrtrösklar, öppningar och dylikt. Kontrollera att åtgärder vidtagits för att begränsa rörelser i skyddsbeläggning som kan påverka uppdragningen. Skyddsbeslag anges under avsnitt JT Anslutningar av gummiduk till fläns i bjälklag inomhus 91

92 Fläns av plåt ska vara fäst till underlaget med skruv med försänkt huvud med centrumavstånd högst 150 mm. Anslutning av duk till brunnsfläns ska utföras enligt figur AMA JSE.4312/1. Brunnsfläns ska vara försedd med fabriksbelagd duk av samma eller likvärdigt material som tätskiktet. Sammanfogning ska utföras enligt samma princip som för skarvning på bjälklagsytan. JSE.4318 JSE.432 JSE.4321 Figur AMA JSE.4312/1. AMA föreskriver att fläns av plåt ska vara fäst till underlaget med skruv med försänkt huvud med centrumavstånd högst 150 mm. Samråd med vvsprojektören så att vvs-handlingarna redovisar hur brunnsfläns ska vara fäst till underlaget. AMA föreskriver att brunnsfläns ska vara försedd med fabriksbelagd duk av samma material som tätskiktet. Samråd med vvs-projektören så att vvshandlingarna redovisar brunn med brunnsfläns med fabriksbelagd duk av samma material som tätskiktet. Diverse detaljutföranden av vattentätt skikt av gummiduk i bjälklag inomhus Rörelsefogar I de fall rörelsefog förekommer i underlaget ska tätskiktet friläggas över fog. Friläggning av tätskiktet ska utföras mot såväl underlag som ovanförliggande överbyggnad. Rörelsefogar Under denna kod och rubrik anges utförande för detaljer som inte redovisas under andra koder och rubriker. Vattentäta skikt av plastduk i bjälklag inomhus Alternativt anges produktbeteckning. Ange applicerings- och skarvningsmetod. Skiljeskikt anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt JSD. Uppdragningar av plastduk på vägg, sarg e d i bjälklag inomhus Duk ska anslutas till vertikal yta enligt figur AMA JSE.4321/1. Uppdragning ska limmas mot underlaget. 92

93 JSE.4322 Figur AMA JSE.4321/1. Tätskikt för beläggningar av keramiska plattor och plattor av natursten ska dras upp på vägg till erforderlig höjd för anslutning till tätskikt på vägg. Vid väggytor utan vattentät beklädnad ska tätskiktet dras upp på vägg till höjd motsvarande sockelhöjd. Tätskikt ska dras upp minst 15 mm över färdigt golv utefter dörrtröskel och karm. Uppdragning av plastduk ska skyddas mot mekanisk påverkan med skyddsbeslag eller dylikt. Hörn och vinklar ska förstärkas med förtillverkade formstycken som varmluftsvetsas till duken. Ange utförande för uppdragningar högre än 300 mm. Ange utförande för avslutningar av tätskiktet i överkant uppdragningens höjd uppdragningens infästning om uppdragningen ska limmas mot underlaget anslutning till dörrtrösklar, öppningar och dylikt. Kontrollera att åtgärder vidtagits för att begränsa rörelser i skyddsbeläggning som kan påverka uppdragningen. Skyddsbeslag anges under avsnitt JT Anslutningar av plastduk till fläns i bjälklag inomhus Fläns av plåt ska fästas till underlaget med spik eller skruv med försänkt huvud med centrumavstånd högst 150 mm. Anslutning av duk till brunnsfläns ska utföras enligt figur AMA JSE.4322/1. Brunnsfläns ska vara försedd med fabriksbelagd duk av samma material som tätskiktet. Sammanfogning ska utföras enligt samma princip som för skarvning på bjälklagsytan. 93

94 JSE.4328 JSE.44 Figur AMA JSE.4322/1. AMA föreskriver att fläns av plåt ska vara fäst till underlaget med spik eller skruv med försänkt huvud med centrumavstånd högst 150 mm. Samråd med vvs-projektören så att vvs-handlingarna redovisar hur brunnsfläns ska vara fäst till underlaget. AMA föreskriver att brunnsfläns ska vara försedd med fabriksbelagd duk av samma material som tätskiktet. Samråd med vvs-projektören så att vvshandlingarna redovisar brunn med brunnsfläns med fabriksbelagd duk av samma material som tätskiktet. Diverse detaljutföranden av vattentätt skikt av plastduk i bjälklag inomhus Under denna kod och rubrik anges utförande för detaljer som inte redovisas under andra koder och rubriker. Vattentäta skikt av duk i ytterbjälklag För val av tätskiktstyper kan tabell RA JSE.44/1 vara vägledande. Tabell RA JSE.44/1. Exempel på tätskiktstyper av gummiduk och plastduk för ytterbjälklag på vanligt förekommande underlag Kontroll genom provtryckning anges under YSC.121. JSE.441 Vattentäta skikt av gummiduk i ytterbjälklag 94

95 JSE.4411 TT typ 4411 Alternativt anges produktbeteckning. JSE.4412 TT typ 4412 Ange applicerings- och skarvningsmetod. Skiljeskikt anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt JSD. Skyddsskikt anges under JSD.2. Ange applicerings- och skarvningsmetod. Skyddsskikt anges under JSD.2. JSE Uppdragningar av TT typ 441- på vägg, sarg e d Vägg, sarg e d Duk ska anslutas till vertikal yta med kappor enligt figur AMA JSE.441-1/1. Uppdragningen ska fästas med skruv och bricka med centrumavstånd högst 100 mm alternativt klämlist. Uppdragning på vägg eller dylikt ska vara minst 300 mm över färdig överbyggnad. Uppdragning på sarg till hinder, som brandgasventilatorer, takljuskupoler och dylikt, ska vara minst 200 mm över färdig överbyggnad. 95

96 Figur AMA JSE.441-1/1. Uppdragning av gummiduk ska skyddas med plåtbeslag. Gummiduk ska skyddas mot mekanisk påverkan med ett skyddsbeslag eller dylikt. Gummiduk kan fästas i överkant med klämlist som alternativ till skruv och bricka. Ange utförande av klämlist och dess infästning i underlaget. Ange utförande för uppdragningar högre än 300 mm. Ange utförande för avslutningar av tätskiktet i överkant uppdragningens höjd uppdragningens infästning om uppdragningen ska limmas mot underlaget anslutningar till dörrtrösklar, öppningar och dylikt. Kontrollera att åtgärder har vidtagits för att begränsa rörelser i skyddsbeläggning som kan påverka uppdragningen. Uppdragning ska skyddas mot mekanisk påverkan med skyddsbeslag. Skyddsbeslag redovisas under JT Ståndskiva redovisas under JT JSE Anslutningar av TT typ 441- till fläns Fläns av plåt ska fästas till underlag med skruv med försänkt huvud med centrumavstånd högst 150 mm. Anslutning av duk till brunnsfläns ska utföras enligt figur AMA JSE.4322/1. Sammanfogning ska utföras enligt samma princip som för skarvning på bjälklagsytan. Brunn redovisas under JSE JSE Neddragningar av TT typ 441- vid fri bjälklagskant Ange utförande för neddragning av duk. JSE Utförande av TT typ 441- i ränndal Ange utförande. Ange om ränndal ska täckas med våd i ränndalens längdriktning. JSE Diverse detaljutföranden av TT typ 441- av gummiduk i ytterbjälklag 96

97 JSE.442 Rörelsefogar I de fall rörelsefog förekommer i underlaget ska tätskiktet friläggas över fog. Friläggning av tätskiktet ska utföras mot såväl underlag som ovanliggande överbyggnad. Rörelsefogar Under denna kod och rubrik anges utförande för detaljer som inte redovisas under andra koder och rubriker. Vattentäta skikt av plastduk i ytterbjälklag JSE.4421 TT typ 4421 JSE.4422 TT typ 4422 Alternativt anges produktbeteckning. Ange applicerings- och skarvmetod. Skiljeskikt anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt JSD. Skyddsskikt anges under JSD.2. Skyddsskikt anges under JSD.2. JSE Uppdragningar av TT typ 442- på vägg, sarg e d Vägg, sarg e d Duk ska anslutas till vertikal yta med kappor enligt figur AMA JSE.442-1/1. Plastduken ska fästas med skruv och bricka med centrumavstånd högst 100 mm alternativt klämlist. Uppdragning på vägg eller dylikt ska vara minst 300 mm över färdig överbyggnad. Uppdragning på sarg till hinder, som brandgasventilatorer, takljuskupoler och dylikt, ska vara minst 200 mm över färdig överbyggnad. 97

98 Figur AMA JSE.442-1/1. Uppdragning av plastduk ska skyddas med plåtbeslag. Plastduk ska skyddas mot mekanisk påverkan med ett skyddsbeslag eller dylikt. Väggkrön Väggkrön som i sin helhet täcks in med plastduk ska utföras enligt figur AMA JSE.442-1/2. Figur AMA JSE.442-1/2. Rörelsefog vid vertikal yta I de fall underlaget kan röra sig horisontalt eller vertikalt i förhållande till den vertikala ytan ska uppdragning av tätskikt utföras enligt figur AMA JSE.442-1/3. I övrigt utförande lika figur AMA JSE.442-1/1. 98

99 Figur AMA JSE.442-1/3. Utförande enligt figur AMA JSE.442-1/3 kan användas även då risk föreligger för deformationer i underlaget. Exempel på sådana konstruktioner är lättbetongelement, trapetsprofilerad plåt och träpanel med upplag vinkelrätt mot den vertikala ytan. Ange utförande för uppdragningar högre än 300 mm. Beakta risken för töjning av kapporna om de inte är infästa i eller klistrade till underlaget. Kontrollera att det finns spik- och/eller skruvbart underlag för tätskiktskapporna. Beakta att även plåtbeslagen kräver ett spik- och/eller skruvbart underlag för fästbleck och dylikt. Ange om uppdragning på vertikal yta ska utföras enligt figur AMA JSE.442-1/1 eller figur AMA JSE.442-1/3 uppdragningens höjd uppdragningens infästning om uppdragningen ska limmas mot underlaget anslutningar till dörrtrösklar, öppningar och dylikt. Kontrollera att åtgärder har vidtagits för att begränsa rörelser i skyddsbeläggning som kan påverka uppdragningen. Uppdragning ska skyddas mot mekanisk påverkan med skyddsbeslag. Skyddsbeslag redovisas under JT Ståndskivor redovisas under JT Krönbeslag redovisas under JT Underlag av plywoodskivor för uppdragning av tätskikt anges under KEB.18. Tjocklek på plywoodskivor för infästning av kappor bör inte understiga 16 mm. Tjocklek för plywoodskivor som underlag enligt figur AMA JSE.442-1/3 bör inte understiga 21 mm. Ange under KEB.18 infästning av plywoodskivor och beakta därvid rörelser mellan vertikal yta och bjälklag samt att plywoodskiva ska fästas till underlaget med plåtvinklar eller dylikt. JSE Anslutningar av TT typ 442- till fläns Fläns av plåt ska vara fäst till underlaget med spik eller skruv med försänkt huvud med centrumavstånd högst 150 mm. Anslutning av duk till brunnsfläns ska utföras enligt figur AMA JSE.4322/1. Sammanfogning ska utföras enligt samma princip som för skarvning på bjälklagsytan. Brunn redovisas under JSE

100 JSE Neddragningar av TT typ 442- vid fri bjälklagskant Duk ska dras ned minst 200 mm under bjälklagets underkant. Redovisa anslutningar och infästningar. JSE Utförande av TT typ 442- i ränndal Ange utförande. Ange om ränndal ska täckas med våd i ränndalens längdriktning. JSE Diverse detaljutföranden av TT typ 442- av plastduk i ytterbjälklag Rörelsefogar I de fall rörelsefog förekommer i underlaget ska tätskiktet friläggas över fog. Friläggning av tätskiktet ska utföras mot såväl underlag som ovanförliggande överbyggnad. Vid fogrörelser mindre än 15 mm vinkelrätt mot fogen ska rörelsefogen utföras enligt figur AMA JSE.442-8/1. Figur AMA JSE.442-8/1. Vid fogrörelser på 15 mm eller mer vinkelrätt mot fogen eller vid fogrörelser parallellt med fogen ska rörelsefogen utföras enligt figur AMA JSE.442-8/2. Figur AMA JSE.442-8/2. Kappa ska anslutas till sarg enligt figur AMA JSE.442-1/3. 100

101 Under denna kod och rubrik anges utförande för detaljer som inte redovisas under andra koder och rubriker. Vid risk för mekanisk påverkan på kappor ska dessa skyddas med skyddsbeslag. Skyddsbeslag redovisas under JT JSE.45 Rörelsefogar Kontrollera utförandet på rörelsefogen mot tillverkarens dokumenterade anvisningar. Normalt behöver inga speciella åtgärder vidtas över elementfogar i till exempel betong- och lättbetongbjälklag. Om inga speciella åtgärder vidtas över elementfogar ska avståndet mellan fog och fästdon vara minst 200 mm. Ange bredd på remsa över rörelsefog. Ange avstånd mellan fästdon och rörelsefog. Ange om mekanisk infästning av remsa ska ersättas med kantklistring mot underlaget för att förhindra konvektion. Beakta behovet av rörelseupptagning i krönbeslaget vid utformning av rörelsefog enligt figur AMA JSE.442-8/2. Krönbeslag redovisas under JT Stomme av plywood anges under KEB.18. Ange om rörelsefog enligt figur AMA JSE.442-8/2 ska byggas upp med annan stomme än plywood. Ange höjd på stomme till rörelsefog enligt figur AMA JSE.442-8/2. Beakta tjockleken på överbyggnaden. Vattentäta skikt av duk på yttertak Anslutning av duk För val av tätskiktstyper kan tabell RA JSE.45/1 vara vägledande. Tabell RA JSE.45/1. Exempel på tätskiktstyper av gummiduk och plastduk på yttertak på vanligt förekommande underlag med hänsyn till infästningsmetod Ange om singelbeläggning ska cementslammas i takets randzon. Alternativt kan singelbeläggning i takets randzon bytas till betongplattor eller dylikt. JSE.451 Vattentäta skikt av gummiduk på yttertak UTFÖRANDEKRAV Synliga dukhörn ska avrundas eller snedskäras. 101

102 Lös utläggning Gummiduk ska vid takfot och genomföringar kompletteras med mekanisk infästning eller klistring enligt duktillverkarens dokumenterade anvisningar. Skarvning av duk Motfallsskarvar och T-skarvar ska förseglas med av duktillverkaren rekommenderad metod. Skarvning ska utföras snarast efter utläggning. Färdig skarv vid klistring och mekanisk infästning ska ha en bredd av minst 40 mm utanför bricka. Färdig skarv vid klistring utan mekanisk infästning ska ha en bredd av minst 40 mm. JSE.4511 TY typ 4511 JSE.4512 TY typ 4512 JSE.4513 TY typ 4513 UTFÖRANDEKRAV Ange applicerings- och skarvningsmetod. Mekanisk infästning Ange fästdon, typ, antal, placering. Alternativt anges produktbeteckning. Alternativt anges produktbeteckning. 102

103 JSE.4514 TY typ 4514 Ange om skarvning och infästning ska utföras enligt alternativ 1 eller 2. Ange produktbeteckning. Ange om underlaget ska kompletteras med skiljeskikt. Skiljeskikt anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt JSD. Alternativt anges produktbeteckning. Ange om underlaget ska kompletteras med skiljeskikt. Skiljeskikt anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt JSD. Skyddsskikt anges under JSD.2. Ange tjocklek på singellagret. JSE Uppdragningar av TY typ 451- på vägg, sarg e d Vägg, sarg e d Duk ska anslutas till vertikal yta enligt figur AMA JSE.451-1/1. Uppdragning ska limmas mot underlaget och fästas i överkant med skruv och bricka med centrumavstånd högst 100 mm alternativt klämlist. 103

104 Uppdragning på vägg ska utföras till mm över färdig takyta. Uppdragning på hinder, till exempel sarg till brandgasventilator, takljuskupol, ventilationshuv och dylikt, ska utföras till minst 200 mm över färdig takyta. Uppdragning ska skyddas med plåtbeslag. Figur AMA JSE.451-1/1. Väggkrön Väggkrön som i sin helhet täcks in med gummiduk ska utföras enligt figur AMA JSE.451-1/2. Duken ska dras ned minst 100 mm på utsida vägg och fästas mekaniskt till underlaget. Uppdragning ska skyddas med plåtbeslag. Figur AMA JSE.451-1/2. Gummiduk kan fästas i överkant med klämlist som alternativ till skruv och bricka. Ange utförande av klämlist och dess infästning till underlaget. Ange utförande för uppdragningar högre än 300 mm. Skiljeskikt eller skyddsskikt redovisas under JSD. Ståndskiva i figur AMA JSE.451-1/1 redovisas under JT Krönbeslag i figur AMA JSE.451-1/2 redovisas under JT Ange utförande för avslutningar av tätskiktet i överkant uppdragningens höjd 104

105 uppdragningens infästning. JSE Anslutningar av TY typ 451- till fläns Fläns av plåt ska fästas till underlaget med skruv med försänkt huvud med centrumavstånd högst 150 mm. Brunn, bräddavlopp o d Anslutning av duk till brunnsfläns ska utföras enligt figur AMA JSE.4322/1. Sammanfogning ska utföras enligt samma princip som för skarvning på takytan. Brunn redovisas under JSE JSE Anslutningar av TY typ 451- till fotplåt Anslutning av duk till fotplåt ska utföras enligt figur AMA JSE.451-3/1. Figur AMA JSE.451-3/1. JSE Anslutningar av TY typ 451- till kantregel Takavslutning med fasad kantregel ska utföras enligt figur AMA JSE.451-4/1. Fasad kantregel ska vara minst mm. Kappa ska fästas på utsidan med centrumavstånd högst 100 mm och dras ned minst 50 mm förbi regel. Figur AMA JSE.451-4/1. Duken ska fästas mekaniskt i underlaget högst 200 mm från träregeln. 105

106 Kantregeln ska skyddas med plåtbeslag. Krönbeslagning anges under JT Fasad kantregel anges under HSD Skiljeskikt eller skyddsskikt redovisas under JSD. JSE Skarvningar av TY typ 451- vid nock Duk ska dras över nock. Tvärskarvar ska utföras minst 500 mm från nocken. Ange om nock ska avtäckas med särskild våd. JSE Utförande av TY typ 451- i ränndal Ränndal ska täckas med hel dukvåd i ränndalens längdriktning. JSE Utförande av TY typ 451- i fotränna Fotränna ska utföras enligt figur AMA JSE.451-7/1. Figur AMA JSE.451-7/1. Fotränna ska klistras mot tätskiktet alternativt förankras mekaniskt till underlaget. Ange om avtäckning ska utföras med hel dukvåd i fotrännans längdriktning. Ange material i och dimension på fotränna. Om fotränna även ska fungera som snörasskydd erfordras normalt mekanisk infästning av fotrännans stomme till underlaget. Ange infästningsmetod. Skiljeskikt eller skyddsskikt redovisas under JSD. JSE Diverse detaljutföranden av TY typ 451- av gummiduk på yttertak Rörelsefogar Vid fogrörelser mindre än 15 mm vinkelrätt mot fogen ska rörelsefogen utföras enligt figur AMA JSE.451-8/1. Figur AMA JSE.451-8/1. 106

107 Vid fogrörelser på 15 mm eller mer vinkelrätt mot fogen eller vid fogrörelser parallellt med fogen ska rörelsefogen utföras enligt figur AMA JSE.451-8/2. Figur AMA JSE.451-8/2. Kappa ska anslutas till sarg enligt JSE Under denna kod och rubrik anges utförande för detaljer som inte redovisas under andra koder och rubriker. Beakta att gummiduk är känslig för mekanisk påverkan. Gångstråk Ange omfattning och utförande av förstärkning vid gångstråk, steguppställningar och dylikt. Ange material, typ, kulör, tjocklek, omfattning, montering med mera. Rörelsefogar Normalt behöver inga åtgärder vidtas över elementfogar i till exempel betongoch lättbetongbjälklag. Om inga åtgärder vidtas över elementfogar ska avståndet mellan fog och fästdon vara minst 200 mm. Ange bredd på remsa över rörelsefog. Ange avstånd mellan fästdon och rörelsefog. Ange om mekanisk infästning av remsa ska ersättas med kantklistring mot underlaget för att förhindra konvektion. Beakta behovet av rörelseupptagning i krönbeslaget vid utformning av rörelsefog enligt figur AMA JSE.452-4/2. Krönbeslagning redovisas under JT Stomme av plywood anges under KEB.18. Ange om rörelsefog enligt figur AMA JSE.451-8/2 ska byggas upp med annan stomme än plywood. Ange höjd på stomme till rörelsefog enligt figur AMA JSE.451-8/2. JSE.452 Vattentäta skikt av plastduk på yttertak UTFÖRANDEKRAV Synliga dukhörn ska avrundas eller snedskäras. Underlag av cellplast ska täckas med minst 20 mm mineralullsskiva enligt avsnitt IBG.2. Underlag av asfaltbaserade material ska täckas med en migreringsspärr. 107

108 Uppdragningar på vertikala ytor ska fästas mekaniskt i överkant med skruv och bricka med centrumavstånd högst 200 mm alternativt kantlinjeinfästning med skena. Lös utläggning Plastduk ska vid takfot och genomföringar kompletteras med mekanisk infästning eller klistring enligt duktillverkarens dokumenterade anvisningar. Klistring I randzon ska helklistring ske till minst 1 m bredd. Skarvning av duk Längdskarvar med mekanisk infästning ska utföras enligt figur AMA JSE.452/1. Figur AMA JSE.452/1. Tvärskarvar med mekanisk infästning ska utföras lika längdskarvar med mekanisk infästning enligt figur AMA JSE.452/1. Längdskarvar utan mekanisk infästning ska utföras med minst 30 mm överlapp. Tvärskarvar utan mekanisk infästning ska utföras med minst 30 mm överlapp. UTFÖRANDEKRAV Migreringsspärr anges under JSD.3. Mineralullsskiva anges under IBG.2. Ange applicerings- och skarvningsmetod för duken. Klistring Ange om klistring ska kompletteras med mekanisk infästning i rand- och hörnzoner samt vid genomföringar och dylikt. Mekanisk infästning Ange fästdon, typ, antal, placering. 108

109 JSE.4521 TY typ 4521 JSE.4522 TY typ 4522 JSE.4523 TY typ 4523 JSE.4524 TY typ 4524 Alternativt anges produktbeteckning. Ange om helklistring eller strängklistring ska utföras. Alternativt anges produktbeteckning. Ange om underlaget ska kompletteras med skiljeskikt. Skiljeskikt anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt JSD. Alternativt anges produktbeteckning. Ange om underlaget ska kompletteras med skiljeskikt. Skiljeskikt anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt JSD. Ange tjocklek på singellagret. I de fall singellagret utförs med annan singel än den singel som föreskrivs i avsnitt JSE ska singellagret läggas på skyddsskikt enligt JSD

110 Alternativt anges produktbeteckning. Migreringsspärr anges under JSD.3. JSE Uppdragningar av TY typ 452- på vägg, sarg e d Vägg, sarg e d Duk ska anslutas till vertikal yta enligt figur AMA JSE.452-1/1. Uppdragning ska fästas med skruv och bricka med centrumavstånd högst 100 mm alternativt klämlist. Uppdragning på vägg ska utföras till mm över färdig takyta. Uppdragning på hinder, till exempel sargar till brandgasventilatorer, takljuskupoler, ventilationshuvar och dylikt, ska utföras till minst 200 mm över färdig takyta. Figur AMA JSE.452-1/1. Uppdragningen ska skyddas med plåtbeslag. Väggkrön Väggkrön som i sin helhet täcks in med plastduk ska utföras enligt figur AMA JSE.452-1/2. Duken ska dras ned minst 100 mm på utsida vägg och fästas mekaniskt till underlaget. 110

111 Figur AMA JSE.452-1/2. Hörn och vinklar ska förstärkas med förtillverkade formstycken eller motsvarande som varmluftsvetsas till duken. Plastduk på väggkrön ska skyddas med plåtbeslag. Rörelsefog vid vertikal yta I de fall underlaget kan röra sig horisontalt eller vertikalt i förhållande till den vertikala ytan ska uppdragning av tätskikt utföras enligt figur AMA JSE.452-1/3. Figur AMA JSE.452-1/3. Kontrollera att det finns spikbart och/eller klisterbart underlag för uppdragningarna. Beakta att även plåtbeslag kräver underlag för infästning av fästbleck och dylikt. Utförandet av rörelsefog enligt figur AMA JSE.452-1/3 kan användas även då risk föreligger för deformationer i underlaget. Exempel på sådana konstruktioner är lättbetongelement, trapetsprofilerad plåt och underlagsspont med upplag vinkelrätt mot den vertikala ytan. Ange utförande för uppdragningar högre än 300 mm. Ange om uppdragning på vägg ska utföras enligt figur AMA JSE.452-1/1 eller figur AMA JSE.452-1/3 om hörn och vinklar ska förstärkas på annat sätt än med förtillverkade formstycken 111

112 utförande för avslutning av tätskiktet i överkant uppdragningens höjd uppdragningens infästning om uppdragningen ska limmas mot underlaget. Underlag av plywoodskivor för uppdragning av tätskikt anges under KEB.18. Tjocklek på plywoodskivor för infästning av kappor bör inte understiga 16 mm. Tjocklek på plywoodskivor som underlag enligt figur AMA JSE.452-1/3 bör inte understiga 21 mm. Ange under KEB.18 infästning av plywoodskivor och beakta rörelser mellan vertikal yta och takyta samt att plywoodskiva ska fästas till underlaget med plåtvinklar eller dylikt. Ståndskiva i figur AMA JSE.452-1/2 och figur AMA JSE.452-1/3 redovisas under avsnitt JT Krönbeslag i figur AMA JSE.452-1/2 redovisas under avsnitt JT JSE Anslutningar av TY typ 452- till fläns Fläns av plåt ska fästas till underlaget med skruv med försänkt huvud med centrumavstånd högst 150 mm. Brunn, bräddavlopp o d Anslutning av duk till brunnsfläns ska utföras enligt figur AMA JSE.4322/1. Sammanfogning ska utföras enligt samma princip som för skarvning på takytan. Brunn, bräddavlopp Brunn redovisas under JSE Bräddavlopp redovisas under JSE JSE Anslutningar av TY typ 452- till fotplåt Anslutning av duk till fotplåt ska utföras enligt figur AMA JSE.452-3/1 eller figur AMA JSE.452-3/2. Figur AMA JSE.452-3/1. 112

113 Figur AMA JSE.452-3/2. Ange om duk ska anslutas till fotplåt enligt figur AMA JSE.452-3/1 eller figur AMA JSE.452-3/2. Fotplåt anges under JT-.31. JSE Anslutningar av TY typ 452- till kantregel Duk ska anslutas till fasad kantregel enligt figur AMA JSE.452-4/1. Fasad kantregel ska vara minst mm. Kappan ska på utsida regel fästas med centrumavstånd högst 100 mm och dras ned minst 50 mm förbi regeln. Duk ska fästas mekaniskt till underlaget högst 200 mm från kantregeln. Figur AMA JSE.452-4/1. I vindutsatta lägen ska tätskiktet monteras under kantregel enligt figur AMA JSE.452-4/2. Kappa ska varmluftsvetsas mot tätskikt samt fästas med centrumavstånd högst 100 mm på utsida kantregel. Kappan dras ned minst 50 mm förbi kantregeln. 113

114 Figur AMA JSE.452-4/2. Kantregel ska skyddas med plåtbeslag. Vid utförande med förtillverkad takavslutningsprofil ska kappa av plastduk klämmas enligt duktillverkarens dokumenterade anvisningar. Ange om takavslutning ska utföras enligt figur AMA JSE.452-4/1 eller figur AMA JSE.452-4/2. Krönbeslag anges under avsnitt JT Fasad kantregel anges under avsnitt HSD JSE Skarvningar av TY typ 452- vid nock Duk ska dras över nock. Tvärskarvar ska utföras minst 500 mm från nocklinjen. Ange om nock ska avtäckas med särskild våd. JSE Utförande av TY typ 452- i ränndal Ränndal mellan två takytor ska utföras enligt figur AMA JSE.452-6/1. Våderna ska fästas med centrumavstånd högst 300 mm. Figur AMA JSE.452-6/1. Vid tak med utspetsningskilar ska tätskikt kompletteras med mekanisk infästning genom utspetsningskilarna. Ange bredd på ränndalsvåd. Beakta att vid utspetsningskilar i ränndal mot vertikal yta ska höjden på tätskiktets uppdragning räknas från högsta punkten på utspetsningskilarna. Beakta att utspetsningskilar mellan takbrunnar i en ränndal kan innebära stora mängder kvarstående vatten om en av kilar omgiven brunn blir igensatt. Komplettera om möjligt med bräddavlopp intill brunnar. Utspetsningskilar, material, utförande och infästning, redovisas under avsnitt IBG.21 respektive IBG.22. Om möjligt ska utspetsningskilar mellan brunnar i ränndal undvikas. Placera brunnarna i de tänkta lågpunkterna. Placering och storlek på utspetsningskilar anges på takplanen. JSE Utförande av TY typ 452- i fotränna Fotränna ska utföras enligt figur AMA JSE.452-7/1. 114

115 Figur AMA JSE.452-7/1. Fotränna ska klistras mot eller förankras mekaniskt till underlaget. Ange material i och dimension på fotränna. Ange infästningsmetod. JSE Diverse detaljutföranden av TY typ 452- av plastduk på yttertak Rörelsefogar Vid fogrörelser mindre än 15 mm vinkelrätt mot fogen ska rörelsefogen utföras enligt figur AMA JSE.452-8/1. Figur AMA JSE.452-8/1. Vid fogrörelser på 15 mm eller mer vinkelrätt mot fogen eller vid fogrörelser parallellt med fogen ska rörelsefogen utföras enligt figur AMA JSE.452-8/2. 115

116 JSE.453 Figur AMA JSE.452-8/2. Kappa ska anslutas till sarg enligt JSE Under denna kod och rubrik anges utförande för detaljer som inte redovisas under andra koder och rubriker. Rörelsefogar Ange bredd på remsa över rörelsefog. Ange avstånd mellan fästdon och rörelsefog. Ange om mekanisk infästning av remsa ska ersättas med kantklistring mot underlaget för att förhindra konvektion. Beakta behovet av rörelseupptagning i krönbeslaget vid utformning av rörelsefog enligt figur AMA JSE.452-8/2. Krönbeslag redovisas under JT Stomme av plywood anges under KEB.18. Ange om rörelsefog enligt figur AMA JSE.452-8/2 ska byggas upp med annan stomme än plywood. Ange höjd på stomme till rörelsefog enligt figur AMA JSE.452-8/2. Gångstråk Ange omfattning och utförande av förstärkning vid gångstråk, steguppställningar och dylikt. Ange material, typ, kulör, tjocklek, omfattning, montering med mera. Vattentäta skikt av bitumenduk på yttertak MATERIAL- OCH VARUKRAV Bitumenduk ska vara uppbyggd kring en stomme av polyesterfilt eller dylikt. Stommen ska vara belagd med polymerasfalt av SBS eller APP. Förstärkningar till vinklar och hörn Förstärkningar ska vara tillverkade av material som är anpassade till bitumenduk och monteringsmetod. Förstärkningar ska ha minsta mått enligt figur AMA JSE.1/1. Remsor och kappor Remsor och kappor ska vara tillverkade av kvalitet enligt tätskiktstillverkarens dokumenterade anvisningar. 116

117 UTFÖRANDEKRAV Underlag av cellplast ska täckas med minst 20 mm mineralullsskiva enligt avsnitt IBG.2. Underlag av trä ska vara täckt med byggpapp YAM 2000 enligt JSB.111. Vid täckning på takyta med större lutning än 1:16 (4 grader) ska bitumenduken förankras så att den inte kan glida. Skarvning av duk Överlapp ska svetsas enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Asfalt ska tränga ut utanför överlappet. Synlig asfaltsträng utanför överlappet ska vara jämn och högst 15 mm bred. Enstaka mindre utflöde tillåts vid tvärskarvar, kappor och dylikt. Mekanisk infästning av bitumenduk Bitumendukar ska fästas mekanisk till underlaget. Längdskarvar ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Överlappsbredd och placering av infästning ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Tvärskarvar med mekanisk infästning ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Plåtflänsar Bitumenduk får inte klistras till plåtflänsar med undantag av fotplåt samt fläns till brunn respektive bräddavlopp. Plåtflänsar ska ha en minsta inklistringsbredd av 150 mm. Plåtflänsar ska fästas till underlaget. Förstärkning av vinklar och hörn Förstärkning ska utföras av vinklar och hörn. Förstärkning ska placeras under bitumenduken. Platstillverkade förstärkningar till vinklar och hörn ska utformas på ett sådant sätt att full täthet uppnås i vinkelns eller hörnets spets. Tätning får inte ske med enbart asfalt. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA TÄTSKIKT Tätskikt av bitumenduk ska uppfylla kraven enligt tabell AMA JSE.453/1 och tabell AMA JSE.453/2. 117

118 Tabell AMA JSE.453/1. Funktionskrav för bitumenduk på yttertak (tätskikt typ TY) Tabell AMA JSE.453/2. Beständighetskrav för bitumenduk på yttertak (tätskikt typ TY) MATERIAL- OCH VARUKRAV Tätskiktsprodukter Ange krav på skyddsbeläggning av bitumenduk under JSE

119 JSE.4531 TY typ 4531 Ange kulör på bitumenduk under JSE UTFÖRANDEKRAV Ange underlagstäckning med byggpapp under aktuell kod och rubrik i avsnitt JSB. Kompletteringar av plan plåt anges under aktuell kod och rubrik under JT-.3. Kontrollera med tillverkaren om plåtflänsar ska förbehandlas med asfaltlösning. Kontrollera att spikbart underlag redovisas för uppdragning av bitumenduken på vertikala ytor. Kontrollera att brunnsflänsar uppfyller kraven under JSE.47. Skarvning av duk Vid färgade bitumendukar kan kraven på utflöde behöva begränsas av estetiska skäl. Ange högsta utflöde av synlig klisterasfalt. Mekanisk infästning av bitumenduk Bricka i överlapp ska placeras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Genomföringar Beakta att genomföringar av rör och kablar kan kringgjutas med ett fundament mot vilket bitumenduken dras upp. Alternativt kan rörstosar med inklistringsflänsar användas. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA TÄTSKIKT Vid märkning av tätskikt typ TY enligt tabell AMA JSE.453/1 avseende motståndsförmåga mot brand på olika underlag redovisas brandegenskaperna med hjälp av en kod där siffrorna 1 4 anger på vilka underlag som tätskiktsmattan uppfyller kraven enligt klass BROOF (t2). Koden för brandegenskaperna redovisas i tabell RA JSE.453/1. Tabell RA JSE.453/1 Bitumenduk ska ha en största tjocklek på 3 mm, varvid skyddsbeläggningens tjocklek inte ska medräknas. 119

120 Ange alternativt produktbeteckning. Ange om underlaget ska kompletteras med skiljeskikt. Skiljeskikt anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt JSD. Ange krav på skyddsbeläggning. JSE Uppdragning av TY typ 4531 på vägg, sarg e d Vägg, sarg e d Bitumenduk ska anslutas till vertikal yta med kappor enligt figur AMA JSE.45311/1. Uppdragning på vägg ska utföras mm över färdig takyta. Uppdragning på sarg till brandgasventilator, takljuskupol, ventilationshuv eller liknande ska utföras till minst 200 mm över färdig takyta. Uppdragning ska i överkant fästas med spik med centrumavstånd högst 100 mm. Figur AMA JSE.45311/1. Uppdragningen ska skyddas med ett plåtbeslag. Väggkrön Bitumenduk ska anslutas till väggkrön enligt figur AMA JSE.45311/2. Uppdragning ska i överkant fästas med spik med centrumavstånd högst 100 mm. Väggkrönet ska täckas med en remsa av lägst kvalitet YEP 2500, alternativt remsa av bitumenduk. Remsa ska dras ned minst 50 mm på utsida vägg och fästas med spik med centrumavstånd högst 150 mm. 120

121 Figur AMA JSE.45311/2. Väggkrönet ska skyddas med ett plåtbeslag. Rörelsefog vid vertikal yta I de fall underlaget kan röra sig horisontalt eller vertikalt i förhållande till den vertikala ytan ska uppdragning av bitumenduk utföras enligt figur AMA JSE.45311/3. Remsa över rörelsefog samt kappa ska i överkant fästas med spik med centrumavstånd högst 100 mm. Figur AMA JSE.45311/3. Utförande enligt figur AMA JSE.45311/3 kan användas även då risk föreligger för deformationer i underlaget. Exempel på sådana konstruktioner är lättbetongelement, trapetsprofilerad plåt och underlagsspont med upplag vinkelrätt mot den vertikala ytan. Ange utförande för uppdragningar högre än 300 mm. Ange om uppdragning ska utföras enligt figur AMA JSE.45311/1 eller figur AMA JSE.45311/3 uppdragningens höjd uppdragningens infästning vid annan metod än spikning. Ståndskiva enligt figur AMA JSE.45311/1 och figur AMA JSE.45311/3 anges under avsnitt JT

122 Krönbeslag enligt figur AMA JSE.45311/2 anges under avsnitt JT Underlag av plywoodskivor för uppdragning av tätskikt anges under KEB.18. Tjocklek på plywoodskivor för infästning av tätskiktskappor bör inte understiga 16 mm. Plywoodskivor som underlag enligt figur AMA JSE.45311/3 bör inte understiga 20 mm. Ange under KEB.18 infästning av plywoodskivor och beakta därvid rörelser mellan vertikal yta och takyta samt att plywoodskiva ska fästas till underlaget med plåtvinklar eller dylikt. JSE Anslutningar av TY typ 4531 till fläns Brunn, bräddavlopp o d Brunn och bräddavlopp ska utföras enligt JSE.471. Anslutning av bitumenduk till brunn och plåtfläns ska utföras enligt figur AMA JSE.45312/1. Fläns ska klistras till kappan av YEP 3500 eller dylikt och fästas i underlaget enligt brunnleverantörens dokumenterade anvisningar. Figur AMA JSE.45312/1. Kappa under brunnsfläns ska sticka ut minst 150 mm utanför flänskanten. Plåtstosar o d Anslutning av bitumenduk till plåt- eller gummistosar ska utföras enligt figur AMA JSE.45312/2. Plåtfläns av rostfritt stål ska vara perforerad. Fläns ska klistras till kappan av YEP 3500 eller dylikt och fästas i underlaget. Figur AMA JSE.45312/2. Brunn redovisas under JSE JSE Anslutningar av TY typ 4531 till fotplåt Anslutning av bitumenduk till fotplåt ska utföras enligt figur AMA JSE.45313/1. 122

123 Figur AMA JSE.45313/1. Remsa av YEP 3500 under fotplåt ska gå minst 150 mm ovanför fotplåten. Fotplåt ska utföras och fästas in enligt JT-.31. Fotplåt anges under avsnitt JT-.31. JSE Anslutningar av TY typ 4531 till kantregel Duk ska anslutas till kantregel enligt figur AMA JSE.45314/1. Kappan ska dras ned och förbi den fasade kantregeln med minst 50 mm och spikas på utsida med centrumavstånd högst 100 mm. Anslutning till regel ska skyddas med plåtbeslag. Figur AMA JSE.45314/1. Plåtbeslagning av kantregel anges under avsnitt JT Fasad kantregel anges under avsnitt HSD JSE Skarvningar av TY typ 4531 vid nock Duk ska dras över nock enligt figur AMA JSE.45315/1. Tvärskarvar ska utföras minst 500 mm från nocklinjen. 123

124 Figur AMA JSE.45315/1. Intäckning av taknock enligt figur AMA JSE.45315/1 förutsätter att nocklinjen är så pass rak att våderna inte förskjuts när de passerat nocklinjen. I sådana fall är ett utförande med separat nockremsa enligt figur RA JSE.45315/1 lämpligare. Figur RA JSE.45315/1. Ange om nock ska avtäckas med särskild våd. JSE Utförande av TY typ 4531 i ränndal Ränndal mellan två takytor ska utföras enligt figur AMA JSE.45316/1. Ränndalsvåd ska ha beläggningsfria kanter på båda långsidorna enligt figur AMA JSE.45316/1. Figur AMA JSE.45316/1. Ränndal mot vägg eller sarg ska utformas enligt figur AMA JSE.45316/2. Figur AMA JSE.45316/2. Vid tak med motfallsskilar ska bitumenduk fästas mekaniskt genom kilarna. Beakta att vid motfallskilar i ränndal mot vertikal yta ska höjden på tätskiktets uppdragning räknas från högsta punkten på kilarna. Undvik utspetsningskilar mellan takbrunnar i en ränndal. Vid användning av utspetsningskilar för vattenavledning till takbrunnar bör dessa kompletteras med intilliggande bräddavlopp. 124

125 Motfallskilar och utspetsningskilar, material, utförande och infästning, redovisas under IBG.21 respektive IBG.22. Placering och storlek på kilarna anges på takplan. Ståndskiva redovisas under JT JSE Utförande av TY typ 4531 i fotränna Tätskikt i fotränna för takavvattning ska utföras enligt figur AMA JSE.45317/1. Figur AMA JSE.45317/1. Fotränna ska klistras mot underlaget. Ange material i och dimension på fotrännan. JSE Diverse detaljutföranden av TY typ 4531 av bitumenduk på yttertak Rörelsefogar Vid fogrörelser mindre än 15 mm vinkelrätt mot fogen ska rörelsefogen utföras enligt figur AMA JSE.45318/1. Figur AMA JSE.45318/1. Under denna kod och rubrik anges utförande för detaljer som inte redovisas under andra koder och rubriker. Ange bredd på remsa över rörelsefog. Ange om mekanisk infästning av remsa ska ersättas med kantklistring mot underlaget för att förhindra konvektion. Skiljeskikt anges i avsnitt JSD. Rörelsefogar Om en markerad rörelsefog önskas kan skiljeskiktet i figur AMA JSE.45318/1 ersättas med en mineralullsskiva i samma bredd. Mineralullsskiva anges under IBG

126 Vid fogrörelser på 15 mm eller mer vinkelrätt mot fogen eller vid fogrörelser parallellt med fogen kan rörelsefogen utföras enligt figur RA JSE.45318/1. JSE.47 JSE.471 Figur RA JSE.45318/1. Kappa ska anslutas till sarg enligt JSE Beakta behovet av rörelseupptagning i krönbeslagning vid utformning av rörelsefog enligt figur RA JSE.45318/1. Krönbeslag anges under avsnitt JT Stomme av plywood anges under KEB.18. Ange om rörelsefog enligt figur RA JSE.45318/1 ska byggas upp med annan stomme än plywood. Ange höjd på stomme till rörelsefog enligt figur RA JSE.45318/1. Gångstråk Ange omfattning och utförande av förstärkning vid gångstråk, steguppställningar och dylikt. Ange material, typ, kulör, tjocklek, omfattning, montering med mera. Kompletteringar till vattentätt skikt av duk Kompletteringar med plåt anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt JT. Spikreglar med mera anges i avsnitt HSD. Kompletteringar för avvattning av vattentätt skikt av duk MATERIAL-OCH VARUKRAV Fläns till brunn eller bräddavlopp ska ha minst 150 mm inklistringsbar bredd. Fläns ska fästas till underlaget. Fläns ska monteras så att färdigt tätskikt får jämnt fall mot utloppet. Inklistringsfläns av rostfritt stål för bitumenduk ska vara perforerad, rengjord från valsoljor och dylikt samt struken med asfaltlösning. Brunn av koppargjutlegering Brunn, förhöjningsringar och sil ska vara utförda av korrosionshärdig koppargjutlegering innehållande minst 85 procent koppar. Brunn ska vara försedd med fläns som tål uppvärmning. Fläns ska tätas mot brunn med löstagbar tätningsring av silumin. 126

127 Brunn ska vara försedd med löstagbar lövfångarsil. Brunn av rostfri stålplåt Brunn och sil ska vara utförda av minst 0,7 mm plåt av austenitiskt rostfritt stål A2. Detta motsvarar kvalitet enligt SS-EN Skarvar ska vara svetsade. Brunn får inte deformeras vid uppvärmning i samband med svetsning av tätskikt. Brunnar ska ha fläns försedd med fabriksmonterad duk av samma eller motsvarande material som tätskiktet. Brunn ska vara försedd med löstagbar lövfångarsil. Bräddavlopp av rostfri stålplåt Bräddavlopp ska vara utfört av minst 0,7 mm plåt av austenitiskt rostfritt stål A2. Detta motsvarar kvalitet enligt SS-EN Skarvar ska vara svetsade. Bräddavlopp får inte deformeras vid uppvärmning i samband med svetsning av tätskikt. Bräddavlopp ska ha minst samma diameter som brunnen eller utloppet som den ska ersätta dock minst 100 mm i diameter eller mm. UTFÖRANDEKRAV Brunn och bräddavlopp ska monteras med rörlig anslutning mot fast avloppsrör. Tappstycket till brunn och bräddavlopp ska ha en sådan längd att anslutning till stuprör utförs under tak- eller bjälklagskonstruktionen. Tappstycke genom sarg ska ha lutning större än 1:40 (1,4 grader). Takbrunnar Brunnar som placeras på tak- eller bjälklagsytor med överbyggnad ska vara lätt åtkomliga för inspektion och rensning. Utlopp ska skyddas med sil. Bräddavlopp Bräddavloppet ska placeras med utloppet högst 50 mm över tätskiktets lägsta punkt, underlagets nedböjning inräknat. Minst ett bräddavlopp ska monteras i varje invändig ränndal. Infästning av brunn och bräddavlopp till underlag Fläns på brunn och bräddavlopp ska fästas till underlaget med fästdon med centrumavstånd högst 150 mm. Fästdon ska vara skruv av rostfritt stål med försänkt huvud. Fläns monteras så att färdigt tätskikt får jämnt fall mot brunnen. MATERIAL- OCH VARUKRAV Brunn av rostfri stålplåt Ange om annan kvalitet på rostfritt stål ska användas. Bräddavlopp av rostfri stålplåt Ange om annan kvalitet på rostfritt stål ska användas. UTFÖRANDEKRAV Beakta byggplatstoleranser nedböjningar kvarstående överhöjningar. Brunnar ska vid nyproduktion vara placerade i ränndalars lågpunkter. Kontrollera att handlingarna anger rätt placering av brunnar och bräddavlopp. Brunnar eller bräddavlopp ingjutna i bjälklag med horisontalt tappstycke får skarvas i bjälklaget. 127

128 I horisontala ränndalar uppstår alltid svackor på grund av nedböjningar i underlaget. Överlägg i tätskiktet kan också hindra vatten från att rinna fram till brunn. Ange om annat krav ska ställas på mängden kvarstående vatten än högst 30 mm. Lägsta krav i ränndalar ska dock alltid understiga 30 mm. Brunnsutlopp genom väggsarg bör undvikas på grund av risk för isbildning i och runt utloppet samt för igensättning av utloppet. Såväl brunn som tätskikt kan skadas vid sådan tillfällen. JSE.4711 JSE.4712 JSE.4713 JSE.4714 JSE.472 Takbrunnar Takplan med anvisningar för avvattning anges under YSK.21. Infästning av brunn och bräddavlopp till underlag Ange om annan typ av infästning av fläns till underlag ska utföras. Beakta eventuella deformationer i underlag av isolerskivor och dylikt. Beakta behov av rörelser mellan tappstycke och avloppsrör. Brunnar till vattentätt skikt av duk i ytterbjälklag Ange material typ av brunn höjd på förhöjningsringar typ av sil om sil ska vara körbar. Redovisa utförande med hänsyn till konstruktionens nedböjning. Brunnar till vattentätt skikt av duk på yttertak Ange material typ av brunn. Redovisa utförande med hänsyn till konstruktionens nedböjning. Bräddavlopp till vattentätt skikt av duk i ytterbjälklag Bräddavlopp av rostfri stålplåt Ange typ av bräddavlopp. Redovisa utförande med hänsyn till konstruktionens nedböjning. Bräddavlopp till vattentätt skikt av duk på yttertak Bräddavlopp av rostfri stålplåt Ange typ av bräddavlopp. Redovisa utförande med hänsyn till konstruktionens nedböjning. Kompletteringar till genomföringar m m i vattentätt skikt av duk Genomföringar för kablar, rör o d I de fall kablar, rör och dylikt dras genom tätskiktet bör genomföringarna utföras enligt de principer som framgår av figur RA JSE.472/1 och figur RA JSE.472/2. Redovisa utförande. 128

129 Figur RA JSE.472/1. Krönbeslagning anges under JT Figur RA JSE.472/2. JSE.4721 Stosar till vattentätt skikt av duk i ytterbjälklag 129

130 Stosar ska vara tillverkade av material som är anpassat till tätskikt och skarvningsmetod. Klämring, slangklammer och dylikt till stosar ska vara av austenitiskt rostfritt stål A2. Detta motsvarar kvalitet enligt SS-EN Ange material i stos typ av stos. JSE.4722 JSE.4723 JSE.4724 JSE.478 JSF Stosar till vattentätt skikt av duk på yttertak Stosar ska vara tillverkade av material som är anpassat till tätskikt och skarvningsmetod. Klämring, slangklammer och dylikt till stosar ska vara av austenitiskt rostfritt stål A2. Detta motsvarar kvalitet enligt SS-EN Ange material i stos typ av stos. Ventilationshuvar till vattentätt skikt av duk i ytterbjälklag Till tätskikt av plastduk ska användas ventilationshuvar försedda med förtillverkade flänsar eller platstillverkade formstycken av samma material som tätskiktet. Ange material typ av huv. Ventilationshuvar av plåt anges under aktuell kod och rubrik under JT Ventilationshuvar till vattentätt skikt av duk på yttertak Till tätskikt av plastduk ska användas ventilationshuvar försedda med förtillverkade flänsar eller platstillverkade formstycken av samma material som tätskiktet. Ange material typ av huv. Ventilationshuvar av plåt anges under aktuell kod och rubrik under JT Diverse kompletteringar till vattentätt skikt av duk Under denna kod och rubrik anges anslutningsprofiler eller dylikt vid kanter, uppdragningar med mera. FUKTSKYDDSSKIKT AV TÄTSKIKTSMATTA, DUK, PLASTFILM M M I HUS MATERIAL- OCH VARUKRAV Fuktskyddsskikt Fuktskyddsskikt av bitumen, gummi, plast med mera ska vara prestandadeklarerade och CEmärkta enligt: SS-EN Flexibla tätskikt Plast- och gummibaserade fuktspärrar inklusive grundmursskydd. SS-EN Flexibla tätskikt Bitumenbaserade fuktspärrar inklusive grundmursskydd. SS-EN Flexibla tätskikt Ångspärrar av bitumen. SS-EN Flexibla tätskikt Ångspärrar av plast och gummi. Fuktskyddsskikt av plastfilm ska uppfylla kraven i tabell AMA JSF/1. Tabell AMA JSF/1. Egenskapskrav för fuktskyddsskikt av plastfilm 130

131 Skarvmaterial Fog- och skarvband för tätning av fuktskyddsskikt ska vara av material som inte negativt påverkar skiktets funktion under dess tänkta livslängd. Skarvtejper och dubbelhäftande skarvband ska ha tätande förmåga fuktskyddskiktets livslängd. Skarvmaterial ska vara testade enligt SP-metod avseende bland annat vattentäthet, lufttäthet och åldring. Vattentäthet, lufttäthet och ånggenomgångsmotstånd ska vara minst det som krävs för det oskarvade materialet. Efter åldring får egenskapernas värde inte sjunka under halva ursprungliga värdet. UTFÖRANDEKRAV Underlag för fuktskydd ska ha en ytjämnhet minst motsvarande brädriven betong där annat inte anges vara rengjort från organiskt material så att mikrobiella skador inte kan uppkomma samt vara rengjort från partiklar som i övrigt kan skada fuktskyddskiktet. Där krav ställs på högsta tillåten relativ fuktighet (RF) i underlaget avses underlagets yta såväl vid läggning som efter eventuell omfördelning av fukt i underlaget. I AMA används fuktskydd som ett samlingsbegrepp för ångspärr eller ångbroms, som ska hindra eller minska fukttransport i ångfas såväl genom fuktdiffusion som genom fuktkonvektion fuktspärr, som utöver ångspärrens funktioner även ska hindra fukttransport i vätskefas utan övertryck, det vill säga fukttransport i vätskefas utan övertryck. I de fall täthet mot vatten under övertryck erfordras, kan krav på vattentäthet ställas till exempel enligt tabell AMA JSE.1/1 eller motsvarande. Här anges fuktskyddsskikt som levereras i rullformat. Fuktskyddsskikt av termoisolervaror anges i kapitel I. Fuktskyddsskikt av rostfri plåt, till exempel under tegelmurar, anges under JT Syftet med krav på högsta tillåtna fuktighet i underlagets yta är att skydda ovanliggande material mot fukt och alkali i underlaget. Därför är det värdet i underlagets yta som avses. Värdet i ytan förändras efter att beläggning påförts allteftersom fukten i underlaget omfördelas efter den inledande uttorkningen. Värde efter omfördelningen kan bedömas med mätmetodik enligt YSC.121 eller genom fuktberäkningar. Ange hur resultat från mätning av relativ fuktighet (RF) ska dokumenteras. Beakta att fuktskyddsskikt skall skydda mot fukttransport såväl genom diffusion som konvektion. Fuktskyddskiktet ska därför utföras med lufttäta skarvar och anslutningar vid avslutningar och genomföringar. Behovet är särskilt stort i tak över lokaler med stor takhöjd, byggnader med hög fuktproduktion och/eller hög lufttemperatur samt i kyl- och frysrum. 131

132 MATERIAL- OCH VARUKRAV Ange om annat krav på ånggenomgångsmotståndet än vad AMA föreskriver ska gälla. Val av ånggenomgångsmotstånd baseras på fuktsäkerhetsprojektering. Ange material i fuktskydd och fogband eller skarvband under aktuell kod och rubrik. Ange om fuktskydd och dess tillbehör ska ha genomgått tredjepartskontroll. JSF.1 JSF.11 UTFÖRANDEKRAV Ange under aktuell kod och rubrik krav på jämnhet och förbehandling av underlaget genomföringar anslutningar och tätning vid hörn, vinklar och dylikt överlapp infästning omfattning. Redovisa detaljutförande vid väggar, genomföringar och dylikt. Fuktskyddsskikt av tätskiktsmatta e d i hus Fuktskydd ska utföras under trä- och stålkonstruktioner som vilar på underlag av betong, murverk eller annat fuktsugande material. Fuktskydd ska utföras även under träkonstruktioner av träskyddsbehandlat virke. MATERIAL- OCH VARUKRAV Fuktskydd av kvalitet YEP 2500 och YEP 3500 ska uppfylla kraven enligt tabell AMA JSE.1/1. Fuktskydd av tätskiktsmatta ska uppfylla kraven i tabell AMA JSE.1/2 och tabell AMA JSE.1/3. UTFÖRANDEKRAV Remsor under syll ska vara minst lika breda som syllen. Vid klistring av fuktskydd ska underlaget förbehandlas med asfaltlösning som får torka. Skarvar ska klistras. Längdskarvar ska utföras med minst 80 mm överlapp och tvärskarvar med minst 150 mm överlapp. I de fall fogrörelser kan uppstå i underlaget ska fuktskydd läggas löst, klisterfritt, över fogen. Genomföringar genom asfaltklistrat fuktskydd ska kompletteras med förtillverkade stosar. UTFÖRANDEKRAV Ange typ av klisterasfalt vid fuktskydd som ska klistras. Bredden på den klisterfria zonen vid fogar bestäms av rörelsernas storlek. Kontrollera med tillverkaren av fuktskyddet erforderlig bredd på klisterfri zon över fog. Ange material och utförande för förtillverkade stosar och dylikt. Fuktskyddsskikt av tätskiktsmatta e d för grundkonstruktion MATERIAL- OCH VARUKRAV Fuktskydd mot grundkonstruktion ska tåla de påfrestningar som uppstår vid återfyllning. Fuktskydd ska klistras mot grundkonstruktion. UTFÖRANDEKRAV Fuktskydd mot grundkonstruktion ska utföras på ett sådant sätt att glidning mot underlaget inte kan ske i samband med återfyllning. 132

133 Fuktskydd mot grundkonstruktion ska dras ned över hel grundplattas eller grundsulas fulla höjd. Ange om fuktskyddet ska monteras horisontalt eller vertikalt. Fuktskydd mot grundkonstruktion kan kombineras med fuktskydd på källaryttervägg enligt JSF.142. Kontrollera att högsta vattengång i dräneringsledning ligger under hela grundplattans eller grundsulans underkant. Redovisa hur fuktskyddet ska utföras på grundkonstruktioner om grundläggning sker under dränerande lager. JSF.12 JSF.121 JSF.122 JSF.13 JSF.131 JSF.14 JSF.141 Fuktskyddsskikt av tätskiktsmatta e d för bjälklag Fuktskyddsskikt av tätskiktsmatta e d under bjälklag Fuktskydd ska vara av lägst kvalitet YEP Ange bredd på remsor om annan kvalitet än YEP 2500 ska användas om remsor ska läggas lösa eller klistras mot underlaget hur remsor ska skarvas. Fuktskyddsskikt av tätskiktsmatta e d på bjälklag På vindsbjälklag av betong eller lättbetong ska fuktskydd anordnas mellan bjälklag och trä/stål i direkt anslutning till bjälklaget. Vid betongelement med asfaltklistrat fuktskydd ska fuktskyddet läggas löst, klisterfritt, minst 150 mm över elementfog. Fuktskydd ska vara av lägst kvalitet YEP Ange bredd på remsor om annan kvalitet än YEP 2500 ska användas om remsor ska läggas lösa eller klistras mot underlaget hur remsor ska skarvas. Fuktskyddsskikt av tätskiktsmatta e d för innervägg Fuktskyddsskikt av tätskiktsmatta e d under innervägg Fuktskydd under innervägg med stomme av trä eller stål på hel grundplatta ska utföras med remsor av lägst kvalitet YEP Ange bredd på remsor om annan kvalitet än YEP 2500 ska användas om remsor ska läggas lösa eller klistras mot underlaget hur remsor ska skarvas. Fuktskyddsskikt av tätskiktsmatta e d för yttervägg Fuktskyddsskikt av tätskiktsmatta e d under yttervägg ovan mark Fuktskydd för avledning av vatten från luftspalt bakom murverk ska dras upp under vindskydd i vägg och förankras. Fuktskydd under skalmur eller dylikt ska vara tätskiktsmatta. Fuktskydd under trä- eller stålsyll ska vara av lägst kvalitet YEP Ange 133

134 om annan kvalitet än YEP 2500 ska användas bredd på remsor om remsor ska läggas lösa eller klistras mot underlaget hur remsor ska skarvas. Redovisa utförandet i botten på luftspalt bakom fasadmaterial. Fuktskydd ska utföras på ett sådant sätt att vatten som tränger in i luftspalten kan ledas ut ur väggkonstruktionen. Se figur RA JSF.141/1. Ange höjd på uppdragning och utförandet av förankring. JSF.142 JSF.15 Figur RA JSF.141/1. Fuktskyddsskikt av tätskiktsmatta e d mot yttervägg under mark MATERIAL- OCH VARUKRAV Fuktskydd mot källaryttervägg ska tåla de påfrestningar som uppstår vid återfyllning. UTFÖRANDEKRAV Fuktskydd mot källaryttervägg ska utföras på ett sådant sätt att glidning mot underlaget inte kan ske i samband med återfyllning. Mot källaryttervägg ska fuktskydd dras upp minst 500 mm ovanför hel grundplatta eller grundsula och helklistras mot underlaget. Hel grundplatta eller grundsula utanför källaryttervägg ska utföras med hålkäl av bruk mot väggen enligt ESE.712. Ange om fuktskyddet ska monteras horisontalt eller vertikalt om fuktskyddet ska kompletteras med mekanisk infästning. Redovisa hur fuktskydd på yttervägg ska dras ned över grundkonstruktion enligt JSF.11. Fuktskyddsskikt av tätskiktsmatta e d för yttertak Underlag av betongelement Beakta rörelser över elementfogar mellan betongelement. 134

135 Underlag av trapetsprofilerad plåt Beakta att under tvärskarvar i fuktskyddet kan det behövas en plan plåtremsa som fast underlag. Längdskarvar utförs endast över profiltoppar. Beakta risken för rörelser i plåtskarvar. Plan plåt som underlag för skarvning av fuktskydd anges under JV JSF.4 JSF.5 Fuktskyddsskikt av duk, folie e d MATERIAL- OCH VARUKRAV Ångbroms ska ha redovisade egenskaper enligt SS-EN Under denna kod och rubrik kan ångbromsar av non-wowenduk, foliematerial eller dylikt föreskrivas som alternativ till fuktskyddsskikt av plastfilm enligt JSF.5. Ange kravvärde på produktens ånggenomgångsmotstånd utifrån genomförd fuktsäkerhetsprojektering. Ange om produkten ska användas med tillhörande systemdetaljer. Beakta att vid höga krav på lufttäthet ger klämda skarvar inte alltid tillräcklig täthet. Ange om fuktskyddsskiktet ska skarvas med tejp, dubbelhäftande skarvband eller dylikt. Ange utförande. Fuktskyddsskikt av plastfilm (ej kyl- och frysrum) MATERIAL- OCH VARUKRAV Plastfilm Fuktskyddsskikt av plastfilm ska uppfylla kraven i tabell AMA JSF/1. Spiklist Spiklist till klämda skarvar ska vara minst 12 mm tjock och minst 45 mm bred och löpa längs med hela skarven. Fästdon Klammer ska vara av rostfritt stål. Spik ska vara varmförzinkad räfflad trådspik där inte annat anges. Skarvmaterial Tätning av genomföringar för rör, rörhylsor, eldosor och dylikt i fuktskydd ska utföras med för ändamålet anpassad tätmassa, tejp eller dubbelhäftande skarvband. UTFÖRANDEKRAV Plastfilm ska monteras utan inbyggd spänning. Skarv ska utföras med minst 200 mm överlapp, där inte annat anges. Fästdon Klammerrygg ska ligga an mot plastfilmen utan att skada denna. Spiklist ska spikas med räfflad varmförzinkad trådspik, dimension minst 50 2,0 mm, med centrumavstånd 100 mm. Fuktskydd under virke Plastfilm ska inte användas som fuktskydd under reglar, stolpar och dylikt av trä på bjälklag av betong eller lättbetong. 135

136 I byggnadskonstruktioner får fuktskyddsskikt av plast oftast svara även för konstruktionens lufttäthet. Det ställs allt högre krav på god lufttäthet i byggnader för att uppnå nuvarande och kommande energikrav. Fuktsäkerhetsbedömningen av konstruktionen bör inkludera eventuella lokala värmekällor som kan orsaka lokalt annorlunda temperaturfördelning än vad som gäller i övrigt för konstruktionen. JSF.51 JSF.511 JSF.512 MATERIAL- OCH VARUKRAV Ange om plastfilmen ska vara provad av tredje part om tillverkaren ska redovisa provningsresultat. Beakta att plastfilm inte kontinuerligt får utsättas för högre temperatur än 35 C. Samråd med vvs- och elprojektören beträffande dragning av elvärme samt värmerör i golv och väggar. Skarvmaterial Ange om produkterna ska vara provade av tredje part om tillverkaren ska redovisa provningsresultat. UTFÖRANDEKRAV Beakta att vid höga krav på lufttäthet ger klämda skarvar inte alltid tillräcklig täthet. Ange om fuktskyddsskikt ska skarvas med tejp, dubbelhäftande skarvband eller dylikt. Ange utförande. Ange monteringsordning som är av vikt för tätheten hur överlapp samt montering ska utföras ytjämnhetskrav på underlag i aktuellt kapitel eller avsnitt om lufttäthetskontroll (till exempel enligt SS-EN 13829) ska utföras innan ytskiktet monteras. Kontroll anges under YSC.111. Fuktskyddsskikt av plastfilm för grundkonstruktion Fuktskydd som utförs utan särskilda tätningsåtgärder ska utföras med 500 mm överlapp i längdoch tvärskarvar. Fuktskydd som skarvtätas med dubbelhäftande skarvband eller tejp ska utföras med minst 200 mm överlapp i längd- och tvärskarvar. Ange skarvutförande. Fuktskyddsskikt av plastfilm i krypgrund I krypgrund ska plastfilm på mark avslutas 0 20 mm från yttervägg. Plastfilm ska ha jämnt fall mot lågpunkter. Lågpunkter ska dräneras. Plastfilm ska fixeras till underlaget med släta betongplattor eller dylikt. Beakta att plastfilm som fuktskyddskikt i uteluftsventilerade krypgrunder ofta inte är en tillräcklig åtgärd för att förebygga problem med fukt i krypgrunden. Fuktskyddsskikt av plastfilm under termisk isolering på mark i kryputrymme enligt IBC.6. Fuktskyddsskikt av plastfilm på hel grundplatta Den relativa fuktigheten (RF) i underlaget får vid läggning av plastfilmen inte överstiga det värde som anges i kapitel K respektive M. För andra tillämpningar ska fuktsäkerhetsprojektering utföras. 136

137 Fuktskydd under skivor av trä och träbaserat material och skivor av sammansatt typ Under plywoodskivor, träfiberskivor, spånskivor, undergolvselement av skivor med cellplast eller dylikt på grundplatta ska fuktskydd av plastfilm läggas. Fuktskydd ska läggas på betongundergolv med golvvärme även om den relativa fuktigheten (RF) i underlaget understiger 60 procent. JSF.52 Fuktskydd under beläggningar av trä eller laminatbrädor Under golvbrädor, lamellbrädor, parkettbrädor, laminatbrädor eller dylikt på grundplatta ska fuktskydd av plastfilm läggas. Fuktskydd ska läggas på betongundergolv med golvvärme även om den relativa fuktigheten (RF) i underlaget understiger 60 procent. Fuktskydd under cellplastskivor som underlag för skivor av trä eller träbaserat material eller för beläggning av trä eller laminatbrädor Under cellplastskivor på grundplatta som underlag för plywoodskivor, träfiberskivor, spånskivor eller dylikt eller för beläggning av golvbrädor, lamellbrädor, parkettbrädor, laminatbrädor eller dylikt ska fuktskydd av plastfilm läggas. Beakta att angiven nivå på relativa fuktigheten (RF) i underlaget kan behöva ändras utifrån en fuktsäkerhetsprojektering. Fuktskyddsskikt av plastfilm för bjälklag e d UTFÖRANDEKRAV Underlag av träbjälkar Fuktskydd som placeras mot träbjälkar ska monteras längs med träbjälkarna och skarvas över dessa. Skarv ska utföras med minst 200 mm överlapp. Skarv ska klämmas med invändig skivbeklädnad, glespanel med centrumavstånd högst 400 mm, spiklist eller på annat likvärdigt sätt över skarvens hela längd. Om skivor eller glespanel inte monteras samtidigt med fuktskyddet ska skarvar klämmas med spiklist. Vid genomföringar ska plastfilm klämmas mot fast underlag. Underlag av betong eller lättbetong Fuktskydd som utförs utan särskilda tätningsåtgärder ska utföras med 500 mm överlapp i längdoch tvärskarvar. Fuktskydd som skarvtätas med dubbelhäftande skarvband eller tejp ska utföras med minst 200 mm överlapp i längd- och tvärskarvar. Den relativa fuktigheten (RF) i underlaget får vid läggning av plastfilmen inte överstiga det värde som anges i kapitel K respektive M. För andra tillämpningar får relativa fuktigheten (RF) i underlaget vara högst 95 procent. Beakta att angiven nivå på relativa fuktigheten (RF) i underlaget kan behöva ändras utifrån en fuktsäkerhetsprojektering. MATERIAL- OCH VARUKRAV Beakta att installationer och dylikt som är inbyggda i bjälklag kan ge förhöjda temperaturer, vilket kan förkorta plastfilmens livslängd. UTFÖRANDEKRAV Underlag av träbjälkar I de fall plastfilm även ska utgöra skydd mot genomtrampning gäller särskilda krav på infästning. Beakta tillverkarens dokumenterade anvisningar. Ange skarvutförande av fuktskyddsskiktet 137

138 JSF.54 Fuktskyddsskikt av plastfilm för yttervägg Fuktskyddsskiktet ska placeras indraget innanför ytterväggens invändiga ytskikt enligt figur AMA JSF.54/1. JSF.55 Figur AMA JSF.54/1. Fuktskyddsskikt ska skarvas över fast underlag. Skarv ska förseglas med till exempel tejp eller dubbelhäftande skarvband och utföras med minst 200 mm överlapp. I yttervägg av trä ska plastfilm täcka insidan av väggens syll. Vid genomföring ska plastfilm klämmas mot fast underlag. Fuktskyddsskikt ska placeras med anliggning mot värmeisoleringen. Ange indragningens storlek. Beakta fuktskyddsskiktets placering med hänsyn till risken för skadliga fukttillstånd. Fuktskyddsskikt av plastfilm för yttertak UTFÖRANDEKRAV Underlag av träbjälkar Fuktskydd som placeras mot träbjälkar ska monteras längs med träbjälkarna och skarvas över dessa. Skarv ska förseglas med till exempel tejp eller dubbelhäftande skarvband och ska utföras med minst 200 mm överlapp. Vid genomföringar ska plastfilm klämmas mot fast underlag. Underlag av betong eller lättbetong Fuktskyddsskikt ska placeras direkt på underlaget. Fuktskydd som utförs utan särskilda tätningsåtgärder ska utföras med 500 mm överlapp i längdoch tvärskarvar. Fuktskydd som skarvtätas med dubbelhäftande skarvband eller tejp ska utföras med minst 200 mm överlapp i längd- och tvärskarvar. Underlag av trapetsprofilerad plåt Fuktskyddsskikt ska placeras mellan två isoleringsskikt enligt figur AMA JSF.55/1. Tvärskarvar som utförs utan tätning ska utföras med minst 500 mm överlapp. Tvärskarvar som tätas med dubbelhäftande skarvband eller tejp ska utföras med minst 200 mm överlapp. 138

139 JSF.6 Figur AMA JSF.55/1. UTFÖRANDEKRAV Underlag av träbjälkar I de fall plastfilm även ska utgöra skydd mot genomtrampning gäller särskilda krav på infästning. Beakta tillverkarens dokumenterade anvisningar. Underlag av betong eller lättbetong Ange skarvutförande av fuktskyddsskikt. Underlag av trapetsprofilerad plåt Beakta placeringen av fuktskyddsskikt i värmeisoleringen med hänsyn till risken för kondensbildning. Ange skarvutförande av fuktskyddsskikt. Fuktskyddsskikt i platsbyggt kyl- eller frysrum Beakta behovet av god lufttäthet i kyl- och frysrumskonstruktioner. Redovisa hur fuktskyddsskikt i olika byggnadsdelar ska kopplas samman. Fuktskyddsskikt av tätskiktsmatta på yttertak Fuktskyddsskikt av tätskiktsmatta på platsbyggda kyl- och fryshustak anges i JSE.1. Fuktskyddsskikt som ska kompletteras med överbyggnad av överbetong och dylikt, utförs enligt JSE.141 eller JSE.142. Fuktskyddsskikt som ska kompletteras med överbyggnad av singel eller annat löst material utförs enligt JSE.151 eller JSE

140 Fuktskyddsskikt som samtidigt ska utgöra exponerat tätskikt utförs som yttertak enligt JSE.151 eller JSE.152. Detaljer redovisas och utförs lika detaljer under JSE.141, JSE.142, JSE.151 eller JSE.152. Beakta kravet på lufttäthet runt genomföringar och dylikt. JSF.61 Fuktskyddsskikt av plastfilm i platsbyggt kyl- eller frysrum MATERIAL- OCH VARUKRAV Fuktskyddsskikt av plastfilm ska uppfylla kraven i tabell AMA JSF/1. JSF.611 JSF.612 JSF.7 UTFÖRANDEKRAV Fuktskyddsskikt ska skarvtätas med dubbelhäftande skarvband eller tejp och utföras med minst 200 mm överlapp i längd- och tvärskarvar. Här anges ångspärrar för golvisolering i platsbyggda kyl- och frysrum. Se även kommentarer i avsnitt IC. Ange om glid- och skyddsskikt ska läggas ut som underlag för plastfilm. Ange glid- och skyddsskikt under JSD.2. MATERIAL- OCH VARUKRAV Ange om plastfilm ska vara provad av tredje part om tillverkaren ska redovisa provningsresultat. Beakta att plastfilm inte kontinuerligt får utsättas för högre temperatur än 35 C. Samråd med vvs- och elprojektören beträffande dragning av elvärme samt värmerör i golv och väggar. Fuktskyddsskikt av plastfilm i golv i platsbyggt kylrum Fuktskyddsskikt av plastfilm i golv i platsbyggt frysrum Fuktskyddsskikt av luftspaltbildande plastmatta MATERIAL- OCH VARUKRAV Luftspaltbildande fuktskydd av plastmatta ska tillverkas enligt SS-EN och ska vara prestandadeklarerade och CE-märkta. Luftspaltbildande fuktskydd av plast ska uppfylla kraven i tabell AMA JSF.7/1. Tabell AMA JSF.7/1. Egenskapskrav för luftspaltbildande fuktskikt av plastmatta. 140

141 JSF.71 UTFÖRANDEKRAV Underlag för luftspaltbildande fuktskydd av plastmatta ska ha en ytjämnhet minst motsvarande brädriven betong. Ojämnheter i underlaget ska vara justerade innan fuktskydd monteras. Betongyta som ska vara underlag för fogband ska ytbehandlas med dammbindande primer av kvalitet enligt fogbandsleverantörens dokumenterade anvisningar. Skarv i fuktskydd, genomföringar och dylikt ska tätas med fogband eller skarvband enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. MATERIAL- OCH VARUKRAV Ange om plastmatta ska vara provad av tredje part om tillverkaren ska redovisa provningsresultat. Fästdon, skarvmaterial m m Ange fästdon, skarv- och tätningsmaterial. UTFÖRANDEKRAV Redovisa detaljutförande vid väggar, genomföringar och dylikt, som inte framgår av monteringsanvisningarna. Mekaniskt ventilerat fuktskydd Beakta eventuellt behov av luftomsättning i spalten under fuktskyddsskikt. Ange om fuktskyddsskikt ska kompletteras med mekanisk ventilation. Fuktskyddsskikt av luftspaltbildande plastmatta på hel grundplatta UTFÖRANDEKRAV Mekaniskt ventilerat fuktskydd Mekaniskt ventilerat fuktskydd ska funktionsprovas innan golvbeläggning påförs. UTFÖRANDEKRAV Ange hur plastmatta ska skarvas. Redovisa utförandet av anslutning till väggsocklar. Beakta risken för mikrobiella skador om organiskt material kan tillföras spaltutrymmet via otätheter. Ange hur tätning mot genomföringar ska utföras. 141

142 Mekaniskt ventilerat fuktskydd För att skapa luftomsättning i horisontal spalt mellan underlag och luftspaltbildande plastmatta krävs mekanisk ventilation. Ange vid behov läggningsriktning på ventilerat fuktskydd. Omfattning av ventilerande golvsockellist anges under NSM.212. Ange hur resultat från funktionsprovning ska redovisas. JSF.72 JSF.74 KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGT FUKTSKYDDSSKIKT Toleranser Kontrollera att tabell AMA 43.DC/1 är åberopad i handlingarna. Fuktskyddsskikt av luftspaltbildande plastmatta på bjälklag e d UTFÖRANDEKRAV Mekaniskt ventilerat fuktskydd Mekaniskt ventilerat fuktskydd ska funktionsprovas innan golvbeläggning påförs. UTFÖRANDEKRAV Ange hur plastmatta ska skarvas. Redovisa utförandet av anslutning till väggsocklar. Beakta risken för mikrobiella skador om organiskt material kan tillföras spaltutrymmet via otätheter. Ange hur tätning mot genomföringar ska utföras. Mekaniskt ventilerat fuktskydd Ange vid behov läggningsriktning på ventilerat fuktskydd. Omfattning av ventilerande golvsockellist anges under NSM.212. Ange hur resultat från funktionsprovning ska redovisas. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGT FUKTSKYDDSSKIKT Toleranser Kontrollera att tabell AMA 43.DC/1 är åberopad i handlingarna. Fuktskyddsskikt av luftspaltbildande plastmatta mot yttervägg under mark Plastmatta ska fästas i överkant med rostfri spik eller skruv och bricka. Skarv ska förläggas minst 150 mm från vägghörn respektive väggvinkel. Plastmatta som avslutas under marknivå ska kompletteras med tätningsbeslag i överkant. Hel grundplatta eller grundsula utanför källaryttervägg ska utföras med hålkäl av bruk mot väggen enligt ESE.712. Beakta att på utsida källaryttervägg ska fuktskydd av luftspaltbildande plastmatta kompletteras med fuktskydd av helklistrad tätskiktsmatta, tjocklek minst 4 mm enligt avsnitt JSF.11 och JSF.142. Ange minsta bredd på överlapp. Ange utförande och infästning av tätningsbeslag. Ange hur plastmatta ska avslutas vid öppningar i källaryttervägg. 142

143 Ange utförande av tätning vid genomföringar och dylikt. JSG VINDSKYDDSSKIKT AV PAPP, PLASTFILM M M I HUS MATERIAL- OCH VARUKRAV Vindskyddsskikt ska tillverkas enligt SS-EN , vara prestandadeklarerade och CEmärkta. Vindskyddsskikt ska ha redovisade egenskaper enligt tabell AMA JSG/1. Tabell AMA JSG/1. Egenskapskrav för vindskydd Ange krav på ångtäthet och lufttäthet. Här anges vindskydd i rullformat vars uppgift är att förhindra sådana luftrörelser som kan försämra konstruktionens värmeisoleringsförmåga. Vindskydd av termoisolervaror anges i kapitel I. Vindskydd av skivor anges i kapitel K. Ange om vindskydd samtidigt ska utgöra lufttätning. MATERIAL- OCH VARUKRAV Ange material under aktuell kod och rubrik. Ange krav på ånggenomgångsmotstånd enligt i SS-EN Ange om vindskyddsprodukten ska vara kontollerad av tredje part om tillverkaren ska redovisa provningsresultat. Ange typ och dimension på fästdon. UTFÖRANDEKRAV Ange infästning 143

144 skarvning utförande av anslutningar och genomföringar åtgärder vid skadat vindskydd utförande av avbrott i brandcellsskiljande konstruktion. JSG.1 JSG.12 JSG.14 JSG.4 JSG.42 JSG.44 Vindskyddsskikt av papp MATERIAL- OCH VARUKRAV Spiklist till klämda skarvar ska vara minst 12 mm tjock och minst 45 mm bred. UTFÖRANDEKRAV Vindskydd ska monteras med minst 50 mm överlapp. Överlapp ska klämmas med spiklist. Skarvning ska utföras över reglar och dylikt. Spiklist ska spikas med varmförzinkad räfflad trådspik, 50 2,0 mm, centrumavstånd 100 mm. Spiklist får inte placeras på ett sådant sätt att luftströmning bakom fasadbeklädnad och dylikt hindras. Vid skadat vindskydd ska så stor del av vindskyddet bytas att samtliga skarvar blir klämda. UTFÖRANDEKRAV Skarvning kan utföras med annan metod än den som föreskrivs i AMA som ger motsvarande funktion. Ange utförande. Vindskyddsskikt av papp för bjälklag e d Ange utförande om vindskydd ska skarvas på annat sätt än med klämd skarv. Ange utförande vid genomföringar och håltagningar. Vindskyddsskikt av papp för yttervägg Ange utförande om vindskydd ska skarvas på annat sätt än med klämd skarv. Ange utförande vid genomföringar och håltagningar. Vindskyddsskikt av duk MATERIAL- OCH VARUKRAV Spiklist till klämda skarvar ska vara minst 12 mm tjock och minst 45 mm bred. UTFÖRANDEKRAV Vindskydd ska monteras med minst 100 mm överlapp. Överlapp ska klämmas med spiklist. Skarvning ska utföras över reglar och dylikt. Spiklist ska spikas med varmförzinkad räfflad trådspik, minst 50 2,0 mm, centrumavstånd 100 mm. Spiklist får inte placeras på ett sådant sätt att luftströmning bakom fasadbeklädnad och dylikt hindras. Vid skadat vindskydd ska så stor del av vindskyddet bytas att samtliga skarvar blir klämda. Här anges vindsskyddsskikt av non-woven duk, folie eller dylikt. Vindskyddsskikt av duk för bjälklag e d Skarvning kan utföras med annan metod än skarvning med klämlist. Ange utförande. Ange utförande vid genomföringar och håltagningar. Vindskyddsskikt av duk för yttervägg Skarvning kan utföras med annan metod än skarvning med klämlist. Ange utförande. 144

145 Ange utförande vid genomföringar och håltagningar. JSG.5 JSG.52 JSG.54 JSG.8 JT Vindskyddsskikt av plastfilm Vindskyddsskikt av plastfilm för bjälklag e d Vindskyddsskikt av plastfilm för yttervägg Vindskyddsskikt av diverse material TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER SAMT KOMPLETTERINGAR AV PLAN PLÅT FÖR HUS Figurer i AMA är principiella och inte skalenliga. Falser är av illustrationstekniska skäl vanligen visade enkla. Därför redovisas inte alla detaljer, till exempel underlag, luftning och infästning. MATERIAL- OCH VARUKRAV Provningsintyg eller certifikat från tillverkaren om att angivna materialkrav innehålls ska överlämnas till beställaren. Icke bärande plåt för taktäckning samt utvändig och invändig väggbeklädnad tillverkade enligt SS-EN Takprodukter Icke bärande plåt för taktäckning samt utvändig och invändig väggbeklädnad Krav och provningsmetoder, ska vara prestandadeklarerade och CE-märkta. Plåt ska uppfylla kraven enligt SS-EN Förzinkning av detaljer ska vara utförd enligt LDS.11. All förzinkning ska vara utförd som varmförzinkning. Pluggar får inte bestå av trä eller annat krympande material. Klammer ska vara utformade på ett sådant sätt att infästningen kan ske med hänsyn till förväntade och dimensionerande laster. Glidbara (rörelseupptagande) klammer ska medge tillräcklig rörelsemån för förekommande rörelser. Klammer som används för infästning av taktäckningar där taksäkerhetsanordningar med falsfästen monteras ska vara utförda på ett sådant sätt att rörelser i taktäckningen inte hindras. Klammer ska vara utformade på ett sådant sätt att skruv kan användas för infästning. Fästdon För fästdon gäller avsnitt ZSE. Fästdon ska vara resistenta mot korrosion samt atmosfärisk och klimatisk påverkan i bedömd korrosivitetsklass enligt SS-EN ISO och avsedd livslängd enligt SS-EN Fästdon av rostfritt stål ska vara av austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS-EN Alternativt får fästdon av annat material med motsvarande härdighet och egenskaper användas. Egenskaperna ska vara dokumenterade på ett sådant sätt att jämförelse kan ske för olika korrosivitetsklasser enligt SS-EN ISO 9223 respektive korrosionsmotståndsklasser enligt SS-EN Falstätningsmedel Falstätningsmedel ska vara icke genomtorkande samt vattenavvisande och ha god vidhäftning mot plåten. Falstätningsmedel ska behålla sin funktion under förekommande klimatiska påfrestningar under förväntad användningstid samt ha dokumenterade egenskaper för ändamålet. Märkning Plåt ska vara märkt på ett sådant sätt att material och beläggningar kan spåras och identifieras vad gäller innehåll, kulör, kvaliteter och tidpunkt för tillverkning. UTFÖRANDEKRAV Underlag ska vara rent, torrt och fast. Nivåskillnader större än 3 mm ska utjämnas. 145

146 Underlag ska vara fritt från uppstickande föremål som till exempel spik- eller skruvskallar. Fuktkvot i träunderlag ska uppfylla kraven enligt HSD. Klammer ska fästas i betong med betongspik med lågkullrigt huvud, i träunderlag med skruv, i lättbetong med specialskruv samt i metallunderlag med nit eller skruv. Klammer ska i murverk av tegel fästas med skruv i inborrade pluggar. Kontinuerliga fästbleck ska fästas enligt figur AMA JT/1. Skruvning genom plåt ska ske på ett sådant sätt att läckage inte kan uppstå. Vid infästning med skruv ska åtdragning utföras utan att frigång sker. Fria plåtkanter på beslag eller dylikt ska utföras med enkelt omslag som är omvikt till minst 170. Fria kanter på underbeslag, fästbleck eller dylikt ska utföras med ankantning. Avledarhake ska utföras enligt figur AMA JT/2. Figur AMA JT/1. Figur AMA JT/2. Falser Liggande dubbelfals (dubbel hakfals) ska utföras enligt figur AMA JT/3. Liggande enkelfals (enkel hakfals) ska utföras enligt figur AMA JT/4. Stående vinkelfals ska utföras enligt figur AMA JT/5. Skarvar Slusskarv ska utföras enligt figur AMA JT/6. Falsat plåtarbete Falser ska förläggas och utföras på ett sådant sätt att vatten rinner av utan att tränga in i falserna. Omslag som ansluts till fästbleck ska utföras enligt figur AMA JT/7. Snipsning ska utföras enligt figur AMA JT/8 och figur AMA JT/9. 146

147 Lödning av plåt ska utföras som mjuklödning där inte annat anges. Vid lödning av färgbelagd plåt ska färgbeläggning avlägsnas och ytor göras rena. Efter lödning ska skadad beläggning avlägsnas och ytor göras rena. Efter rengöring ska bättringsmålning utföras enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Plåt ska fästas till underlaget med i falserna invikta plåtklammer, stånd- och hakklammer. Tvärfalser ska slås till från båda sidor. Vid sammanfogningar på monteringsplatsen ska falserna slås till mot skena. Knytning av ståndfalser ska utföras före omfalsning. Falstätningsmedel ska appliceras på kontaktytor och därefter sammanfalsas fortlöpande under arbetets gång. Falser ska tätas med falstätningsmedel enligt figur AMA JT/10. Vid taklutning under 1:5 (11,3 grader) och i ränndalar ska falser tätas med falskitt. Överflödigt falstätningsmedel som rinner ut på plåt ska fortlöpande torkas bort under arbetets gång. Figur AMA JT/3. Figur AMA JT/4. 147

148 Figur AMA JT/5. Figur AMA JT/6. 148

149 Figur AMA JT/7. Figur AMA JT/8. 149

150 Figur AMA JT/9. Figur AMA JT/10. Bättring Skador i färgbeläggning, till exempel vid falser, ska bättras. Efter rengöring ska bättringsmålning utföras enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Svetsat plåtarbete Plåtar ska fogas samman genom sömsvetsning. Falser och svetsförband ska förläggas på ett sådant sätt att plåtarnas temperaturrörelser inte hindras. Vid falsmöte ska den mötande falsens skyddsomvikning klippas bort (snipsas) enligt figur AMA JT/11. Efter sömsvetsning ska sammanfogningen tätas genom punktsvetsning enligt figur AMA JT/12. Lödning av plåt ska utföras som mjuklödning. Plåt ska fästas till underlaget med punktsvets till plåtklammer. Plåtar ska fogas samman med punktsvetsar. Punktsvetsar ska ligga ovanför sömsvets. 150

151 Figur AMA JT/11. Figur AMA JT/12. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIG TAKTÄCKNING Byggplatstoleranser Vinkelavvikelse mellan falser på två skivor Skivor ska monteras vinkelrätt i förhållande till en tänkt centrumlinje (utgångslinje) mellan två plåtar. Läge i sida Läge i sida på ståndfalser får avvika L/100, men minst ±8 mm och högst ±30 mm, från vertikal utgångslinje. Mätlängden hänförs till obruten takyta. Skivornas antal kan därvid variera. Buktighet på enskilda band Buktighet mellan ståndfalser på enskilda band får efter läggning uppgå till högst 8 mm vid ett avstånd på 600 mm mellan ståndfalser. Vid band smalare än 400 mm får buktigheten uppgå till högst 4 mm. Krav på största buktighet avser förhållanden vid utförandet. 151

152 KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIG VÄGGBEKLÄDNAD Byggplatstoleranser Vinkelavvikelse mellan falser på två skivor Skivor ska monteras vinkelrätt i förhållande till en tänkt centrumlinje (utgångslinje) mellan två plåtar. Läge i sida Läge i sida på ståndfalser får avvika L/100, men minst ±8 mm och högst ±30 mm, från vertikal utgångslinje. Mätlängden hänförs till obruten väggyta. Skivornas antal kan därvid variera. Buktighet på enskilda band Buktighet mellan ståndfalser på enskilda band får efter täckning uppgå till högst 8 mm vid ett avstånd 600 mm mellan ståndfalser och 4 mm vid ett avstånd mindre än 400 mm mellan ståndfalserna. Krav på största buktighet avser förhållanden vid utförandet. I AMA har av redigeringstekniska skäl krav för utförande av olika typer av täckningar, beklädnader, detaljer eller dylikt redovisats gemensamt för olika plåtmaterial. Allmänna krav för arbeten med respektive material har placerats i kapitlets början. Vid redovisning av ett arbete kombineras det materialspecifika avsnittet med tillämpliga utförandekrav genom sammanskrivning av koderna. Kombinationen av bokstäver anger material och sifferkombinationen till höger om punkten (-.) anger läge, typ och utförande. Exempel 1 JTB.1321 innebär dubbelfalsad skivtäckning av metalliserad stålplåt vid taklutning minst 1:10 (5,7 grader). Exempel 2 JTE.811 innebär halvrunda hängrännor av kopparplåt. Ange krav på målning av plåt med mera på yttertak under LCS.213 och fasader och fasaddetaljer under LCS.211. Tillträdes- och skyddsanordningar på yttertak redovisas i avsnitt NSJ med underliggande koder och rubriker. Information: Handboken Byggnadsplåt, Material utförande, Plåtslageriernas Riksförbund. Uppdateras kontinuerligt. Skyltning Skyltning för säkerhet, drift och underhåll av tak redovisas under YSB.2. Genomföringar Redovisa under aktuell kod och rubrik i samråd med berörd projektör hur genomföringar ska utföras. Exempel på genomföringar är dragning av elkablar, ventilationskanaler eller dylikt. Beakta att det bör vara ett fritt mått på minst 300 mm mellan olika genomföringar, hinder, uppbyggnader eller dylikt på yttertak. Där svängda falser möts vid hinder bör det fria avståndet vara minst 500 mm. MATERIAL- OCH VARUKRAV I AMA anges plåttjocklek för olika utföranden. Tjocklekar har valts med hänsyn till arbetsutförande och erfarenhet. Vid särskilda förutsättningar kan annan plåttjocklek behöva användas. Ange i dessa fall plåttjocklek i samråd med plåttillverkaren eller specialkunnig. 152

153 Fästdon Från förvaltnings- och underhållssynpunkt bör fästdon av austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4 användas. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS-EN Alternativt kan fästdon av annat material med motsvarande härdighet och egenskaper användas. Egenskaperna ska vara dokumenterade på ett sådant sätt att jämförelse kan ske för olika korrosivitetsklasser enligt SS-EN ISO 9223 respektive korrosionsmotståndsklasser enligt SS-EN Vid havsatmosfär, risk för spaltkorrosion, simhallar, djurstallar eller vid höga estetiska krav måste material på fästdon fastställas i samråd med plåttillverkare eller specialkunnig. För vissa miljöer och materialkombinationer måste risken för bimetallkorrosion (galvanisk korrosion) beaktas även vid fästdon av rostfritt stål. Se kommentarer i avsnitt ZSE. I SS-EN finns även rekommendationer för val av rostfria stål i olika miljöer. I den standarden används en annan typ av klassificering av korrosionsklasser än den som framgår av SS-EN ISO Ange material och kvalitet på fästdon om huvud på synliga fästdon ska ha samma kulör som plåten. Falstätningsmedel I ränndalar, vid låga taklutningar eller andra utsatta lägen på ett tak ska tätningsmassa eller fogmassa (falskitt) användas som tätningsmedel i falserna. Ange vilken typ av falstätningsmedel alternativt falskitt som ska användas. Krav på fogmassa anges i förekommande fall under ZSB.11. Märkning Ange om märkbricka ska monteras samt placering för sådan. UTFÖRANDEKRAV Underlaget har stor betydelse för taktäckningar och väggbeklädnader med plan plåt. Kontrollera att underlag ovan hinder utformats på ett sådant sätt att vatten kan rinna förbi. Ange i aktuellt avsnitt uppbyggnad av fall bakom hinder, i ränndalar och dylikt. Alternativt kan hindrets översida snedställas. Redovisa utförande. Skorstensränna kan vid mindre hinder utföras i plåten. Underlag för falsat plåtarbete måste vara tillräckligt stumt och ge fäste för klammer. För underlag av underlagsspont anges under HSD.1331 krav på paneltjocklek. Beträffande underlag av plywood, anges krav under KEB.122. Om mjuka underlag, till exempel mineralull, ska användas måste kompletterande anvisningar lämnas om underlaget omkring hinder eller där falser kommer att slås för hand. Se kommentarer under JT-.1. Taktäckning av plan plåt ska ske på underlag som är täckt med byggpapp oavsett plåtmaterial och typ av underlag. Detta främst som skydd av underlaget under byggtiden. Vid bandtäckning direkt på mineralull används byggpapp normalt endast på de ytor där kompletterande träunderlag monteras. Beträffande underlag vid titanzinkplåt, se även kommentarer i avsnitt JTG. Även väggbeklädnader av plåt ska ske på underlag täckt med byggpapp. Risk för kondensutfällning under plåt bör beaktas. Byggpapp under taktäckning av plan plåt ska fästas med pappspik som täcks med klistrat överlapp. Byggpapp under plåt ska utföras enligt JSC.112 alternativt JSC.114. Kontrollera att handlingarna innehåller uppgifter om hur täckning med byggpapp ska utföras. Vid projektering måste risken för bimetallkorrosion (galvanisk korrosion) beaktas. Vatten som rinner från koppar eller kopparlegeringar över stålplåt 153

154 metalliserad med aluminium-zink (AZ), zink-magnesium (ZM), aluminiumplåt eller titanzinkplåt är starkt korroderande. Det måste även beaktas att vatten som rinner från fasader av cederträ eller med färg med kopparvitriol eller järnvitriol kan ge missfärgningar och angrepp på kopparplåt, titanzinkplåt, aluminiumplåt och stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AZ) eller zinkmagnesium (ZM). Trall eller dylikt av impregnerat virke som läggs på stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AZ) zink-magnesium (ZM), aluminium eller titanzinkplåt kan medföra korrosionsangrepp. i avsnitt JTB till JTG finns föreskrifter om isoleringsåtgärder som behöver vidtas då olika plåtmaterial fogas samman. Lokala nötningsangrepp kan uppstå beroende på att vattendroppar ständigt faller på ett och samma ställe. Detta kan förhindras, till exempel genom inläggning av slitplåtar. Det bör även beaktas att punktvis missfärgning och på sikt genomfrätning kan uppstå på de ställen där vatten avleds från tegel, skiffer, betong ut över kopparplåt. Korrosionsangrepp och missfärgningar kan även uppstå då vatten på motsvarande sätt rinner på ytor täckta med bitumenbaserade tätskikt eller dukar av PVC och ner över kopparplåt, titanzinkplåt, aluminiumplåt eller stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AZ) eller zink-magnesium (ZM). Stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AZ) zink-magnesium (ZM), aluminiumplåt samt titanzinkplåt måste skyddas mot stänk av puts, betong eller liknande. Om inte skyddstäckning utförs uppstår missfärgning och angrepp på plåten. Vid västkusten och i snörika trakter kan särskilda detaljutföranden erfordras, till exempel till skydd mot inblåsning av regn och snö samt för att motverka risk för igenfrysning av avvattningssystem. Enligt AMA ska överlapp vid luftade konstruktioner, till exempel ståndskivor eller hängskivor, vara minst 100 mm. I vissa fall kan ett större överlapp erfordras. Ange om annat mått på täcklister med mera vid luftade anslutningar ska användas. All detaljutformning vid taktäckningar och väggbeklädnader med plåt måste ske med hänsyn till olika materials längdförändringar vid olika temperaturer. Se kommentarer under JT-.1. Ange om avledarhake ska utföras enligt alternativ A eller B i figur AMA JT/2. Ange om spikklammer får användas för infästning av taktäckning. Falsat plåtarbete Falsningsarbeten av färgbelagd plåt vid lägre materialtemperatur än +5 C kan innebära risk för sprickbildning i färgbeläggningen över falsryggar med mera. Olika temperaturkriterier kan gälla beroende på färgbeläggning och arbetsmetod. Skador ska bättras med färg anpassad till färgbeläggning. Bättringsmålning bör ske enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Andra åtgärder kan även vidtas, till exempel intäckning eller uppvärmning. Om sådana krav ställs redovisas dessa, eftersom åtgärderna måste bedömas med hänsyn till plåtmaterial, korrosionsskyddssystem, monteringsmetod med mera. Skador i ytbeläggning på aluminiumplåt bättras normalt inte. Om skadorna är omfattande ska skadade plåtar eller beslag inte bättringsmålas utan istället bytas. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIG TAKTÄCKNING Byggplatstoleranser Figur AMA JV-.2/1 och figur AMA JV-.2/2 visar exempel på vinkelavvikelse respektive läge i sida. Angivelsen i AMA om att buktighet avser enskilda band är kopplad till mätning av buktighet. Mätning ska utföras mellan falser på enskilda band. Detta innebär att det på ett tak kan finnas flera skivor eller band som har en buktighet. 154

155 Vid skivtäckning uppstår sällan buktighet på grund av tvärfalsernas förstyvande inverkan. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIG VÄGGBEKLÄDNAD JTB Byggplatstoleranser Figur AMA JV-.2/1 och figur AMA JV-.2/2 visar exempel på vinkelavvikelse respektive läge i sida. Angivelsen i AMA om att buktighet avser enskilda band är kopplad till mätning av buktighet. Mätning ska utföras mellan falser på enskilda band. Detta innebär att det på en vägg kan finnas flera skivor eller band som har en buktighet. Vid skivtäckning uppstår sällan buktighet på grund av tvärfalsernas förstyvande inverkan. TAKTÄCKNINGAR, VÄGGBEKLÄDNADER, KOMPLETTERINGAR M M AV PLAN METALLISERAD STÅLPLÅT FÖR HUS Kraven gäller även färgbelagd metalliserad stålplåt. MATERIAL- OCH VARUKRAV Klammer, fästdon o d Plåtklammer Plåtklammer ska vara utförda av minst 0,6 mm metalliserad stålplåt med eller utan färgbeläggning, alternativt av minst 0,4 mm plåt av austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS-EN Glidbara (rörelseupptagande) klammer ska vara utförda av minst 0,6 mm metalliserad stålplåt alternativt minst 0,6 mm austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS-EN Gliddel av rostfritt stål ska vara utförd av minst 0,4 mm plåt. Fästbleck Fästbleck ska vara utförda av 0,6 mm metalliserad stålplåt alternativt 0,5 mm austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet eller enligt SS-EN Fästbleck vid färgbelagd plåt ska utföras av färgbelagd plåt. Fästdon för klammer och fästbleck Fästdon ska vara av austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS-EN Alternativt får fästdon av annat material med motsvarande härdighet och egenskaper användas. Egenskaperna ska vara dokumenterade på ett sådant sätt att jämförelse kan ske för olika korrosivitetsklasser enligt SS-EN ISO 9223 respektive korrosionsmotståndsklasser enligt SS-EN Vid underlag av tegel, lättbetong eller dylikt ska specialskruv användas. Stålplåt metalliserad med zink (Z) Plåt ska vara metalliserad och ha en sträckgräns av cirka 180 N/mm 2. Metallisering ska vara utförd i lägst klass Z 350 enligt SS-EN Plåt för falsning ska kunna bockas 180 grader med D=0 och därefter kunna bockas på samma sätt i tvärriktningen utan att grundmaterialet uppvisar synliga sprickor och utan att metallbeläggningen flagnar. Plåt får ha dimensionsavvikelser enligt SS-EN Metalliserad färgbelagd plåt med en färgbeläggning av minst 25 μm och som ska användas för kompletteringar av plan plåt enligt JT-.3, JT-.4, JT-.5 och JT-.8 med underliggande koder och rubriker får vara utförd i lägst klass Z 275 enligt SS-EN

156 Metalliserad färgbelagd plan plåt som ska användas till fotrännor, vinkelrännor, gesimsrännor och ränndalar enligt JT-.3 och JT-.4 med underliggande koder och rubriker ska vara förzinkad i lägst klass Z 350 enligt SS-EN Plåt ska utföras av minst 0,6 mm plåt. Stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AZ) Plåt ska vara avsedd för falsningsändamål ha en sträckgräns av cirka 200 N/mm 2. Metallisering ska vara utförd i lägst klass AZ 185 enligt SS-EN Plåt för falsning ska kunna bockas 180 grader med D=0 och därefter kunna bockas på samma sätt i tvärriktningen utan att grundmaterialet uppvisar synliga sprickor och utan att metallbeläggningen flagnar. Plåt får ha dimensionsavvikelser enligt SS-EN Plåt ska utföras av minst 0,6 mm plåt. Stålplåt metalliserad med zink-aluminium (ZM) Plåt ska vara avsedd för falsningsändamål ha en sträckgräns av cirka 200 N/mm 2. Metallisering ska vara utförd i lägst klass ZM 310 enligt SS-EN Plåt för falsning ska kunna bockas 180 grader med D=0 och därefter kunna bockas på samma sätt i tvärriktningen utan att grundmaterialet uppvisar synliga sprickor och utan att metallbeläggningen flagnar. Metalliserad färgbelagd plåt med en färgbeläggning av minst 25 μm och som ska användas för kompletteringar av plan plåt enligt JT-.3, JT-.4, JT-.5 och JT-.8 med underliggande koder och rubriker får vara utförd i lägst klass ZM 250 enligt SS-EN Metalliserad färgbelagd plan plåt som ska användas till fotrännor, vinkelrännor, gesimsrännor och ränndalar enligt JT-.3 och JT-.4 med underliggande koder och rubriker ska vara förzinkad i lägst klass Z 250 enligt SS-EN Plåt får ha dimensionsavvikelser enligt SS-EN Plåt ska utföras av minst 0,6 mm plåt. Färgbeläggning på metalliserad stålplåt Färgbeläggning ska uppfylla kraven enligt SS-EN för aktuell korrosivitetsklass enligt SS- EN ISO UTFÖRANDEKRAV Bockningsradie vid detaljarbeten med plan plåt som ska infalsas i täckning eller beklädnad ska vara 5 gånger plåttjockleken. Vid övriga detaljarbeten 2 gånger plåttjockleken. Undersidor av färgbelagd metalliserad plåt som efter fastsättning inte är åtkomliga ska vara skyddsbelagda. Fästbleck vid färgbelagd plåt som kommer att få synlig undersida efter monteringen ska monteras på ett sådant sätt att den färgbelagda sidan blir synlig. Stålplåt metalliserad med zink (Z) Undersidor av utvändiga arbeten med icke färgbelagd förzinkad stålplåt som efter fastsättning inte är åtkomlig ska strykas en gång med tunn pigmenterad linolja eller förses med likvärdigt skydd. Om förzinkad stålplåt utan färgbeläggning fogas samman med kopparplåt eller om ståldetaljer, även förzinkade eller på annat sätt korrosionsskyddsbehandlade, ansluts till kopparplåt, ska den gemensamma falsen och övriga anliggningsställen isoleras med förtenning eller förses med likvärdigt skydd. Stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AZ) Bockningsradie vid detaljarbeten av plan plåt som ska infalsas i täckning eller beklädnad ska vara 5 gånger plåttjockleken, vid övriga detaljarbeten 2 gånger plåttjockleken. Om AZ-belagd stålplåt utan färgbeläggning fogas samman med kopparplåt ska den gemensamma falsen och övriga kontaktställen isoleras med täckande strykning med 156

157 asfaltlösning, vilken ska ges tid att torka före sammanfalsningen. Alternativt kan isolering utföras med 0,2 mm plastfilm. AZ-belagd stålplåt utan färgbeläggning med anliggning mot puts, betong eller dylikt ska isoleras med 0,2 mm plastfilm eller förses med likvärdigt skydd mot alkalieangrepp. Blyertsmärken får inte göras på exponerade ytor av AlZn-belagd plåt. Lödning av AZ-belagd stålplåt ska utföras enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Stålplåt metalliserad med zink-magnesium (ZM) Om ZM-belagd stålplåt utan färgbeläggning fogas samman med kopparplåt, ska den gemensamma falsen och övriga kontaktställen isoleras med täckande strykning med asfaltslösning, vilken ska ges tid att torka före sammanfalsningen. Alternativt kan isolering utföras med 0,2 mm plastfilm. ZM-belagd stålplåt utan färgbeläggning med anliggning mot puts, tegel eller dylikt ska isoleras med 0,2 mm plastfilm eller förses med likvärdigt skydd mot alkalieangrepp. Bättring av skador i färgbeläggning Skador i färgbeläggning ska bättras. Bättring ska utföras enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. MATERIAL- OCH VARUKRAV Klammer, fästdon o d Ange material i klammer och fästbleck. Vid vissa typer av underlag kan klammer med andra tjocklekar än de som anges i AMA behöva användas. Redovisa utförande i samråd med klammertillverkaren eller specialkunnig. Fästdon för klammer och fästbleck Dimension på skruv är beroende av klammertyp, underlag samt beräknade laster. Se kommentarer under JT-.1. Ange dimension på skruv. Färgbeläggning på metalliserad stålplåt För korrosionsskydd av stålplåt finns i huvudsak nedanstående system: metallisering metallisering och byggplatsmålning metallisering och industriell färgbeläggning. Val av korrosionsskydd kan ske med ledning av korrosivitetsklasserna enligt SS-EN ISO 9223 och SS-EN ISO Byggplatsmålning av stålplåt kräver noggrann för- och underbehandling för att tillfredsställande vidhäftning ska uppnås. Standardkulörer bör väljas. De är utprovade vad gäller pigment med mera med hänsyn till krav på kulörhärdighet. Dessutom finns från tillverkaren färdigbrutna bättringsfärger i standardkulörer. I miljöer med stor eller mycket stor aggressivitet bör val av plåtmaterial och färgbeläggning ske i samråd med tillverkaren eller specialkunnig. Dessa miljöer motsvarar de mest aggressiva exemplen i korrosivitetsklass C4 och C5-I respektive C5-M enligt SS-EN ISO Ange typ av färgbeläggning och kulör beläggningstjocklek skyddsbeläggning eller skyddsbehandling på plåtens baksida. Som skydd av plåt vid montering kan den industriellt förses med skyddsfolie. Folien ska tas bort fortlöpande när arbetena blir färdigställda. Ange om plåt ska förses med skyddsfolie. 157

158 JTC TAKTÄCKNINGAR, VÄGGBEKLÄDNADER, KOMPLETTERINGAR M M AV PLAN PLÅT AV ROSTFRITT STÅL FÖR HUS MATERIAL- OCH VARUKRAV Plåt av rostfritt stål tillverkad enligt SS-EN Rostfria stål Del 4: tekniska leveransbestämmelser för plåt och band för byggprodukter av korrosionsbeständiga stål, ska vara prestandadeklarerade och CE-märkta. Plåt ska vara av austenitiskt rostfritt stål A4. Detta motsvarar kvalitet eller enligt SS-EN Plåt får ha dimensionsavvikelser enligt SS-EN ISO och SS-EN ISO Plåt för falsade utföranden ska utföras av minst 0,5 mm plåt. Plåt för svetsade utföranden ska utföras av minst 0,4 mm plåt. Lister, beslag och dylikt ska utföras av minst 0,5 mm plåt. Färgbeläggning på rostfri stålplåt Färgbeläggning ska uppfylla kraven enligt SS-EN anpassat till aktuell korrosivitetsklass enligt SS-EN ISO Klammer, fästdon o d Plåtklammer Plåtklammer vid falsat utförande ska vara utförda av minst 0,4 mm austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS-EN Glidbara (rörelseupptagande) klammer vid falsade utföranden ska vara utförda av minst 0,6 mm austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS- EN Gliddel av rostfritt stål ska vara utförd av minst 0,4 mm plåt. Glidbara (rörelseupptagande) klammer vid svetsade utföranden ska vara utförda av minst 0,6 mm austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS-EN Gliddel av rostfritt stål ska vara utförd av minst 0,15 mm plåt. Fästbleck Fästbleck ska vara utförda av 0,5 mm austenitiskt rostfritt stål A4. Detta motsvarar kvalitet eller enligt SS-EN Fästdon för klammer och fästbleck Fästdon ska vara av austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS-EN Alternativt får fästdon av annat material med motsvarande härdighet och egenskaper användas. Egenskaperna ska vara dokumenterade på ett sådant sätt att jämförelse kan ske för olika korrosivitetsklasser enligt SS-EN ISO 9223 respektive korrosionsmotståndsklasser enligt SS-EN Vid underlag av tegel, lättbetong eller dylikt ska specialskruv av rostfritt stål användas. UTFÖRANDEKRAV Bockningsradie vid detaljarbeten med plan plåt som ska infalsas i täckning eller beklädnad ska vara 5 gånger plåttjockleken, vid övriga detaljarbeten 2 gånger plåttjockleken. Svetsade falser ska skyddsomvikas enligt figur AMA JTC/1. 158

159 Figur AMA JTC/1. MATERIAL- OCH VARUKRAV I starkt korrosiv miljö bör en högre plåtkvalitet än de i AMA föreskrivna användas, till exempel austenitiskt rostfritt stål A5. Detta motsvarar kvalitet enligt SS-EN I inlandsklimat motsvarande korrosivitetsklass C3 C4 enligt SS-EN ISO kan austenitiskt rostfritt stål A2 användas. Detta motsvarar kvalitet enligt SS-EN ISO I SS-EN finns även rekommendationer för val av rostfria stål i olika miljöer. I den standarden används en annan typ av klassificering av korrosionsklasser än den som framgår av SS-EN ISO Ange kvalitet på rostfritt stål. Ange ytutförande på plåt. Färgbeläggning på rostfri stålplåt Rostfri stålplåt kan färgbeläggas på motsvarande sätt som metalliserad stålplåt eller aluminiumplåt. För färgbeläggning kan därför texterna under rubriken Färgbeläggning på förzinkad stålplåt i avsnitt JTB användas. Ange typ av färgbeläggning och kulör minsta beläggningstjocklek. Som skydd av plåt vid montering kan den industriellt förses med skyddsfolie. Folien ska tas bort fortlöpande när arbetena är färdigställda. Ange om plåt ska förses med skyddsfolie. Metallbeläggning på rostfri stålplåt Det finns rostfri stålplåt som är förtennad och som används främst vid fasadbeklädnad, men även för taktäckningar. De stålsorter som används i dessa sammanhang är ferritiska till skillnad mot , , och som är austenitiska. En vanlig ferritisk kvalitet är Redovisa krav på material, utförande med mera i samråd med materialtillverkaren eller specialkunnig om förtennad rostfri stålplåt ska användas. Klammer, fästdon o d Ange kvalitet på material i klammer och fästbleck. Dimension på skruv är beroende av klammertyp, underlag samt beräknade laster. Se kommentarer under JT-.1. Ange dimension på skruv. 159

160 JTD TAKTÄCKNINGAR, VÄGGBEKLÄDNADER, KOMPLETTERINGAR M M AV PLAN ALUMINIUMPLÅT FÖR HUS Föreskrifterna gäller även färgbelagd aluminiumplåt. MATERIAL- OCH VARUKRAV Plåt ska vara av aluminium EN AW-3103, EN AW-3105, EN AW-4015 eller annan likvärdig kvalitet enligt SS-EN och ha anpassade och dokumenterade egenskaper för falsning. Plåt för falsning ska ha en brottgräns på N/mm 2 och en brottförlängning på minst 10 procent samt kunna bockas 180 grader med D=0 och därefter kunna bockas på samma sätt i tvärriktningen utan att grundmaterialet uppvisar synliga sprickor. Plan plåt får ha dimensionsavvikelser enligt SS-EN och SS-EN Plåt ska utföras av minst 0,7 mm plåt. Färgbeläggning på aluminiumplåt Färgbeläggning ska uppfylla kraven enligt SS-EN för aktuell korrosivitetsklass enligt SS- EN ISO Klammer, fästdon o d Plåtklammer Plåtklammer ska vara utförda av minst 0,6 mm metalliserad stålplåt alternativt minst 0,4 mm austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS- EN Glidbara (rörelseupptagande) klammer ska vara utförda av minst 0,6 mm austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS-EN Gliddel av rostfritt stål ska vara utförd av minst 0,4 mm plåt. Fästbleck Fästbleck ska vara utförda av minst 0,5 mm austenitiskt rostfritt stål A4. Detta motsvarar kvalitet eller enligt SS-EN , alternativt minst 0,6 mm metalliserad färgbelagd stålplåt eller minst 0,8 mm färgbelagd aluminiumplåt där färgbelagd aluminiumplåt ska användas. Fästdon för klammer och fästbleck Fästdon ska vara av austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS-EN Alternativt får fästdon av annat material med motsvarande härdighet och egenskaper användas. Egenskaperna ska vara dokumenterade på ett sådant sätt att jämförelse kan ske för olika korrosivitetsklasser enligt SS-EN ISO 9223 respektive korrosionsmotståndsklasser enligt SS-EN Vid underlag av tegel, lättbetong eller dylikt ska specialskruv av rostfritt stål användas. UTFÖRANDEKRAV Bockningsradie vid detaljarbeten av plan plåt som ska infalsas i täckning eller beklädnad ska vara 5 gånger plåttjockleken. Vid övriga detaljarbeten 2 gånger plåttjockleken. Vid band med inte färgbelagd plåt ska plåtens utsida på rullen vändas mot underlaget. Fästbleck vid färgbelagd plåt som kommer att få synlig undersida efter monteringen ska monteras på ett sådant sätt att den färgbelagda sidan blir synlig. Om aluminiumplåt utan färgbeläggning fogas samman med kopparplåt ska den gemensamma falsen isoleras med förtenning eller med täckande strykning med asfaltlösning, vilken ska ges tid att torka före sammanfalsningen. Isolering av listbeslag och dylikt med asfaltlösning får endast utföras då strykning och torkning kan ske före fastsättning. Plåt med anliggning mot puts, betong, tegel eller dylikt ska isoleras med 0,2 mm plastfilm eller förses med likvärdigt skydd mot alkalieangrepp. 160

161 MATERIAL- OCH VARUKRAV I AMA föreskrivs att aluminiumplåt ska vara minst 0,7 mm. I vissa sammanhang kan det finnas skäl att välja en tjockare plåt. Till exempel används 1,0 mm tjock plåt till fönsterbleck. Ange kvalitet på plåt samt om annan tjocklek än den som anges i AMA ska användas. JTE Färgbeläggning på aluminiumplåt Val av industriell färgbeläggning på aluminiumplåt bör ske med hänsyn till vilka krav som ställs på materialets livslängd från utseendemässiga och tekniska synpunkter. För aluminiumplåt i korrosivitetsklasserna C2 och C3 enligt SS-EN ISO erfordras oftast inte någon färgbeläggning som korrosionsskydd från funktions- och säkerhetssynpunkt. Samråd med plåttillverkaren eller specialkunnig vid tveksamhet. Korrosionsskydd bör utföras i följande fall vid kontaktytor i havsatmosfär eller annan kloridhaltig miljö vid risk för bimetallkorrosion (galvanisk korrosion). Beakta att enbart korrosionsskydd i form av beläggning eller dylikt inte i alla miljöer och materialkombinationer är tillräckligt skydd mot bimetallkorrosion. Beträffande val av färgbeläggningar, se kommentarer i avsnitt JTB. Ange typ av färgbeläggning och kulör minsta beläggningstjocklek skyddsbeläggning eller skyddsbehandling på plåtens baksida. Som skydd av plåt vid montering kan den industriellt förses med skyddsfolie. Folien ska tas bort fortlöpande när arbetena är färdigställda. Ange om plåt ska förses med skyddsfolie. Klammer, fästdon o d Ange material i klammer och fästbleck. Vid vissa typer av underlag kan klammer med annan tjocklek än den som anges i AMA behöva användas. Redovisa utförande i samråd med klammertillverkaren. Dimension på skruv är beroende av klammertyp, underlag och beräknade laster. Se kommentarer under JT-.1. Ange dimension på skruv. TAKTÄCKNINGAR, VÄGGBEKLÄDNADER, KOMPLETTERINGAR M M AV PLAN KOPPARPLÅT FÖR HUS MATERIAL- OCH VARUKRAV Plåt ska vara av koppar EN Cu-DHP enligt SS-EN Glödgad plåt ska ha en brottgräns på N/mm 2 men med en hårdhet av högst HV 55. Halvhård plåt ska ha en brottgräns på N/mm 2 och en hårdhet av HV Vid plåt i skivformat får kortsidornas avvikelse från rät vinkel vara högst 0,3 mm per 100 mm. Långsidorna ska vara parallella med en största avvikelse av 1,5 mm per mm. Plåt i bandformat ska ha parallella långsidor med en största avvikelse av 2,0 mm per mm. Plåt ska utföras av minst 0,6 mm glödgad plåt. I ränndalar eller motsvarande ska plåt utföras av minst 0,7 mm glödgad plåt. Bandtäckningar av kopparplåt ska utföras av minst 0,6 mm halvhård plåt. Lister, beslag, fästbleck och dylikt ska utföras av minst 0,7 mm halvhård plåt. 161

162 Klammer, fästdon o d JTG Plåtklammer Plåtklammer ska vara utförda av minst 0,7 mm koppar EN Cu-DHP enligt SS-EN 1172, alternativt av 0,5 mm austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS-EN Klammer av koppar ska ha dubbelvikt fot. Glidbara (rörelseupptagande) klammer ska vara utförda av 0,5 mm austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS-EN Gliddel av rostfritt stål ska vara utförd av minst 0,4 mm plåt. Fästbleck Fästbleck ska vara utförda av samma material och tjocklek som plåtklammer. Fästbleck av koppar ska vara utförda av halvhård plåt. Fästdon för klammer och fästbleck Fästdon ska vara av austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS-EN Alternativt får fästdon av annat material med motsvarande härdighet och egenskaper användas. Egenskaperna ska vara dokumenterade på ett sådant sätt att jämförelse kan ske för olika korrosivitetsklasser enligt SS-EN ISO 9223 respektive korrosionsmotståndsklasser enligt SS-EN Spik ska vid träunderlag vara minst 35 3,0 mm kamspik av koppar alternativt 30 3,0 mm rostfritt stål. UTFÖRANDEKRAV Bockningsradie vid detaljarbeten med plan plåt som ska infalsas i täckning eller beklädnad ska vara 5 gånger plåttjockleken, vid övriga detaljarbeten 2 gånger plåttjockleken. Om kopparplåt fogas samman med icke färgbelagd metalliserad plåt eller aluminiumplåt eller titanzinkplåt ska den gemensamma falsen isoleras enligt föreskrifterna i avsnitt JTB, JTD respektive JTG. MATERIAL- OCH VARUKRAV Ange om kopparplåt ska vara patinerad eller oxiderad för senare patinering. Klammer, fästdon o d Ange material i klammer och spik. Dimension på skruv är beroende av klammertyp, underlag samt beräknade laster. Se kommentarer under JT-.1. Ange dimension på skruv. I AMA redovisas endast fästdon för infästning i träunderlag. Ange fästdon för infästning i andra material. TAKTÄCKNINGAR, VÄGGBEKLÄDNADER, KOMPLETTERINGAR M M AV PLAN TITANZINKPLÅT FÖR HUS MATERIAL- OCH VARUKRAV Titanzinkplåt ska vara av zinklegering enligt SS-EN 988 och med en draghållfasthet av minst 150 N/mm 2. Plåt ska vara falsbar i alla valsriktningar. Plåt för taktäckningar ska utföras av minst 0,7 mm plåt. Beklädnader, lister, beslag, fästbleck och dylikt ska utföras av minst 0,8 mm plåt. 162

163 Klammer, fästdon o d Plåtklammer Plåtklammer ska vara utförda av minst 0,6 mm titanzinkplåt, alternativt minst 0,5 mm austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS- EN Glidbara (rörelseupptagande) klammer ska vara utförda av minst 0,6 mm austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS-EN Gliddel av rostfritt stål ska vara utförd med minst 0,4 mm plåt. Fästbleck Fästbleck ska vara utförda av minst 0,5 mm austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS-EN , alternativt 0,7 mm eller 0,8 mm titanzinkplåt. Fästdon för klammer och fästbleck Fästdon ska vara av austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS-EN Alternativt får fästdon av annat material med motsvarande härdighet och egenskaper användas. Egenskaperna ska vara dokumenterade på ett sådant sätt att jämförelse kan ske för olika korrosivitetsklasser enligt SS-EN ISO 9223 respektive korrosionsmotståndsklasser enligt SS-EN Spik ska vid träunderlag vara minst 35 3,0 mm förzinkad kamspik Zn 30, alternativt 30 3,0 mm rostfritt stål. UTFÖRANDEKRAV Material ska vid bearbetning ha en temperatur av minst 10 C. Vid lägre materialtemperatur ska förvärmning utföras. Alla urklipp ska avslutas med radie. Vid språng eller dylikt ska ståndfalser alltid utföras med knytning och rörelsemån enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Lödning av titanzinkplåt ska utföras enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Bockningsradie vid detaljarbeten med plan plåt som ska infalsas i täckning eller beklädnad ska vara 5 gånger plåttjockleken. Vid övriga detaljarbeten 2 gånger plåttjockleken. Vid taktäckningar och väggbeklädnader ska titanzinkplåtens markerade undersida, om sådan markering finns, vändas mot underlaget. MATERIAL- OCH VARUKRAV Ange tjocklek och kvalitet på plåt. Klammer, fästdon o d Ange material i klammer. Ange material i fästbleck, skruv och spik. Ange tjocklek på fästbleck av titanzinkplåt. Dimension på skruv är beroende av klammertyp, underlag samt beräknade laster. Se kommentarer under JT-.1. Ange dimension på skruv. Redovisa hur klammer ska fästas vid andra underlag än trä. Vid titanzinkplåt på luftande distansmaterial används andra typer av klammer än de som används vid taktäckning direkt på underlagsspont med byggpapp. Redovisa utförande. Färgbeläggning på titanzinkplåt Val av industriell färgbeläggning på aluminiumplåt bör ske med hänsyn till vilka krav som ställs på materialets livslängd från utseendemässiga och tekniska synpunkter. 163

164 Samråd med plåttillverkaren eller specialkunnig vid val av färgbeläggning. Som skydd av plåt vid montering kan den industriellt förses med skyddsfolie. Folien ska tas bort fortlöpande när arbetena är färdigställda. Ange om plåt ska förses med skyddsfolie. JTH JTZ JT-.1 UTFÖRANDEKRAV Titanzinkplåt ska lagras luftat och torrt, annars kan vitrost (vitblemma) uppstå. Vid taklutning under 1:5 (11,3 grader) ska titanzinkplåt läggas på ett underlag som är kompletterat med ett luftande distansmaterial. Titanzinkplåt får inte läggas direkt på till exempel mineralullsisolering utan luftande distansmaterial. Beakta att även krön eller dylikt ska förses med luftande distansmaterial om lutning på krön understiger 1:5 (11,3 grader). Redovisa utförande i anslutning till krav på underlag hur luftande distansmaterial ska avslutas i språng och vid hinder i samråd med plåttillverkaren då titanzinkplåt ska läggas direkt på glespanel. Om titanzinkplåt fogas samman med kopparplåt kan den gemensamma falsen och övriga anliggningsställen behöva isoleras. Redovisa utförande. Ange om fria plåtkanter på titanzinkplåt inte behöver utföras med omslag. TAKTÄCKNINGAR, VÄGGBEKLÄDNADER, KOMPLETTERINGAR M M AV PLAN TITANPLÅT FÖR HUS Redovisa krav på material, utförande med mera i samråd med materialtillverkaren eller specialkunnig om titanplåt ska användas. TAKTÄCKNINGAR, VÄGGBEKLÄDNADER, KOMPLETTERINGAR M M AV PLAN PLÅT AV ÖVRIGA METALLER FÖR HUS Under denna rubrik kan till exempel utförande med cortenplåt redovisas. Redovisa krav på material, utförande med mera i samråd med materialtillverkaren eller specialkunnig om cortenplåt ska användas. Beakta att rostvatten från fasader med cortenplåt inte får ledas direkt ner i dagvatten. Rinningar från cortenplåt kan ge skador på glas. Taktäckningar och väggbeklädnader av plan plåt Vid tak utan fot- eller gesimsränna ska enkelfalsad skivtäckning anslutas till språngbleck enligt figur AMA JT-.1/1 eller till annan nedanförliggande plåtyta eller skyddsbeslag enligt figur AMA JT-.1/2. Byggpapp under språngbleck ska dras upp minst 150 mm ovanför språngblecket. Vid dubbelfalsad skivtäckning och bandtäckning ska täckning anslutas till språngbleck, skyddsbeslag eller motsvarande enligt figur AMA JT-.1/3 alternativt figur AMA JT-.1/4 på ett sådant sätt att temperaturrörelser hos taktäckning inte hindras. Taktäckning ska i språng, med rörelsemån, över hängränna anslutas till språngbleck enligt figur AMA JT-.1/5. Vid utskjutande delar på tak ska avledare utföras i taktäckning på ett sådant sätt att vatten leds ner i hängränna eller ränndal. Alla lister eller beslag som ska avslutas över ståndskiva eller annan öppning för luftning ska ha en sådan bredd att överlappet är minst 100 mm. Vid dubbelfalsad taktäckning med lutning under 1:3 (18,4 grader) ska ståndfalser ska knytas i språng. Ståndfalser vid enkelfalsad täckning samt vid täckning med titanzinkplåt får inte fällas i språng. Vid språng ska ståndfalser på täckning med titanzinkplåt avslutas med knytning och inte helt tillklämt språng enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Ståndfalser som avslutas i språng ska knytas eller fällas på ett sådant sätt att temperaturrörelser hos taktäckning inte hindras. 164

165 Falser ska förläggas på ett sådant sätt att falsmöten i nock undviks. Dubbla inypningsfalser ska omfalsas steg för steg i liggande ställning enligt figur AMA JT-.27/1. De får inte omfalsas i stående ställning och därefter slås omkull. Tvärskarvar i språngbleck får utföras som överlappsskarvar. Överlapp ska vara minst 60 mm. Skarv på fästbleck ska förskjutas minst 300 mm i förhållande till skarv på till exempel hängskiva, skyddsbeslag, list eller dylikt. Fästbleck som kommer att bli synliga ska vändas på ett sådant sätt att undersida/baksida får samma kulör som taktäckning. Falser i lutningsriktning ska utföras som ståndfalser enligt figur AMA JT-.1/6 eller figur AMA JT-.1/7. Falser ska förläggas på ett sådant sätt att temperaturrörelser hos taktäckning inte hindras. Vid upptagning av falser ska upptagningsvinkel vara lika stor som motsvarande vinkel vid färdig fals enligt figur AMA JT-.1/6 och figur AMA JT-.1/7. Upptagning av ståndfalser vid tvärfalser ska utföras utan att blåsor och veck uppstår. Mot tillstötande ytor av puts eller dylikt ska vattenavledare enligt figur AMA JT-.1/8 utföras. Vattenavledare ska dras ned 5 mm under droppkanten och ha en längd på minst 80 mm förbi gavel på hängränna. Gavel på hängränna enligt figur AMA JT-.8 ska avslutas cirka 15 mm från gavelbeslag. Figur AMA JT-.1/1. Utförande vid enkelfalsad skivtäckning. Figur AMA JT-.1/2. Utförande vid enkelfalsad skivtäckning. 165

166 Figur AMA JT-.1/3. Utförande vid bandtäckning eller dubbelfalsad skivtäckning. Figur AMA JT-.1/4. Utförande vid bandtäckning eller dubbelfalsad skivtäckning. Figur AMA JT-.1/5. 166

167 Figur AMA JT-.1/6. Figur AMA JT-.1/7. Figur AMA JT-.1/8. Plåt i skivformat Tvärfalser ska utföras som hakfalser. Vid falsning ska tvärfalser förskjutas minst 50 mm. Falser ska förläggas på ett sådant sätt att ett symmetriskt mönster erhålls. I alla falser i lutningsriktningen ska klammer monteras enligt infästningsplan, men med ett största avstånd av 600 mm. 167

168 Metalliserad stålplåt Plåt får ha format högst mm. Plåt vid kringtäckning av hinder och i anslutning till detaljer får utföras med plåt av större format, men med ett största falsavstånd av mm. Rostfri stålplåt Plåt får ha format högst mm. Plåt vid kringtäckning av hinder och i anslutning till detaljer får utföras med plåt av större format, men med ett största falsavstånd av mm. Aluminiumplåt Plåt får ha format högst mm. Plåt vid kringtäckning av hinder och i anslutning till detaljer får utföras med plåt av större format, men med ett största falsavstånd av mm. Kopparplåt Plåt får ha format högst mm. Plåt vid kringtäckning av hinder och i anslutning till detaljer får utföras med plåt av större format, men med ett största falsavstånd av mm. Titanzinkplåt Plåt får ha format högst mm. Plåt vid kringtäckning av hinder och i anslutning till detaljer får utföras med plåt av större format, men med ett största falsavstånd av mm. Plåt i bandformat Band får vid metalliserad stålplåt ha en bredd av högst 670 mm, vid aluminiumplåt högst 650 mm och vid övriga plåtmaterial högst 610 mm. Vid anslutning av taktäckning till hinder, högre väggar, taksprång, ränndalar och dylikt ska temperaturrörelser i plåt beaktas, se figur AMA JT-.1/9. Anslutningsfalser (tvärfalser) vid hinder där anslutning ska ske med rörelsemån ska inte klamras. Figur AMA JT-.1/9. Rörelsemån vid hinder. Rörelsefogar ska avslutas på ett sådant sätt att deras rörelseupptagande funktion inte hindras. Klammer ska göras dels fasta dels glidbara (rörelseupptagande). Fasta klammer ska användas inom den fasta zonen för att låsa bandens rörelser vid rörelsecentrum. Fasta klammer samt glidbara (rörelseupptagande) klammer ska monteras enligt infästningsplan men med ett största avstånd av 600 mm. Glidbara (rörelseupptagande) klammer ska lägesbestämmas före montering. 168

169 Rörelsefogar förlagda vinkelrätt mot bandriktning ska utföras enligt figur AMA JT-.1/10 eller figur AMA JT-.1/11. Figur AMA JT-.1/10. Figur AMA JT-.1/11. Metalliserad stålplåt Band får utföras med en bandlängd av högst 15 m räknat från rörelsecentrum (fast zon). Rostfri stålplåt Band får utföras med en bandlängd av högst 10 m räknat från rörelsecentrum (fast zon). Aluminiumplåt Band får utföras med en bandlängd av högst 10 m räknat från rörelsecentrum (fast zon). Kopparplåt Band får utföras med en bandlängd av högst 10 m räknat från rörelsecentrum (fast zon). Titanzinkplåt Band får utföras med en total bandlängd enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Plåt bör av korrosionsskäl och arbetstekniska skäl inte läggas direkt på betong eller autoklaverad lättbetong. Dessa underlag måste därför täckas med byggpapp som underlag för taktäckning med plåt. 169

170 Som alternativ till fällda falser i språng kan ståndfalser vid dubbelfalsade taktäckningar med en lutning över 1:3 (18,3 grader) även knytas. Vid knytning är det viktigt att utförandet blir sådant att vatten inte kan sugas upp kapillärt i knytningen. Figur RA JT-.1/1 visar två exempel på hur knytning kan utföras. Den ena knytningen är rak och den andra halvrund. Redovisa utförande. Ståndfalser vid enkelfalsad täckning samt vid täckning med titanzinkplåt får inte fällas i språng. Ange om falser ska knytas eller fällas i språng vid en taklutning som överstiger 1:3 (18,3 grader). Figur RA JT-.1/1. Exempel på knytning. Plåt i skivformat För infästning av taktäckningar och väggbeklädnader gäller att fästdon och klammer ska dimensioneras för normerade laster enligt SS-EN , SS- EN och SS-EN Uppgifter på utdragslaster för olika fästdon och underlag kan erhållas från fästdonstillverkaren eller plåttillverkaren. Klammeravstånd i till exempel för vind utsatta lägen eller randzoner på tak bör vara mindre än de som kan användas för taktäckningar eller väggbeklädnader i övrigt. För att undvika utmattningsskador vid randzoner och andra utsatta lägen på högre byggnader kan det också vara nödvändigt att minska bredden på skivorna till 300 mm. Redovisa på infästningsplan klammertyp, material och dimensioner typ och dimension på fästdon centrumavstånd mellan klammer om smalare skivor ska användas i vissa lägen. Infästningsplan redovisas under YSK.21 alternativt på ritning. Enligt AMA ska tvärfalser förskjutas minst 50 mm. Falser ska också förläggas på ett sådant sätt att ett symmetriskt mönster erhålls. Ange om annan falsförskjutning än den som anges i AMA ska användas vid täckning med plåt i skivformat. I vissa fall kan större plåtar än de som anges i AMA behöva användas, till exempel vid renoveringar av äldre täckningar där större plåtformat har använts. Med hänsyn till de temperaturrörelser som kan uppstå är det viktigt att plåtformat och utförande i sådana fall utformas i samråd med specialkunnig. Plåt i bandformat Anslutning av bandtäckning mot angränsande byggnadsdelar samt avslutning i språng mot ränndalar eller dylikt måste ske med beaktande av temperaturrörelser hos plåt. Vid hinder, till exempel skorstenar, huvar, takluckor och takfönster, måste banden anslutas med rörelsemån. Se princip figur AMA JT-.1/9. Av figur RA JT-.1/2 och figur RA JT-.1/3 framgår att rörelser hos band förutsätts utgå från rörelsecentrum (fast zon). Rörelsecentrum ska redovisas på infästningsplan och bandlängder anges i förhållande till rörelsecentrum. Rörelsecentrum kan placeras vid takfot, mitt på taket eller vid nock. Vid branta tak bör rörelsecentrum placeras nära nock eller i nock, se figur RA JT-.1/4. 170

171 Vid rörelsecentrum förutsätts band bli låsta huvudsakligen genom fasta klammer tillsammans med hinder eller genomgående infästningar. Figur RA JT-.1/2. Figur RA JT-.1/3. 171

172 Figur RA JT-.1/4. Om låsning av band sker vid mer än en punkt i bandens längdriktning måste en rörelsefog placeras mellan dessa punkter. Detsamma gäller om bandlängderna blir längre än vad som anges i AMA. AMA anger utförande av rörelsefogar enligt figur AMA JT-.1/10 eller figur AMA JT-.1/11: Figur AMA JT-.1/11 kan väljas vid taklutning som innebär att ovansidan på rörelsefogen kommer att få en lutning som är minst 1:16 (3,6 grader). Vid branta tak kan uppbyggnadens längd minskas, men bandens rörelser får inte hindras vid övergång mellan takyta och uppbyggnad. Vid lägre taklutning utförs rörelsefog enligt figur AMA JT-.1/10. Om andra rörelsefogar än de som redovisas i AMA ska användas bör dessa utformas i samråd med plåttillverkaren eller specialkunnig. Låsning av band kan till exempel ske vid genomgående infästningar av gångbryggor, nockräcken, takstegar, snörasskydd, takfotsräcken samt genomföringar av olika slag. Infästningar för taksäkerhetssystem finns som medger rörelser hos taktäckningen. Fria ändar och avslutningar måste utformas och utföras på ett sådant sätt att rörelser i plåt inte hindras. Detta kan ske med rörelsemån i språng och mot hinder eller i nock som förhöjd ståndfals. Rörelsemån ska bestämmas med hänsyn till bandlängd, men rörelsemån vid de bandlängder som anges i AMA bör inte understiga 15 mm. Längdutvidgningskoefficient för olika plåtmaterial framgår av tabell RA JT-.1/1. 172

173 Tabell RA JT-.1/1. Termisk längdutvidgningskoefficient för olika plåtmaterial De värden som anges i tabell RA JT-.1/1 gäller inom ett temperaturintervall på cirka 100 C, från C till C. Som tumregel brukar anges att stål rör sig cirka 1 mm/m och rostfritt stål, koppar, aluminium och titanzink cirka 2 mm/m under de förhållanden som kan uppträda på ett tak. Den fasta zonens längd måste fastställas med hänsyn till total längd på band. Den fasta zonen bör vara ¼ av bandlängden men aldrig mer än 3 m. Den fasta zonen ska vara minst 1 m. Ange längd på fast zon. För infästning av taktäckningar och väggbeklädnader ska fästdon och klammer dimensioneras för normerade laster och påkänningar enligt SS-EN , SS-EN och SS-EN Uppgifter på utdragslaster för olika fästdon och underlag kan erhållas från fästdons- eller plåttillverkaren. Beakta att klammeravstånd i till exempel för vind utsatta lägen eller randzoner på tak bör vara mindre än de som kan användas för taktäckningar eller väggbeklädnader i övrigt. För att undvika utmattningsskador vid randzoner och andra utsatta lägen på högre byggnader kan det också vara nödvändigt att minska bredd på band till 300 mm. I vindutsatta lägen kan även buller uppstå i underliggande utrymmen om en bandtäckning vid vind rör sig upp och ned från underlaget. En strukturmatta under en bandtäckning kan även minska risken för buller. AMA föreskriver att band vid metalliserad plåt får ha en bredd av högst 670 mm, vid aluminiumplåt 650 mm och vid övriga plåtmaterial högst 610 mm. Detta gäller oavsett om det är en taktäckning eller en väggbeklädnad. Av såväl estetiska som tekniska skäl kan det i vissa fall finnas skäl att välja smalare band. Smalare band kan ge en slätare yta och även ge ett estetiskt intryck som passar bättre på till exempel en fasad med hänsyn till fönsterplacering med mera. Smalare band på ett tak ger även möjligheter till bättre infästning. Det är i princip möjligt att få vilken bandbredd som helst men i första hand bör de standardbredder som tillverkarna tillhandahåller väljas. Smalare band innebär ett merarbete med hänsyn till att det blir fler falser och infästningar. De maskiner som används för falsupptagning kan ändras till vald bredd. Ange om annan bandbredd än den som anges i AMA ska användas vid taktäckningar eller väggbeklädnader. Redovisa på infästningsplan rörelsecentrum (fast zon), placering och längd bandlängd bandbredd om andra än de som anges i AMA ska användas rörelsemån vid hinder, avslutningar och anslutningar eventuella rörelsefogar, placering och utförande klammertyp, material och dimensioner typ och dimension på fästdon centrumavstånd mellan klammer. 173

174 Infästningsplan redovisas under YSK.21 alternativt på ritning. Plåt i bandformat på mineralullsisolering I AMA anges endast utförande av taktäckning vid träunderlag täckt med byggpapp eller liknande. Vid taktäckning på isolering måste särskilda klammer användas. Dessa utformas olika beroende på underlag, tjocklek på isolering och om isolering ska läggas i ett eller flera skikt eller med förskjutna skarvar. Sättet att beakta plåtarnas rörelsebehov varierar. Specialklammer integrerad med teleskopisk hylsa i kombination med fästdon för olika underlag används ofta. Vid vissa profiltyper, centrumavstånd med mera kan behov finnas att komplettera infästningen med en fästplåt mellan profiltopparna där klammer kan fästas. Fasta klammer ska liksom glidbara (rörelseupptagande) klammer dimensioneras för aktuella laster. Se även kommentarer under rubriken Plåt i bandformat. Redovisa på infästningsplan rörelsecentrum (fast zon), placering och längd bandlängd bandbredd om andra än de som anges i AMA ska användas rörelsemån vid hinder, avslutningar och anslutningar eventuella rörelsefogar, placering och utförande typ och dimension på fästdon centrumavstånd mellan klammer i samråd med specialkunnig eller plåttillverkaren. Infästningsplan redovisas under YSK.21 alternativt på ritning. Vid bandtäckning på isolering ska denna ha en densitet som ger tillräckligt stumt underlag för falsningsarbete. Isolering bör läggas i två skikt eller flera skikt med ett mellanliggande fuktskyddsskikt av plastfilm. Placering samt krav på plastfilm redovisas under JSF.55. Som tryckfördelande övre skiva används i regel en mineralfiberskiva. Krav på isolervara redovisas i avsnitt IB. Vid hinder, anslutningar, genomföringar, nockar, ränndalar och dylikt, där falsning inte kan utföras med maskin, är enbart mineralull inte tillräckligt stumt underlag. I viss utsträckning kan plattstål användas som tillfälligt underlag, men vid vissa detaljer, till exempel kringtäckningar, måste permanent underlag utföras med slitsade stålreglar, profilerad plåt, träreglar, plywood eller dylikt. Krav på och omfattning av kompletterande underlag anges i aktuellt avsnitt. Ange om reglar av trä ska vara impregnerade respektive kvalitet på plywood. Redovisa omfattning på tak- eller infästningsplan. Beakta risk för kondens som kan skada trä i inbyggda konstruktioner. Trä som kompletterande underlag måste täckas med byggpapp. Solpaneler Om solpaneler ska monteras på tak med plan plåt ska infästningen dimensioneras för normerade laster avseende vindlast enligt SS-EN snölast enligt SS-EN termisk påverkan enligt SS-EN Underliggande konstruktion ska dimensioneras till det monteringssystem som ska användas avseende täthet, hållfasthet och härdighet. Dessa egenskaper ska vara baserade på utförda provningar. 174

175 Infästningsplan med följande uppgifter bör upprättas infästningstyp med monteringsanvisning baserat på det underlag där infästning ska ske placering av infästningspunkter eventuella kompletteringar av befintligt tak baserat på tillkommande laster. JT-.11 Taktäckningar av plan plåt med lutning mindre än 1:10 (5,7 ) JT-.111 JT Redovisa taklutning, avvattning med mera på takplan. Endast sömsvetsad rostfri stålplåt bör användas vid tak som lutar mindre än 1:10 (5,7 grader). Svetsade taktäckningar av plan plåt Svetsade bandtäckningar av plan plåt Täckning ska utföras med rostfri stålplåt. Ståndfalser ska utföras enligt figur AMA JTC/1. Anslutning av taktäckning till språngbleck ska utföras enligt figur AMA JT-.1/1. Rörelsefog med en längd över 6 m ska utföras enligt figur AMA JT-.1112/1 och avdelas med svängda falser enligt JT Figur AMA JT-.1112/1. Rörelsefog enligt figur AMA JT-.1112/2 ska anslutas mot uppbyggd rörelsefog enligt figur AMA JT-.1112/1 med svängd fals enligt JT Rörelsefog i nock ska utföras enligt figur AMA JT-.1112/1 alternativt figur AMA JT-.1112/2. 175

176 Figur AMA JT-.1112/2. Ange hur täckning ska avslutas i språng till taklist, skyddsbeslag eller dylikt. Beakta behov av rörelsemån i språng. Utförande enligt figur AMA JT-.1/5 kan användas. Rörelsemån fastställs med ledning av bandlängd. Ange typ av rörelsefog. Rörelsefog enligt figur AMA JT-.1112/2 kan endast ta upp rörelser vinkelrätt mot fogen. Rörelsefog enligt figur AMA JT-.1112/1 kan ta upp rörelser i två riktningar. Redovisa utförande. Ange hur rörelsefog ska avslutas i språng. Ange höjd samt rörelsemån enligt figur AMA JT-.1112/2. Höjden H i mm kan dimensioneras enligt följande formel: H = 3 A, men minst 50 mm. Där A är lika med rörelsemån i mm. JT-.13 Taktäckningar av plan plåt med lutning minst 1:10 (5,7 ) JT-.131 JT Falsade tak ska inte utsättas för vattentryck från kvarstående vatten. Detta innebär att tak ska utformas på ett sådant sätt att det inte finns risk för vattensamlingar på taket. Vid krav på trycktäta skarvar/falser ska svetsade taktäckningar användas. 1:10 (5,7 grader) är den minsta taklutning som bör användas vid falsad plåt. Vid taklutning större än 1:3 (18,4 grader) kan enkelfals användas vid skivtäckning med metalliserad stålplåt. Bandtäckningar dubbelfalsas alltid, bland annat av arbetstekniska skäl men även med hänsyn till möjligheterna att få god infästning till underlaget. Aluminiumplåt och kopparplåt dubbelfalsas alltid oavsett taklutning. Titanzinkplåt dubbelfalsas normalt. Andra utföranden bör redovisas i samråd med plåttillverkaren. Det är endast rostfri stålplåt som svetsas. Sömsvetsade taktäckningar utförs med skyddsomvikning. Svetsade taktäckningar av plan plåt Svetsade bandtäckningar av plan plåt Täckning ska utföras med rostfri stålplåt enligt JT Se kommentarer under JT JT-.132 Dubbelfalsade taktäckningar av plan plåt Ståndfalser ska utföras enligt figur AMA JT-.1/7. Nockfals ska dubbelfalsas. Uppknäckning av ståndfals mot nockfals ska vara rund och utan skarpa veck. 176

177 JT Dubbelfalsade skivtäckningar av plan plåt Nockfals ska utföras med höjd och rörelsemån anpassade till täckningens rörelsebehov i nock. Täckning ska anslutas till språngbleck eller dylikt vid takfot med sådan rörelsemån att skivorna griper om språnget även vid största längdökning hos täckning. Se kommentarer under JT-.1 beträffande knytning av falser i språng. Dubbelfalsad skivtäckning med en längd som överstiger 10 m ska från infästnings- och rörelsesynpunkt jämställas med en bandtäckning. Se kommentarer under JT-.1. Redovisa utförande. JT Dubbelfalsade bandtäckningar av plan plåt Nockfals ska utföras som förhöjd ståndfals med höjd och rörelsemån anpassad till täckningens rörelsebehov i nock. Täckning ska anslutas till rörelsefog med enkel språngfals enligt figur AMA JT-.1/10, alternativt figur AMA JT-.1/11 och till språngbleck eller dylikt vid takfot enligt figur AMA JT-.1/5. Täckning ska anslutas med sådan rörelsemån att banden griper om språnget även vid största längdökning hos täckning. Beträffande bandtäckning, se även kommentarer under rubriken Plåt i bandformat under JT-.1. Ange utförande. Ange om taktäckningar med metalliserad stålplåt vid en taklutning som överstiger 1:2 (26,5 grader) får utföras med enkelfals till hinder, kringtäckningar eller dylikt. Beträffande knytning av falser i språng, se kommentarer under JT-.1. Ange höjd och basavstånd på nockfals. Se kommentarer under JT Om fast zon förläggs till nock erfordras inte förhöjd nockfals, men nockfals bör göras cirka mm hög och med ett basavstånd av minst 10 mm. Ange utförande. Vid taklutning under 1:5 (11,3 grader) ska titanzinkplåt läggas på ett underlag som är kompletterat med ett luftande distansmaterial. Se kommentarer under JTG. JT-.14 Taktäckningar av plan plåt med lutning minst 1:3 (18,4 ) JT-.141 JT JT-.143 JT Svetsade taktäckningar av plan plåt Svetsade bandtäckningar av plan plåt Täckning ska utföras enligt JT Se kommentarer under JT Beakta att endast rostfri stålplåt sömsvetsas. Enkelfalsade taktäckningar av plan plåt Enkelfalsade skivtäckningar av plan plåt Ståndfalser ska utföras enligt figur AMA JT-.1/6. Nockfals ska dubbelfalsas. Uppknäckning av ståndfals mot nockfals ska vara rund och utan skarpa veck. Ståndfalser som avslutas i språng ska knytas. Täckning ska i språng avslutas med nedknäckning och lodrät droppkant alternativt enbart med lodrät droppkant om rörelser i taktäckning möjliggör detta. Ange hur täckning ska avslutas i språng. Endast skivtäckning med metalliserad stålplåt får utföras som en enkelfalsad täckning. Redovisa utförande av täckningar med titanzinkplåt i samråd med plåttillverkaren. 177

178 JT-.145 JT-.15 Taktäckningar av plan plåt utförd som fjälltäckning Redovisa utförande i samråd med specialkunnig. Väggbeklädnader av plan plåt Till taktäckning ska beklädnad anslutas genom sammanfalsning med ståndskiva minst 300 mm över takytan. Till bandtäckning ska beklädnad anslutas på ett sådant sätt att bandens temperaturrörelser inte hindras. Ståndfalser på beklädnad får avslutas mot ståndskiva med knytning. Taklister, väggbeklädnader, skyddsbeslag eller dylikt som avslutas i överkant mot luftningsöppningar ska avslutas med avledarhake. Till tätskikt av tätskiktsmatta, duk eller dylikt ska beklädnad avslutas med list enligt figur AMA JT-.15/1. Beklädnad ska anslutas med enkel hakfals till list. I underkant ska ståndfals avslutas med knytning. List ska fästas med kontinuerligt fästbleck enligt figur AMA JT-.15/1 och avslutas cirka 50 mm ovanför tätskiktsmatta, duk eller dylikt. Till taktäckning med överläggsplattor ska beklädnad anslutas som ståndskiva med vinge enligt JT Figur AMA JT-.15/1. Beklädnad kan utföras antingen med ståndfalser och liggande tvärfalser eller med samtliga falser liggande. Ange utförande. Ange hur list ska skarvas. För anslutning av beklädnad till ståndskiva, se JT och JT Ange hur väggbeklädnad ska anslutas till nedanförliggande taktäckning och om anslutning ska ske på annan höjd än 300 mm över takytan. Metalliserad stålplåt enkel- eller dubbelfalsas. Metalliserad stålplåt utförs även med stående vinkelfals, se figur RA JT-.15/1. Rostfri stålplåt sömsvetsas, 178

179 enkel- eller dubbelfalsas. Kopparplåt och aluminiumplåt dubbelfalsas. Titanzinkplåt dubbelfalsas eller utförs med stående vinkelfals. JT-.151 JT JT-.152 Figur RA JT-.15/1. Stående vinkelfals. Beträffande underlag, se kommentarer under JT. Se kommentarer under JT-.1 angående buller vid stark vind i utsatta lägen. Vid utsatta lägen bör stående vinkelfals fästas med klammer enligt figur RA JT-.15/2. Ange utförande. Figur RA JT-.15/2. Klamring av stående vinkelfals. Svetsade väggbeklädnader av plan plåt Beklädnad ska utföras med rostfri stålplåt. Endast rostfri stålplåt sömsvetsas. Svetsade bandbeklädnader av plan plåt Vid svetsning är det svårt att få en slät yta. Falsning ger en utseendemässigt slätare yta. Dubbelfalsade väggbeklädnader av plan plåt 179

180 JT JT JT-.153 JT JT-.155 JT-.2 JT-.21 Dubbelfalsade skivbeklädnader av plan plåt Utförande av tvärfalser vid titanzinkplåt redovisas i samråd med specialkunnig eller plåttillverkaren. Dubbelfalsade bandbeklädnader av plan plåt Enkelfalsade väggbeklädnader av plan plåt Normalt är det endast metalliserad stålplåt som används vid enkelfalsade beklädnader. Enkelfalsade skivbeklädnader av plan plåt Skivbeklädnader kan som alternativ till en helt tillklämd ståndfals även utföras med en stående vinkelfals enligt figur RA JT-.15/1. Ange utförande. Väggbeklädnader av plan plåt utförda som fjälltäckning Väggbeklädnader kan även utformas som en fjälltäckning. Metoden innebär att mindre plåtskivor hakas samman. Redovisa utförande, tjocklekar, infästning med mera i samråd med specialkunnig. Kompletteringar av plåt vid taktäckning av plan plåt Längsgående falser vid fotrännor, skorstensrännor eller dylikt vid hinder, ränndalar och ståndskivor ska klamras med ett största avstånd av 450 mm. Längsgående fals i stående utförande får inte fällas över tvärfals. Fast klamring får inte ske vid hinder i bandtäckning. Glidklammer ska användas där taktäckning förutsätts kunna röras. Beakta behovet av rörelsemån till hinder, anslutande material med mera. Se kommentarer under JT-.1. Fotrännor av plåt vid taktäckning av plan plåt och lutning minst 1:1,7 (30 ) Fotplåt av metalliserad stålplåt och rostfri stålplåt ska skarvas med enkel hakfals med centrumavstånd högst mm. Fotplåt av aluminiumplåt, titanzinkplåt eller kopparplåt ska skarvas med dubbel hakfals med centrumavstånd högst mm. Fotplåt ska läggas med språng utanför takfot och dras upp i nivå med horisontallinje dock minst 450 mm enligt figur AMA JT-.21/1 och figur AMA JT-.21/2. Rännkant ska utföras minst 150 mm hög enligt figur AMA JT-.21/1 och figur AMA JT-.21/2. Rännplåt ska dras upp på takfall minst 200 mm över höjd på rännkant. Över fotplåt ska kappa av YEP 3500 alternativt duk av EPDM-gummi klistras enligt figur AMA JT-.21/1 och figur AMA JT-.21/2. Kappa ska överlappa fotplåt minst 200 mm och dras upp minst 300 mm ovanför rännfals. Kappa ska helklistras till fotplåt. Falser ska tätas med falskitt. Fals på högpunkt mellan två rännfall ska utföras som svängd fals med tillslutet veck. Veck ska i överkant tillslutas med omvikning. Fotplåt ska i språng anslutas till språngbleck med nedknäckning och lodrät droppkant. Hörn och vinklar på fotränna ska utföras utan iklipp. Hörn och vinklar på fotrännor ska vara täta. Iklipp med lödning får inte förekomma vid skarvning av rännplåt. Fotränna ska förses med erforderliga gavlar och utkastare. Konsolkrok ska utföras av minst 5 20 mm varmförzinkat plattstål. Alternativt får fotränna fästas med annan konstruktion med motsvarande hållfasthet och korrosionsskydd. 180

181 Rännkrok ska monteras med största avstånd av 400 mm. Mellan fotrännskrok och fotplåt ska tätning/isolering utföras med 1,5 2 mm EPDM-gummi. Konsolkrok ska fästas med minst 3 stycken 35 4,8 mm skruv av rostfritt stål. Skalle på skruv ska vara anpassad för hål i konsolkrok. Figur AMA JT-.21/1. Figur AMA JT-.21/2. 181

182 Figur AMA JT-.21/3. Figur AMA JT-.21/4. Rännkant ska enligt AMA utföras minst 150 mm hög. Höjd är satt enligt äldre krav på att fotränna även kan fungera som ett takfotsstöd. Eftersom fotränna 182

183 JT-.211 JT JT enligt AMA inte längre godtas som ett takfotsstöd kan fotrännor även utföras med annan höjd. Ange om fotränna ska utföras med annan höjd än 150 mm. Om inte konsolkrok används bör rännkrok utföras av minst 6 25 mm varmförzinkat plattstål. Alternativt kan rännkonstruktion förstärkas på annat sätt, till exempel med kontinuerligt stöd. Redovisa utförande. Beakta behov av förstärkning av underlag för de konsolkrokar som inte fästs i takstolar. Ange fästdon, dimension och antal. Vid långa branta takfall bör krok fästas med genomgående skruv förstärkt med vinkelstål på undersidan. Alternativt används mindre avstånd mellan krokarna. Redovisa utförande. Rännstomme av trä anges under HSD Se även figur AMA JT-.21/2 och figur AMA JT-.21/3. Redovisa utförande i de fall stomme ska utföras av annat material än trä. Om det angivna måttet 200 mm från hopfalsning mellan taktäckning och rännplåt till ett horisontalplan på fotrännans kant underskrids, eller om lutningen i fotränna är mindre än 1:75, kan det vara olämpligt att använda fotränna. I sådana fall rekommenderas hängränna. Figur AMA JT-.21/4 visar ett exempel där avstånd mellan stuprör är 20 m. För att uppfylla förutsättningarna i föregående stycke blir minsta taklutning 1:1,7 (30 grader). Fotrännan kan förses med uppvärmningsanordning i de fall risk för besvärande isbildning finns. Redovisa hur montering ska utföras. Infästning måste utföras på ett sådant sätt att plåt inte punkteras. Om fotränna ska användas vid mindre taklutning än 1:1,7 (30 grader) måste kompletterande anvisningar lämnas om sneddning av plåt (minsta fall i fotränna ska vara 1:75) infästning av fotrännsplåt (inga klammer används i tvärfalserna) förkortade rännfall (flera stuprör) fotrännsfalsens placering parallellt med rännkanten. Fotränna bör inte användas vid taklutningar under 1:3 (18,4 grader). Om fotränna av titanzinkplåt ska användas vid taklutning under 1:2 (26,5 grader) ska utförandet redovisas i samråd med plåttillverkaren. Fotränna som beskrivs i AMA förutsätter att ränna förses med utkastare och utvändig takavvattning. Redovisa utförande vid fotränna med takbrunnar och invändig takavvattning. Detta gäller bland annat brunnens anslutning, eftersom håltagning måste göras i både rännplåt och fotplåt. Fotrännor av plåt vid falsat skivtäckt tak Fotränna ska utföras med ett minsta fall i brottlinjen mellan rännplåt och rännkant av 1:75 enligt exempel i figur AMA JT-.21/4. Rännplåt ska bockas upp med sådan radie att blåsor inte uppstår i tvärfalser. Endast metalliserad stålplåt kan användas vid fotrännor utan stomme. Vid rostfri stålplåt, titanzinkplåt, aluminiumplåt eller kopparplåt utförs fotränna med stomme enligt JT Alternativt kan förstärkning utföras med stödprofiler eller dylikt. Redovisa utförande. Fotrännor av plåt utan stomme vid falsat skivtäckt tak Rännplåt ska utföras med dubbla tvärfalser med största falsavstånd 1200 mm. Vid renovering av äldre byggnader förekommer att fotrännor med metalliserad stålplåt utförs utan ytterbeklädnad enligt figur AMA JT-.21/1. Fotränna kan utföras enligt JT men med 0,7 mm plåt. Redovisa utförande. Fotrännor av plåt utan stomme men med ytterbeklädnad vid falsat skivtäckt tak Fotränna ska utföras enligt figur AMA JT-.21/1. 183

184 JT Rännplåt ska utföras med dubbla tvärfalser med största falsavstånd 1200 mm. Rännplåt ska anslutas till dubbelfalsad skivtäckning med dubbelfals och till enkelfalsad skivtäckning med enkelfals. Vid takfallslängd över 10 m ska rännplåt anslutas till taktäckning enligt figur AMA JT-.2112/1. Vid färgbelagd plåt ska färgbelagd sida på ytterbeklädnad vändas utåt. Ytterbeklädnad får skarvas med 100 mm överlapp med omslag och centrumavstånd mm. Rännplåt ska falsas samman med ytterbeklädnad enligt figur AMA JT-.21/1. Ränngavlar ska veckas och dubbelfalsas samman med fotrännskant. Rännutkastare ska dubbelfalsas. Rännutkastare ska vid färgbelagd plåt utföras med ifalsad ytterbeklädnad på de delar som får synlig baksida med enbart baksidesbeläggning. Figur AMA JT-.2112/1. Se även kommentarer under JT-.212 beträffande anslutning mellan rännplåt och taktäckning. Fotrännor av plåt med stomme vid falsat skivtäckt tak Fotränna ska utföras enligt figur AMA JT-.21/2 alternativt figur AMA JT-.21/3. Rännplåt ska vid metalliserad stålplåt utföras med dubbla tvärfalser med ett största falsavstånd av mm. Rännplåt ska vid övriga plåtmaterial utföras med dubbla tvärfalser med ett största falsavstånd av 950 mm. Vid titanzinkplåt ska rännplåt utföras i band med rörelsefogar enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Rännplåt ska anslutas till dubbelfalsad skivtäckning med dubbelfals och till enkelfalsad skivtäckning med enkelfals. Vid takfallslängd över 10 m ska rännplåt anslutas till taktäckning enligt figur AMA JT-.2112/1. Vid titanzinkplåt ska rännplåt anslutas till täckning enligt figur AMA JT-.2113/1. Rännkant ska anslutas till rännkantstommes utsida med stående vinkelfals. Beslag på utsida av rännkantstomme får skarvas med enkelfals eller slusskarv med ett största falsavstånd av mm vid metalliserad stålplåt och mm vid övriga plåtmaterial. Ränngavlar ska veckas och dubbelfalsas samman med fotrännskant. Rännutkastare ska dubbelfalsas samman med fotrännskant. Vid titanzinkplåt ska rännutkastare lödas ihop med rännplåten. 184

185 JT-.212 JT JT JT Figur AMA JT-.2113/1. Ange om fotränna ska utföras enligt figur AMA JT-.21/2 eller figur AMA JT-.21/3. Vid kopparplåt kan rännutkastare rörfalsas och lödas som alternativ till dubbelfals. Ange utförande. Ange hur ytterbeklädnad ska skarvas. Fotrännor av plåt vid falsat bandtäckt tak Fotränna ska utföras i skivformat och enligt JT Vid titanzinkplåt ska rännplåt utföras i band med rörelsefogar enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Taktäckning ska anslutas till fotränna enligt figur AMA JT-.2112/1. Vid titanzinkplåt ska rännplåt anslutas till täckning enligt figur AMA JT-.2113/1. Anslutning av taktäckning till fotränna ska göras på ett sådant sätt att temperaturrörelserna i täckningen och fotrännan inte hindras. Detta kan utföras enligt figur AMA JT-.2112/1. Taklutning förutsätts vara minst 1:1,7 (30 grader). Vid lägre taklutning måste risk för inträngande vatten beaktas vid till exempel snö och isbildning på tak och i fotrännor. Till exempel kan utförande med rörelsefog enligt figur AMA JT-.1/10 eller figur AMA JT-.1/11 väljas. Utförande enligt figur AMA JT-.1/10 kan normalt användas ned till en taklutning, på 1:4 (14 grader). Se även kommentarer under JT-.21. Utförande enligt figur AMA JT-.2113/1 kan också användas vid material som kan lödas. Ange hur rännplåt ska anslutas till taktäckning. Endast metalliserad stålplåt används vid fotrännor utan stomme. Vid rostfri stålplåt, titanzinkplåt, aluminiumplåt eller kopparplåt utförs ränna med stomme enligt JT Fotrännor av plåt utan stomme vid falsat bandtäckt tak Fotränna ska utföras enligt JT Se kommentar under JT Fotrännor av plåt utan stomme men med ytterbeklädnad vid falsat bandtäckt tak Fotränna ska utföras enligt JT Fotrännsfals får läggas parallellt med fotrännskant. Se kommentarer under JT Fotrännor av plåt med stomme vid falsat bandtäckt tak Fotränna ska utföras enligt JT

186 Se kommentarer under JT Ange om fotränna ska utföras enligt figur AMA JT-.21/2 eller figur AMA JT-.21/3. Ange hur ytterbeklädnad ska skarvas. Om fotrännor av titanzinkplåt ska användas vid taklutning mindre än 1:2 (26,5 grader) ska utförandet redovisas i samråd med plåttillverkaren. JT-.213 JT JT-.214 JT-.22 JT-.221 Fotrännor av plåt vid svetsat bandtäckt tak Fotränna ska utföras av rostfri stålplåt. Rännplåt ska utföras av plåt i bandformat och med högst 6 m mellan rörelsefogar enligt figur AMA JT-.1112/2. Fotränna ska förläggas på ett sådant sätt att ett minsta fall i brottlinjen mellan rännplåt och rännkant av 1:75 erhålls. Fotränna av rostfri stålplåt ska alltid utföras med stomme. Fotrännor av plåt med stomme vid svetsat bandtäckt tak Fotränna och utsida av rännkantstomme ska falsas samman med stående vinkelfals. Vid högpunkt ska genomgående rörelsefog utföras som ansluts till bandens ståndfals. Ränngavlar och rännutkastare ska svetsas. Fotrännor av plåt i bandformat vid taktäckning av plan plåt Fotränna kan även utföras av plåt i bandformat om utförandet är sådant som medger rörelsemån i rännans längdriktning. Vid dessa utföranden måste anslutning mellan taktäckning och fotränna kunna ta upp rörelser såväl vinkelrätt mot som parallellt med takfall, till exempel i princip enligt figur AMA JT-.2112/1 eller AMA JT-.2113/1. Dessa utföranden redovisas i samråd med specialkunnig. Oavsett utförande bör bandlängden begränsas till 6 m. Vinkelrännor av plåt vid taktäckning av plan plåt Rännfalser och vinkelrännsfalser ska tätas med falskitt. Uttrycken vinkelränna och ränndal förväxlas ofta. Se avsnittet Begreppsbestämningar i AMA. Vinkelrännor av plåt vid falsat skivtäckt tak Vinkelränna ska utföras av plåt i skivformat och anslutas till taktäckning med stående dubbel vinkelrännfals. Taktäckning ska anslutas till vinkelränna med sneda sidbitar enligt figur AMA JT-.221/1 om vinkeln mellan ståndfalser och vinkelrännsfalser är mindre än eller lika med 45 grader. Avstånd mellan vinkelrännsfals och tvärfals från sned sidbit ska vara minst 50 mm enligt figur AMA JT-.221/1. Bredd på sned sidbit ska vara minst 150 mm enligt figur AMA JT-.221/1. Vinkelrännor ska dras upp minst 300 mm på angränsande takytor. Tvärfalser i vinkelrännor ska utföras dubbla. Vinkelrännor ska vid metalliserad plåt utföras med ett största falsavstånd av mm. Vinkelrännor ska vid övriga plåtmaterial utföras med ett största falsavstånd av 950 mm. Vid titanzinkplåt ska vinkelränna utföras i bandformat enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Taktäckning av titanzinkplåt ska anslutas till vinkelränna enligt figur AMA JT-.2113/1.Remiss - Får ej åberopas 186

187 JT-.222 JT JT JT-.223 Figur AMA JT-.221/1. Uttrycken vinkelränna och ränndal förväxlas ofta. Se avsnittet Begreppsbestämningar i AMA. Redovisa i samråd med plåttillverkaren om vinkelrännor av titanzinkplåt ska anslutas till taktäckningen på annat sätt än enligt figur AMA JT-.2113/1. Vinkelrännor av plåt vid falsat bandtäckt tak Vinkelrännor av plåt i skivformat vid falsat bandtäckt tak Vinkelrännor ska utföras enligt JT Total längd på vinkelränna får vid metalliserad stålplåt vara högst 15 m. Total längd på vinkelränna får vid övriga plåtmaterial vara högst 10 m. Om vinkelränna har en total längd som överstiger 15 m för metalliserad stålplåt och 10 m för övriga plåtmaterial ska utförande redovisas i samråd med specialkunnig. Vinkelrännor av plåt i bandformat vid falsat bandtäckt tak Vinkelrännor kan vid bandtäckning även utföras med plåt i bandformat, förutsatt att rörelsebehovet beaktas såväl i taktäckning som i vinkelränna. Här måste även kravet på täthet beaktas. Ett alternativ är till exempel att vid plåt som medger lödning använda ett utförande enligt figur AMA JT-.2113/1. Även utförande med ifalsad fotplåt kan användas. Redovisa utförande i samråd med specialkunnig. Vinkelrännor av plåt vid svetsat bandtäckt tak Vinkelrännor ska utföras av rostfri stålplåt. Vid vinkel på tak med lutning högst 1:10 (5,7 grader) ska vinkelränna utformas i bandtäckningen. Rörelsefog ska förläggas enligt figur AMA JT-.223/1 och figur AMA JT-.223/2 och utföras enligt figur AMA JT-.1112/1 eller figur AMA JT-.1112/2. Rörelsefog med en längd över 6 m ska utföras enligt figur AMA JT-.1112/1 och avdelas med svängda falser enligt JT

188 JT-.23 Figur AMA JT-.223/1. Figur AMA JT-.223/2. Redovisa utförande när taklutning överstiger 1:10 (5,7 grader) i samråd med specialkunnig. Ränndalar av plåt vid taktäckning av plan plåt Falser ska utföras dubbla. Falser i ränndalens längdriktning får inte förekomma. Rännfalser ska tätas med falskitt. Iklipp med lödning får inte förekomma vid skarvning av rännbeslag. Uttrycken ränndal och vinkelränna förväxlas ofta. Se avsnittet Begreppsbestämningar i AMA. Utlopp redovisas under JT-.83. Bräddavlopp redovisas under JT-.84. Ränndal ska enligt AMA ha ett fall som är minst 1:75. Större lutning bör eftersträvas, eftersom rörelser i underlaget många gånger innebär att vatten kan bli stående i rännan. Kravet i AMA på att falser ska utföras dubbla och att falser i ränndalens längdriktning inte får förekomma innebär att ränndalar med uppbyggda fall endast ska användas när motlutande takfall har en lutning som överstiger 1:3 (18,4 grader), se figur AMA JT-.231/1. Beakta att en ränndal av falsad plåt alltid ska vila på tillräckligt stumt och fast underlag. Krav på och omfattning av kompletterande underlag anges under aktuell kod och rubrik. 188

189 I vissa fall kan det även finnas skäl att förstärka byggpapp under ränndal med tätskiktsmatta. Redovisa utförande. JT-.231 JT JT JT JT-.232 JT Ränndalar av plåt med uppbyggt fall vid taktäckning av plan plåt Ränndal ska utföras av plåt i skivformat med ett största falsavstånd av 950 mm i rännans längdriktning och med en minsta lutning av 1:75. Vid högpunkt på ränndal ska rännplåt dras upp minst 200 mm på angränsande takfall enligt figur AMA JT-.231/1. Vid titanzinkplåt ska ränndal utföras av plåt i bandformat och med rörelsefogar enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Fals på högpunkt mellan två rännfall ska utföras som svängd fals med tillslutet veck. Veck ska i överkant tillslutas med omvikning. Vid anslutning mot vertikal yta ska rännplåt dras upp 300 mm, räknat från rännbottens högpunkt. Mot högre byggnadsdel ska ränndal avslutas som ståndskiva enligt JT-.251 med underordnade koder och rubriker. Ränndal ska anslutas till taktäckning med dubbelfals. Vid takfallslängd över 10 m ska anslutning utföras enligt figur AMA JT-.2112/1. Figur AMA JT-.231/1. Anslutning mellan taktäckning och ränndal kan även utföras med en rörelsefog enligt figur AMA JT-.1/11. Redovisa utförande. Ränndalar av plåt med uppbyggt fall vid falsat skivtäckt tak Ränndalar av plåt med uppbyggt fall vid falsat bandtäckt tak Ränndalar av plåt med uppbyggt fall vid svetsat bandtäckt tak Endast rostfri stålplåt sömsvetsas. Redovisa utförande i samråd med specialkunnig. Ränndalar av plåt utan uppbyggt fall vid taktäckning av plan plåt Utförandet förekommer endast vid tak med svetsad rostfri stålplåt. Ränndalar av plåt utan uppbyggt fall vid svetsat bandtäckt tak 189

190 Band kan läggas antingen parallellt med eller vinkelrätt över ränndal. Bräddavlopp bör anordnas. Redovisa utförande i samråd med specialkunnig. JT-.233 JT Försänkta ränndalar av plåt vid taktäckning av plan plåt Försänkt ränndal bör inte användas med hänsyn till risken för läckage. Vid ändring eller tillbyggnad där konstruktionen inte kan undvikas bör försänkt ränndal kompletteras med särskild skyddsränna med dräneringsrör. Principen framgår av figur AMA JT-.2331/1. Ränndal bör förses med bräddavlopp. Bräddavlopp placeras högst i nivå med rännbottens högpunkt eller motsvarande nivå där vatten kan tränga in i anslutande vägg- eller takkonstruktion. Ränndal kan förses med uppvärmningsanordning i de fall risk för besvärande isbildning finns. Föreskriv montering på ett sådant sätt att inte plåt punkteras vid infästningsställen. Ränndal ska enligt AMA ha ett fall som är minst 1:75. Större lutning bör eftersträvas. Försänkta ränndalar av plåt vid falsat skivtäckt tak Ränndal ska utföras av plåt i skivformat med ett största falsavstånd av 950 mm i rännans längdriktning samt med en minsta lutning av 1:75 och en minsta bottenbredd av 375 mm enligt figur AMA JT-.2331/1. Fals på högpunkt mellan två rännfall ska utföras som svängd fals med tillslutet veck. Veck ska i överkant tillslutas med omvikning. Knäckning i rännbotten ska utföras med en minsta radie av 25 mm. Taktäckning ska anslutas till rännplåt enligt figur AMA JT-.2331/2. Byggpapp ska helklistras till fotplåt. Figur AMA JT-.2331/1. 190

191 JT Figur AMA JT-.2331/2. Vid anslutning mot vertikal yta ska rännplåt dras upp 300 mm, räknat från rännbottens högpunkt. Mot högre byggnadsdel ska ränndal avslutas som ståndskiva enligt JT-.251 med underordnade koder och rubriker. Vid titanzinkplåt ska rännplåt utföras av plåt i bandformat och med rörelsefogar enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Försänkta ränndalar av plåt vid falsat bandtäckt tak Ränndal ska utföras enligt JT Taktäckning ska anslutas till ränndal enligt figur AMA JT-.2331/2. Bandtäckning ska anslutas med sådan rörelsemån att banden griper om falsen mellan rännan och fotplåten även vid största längdökning hos banden. Det utförande som beskrivs i AMA är en försänkt ränndal av falsad plåt. Ett alternativ vid främst industribyggnader eller liknande kan vara att utföra ränndal i princip enligt figur RA JT-.2332/1. Ränndal kan utföras enligt figur RA JT-.2332/1 av minst 2 mm stålplåt, alternativt 1,5 mm plåt av austenitiskt rostfritt stål A4. Detta motsvarar kvalitet eller enligt SS-EN Ränndal bör utföras i sektioner om högst 12 m med svetsade gavlar. Ränndal bör läggas i lutning minst 1:75 och ges en bottenbredd av minst 375 mm. Mellan sektionerna bör det finnas en rörelsemån av minst 20 mm. Varje sektion måste förses med takbrunn och bräddavlopp som svetsas till ränndal. Taktäckning måste anslutas till ränndal med sådan rörelsemån att banden griper om ränndalen även vid största längdökning hos band. Mellan gavlar på respektive rännsektion ska en täckplåt monteras med bibehållen rörelsemöjlighet för olika rännsektioner. Figur RA JT-.2332/1. Redovisa rostskyddsmålning under LCS.213 respektive LCS.6. Ränndal bör ges ett korrosionsskydd som motsvarar lägst korrosivitetsklass C5-M enligt SS-EN ISO I SS-EN finns även rekommendationer för val av rostfria stål i olika miljöer. I den standarden används en annan typ av klassificering av korrosionsklasser än den som framgår av SS-EN ISO

192 Bräddavlopp kan ersättas med överströmningsmöjlighet mellan olika sektioner. Anslutning mellan ränndal och taktäckning är väsentlig med hänsyn till risk för läckage. Dels ska den vara tät dels får bandens rörelse inte hindras. Risk finns att ränndalen under ogynnsamma förhållanden fryser igen, varvid vatten kan tränga in bakom ränndal. Problem kan också uppstå vid uppdämning av is och snö vid taktäckningens anslutning till ränndalen. Ränndalen kan därför behöva kompletteras med skyddsränna eller motsvarande, se princip i figur RA JT-.2332/1. Redovisa utförande. JT JT-.24 Försänkta ränndalar av plåt vid svetsat bandtäckt tak Ränndal ska utföras av rostfri stålplåt. Redovisa utförande i samråd med plåttillverkaren. Gesimsrännor av plåt vid taktäckning av plan plåt Gesimsränna ska utföras med en minsta lutning av 1:75 och en minsta bottenbredd av 375 mm. Rännplåt ska utföras enligt figur AMA JT-.24/1. Rännfalser ska tätas med falskitt. Framkant på gesimsränna ska ligga minst 50 mm lägre än anslutningsfals mellan taktäckning och rännplåt. Skyddsbeslag ska fästas med kontinuerligt fästbleck. Skyddsbeslag, ytterbeklädnad och underbeklädnad ska skarvas med enkla hakfalser, alternativt slusskarvar, och med ett största falsavstånd av mm vid metalliserad stålplåt och mm vid övriga plåtmaterial. Byggpapp ska helklistras till fotplåt. Figur AMA JT-.24/1. Gesimsränna av falsad plan plåt ska vila på stumt och fast underlag. Gesimsränna kan förses med uppvärmningsanordning i de fall risk för besvärande isbildning finns. Längsta rännfall mellan högpunkt och utlopp bör vara högst 10 m. Vinklar och hörn på gesimsrännor bör förläggas till högpunkt. 192

193 JT-.241 JT-.242 JT-.243 Gesimsränna ska enligt AMA ha ett fall som är minst 1:75. Större lutning bör eftersträvas. Ange eventuellt skyddsbeslag mot vägg. Det principiella utförandet framgår av figur AMA JT-.24/1. Skyddsbeslag bör föreskrivas i de fall gesimsränna eller del av ränna ligger innanför väggliv eller vid fuktkänslig vägg. Skyddsbeslag ska dras upp minst motsvarande rännans halva höjd. Ange hur skyddsbeslag, ytterbeklädnad och underbeklädnad ska skarvas. Redovisa hur ytterbeklädnad och underbeklädnad ska fästas. Stomme av trä till gesimsrännor redovisas under HSD Utlopp redovisas under JT-.83. Gesimsrännor av plåt vid falsat skivtäckt tak Gesimsränna ska utföras av plåt i skivformat med ett största falsavstånd av 950 mm. Falser ska utföras dubbla. Knäckning i rännbotten ska utföras med en minsta radie av 25 mm. Falser i rännans längdriktning får inte förekomma. Fals på högpunkt mellan två rännfall ska utföras som svängd fals med tillslutet veck. Överkant på veck ska tillslutas med omvikning. Taktäckning ska anslutas till rännplåt enligt figur AMA JT-.2331/2. Fotplåt ska dras upp minst 150 mm under taktäckning. Byggpapp ska överlappa fotplåten minst 150 mm. Ytterbeklädnad av rännstomme ska anslutas till rännplåt med dubbelfals alternativt stående vinkelfals. Vid titanzinkplåt ska rännplåt anslutas till ytterbeklädnaden med stående vinkelfals. Gesimsränna ska förses med erforderliga gavlar. Gavlar ska vara dubbelfalsade. Vid kopparplåt ska gavlar falsas och lödas. Vid titanzinkplåt ska gesimsränna utföras av plåt i bandformat och rörelsefogar enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Ange hur ytterbeklädnad ska anslutas till rännplåt. Gesimsrännor av plåt vid falsat bandtäckt tak Gesimsränna ska utföras enligt JT Bandtäckning ska anslutas med sådan rörelsemån att banden griper om falsen mellan rännan och fotplåten även vid största längdökning hos banden. Ange hur ytterbeklädnad ska anslutas till rännplåt. Gesimsrännor av plåt vid svetsat bandtäckt tak Gesimsränna ska utföras av rostfri stålplåt. Gesimsränna ska utföras enligt figur AMA JT-.243/1 av plåt i bandformat. Anslutning mellan taktäckning och gesimsränna ska utföras med sådan rörelsemån att banden griper om falsen mellan rännan och fotplåten även vid största längdökning hos banden. På högpunkt eller mitt emellan utlopp ska rörelsefog utföras som gavlar och anslutas till och svetsas ihop med ovanförliggande ståndfals. Taktäckning ska anslutas till rännplåt enligt figur AMA JT-.243/1. Fotplåt ska dras upp minst 150 mm under taktäckning. Ytterbeklädnad av rännstomme ska anslutas till rännplåt med dubbelfals alternativt stående vinkelfals. 193

194 JT-.244 JT-.25 JT-.251 JT Figur AMA JT-.243/1. Ange hur ytterbeklädnad ska anslutas till rännplåt. Gesimsrännor av plåt i bandformat vid taktäckning av plan plåt Redovisa utförande i samråd med specialkunnig. Ståndskivor och hängskivor vid taktäckning av plan plåt Ståndskivor vid taktäckning av plan plåt Längs avgränsande väggar och hinder ska ståndskiva monteras. Ståndskiva ska utföras av samma plåt som taktäckning. Ståndskiva ska dras upp minst 300 mm på väggar och hinder. Ståndskiva ska i överkant avslutas med avledarhake. Ståndskiva vid takfall som ansluter till vägg ska avslutas med svängd avledare och omslag. Taktäckning som ansluter till ståndskiva i vinkel ska utföras med sneda sidbitar enligt samma princip som i figur AMA JT-.221/1. Vid hörn i taktäckning ska ståndskiva anslutas till taktäckning med svängd fals. Mellan vägg, hinder eller dylikt och närmaste ståndfals i taktäckningen ska det vara ett minsta mått på 300 mm. Ståndskivor vid falsat skivtäckt tak Ståndskiva ska avslutas parallellt med takytan och fästas med största centrumavstånd 400 mm. Ståndskiva ska dras runt vägghörn minst 100 mm enligt figur AMA JT-.2511/1. 194

195 Figur AMA JT-.2511/1. Mot väggbeklädnad av plan plåt ska ståndskiva avslutas enligt figur AMA JT-.2511/2. Mot putsskikt med minst 10 mm tjocklek på murverk av lättbetong, betong eller dylikt ska ståndskiva avslutas enligt figur AMA JT-.2511/3. Mot putsskikt med mindre än 10 mm tjocklek på murverk av lättbetong, betong eller dylikt ska ståndskiva avslutas enligt figur AMA JT-.2511/4. Mot murverk av tegel ska horisontal överkant på ståndskiva avslutas med hake i fog enligt figur AMA JT-.2511/4. Vid fasadbeklädnad av träpanel, skivor eller profilerad plåt ska ståndskiva avslutas genom uppdragning minst 100 mm bakom fasadbeklädnad enligt figur AMA JT-.2511/5. Vid anslutning av ståndskiva till luftad konstruktion eller puts på putsbärare ska täcklist över ståndskiva dras in till bakomliggande konstruktion i princip enligt figur AMA JT-.2511/6 eller figur AMA JT-.2511/7. Täcklist vid lutande ståndskiva mot murverk ska trappas av på ett sådant sätt att höjd vinkelrätt mot takplan blir högst 300 mm och till avtrappningens lägsta hörn minst 150 mm enligt figur AMA JT-.2511/8. Horisontal del av täcklist ska utföras med hake i fog. Vertikal eller sned bakåtlutande del ska inpassas i fog, alternativt ankantas mot underlag. Alternativt ska täcklist avslutas parallellt med takfall enligt figur AMA JT-.2511/4. 195

196 Figur AMA JT-.2511/2. 196

197 Figur AMA JT-.2511/3. 197

198 Figur AMA JT-.2511/4. 198

199 Figur AMA JT-.2511/5. 199

200 Figur AMA JT-.2511/6. Figur AMA JT-.2511/7. Figur AMA JT-.2511/8. Täcklist ska skarvas med enkla hakfalser, alternativt slusskarvar, med ett största falsavstånd av mm vid metalliserad stålplåt och mm vid övriga plåtmaterial. Täcklist ska fästas med kontinuerligt fästbleck som dras upp på bakomliggande vägg lika högt som täcklist. Fästbleck ska fästas med centrumavstånd högst 400 mm. Skarv på täcklist ska förskjutas minst 300 mm i förhållande till skarv på fästbleck. Ange hur ståndskiva ska avslutas mot anslutande väggmaterial, se figur AMA JT-.2511/2 figur AMA JT-.2511/7. I figur AMA JT-.2511/6 och figur AMA JT-.2511/7 redovisas i underkant av putsbärare en startlist, bottenlist eller dylikt. Olika utföranden förekommer beroende på putssystem. Redovisa utförande i samråd med putsleverantör. Ange typ av fästdon för infästning av ståndskiva. Ange mått på täcklist och hur den ska skarvas. Om luftning eller rörelsefog ska finnas i anslutning till ståndskiva erfordras ofta kompletterande underlag för såväl ståndskiva som täcklist. Redovisa utförande. För att begränsa risken för regn- och snöinblåsning ska täcklist överlappa ståndskivan minst 100 mm och ha en spaltbredd av högst 30 mm. 200

201 Taktäckning kan som alternativ till utförande med ståndskiva även dras upp på vägg med obrutna ståndfalser. Vid vinkel på ståndfals ska vid detta utförande ståndfalsveck utföras. Se figur AMA JT-.54/1 samt kommentarer under JT-.54. Redovisa utförande. JT JT Ståndskivor vid falsat bandtäckt tak Ståndskiva vinkelrätt mot längdriktning på band ska utföras med svängda genomgående falser till taktäckning med ett inbördes avstånd av högst 6 m, vid aluminiumplåt, kopparplåt och titanzinkplåt högst 3 m, och på ett sådant sätt att den blir sammanfalsad stående med takytans närmaste ståndfals. Anslutningsfals mellan ståndskiva och taktäckning ska vid de svängda genomgående falserna förskjutas. Ståndskiva parallell med längdriktning på band får utföras i obruten bandlängd lika taktäckningen. Ståndskiva ska avslutas parallellt med takyta och klamras med bibehållen rörelsemån. Mellan ståndskiva och vägg eller hinder ska lämnas erforderlig rörelsemån för band. Mot väggbeklädnad av plåt ska ståndskiva i överkant avslutas enligt figur AMA JT-.2511/2. Mot putsskikt med minst 10 mm tjocklek på murverk av lättbetong, betong eller dylikt ska ståndskiva i överkant avslutas enligt figur AMA JT-.2511/3. Mot putsskikt med mindre än 10 mm tjocklek på murverk av lättbetong, betong eller dylikt ska ståndskiva i överkant avslutas med hake i fog enligt figur AMA JT-.2511/4. Vid anslutning av ståndskiva till luftad konstruktion eller puts på putsbärare ska täcklist över ståndskiva dras in till bakomliggande konstruktion i princip enligt figur AMA JT-.2511/6 eller figur AMA JT-.2511/7. Mot murverk av tegel ska horisontal överkant på ståndskiva avslutas med täcklist enligt figur AMA JT-.2511/4. Täcklist vid lutande ståndskiva mot murverk ska trappas av på ett sådant sätt att höjden vinkelrätt mot takplanet blir högst 300 mm och till avtrappningens lägsta hörn minst 150 mm enligt figur AMA JT-.2511/8. Horisontal del av täcklist ska utföras med hake i fog. Vertikal eller sned bakåtlutad del ska inpassas i fog, alternativt ankantas mot underlag. Alternativt kan täcklist avslutas parallellt med takfallet enligt figur AMA JT-.2511/4. Vid fasadbeklädnad av träpanel, skivor eller profilerad plåt ska ståndskiva avslutas genom uppdragning minst 100 mm bakom fasadbeklädnad enligt figur AMA JT-.2511/5. Täcklist ska skarvas med enkla hakfalser, alternativt slusskarv, med ett största falsavstånd av mm vid metalliserad stålplåt och mm vid övriga plåtmaterial. Täcklist ska fästas med kontinuerligt fästbleck som dras upp på bakomliggande vägg lika högt som täcklist. Fästbleck ska fästas med centrumavstånd högst 400 mm. Skarv på täcklist ska förskjutas minst 300 mm i förhållande till skarv på fästbleck. Princip för rörelsemån runt hinder framgår av figur AMA JT-.1/9. Ange hur ståndskiva ska avslutas mot anslutande väggmaterial, se figur AMA JT-.2511/2 figur AMA JT-.2511/7. I figur AMA JT-.2511/6 och figur AMA JT-.2511/7 redovisas i underkant av putsbäraren en startlist, bottenlist eller dylikt. Olika utföranden förekommer beroende på putssystem. Redovisa utförande i samråd med putsleverantören. Ange typ av fästdon för infästning av ståndskiva. Ange mått på täcklist och hur den ska skarvas. Om luftning eller rörelsefog ska finnas i anslutning till ståndskivan erfordras ofta kompletterande underlag för såväl ståndskiva som täcklist. Redovisa utförande. För att begränsa risken för regn- och snöinblåsning ska täcklist överlappa ståndskivan minst 100 mm och ha en spaltbredd av högst 30 mm. Taktäckning kan som alternativ till utförande med ståndskiva även dras upp på vägg med obrutna ståndfalser. Vid vinkel på ståndfals ska vid detta utförande ståndfalsveck utföras. Se figur AMA JT-.54/1 samt kommentarer under JT-.54. Vid titanzinkplåt utförs ståndskiva med ståndfalsveck. Redovisa utförande i samråd med plåttillverkaren. Ståndskivor vid svetsat bandtäckt tak Ståndskiva och täcklist ska utföras av rostfri stålplåt. 201

202 Ståndskiva vinkelrätt mot längdriktning på band ska utföras med svängda genomgående falser till taktäckning med ett inbördes avstånd av högst 6 m och på ett sådant sätt att den blir sammanfalsad stående med takytans närmaste ståndfals enligt figur AMA JT-.2513/1. Ståndskiva parallell med längdriktning på band får utföras i obruten bandlängd lika taktäckning enligt figur AMA JT-.2511/2. Mellan ståndskiva och vägg eller hinder ska lämnas erforderlig rörelsemån för band. Ståndskiva ska i överkant anslutas med täcklist enligt figur AMA JT-.2511/2 figur AMA JT-.2511/7 under JT Täcklist ska skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar med ett största falsavstånd av mm och fästas med kontinuerligt fästbleck som dras upp på bakomliggande vägg minst lika högt som täcklist. Fästbleck ska fästas med centrumavstånd högst 400 mm. Skarv på täcklist ska förskjutas minst 300 mm i förhållande till skarv på fästbleck. Figur AMA JT-.2513/1. Figur AMA JT-2513/2. Ange hur ståndskiva ska avslutas mot anslutande väggmaterial, se figur AMA JT-.2511/2 figur AMA JT-.2511/7. I figur AMA JT-.2511/6 och figur AMA JT-.2511/7 redovisas i underkant av putsbärare en startlist, bottenlist eller dylikt. Olika utföranden förekommer beroende på putssystem. Redovisa utförande i samråd med putsleverantören. 202

203 Ange typ av fästdon för infästning av ståndskiva. Ange hur täcklist ska skarvas. JT-.252 Hängskivor vid taktäckning av plan plåt Skarv på hängskiva ska förskjutas minst 300 mm i förhållande till skarv på fästbleck. Hängskiva ska vid hörn och vinklar skarvas med gavel och överfals. Vid anslutning av hängskiva mot fasader med vattenabsorberande material ska gavel- och skyddsbeslag utföras i princip enligt figur AMA JT-.252/1. JT Figur AMA JT-.252/1. I AMA anges att hängskiva får skarvas med enkla hakfalser eller slusskarv. Jämför figur AMA JT/4 med figur AMA JT/5. Falsförbandets kanter är invikta i varandra och hindrar vatten att tränga in till skillnad från slusskarv, där vatteninträngning kan ske. Vid vattenkänsliga underlag, till exempel puts, bör därför hakfalser användas. Vid utförande med kontinuerligt fästbleck som dras upp på bakomliggande vägg kan eventuellt läckvatten ledas ut, varför slusskarv under sådana förutsättningar kan användas. Hängskivor vid falsat skivtäckt tak Hängskiva ska utföras av samma plåt som taktäckning. Hängskiva av metalliserad stålplåt ska utföras med ett största falsavstånd av mm och skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar. Hängskiva av övriga plåtmaterial ska utföras med ett största falsavstånd av mm och skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar. Vid fasader med gavelsprång får hängskiva utföras enligt figur AMA JT-.2521/1, alternativt med utknäckt kant och lodrät droppkant enligt figur AMA JT-.2521/2. Vid fasader utan gavelsprång ska hängskiva utföras med utknäckt kant med minst 40 mm språng samt med lodrät droppkant med omslag enligt figur AMA JT-.2521/2. Hängskiva ska dubbelfalsas till taktäckning, alternativt får anslutning ske med stående vinkelfals. Hängskiva ska fästas med kontinuerligt fästbleck. 203

204 Figur AMA JT-.2521/1. Figur AMA JT-.2521/2. Ange om större språng än det som anges i figur AMA JT-.2521/2 ska utföras, samt mått på hängskiva. Ange hur hängskiva ska skarvas. Ange om taktäckning ska anslutas med stående vinkelfals till hängskiva enligt figur RA JT-.2521/1 eller figur RA JT-.2521/2. Vid vindutsatta lägen bör den alternativa utformningen med vinkelfals fästas med klammer enligt figur RA JT-.15/2. Ange utförande. 204

205 Vid fria gavelsprång där underlag saknas för infästning av fästbleck i vindskiva eller dylikt kan infästning ske till stöd- och fästprofil som fästs på inbrädning eller motsvarande, se exempel i figur RA JT-.2521/1. Redovisa utförande. Om luftning ska ske i anslutning till hängskiva måste risk för regn- och snöinblåsning beaktas, se exempel i figur RA JT-.2521/2. Redovisa utförande. Redovisa hur hängskiva ska fästas i underkant. Figur RA JT-.2521/1. Figur RA JT-.2521/2. JT Hängskivor vid falsat bandtäckt tak Hängskiva ska utföras enligt JT Utförande enligt figur AMA JT-.2521/1 och figur AMA JT-.2521/2 medger temperaturrörelser i huvudsak parallellt med hängskiva. Om band ansluts 205

206 JT JT-.26 JT-.261 vinkelrätt mot hängskiva kan rörelsebehovet medföra krav på annan utformning. Redovisa utförande. Redovisa utförande av hängskiva vid titanzinkplåt i samråd med plåttillverkaren. Ange om större språng än det som anges i figur AMA JT-.2521/2 ska utföras samt mått på hängskiva. Ange hur hängskiva ska skarvas. Ange om taktäckning ska anslutas med en stående vinkelfals till hängskiva. Se alternativ utformning i figur AMA JT-.2521/1 och figur AMA JT-.2521/2. Vid vindutsatta lägen bör alternativ utformning med vinkelfals fästas med klammer enligt figur RA JT-.15/2. Ange utförande. Om luftning ska ske i anslutning till hängskiva måste risk för regn- och snöinblåsning beaktas, se exempel i figur RA JT-.2521/2. Redovisa utförande. Hängskivor vid svetsat bandtäckt tak Skarv ska utföras med ett största avstånd av mm. Skarv får utföras som enkel hakfals eller slusskarv. Hängskiva får enkelfalsas till taktäckning och tätbleck. Hängskiva ska fästas med kontinuerligt fästbleck. Ange hur hängskiva ska skarvas. Hängskiva av annat material än rostfri stålplåt utförs enligt JT Redovisa utförande. Om luftning ska ske i anslutning till hängskiva måste risk för regn- och snöinblåsning beaktas, se exempel i figur RA JT-.2521/2. Redovisa utförande. Stosar till rör, takluckor m m vid taktäckning av plan plåt Stosar till rör e d vid taktäckning av plan plåt Stos och stosförlängning ska utföras av samma plåt som taktäckning. Vid taktäckning med stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AZ) ska stosförlängning utföras av rostfri stålplåt. Stosar av metalliserad stålplåt och aluminiumplåt ska falsas. Stosar av rostfri stålplåt ska svetsas enligt figur AMA JT-.261/1. Stosar av kopparplåt ska falsas och lödas. Stosar av titanzinkplåt ska lödas. Stosförlängning ska överlappa stos minst 50 mm. Stos ska utformas och anslutas på ett sådant sätt att plåtens rörelser inte hindras. Vid stos ska underlagstäckning kompletteras med stos av EPDM-gummi som klistras in i underlagstäckningen i princip enligt figur JTB.261/1. Stos ska ha dimension avpassad för genomföring. Slangklämma ska inte monteras. Som alternativ till stos av EPDM-gummi kan annan likvärdig tätning användas för att säkerställa att kondensvatten inte rinner ner längs evakueringsrör eller liknande. 206

207 JT Figur AMA JT-.261/1. Under denna kod och rubrik redovisas cirkulär stos med en diameter som understiger 200 mm. Stos med större diameter än 200 mm redovisas under JT Höjd på stos framgår av figur AMA JT-.261/1 eller figur AMA JT-.2611/1. Höjd är av täthetsskäl satt till minst 300 mm. Toppen täcks normalt med en stosförlängning. Detta gör att evakueringsrör eller dylikt kommer att sticka upp cirka 500 mm ovanför takytan. Stosförlängning medger dels att anpassning av höjd på evakueringsrör kan ske, dels att rörelser i evakueringsrör kan tas upp. Det senare är viktigt vid till exempel plaströr. Evakueringsrör av plast bör undvikas på tak där det finns risk för snöras. Gjutjärnsrör bör istället användas. Där stos inte kan dras upp längs hela rör, stolpe eller dylikt ska rör, stolpe eller dylikt förses med krage (droppring) som är svetsad till rör, stolpe eller dylikt. Ange utförande under aktuell kod och rubrik. Se figur AMA JT-.2612/1. Ange om stosförlängning inte ska monteras. Utförande med stosförlängning enligt figur AMA JT-.261/1 kan även användas vid andra taktäckningar än svetsade taktäckningar med rostfri stålplåt. I sådana fall svetsas inte kragen. Redovisa utförande. Stosar till helbeslagning av rör vid taktäckning av plan plåt Stos till rör utan rörkrök ska utföras enligt figur AMA JT-.2611/1. 207

208 JT Figur AMA JT-.2611/1. Ankantade stosar till rör e d vid taktäckning av plan plåt Stos ska dras upp till rörkrök eller krage och ankantas mot rör. Stos till stolpe ska utföras enligt figur AMA JT-.2612/1. Vid anslutning av plåt till befintliga eller icke demonterbara rör eller dylikt ska stos utföras i halvor och anslutas till taktäckning med svängda falser eller falser som svetsas eller löds. Se figur AMA JT-.2612/1. Figur AMA JT-.2612/1. I olika sammanhang ersätts droppring av gummidamask, till exempel vid antennmast. Redovisa utförande. 208

209 JT-.262 Beslagning av takluckor vid taktäckning av plan plåt Utstigningslucka till tak ska utföras med minst 200 mm hög sarg och med dagermått minst mm. Lucka ska utföras enligt figur AMA JT-.262/1. Hörn på luckbeklädnad ska utföras med falser. Vinkellist enligt figur AMA JT-.262/1 ska utföras av 0,6 mm plåt. Hörn ska vara hela och list ska skarvas mitt på luckans sida med ett överlapp på minst 200 mm. Lucka ska utföras med cirka 10 mm språng utanför sargen. Kringtäckning ska utföras med skorstensränna. Kringtäckning ska utföras med svängda falser i hörn. Beslagning ska utföras av varmförzinkat stål, alternativt austenitiskt rostfritt stål A2. Detta motsvarar kvalitet enligt SS-EN Vid kopparplåt ska endast rostfritt stål eller koppar användas. Vid rostfri plåt ska endast rostfritt stål användas. Gångjärn ska ha en tjocklek på minst 5 mm. Gångjärn ska fästas med genomgående skruv med mutter och bricka, dimension M8. Varje gångjärn ska fästas till lucka respektive sarg med minst 3 skruvar. Gångjärn får inte fästas över omkullslagna falser. Muttrar ska låsas. Gångjärn ska ha en sådan längd att infästningarna till takluckan dels kan monteras med genomgående infästningar, dels får ett centrumavstånd på minst 50 mm. Lucka ska monteras med slagriktning antingen åt sidorna eller uppåt. Lucka ska monteras med den korta sidan i takets fallriktning. Sarg och lucka ska beklädas med samma plåt som taktäckning. Lucka ska överlappa sarg minst 50 mm. Lucka ska vara beslagen med gångjärn, handtag, lås och uppställningsbeslag som kan fixeras i uppställt läge. På inspektionslucka ska handtag monteras på utsidan av luckan. På utstigningslucka ska handtag monteras på insidan av luckan. Överfallslås och handtag ska skruvas till sarg och lucka. Mellan lucka och sarg ska tätningslist av EPDM-gummi monteras. Tätningslist ska monteras på undersida av lucka. Figur AMA JT-.262/1. Höjd på sarg är i AMA satt till minst 200 mm med hänsyn till arbetsutförande. Ange om taklucka ska utföras med annan höjd och area än den som föreskrivs i AMA. Ange slagriktning på utstigningslucka till tak. Lucka som överstiger en area på mm bör kompletteras med gasdämpare. Redovisa utförande. 209

210 JT JT JT JT-.263 JT JT JT JT-.264 Som alternativ till utförande med skorstensränna kan lucka snedställas. Redovisa utförande. För att underlätta underhåll, till exempel snöskottning, bör utstigningslucka vid branta tak anordnas både vid taknock och takfot. Utstigningsluckor bör placeras i närheten av utrustning eller anordning som kräver regelbunden tillsyn. I de fall risk för kondens finns ska i uppvärmda vindsutrymmen eller dylikt lucka och sarg värmeisoleras. Redovisa utförande. Isolering redovisas i avsnitt IB. Stomme till sarg och lucka redovisas under HSD.1441 respektive HSD Ange om lucka ska vara låsbar in- eller utifrån. Redovisa krav på målning av beslag under LCS.213. Taklucka bör ha fasade smygar vid tjocka takkonstruktioner. Detta underlättar in- och utstigning genom lucka. Redovisa utförande i aktuellt avsnitt. Beslagning av takluckor vid falsat skivtäckt tak Ange material i beslag. Beslagning av takluckor vid falsat bandtäckt tak Taklucka bör med hänsyn till infästning av gångjärn med mera förläggas till den fasta zonen av en bandtäckning. Om detta inte går och rörelserna förväntas bli stora, måste luckstomme höjas och kringtäckning anslutas med täcklist eller dylikt under vilken kringtäckning kan röra sig. Redovisa utförande. Ange material i beslag. Beslagning av takluckor vid svetsat bandtäckt tak Ange material i beslag. Takfönster vid taktäckning av plan plåt Beträffande höjd, se kommentarer under JT Om takfönster även ska användas som utstigningslucka till taket ska dagermått vara minst mm. Redovisa krav på förtillverkade takfönster under aktuell kod och rubrik under NSD.11. Redovisa glasning i avsnitt KH. Ange material i beslag. Redovisa krav på målning av beslag under LCS.213. Takfönster vid falsat skivtäckt tak Takfönster kan i tillämpliga delar utföras enligt JT Redovisa utförande. Takfönster vid falsat bandtäckt tak Takfönster kan i tillämpliga delar utföras enligt JT Se kommentarer under JT Beakta rörelsebehov. Redovisa utförande. Takfönster vid svetsat bandtäckt tak Takfönster kan i tillämpliga delar utföras enligt JT Se kommentarer under JT Beakta rörelsebehov. Redovisa utförande. Beslagning av förtillverkade takfönster vid taktäckning av plan plåt Kringtäckning ska utföras av samma plåt som taktäckning. Kringtäckning ska utföras med skorstensränna. 210

211 Kringtäckning ska utföras med svängda falser i hörn. Som alternativ till svängda falser i hörn kan, särskilt vid låg sarghöjd, kringtäckningen utföras med svängda falser som ligger på sidan om sarg. Redovisa krav på förtillverkade takfönster och invändiga detaljer under aktuell kod och rubrik under NSD.11. JT JT JT JT-.27 Beslagning av förtillverkade takfönster vid falsat skivtäckt tak Ange hur kringtäckning ska utföras vid hörn. Beslagning av förtillverkade takfönster vid falsat bandtäckt tak Kringtäckning ska anslutas till fönstrets karm och avslutas med täcklist eller dylikt som inte hindrar bandtäckningens temperaturrörelser. Mellan karm och kringtäckning ska lämnas erforderlig rörelsemån med hänsyn till bandlängd och plåtmaterial. Redovisa utförande. Redovisa anslutning mellan täcklist eller dylikt och kringtäckning. Beakta rörelsebehov. Ange hur kringtäckning ska utföras vid hörn. Beslagning av förtillverkade takfönster vid svetsat bandtäckt tak Kringtäckning ska utföras med svängda falser i hörn. Hörn ska svetsas. Kringtäckning ska anslutas till fönstrets karm och avslutas med täcklist eller dylikt som inte hindrar bandtäckningens temperaturrörelser. Mellan karm och kringtäckning ska lämnas erforderlig rörelsemån med hänsyn till bandlängd. Redovisa anslutning mellan täcklist eller dylikt och kringtäckning. Beakta rörelsebehov. Ange hur kringtäckning ska utföras vid hörn. Beslagning av skorstenar och takuppbyggnader vid taktäckning av plan plåt Avstånd mellan uppbyggnad och anslutningsfals mellan skorstensränna, ränndal eller dylikt ska vara minst 600 mm. Se figur AMA JT-.27/1. Kringtäckning ska utföras med skorstensränna. Figur AMA JT-.27/1. Små pannskorstenar, för småhus och dylikt, avslutas enligt figur AMA JT-.2711/1. Skorstensränna måste ges underlag. Krav på kompletterande underlag för skorstensränna redovisas i aktuellt avsnitt. JT-.271 Helbeslagning av skorstenar vid taktäckning av plan plåt 211

212 JT Helbeslagning av skorstenar vid falsat skivtäckt tak Kringtäckning Kringtäckning ska utföras av samma plåt som taktäckning. Kringtäckning ska dras upp som ståndskiva minst 300 mm på skorstenar och hopfalsas med sidobeslag. I hörn ska svängda falser utföras. Sidobeslag Sidobeslag ska utföras av samma plåt som taktäckning och anslutas nedtill till kringtäckning med enkel hakfals. Överbeslag Överbeslag ska utföras med 30 mm språng utanför skorstenssida och hopfalsas med sidobeslag eller skorstenskrans utan ankantning i språng. Mot skorstenskanaler ska hakfals utföras. På skiljetungor ska ankantning göras. Överbeslag ska utföras av samma plåt som taktäckning. Överbeslag ska utföras enligt figur AMA JT-.2711/1 alternativt figur AMA JT-.2711/2. Figur AMA JT-.2711/1. Figur AMA JT-.2711/2. Sidobeslag Sidobeslag kan utföras antingen med ståndfalser och liggande tvärfalser eller med samtliga falser liggande. Vid bredd större än mm bör ståndfalser utföras i vertikalriktningen. Redovisa utförande. Av estetiska skäl bör mönstertäckning eftersträvas, oavsett falsutförande. Överbeslag Ange om överbeslag ska utföras enligt figur AMA JT-.2711/1 eller figur AMA JT-.2711/2. 212

213 JT Helbeslagning av skorstenar vid falsat bandtäckt tak Kringtäckning Kringtäckning ska utföras av samma plåt som taktäckning. Kringtäckning ska dras upp på skorstenssida minst 300 mm som ståndskiva. I hörn ska svängda falser utföras. JT Sidobeslag Sidobeslag ska utföras av samma plåt som taktäckning och anslutas till kringtäckning med enkel hakfals. Överbeslag Överbeslag ska utföras enligt JT Sidobeslag Sidobeslag kan även avslutas med täcklist över kringtäckning enligt principerna i figur AMA JT-.2711/2 eller figur AMA JT-.2511/4. Redovisa utförande. Ange falsutförande. Se kommentarer under JT Överbeslag Ange om överbeslag ska utföras enligt figur AMA JT-.2711/1 eller figur AMA JT-.2711/2. Helbeslagning av skorstenar vid svetsat bandtäckt tak Kringtäckning Kringtäckning ska dras upp på skorstenssida minst 300 mm som ståndskiva enligt JT I hörn ska svängda falser utföras. Kringtäckning ska svetsas upp till 300 mm höjd ovanför takyta. Sidobeslag Sidobeslag ska utföras av samma plåt som taktäckning och anslutas till kringtäckning med enkel hakfals. Överbeslag Överbeslag ska utföras enligt JT Sidobeslag Sidobeslag kan även avslutas med täcklist över kringtäckning enligt principerna i figur AMA JT-.2711/2 eller figur AMA JT-.2511/4. Redovisa utförande. Ange svets- eller falsutförande för sidobeslag. Se kommentarer under JT Överbeslag Ange om överbeslag ska utföras enligt figur AMA JT-.2711/1 eller figur AMA JT-.2711/2. JT-.272 Beslagning av skorstenar med kringtäckning och överbeslag vid taktäckning av plan plåt 213

214 Överbeslag Överbeslag ska utföras med 30 mm språng utanför skorstenssida och hopfalsas med skorstenskrans utan ankantning i språng. Mot skorstenskanaler ska hakfals utföras. På skiljetungor ska ankantning göras. Överbeslag ska utföras av samma material som taktäckning. Överbeslag ska utföras enligt figur AMA JT-.2711/1 eller figur AMA JT-.272/1. JT Figur AMA JT-.272/1. Skorstenskrans Skorstenskrans ska utföras enligt figur AMA JT-.272/1 och anslutas till överbeslag med enkel språngfals. Skorstenskrans ska fästas med klammer omvikt med språng med centrumavstånd högst 400 mm. Skorstenskrans ska utföras av samma material som taktäckning. Överbeslag Ange om överbeslag ska utföras enligt figur AMA JT-.2711/1 eller figur AMA JT-.272/1. Beslagning av skorstenar med kringtäckning och överbeslag vid falsat skivtäckt tak Kringtäckning Kringtäckning ska dras upp på skorstenssida minst 300 mm som ståndskiva. I hörn ska svängda falser utföras. Ståndskiva ska avtäckas med täcklist enligt figur AMA JT-.2511/3 eller figur AMA JT-.2511/4. Täcklist ska utföras av samma plåt som taktäckning. Kringtäckning och skorstensränna ska utföras av samma plåt som taktäckning. Kringtäckning Ange om täcklist ska utföras enligt figur AMA JT-.2511/3 eller figur AMA JT-.2511/4 hur täcklist ska fästas och skarvas om ståndskiva ska avslutas utan täcklist mot skorsten. Täcklist över ståndskiva kan även anslutas mot murverk med trappning enligt figur AMA JT-.2511/8. Redovisa utförande. 214

215 JT Beslagning av skorstenar med kringtäckning och överbeslag vid falsat bandtäckt tak Kringtäckning Kringtäckning ska dras upp på skorstenssida minst 300 mm som ståndskiva. I hörn ska svängda falser utföras. Ståndskiva ska avtäckas med täcklist enligt figur AMA JT-.2511/3 eller figur AMA JT-.2511/4. Täcklist ska utföras av samma plåt som taktäckning. JT JT-.273 JT-.274 Kringtäckning Ange om täcklist ska utföras enligt figur AMA JT-.2511/3 eller figur AMA JT-.2511/4 hur täcklist ska fästas och skarvas. Täcklist över ståndskiva kan även anslutas mot murverk med trappning enligt figur AMA JT-.2511/8. Redovisa utförande. Beslagning av skorstenar med kringtäckning och överbeslag vid svetsat bandtäckt tak Kringtäckning Kringtäckning ska dras upp på skorstenssida minst 300 mm som ståndskiva enligt JT I hörn ska svängda falser utföras. Kringtäckning ska svetsas upp till 300 mm höjd ovanför takyta. Ståndskiva ska avtäckas med täcklist enligt figur AMA JT-.2511/3 eller figur AMA JT-.2511/4. Täcklist ska utföras av samma plåt som taktäckning. Kringtäckning Ange om täcklist ska utföras enligt figur AMA JT-.2511/3 eller figur AMA JT-.2511/4 hur täcklist ska fästas och skarvas. Täcklist över ståndskiva kan även anslutas mot murverk med trappning enligt figur AMA JT-.2511/8. Redovisa utförande. Helbeslagning av takkupor o d vid taktäckning av plan plåt Beslagning och kringtäckning ska i tillämpliga delar utföras enligt JT-.1, JT-.2711, JT och JT Sidobeslag med höjd över 1,5 m ska utföras enligt JT-.15 med underordnade koder och rubriker. I hörn ska sidobeslag utföras med svängda falser. Vid tak som lutar mot takkupor och dylikt ska kupvinkelränna eller ränndal utföras. Plåt ska dras upp på anslutande tak enligt figur AMA JT-.27/1. Beslagning ska utföras med samma plåt som taktäckning. Beakta behov av rörelsemån för bandtäckning. Redovisa utförande. Se kommentarer under JT-.1. Ange falsutförande vid sidobeslag och väggbeklädnad. Se kommentarer under JT Redovisa hur kuplister ska utföras och anslutas till kupfönster eller dylikt kupplattor ska anslutas till kupsidor, taktäckning, kupfönster eller dylikt smyglister ska utföras, fästas och skarvas. Helbeslagning av murkrön, brandväggar o d vid taktäckning av plan plåt 215

216 Hängskiva på murkrön, brandvägg och dylikt ska utföras enligt JT Murkrön, brandvägg eller dylikt ska helbeslås med plåt ovan yttertak. Murbeslagets anslutningsoch tvärfalser ska utföras enligt figur AMA JT-.274/1. Vid titanzinkplåt ska anslutning mellan murbeslag och hängskiva utföras med stående vinkelfals alternativt dubbelfals. Beslag ska utföras av samma plåt som taktäckning. Murbeslag ska dubbelfalsas med ett falsavstånd på mm. Vid titanzinkplåt ska falser och falsavstånd utföras med plåt i bandformat och rörelsefogar enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. JT JT Figur AMA JT-.274/1. Om krön lutar längs ett takfall med mer än 1:3 (18,4 grader) kan tvärfalser på murbeslag vid metalliserad stålplåt utföras som enkel hakfals med ett falsavstånd av mm. Redovisa utförande. Beakta kravet på att underlag för plåt ska vara stumt samt ge erforderligt fäste för spik, skruv eller dylikt. Ange hur hängskiva ska skarvas och fästas. Se kommentarer under JT Vid vindutsatta lägen bör stående vinkelfals enligt det alternativa utförandet i figur AMA JT-.274/1 fästas med klammer enligt figur RA JT-.15/2. Ange utförande. Beakta eventuella krav på uppdragning av brandvägg ovan yttertak. Av fuktoch arbetstekniska skäl bör uppdragning av ståndskiva eller dylikt inte göras mindre än 300 mm. Av brandtekniska skäl kan högre vägg erfordras. Helbeslagning av murkrön, brandväggar o d vid falsat skivtäckt tak Taktäckning ska dras upp på murkrön, brandvägg eller liknande som ståndskiva enligt JT Ståndskiva och sidobeslag med en höjd som överstiger 750 mm kräver kompletterande infästning. Ett utförande som väggbeklädnad enligt JT-.15 med underordnade koder och rubriker är då lämpligare. Redovisa utförande. Helbeslagning av murkrön, brandväggar o d vid falsat bandtäckt tak 216

217 Taktäckning ska dras upp på murkrön, brandvägg och liknande som ståndskiva enligt JT Ståndskiva och sidobeslag med en höjd som överstiger 750 mm kräver kompletterande infästning. Ett utförande som väggbeklädnad enligt JT-.15 med underordnade koder och rubriker är då lämpligare. Redovisa utförande. JT JT-.275 JT JT JT Helbeslagning av murkrön, brandväggar o d vid svetsat bandtäckt tak Taktäckning ska dras upp på murkrön, brandvägg och liknande som ståndskiva enligt JT Ståndskiva och sidobeslag med en höjd som överstiger 750 mm kräver kompletterande infästning. Ett utförande som väggbeklädnad enligt JT-.15 med underordnade koder och rubriker är då lämpligare. Redovisa utförande. Beslagning av genomföringar för brandgasventilatorer o d vid taktäckning av plan plåt Beakta krav på skyddsavstånd till närliggande yttervägg med hänsyn till risken för brandspridning. Ange i aktuellt avsnitt krav på kompletterande stomme vid utförande av brandgasventilator. Beslagning av genomföringar för brandgasventilatorer o d vid falsat skivtäckt tak Kringtäckning Kringtäckning ska dras upp som ståndskiva enligt JT på sarg till brandgasventilator. I hörn ska svängda falser utföras. Skorstensränna ska utföras. Kringtäckning Ange hur ståndskiva ska avslutas, alternativt anslutas till beslagning, täcklist eller dylikt på brandgasventilator. Beslagning av genomföringar för brandgasventilatorer o d vid falsat bandtäckt tak Kringtäckning Kringtäckning ska dras upp som ståndskiva på sarg till brandgasventilator enligt JT I hörn ska svängda falser utföras. Skorstensränna ska utföras. Kringtäckning ska anslutas till brandgasventilator på ett sådant sätt att bandtäckningens rörelser inte hindras. Kringtäckning Brandgasventilator bör med hänsyn till infästning av gångjärn med mera förläggas till den fasta zonen av en bandtäckning. Om inte detta går och rörelserna förväntas bli stora, måste anslutningen ske med rörelsemån under täcklist, anslutningsbeslag eller dylikt. Redovisa utförande. Beslagning av genomföringar för brandgasventilatorer o d vid svetsat bandtäckt tak 217

218 Kringtäckning Kringtäckning ska dras upp som ståndskiva på sarg till brandgasventilator enligt JT I hörn ska svängda falser utföras. Hörn ska svetsas. Skorstensränna ska utföras. Kringtäckning ska anslutas till brandgasventilator på ett sådant sätt att bandtäckningens rörelser inte hindras. JT-.278 JT JT JT JT-.3 Kringtäckning Redovisa utförande. Se kommentarer under JT Beslagning av diverse takuppbyggnader o d vid taktäckning av plan plåt Beslagning och kringtäckning ska i tillämpliga delar utföras enligt JT-.2711, JT och JT Sidobeslag med höjd över 1,5 m ska utföras enligt JT-.15 med underordnade koder och rubriker. I hörn ska sidobeslag utföras med svängda falser. Vid rostfri stålplåt ska hörn svetsas. Skorstensränna ska utföras. Under denna och underliggande koder och rubriker anges till exempel helbeslagning av ventilationshuvar, fläktfundament och dylikt. Stora runda genomföringar redovisas särskilt. JT-.261 kan tillämpas vid diameter som begränsas av tillgängligt plåtformat. Ange falsutförande vid sidobeslag och väggbeklädnad. Se kommentarer under JT Helbeslagning av diverse takuppbyggnader o d vid falsat skivtäckt tak Helbeslagning kan i tillämpliga delar utföras enligt JT och JT Redovisa utförande. Helbeslagning av diverse takuppbyggnader o d vid falsat bandtäckt tak Helbeslagning kan i tillämpliga delar utföras enligt JT och JT Beakta behov av rörelsemån för bandtäckningen. Redovisa utförande. Helbeslagning av diverse takuppbyggnader o d vid svetsat bandtäckt tak Helbeslagning kan i tillämpliga delar utföras enligt JT och JT Beakta behov av rörelsemån för bandtäckningen. Redovisa utförande. Kompletteringar av plan plåt vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Fria plåtkanter ska fästas till underlaget med centrumavstånd högst 150 mm. Fästdon ska vara av austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS-EN Alternativt får fästdon av annat material med motsvarande härdighet och egenskaper användas. Egenskaperna ska vara dokumenterade på ett sådant sätt att jämförelse kan ske för olika korrosivitetsklasser enligt SS-EN ISO 9223 respektive korrosionsmotståndsklasser enligt SS-EN Klistring av tätskiktsmatta mot plåtvingar och plåtflänsar med längd över mm bör undvikas, eftersom plåt och tätskiktsmatta har olika rörelsebehov. Beakta behovet av erforderligt underlag för att fästa beslag. Fotränna, vinkelränna och ränndalar av plåt är med hänsyn till ovanstående kommentar olämpliga vid tak täckta med tätskiktsmatta, takduk eller dylikt. Avsnittet avser i huvudsak detaljer till taktäckning med tätskiktsmatta. Vid detaljer till taktäckningar av takduk måste val av färgbelagd plåt ske med 218

219 hänsyn till hur duk ska svetsas eller klistras till plåt. Till exempel erfordras särskild beläggning som underlag när PVC-duk ska svetsas till plåt. Ange vid andra taktäckningsmaterial än tätskiktsmatta hur långa beslag som får användas samt hur dessa ska skarvas. JT-.31 Fotplåtar vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Fotplåt ska skarvas med 100 mm överlapp och ett största avstånd av mm för metalliserad stålplåt, mm för rostfri stålplåt och mm för aluminiumplåt. Nedknäckning ska skarvas med överlapp och omslag. Fotplåt ska fästas enligt figur AMA JT-.31/1. Infästning får inte ske i överlapp. Skruv för montering av fotplåt ska vara av rostfritt stål och ha försänkt huvud med dimension minst 35 4,2 mm. Plugg för fästdon ska vara av polyamid och med dimension anpassad till skruvdimension. Fotplåt på underlag av autoklaverad lättbetong ska fästas med expanderplugg med expansionsstift eller specialskruv för lättbetong. Förankringslängd för expanderplugg med expansionsstift eller specialskruv för lättbetong ska vara minst 65 mm. Mot tillstötande ytor av puts eller dylikt ska vattenavledare utföras i princip enligt figur AMA JT-.1/8. Vattenavledare ska dras ned 5 mm under droppkanten och ha en längd på minst 80 mm. Fotplåt ska dras upp på taket på ett sådant sätt att tätskiktsmatta överlappar fotplåt minst 150 mm enligt figur AMA JT-.31/2. Byggpapp alternativt tätskiktsremsa under fotplåt ska dras upp minst 150 mm ovanför fotplåt. Remsa ska helklistras till fotplåt. Framkant på fotplåt ska utföras med omslag och nedknäckning enligt figur AMA JT-.31/2. Fotplåt ska överlappa bakkant på ränna med cirka 10 mm vid lågpunkt. Framkant på hängränna ska vid högpunkt ligga cirka 25 mm lägre än takyta enligt figur AMA JT-.31/2. Figur AMA JT-.31/1. 219

220 JT-.311 Figur AMA JT-.31/2. Tak bör ha språng minst lika med tätskiktsmattans överlapp, men minst 150 mm. Se även JSE och JSE som redovisar lösningar beträffande klistring av tätskiktsmatta på takfot. Fotplåtar vid taktäckning av tätskiktsmatta Fotplåt ska utföras enligt figur AMA JT-.311/1 av 0,5 mm perforerad plåt av austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4, detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS-EN alternativt 0,8 mm perforerad aluminiumplåt EN AW-3103, EN AW-3105 eller EN AW-4015 enligt SS-EN Alternativt ska fotplåt utföras av 0,6 mm varmförzinkad stålplåt med en beläggning av polyester eller PVF 2. Fotplåt får även utföras av stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AZ). I bakkant ska fotplåt utföras med ankantning mot underlaget. Vid rostfri perforerad fotplåt ska tätskikt av YEP 3500 med en bredd av 300 mm läggas under fotplåten. Figur AMA JT-.311/1. Ange om fotplåt ska utföras av perforerad rostfri stålplåt, aluminiumplåt eller färgbelagd varmförzinkad stålplåt alternativt stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AZ). Ange krav på kvalitet för rostfri stålplåt. 220

221 JT JT JT-.312 JT JT JT-.34 JT-.341 JT-.342 JT-.35 JT-.351 Fotplåtar med anslutning till hängränna vid taktäckning av tätskiktsmatta Fotplåtar med anslutning till gesimsränna vid taktäckning av tätskiktsmatta Redovisa hur fotplåt ska anslutas till gesimsränna. Fotplåtar vid taktäckning av takduk Förbehandling av anslutningsyta ska vara anpassad till takduk och monteringsmetod. Plåt ska vara plastbelagd med typ och tjocklek av beläggning enligt takdukstillverkarens dokumenterade anvisningar. Ange typ av beläggning, kulör och tjocklek på fotplåt. Fotplåtar med anslutning till hängränna vid taktäckning av takduk Fotplåtar med anslutning till gesimsränna vid taktäckning av takduk Redovisa hur fotplåt/språngbleck ska anslutas till gesimsränna. Gesimsrännor av plåt vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Gesimsrännor av plåt vid taktäckning av tätskiktsmatta Gesimsränna av plåt bör inte användas vid taktäckningar med tätskiktsmatta eller takduk. Om gesimsränna behöver utföras kan texter under JT-.24 och JT-.241 användas. Fotplåt kan utföras enligt JT-.31 och JT Redovisa utförande. Gesimsrännor av plåt vid taktäckning av takduk Se kommentarer under JT Ståndskivor och hängskivor vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Ståndskivor utan vinge vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Ståndskiva av metalliserad stålplåt får skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar med ett falsavstånd av högst mm. Ståndskivor av övriga plåtmaterial får skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar med ett falsavstånd av högst mm. Skarv på ståndskiva ska förskjutas minst 300 mm i förhållande till skarv på fästbleck. På vägg, hinder och dylikt ska ståndskiva dras upp minst 300 mm från taktäckning och fästas med centrumavstånd högst 400 mm. Lutande ståndskiva mot murverk ska trappas av på ett sådant sätt att höjden vinkelrätt mot plåtvinge blir högst 300 mm och till avtrappningens lägsta hörn minst 150 mm enligt figur AMA JT-.2511/8. Horisontal del av ståndskiva ska utföras med hake i fog. Vertikal eller sned bakåtlutande del ska inpassas i fog eller ankantas mot underlaget. Alternativt avslutas ståndskiva parallellt med takyta med hake i fog. 221

222 JT Ståndskiva ska utföras enligt figur AMA JT-.351/1 och avslutas minst 50 mm över tätskiktsmatta eller takduk. Mot putsskikt med minst 10 mm tjocklek på murverk av lättbetong, betong eller dylikt ska ståndskiva i överkant avslutas enligt figur AMA JT-.351/1. Mot putsskikt med mindre än 10 mm tjocklek på murverk av lättbetong, betong eller dylikt ska ståndskiva i överkant avslutas med hake i fog. Mot väggbeklädnad av plan plåt ska ståndskiva i överkant avslutas i princip enligt figur AMA JT-.2511/2 och vid fasadbeklädnad av panel, skivor eller profilerad plåt i princip enligt figur AMA JT-.2511/5. Vid anslutning av ståndskiva till luftad konstruktion eller puts på putsbärare ska täcklist över ståndskiva dras in till bakomliggande konstruktion i princip enligt figur AMA JT-.2511/6 eller figur AMA JT-.2511/7. Ståndskiva ska fästas i underkant med kontinuerliga fästbleck, som ska ha en minsta anliggningsbredd mot underlag av 100 mm och fästas enligt figur AMA JT/1. Figur AMA JT-.351/1. Ståndskivor utan vinge vid taktäckning av tätskiktsmatta Ange om ståndskiva ska skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar. Ange hur ståndskiva/täcklist ska avslutas i överkant. Se kommentarer under JT Redovisa utförande. Enligt figur AMA JT-.351/1 ska ståndskiva avslutas cirka 50 mm över tätskiktsmatta. Ange om annan höjd ska användas. Undvik konstruktioner där plåt byggs in på ett sådant sätt att vatten kan bli stående på båda sidor om plåten. Vid till exempel skyddstäckning med singel bör ståndskiva avslutas ovanför singelyta. Vid tak med sedum bör ståndskiva avslutas cirka 50 mm ovanför sedumyta. 222

223 Se även under aktuell kod och rubrik under JSE.15 beträffande uppdragning av tätskikt på väggar, sargar med mera. JT JT-.352 JT JT JT-.36 JT-.361 Ståndskivor utan vinge vid taktäckning av takduk Ange om ståndskiva ska skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar. Ange hur ståndskiva/täcklist ska avslutas i överkant. Se kommentarer under JT Redovisa utförande. Enligt figur AMA JT-.351/1 ska ståndskiva avslutas cirka 50 mm över takduk. Vid tak med sedum bör ståndskiva avslutas cirka 50 mm ovanför sedumyta. Vid olika typer av takdukar kan lägre höjd än 50 mm förekomma. Ange vilken höjd som ska användas. Vid utförande med svetsad takduk förekommer även detaljlösningar där duk svetsas utanpå ett monteringsbeslag. Ofta ställs krav på att plåt har en särskild beläggning och tjocklek. Dessa utföranden redovisas i samråd med specialkunnig eller duktillverkaren. Hängskivor vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Hängskiva av metalliserad stålplåt ska utföras med ett största falsavstånd av mm och skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar. Hängskiva av övriga plåtmaterial ska utföras med ett största falsavstånd av mm och skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar. Hängskiva ska fästas med kontinuerligt fästbleck. Vid hörn och vinklar ska hängskiva skarvas med gavel och överfals. Hängskiva ska utföras med gavlar. Skarv på hängskiva ska förskjutas minst 300 mm i förhållande till skarv på fästbleck. Ange om hängskiva ska skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar. Hängskivor vid taktäckning av tätskiktsmatta Hängskiva ska utföras med utknäckt kant med minst 40 mm språng samt med lodrät droppkant med omslag enligt figur AMA JT-.374/1, figur AMA JT-.374/2, figur AMA JT-.374/3 eller figur AMA JT-.374/4. Hängskiva ska anslutas till krönbeslag med dubbelfals alternativt stående vinkelfals. Ange hur hängskiva ska anslutas till krönbeslag. Vid vindutsatta lägen bör stående vinkelfals fästas med klammer enligt figur RA JT-.15/2. Ange utförande. Hängskivor vid taktäckning av takduk Hängskiva ska utföras enligt JT Vid taktäckning med takduk förekommer även specialprofiler för utförande av hängskiva. Redovisa sådana utföranden i samråd med specialkunnig eller duktillverkaren. Stosar till rör, takluckor m m vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Stosar till rör e d vid taktäckning av tätskiktsmatta Stos ska utföras med ifalsad alternativt svetsad eller lödd plåtpanna. Plåtpanna ska ha en bredd på högst 150 mm. Stos ska utföras med stosförlängning i princip enligt figur AMA JT-.2611/1. Stosar av plåt inklistrade i tätskikt av tätskiktsmatta bör undvikas. Använd istället stosar av EPDM-gummi eller motsvarande. Se JSE Se även kommentarer under JT

224 JT JT JT-.362 JT JT JT-.363 JT Stosar till helbeslagning av rör vid taktäckning av tätskiktsmatta Ankantade stosar till rör e d vid taktäckning av tätskiktsmatta Stosar till rör e d vid taktäckning av takduk Vid taktäckning med takduk utförs tätningar mot stosar med takduk, och plåt används därför sällan. Om plåt ska användas kan JT-.361 tjäna som vägledning. Se även avsnitt JSE Redovisa utförande. Stosar till helbeslagning av rör vid taktäckning av takduk Ankantade stosar till rör e d vid taktäckning av takduk Beslagning av takluckor vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Beslagning av takluckor vid taktäckning av tätskiktsmatta Taklucka ska utföras enligt JT Beslag ska utföras enligt JT Anslutning till taktäckning ska utföras enligt figur AMA JT-.3631/1. Sarg till lucka ska fästas i sargstommens övre kant med skruv av rostfritt stål med centrumavstånd högst 300 mm. Figur AMA JT-.3631/1. Höjd på sarg är i AMA satt till minst 200 mm med hänsyn till arbetsutförande. Ange om taklucka ska utföras med annan höjd och area än den som föreskrivs i AMA. Ange slagriktning på utstigningslucka till tak. Lucka som överstiger en area på mm bör kompletteras med gasdämpare. Redovisa utförande. I de fall risk för kondens finns ska i uppvärmda vindsutrymmen och dylikt lucka och sarg värmeisoleras. Redovisa utförande. Isolering redovisas i avsnitt IB. Ange material i beslag. Redovisa krav på målning av beslag under LCS

225 Ange stomme till sarg och lucka under HSD.1441 respektive HSD Ange om taklucka ska vara låsbar in- eller utifrån. JT JT-.364 JT JT JT-.365 JT JT JT-.37 JT-.371 Beslagning av takluckor vid taktäckning av takduk Taklucka kan i tillämpliga delar utföras enligt JT Redovisa utförande. Vid taktäckning med takduk utförs tätningar mot takluckor med takduk, och plåt används därför vanligen enbart av estetiska skäl. Redovisa utförande. Takfönster vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Redovisa utförande. Se kommentarer under JT Takfönster vid taktäckning av tätskiktsmatta Takfönster vid taktäckning av takduk Beslagning av förtillverkade takfönster vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Redovisa krav på förtillverkade takfönster och invändiga detaljer under aktuell kod och rubrik under NSD.11. Redovisa beslagning och utförande i samråd med fönstertillverkaren eller specialkunnig. Ange om förtillverkade täckplåtar ska användas. Beslagning av förtillverkade takfönster vid taktäckning av tätskiktsmatta Beslagning av förtillverkade takfönster vid taktäckning av takduk Beslagning av skorstenar och takuppbyggnader vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Små pannskorstenar, för småhus och dylikt, avslutas enligt figur AMA JT-.2711/1. Helbeslagning av skorstenar vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Skorstenar ska beslås. Sidobeslag ska falsas till överbeslag enligt JT Sidobeslag ska i underkant avslutas cirka 50 mm ovan tätskiktsmatta, takduk, singel eller sedum som ståndskiva med utknäckt kant och fästas med kontinuerligt fästbleck, alternativt med i språng omvikta klammer med centrumavstånd högst 300 mm. Överbeslag Överbeslag ska utföras enligt JT Sidobeslag Ange falsutförande på sidobeslag. Se kommentarer under JT Överbeslag Ange om överbeslag ska utföras enligt figur AMA JT-.2711/1, eller figur AMA JT-.2711/2. 225

226 JT JT JT-.372 JT JT JT-.373 Helbeslagning av skorstenar vid taktäckning av tätskiktsmatta Helbeslagning av skorstenar vid taktäckning av takduk Beslagning av skorstenar med neder- och överbeslag vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Överbeslag Överbeslag ska utföras enligt JT Skorstenskrans Skorstenskrans ska utföras enligt JT Överbeslag Ange om överbeslag ska utföras enligt figur AMA JT-.2711/1 eller figur AMA JT-.2711/2. Beslagning av skorstenar med neder- och överbeslag vid taktäckning av tätskiktsmatta Nederbeslag Nederbeslag ska utföras som ståndskiva utan vinge enligt JT Nederbeslag Enligt AMA ska nederbeslag utföras som ståndskiva utan vinge enligt JT Enligt JT-.351 ska ståndskiva fästas i överkant enligt JT Se kommentarer under JT och JT Redovisa utförande. Beslagning av skorstenar med neder- och överbeslag vid taktäckning av takduk Nederbeslag Nederbeslag ska utföras som ståndskiva utan vinge enligt JT Nederbeslag Se kommentarer under JT och JT Redovisa utförande i samråd med specialkunnig om annan anslutning än den som redovisas i figur AMA JT-.351/1 ska utföras. Helbeslagning av takkupor o d vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Beslagning och kringtäckning ska i tillämpliga delar utföras enligt JT-.1 och JT Sidobeslag med höjd över 1,5 m ska utföras enligt JT-.15 med underordnade koder och rubriker. Sidobeslag ska anslutas till taktäckning som ståndskiva utan vinge enligt JT-.351 och figur AMA JT-.351/1. Redovisa utförande. Se kommentarer under JT-.27, JT-.273, JT-.351 och JT Ange falsutförande för sidobeslag. Se kommentarer under JT Beakta behovet av ventilation av beklädnad. 226

227 JT JT JT-.374 Helbeslagning av takkupor o d vid taktäckning av tätskiktsmatta Helbeslagning av takkupor o d vid taktäckning av takduk Redovisa utförande om annan anslutning än den som redovisas i figur AMA JT-.351/1 ska utföras. Helbeslagning av murkrön, brandväggar o d vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Murkrön, brandväggar och dylikt ska beslås med plåt ovan yttertak enligt figur AMA JT-.374/1 eller figur AMA JT-.374/2. Murbeslag av metalliserad stålplåt får vid utförande enligt figur AMA JT-.374/1 skarvas med enkla hakfalser med ett största falsavstånd av mm. Murbeslag av övriga plåtmaterial ska vid utförande enligt figur AMA JT-.374/1 skarvas med dubbelfals med ett största falsavstånd av mm. Murbeslag med en bredd som överstiger 300 mm enligt figur AMA JT-.374/1 ska skarvas med dubbelfals med ett största falsavstånd av mm. Murbeslag enligt figur AMA JT-.374/2 ska skarvas med dubbelfals med ett största falsavstånd av mm. Vid titanzinkplåt ska falser och falsavstånd utföras enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Krönbeslag av metalliserad stålplåt får vid utförande enligt figur AMA JT-.374/3 eller figur AMA JT-.374/4 skarvas med enkla hakfalser med ett största falsavstånd av mm. Sidobeslag enligt figur AMA JT-.374/1 eller figur AMA JT-.374/2 av metalliserad stålplåt ska utföras med ett största falsavstånd av mm och skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar. Sidobeslag av övriga plåtmaterial ska utföras med ett största falsavstånd av mm och skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar. Språng- och fästbleck enligt alternativ utformning enligt figur AMA JT-.374/1 ska skarvas med slusskarv med största centrumavstånd av mm. Hängskivor ska utföras enligt JT Till taktäckning ska sidobeslag anslutas som ståndskiva utan vinge enligt JT-.351 och figur AMA JT-.351/1. Sidobeslag enligt figur AMA JT-.374/1 eller figur AMA JT-.374/2 av metalliserad stålplåt ska utföras med ett största falsavstånd av mm och skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar. Sidobeslag av övriga plåtmaterial ska utföras med ett största falsavstånd av mm och skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar. Sidobeslag ska i underkant fästas med kontinuerligt fästbleck. 227

228 Figur AMA JT-.374/1. Figur AMA JT-.374/2. 228

229 Figur AMA JT-.374/3. Figur AMA JT-.374/4. Ange utförande av murbeslag. Ange hur murbeslag ska anslutas till hängskiva. Ange hur hängskiva ska skarvas. Vid vindutsatta lägen bör stående vinkelfals fästas med klammer enligt figur RA JT-.15/2. Ange utförande. Ange om murbeslag ska utföras enligt alternativet med språng och fästbleck i figur AMA JT-.374/1 i stället för med sidobeslag. Ange hur sidobeslag ska skarvas. Om krön lutar längs ett takfall med mer än 1:3 (18,4 grader) kan tvärfalser på murbeslag vid metalliserad stålplåt enligt figur AMA JT-.374/2 utföras med enkel hakfals med ett falsavstånd av mm. Redovisa utförande. Ange om hängskiva ska skarvas med enkel hakfals eller slusskarv. 229

230 Beakta krav på uppdragning av brandvägg ovan yttertak. Av fukt- och arbetstekniska skäl bör uppdragning av ståndskiva eller dylikt inte göras mindre än 300 mm. Av brandtekniska skäl kan högre vägg erfordras. JT JT JT-.375 JT JT JT-.376 JT JT Helbeslagning av murkrön, brandväggar o d vid taktäckning av tätskiktsmatta Se kommentarer under JT beträffande utförande av ståndskiva. Helbeslagning av murkrön, brandväggar o d vid taktäckning av takduk Se kommentarer under JT beträffande utförande av ståndskiva. Beslagning av takuppbyggnader för brandgasventilatorer o d vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Under denna och underliggande koder och rubriker redovisas kompletterande beslag, täcklister med mera i anslutning till takuppbyggnader för brandgasventilator eller dylikt. Redovisa utförande. Beakta krav på skyddsavstånd till närliggande yttervägg med hänsyn till risken för brandspridning. Beslagning av takuppbyggnader för brandgasventilatorer o d vid taktäckning av tätskiktsmatta Se kommentarer under JT beträffande utförande av ståndskiva. Beslagning av takuppbyggnader för brandgasventilatorer o d vid taktäckning av takduk Se kommentarer under JT beträffande utförande av ståndskiva. Redovisa utförande i samråd med specialkunnig om annan anslutning än den som redovisas i figur AMA JT-.351/1 ska utföras. Täcklister, beslag över rörelsefogar o d vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Här anges beslag, täcklister med mera i anslutning till rörelsefogar, genomföringar med mera. Se figur RA JSE.172/1, figur AMA JSE.442-8/2, figur AMA JSE.451-8/2, figur AMA JSE.452-8/2, figur AMA JSE.45318/1 och figur RA JSE.472/1. För utformning av rörelsefog kan beslagning enligt JT-.374 tillämpas. Se figur AMA JT-.2511/2 figur AMA JT-.2511/7 under JT beträffande princip för anslutning med täcklist mot olika material. Mot taktäckning bör beslag utföras som ståndskiva utan vinge enligt JT-.351 och figur AMA JT-.351/1. Se kommentarer under JT och JT Redovisa utförande. Ange material, utförande och infästning. Ange hur beslag, täcklister eller dylikt ska skarvas och fästas. Täcklister, beslag över rörelsefogar o d vid taktäckning av tätskiktsmatta Täcklister, beslag över rörelsefogar o d vid taktäckning av takduk Vid taktäckning med takduk erfordras vanligen ingen beslagning vid rörelsefogar utan hela anslutningen täcks in med takduk. Vid rörelsefog mot anslutande yttervägg eller dylikt kan täcklist, fästbeslag eller liknande 230

231 erfordras. Utförande enligt JT-.351 kan då tillämpas. Se kommentarer under JT och JT Redovisa utförande. JT-.378 JT JT JT-.4 Beslagning av diverse takuppbyggnader o d vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Här anges till exempel helbeslagning av fläktfundament eller dylikt. Redovisa utförande. Stor rund genomföring redovisas särskilt. Under JT-.361 respektive JT-.362 redovisas genomföring med diameter om högst 200 mm. Beslag bör inte dras ned närmare tätskiktsmatta, takduk, singel eller sedum än cirka 50 mm. Ange om beslag ska avslutas parallellt med takfallet. Redovisa utförande och infästning. Ange hur beslag, lister eller dylikt ska skarvas och fästas. Helbeslagning av diverse takuppbyggnader o d vid taktäckning av tätskiktsmatta Se kommentarer under JT beträffande utförande av ståndskiva. Helbeslagning av diverse takuppbyggnader o d vid taktäckning av takduk Se kommentarer under JT beträffande utförande av ståndskiva. Kompletteringar av plan plåt vid taktäckning av överläggsplattor e d MATERIAL- OCH VARUKRAV Fästdon ska vara av austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS-EN Alternativt får fästdon av annat material med motsvarande härdighet och egenskaper användas. Egenskaperna ska vara dokumenterade på ett sådant sätt att jämförelse kan ske för olika korrosivitetsklasser enligt SS-EN ISO 9223 respektive korrosionsmotståndsklasser enligt SS-EN UTFÖRANDEKRAV Fotrännor, ränndalar, skorstensrännor eller dylikt ska utföras på ett sådant sätt att taktäckning av överläggsplattor överlappar plåt minst 150 mm. Plåt får inte genomspikas eller genomskruvas. Rännplåt ska avslutas med hake som klamras med hakklammer med centrumavstånd högst 400 mm. Vid skarv med överlapp ska urklipp på underliggande plåt utföras på ett sådant sätt att beslag kan skjutas in i varandra. Se figur AMA JT-.4/1. Fria kanter på beslag som inte är inbyggda ska utföras med enkelt omslag. 231

232 Figur AMA JT-.4/1. Taktäckning av överläggsplattor av skiffer, betongpannor, tegelpannor e d Fria plåtkanter ska fästas till underlag enligt figur AMA JT/1. Underbeslag ska fästas med skruv med centrumavstånd högst 500 mm. Underbeslag ska monteras på ett sådant sätt att läckvatten kan rinna förbi hinder, uppbyggnad, genomföring eller dylikt. Taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Beslag får ha en längd av högst mm. Skarvning av beslag, rörelsefogar Tvärskarvar ska utföras med hakfals, slusskarv eller minst 100 mm tätat överlapp som fogas ihop med blindnit eller skruv som är borrande med frisläpps- och klämfunktion anpassad till plåttjocklek (sidöverlappsskruv). Allt med centrumavstånd högst 50 mm. Beslag i stumma längder ska utföras med rörelsefog med ett största avstånd av 6 m. Vid blindnitning ska plåtytor ligga an mot varandra innan nitning sker. Rörelsefog ska utföras som förstorad enkel hakfals, slusskarv eller tätat rörelseöverlapp. Tätat rörelseöverlapp ska utföras med en bredd av minst 100 mm och får inte sammanfogas på ett sådant sätt att temperaturrörelser i plåt hindras. Solpaneler Om solpaneler ska monteras på tak med överläggsplattor ska infästningen dimensioneras för normerade laster avseende vindlast enligt SS-EN snölast enligt SS-EN termisk påverkan enligt SS-EN Underliggande konstruktion ska dimensioneras till det monteringssystem som ska användas avseende täthet, hållfasthet och härdighet. Dessa egenskaper ska vara baserade på utförda provningar. Infästningsplan med följande uppgifter bör upprättas infästningstyp med monteringsanvisning baserat på det underlag där infästning ska ske 232

233 placering av infästningspunkter eventuella kompletteringar av befintligt tak baserat på tillkommande laster. Genomföringar Ange under aktuell kod och rubrik i samråd med berörd projektör hur olika genomföringar ska utföras. Beakta att det bör vara ett fritt mått på minst 500 mm mellan olika genomföringar, hinder, uppbyggnader eller dylikt på yttertak. UTFÖRANDEKRAV Beakta att falsade plåtarbeten som föreskrivs vid anslutningar, krön, hinder, ränndalar och dylikt kräver ett stumt och fast underlag. I aktuellt avsnitt måste därför kompletterande anvisningar lämnas om underlag, uppbyggnader med mera. Vid utsatta lägen där det finns risk för att vatten eller snö kan driva in under beslag, till exempel vid vingar på ståndskivor, kan det finnas skäl att dessa profileras eller fasoneras mot taktäckning. Alternativt kan även profilerade tätningsband användas. Ange under aktuell kod och rubrik om beslag ska fasoneras eller profileras mot taktäckning eller om särskilda tätningsband ska monteras. Taktäckning av överläggsplattor av skiffer, betongpannor, tegelpannor e d Underbeslag ska enligt AMA monteras över byggpapp. Vid hinder i takyta, till exempel skorstenar, huvar, stosar med mera, måste underbeslag på ovansidan av hinder monteras under byggpapp för att avleda läckvatten. Figurer i AMA redovisar utförandet vid underlag av underlagsspont eller plywood som täcks med byggpapp. Se avsnitt JSC med underliggande koder och rubriker för utförande av underlagstäckning. Vid hängrännor, vinkelrännor, ränndalar eller dylikt där en takpannetäckning eller skiffertäckning överlappar plåtbeslag av koppar har det visat sig att plåten med tiden kan nötas sönder. Slitplåtar, som kan bytas ut, kan därför behöva monteras. Se exempel i figur RA JT-.4/1. Ange omfattning och utförande av slitplåt i anslutning till respektive detalj under JT-.4 med underordnade koder och rubriker. Vid utförande av slitplåt enligt figur RA JT-.4/1 bör byggpapp helklistras till slitplåt. Redovisa utförande. Figur RA JT-.4/1. 233

234 JT-.41 Taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Anslutningsdetaljer till profilerad plåt är beroende av profilutformning, lutning, underlag, plåtmaterial med mera. I AMA redovisas principutföranden för några frekventa detaljer. Dessa kan i det enskilda objektet behöva kompletteras eller ändras med hänsyn till förutsättningarna. Vidare är detaljerna principiellt redovisade vad gäller typ av bärning, eventuell förekomst av vattenavledande underlag, behov av luftning, infästning med mera. Kompletterande redovisning krävs därför. I vissa fall kan även underbeslag användas på motsvarande sätt som vid taktäckning med betong- eller tegelpannor. Se även tillverkarnas dokumenterade anvisningar. Skarvning av beslag, rörelsefogar Ange under aktuell kod och rubrik om beslag ska falsas, slusskarvas eller utföras med överlapp samt utförande och placering av rörelsefogar. Ange vid behov fals- eller skarvavstånd. Ange om överlapp ska fogas ihop med blindnit eller sidöverlappsskruv samt om överlappets längd ska ökas utöver det som anges i AMA. Infästning av beslag Ange under aktuell kod och rubrik de kompletterande infästningar, utöver generellt angivna, som betingas av vind- och snölaster. Infästning ska utföras med hänsyn till temperaturrörelserna och enligt tillverkarnas dokumenterade anvisningar. Fotplåtar och fotrännor vid taktäckning av överläggsplattor e d Fotplåt ska dras upp på tak på ett sådant sätt att taktäckningsmaterial överlappar fotplåt minst 150 mm. Fotplåt ska dras upp på ett sådant sätt att skänkel på rännkrok på tak överlappas. Fotplåt ska fästas enligt figur AMA JT/1. Infästning får inte ske i överlapp. Fotplåt ska skarvas med centrumavstånd högst mm med ett överlapp av minst 60 mm. Framkant på fotplåt ska utföras med omslag och nedknäckning enligt figur AMA JT-.4/1 och figur AMA JT-.414/1. Fotplåt ska överlappa bakkant på ränna med cirka 10 mm vid lågpunkt. Nedknäckning i ränna får skarvas med överlapp och omslag. Mot tillstötande ytor av puts, högre vägg eller dylikt ska vattenavledare enligt figur AMA JT-.1/8 utföras. Vattenavledare ska dras ned 5 mm under droppkant och ha en längd på minst 80 mm. 234

235 JT-.411 Figur AMA JT-.41/1. Fotplåtar med anslutning till hängränna vid taktäckning av överläggsplattor e d Anledning till att hängränna ska ligga 25 mm lägre än takpannor är att begränsa risken för att snö och is vid ras ska skada hängrännan. Om snöglidhinder eller snörasskydd monteras kan måttet minskas. Måttet 25 mm är ett minsta mått vid högpunkt. Vid lågpunkt blir måttet större beroende på dels rännfallets längd dels lutning i hängränna. Måttet kan i vissa fall bli över 100 mm. Detta kan leda till att regnvatten vid vissa tillfällen, stor regnintensitet, kan skölja över hängrännan. Vid vinkelränna eller där vatten leds ned från ovanliggande tak kan det därför finnas behov av att montera överspolningsskydd. Överspolningsskydd redovisas under JT Taktäckning av betongpannor, tegelpannor e d Beroende på förekommande läktdimensioner blir i regel rännkanten cirka 75 mm lägre än takpannor om rännkrok monteras på inbrädning. Hängränna kan ges ett högre läge om rännkrok monteras på bärläkt. Detta medför dock i det första fallet att eventuellt läckvatten rinner bakom hängrännan och i det andra fallet att ventilationen försämras. För att dels skydda läkt dels begränsa risken för att regn och snö driver in under takpannor kan ett skyddsbeslag monteras på bärläkt, se figur RA JT-.411/1. Skyddsbeslag kan utföras med beslag som har en längd på mm och som skarvas med 60 mm överlapp enligt figur AMA JT-.4/1. Redovisa utförande. 235

236 JT Figur RA JT-.411/1. Redovisa om takfot ska utformas på annat sätt än vad som föreskrivs i AMA och framgår av figur AMA JT-.41/1. Fotplåtar med anslutning till hängränna vid taktäckning av skiffer Skifferplattor ska utföras med ett överlapp på cirka 20 mm över fotplåt. Vid taktäckning med skiffer ska rännkrok fällas in i underlag om taktäckning sker på underlagsspont med byggpapp utan läkt. Vid utförande med skifferplattor på läkt bör ett skyddsbeslag i princip enligt figur RA JT-.4111/1 monteras. 236

237 JT JT JT Figur RA JT-.4111/1. Fotplåtar med anslutning till hängränna vid taktäckning av betongpannor Fotplåtar med anslutning till hängränna vid taktäckning av tegelpannor Fotplåtar med anslutning till hängränna vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Profilbotten i taktäckning ska avslutas med nedbockning enligt figur AMA JT-.4114/1 vid taklutning mindre än 1:4 (14 grader). Taktäckning ska fästas i varje profilbotten vid profildelning större än 150 mm, i övriga fall med centrumavstånd högst 200 mm. Figur AMA JT-.4114/1. 237

238 JT JT JT-.412 Beakta eventuella krav på rörelsemöjlighet vid takfot dels för taktäckning, dels i förekommande fall för väggbeklädnad. Redovisa utförande. Vid utförande där fotplåt inte monteras mot stumt underlag bör tjockare plåt användas. Ange plåttjocklek. Hängränna anges under aktuell kod och rubrik under JT-.8. Åberopa figur AMA JT-.4114/1. Vid utförande med profilerad plåt förekommer det även att rännkrok monteras på taktäckning. Ange hur rännkrok ska monteras. Figur AMA JT-.4114/1 redovisar utförande utan underlagstak. Ange om tätningsprofil ska monteras. Beakta krav på luftning samt möjligheter att avleda läckvatten. Redovisa utförande om underlagstak ska användas. Se även JSC.66 med underliggande koder och rubriker. Fotplåtar med anslutning till hängränna vid taktäckning av profilerade överläggsplattor av fiberbetong Fotplåtar med anslutning till hängränna vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Fotplåtar med anslutning till gesimsränna vid taktäckning av överläggsplattor e d Fotplåt ska dras upp på tak enligt figur AMA JT-.412/1 på ett sådant sätt att taktäckningsmaterialet överlappar fotplåt minst 150 mm. Fotplåt ska anslutas till rännbeslag med enkel nedknäckt språngfals, alternativt till språngbleck i princip enligt figur AMA JT-.1/5. Figur AMA JT-.412/1. 238

239 Taktäckning kan enligt AMA alternativt anslutas till gesimsränna med ett språngbleck i princip enligt figur AMA JT-.1/5 där gesimsränna inte är sammanfalsad med språngbleck/fotplåt. Redovisa utförande. Gesimsränna, skyddsbeslag med mera redovisas under JT-.44. Utförande enligt figur AMA JT-.412/1 kan kompletteras med ett skyddsbeslag på bärläkt på motsvarande sätt som enligt figur RA JT-.411/1. Ange om skyddsbeslag ska monteras på bärläkt. JT JT JT JT JT JT JT-.413 Fotplåtar med anslutning till gesimsränna vid taktäckning av skiffer Fotplåtar med anslutning till gesimsränna vid taktäckning av betongpannor Fotplåtar med anslutning till gesimsränna vid taktäckning av tegelpannor Fotplåtar med anslutning till gesimsränna vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Redovisa utförande. Fotplåtar med anslutning till gesimsränna vid taktäckning av profilerade överläggsplattor av fiberbetong Fotplåtar med anslutning till gesimsränna vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Fotrännor av plåt i skivformat vid taktäckning av överläggsplattor e d Fotplåt av metalliserad stålplåt får skarvas med enkel hakfals med centrumavstånd högst mm. Fotplåt av rostfri stålplåt, aluminiumplåt, titanzinkplåt eller kopparplåt ska skarvas med dubbel hakfals med centrumavstånd högst mm. Fotplåt ska läggas med språng utanför takfot och dras upp i nivå med horisontallinje dock minst 450 mm enligt figur AMA JT-.4132/1 och figur AMA JT-.4133/1. Rännkant ska utföras minst 150 mm hög enligt figur AMA JT-.4132/1 och figur AMA JT-.4133/1. Rännplåt ska dras upp på takfall minst 200 mm över höjd på rännkant. Rännplåt ska avslutas med hake som fästs med hakklammer med centrumavstånd högst 400 mm. Över fotplåt ska kappa av YEP 3500 alternativt duk av EPDM-gummi klistras enligt figur AMA JT-.4132/1 och figur AMA JT-.4133/1. Kappa ska överlappa fotplåt minst 200 mm och dras upp minst 300 mm ovanför rännfals. Rännplåt ska utföras med dubbla tvärfalser med största falsavstånd mm. Vid titanzinkplåt ska rännplåt utföras i band med rörelsefogar enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Falser ska tätas med falskitt. Fals på högpunkt mellan två rännfall ska utföras som svängd fals med tillslutet veck. Veck ska i överkant tillslutas med omvikning. Fotplåt ska i språng anslutas till språngbleck med nedknäckning och lodrät droppkant. Ränna ska utföras med ett minsta fall i brottlinjen mellan rännplåt och rännkant av 1:75 enligt exempel i figur AMA JT-.211/4. Rännplåt ska bockas upp med sådan radie att blåsor inte uppstår i tvärfalser. Iklipp med lödning får inte förekomma vid skarvning av rännbeslag. 239

240 JT Hörn och vinklar på fotränna ska utföras utan iklipp. Fotränna ska förses med erforderliga gavlar och utkastare. Hörn och vinklar på fotrännor ska vara täta. Konsolkrok ska utföras av minst 5 20 mm varmförzinkat plattstål. Alternativt får fotränna fästas med annan konstruktion med motsvarande hållfasthet och korrosionsskydd. Rännkrok ska monteras med ett största avstånd av 400 mm mellan fotrännskrok och fotplåt ska tätas/isoleras med 1,5 2 mm EPDM-gummi. Konsolkrok ska fästas med minst 3 stycken 35 4,8 mm skruv av rostfritt stål. Skalle på skruv ska vara avpassad för hål i konsolkrok. Rännkant ska enligt AMA utföras minst 150 mm hög. Höjd är satt enligt äldre krav på att fotränna även kan fungera som takfotsstöd. Eftersom fotränna enligt AMA inte längre godtas som takfotsstöd kan fotränna även utföras med annan höjd. Ange om fotränna ska utföras med annan höjd än 150 mm. Om inte konsolkrok används bör rännkrok utföras av minst 6 25 mm varmförzinkat plattstål. Alternativt kan rännkonstruktion förstärkas på annat sätt, till exempel med kontinuerligt stöd. Redovisa utförande. Beakta behov av förstärkning av underlag för de konsolkrokar som inte fästs i takstolar. Ange fästdon, dimension och antal. Vid långa och branta takfall bör krok fästas med genomgående skruv förstärkt med vinkelstål på undersidan. Alternativt används mindre avstånd mellan krokarna. Redovisa utförande. Rännstomme av trä anges under HSD Redovisa utförande i de fall stomme ska utföras av annat material än trä. Figur AMA JT-.21/4 visar ett exempel där avstånd mellan stuprör är 20 m. För att uppfylla förutsättningarna i figuren blir minsta taklutning 1:1,7 (30 grader). Se kommentarer under JT-.21. Fotränna bör inte användas vid taklutningar under 1:3 (18,4 grader). Om fotränna av titanzinkplåt ska användas vid taklutning under 1:2 (26,5 grader) ska utförande redovisas i samråd med plåttillverkaren. Fotränna som redovisas i AMA förutsätter att rännor förses med utkastare och utvändig takavvattning. Redovisa utförande vid fotränna med takbrunnar och invändig takavvattning. Detta gäller bland annat brunnens anslutning, eftersom håltagning måste göras i både rännplåt och fotplåt. Fotrännor av plåt i skivformat utan stomme vid taktäckning av överläggsplattor e d Vid renovering av äldre byggnader förekommer att fotränna med metalliserad stålplåt utförs utan den ytterbeklädnad som framgår av figur AMA JT-.4132/1. Fotränna kan utföras enligt JT-.413 men med plåt som är 0,7 mm. Redovisa utförande. Beakta att endast metalliserad stålplåt kan användas vid fotrännor utan stomme. Vid rostfri stålplåt, titanzinkplåt, aluminiumplåt eller kopparplåt utförs rännan med stomme enligt JT JT Fotrännor av plåt i skivformat utan stomme vid taktäckning av skiffer JT Fotrännor av plåt i skivformat utan stomme vid taktäckning av betongpannor JT Fotrännor av plåt i skivformat utan stomme vid taktäckning av tegelpannor JT Fotrännor av plåt i skivformat utan stomme vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall 240

241 Fotränna ska anslutas till taktäckning enligt figur AMA JT /1. Stödprofil enligt figur AMA JT /1 ska utföras av 0,9 mm metalliserad stålplåt med en anliggningsbredd på minst 30 mm. Skänkel mot underlag ska utföras med en bredd av 50 mm och fästas med centrumavstånd 500 mm. Byggpapp ska helklistras till underbeslag. Figur AMA JT /1. JT Fotrännor av plåt utan stomme vid taktäckning av profilerade överläggsplattor av fiberbetong JT Fotrännor av plåt utan stomme vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material JT Fotrännor av plåt i skivformat utan stomme men med ytterbeklädnad vid taktäckning av överläggsplattor e d Fotränna ska utföras enligt figur AMA JT-.4132/1. Vid färgbelagd plåt ska färgbelagd sida på ytterbeklädnad vändas utåt. Ytterbeklädnad får skarvas med 100 mm överlapp med omslag och centrumavstånd mm. Rännplåt ska falsas samman med ytterbeklädnad enligt figur AMA JT-.4132/1. Ränngavlar ska veckas och dubbelfalsas samman med fotrännskant. Rännutkastare ska dubbelfalsas. Rännutkastare ska vid färgbelagd plåt utföras med ifalsad ytterbeklädnad på de delar som får synlig baksida med enbart baksidesbeläggning. 241

242 Figur AMA JT-.4132/1. Metalliserad stålplåt Beakta att endast metalliserad stålplåt kan användas vid fotrännor utan stomme. Vid rostfri stålplåt, titanzinkplåt, aluminiumplåt eller kopparplåt utförs fotränna med stomme. Se JT Alternativt kan förstärkning utföras med stödprofiler eller dylikt. Redovisa utförande. JT Fotrännor av plåt i skivformat utan stomme men med ytterbeklädnad vid taktäckning av skiffer JT Fotrännor av plåt i skivformat utan stomme men med ytterbeklädnad vid taktäckning av betongpannor JT Fotrännor av plåt i skivformat utan stomme men med ytterbeklädnad vid taktäckning av tegelpannor JT Fotrännor av plåt i skivformat utan stomme men med ytterbeklädnad vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Fotränna ska anslutas till taktäckning enligt figur AMA JT /1. Figur AMA JT /1 redovisar utförande vid tak med vattenavledande underlag. Beakta behov av luftning. Redovisa utförande om inte vattenavledande underlag ska användas. Utforma konstruktionen på ett sådant sätt att läckvatten inte kan bli stående bakom bärning. JT Fotrännor av plåt i skivformat utan stomme men med ytterbeklädnad vid taktäckning av profilerade överläggsplattor av fiberbetong 242

243 JT Fotrännor av plåt i skivformat utan stomme men med ytterbeklädnad vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material JT Fotrännor av plåt i skivformat med stomme vid taktäckning av överläggsplattor e d Fotränna ska utföras enligt figur AMA JT-.4133/1. Rännkant och rännkantstommes utsida ska falsas samman med dubbelfals alternativt stående vinkelfals. Vid titanzinkplåt ska rännkant anslutas till rännkantstommes utsida med stående vinkelfals. Rännutkastare ska dubbelfalsas samman med fotrännskant. Vid titanzinkplåt ska rännutkastare lödas ihop med rännplåten. Ränngavlar ska veckas och dubbelfalsas samman med fotrännskant. Beslag på utsida av rännkantstomme får skarvas med enkelfals eller slusskarv med ett största falsavstånd av mm vid metalliserad stålplåt och mm vid övriga plåtmaterial. Figur AMA JT-.4133/1. Redovisa rännkantstomme och botten av trä under HSD Ange om beslag på utsida av rännkantstomme ska skarvas med enkelfals eller slusskarv. Ange hur rännkant ska anslutas till utsida av rännkantstomme. JT Fotrännor av plåt i skivformat med stomme vid taktäckning av skiffer JT Fotrännor av plåt i skivformat med stomme vid taktäckning av betongpannor JT Fotrännor av plåt i skivformat med stomme vid taktäckning av tegelpannor JT Fotrännor av plåt i skivformat med stomme vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Fotränna ska anslutas till taktäckning enligt figur AMA JT /1. Figur AMA JT /1 redovisar utförande vid tak med vattenavledande underlag. 243

244 Beakta behov av luftning. Redovisa utförande om inte vattenavledande underlag ska användas. Utforma konstruktionen på ett sådant sätt att läckvatten inte kan bli stående bakom bärning. JT Fotrännor av plåt i skivformat med stomme vid taktäckning av profilerade överläggsplattor av fiberbetong JT Fotrännor av plåt i skivformat med stomme vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material JT Fotrännor av plåt i bandformat vid taktäckning av överläggsplattor e d Fotrännor kan vid taktäckning av överläggsplattor och dylikt även utföras av plåt i bandformat om utförandet är sådant som medger rörelsemån i rännans längdriktning. Dessa utföranden redovisas i samråd med specialkunnig eller plåttillverkaren. Oavsett utförande bör bandlängd begränsas till 6 m och rörelsefogar utföras. JT Fotrännor av plåt i bandformat vid taktäckning av skiffer JT Fotrännor av plåt i bandformat vid taktäckning av betongpannor JT Fotrännor av plåt i bandformat vid taktäckning av tegelpannor JT Fotrännor av plåt i bandformat vid taktäckning av överläggsplattor e d av metall JT Fotrännor av plåt i bandformat vid taktäckning av profilerade överläggsplattor av fiberbetong JT Fotrännor av plåt i bandformat vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material JT-.42 Vinkelrännor av plåt vid taktäckning av överläggsplattor e d Underbeslag ska skarvas med enkel hakfals alternativt 100 mm överlapp med centrumavstånd mm. Beakta att vattenavledande underlag, underbeslag, fotplåtar, vinkelränna eller dylikt kommer att fungera tillsammans på avsett sätt. Ett vattenavledande underlag måste dras fram ovanpå vinkelrännan. Vidare får inte läkt fästas genom vinkelränna. Redovisa hur infästning ska utföras. Ange hur underbeslag ska skarvas. JT-.421 Vinkelrännor av plåt i skivformat vid taktäckning av överläggsplattor e d Mot taktäckning av tegel, betong eller skiffer och dylikt ska vinkelränna avslutas med hake som fästs med stödprofil/underbeslag enligt figur AMA JT-.421/1. Stödprofil/underbeslag ska fästas med centrumavstånd högst 500 mm. Stödprofil/underbeslag ska utföras av 0,9 mm metalliserad stålplåt. Mot taktäckning av profilerade överläggsplattor och dylikt av metall ska vinkelränna avslutas enligt figur AMA JT-.4214/1. 244

245 Byggpapp ska helklistras till stödprofil/underbeslag. Under byggpapp i ränndalsbotten ska underbeslag av 0,6 mm metalliserad plåt monteras. Beslag får skarvas med 60 mm överlapp med centrumavstånd på mm. Beslag ska dras upp 150 mm på varje sida av ränndalsbotten och fästas med centrumavstånd 600 mm. Vinkelränna av metalliserad stålplåt ska vid en lutning som understiger 1:3 (18,4 grader) utföras med dubbla falser med ett största falsavstånd av mm. Vid en taklutning som överstiger 1:3 (18,4 grader) får vinkelränna av metalliserad stålplåt utföras med enkelfals med ett största falsavstånd av mm. Vinkelränna ska vid övriga plåtmaterial dubbelfalsas med ett största falsavstånd av mm. Vid titanzinkplåt ska vinkelränna utföras i band med rörelsefogar enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Vinkelränna ska utföras med en bredd på minst 300 mm mellan taktäckning och ränndalsbotten. Underbeslag ska utföras av samma plåt som vinkelränna. Figur AMA JT-.421/1. Figur AMA JT-.421 redovisar utförande vid underlagsspont eller plywood som täcks med byggpapp. Se avsnitt JSC.66 med underliggande koder och rubriker för utförande av underlagstäckning och vattenavledande underlag. Figur AMA JSC.661/1 visar ett exempel. Det förekommer även att vinkelrännor utförs i princip enligt figur RA JT-.421/1 som är ett äldre utförande. Figur RA JT-.421/1. Redovisa om vinkelränna ska utföras och anslutas på annat sätt än vad som föreskrivs i AMA. JT Vinkelrännor av plåt i skivformat vid taktäckning av skiffer 245

246 Vid taktäckning med skiffer direkt på underlagstäckt trä förekommer andra utföranden än de som redovisas i figur AMA JT-.421/1 eller figur RA JT-.421/1. Det finns även utföranden som liknar det som framgår av figur AMA JT-.4214/1. Redovisa utförande i samråd med specialkunnig. JT JT JT JT JT JT-.422 Vinkelrännor av plåt i skivformat vid taktäckning av betongpannor Se kommentarer under JT Vinkelrännor av plåt i skivformat vid taktäckning av tegelpannor Se kommentarer under JT Vinkelrännor av plåt i skivformat vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Vinkelränna ska utföras enligt figur AMA JT-.4214/1. Under byggpapp i ränndalsbotten ska underbeslag av 0,6 mm metalliserad plåt monteras. Beslag får skarvas med 60 mm överlapp med centrumavstånd på mm. Beslag ska dras upp 150 mm på varje sida av ränndalsbotten och fästas med centrumavstånd 600 mm. Taktäckning ska fästas i varje profilbotten. Profilbotten ska avslutas med nedbockning vid taklutning mindre än 1:4 (14 grader). Figur AMA JT-.4214/1. Beakta vid val av taktäckning med vattenavledande underlag att konstruktionen utformas på ett sådant sätt att läckvatten inte kan bli stående bakom bärning eller dylikt. Vinkelrännor av plåt i skivformat vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong Se kommentarer under JT Vinkelrännor av plåt i skivformat vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Se kommentarer under JT Vinkelrännor av plåt i bandformat vid taktäckning av överläggsplattor e d 246

247 Vinkelränna kan även utföras av plåt i bandformat. Utförandet är i princip detsamma som enligt figur AMA JT-.421/1 eller figur AMA JT-.4214/1, men rännan ska då fästas rörligt mot underlag med glidbara klammer, alternativt hakklammer, beroende på längd på vinkelränna. Redovisa utförande. JT JT JT JT JT JT JT-.43 JT-.431 JT JT JT JT JT Vinkelrännor av plåt i bandformat vid taktäckning av skiffer Vinkelrännor av plåt i bandformat vid taktäckning av betongpannor Vinkelrännor av plåt i bandformat vid taktäckning av tegelpannor Vinkelrännor av plåt i bandformat vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Vinkelrännor av plåt i bandformat vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong Vinkelrännor av plåt i bandformat vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Ränndalar av plåt vid taktäckning av överläggsplattor e d Se även kommentarer under JT-.23. Ränndal med uppbyggda fall bör endast användas när angränsande takfall har en lutning större än 1:3 (18,4 grader). Vid takfall med lutning upp till och med 1:3 (18,4 grader) utförs försänkta ränndalar. Figurer i AMA redovisar utförande vid underlag av underlagsspont eller plywood som täcks med byggpapp. Se avsnitt JSC.66 med underliggande koder och rubriker för utförande av underlagstäckningar eller vattenavledande underlag. Ränndalar av plåt med uppbyggt fall vid taktäckning av överläggsplattor e d Ränndal ska i tillämpliga delar utföras enligt JT-.231 med underordnade koder och rubriker samt anslutas till taktäckning enligt JT-.421 och figur AMA JT-.421/1. Ränndalar av plåt med uppbyggt fall vid taktäckning av skiffer Ränndalar av plåt med uppbyggt fall vid taktäckning av betongpannor Ränndalar av plåt med uppbyggt fall vid taktäckning av tegelpannor Ränndalar av plåt med uppbyggt fall vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Ränndalar av plåt med uppbyggt fall vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong 247

248 JT JT-.433 Ränndalar av plåt med uppbyggt fall vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Försänkta ränndalar av plåt vid taktäckning av överläggsplattor e d Försänkt ränndal av falsad plåt Ränndal ska utföras av plåt i skivformat med ett största falsavstånd av 950 mm i rännans längdriktning och en minsta lutning av 1:75 samt en minsta bottenbredd av 375 mm enligt figur AMA JT-.433/1. Ränndal ska dras upp minst 150 mm på angränsande takfall. Falser ska utföras dubbla. Falser i ränndalens längdriktning får inte förekomma. Vid titanzinkplåt ska rännplåt utföras av plåt i bandformat och med rörelsefogar enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Rännfalser ska tätas med falskitt. Fals på högpunkt mellan två rännfall ska utföras som svängd fals med tillslutet veck. Veck ska vid överkant tillslutas med omvikning. Iklipp med lödning får inte förekomma vid skarvning av rännbeslag. Knäckning i rännbotten ska utföras med en minsta radie av 25 mm. Taktäckning ska anslutas med fotplåt till rännbeslag med enkel nedknäckt språngfals enligt figur AMA JT-.433/1. Byggpapp ska klistras till fotplåt. Figur AMA JT-.433/1. Försänkt ränndal bör inte användas med hänsyn till risken för läckage. Vid ändring eller tillbyggnad där konstruktionen inte kan undvikas ska ränndalen kompletteras med särskild skyddsränna med dräneringsrör. Principen framgår av figur AMA JT-.433/1. Ränndal bör förses med bräddavlopp. Bräddavlopp placeras högst i nivå med rännbottens högpunkt eller motsvarande nivå där vatten kan tränga in i anslutande vägg- eller takkonstruktion. Ränndal kan förses med uppvärmningsanordning i de fall risk för besvärande isbildning finns. Föreskriv montering på ett sådant sätt att inte rännplåt punkteras vid infästningsställen. 248

249 Ränndal ska enligt AMA ha ett fall som är minst 1:75. Större lutning bör eftersträvas. Ränndal kan i princip utföras på två olika sätt: Ränndal av dubbelfalsad plåt i skivformat på underlagsspont eller plywood som täcks med tätskiktsmatta eller byggpapp. Ränndal av minst 2 mm stålplåt alternativt 1,5 mm rostfri stålplåt på bärverk, isolering eller dylikt. Ränna bör utföras i sektioner på m med rörelseupptagande gavlar. Varje sektion bör utföras med utlopp samt bräddavlopp. Utförandet används huvudsakligen på industribyggnader och då vid taktäckning med profilerad plåt. JT JT JT JT Försänkt ränndal av falsad plåt Krav på och omfattning av kompletterande underlag anges under aktuell kod och rubrik. Utlopp redovisas under JT-.83. Bräddavlopp redovisas under JT-.84. Ränndal kan som alternativ till utförande med plåt i skivformat även utföras av plåt i bandformat. Redovisa utförande i samråd med specialkunnig eller plåttillverkaren. Redovisa utförande om vattenavledande underlag ska användas. Utforma konstruktionen på ett sådant sätt att läckvatten inte kan bli stående bakom bärning. Försänkta ränndalar av plåt vid taktäckning av skiffer Taktäckning ska anslutas till rännplåt enligt figur AMA JT-.433/1 och fästas med hakklammer med centrumavstånd högst 400 mm. Vid taktäckning med skiffer direkt på underlagsspont täckt med byggpapp förekommer andra utföranden än de som redovisas i figur AMA JT-.433/1 eller figur AMA JT-.412/1. Redovisa utförande i samråd med specialkunnig. Försänkta ränndalar av plåt vid taktäckning av betongpannor Taktäckning ska anslutas till rännplåt enligt figur AMA JT-.433/1 och fästas med hakklammer med centrumavstånd högst 400 mm. Försänkta ränndalar av plåt vid taktäckning av tegelpannor Taktäckning ska anslutas till rännplåt enligt figur AMA JT-.433/1 och fästas med hakklammer med centrumavstånd högst 400 mm. Försänkta ränndalar av plåt vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Försänkt ränndal i sektioner Ränndal ska utföras enligt figur AMA JT-.4334/1 av minst 2 mm stålplåt, alternativt 1,5 mm plåt av austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet eller enligt SS- EN , och i sektioner om högst 12 m med svetsade gavlar. Ränna ska läggas i lutning minst 1:75 och ges en bottenbredd av minst 375 mm. Mellan sektionerna ska ges en rörelsemån av minst 20 mm. Mellan gavlar på respektive rännsektion ska en täckplåt monteras med bibehållen rörelsemöjlighet för rännsektioner. Varje sektion ska förses med takbrunn och bräddavlopp. Taktäckning ska anslutas till ränndal enligt figur AMA JT-.4334/1. Taktäckning ska fästas i varje profilbotten. Profilbotten ska avslutas med nedbockning vid taklutning mindre än 1:4 (14 grader). 249

250 JT JT JT-.44 Figur AMA JT-.4334/1. Försänkt ränndal i sektioner Detta utförande är i huvudsak avsett för industribyggnader. Redovisa rostskyddsmålning under LCS.213 respektive LCS.6. Ränndal bör ges ett korrosionsskydd som motsvarar lägst korrosivitetsklass C5-M enligt SS-EN ISO I SS-EN finns även rekommendationer för val av rostfria stål i olika miljöer. I den standarden används en annan typ av klassificering av korrosionsklasser än den som framgår av SS-EN ISO Redovisa hur täckplåt mellan gavlar ska utföras och monteras. Ange längd på rännsektioner. Bräddavlopp kan ersättas med överströmningsmöjlighet mellan olika sektioner. Ange utförande. Figur AMA JT-.4334/2 redovisar en ränndal vid tak utan vattenavledande underlag. Beakta, om underlagstak används, att eventuellt läckvatten inte blir stående kvar utan kan dräneras ut. Redovisa utförande. Som ett alternativ till försänkt ränndal av 2 mm stålplåt kan ränndalen utföras av 1,5 mm rostfri stålplåt. Ange utförande. Anslutning mellan ränndal och taktäckning är väsentlig med hänsyn till risken för läckage. Dels ska den vara tät dels måste plåtens rörelsebehov beaktas. Risk finns att ränndal under ogynnsamma förhållanden fryser igen, varvid vatten kan tränga in bakom ränndal. Problem kan också uppstå vid uppdämning av snö och is vid taktäckningens anslutning till ränndalen. Ränndal kan därför behöva kompletteras med skyddsränna. Redovisa utförande. Beakta behovet av luftning. Försänkta ränndalar av plåt vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong Taktäckning ska anslutas till rännplåt enligt figur AMA JT-.433/1 och fästas med hakklammer med centrumavstånd högst 400 mm. Försänkta ränndalar av plåt vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Taktäckning ska anslutas till rännplåt enligt figur AMA JT-.433/1 och fästas med hakklammer med centrumavstånd högst 400 mm. Gesimsrännor av plåt vid taktäckning av överläggsplattor e d 250

251 Gesimsränna ska utföras av plåt i skivformat med ett största falsavstånd av 950 mm i rännans längdriktning och en minsta lutning av 1:75 samt en minsta bottenbredd av 375 mm enligt figur AMA JT-.412/1. Falser ska utföras dubbla. Falser i ränndalens längdriktning får inte förekomma. Vid titanzinkplåt ska rännplåt utföras av plåt i bandformat och med rörelsefogar enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Rännfalser ska tätas med falskitt. Framkant på gesimsränna ska ligga minst 50 mm lägre än anslutningsfals mellan taktäckning och rännplåt. Fals på högpunkt mellan två rännfall ska utföras som svängd fals med tillslutet veck. Överkant på veck ska tillslutas med omvikning. Iklipp med lödning får inte förekomma vid skarvning av rännbeslag. Knäckning i rännbotten ska utföras med en minsta radie av 25 mm. Rännplåt ska anslutas till fotplåt med enkel nedknäckt språngfals. Fotplåt ska dras upp på tak minst 150 mm. Byggpapp ska helklistras till fotplåt. Gesimsränna ska förses med erforderliga gavlar. Gavlar ska dubbelfalsas. Vid kopparplåt ska gavlar falsas och lödas. Skyddsbeslag mot vägg ska dras upp minst motsvarande rännans halva höjd enligt figur AMA JT-.412/1. Skyddsbeslag ska fästas med kontinuerligt fästbleck. Skyddsbeslag, ytterbeklädnad och underbeklädnad ska skarvas med enkla hakfalser, alternativt slusskarvar, och med ett största falsavstånd av mm vid metalliserad stålplåt och mm vid övriga plåtmaterial. Ytterbeklädnad ska anslutas till rännplåt med dubbelfals alternativt stående vinkelfals. Gesimsränna av falsad plan plåt ska alltid vila på stumt och fast underlag. Gesimsränna kan förses med uppvärmningsanordning i de fall risk för besvärande isbildning finns. Redovisa hur montering ska utföras, Montering måste ske på ett sådant sätt att plåt inte punkteras. Längsta rännfall mellan högpunkt och utlopp bör vara högst 10 m. Vinklar och hörn på gesimsrännor bör förläggas till högpunkt. Gesimsränna ska enligt AMA ha ett fall som är minst 1:75. Större lutning bör eftersträvas. Ange eventuellt skyddsbeslag mot vägg. Det principiella utförandet framgår av figur AMA JT-.412/1. Skyddsbeslag bör föreskrivas i de fall gesimsränna eller del av ränna ligger innanför väggliv eller vid fuktkänslig vägg. Skyddsbeslag dras upp minst motsvarande rännans halva höjd. Ange hur skyddsbeslag, ytterbeklädnad och underbeklädnad ska skarvas. Redovisa hur ytterbeklädnad och underbeklädnad ska fästas. Ange hur ytterbeklädnad ska anslutas till rännplåt. Stomme av trä till gesimsränna och rännkrokar anges under HSD Utlopp redovisas under JT-.83. Fotplåt redovisas under JT Ränndal kan som alternativ till utförande med plåt i skivformat även utföras av plåt i bandformat. Anslutning av taktäckning sker då med fotplåt enligt figur AMA JT-.412/1 eller språngbleck i princip enligt figur AMA JT-.1/5. Redovisa utförande i samråd med specialkunnig eller plåttillverkaren. JT-.441 Gesimsrännor av plåt vid taktäckning av skiffer Taktäckning ska anslutas till rännplåt enligt figur AMA JT-.412/1 och fästas med hakklammer med centrumavstånd högst 400 mm. Vid taktäckning med skiffer direkt på underlagsspont täckt med byggpapp förekommer andra utföranden än de som redovisas i figur AMA JT-.412/1. Redovisa utförande i samråd med specialkunnig. 251

252 JT-.442 JT-.443 JT-.444 JT-.445 JT-.446 JT-.45 JT-.451 Gesimsrännor av plåt vid taktäckning av betongpannor Taktäckning ska anslutas till rännplåt enligt figur AMA JT-.412/1 och fästas med hakklammer med centrumavstånd högst 400 mm. Gesimsrännor av plåt vid taktäckning av tegelpannor Taktäckning ska anslutas till rännplåt enligt figur AMA JT-.412/1 och fästas med hakklammer med centrumavstånd högst 400 mm. Gesimsrännor av plåt vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Redovisa utförande. Gesimsrännor av plåt vid taktäckning av överläggsskivor av fiberbetong Taktäckning ska anslutas till rännplåt enligt figur AMA JT-.412/1 och fästas med hakklammer med centrumavstånd högst 400 mm. Gesimsrännor av plåt vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Taktäckning ska anslutas till rännplåt enligt figur AMA JT-.412/1 och fästas med hakklammer med centrumavstånd högst 400 mm. Ståndskivor och hängskivor samt nockbeslag vid taktäckning av överläggsplattor e d Figurer i AMA redovisar utförandet vid underlag av underlagsspont eller plywood som täcks med byggpapp. Se avsnitt JSC.66 med underliggande koder och rubriker för utförande av underlagstäckningar och vattenavledande underlag. Ståndskivor med vinge vid taktäckning av överläggsplattor e d Ståndskiva av metalliserad stålplåt får skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar med ett falsavstånd av mm. Ståndskiva av övriga plåtmaterial får skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar med ett falsavstånd av mm. Ståndskiva ska fästas med kontinuerliga fästbleck alternativt skruv av rostfritt stål med tätningsbricka. Skruv ska monteras med centrumavstånd högst 500 mm. Skarv på ståndskiva ska förskjutas minst 300 mm i förhållande till skarv på fästbleck. På vägg, hinder och dylikt ska ståndskiva dras upp minst 300 mm från taktäckning och fästas med centrumavstånd högst 400 mm. Lutande ståndskiva mot murverk ska trappas av på sådant sätt att höjd vinkelrätt mot plåtvinge blir högst 300 mm och till avtrappningens lägsta hörn minst 150 mm enligt figur AMA JT-.2511/8. Horisontal del av ståndskiva ska mot murverk utföras med hake i fog. Vertikal eller sned bakåtlutande del ska inpassas i fog, alternativt ankantas mot underlag. Alternativt ska ståndskiva avslutas parallellt med takyta med hake i fog. Mot putsskikt med minst 10 mm tjocklek på murverk av lättbetong, betong eller dylikt ska ståndskiva i överkant anslutas enligt figur AMA JT-.2511/3. Mot putsskikt med mindre än 10 mm tjocklek på murverk av lättbetong, betong eller dylikt ska ståndskiva i överkant avslutas med hake i fog enligt figur AMA JT-.2511/4. Mot väggbeklädnad av plan plåt ska ståndskiva i överkant avslutas i princip enligt figur AMA JT-.2511/2. Vid fasadbeklädnad av träpanel, skivor eller profilerad plåt ska ståndskiva avslutas genom uppdragning bakom fasadbeklädnad enligt figur AMA JT-.2511/5. Vid anslutning av ståndskiva till luftad konstruktion eller puts på putsbärare ska täcklist över ståndskiva dras in till bakomliggande konstruktion i princip enligt figur AMA JT-.2511/6 eller figur AMA JT-.2511/7. 252

253 Ange hur ståndskiva i överkant ska anslutas till väggbeklädnaden. Ange om ståndskiva ska monteras med skruv eller kontinuerligt fästbleck. Vid utsatta lägen där det finns risk att snö och regn kan blåsa in under ståndskivorna kan dessa fasoneras. Ange om ståndskiva ska fasoneras. Ange hur ståndskiva ska skarvas. JT Ståndskivor med vinge vid taktäckning av skiffer Ståndskiva ska anslutas till taktäckning med vinge och inskottsbitar enligt figur AMA JT-.4511/1 och figur AMA JT-.4511/2. Ståndskiva av kopparplåt ska dubbelfalsas med ett största falsavstånd av högst mm vid utförande enligt figur AMA JT-.4511/2. Figur AMA JT-.4511/1. Figur AMA JT-.4511/2. 253

254 Vid taktäckning med skiffer förekommer även utförande där inskott inte används utan ersätts med olika beslag i form av skopor. Redovisa utförande i samråd med specialkunnig vid utförande utan inskott. JT Ståndskivor med vinge vid taktäckning av betongpannor Till taktäckning ska ståndskiva anslutas med minst 150 mm och högst 200 mm bred vinge som överlappar taktäckning minst 100 mm men alltid förbi första profiltopp. Vinge ska utföras med omslag och ankantning enligt figur AMA JT-.4512/1 och figur AMA JT-.4512/2. Underbeslag Underbeslag ska dras upp på anslutande vägg minst 150 mm, men minst 30 mm förbi undre kant på ståndskiva, och ankantas mot underlag. Underbeslag får skarvas med 80 mm överlapp. Underbeslag ska ha minst 100 mm bred vinge och avslutas med hake enligt figur JT-.4512/1 som klamras med centrumavstånd högst 450 mm. Underbeslag ska monteras över byggpapp. Underbeslag vid ståndskiva parallell med takplan ska avslutas med hake enligt figur AMA JT- 4512/2. Underbeslag ska utföras av samma plåt som ståndskiva. Figur AMA JT-.4512/1. 254

255 JT JT Figur AMA JT-.4512/2. Utförande med vinge ut över takpannor och infästning med fästbleck enligt figur AMA JT-.4512/1 och figur AMA JT-.4512/2 är i första hand avsett för utföranden i anslutning mot väggar där infästning i annat fall kan bli bristfällig. Vid ståndskiva på skorsten eller dylikt med bredd och längd på högst mm erfordras normalt inte fästbleck eller annan infästning eftersom sammanfalsning sker vid hörn. Redovisa utförande. Ståndskivor med vinge vid taktäckning av tegelpannor Ståndskiva ska utföras enligt JT Se kommentarer under JT Ståndskivor med vinge vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Ståndskiva vinkelrätt mot takfallet ska utföras enligt figur AMA JT-.4514/1 och ha en höjd av minst 300 mm. Vinge ska överlappa taktäckning minst 200 mm. Vinge ska avslutas med ankantat omslag. Vingen ska fästas i varje profiltopp med centrumavstånd högst 300 mm. Tätningsprofil ska läggas in mellan vinge och profilbotten enligt figur AMA JT-.4514/1. Vertikal del av ståndskiva ska fästas med centrumavstånd högst 400 mm. Lutande ståndskiva ska utföras enligt figur AMA JT-.4514/2 och ha en höjd av minst 300 mm. Vid lutande ståndskiva som är parallell med takplan ska vinge dras in på taket minst 100 mm, men alltid förbi en profilbotten och en profiltopp enligt figur AMA JT-.4514/2. Vinge ska fästas med centrumavstånd högst 300 mm. Vertikal del av ståndskiva ska fästas med centrumavstånd högst 400 mm. Mellan vinge och profiltopp ska tätning monteras. Infästning får inte ske i skarv eller överlapp. RöreIseöverlapp i taktäckning ska genomföras även i ståndskiva. Profilbotten i taktäckning ska bockas upp enligt figur AMA JT-.4514/1. 255

256 Ståndskiva av metalliserad stålplåt som skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar ska utföras med ett största falsavstånd av mm. Ståndskiva av övriga plåtmaterial som skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar ska utföras med ett största falsavstånd av mm. Ståndskiva som skarvas med överlapp ska utföras med minst 100 mm tätat överlapp. Figur AMA JT-.4514/1. Figur AMA JT-.4514/2. Ange hur ståndskiva ska skarvas. Ståndskiva kan även anslutas till taktäckning med profilerad anslutningsplåt. Ange utförande, skarvning och tätning. Vid ståndskiva måste taktäckningens bärning dimensioneras på ett sådant sätt att nedböjningar på grund av snö, rörliga laster eller dylikt inte medför skador på skarvar och infästningar. Enligt krav i AMA ska rörelseöverlapp i taktäckning även gälla ståndskiva. Vid anslutning av ståndskiva mot väggbeklädnad av andra material än profilerad plåt kan figur AMA JT-.2511/2 figur AMA JT-.2511/7 under JT tjäna som vägledning. Redovisa utförande. Infästning i taktäckning medför att anslutning till andra väggmaterial än profilerad plåt och träpanel eller dylikt alltid bör ske med täcklist enligt principer i figur AMA JT-.2511/3 och figur AMA JT-.2511/4. Vid andra utföranden kan skador uppstå på grund av temperaturrörelser. 256

257 JT Ståndskivor med vinge vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong Ståndskivor ska utföras enligt JT Se kommentarer under JT JT JT-.452 JT Ståndskivor med vinge vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Ståndskivor ska utföras enligt JT Se kommentarer under JT Hängskivor och gavelskivor vid taktäckning av överläggsplattor e d Hängskivor vid taktäckning av överläggsplattor e d JT Hängskivor vid taktäckning av skiffer Hängskiva vid taktäckning av skiffer kan utföras dels med inskott dels utan särskilda inskott men med skopor. Redovisa hur hängskivor ska utföras i samråd med specialkunnig. JT Hängskivor vid taktäckning av betongpannor Hängskiva av metalliserad stålplåt får skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar med ett största falsavstånd mm. Hängskiva av övriga plåtmaterial får skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar med ett största falsavstånd mm Alternativt får hängskivor skarvas med 80 mm överlapp och centrumavstånd mm. Infästning får inte ske i överlapp. Hängskiva ska utföras enligt figur AMA JT /1. Infästning ska ske med skruv med tätningsbricka med centrumavstånd högst 500 mm. Vid fasader med gavelsprång får hängskivor alternativt utföras med omslag och utknäckt kant. Fri kant på hängskiva ska vid språng avslutas med omslag och rå minst 20 mm utanför vindskiva. Underbeslag enligt figur AMA JT /1 ska monteras. Underbeslag ska fästas med centrumavstånd högst 500 mm. 257

258 Figur AMA JT /1. Utförande av hängskiva enligt figur AMA JT /1 får vid liten knäckning mot pannorna och lång vinge ofta bristfällig infästning. Trekantslist erfordras vid fria gavelsprång. Ange hur hängskiva ska skarvas hur förstärkt infästning ska utföras mått på hängskiva. Beakta behovet av underlag för plåt som ska falsas. JT Hängskivor vid taktäckning av tegelpannor Hängskiva ska utföras enligt JT Se kommentarer under JT JT Hängskivor med krönbeslag vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Hängskiva och krönbeslag av metalliserad stålplåt får skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar med ett största falsavstånd mm. Hängskiva och krönbeslag av övriga plåtmaterial får skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar med ett största falsavstånd mm. Alternativt får hängskiva skarvas med 80 mm och krönbeslag med 100 mm tätat överlapp och centrumavstånd mm. Infästning får inte ske i överlapp. Hängskiva ska anslutas till taktäckning med krönbeslag enligt figur AMA JT /1. Krönbeslag ska dras in på taket minst 100 mm, men alltid förbi en profilbotten och en profiltopp enligt figur AMA JT /1. Krönbeslag ska avslutas ankantat med omslag och fästas i profiltopp med centrumavstånd högst 300 mm. Mellan krönbeslag och profiltopp ska tätning utföras. Förstärkningsprofil av 0,7 mm metalliserad stålplåt enligt figur AMA JT /1 ska monteras. Rörelseöverlapp i taktäckning ska genomföras även i hängskiva. Hängskiva ska utföras med utknäckt kant med 40 mm språng och med lodrät droppkant med omslag samt fästas med kontinuerligt fästbleck. 258

259 Figur AMA JT /1. Beakta skilda temperaturrörelser i väggbeklädnad och taktäckning. Ange tätningar. Ange hur krönbeslag och hängskiva ska skarvas. JT Hängskivor vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong JT Hängskivor vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material JT Hängskivor och gavelskivor med vinge vid taktäckning av överläggsplattor e d Under denna kod och rubrik redovisas utförande enligt princip som framgår av figur RA JT-.4522/1. Underbeslag bör monteras. Redovisa infästning samt hur beslag ska skarvas. Infästning kan utföras enligt figur RA JT-.4522/1 med 70 mm breda fästvinklar med centrumavstånd högst 500 mm. Fästvinklar bör utföras av 0,7 mm metalliserad stålplåt. 259

260 Figur RA JT-.4522/1. JT Hängskivor och gavelskivor med vinge vid taktäckning av skiffer JT Hängskivor och gavelskivor med vinge vid taktäckning av betongpannor JT Hängskivor och gavelskivor med vinge vid taktäckning av tegelpannor JT Hängskivor och gavelskivor vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall JT Hängskivor och gavelskivor vid taktäckning av överläggsskivor av fiberbetong JT Hängskivor och gavelskivor vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material JT-.453 JT Nockbeslag vid taktäckning av överläggsplattor e d Under denna och underliggande koder och rubriker anges plåtbeslag till såväl horisontala som lutande nockar vid taktäckning av överläggsplattor eller dylikt. Nockbeslag vid taktäckning av skiffer Nockbeslag vid taktäckning av skiffer kan utföras dels med stomme av trä dels med utförande utan stomme. 260

261 Redovisa utförande i samråd med specialkunnig. JT JT JT Nockbeslag vid taktäckning av betongpannor Nockbeslag ska monteras på stomme av trä. Nockbeslag av metalliserad stålplåt ska skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar med ett största falsavstånd av mm. Nockbeslag av övriga plåtmaterial ska skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar med ett största falsavstånd av mm. Alternativt får nockbeslag skarvas med 100 mm tätat överlapp och centrumavstånd högst mm. Infästning får inte ske i överlapp eller skarv. Vid fasonering ska nockbeslag utföras i två delar som sammanfalsas med nockfals. Nockpannor av betong redovisas under JUC.1. Beakta behov av underlag för plåt som ska falsas. Ange mått på nockbeslag. Ange om nockbeslag ska fasoneras. Redovisa utförande. Ange hur nockbeslag ska skarvas och fästas. Nockbeslag vid taktäckning av tegelpannor Nockbeslag ska utföras enligt JT Nockpannor av tegel redovisas under JUE.1. Beakta behov av underlag för plåt som ska falsas Ange mått på nockbeslag. Ange om nockbeslag ska fasoneras. Redovisa utförande. Ange hur nockbeslag ska skarvas och fästas. Nockbeslag vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Nockbeslag ska avslutas med omslag enligt figur AMA JT-.4534/1. Mellan nockplåt och taktäckning ska tätningsprofil monteras. Profilbotten på taktäckning ska bockas upp. Nockbeslag ska fästas med centrumavstånd högst 300 mm i profiltopp. Nockbeslag av metalliserad stålplåt ska skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar med ett falsavstånd av högst mm. Nockbeslag av övriga plåtmaterial ska skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar med ett falsavstånd av högst mm. Alternativt får nockbeslag skarvas med 100 mm tätat överlapp och centrumavstånd högst mm. Infästning får inte ske i skarv eller överlapp. Figur AMA JT-.4534/1. Ange mått på nockbeslag och hur skarvning ska utföras. Beakta behov av stumt underlag för plåt som ska falsas. Beakta behov av luftning vid profilerad plåt. Redovisa utförande. 261

262 Beakta behovet av förstärkningar av underlag i nock för att begränsa rörelser mellan respektive takfall. Underlag för plåten bör användas för att inte nockbeslaget ska trampas sönder vid underhållsåtgärder på tak. Redovisa utförande. JT JT JT-.46 JT-.461 JT Nockbeslag vid taktäckning av överläggplattor av fiberbetong Nockbeslag vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Stosar till rör, takluckor m m vid taktäckning av överläggsplattor e d Stosar till rör e d vid taktäckning av överläggsplattor e d Stos ska utföras med en höjd av minst 300 mm. Stos ska utföras med stosförlängning som överlappar stos minst 50 mm. Stos ska utföras med ifalsad, falsad och lödd eller svetsad plåtpanna, alternativt anslutningsplåt beroende på taktäckningsmaterial. Vid taktäckning med stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AZ) ska stosförlängningar utföras av rostfri stålplåt. Vid stos ska underlagstäckning kompletteras med stos av EPDM-gummi som klistras in i underlagstäckningen i princip enligt figur AMA JTB.261/1. Stos ska ha dimension avpassad för genomföring. Slangklämma ska inte monteras. Som alternativ till stos av EPDM-gummi kan annan likvärdig tätning användas för att säkerställa att kondensvatten inte rinner ner längs evakueringsrör eller liknande. Ange utförande av stos. Under denna och underliggande koder och rubriker redovisas cirkulär stos med en diameter som understiger 200 mm. Stos med större diameter än 200 mm redovisas under JT Figurer i AMA redovisar utförande vid underlag av underlagsspont eller plywood som täcks med byggpapp. Se avsnitt JCS.66 med underliggande koder och rubriker för utförande av underlagstäckningar eller vattenavledande underlag. Höjd på stos framgår av figur AMA JT-.4612/1. Höjd är av täthetsskäl satt till minst 300 mm. Toppen täcks normalt med en stosförlängning. Detta gör att evakueringsrör eller dylikt kommer att sticka upp cirka 500 mm ovanför takyta. Stosförlängning medger dels att anpassning av höjd på evakueringsrör kan ske dels att rörelser i evakueringsrör kan tas upp. Det senare är viktigt vid till exempel plaströr. Evakueringsrör av plast bör undvikas på tak där det finns risk för snöras. Gjutjärnsrör bör istället användas. Ange om stosförlängning inte ska monteras. Stosar till rör e d vid taktäckning av skiffer Plåtpanna ska utföras slät. Plåtpanna ska i bakkant dras upp minst 150 mm under taktäckning och avslutas med avledarhake. I framkant ska plåtpanna överlappa taktäckning minst 150 mm. På sidor ska plåtpanna anslutas dikt mot skifferplattor, alternativt falsas till inskott mellan skifferplattor. Ange hur plåtpanna ska anslutas till skifferplattor. JT Stosar till helbeslagning av rör vid taktäckning av skiffer Stos ska i tillämpliga delar utföras enligt figur AMA JT-.4612/1. JT Ankantade stosar till rör e d vid taktäckning av skiffer Stos till rör med krök ska dras upp till rörkrök och ankantas mot rör. Stos till stolpe ska utföras enligt figur AMA JT-.2612/1. 262

263 JT Vid anslutning av plåt till befintliga eller icke demonterbara rör eller dylikt ska stos utföras i halvor och anslutas till plåtpanna med svängda falser eller falser som svetsas eller löds. I de fall stos inte kan dras upp längs hela rör, stolpe eller dylikt ska rör, stolpe eller dylikt förses med krage (droppring) som är svetsad till rör, stolpe eller dylikt. Utförandet anges under aktuell kod och rubrik. Se figur AMA JT-.2612/1. I olika sammanhang ersätts krage (droppring) med gummidamask eller dylikt, till exempel vid antennmast. Redovisa utförande. Stosar till rör e d vid taktäckning av betongpannor Plåtpanna ska profileras eller fasoneras efter takpannor enligt figur AMA JT-.4612/1. Plåtpanna ska i bakkant dras upp minst 150 mm under takpannor och avslutas med avledarhake. I framkant ska plåtpanna överlappa takpannor minst 150 mm. Plåtpanna ska på sidorna anslutas dikt mot pannor och med ett överlapp av minst 60 mm. Figur AMA JT-.4612/1. Ange om plåtpanna ska profileras eller fasoneras. Det förekommer även att plåtpanna och stos ersätts med särskilda genomföringspanna anpassade till den typ av takpanna som ska användas. Dessa redovisas under JUC.1. JT Stosar till helbeslagning av rör vid taktäckning av betongpannor Stos ska utföras enligt JT JT Ankantade stosar till rör e d vid taktäckning av betongpannor Stos till rör med krök ska dras upp till rörkrök och ankantas mot rör. Stos till stolpe ska utföras enligt figur AMA JT-.2612/1. Vid anslutning av plåt till befintliga eller icke demonterbara rör eller dylikt ska stos utföras i halvor och anslutas till plåtpanna med svängda falser eller falser som svetsas eller löds. I de fall stos inte kan dras upp längs hela rör, stolpe eller krökt rör, ska rör, stolpe eller dylikt förses med krage (droppring) som är svetsad till rör, stolpe eller dylikt. Utförande redovisas under aktuell kod och rubrik. Se figur AMA JT-.2612/1. I olika sammanhang ersätts krage (droppring) med en gummidamask eller dylikt. Redovisa utförande. 263

264 JT Stosar till rör e d vid taktäckning av tegelpannor Ange om plåtpanna ska profileras eller fasoneras. Det förekommer även att plåtpanna och stos ersätts med särskild genomföringspanna anpassad till den typ av takpanna som ska användas. Dessa redovisas under JUE.1. JT Stosar till helbeslagning av rör vid taktäckning av tegelpannor Stos ska utföras enligt JT JT Ankantade stosar till rör e d vid taktäckning av tegelpannor JT Stos ska utföras enligt JT I de fall stos inte kan dras upp längs hela röret, stolpe eller liknande, ska rör, stolpe eller dylikt förses med krage (droppring) som är svetsad till rör, stolpe eller dylikt. Utförandet redovisas under aktuell kod och rubrik. Se figur AMA JT-.2612/1. I olika sammanhang ersätts krage (droppring) med en gummidamask eller dylikt. Redovisa utförande. Stosar till rör e d vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Stos ska vara svetsad eller falsad i anslutningsplåt. Vid lägre profilhöjd än 25 mm ska alla sidor på anslutningsplåt utföras med samma profil som takplåt enligt figur AMA JT-.4614/1 och figur AMA JT-.4614/2. Vid större profilhöjd än 25 mm ska anslutningsplåt utföras profilformad eller anslutas med kantprofilerad anslutningsprofil enligt figur AMA JT-.4614/3 och figur AMA JT-.4614/4. Profilerad anslutningsplåt får ha en bredd högst lika med takplåtens bredd och en längd av högst 3 m. Anslutningsplåt ska ha sådan utformning att lutningen efter montering är minst 1:10 (5,7 grader). Kantprofilerad anslutningsplåt ska i överkant utföras med avledarhake. Anslutningsplåt för genomföring med en bredd överstigande 750 mm ska vara plan plåt som dras upp till nock och förs in under nockplåt minst 150 mm. Profilerad anslutningsplåt Änd- och sidöverlapp ska utföras lika taktäckning i övrigt. Överlapp ska tätas. Profilerad anslutningsplåt ska fästas i varje profilbotten. Sidöverlapp ska fogas ihop med centrumavstånd högst 300 mm. Kantprofilerad anslutningsplåt Ändöverlapp ska utföras lika taktäckning i övrigt. Mellan profilerad plåt och nederkant och överkant på anslutningsplåt ska tätningsprofil monteras. Överlapp ska tätas. Profilbotten i taktäckning nedanför genomföring ska bockas upp. Sidöverlapp på kantprofilerad anslutningsplåt ska täcka minst en profilbotten och en profiltopp. Taktäckning ska fästas i varje profilbotten vid överkant på anslutningsplåt. I nederkant ska anslutningsplåt fästas till varje profiltopp. Sidöverlapp ska fogas ihop med centrumavstånd högst 300 mm. Plan plåt uppdragen till nock Vid bredd större än mm och en längd som överstiger mm ska täckning utföras med ståndfalser enligt JT-.1 med underordnade koder och rubriker. Klammer ska monteras med centrumavstånd högst 400 mm. Bredd ska anpassas på ett sådant sätt att klammer kan monteras på profiltoppar. I anslutningsfals mellan skorstensränna och täckning ska klammer monteras med centrumavstånd högst 400 mm. 264

265 Mellan nederkant på plan plåt och profilerad plåt ska tätningsprofil monteras. Plan plåt ska i nederkant överlappa profilerad plåt minst 200 mm. Sidor på plan plåt ska dras ut på ett sådant sätt att minst två profiltoppar täcks. Sidöverlapp ska tätas. Profilbotten i taktäckning nedanför genomföring ska bockas upp. Nockbeslag ska fästas till plan plåt med centrumavstånd högst 300 mm. Sidor på plan plåt ska fästas med centrumavstånd högst 300 mm. Plan plåt ska i nederkant fästas till varje profiltopp. Figur AMA JT-.4614/1. Figur AMA JT-.4614/2. Figur AMA JT-.4614/3. 265

266 Figur AMA JT-.4614/4. Alla genomföringar måste utföras på underlag med tillräcklig styvhet med hänsyn dels till falsningsarbeten och infästningar, dels till förekommande belastningar. Underlag kan utföras av underlagsspont, plywood eller plåt som vilar på bärning eller avväxlingar av trä eller stål. Underlag bör följa undersida på anslutningsplåt. Redovisa utförande, underlag och bärning. Underlag av trä ska kompletteras med byggpapp. Vid taktäckning med vattenavledande underlag kan anslutningar med mera göras med över- respektive underbeslag. Redovisa utförande. Se även avsnitt JSC.66 med underliggande koder och rubriker för utförande av underlagstäckningar och vattenavledande underlag. Ange om stos ska vara svetsad eller falsad i anslutningsplåt. Ange typ av anslutningsplåt. Stosar för ventilation måste ges förstärkning i form av rör eller dylikt. Enbart falsad stos kan förstöras av exempelvis snötryck. JT Stosar till helbeslagning av rör vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall JT Ankantade stosar till rör e d vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall JT Stos till rör med krök ska dras upp till rörkrök och ankantas mot rör. Stos till stolpe ska utföras enligt figur AMA JT-.2612/1. Vid anslutning av plåt till befintliga eller icke demonterbara rör eller dylikt ska stos utföras i halvor och anslutas till anslutningsplåt med svängda falser eller falser som svetsas eller löds. I olika sammanhang ersätts droppring med en gummidamask eller dylikt. Redovisa utförande. Stosar till rör e d vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong Stos ska utföras enligt JT Ange om plåtpanna ska profileras eller fasoneras. Det förekommer även att plåtpanna och stos ersätts med särskild genomföringspanna anpassad till taktäckning. Redovisa utförande. JT Stosar till helbeslagning av rör vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong 266

267 JT Ankantade stosar till rör e d vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong JT Stosar till rör e d vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Stos ska utföras enligt JT Ange om plåtpanna ska profileras eller fasoneras. Det förekommer även att plåtpanna och stos ersätts med särskild genomföringspanna anpassad till taktäckningen. Redovisa utförande. JT Stosar till helbeslagning av rör vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material JT Ankantade stosar till rör e d vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material JT-.462 JT Beslagning av takluckor vid taktäckning av överläggsplattor e d Taklucka ska utföras enligt JT Beslag ska utföras enligt JT Figurer i AMA redovisar utförande vid underlagsspont eller plywood som täcks med byggpapp. Se avsnitt JSC.66 med underliggande koder och rubriker för utförande av underlagstäckningar och vattenavledande underlag. Höjd på sarg är i AMA satt till minst 200 mm med hänsyn till arbetsutförandet. Ange om taklucka ska utföras med annan höjd och area än den som föreskrivs i AMA. Ange slagriktning på utstigningsluckor till tak. Lucka som överstiger en area på mm bör kompletteras med gasdämpare. Redovisa utförande. I de fall risk för kondens finns ska i uppvärmda vindsutrymmen och dylikt lucka och sarg värmeisoleras. Redovisa utförande. Isolering redovisas i avsnitt IB. Ange material i beslag. Redovisa krav på målning av beslag under LCS.213. Redovisa stomme till sarg och lucka under HSD.1442 respektive HSD Ange om taklucka ska vara låsbar in- eller utifrån. Se även kommentarer under JT Beslagning av takluckor vid taktäckning av skiffer Anslutning till taktäckning ska utföras enligt JT Bakstycke till kringtäckning ska utformas med skorstensränna. Bakstycke ska dras upp minst 150 mm under taktäckning och avslutas med avledarhake. Ange hur ståndskiva ska anslutas och fästas till sargstomme. Vid taktäckning med skiffer förekommer även utföranden där inskott inte används utan ersätts med olika beslag i form av skopor. Redovisa utförande i samråd med specialkunnig vid utförande utan inskott. JT Beslagning av takluckor vid taktäckning av betongpannor Anslutning till taktäckning ska utföras enligt JT Underbeslag ska monteras. Bakstycke till kringtäckning ska utföras med skorstensränna. Bakstycke ska dras upp minst 150 mm under taktäckning och avslutas med avledarhake. Om avstånd mellan taklucka och nock understiger mm ska bakstycke dras upp till nock och avslutas med avledarhake under nockpannor eller nockbeslag. 267

268 I hörn ska svängda falser utföras. Framstycke på kringtäckning ska fasoneras till takpannor. Ange hur ståndskiva ska anslutas och fästas till sargstomme. Redovisa hur uppbyggnad för bakstycke/skorstensränna ska utföras. JT JT JT JT JT-.463 Beslagning av takluckor vid taktäckning av tegelpannor Anslutning till taktäckning ska utföras enligt JT Underbeslag ska monteras. Bakstycke till kringtäckning ska utföras med skorstensränna. Bakstycke ska dras upp minst 150 mm under taktäckning och avslutas med avledarhake. Om avstånd mellan taklucka och nock understiger mm ska bakstycke dras upp till nock och avslutas med avledarhake under nockpannor eller nockbeslag. I hörn ska svängda falser utföras. Framstycke på kringtäckning ska fasoneras till takpannor. Ange hur ståndskiva ska anslutas och fästas till sargstomme. Redovisa hur uppbyggnad för bakstycke/skorstensränna ska utföras. Beslagning av takluckor vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Taklucka ska utföras med kringtäckning enligt JT-.262, falsad till plan plåt uppdragen till nock enligt JT I hörn ska svängda falser utföras. Ange hur ståndskiva ska anslutas och fästas till sargstomme. Beslagning av takluckor vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong Anslutning till taktäckning ska utföras enligt JT Underbeslag ska monteras. Bakstycke till kringtäckning ska utföras med skorstensränna. Bakstycke ska dras upp minst 150 mm under taktäckning och avslutas med avledarhake. Om avstånd mellan taklucka och nock understiger mm ska bakstycke dras upp till nock och avslutas med avledarhake under nockbeslag. I hörn ska svängda falser utföras. Framstycke på kringtäckning ska fasoneras till taktäckning. Ange hur ståndskiva ska anslutas och fästas till sargstomme. Beslagning av takluckor vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Anslutning till taktäckning ska utföras enligt JT Underbeslag ska monteras. Bakstycke till kringtäckning ska utföras med skorstensränna. Bakstycke ska dras upp minst 150 mm under taktäckning och avslutas med avledarhake. Om avstånd mellan taklucka och nock understiger mm ska bakstycke dras upp till nock och avslutas med avledarhake under nockbeslag. I hörn ska svängda falser utföras. Framstycke på kringtäckning ska fasoneras till taktäckning. Ange hur ståndskiva ska anslutas och fästas till sargstomme. Takfönster vid taktäckning av överläggsplattor e d Takfönster kan i tillämpliga delar utföras enligt JT-.262 och JT Redovisa utförande. Beslagning av förtillverkade takfönster redovisas under JT-.464 med underliggande koder och rubriker. Redovisa glasning i avsnitt KH. 268

269 JT JT JT JT Takfönster vid taktäckning av skiffer Takfönster vid taktäckning av betongpannor Takfönster vid taktäckning av tegelpannor Takfönster vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall JT JT JT-.464 JT JT Takfönster vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong Takfönster vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Beslagning av förtillverkade takfönster vid taktäckning av överläggsplattor e d Redovisa krav på förtillverkade takfönster och invändiga detaljer under aktuell kod och rubrik under NSD.11. Utförande enligt JT-.264 och JT-.462 med underliggande koder och rubriker kan användas i tillämpliga delar. För avledning av läckvatten på underlagstak ovanför takfönster används förutom underbeslag eller dylikt ofta en avvattningsränna. Utförande med avvattningsränna anges genom att åberopa underliggande koder och rubriker. Redovisa beslagning och utförande i samråd med fönstertillverkare eller specialkunnig. Ange om förtillverkade täckplåtar får användas. Beslagning av förtillverkade takfönster vid taktäckning av skiffer Beslagning av förtillverkade takfönster vid taktäckning av betongpannor JT Avvattningsrännor på underlagstak ovanför takfönster vid taktäckning av betongpannor JT Avvattningsränna ska monteras ovanför takfönster. Ränna ska efter montering ha ett fall av minst 5 mm/m. Ränna som överstiger 2 m ska ha fall åt två håll. Vid taktäckning med ströläkt ska ränna avslutas utanför närmaste ströläkt vid takfönster på respektive sida. Vid taktäckning där ströläkt inte används ska ränna avslutas i takstolsfack utanför takfönster. Ange material, utformning, dimensioner samt korrosionsskydd på avvattningsränna. Beslagning av förtillverkade takfönster vid taktäckning av tegelpannor JT Avvattningsrännor på underlagstak ovanför takfönster vid taktäckning av tegelpannor Avvattningsränna ska utföras enligt JT Ange material, utformning, dimensioner samt korrosionsskydd på avvattningsränna. JT Beslagning av förtillverkade takfönster vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall 269

270 JT JT JT-.47 JT-.471 Beslagning av förtillverkade takfönster vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong Beslagning av förtillverkade takfönster vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Beslagning av skorstenar och takuppbyggnader vid taktäckning av överläggsplattor e d Ange om överbeslag ska utföras med i skorstenskanaler neddragna stosar. Överbeslag av rostfri plåt utförs i regel endast på pannskorstenar. Små pannskorstenar, för småhus och dylikt, avslutas enligt figur AMA JT-.2711/1 och stora enligt figur AMA JT-.2711/2. Figurerna i AMA redovisar utförande vid underlag av underlagsspont eller plywood som täcks med byggpapp. Se avsnitt JSC.66 med underliggande koder och rubriker för utförande av underlagstäckningar eller vattenavledande underlag. Helbeslagning av skorstenar vid taktäckning av överläggsplattor e d Sidobeslag Sidobeslag ska anslutas till kringtäckning med enkel hakfals. Framstycke på kringtäckning ska fasoneras till taktäckning. Skorstensränna Skorstensränna ska utföras i bakstycke enligt figur AMA JT-.471/1. Bakstycke ska dras upp minst 150 mm under taktäckning och avslutas med avledarhake. Tvärfalser ska dubbelfalsas. Om avstånd mellan skorsten och nock understiger mm ska bakstycke dras upp till nock och avslutas med avledarhake under nockpannor eller nockbeslag. Stödprofil enligt figur AMA JT-.471/1 ska utföras av 0,9 mm metalliserad stålplåt med en anliggningsbredd på minst 30 mm. Skänkel mot underlag ska utföras med en bredd av 50 mm och fästas med centrumavstånd 500 mm. Överbeslag Överbeslag ska utföras enligt JT Underbeslag Underbeslag ska monteras enligt figur AMA JT-.471/1. Byggpapp ska helklistras till underbeslag ovanför stödprofil. Underbeslag ska utföras av samma plåt som sidobeslag. 270

271 JT JT JT JT JT Figur AMA JT-.471/1. Redovisa falsutförande för sidobeslag. Se kommentarer under JT Ange om överbeslag ska utföras enligt figur AMA JT-.2711/1 eller figur AMA JT-.2711/2. Redovisa krav på kompletterande underlag i aktuellt avsnitt. Helbeslagning av skorstenar vid taktäckning av skiffer Sidobeslag ska ansluta till taktäckning som ståndskiva enligt JT Vid taktäckning med skiffer förekommer även utföranden där inskott inte används utan ersätts med olika beslag i form av skopor. Redovisa utförande i samråd med specialkunnig vid utförande utan inskott. Helbeslagning av skorstenar vid taktäckning av betongpannor Sidobeslag ska ansluta till taktäckning som ståndskiva enligt JT I hörn ska svängda falser utföras. Underbeslag ska monteras. Helbeslagning av skorstenar vid taktäckning av tegelpannor Sidobeslag ska ansluta till taktäckning som ståndskiva enligt JT I hörn ska svängda falser utföras. Underbeslag ska monteras. Helbeslagning av skorstenar vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Sidobeslag ska utföras som kringtäckning enligt JT-.2711, falsad till plan plåt uppdragen till nock enligt JT I hörn ska svängda falser utföras. Se kommentarer under JT Vid långt avstånd mellan skorsten och nock kan av estetiska skäl utförande med anslutningsplåtar enligt figur AMA JT-.4614/1 och figur AMA JT-.4614/2 användas i vissa fall. Redovisa utförande. Helbeslagning av skorstenar vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong 271

272 Sidobeslag ska ansluta till taktäckning som ståndskiva enligt JT I hörn ska svängda falser utföras. Underbeslag ska monteras. JT JT-.472 JT JT JT Helbeslagning av skorstenar vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Sidobeslag ska ansluta till taktäckning som ståndskiva enligt JT I hörn ska svängda falser utföras. Underbeslag ska monteras. Beslagning av skorstenar med under-, neder- och överbeslag vid taktäckning av överläggsplattor e d Nederbeslag Nederbeslag ska utföras som ståndskiva med vinge. I hörn ska svängda falser utföras. Nederbeslag ska utföras med en höjd av minst 300 mm. Framstycke på nederbeslag ska fasoneras till taktäckning. Skorstensränna Skorstensränna ska utföras i bakstycke enligt figur AMA JT-.471/1. Bakstycke ska dras upp minst 150 mm under taktäckning och avslutas med avledarhake. Tvärfalser ska dubbelfalsas. Om avstånd mellan skorsten och nock understiger mm ska bakstycke dras upp till nock och avslutas med avledarhake under nockpannor eller nockbeslag. Överbeslag Överbeslag ska utföras enligt JT Skorstenskrans Skorstenskrans ska utföras enligt JT Enligt JT-.451 med underliggande koder och rubriker kan ståndskiva i överkant fästas enligt olika alternativ. Redovisa utförande. Ange om överbeslag ska utföras enligt figur AMA JT-.2711/1 eller figur AMA JT-.2711/2. Beslagning av skorstenar med under-, neder- och överbeslag vid taktäckning av skiffer Nederbeslag ska ansluta till taktäckning som ståndskiva enligt JT Vid taktäckning med skiffer förekommer även utföranden där inskott inte används utan ersätts med olika beslag i form av skopor. Redovisa utförande i samråd med specialkunnig vid utförande utan inskott. Beslagning av skorstenar med under-, neder- och överbeslag vid taktäckning av betongpannor Nederbeslag ska ansluta till taktäckning som ståndskiva enligt JT Underbeslag ska monteras. Beslagning av skorstenar med under-, neder- och överbeslag vid taktäckning av tegelpannor Nederbeslag ska ansluta till taktäckning som ståndskiva enligt JT Underbeslag ska monteras. 272

273 JT JT JT JT-.473 JT JT JT JT Beslagning av skorstenar med under-, neder- och överbeslag vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Nederbeslag ska utföras som kringtäckning enligt JT-.2711, falsad till plan plåt uppdragen till nock enligt JT Redovisa utförande. Se kommentarer under JT Beslagning av skorstenar med under-, neder- och överbeslag vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong Nederbeslag ska ansluta till taktäckning som ståndskiva enligt JT Underbeslag ska monteras. Beslagning av skorstenar med under-, neder- och överbeslag vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Nederbeslag ska ansluta till taktäckning som ståndskiva enligt JT Underbeslag ska monteras. Helbeslagning av takkupor e d vid taktäckning av överläggsplattor e d Beslagning och kringtäckning ska i tillämpliga delar utföras enligt JT-.1 och JT Sidobeslag med höjd över 1,5 m ska utföras enligt JT-.15 med underordnade koder och rubriker. Kringtäckning ska dras upp som ståndskiva 300 mm på kupsidor och hopfalsas med sidobeslag. I hörn ska svängda falser utföras. Framstycke på takkupa ska utföras med fasonering mot taktäckning. Tak som lutar mot takkupa eller dylikt ska utföras med vinkelränna eller ränndal som dubbelfalsas. Plåt ska dras upp på takfallet enligt figur AMA JT-.471/1. Redovisa utförande. Se kommentarer under JT-.27 och JT Beakta behov av underlag för plåt som ska falsas. Ange falsutförande för sidobeslag. Se kommentarer under JT Redovisa hur taktäckning på takkupa ska anslutas till sidobeslag (beklädnad). Beakta behov av luftning av beklädnad. Om avstånd mellan takkupa och nock understiger mm bör del bakom kupa i sin helhet täckas med plan plåt upp till nock. Redovisa utförande. Helbeslagning av takkupor e d vid taktäckning av skiffer Kringtäckning ska anslutas till taktäckning som ståndskiva enligt JT Vid taktäckning med skiffer förekommer även utföranden där inskott inte används utan ersätts med olika beslag i form av skopor. Redovisa utförande i samråd med specialkunnig vid utförande utan inskott. Helbeslagning av takkupor e d vid taktäckning av betongpannor Kringtäckning ska anslutas till taktäckning som ståndskiva enligt JT Underbeslag ska monteras. Helbeslagning av takkupor e d vid taktäckning av tegelpannor Kringtäckning ska anslutas till taktäckning som ståndskiva enligt JT Underbeslag ska monteras. Helbeslagning av takkupor e d vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall 273

274 Redovisa hur kringtäckning på takkupa ska ansluta till taktäckning. JT JT JT-.474 JT Helbeslagning av takkupor e d vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong Kringtäckning ska anslutas till taktäckning som ståndskiva enligt JT Underbeslag ska monteras. Helbeslagning av takkupor e d vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Kringtäckning ska anslutas till taktäckning som ståndskiva enligt JT Underbeslag ska monteras. Helbeslagning av murkrön, brandväggar e d vid taktäckning av överläggsplattor e d Murkrön, brandvägg eller dylikt ska helbeslås med plåt ovan yttertak. Murbeslag ska utföras med anslutnings- och tvärfalser enligt figur AMA JT-.374/1 eller figur AMA JT-.374/2. Murbeslag av metalliserad stålplåt får vid utförande enligt figur AMA JT-.374/1 skarvas med enkla hakfalser med ett största falsavstånd av mm. Murbeslag av övriga plåtmaterial ska vid utförande enligt figur AMA JT-.374/1 skarvas med dubbelfals med ett största falsavstånd av mm. Murbeslag med en bredd som överstiger 300 mm enligt figur AMA JT-.374/1 ska skarvas med dubbelfals med ett största falsavstånd av mm. Murbeslag enligt figur AMA JT-.374/2 ska skarvas med dubbelfals med ett största falsavstånd av mm. Vid titanzinkplåt ska falser och falsavstånd utföras enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Sidobeslag ska utföras enligt JT Språng- och fästbleck enligt alternativ utformning enligt figur AMA JT-.374/1 ska skarvas med slusskarv med största avstånd av mm. Hängskivor ska utföras enligt JT Till taktäckning ska sidobeslag anslutas som ståndskiva enligt JT Sidobeslag enligt figur AMA JT-.374/1 eller figur AMA JT-.374/2 av metalliserad stålplåt ska utföras med ett största falsavstånd av mm och skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar. Sidobeslag av övriga plåtmaterial ska utföras med ett största falsavstånd av mm och skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar. Sidobeslag ska i underkant fästas enligt JT Ange utförande av murbeslag. Ange om murbeslag ska utföras enligt alternativet i figur AMA JT-.374/1 istället för med sidobeslag. Ange hur sidobeslag ska skarvas. Ange hur hängskiva ska skarvas. Vid vindutsatta lägen bör stående vinkelfals fästas med klammer enligt figur RA JT-.15/2. Ange utförande. Om krön lutar längs ett takfall med mer än 1:3 (18,4 grader) kan tvärfalser på murbeslag vid metalliserad stålplåt enligt figur AMA JT-.374/2 utföras som enkel hakfals med ett falsavstånd av mm. Redovisa utförande. Beakta krav på uppdragning av brandvägg ovan yttertak. Av fukt- och arbetstekniska skäl bör uppdragning av ståndskiva eller dylikt inte göras mindre än 300 mm. Helbeslagning av murkrön, brandväggar e d vid taktäckning av skiffer Sidobeslag ska anslutas till taktäckning som ståndskiva enligt JT

275 Vid taktäckning med skiffer förekommer även utförande med ståndskivor där inskott inte används utan ersätts med olika beslag i form av skopor. Redovisa utförande i samråd med specialkunnig vid utförande utan inskott. JT JT JT Helbeslagning av murkrön, brandväggar e d vid taktäckning av betongpannor Hängskiva ska utföras enligt JT Sidobeslag ska anslutas till taktäckning som ståndskiva med vinge enligt JT Underbeslag ska monteras. Se kommentarer under JT-.451 beträffande infästning av ståndskiva. Helbeslagning av murkrön, brandväggar e d vid taktäckning av tegelpannor Hängskiva ska utföras enligt JT Sidobeslag ska anslutas till taktäckning som ståndskiva med vinge enligt JT Underbeslag ska monteras. Se kommentarer under JT-.451 beträffande infästning av ståndskiva. Helbeslagning av murkrön, brandväggar e d vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Hängskiva ska utföras enligt JT och anslutas till murbeslag med dubbelfals enligt figur AMA JT-.4744/1. Taktäckning ska anslutas till krön eller dylikt med ståndskiva enligt JT och figur AMA JT-.4744/1. Sidobeslag ska anslutas till murbeslag med enkelt nedknäckt språng enligt figur AMA JT-.4744/1. Sidobeslag ska fästas med kontinuerligt fästbleck. Sidobeslag av metalliserad stålplåt får skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar med ett falsavstånd av högst mm. Sidobeslag av övriga plåtmaterial får skarvas med enkla hakfalser eller slusskarvar med ett falsavstånd av högst mm. Underbeslag ska monteras enligt figur AMA JT-.4744/1. Byggpapp på vägg ska dras ner på underbeslag. 275

276 JT JT Figur AMA JT-.4744/1. Ange hur hängskiva ska skarvas. Ange hur sidobeslag ska skarvas. I figur AMA JT-.4744/1 redovisas ett alternativt utförande med stående vinkelfals för anslutning av hängskiva till murbeslag. Ange om det alternativa utförandet ska användas. Vid vindutsatta lägen bör stående vinkelfals fästas med klammer enligt figur RA JT-.15/2. Ange utförande. Vid låga krön kan ståndskiva anslutas direkt till murbeslaget. Ange utförande. Ange eventuell tätning mellan ståndskiva och sidobeslag. Beakta behov av rörelsemån samt luftning. Beträffande ståndskiva, se JT Helbeslagning av murkrön, brandväggar e d vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong Hängskiva ska utföras enligt JT Sidobeslag ska anslutas till taktäckning som ståndskiva med vinge enligt JT Underbeslag ska monteras. Se kommentarer under JT-.451 beträffande infästning av ståndskiva. Helbeslagning av murkrön, brandväggar e d vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Hängskiva ska utföras enligt JT Sidobeslag ska anslutas till taktäckning som ståndskiva med vinge enligt JT Underbeslag ska monteras. Se kommentarer under JT-.451 beträffande infästning av ståndskiva. 276

277 JT-.475 JT JT JT JT JT JT JT-.476 JT JT JT JT JT Beslagning av genomföringar för brandgasventilatorer e d vid taktäckning av överläggsplattor e d Under denna och underliggande koder och rubriker redovisas kompletterande beslag, täcklister med mera i anslutning till takuppbyggnader för brandgasventilator eller dylikt. Utförande kan i tillämpliga delar utföras enligt JT-.471, JT-.472 och JT Redovisa utförande. Beakta krav på skyddsavstånd till närliggande yttervägg med hänsyn till risken för brandspridning. Beslagning av genomföringar för brandgasventilatorer e d vid taktäckning av skiffer Beslagning av genomföringar för brandgasventilatorer e d vid taktäckning av betongpannor Beslagning av genomföringar för brandgasventilatorer e d vid taktäckning av tegelpannor Beslagning av genomföringar för brandgasventilatorer e d vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Beslagning av genomföringar för brandgasventilatorer e d vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong Beslagning av genomföringar för brandgasventilatorer e d vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Täcklister, beslag över rörelsefogar e d vid taktäckning av överläggsplattor e d Under denna och underliggande koder och rubriker redovisas beslag, täcklister med mera i anslutning till rörelsefog. Utförandet kan i tillämpliga delar utföras enligt JT-.471, JT-.472 och JT Redovisa utförande. Täcklister, beslag över rörelsefogar e d vid taktäckning av skiffer Täcklister, beslag över rörelsefogar e d vid taktäckning av betongpannor Täcklister, beslag över rörelsefogar e d vid taktäckning av tegelpannor Täcklister, beslag över rörelsefogar e d vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Täcklister, beslag över rörelsefogar e d vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong 277

278 JT JT-.478 JT JT JT JT JT JT JT-.5 Täcklister, beslag över rörelsefogar e d vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Beslagning av diverse takuppbyggnader m m vid taktäckning av överläggsplattor e d Under denna och underliggande koder och rubriker redovisas till exempel helbeslagning av fläktfundament eller dylikt. Utförande kan i tillämpliga delar utföras enligt JT-.471, JT-.473 och JT Redovisa utförande. Stor rund genomföring redovisas särskilt. JT-.461 tillämpas vid genomföring med diameter om högst 200 mm. Redovisa utförande. Helbeslagning av diverse takuppbyggnader m m vid taktäckning av skiffer Helbeslagning av diverse takuppbyggnader m m vid taktäckning av betongpannor Helbeslagning av diverse takuppbyggnader m m vid taktäckning av tegelpannor Helbeslagning av diverse takuppbyggnader m m vid taktäckning av profilerade överläggsplattor e d av metall Helbeslagning av diverse takuppbyggnader m m vid taktäckning av överläggsplattor av fiberbetong Helbeslagning av diverse takuppbyggnader m m vid taktäckning av överläggsplattor av cementbundet material Kompletteringar av plan plåt till yttervägg, mur, bjälklag e d Fästdon ska vara av austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS-EN Alternativt får fästdon av annat material med motsvarande härdighet och egenskaper användas. Egenskaperna ska vara dokumenterade på ett sådant sätt att jämförelse kan ske för olika korrosivitetsklasser enligt SS-EN ISO 9223 respektive korrosionsmotståndsklasser enligt SS-EN Vid vattenabsorberande material, till exempel trä, tegel, kalksandsten och putsade ytor, ska bleck och lister utföras med minst 40 mm språng. Vid fasadmaterial med vattenavvisande yta ska bleck och lister utföras med minst 10 mm språng. Bleck och lister ska ha fall från fasaden. Bakfall får inte förekomma. Tvärskarvar ska tätas. Om material och plåttjocklek väljs på ett sådant sätt att falsning inte kan utföras redovisas hur skarvning och tätning ska ske. Om stumma skarvar används måste rörelsefogar utföras med ett största avstånd av 6 m för metalliserad stålplåt och 3 m för övriga plåtmaterial. Det är olämpligt att låta rörelser tas upp genom rörelsemån i smygar eller dylikt eftersom det då kan bli svårt att få täthet mot inträngande vatten. Redovisa hur rörelsefogar ska utföras. Enligt AMA ska bleck och lister utföras med minst 40 mm språng vid vattenabsorberande material. Vid skyddade lägen, till exempel under skärmtak, kan språnget minskas om det finns risk att blecken kan utsättas för mekanisk påverkan. Vid utsatta lägen kan även förstärkt infästning erfordras. 278

279 JT-.52 JT-.521 Mindre språng kan även vara att föredra vid entréer eller liknande för att begränsa risk för personskador. Vid hål i yttervägg där fönster, dörrar eller luckor ska monteras är det viktigt att utforma anslutning på ett sådant sätt att vatten inte kan tränga in i bakomliggande konstruktion. Beroende på fasadmaterial erfordras olika lösningar. I vissa fall används även underbeslag eller särskilda tätningar mellan karm och fasadbeklädnad. Redovisa utförande. Beakta krav på avledning av vatten i yttervägg. Vid uppdragning av gavel på olika beslag kan baksidesbeläggning på färgbelagd plåt bli synlig. Motsvarande kan även gälla synlig undersida av beslag. Beakta eventuell kulörskillnad och ange om synlig undersida, baksida med mera ska målningsbehandlas. Alternativt används kontinuerliga fästbleck som vänds på ett sådant sätt att färgbeläggning (framsidan) blir synlig. Redovisa utförande. Beakta krav på stumt underlag för plåt som ska falsas. Vid behov måste kompletterande underlag monteras som stöd för plåt samt för att möjliggöra infästning. Med underlag skapas också förutsättning för att ge beslag lutning. Vid puts på isolering ställs särskilda krav på detaljutformning när det gäller underlag och infästning för beslag samt utförande för att förhindra att vatten tränger in i bakomliggande konstruktion. Redovisa utförande. Fönsterbleck, droppbleck, listbeslag e d Underlag ska vara rent, jämnt och fast samt ha samma lutning som beslag. Bleck och lister med längd mindre än mm ska utföras utan skarv. Vid skarvade bleck ska minsta skarvlängd vara 500 mm. Omslag får utföras enkla. Vid vattenavvisande ytor får omslag lämnas öppna men omvikta till minst 135 grader. Vid icke vattenavvisande ytor ska omslag vara tillklämda till 170 grader. Fönsterbleck och lister med över 50 mm anliggningsbredd mot fönsterbröstning ska ha fasta underlag. Redovisa kompletterande underlag i aktuellt avsnitt. Beakta krav på luftning, dränering och minsta lutning. Vid genomgående listbeslag bör inte språng mellan olika byggnadsdelar, material med mera överstiga 5 mm. Fönsterbleck Fönsterbleck ska utföras med ett minsta fall av 1:4 (14 grader). Vid fasad med puts ska minsta fall vara 1:3 (18,4 grader). Gavel på fönsterbleck ska utföras med veck. Iklipp får inte förekomma. Språng ska utföras med omslag och lodrät droppkant. Fönsterbleck ska utföras med minst 15 mm anliggning (kant) mot karm eller motsvarande. Vid träkarm med uppsågat spår ska bleck utföras med inslagskant enligt figur AMA JT-.521/1 som ska vara cirka 1 mm större än djup i uppsågat spår, men minst 4 mm. Kant ska drivas in i karm efter det att tätning av spåret utförts. Vid träkarm med droppnäsa enligt figur AMA JT-.521/2 ska bleck utan inslagskant anslutas med tätning mellan bleck och karm. Tätning ska monteras samtidigt som bleck monteras. Vid uteplats, terrass, balkong eller dylikt ska hörn på fönsterbleck vara rundade och nedvikta, fasade eller sneddade, se figur AMA JT-.521/1 och figur AMA JT-.521/7. Hörn på fönsterbleck ska utföras utan grada kanter. Till karmbottenstycke av trä ska fönsterbleck fästas med fönsterblecksskruv 25 3,5 mm av rostfritt stål. Skruv ska placeras med centrumavstånd högst 150 mm vid utförande enligt figur AMA JT-.521/1 och 200 mm vid utförande enligt figur AMA JT-.521/2. Fönsterbleck som har över 40 mm anliggningsbredd mot underlag utanför karmbottenstycke ska fästas i framkant med trådklammer, fästbleck eller liknande med centrumavstånd högst 600 mm, men varje bleck ska ha minst två infästningar och med ett största avstånd av 100 mm från smyg eller gavel. Vid murverk av tegel eller dylikt ska fönsterbleck fästas med inmurningsklammer enligt figur AMA JT-.521/3. 279

280 Vid fasad med puts ska fönsterbleck fästas med kontinuerligt fästbleck som är perforerat i framkant i princip enligt figur AMA JT-.521/4. Hål ska vara med diameter 6,0 mm med centrumavstånd 40 mm. Fästbleck ska vara utfört med gavel. Vid fasad med puts ska tätning ske mot anslutande smyg. Fästbleck ska falsas samman med fönsterbleck i språng enligt figur AMA JT-.521/5, alternativt fästas med nit enligt figur AMA JT-.521/6. Fästbleck ska fästas i träunderlag med skruv och i betong, bruk och dylikt med skruv och plugg samt i lättbetong med specialskruv eller skruv och plugg. Figur AMA JT-.521/1. Figur AMA JT-.521/2. Figur AMA JT-.521/3. 280

281 Figur AMA JT-.521/4. Fästbleck perforerat i framkant. Figur AMA JT-.521/5. Till smyg av trä ska fönsterbleck anslutas med minst 15 mm ståndkant (gavel) som spänns mot smyg eller monteras i inskärning i smygbräda. Alternativt kan gavel dras upp bakom smygbräda. Till putsad smyg ska fönsterbleck anslutas med gavel och med horisontal putskant enligt figur AMA JT-.521/6. Alternativt kan putskant ges samma lutning som fönsterbleck. Fönsterbleck som i hela sin bredd ansluter till puts eller dylikt ska utföras med gavel med putskant och vattenavledare enligt figur AMA JT-.521/7. Vattenavledare ska dras ned 5 mm under droppkant. Putskant ska utföras med omslag och anpassas till tjocklek på puts på ett sådant sätt att det färdigt putsskikt råder 2 3 mm utanför putskant. Putskant ska utföras med svag ankantning in mot fönsterbleck. Till smyg av tegel, kalksandsten och natursten ska fönsterbleck anslutas med minst 15 mm ståndkant (gavel) som spänns mot smygen. Alternativt kan ståndkant vid murverk dras upp till närmaste murfog enligt figur AMA JT-.521/8. Vid fönsterbleck som ska spännas i smyg ska bleckets längd vara sådan att anliggning sker mellan smyg och gavel. Gavel på fönsterbleck ska utföras på ett sådant sätt att vatten inte leds in till bakomliggande vägg. Tvärskarv ska rörfalsas, hakfalsas eller slusskarvas.vid hörn ska sammanfalsning utföras med svängda falser. Vid utförande med titanzinkplåt ska tvärskarv utföras enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. 281

282 Figur AMA JT-.521/6. Figur AMA JT-.521/7. Figur AMA JT-.521/8. Tjocklek på plåt till fönsterbleck framgår av de överordnade föreskrifterna för respektive plåtmaterial detta innebär 0,6 mm för stålplåt 282

283 0,5 mm för rostfri stålplåt 0,7 mm för aluminiumplåt 0,7 mm för kopparplåt 0,8 mm för titanzinkplåt. I utsatta lägen kan det finnas skäl att välja tjockare plåt. Ange tjocklek på plåt till fönsterbleck. Ange typ av tätning enligt figur AMA JT-.521/1 och figur AMA JT-.521/2. För att fönsterbleck ska kunna monteras utan att skada karm eller plåt är det väsentligt att karmbottenstycke har sådana dimensioner att det finns minst 15 mm underlag för fastsättning. Vid metall- respektive plastfönster saknas ofta möjlighet att göra en infästning i spår eller under droppnäsa. Det senare är att föredra jämfört med ett utförande där bleck fästs utanpå karmprofilen. Vid utförande med putsad fasad och dränerande fästbleck enligt figur AMA JT-.521/4 krävs kompletterande anvisningar om hur tätning ska utföras mot anslutande smyg samt under karmbottenstycke. Redovisa utförande. Kontrollera att handlingarna innehåller uppgifter om hur fönsterbleck ska anslutas till plast- eller metallkarm. Ange typ av fästdon, centrumavstånd och eventuell tätning. Ange hur fönsterbleck ska fästas i framkant. Enligt AMA ska fönsterbleck fästas med skruv. Ange om annat projektspecifikt krav ska gälla. Fönsterbleck vid puts på isolering där bruksavjämning eller annat fast underlag saknas måste fästas med kontinuerliga fästbleck som fästs i bakomliggande konstruktion. Redovisa utförande. Ange vid putsade smygar höjd på fönsterblecksgavel. Kontrollera i avsnitt LBS att putsskiktet ges en sådan tjocklek att puts rår 2 3 mm över plåten. I de fall beslag sitter på ett sådant sätt att det kan bli utsatt för mekanisk påverkan, till exempel vid butiksfönster, kan språng minskas och plåttjocklek ökas. Redovisa utförande. Enligt AMA ska fönsterbleck vid uteplatser, balkonger, terrasser eller dylikt vara rundade och nedvikta, fasade eller sneddade. Ange utförande. Princip för ett rundat utförande framgår av figur RA JT-.521/1. Runda hörn bör även utföras där det finns risk för personskador, till exempel vid entré- och butiksdörrar. Ange om andra fönsterbleck än de som redovisas i AMA ska utföras med runda hörn. Vid runda hörn är det viktigt att infästning av bleck sker så nära hörn som möjligt. Redovisa eventuella krav på förstärkt infästning vid hörn. Ett alternativ till runda hörn är att hörn fasas och överskottsmaterial i nedknäckning används för sammannitning. Enligt AMA kan fönsterbleck skarvas på olika sätt. I de fall hellånga bleck inte kan användas måste därför anges var skarvarna ska placeras samt hur de ska utföras. Bleck mindre än eller lika med mm får inte skarvas I de fall inte falsbar plåt används, till exempel tjock plåt eller anodiserad plåt, erfordras andra skarvar än de som föreskrivs i AMA. De alternativ som då kan användas är skarv kant i kant eller slusskarv, båda i kombination med ett tätbleck. Det är viktigt att tätbleck dras ända upp till karmbottenstycke eller dylikt på ett sådant sätt att eventuellt läckvatten kan ledas ut i språng. Redovisa utförande. 283

284 JT-.522 Figur RA JT-.521/1. Droppbleck i väggöppningar Droppbleck ska utföras med ett minsta fall av 1:4 (14 grader). Vid väggbeklädnad av profilerade överläggsplattor och dylikt av metall ska beklädnad överlappa droppbleck med minst 100 mm enligt figur AMA JT-.522/1. Vid droppbleck i fasader av trä, murverk eller dylikt ska droppbleck dras upp minst 100 mm bakom fasadbeklädnad enligt figur AMA JT-.522/2. Droppbleck ska utföras med gavlar. Gavlar ska utföras med veck. Iklipp får inte förekomma. Droppbleck ska monteras på ett sådant sätt att vatten som kan tränga in i en luftande och dränerande luftspalt leds ut ur konstruktionen. Droppbleck i underkant av väggöppning ska i tillämpliga delar utföras som fönsterbleck enligt JT Figur AMA JT-.522/1. 284

285 JT JT JT-.523 JT-.524 Figur AMA JT-.522/2. Ange hur infästning ska utföras. Se kommentarer under JT Ange var och hur skarvning får utföras. Ange typ av tätning enligt figur AMA JT-.522/2. Redovisa utförande vid smyg. Droppbleck vid fönster och dörröppningar Droppbleck ska utföras enligt JT Se även kommentarer under JT Droppbleck vid ventilationsgaller e d Droppbleck ska utföras enligt JT Se även kommentarer under JT-.521 samt JT-.55. Droppbleck på balkong e d Droppbleck ska utföras av minst 0,5 mm rostfri stålplåt. Droppbleck ska utföras med minst 150 mm anliggning mot underlag och minst 30 mm ankantat språng med omslag. Droppbleck ska fästas med skruv av rostfritt stål enligt figur AMA JT/1. Skruv ska placeras minst 50 mm från kant. Mot anslutande fasad ska gavel utföras med 100 mm höjd och svängda vattenavledare med 5 mm fall och omslag. Gavel ska utföras med veck. Iklipp får inte förekomma. Till puts ska gavel anslutas med putskant som fästs med hakklammer. Vid fasadtegel ska gavel i överkant inpassas i murfog och fästas. Ange dimension på fästdon hur droppbleck ska skarvas. Tröskelbeslag Tröskelbeslag ska utföras av minst 1,0 mm rostfri stålplåt alternativt 1,0/1,3 durkplåt av aluminium. Tröskelbeslag ska utföras med omslag och ankantning mot underlag. Till träunderlag ska beslag anslutas med inslagskant som ska vara cirka 1 mm större än djupet i uppsågat spår, men minst 4 mm. Tätning ska utföras. Vid trösklar med droppnäsa ska bleck anslutas utan inslagskant på ett sådant sätt att tätning erhålls mellan bleck och tröskel. Infästning till tröskel ska utföras enligt JT

286 Vid tröskel av metall med insticksspår ska infästning ske med trycktät blindnit av rostfritt stål enligt figur AMA JT-.524/1. JT-.525 Figur AMA JT-.524/1. Rostfri stålplåt kan vid breda tröskelbeslag bli hala. Det kan då vara bättre att använda 1,0/1,3 durkaluminium. I mindre utsatta lägen och beslag som inte har någon yta som kan beträdas kan även en tunnare rostfri stålplåt användas alternativt metalliserad stålplåt. Ange om annat material och annan tjocklek än det som föreskrivs i AMA ska användas. Ange fästdon och anslutning till smyg. Se kommentarer under JT Ange om gavel i förekommande fall ska sammanfalsas med anslutande väggbeklädnad, sockelbeslag eller dylikt av plåt. Av tillgänglighetskrav blir anslutning mellan tröskel och balkongplatta eller terrass många gånger mycket låg och det finns därför risk att vatten kan tränga in under tröskeln. Tätning måste monteras under tröskel och tröskelbeslag, se princip i figur AMA JT-.524/1. Tätning måste även ske vid smyg. Redovisa utförande. Listbeslag, beslag över portomfattning e d Beslag ska utföras med ett minsta fall av 1:4 (14 grader) och med 40 mm språng med omslag och lodrät droppkant. På putsad vägg ska beslag dras upp minst 150 mm. Beslag ska utföras med gavlar. Gavlar ska utföras med veck. Iklipp får inte förekomma. Vid hörn ska sammanfalsning utföras med svängda falser. Putskant ska utföras med omslag och anpassas till tjocklek på puts på ett sådant sätt att det färdigt putsskikt råder 2 3 mm utanför putskant. Överkant på beslag ska anslutas till puts med putskant och till fasadtegel med i murfog inpassad hake. Putskant ska fästas med hakklammer och hake fästas med skruv av rostfritt stål med centrumavstånd högst 400 mm. Vid träfasad ska överkant på beslag avslutas enligt figur AMA JT-.2511/5. Framkant på beslag ska fästas enligt JT Mot tillstötande ytor av puts eller dylikt ska gavel utföras med putskant och vattenavledare med 5 mm fall i princip enligt figur AMA JT-.521/7. Vattenavledare ska dras ned 5 mm under droppkant. Vid väggbeklädnad av profilerade överläggsplattor eller dylikt av metall ska beslag i överkant avslutas med uppdragning enligt figur AMA JT-.522/1. Vid anslutning av beslag till luftade konstruktioner eller puts på putsbärare ska beslag i överkant utföras i princip enligt figur AMA JT-.2511/6 eller figur AMA JT-.2511/7. Tvärskarvar ska rörfalsas, hakfalsas eller slusskarvas. Vid utförande med titanzinkplåt ska tvärskarvar utföras enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Ange höjd på uppdragningen samt anslutning till smyg. Beträffande anslutning i överkant, se figur AMA JT-.2511/2 figur AMA JT-.2511/5 samt kommentarer under JT Ange utförande. Ange material och dimension för fästdon till klammer, alternativt fästbleck, samt hur framkant på beslag ska fästas. Se kommentarer under JT Ange hur beslag ska skarvas. Se även kommentarer under JT

287 JT-.526 JT-.527 Skyddsbeslag på vägg bakom vattenkupa, bräddavlopp e d Om stuprörs vattenkupa eller bräddavlopp ansluts till genom vägg draget rännutlopp, ska väggen bakom kupan förses med mm skyddsbeslag av plåt. Skyddsbeslag ska i överkant anslutas till puts med putskant och till fasadtegel med i murfog inpassad hake. Nedtill ska skyddsbeslag utföras med 40 mm utknäckt språng med enkelt omslag och lodrät droppkant. Putskants övergång till språng ska utföras med svängda avledare. Ange hur skyddsbeslag ska fästas samt hur anslutning ska utföras mot andra material än tegel, puts eller dylikt. Vid anslutning av skyddsbeslag till luftade konstruktioner eller puts på putsbärare måste risken för att vatten kan tränga in till bakomliggande konstruktion beaktas. Se princip enligt figur AMA JT-.2511/6 eller figur AMA JT-.2511/7. Under denna kod och rubrik kan även skyddsbeslag på vägg bakom armaturer, skyltar, fästen för markiser, räcken och dylikt redovisas. Sockelbeslag Sockelbeslag över sockelbeklädnad eller dylikt ska utföras enligt figur AMA JT-.527/1 eller figur AMA JT-.527/2. Vid väggbeklädnad av profilerade överläggsplattor eller dylikt av metall ska beklädnad överlappa sockelbeslag med minst 100 mm enligt figur AMA JT-.522/1. Vid väggbeklädnad av träpanel eller dylikt ska beklädnad överlappa sockelbeslag med minst 100 mm enligt figur AMA JT-.527/2. Sockelbeslag ska anslutas till sockelbeklädnad av vattenavvisande material med omslag och ankantning enligt figur AMA JT-.527/1. Vid sockelbeklädnad av vattensugande material ska sockelbeslag utföras med 40 mm utknäckt språng med enkelt omslag och lodrät droppkant. Putskants övergång till språng ska utföras med svängd avledare. Tvärfalser ska rörfalsas, hakfalsas eller slusskarvas. Vid utförande med titanzinkplåt ska tvärskarvar utföras enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Sockelbeslag ska förses med gavlar. Vid hörn ska sammanfalsning utföras med svängd fals. Sockelbeslag ska anslutas till puts med putskant och till murverk av tegel, kalksandsten, betong eller dylikt med hake i fog. Infästning ska ske med centrumavstånd högst 600 mm. Vid anslutning av sockelbeslag till luftade konstruktioner eller puts på putsbärare ska sockelbeslag i överkant utföras i princip enligt figur AMA JT-.2511/6 eller figur AMA JT-.2511/7. Vid balkongplattor eller dylikt ska sockelbeslag utföras med skyddsbeslag i princip enligt figur AMA JT-.527/3. Figur AMA JT-.527/1. 287

288 Figur AMA JT-.527/2. Figur AMA JT-.527/3. 288

289 Enligt AMA finns beroende på material alternativa utföranden för hur sockelbeslag ska skarvas. Beträffande utförande av slusskarv, se kommentarer under JT Figur AMA JT-.527/1 och figur AMA JT-.527/2 i AMA redovisar sockelbeslag i huvudsak mot sockel vid mark. Sockelbeslag kan också behöva monteras vid balkonger och terrasser för att begränsa risken för att vatten sugs upp i fasadmaterial eller att vatten tränger in mellan balkong eller terrass och bakomliggande vägg. Figur RA JT-.527/2 visar ett exempel på högt sockelbeslag vid en putsad fasad. Det finns inte någon rekommendation på vilket fall fästbleck/skyddsbeslag bör ha. Fall bör vara 1:4 (14 grader). Ange fall på fästbleck/skyddsbeslag. En viktig princip är att täcklister eller motsvarande beslag måste dras in till bakomliggande konstruktion vid luftade konstruktioner eller vid puts på putsbärare av isolering. Ofta används även en startlist, bottenlist eller dylikt som stöd för putsbärare och puts. Det är viktigt att montera en tätning mot bakomliggande konstruktion. Figur RA JT-.527/1, figur RA JT-.527/2 och figur RA JT-.527/3 visar exempel på sockelbeslag vid balkonger. Redovisa utförande. Ange typ av tätning. Ange typ av infästning samt om sockelbeslag ska utföras enligt figur AMA JT-.522/1, figur AMA JT-.522/2, figur AMA JT-.527/1, figur AMA JT-.527/2 eller med annat utförande. Ange hur beslag ska skarvas. Figur RA JT-.527/1. 289

290 Figur RA JT-.527/2. 290

291 JT-.53 JT-.54 Figur RA JT-.527/3. Beslagning av muröversida utan anslutning till taktäckning Beslag ska fästas i språng enligt JT Murbeslag ska dubbelfalsas med ett falsavstånd av mm. Vid titanzinkplåt ska falser och falsavstånd utföras enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Där mur ansluter till vägg ska gavel utföras. Gavel ska avslutas med putskant eller hake i fog samt med vattenavledare med 5 mm fall i princip enligt figur AMA JT-.521/7. Vid fri muravslutning ska gavel utföras. Gavel ska utföras med veck. Iklipp får inte förekomma. Putskant ska utföras med omslag och anpassas till tjocklek på putsskikt. Muröversida ska förses med byggpapp eller luftande distansmaterial. Redovisa krav på utförande under JSC.1. Ange material och dimension för fästdon till klammer, alternativt fästbleck, samt hur beslag ska fästas. Se kommentarer under JT Murbeslag kan även anslutas till hängskiva eller dylikt på motsvarande sätt som krönbeslag enligt figur AMA JT-.274/1. Redovisa utförande. Ange fall på beslag. Redovisa vid mur som ansluter till vägg hur beslag ska avslutas. Se figur AMA JT-.2511/2 figur AMA JT-.2511/7. Beslagning av skärmtak Längs angränsande vägg och dylikt ska ståndskiva utföras enligt JT Ståndskiva ska avslutas och fästas enligt JT I språng ska täckning avslutas enligt JT-.1. Taktäckning får som alternativ till utförande med ifalsad ståndskiva utföras med obrutna ståndfalser som dras upp på vägg. Överkant ska avslutas och fästas enligt JT Vid vinkel på ståndfals mot vägg ska ståndfalsveck enligt figur AMA JT-.54/1 utföras. Vid avslutning mot anslutande väggmaterial ska ståndfalser fällas. Taktäckning ska dubbelfalsas. 291

292 JT-.55 JT-.551 Figur AMA JT-.54/1. Vid anslutning av hängskivor mot putsad fasad ska gavel- och skyddsbeslag utföras i princip enligt figur AMA JT-.252/1. Föreskrifter i AMA avser små skärmtak ovanför entré eller dylikt. Stora skärmtak ska utföras enligt JT-.1 med underliggande koder och rubriker. Redovisa om ståndskivan i överkant ska fästas enligt figur AMA JT-.2511/2 figur AMA JT-.2511/7. Ange hur ståndskiva ska skarvas. I språng avslutas täckning på skärmtak enligt JT-.1. Ange hur språng ska utföras. På gavel till skärmtak kan hängskivor utföras enligt JT Redovisa hur hängskiva ska utföras. Ange om beslagning ska utföras med ståndskiva eller med obrutna ståndfalser och ståndfalsveck. Anslutningar av ytterväggsgaller e d vid väggbeklädnad av plåt Anslutningar ska utföras av samma material som väggbeklädnad. Anslutningar av ytterväggsgaller e d vid väggbeklädnad av plan plåt Vid anslutning/montering av galler är det väsentligt att samordning mellan olika yrkesgrupper och projektörer sker. Håltagning i efterhand i en redan beklädd vägg leder ofta till dåliga detaljlösningar, eftersom förutsättningar då inte finns för anslutande detaljarbeten med droppbleck eller dylikt. Redovisa utförande i samråd med berörd projektör. Den principiella utformningen framgår av figur RA JT-.551/1. Beakta krav på vattenavrinning. 292

293 JT-.554 JT-.58 JT-.581 Figur RA JT-.551/1. Anslutningar av ytterväggsgaller e d vid väggbeklädnad av profilerade överläggsplattor e d av metall Anslutning och montering kan i tillämpliga delar ske enligt JT Redovisa utförande i samråd med berörd projektör. Beakta krav på vattenavrinning. Diverse kompletteringar av plan plåt till yttervägg, mur, bjälklag e d Diverse kompletteringar av plan plåt till yttervägg, mur e d Smyglister, täckbeslag eller dylikt med en längd på mm ska vid fönster, fönsterdörr, dörr och port utföras oskarvade. Smyglister, täckbeslag eller dylikt vid fönster, fönsterdörr, dörr och port ska vid träunderlag fästas med 25 3,5 mm skruv av rostfritt stål med centrumavstånd högst 150 mm. Vid metallunderlag ska infästning ske med 3,2 mm trycktät blindnit av rostfritt stål med centrumavstånd högst 150 mm. Vid kopparplåt får skruv av koppar eller kopparlegering användas. Fästdon ska placeras på ett sådant sätt att list eller beslag får jämn anliggning mot underlag. Vid träunderlag ska lister och beslag avslutas med ankantning, vid övriga underlag med omslag. Under denna kod och rubrik redovisas diverse beslag, smyglister, täcklister, hörnbeslag, vinkelbeslag, pilasterbeslag med mera till ytterväggskonstruktion samt skyddsbeslag vid taktäckning av tätskiktsmatta eller dylikt. Ange om andra fästdon än skruv alternativt blindnit ska användas. Ange material, tjocklek samt hur skarvning ska utföras om längd på beslag överstiger mm. Beakta krav på korrosionsskydd för beslag eller dylikt som byggs in i en konstruktion. Tunnplåtsreglar för infästning av skivor redovisas under HSB Ange material i fästdon vid kopparplåt. Beakta eventuella önskemål om fästdon med kulör avstämd med kulör på plåten. 293

294 JT Skyddsbeslag av plan plåt till yttervägg, mur e d vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Ange hur skyddsbeslag ska fästas. JT Skyddsbeslag av plan plåt till yttervägg, mur e d vid taktäckning av tätskiktsmatta Beslag för skydd av uppdragen taktäckning av tätskiktsmatta på yttervägg, mur eller dylikt ska utföras med plåtmaterial lika anslutande ståndskiva alternativt av austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS-EN Beslag av metalliserad stålplåt får skarvas med slusskarv med centrumavstånd högst mm, vid övriga material mm. Alternativt får beslag skarvas med överlapp 100 mm med centrumavstånd högst mm. Skyddsbeslag ska fästas under anslutande ståndskiva. Skyddsbeslag får inte fästas i överlapp. Ange hur skyddsbeslag ska fästas. Ange material i skyddsbeslag. JT Skyddsbeslag av plan plåt till yttervägg, mur e d vid taktäckning av takduk JT Redovisa utförande Beakta att utförande med duk förutsätter att beslag ska vara utförda av plåt med ytbeläggning som är anpassad till den duk som ska användas. Beslag av plan plåt med fläns till sarg e d vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk e d Plåtfläns på beslag ska fästas till underlaget med skruv av rostfritt stål med centrumavstånd högst 150 mm. Plåtfläns på beslag som ska fästas till underlag av autoklaverad lättbetong ska utföras med expanderplugg med expansionsstift eller specialskruv för lättbetong. Förankringslängd för expanderplugg med expansionsstift eller specialskruv för lättbetong ska vara minst 65 mm. Beslag med plåtfläns under tätskiktsmatta eller dylikt kan vara ett alternativ till uppdragen tätskiktsmatta i de fall storlek på sarg eller dylikt som tätskiktsmatta ska dras upp mot är mindre än mm. Se kommentarer under JSE Redovisa hur beslaget ska avslutas i överkant. JT Beslag av plan plåt med fläns till sarg e d vid taktäckning av tätskiktsmatta Beslag ska utföras av austenitiskt rostfri stålplåt A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS-EN Del av fläns som ska klistras in ska vara perforerad. Se figur AMA JSE.152-2/1. Ange kvalitet på rostfri stålplåt. JT Beslag av plan plåt med fläns till sarg e d vid taktäckning av takduk Redovisa utförande. Beakta att utförande med duk förutsätter att beslag ska vara utförda av plåt med ytbeläggning som är anpassad till den duk som ska användas. JT-.582 JT Diverse kompletteringar av plan plåt till bjälklag e d inomhus Beslag av plan plåt med fläns till tätskiktsmatta, takduk e d i bjälklag inomhus 294

295 JT Beslag av plan plåt med fläns till tätskiktsmatta i bjälklag inomhus Beslag ska utföras av austenitisk rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS-EN Plåtfläns som ska klistras in ska vara perforerad. Skruv ska vara av rostfritt stål. Plåtfläns på beslag ska fästas till underlag med skruv med centrumavstånd högst 150 mm. Ange tjocklek och kvalitet på rostfri stålplåt. JT Beslag av plan plåt med fläns till takduk i bjälklag inomhus JT-.583 JT Redovisa utförande. Beakta att utförande med duk förutsätter att beslag ska vara utförda av plåt med ytbeläggning som är anpassad till den duk som ska användas. Diverse kompletteringar av plan plåt till ytterbjälklag Skyddsbeslag av plan plåt vid tätskiktsmatta, takduk e d i ytterbjälklag JT Skyddsbeslag av plan plåt vid tätskiktsmatta i ytterbjälklag vid yttervägg, mur e d Skyddsbeslag för skydd av uppdragen tätskiktsmatta på yttervägg, mur eller dylikt ska utföras av austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS-EN Beslag får skarvas med slusskarv med centrumavstånd högst mm, alternativt överlapp 100 mm med centrumavstånd högst mm. Del av beslag som ska klistras in ska vara perforerad. Skyddsbeslag får inte fästas i överlapp. Se figur AMA JSE.141-1/1, figur AMA JSE.141-1/2, figur AMA JSE.141-1/3, figur AMA JSE.141-1/4, figur AMA JSE-142-1/1, figur AMA JSE.142-1/2, figur AMA JSE.142-1/3 och figur AMA JSE.142-1/4. Det förekommer att skyddsbeslag inte fästs. Ange om och hur skyddsbeslag ska fästas. Ange tjocklek och kvalitet på rostfri stålplåt. JT Skyddsbeslag av plan plåt vid takduk i ytterbjälklag vid yttervägg, mur e d JT Redovisa utförande. Beakta att utförande med duk förutsätter att beslag ska vara utförda av plåt med ytbeläggning som är anpassad till den duk som ska användas. Se figur AMA JSE.441-1/1 och figur AMA JSE.442-1/1. Beslag av plan plåt med fläns till sarg e d vid tätskiktsmatta, takduk e d i ytterbjälklag JT Beslag av plan plåt med fläns till sarg e d vid tätskiktsmatta i ytterbjälklag Beslag ska utföras av austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS-EN Plåtfläns som ska klistras in ska vara perforerad. Skruv ska vara av rostfritt stål. Plåtfläns på beslag ska fästas till underlag med skruv med centrumavstånd högst 150 mm. Ange tjocklek och kvalitet på rostfri stålplåt. 295

296 JT Beslag av plan plåt med fläns till sarg e d vid takduk i ytterbjälklag Redovisa utförande. Beakta att utförande med duk förutsätter att beslag ska vara utförda av plåt med ytbeläggning som är anpassad till den duk som ska användas. JT-.7 JT-.71 JT-.72 JT-.721 Kompletteringar av plan plåt vid taktäckning och väggbeklädnad av diverse material Kompletteringar av plan plåt vid taktäckning av diverse material Kompletteringar av plan plåt vid taktäckning av vegetation Beslag som byggs in i konstruktioner med vegetationsskikt ska utföras av austenitiskt rostfritt stål A4. Detta motsvarar kvalitet eller enligt SS-EN Fotplåt ska vara inklistrad i sin helhet. Ange tjocklek och kvalitet på rostfri stålplåt. Under denna kod och rubrik redovisas till exempel diverse beslagning, takfotslister, skyddsbeslag med mera vid vegetationsskikt på yttertak. Vid gavel och mot anslutande vägg kan beslag på krön och ståndskivor utföras på i princip motsvarande sätt som vid taktäckning av tätskiktsmatta, takduk eller dylikt. Detsamma gäller utförande av stosar eller andra genomföringar. Här kan utföranden enligt JT-.3 tjäna som vägledning. Ståndskiva vid vägg och på lucka, huv eller dylikt ska avslutas cirka 50 mm ovanför vegetationsskikt. Redovisa utförande. Kantavslut vid taktäckning av vegetation På takfot med synlig vegetationskant ska vinkelbeslag av perforerad rostfri stålplåt monteras enligt figur AMA JT-.721/1. Beslag ska helklistras in mellan tätskikt. Beslag ska inte fästas mekaniskt genom tätskikt. Figur AMA JT-.721/1. Det förekommer även att kantavslut kompletteras med en list av till exempel ek. Ange om kantavslut ska kompletteras med eklist. JT-.8 Kompletteringar för takavvattning 296

297 Vid anslutning till dagvattenledning ska takavvattningssystem förses med sil eller annan rensningsanordning i stuprör. Fästdon ska där inte annat anges vara av rostfritt stål. Skarvar ska vara täta. Ange typ av rensningsanordning material i renssil material i fästdon. JT-.81 Hängrännor Hängränna ska uppfylla kraven enligt SS-EN 612. Hängränna ska utföras med mått och tjocklek enligt SS-EN 612. För hängränna av rostfri stålplåt, aluminiumplåt och titanzinkplåt gäller att kraven för klass A ska innehållas. Ränna ska fästas med krok i fram- och bakkant med vid krok fästa klammer av samma material som rännan. Klammer ska ha en bredd av minst 20 mm eller annan konstruktion med motsvarande hållfasthet. För ränna av metalliserad stålplåt eller titanzinkplåt med upp till 150 mm bredd ska rännkrok utföras av minst 5 25 mm plattstång av varmförzinkat stål. För ränna av titanzinkplåt kan även rännkrok utföras av 5 25 mm plattstång av varmförzinkat stål beslagen med titanzinkplåt. Vid dimension 190 mm för metalliserad stålplåt samt 190 eller 250 mm för titanzinkplåt ska rännkrok utföras av 6 30 mm plattstång av varmförzinkat stål. För rännor av rostfri stålplåt, aluminiumplåt eller kopparplåt med upp till 150 mm bredd ska rännkrok utföras av minst 5 25 mm plattstång av austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet eller enligt SS-EN För rännor av kopparplåt kan rännkrok även utföras av 6 30 mm plattstång av koppar. Rännkrok ska monteras med ett största avstånd av 600 mm. Alternativt får hängränna fästas med annan konstruktion med korrosionsskydd och hållfasthet motsvarande korrosionsmotståndsklass A eller B respektive lastbärande klass H enligt SS-EN 1462 enligt tillverkarens dokumenterade monteringsanvisningar. Hängränna ska monteras på ett sådant sätt att framkant på hängränna kommer cirka 6 mm lägre än bakkant. Ränna ska efter uppsättning ha ett fall av minst 2,5 mm/m mot stuprör. Bakfall får inte förekomma. Vid tak täckta med plan plåt, skiffer, tätskiktsmatta, dukar eller dylikt ska rännkrok fällas ned i urtag till samma plan som underlaget och täckas av tätskiktet. Vid annan taktäckning får rännkrok förläggas ovanpå underlag, men under byggpapp. Urtag behöver inte utföras vid vertikalt monterad rännkrok. Vid trä ska rännkrok fästas med minst 3 stycken 35 4,8 mm skruv av rostfritt stål. Skruv ska ha plan skalle. Vid underlag av trä ska rännkrok ges en anliggning av minst 100 mm. Alternativt monteras rännkrok vertikalt på takfotsbräda eller dylikt på motsvarande sätt. Vid underlag av lättbetong eller motsvarande ska rännkrok ges en anliggning av minst 300 mm och fästas med 3 stycken 80 6,0 mm specialskruv av rostfritt stål avsedd för lättbetong, men inte närmare takfot än 100 mm. Ränna ska vara utförda med vulstad framkant samt bakkant med öppet omslag enligt SS-EN 612 eller med motsvarande förstärkningar som betingas av material. Vulst på hängränna ska vändas utåt. Ränna ska förses med täta gavel. Gavel på hängränna ska placeras minst 15 mm från angränsande fasad och skyddsbeslag enligt figur AMA JT-.1/8. Utlopp från ränna ska utföras med omvikningskupa alternativt enligt JT Håltagning i ränna för omvikningskupa ska utföras med i kupan neddragen kant. Urtag får inte underskrida kupas utloppsarea. För att ta upp plåtrännors rörelser vid stumt sammanfogade rännfall ska skjutbar skarv utföras i omvikningskupa och/eller rörelsefog enligt figur AMA JT-.81/1. Täckplåt mellan gavlar enligt figur AMA JT-.81/1 ska medge rörelser. Sådan rörelsefog ska placeras på högpunkt mellan två utlopp. Vid stum sammanfogning ska rörelseupptagande skarv utföras om längd på ränna överstiger 10 m vid rostfri stålplåt, titanzinkplåt, aluminiumplåt och kopparplåt och 15 m vid metalliserad stålplåt. 297

298 Figur AMA JT-.81/1. Vid stum sammanfogning av hängränna med titanzinkplåt ska rörelsefog utföras med pålött rörelseupptagande skarvband. Över rörelseupptagande gummimaterial ska täckplåt monteras enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Beakta risk för skador genom is- och snöras. På platser eller i utsatta lägen där stor snömängd kan befaras bör rännkrok monteras tätare, exempelvis med centrumavstånd 400 mm. Alternativt ges takfot en sådan utformning att ränna får tillräckligt skydd. Redovisa utförande och förstärkningar. Toleranskrav på takfoten kan behöva ställas för att färdig ränna ska kunna utföras med erforderligt fall. Krav anges i aktuellt avsnitt. Under JT-.81 i AMA föreskrivs att hängränna efter uppsättning ska ha ett fall på minst 2,5 mm/m. För att minska risk för att hängränna ska sättas igen av mindre partiklar bör ett större fall föreskrivas. I SS finns rekommendationer för val av lutning med hänsyn till diameter på ränna. Tabell RA JT-.81/1. Lutning på ränna med hänsyn till diameter. Ange fall på hängränna. Ange material i rännkrok. AMA innehåller endast krav på infästning av rännkrok i trä eller lättbetong. Utförande med rännkrok som monteras på andra underlag samt på vägg måste redovisas. Krokdimension, centrumavstånd, rännkonstruktion och infästning dimensioneras i sådana fall för en hållfasthet motsvarande lastbärande klass H enligt SS-EN Vid infällning av rännkrok kan ofta fästdon gå igenom inbrädning och sticka ut på undersida av takinbrädning. Förstärkning bör därför utföras av inbrädning. Se princip i till exempel figur AMA JT-.1/5. Rörelser hos stommen vid vissa byggnader och utföranden kan föranleda tätare placering av rörelsefog än krav angivna i AMA. Ange hur rörelser hos ränna ska tas upp. JT-.811 Halvrunda hängrännor Hängränna ska utföras enligt figur AMA JT-.1/5, figur AMA JT-.31/2, figur AMA JT-.41/1 eller figur AMA JT-.4114/1. 298

299 JT-.812 JT-.813 JT JT Ränna som inte kan utföras i helt rännfall ska utföras med monteringsskarv med minst 100 mm tätade överlapp, alternativt med skarvstycke. Hel rännsektion får inte ersättas med skarvbitar. Skarvbit ska vara minst 2 m lång och vila på minst 3 rännkrokar. Skarv på ränna ska tätas. Rännvinklar och utlopp ska vara förtillverkade och pressade. Ange klass för vulstdiameter för hängränna enligt SS-EN 612 och klass på korrosionshärdighet hos rännkrok enligt SS-EN Ange om skarv ska utföras med överlapp eller med skarvstycke. Som alternativ till förtillverkad och pressad rännvinkel och utlopp kan dessa även falsas, falsas och lödas eller svetsas beroende på material. Ange hur rännvinkel och utlopp ska utföras. Diameter på hängränna bör vid taklutning mindre än 1:1 (45 grader) väljas med ledning av tabell RA JT-.811/1 och SS Tabell RA JT-.811/1. Diameter på hängränna Ange ränndiameter. Rektangulära hängrännor Hängränna ska utföras enligt JT Ränna ska ges en tvärsnittsarea minst motsvarande halvrunda hängrännor vid samma takarea, se tabell RA JT-.811/1. Ange hur ränna ska skarvas, material i rännkrok samt hur rännvinkel och utlopp ska utföras. Ange klass på vulstdiameter för hängränna enligt SS-EN 612 och klass på korrosionshärdighet hos rännkrok enligt SS-EN Skyddsbeslag vid hängrännor Skyddsbeslag av metalliserad stålplåt ska skarvas med enkel hakfals alternativt slusskarv och med ett största falsavstånd av mm. Skyddsbeslag av övriga plåtmaterial ska utföras med ett största falsavstånd av mm och skarvas med enkel hakfals eller slusskarv. Beslag är avsett att användas i de fall hängränna ligger an mot eller ligger nära fasadmaterial som kan ta skada av fukt och frost. Se princip i figur AMA JT-.1/2 eller figur AMA JT-.1/4. Skyddsbeslag vid gesimsrännor redovisas under JT-.241, JT-.341 respektive JT-.44. Ange hur skyddsbeslag ska skarvas. Ange hur skyddsbeslag ska monteras vid andra utföranden än enligt figur AMA JT-.1/2 eller figur AMA JT-.1/4. Längsgående skyddsbeslag vid hängrännor Skyddsbeslag ska utföras enligt figur AMA JT-.1/2 eller figur AMA JT-.1/4. Skyddsbeslag ska avslutas med utknäckt språng och lodrät droppkant. Skyddsbeslag ska fästas med kontinuerligt fästbleck enligt figur AMA JT-.1/2 eller figur AMA JT-.1/4. Skyddsbeslag ska utföras med erforderliga gavlar. Vid hörn ska svängda falser utföras. Ange mått på utknäckt kant. Gavelbeslag vid hängrännor Gavelbeslag ska utföras enligt figur AMA JT-.1/8. 299

300 Gavelbeslag ska anslutas till puts med putskant och till fasadtegel, betong eller dylikt med hake i fog. Putskant ska utföras med omslag och fästas med hakklammer. Hake i fog ska fästas med centrumavstånd högst 250 mm. Som alternativ till hake i fog får gavelbeslag anslutas med omslag och omvikta klammer. Nedtill ska gavelbeslag förses med 40 mm utknäckt språng med enkelt omslag och lodrät droppkant. Putskants övergång till språng ska utföras med svängd avledare. Gavel på hängränna ska avslutas cirka 15 mm från skyddsbeslag. Gavelbeslag används vid gavlar på hängrännor vid väggvinklar, se figur AMA JT-.1/8. JT JT-.82 JT-.821 Överspolningsskydd vid hängrännor Där vinkelränna på tak med plan plåt ansluter till hängränna ska överspolningsskydd monteras. Överspolningsskydd ska ha en sådan bredd att vinkelränna samt minst 100 mm utanför vinkelrännsfalser täcks. Under denna kod och rubrik redovisas överspolningsskydd på hängränna vid till exempel vinkelränna eller stuprör från högre tak som mynnar över lägre tak. Redovisa utförande. Stuprör Stuprör ska uppfylla kraven enligt SS-EN 612. Stuprör ska utföras med mått och tjocklek enligt SS-EN 612. För rostfri stålplåt, och aluminiumplåt gäller kraven för att klass A ska innehållas. Kontrollera i de fall stuprör ska anslutas till avloppssystemet att diameter på avloppsledning överensstämmer med diameter på stuprör. Invändiga stuprör redovisas normalt i vvs-handlingarna. Utvändiga stuprör Vinkel ska vara slät och pressad eller skarp och falsad. Stuprör ska fästas med rörsvep med ett största avstånd av mm, men med minst två rörsvep. Svep ska utföras av samma material som stuprör. Rörsvep ska fästas med nit av rostfritt stål i stift eller hållare av varmförzinkat stål, rostfritt stål, koppar eller annan konstruktion med motsvarande hållfasthet. Alternativt kan rörsvep och hållare utföras helpressade av samma material som stuprör. Vid titanzinkplåt ska rörsvep utföras av 1,0 mm titanzinkplåt i två halvor med gångjärn och låsskruv som fästs med nit av rostfritt stål till stift eller hållare av rostfritt stål eller varmförzinkat stål. Infästning av stuprör i putsad fasad ska utföras med svep som ska fästas till inputsad kortlingsplåt. Kortlingsplåt ska utföras av 0,9 mm varmförzinkad plåt med storlek 300 x 300 mm. Vid hörn ska flikar på cirka 30 mm knäckas som trycks in i isolering. Plåten markeras med skruv i centrum. Svep ska fästas till infästningsplåt med skruv av rostfritt stål med tätningsbricka. Nedersta del på stuprör ska ha en längd på minst 2 m och vara fastsatt med minst två rörsvep. Stuprör ska skarvas med insticksmontering med krympt ände alternativt genom falsning och lödning. Vinkel på stuprör ska fästas till stuprör och omvikningskupa med minst 2 stycken 3,2 mm blindnit av rostfritt stål. Stift eller hållare ska ha fall från vägg eller dylikt. Längdskarv på stuprör ska utföras som rörfals. Vid kopparplåt eller titanzinkplåt får längdskarv rörfalsas alternativt lödas. Längdskarv på stuprör ska vändas ut från fasad med fuktabsorberande material. Låssprint eller motsvarande till rörsvep ska utföras av samma material som rörsvep. Diameter på stuprör bör vid taklutningar mindre än 1:1 (45 grader) väljas med ledning av tabell RA JT-.821/1. 300

301 Tabell RA JT-.821/1. Diameter på stuprör JT JT JT-.822 JT-.823 JT JT-.83 Cirkulära stuprör Rektangulära stuprör Stuprör bör sättas upp med högst 20 m inbördes avstånd (10 m rännfall). Se även kommentarer under JT-.811 beträffande dimensionering av hängränna. Ange dimension på stuprör och avstånd från vägg. Stuprör bör monteras på ett sådant sätt att avstånd till vägg blir minst 40 mm. Vid fasad mot trottoar, gata eller dylikt beaktas risken för påkörning, skadegörelse eller dylikt. Traditionell svepinfästning har ofta visat sig vara otillräcklig. Tubrör eller liknande bör därför användas vid marknivå. Redovisa utförande. AMA anger inte minsta avstånd mellan tvärskarvar på stuprör bortsett från ett krav på minsta längd på nederdel. Ange hur stuprör ska skarvas och längdskarvas. Infästning av stuprör sker med olika typer av rörsvep med stift och hållare. Ange för rörsvep material, typ och infästning. Infästning bör dimensioneras för en vertikal belastning av 0,5 kn/m utöver stuprörets egen tyngd. Beakta behov av särskilda förstärkningar vid puts på isolering. Långa stift som ska fästas i bakomliggande väggmaterial ger ofta en bristfällig infästning. I AMA föreskrivs utförande med inputsad kortlingsplåt. Redovisa utförande om annan infästning ska utföras. Stuprörsanslutning till dagvattenledning Anslutning till dagvattenledning ska utföras på ett sådant sätt att rensning kan utföras. Rörsvep ska placeras på ett sådant sätt att rensning inte hindras. I de fall inspektion och rensning ska ske vid stuprörsanslutning bör ett minsta mått av 250 mm finnas mellan underkant stuprör och överkant dagvattenledning. Ange hur anslutning ska utföras. Beakta att takavvattningssystem som ansluts till dagvattenledning ska förses med rensningsanordning. Ange typ av rensningsanordning. Stuprörsutkastare Stuprör som inte ansluts till dagvattenledning ska förses med utkastare av samma material som stuprör. Fri ände på utkastare ska utföras med trådinlägg eller motsvarande förstärkning som betingas av material. Stuprörsutkastare ska fästas till stuprör med 3 stycken 3,2 mm blindnit av rostfritt stål placerade jämnt runt stuprör. Slitplåtar vid stuprörsutkastare Rännutlopp Under denna kod och rubrik redovisas krav på och utförande av slitplåt eller spridarplåt där stuprörsutkastare mynnar över lägre liggande takyta. Redovisa utförande. 301

302 Kontrollera i de fall utlopp ska anslutas till avloppssystem att diameter på avloppsledning överensstämmer med diameter på utlopp. JT-.831 JT-.832 Rännutlopp till utvändiga stuprör Vattenkupa ska sättas fast till fotrännskant med minst 1 mm dubbelvirad tråd av austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS-EN Rännutlopp ska utföras i konisk eller cylindrisk form och fogas samman med falsning. Utlopp ska utföras av plåt av samma tjocklek som rännan. Ange kvalitet på rostfritt stål i tråd för infästning av vattenkupa. Rännutlopp används för takavvattning med gesims- eller fotränna. Vid fotränna utförs vattenkupa och vid gesimsränna utförs utlopp, cylindriskt eller cylindriskt/koniskt. Ange utförande. Takbrunnar till invändiga stuprör Takbrunn ska utföras enligt figur AMA JT-.832/1. Takbrunn ska utföras av minst 0,7 mm austenitiskt rostfritt stål A4. Detta motsvarar kvalitet eller enligt SS-EN Infalsningsplåt ska vara minst 0,4 mm. Takbrunn till invändiga stuprör ska utföras konisk eller med halvsfärisk form, hårdlödd eller svetsad och med falsbar anslutning till ränn- eller flänsplåt. Anslutning till rännplåt ska falsas och lödas eller svetsas. Anslutning ska vara tät. Anslutning mellan takbrunn och ränna enligt figur AMA JT-.4334/2 ska svetsas. Utlopp ska förses med löstagbar sil. Utlopp och sil ska utföras av 1,0 mm austenitiskt rostfritt stål A4. Detta motsvarar kvalitet eller enligt SS-EN Vid titanzinkplåt ska brunn utföras enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Figur AMA JT-.832/1. Anslutning till invändiga stuprör anges i vvs-handlingarna. Ange om sil ska utföras som bräddavlopp. Ange om takbrunn ska vara utförda koniska eller halvsfärisk samt hårdlödd eller svetsad. Ange om anslutning till rännplåt ska falsas och lödas, hårdlödas eller svetsas. Enligt AMA ska takbrunn förses med falsbar anslutning till ränn- eller flänsplåt. Andra utföranden redovisas. Krav i AMA gäller brunnar av rostfri stålplåt. Ange kvalitet på rostfritt stål takbrunn, utlopp och sil. 302

303 JT-.84 JU Bräddavlopp Takbrunn av koppar kan användas till tak av förzinkad plåt om kopparplåt förtennas i den gemensamma falsen. Beakta risk för gropfrätning och nötningsangrepp på kopparplåt. Redovisa om takbrunn ska utföras av kopparplåt samt vilken plåttjocklek som ska användas. Se även kommentarer under JT-.23, JT-.24, JT-.341, JT-.433 och JT-.44. Beakta krav på minsta centrumavstånd mellan brunnar. I SS finns dimensioneringsanvisningar för invändiga stuprör. Vid dimensionering av takbrunn med anslutning till invändigt stuprör måste hänsyn tas till brunnens och anslutningsledningens benägenhet att slamma igen på grund av löv, löst material från takets ytskikt med mera. Bräddavlopp ska utföras av samma material och med samma plåttjocklek och hårdhet som rännplåt. Bräddavlopp ska anslutas till rännplåt genom falsning och lödning eller svetsning. Anslutning ska vara tät. Bräddavlopp till gesimsränna, försänkt ränndal eller dylikt ska utformas och placeras med hänsyn till rännans eller ränndalens konstruktion samt risk för läckage i varje enskilt fall. Bräddavlopp placeras högst i nivå med högpunkt på rännbotten eller motsvarande nivå där vatten kan tränga in i anslutande väggeller takkonstruktion. I SS ges dimensioneringsanvisningar för kapacitet hos bräddavlopp. Vid dimensionering av bräddavlopp måste hänsyn tas till avloppets benägenhet att sättas igen av löv med mera. Ett utökat antal brunnar bör inte ersätta bräddavlopp. Bräddavlopp utfört som utkastare utan stuprörsanslutning eller motsvarande får inte placeras eller utföras på ett sådant sätt att skador, missfärgning eller dylikt uppstår på fasad när bräddavlopp träder i funktion. Språng på bräddavloppet utanför fasad bör vara minst 100 mm. Skyddsbeslag enligt JT-.526 bör användas. Redovisa typ, diameter, material, utförande samt placering. TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER AV ÖVERLÄGGSPLATTOR E D AV NATURSTEN, CEMENTBUNDET MATERIAL, BRÄND LERA, TRÄ M M FÖR HUS Figurer i AMA är principiella och inte skalenliga. I figurerna redovisas inte alltid alla detaljer. MATERIAL- OCH VARUKRAV Förzinkning av detaljer ska vara utförd enligt LDS.11. All förzinkning ska vara utförd som varmförzinkning. För fästdon gäller avsnitt ZSE. Information: Skiffertak, Anna Blomberg, Kristina Linscott, Skiffertak, Ingmar Andersson, Överlapp i taktäckningar med överläggsplattor ska inte utsättas för vattentryck. Om krav på täthet mot vattentryck ställs på fogar ska annan taktäckningsmetod användas. Med vattenavledande underlag avses ett förenklat underlagstak, till exempel hårda träfiberskivor, folie, underlagsduk eller dylikt. Om skadlig kondens kan uppstå på undersidan av en taktäckning eller om en taktäckning med överlappsskarv saknar fogtätning, måste underliggande konstruktion skyddas med hjälp av ett vattenavledande underlag eller på annat sätt. Tillträdes- och skyddsanordningar på yttertak redovisas i avsnitt NSJ. 303

304 JUB Solpaneler Om solpaneler ska monteras på tak med överläggsplattor ska infästningen dimensioneras för normerade laster avseende vindlast enligt SS-EN snölast enligt SS-EN termisk påverkan enligt SS-EN Underliggande konstruktion ska dimensioneras till det monteringssystem som ska användas avseende täthet, hållfasthet och härdighet. Dessa egenskaper ska vara baserade på utförda provningar. Infästningsplan med följande uppgifter bör upprättas infästningstyp med monteringsanvisning baserat på det underlag där infästning ska ske placering av infästningspunkter eventuella kompletteringar av befintligt tak baserat på tillkommande laster. Skyltning taksäkerhet Skyltning för säkerhet, drift och underhåll av tak redovisas under YSB.2. Genomföringar Ange under aktuell kod och rubrik i samråd med berörd projektör hur olika genomföringar ska utföras. Beakta att det bör vara ett fritt mått på minst 500 mm mellan olika genomföringar, hinder, uppbyggnader eller dylikt på yttertak. TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER AV ÖVERLÄGGSPLATTOR AV NATURSTEN MATERIAL- OCH VARUKRAV Skifferplattor ska uppfylla kraven enligt SS-EN Inskott vid nockar, vinkelrännor och dylikt ska vara utförda av 0,6 mm halvhård plåt av koppar Cu-DHP-R240 enligt SS-EN 1172, alternativt 0,5 mm plåt av austenitisk rostfritt stål A4. Detta motsvarar kvalitet eller enligt SS-EN Spik, klammer eller krokar till skifferplattor och plåtinskott ska vara av austenitiskt rostfritt stål A4. Detta motsvarar kvalitet eller enligt SS-EN Spik ska ha en diameter av minst 3,4 mm samt ha plant huvud med en diameter av minst 8 mm. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA TÄCKNINGAR OCH BEKLÄDNADER Synliga mellanrum (springor) mellan plattor intill varandra får vara högst 10 mm. Synliga överlapp mellan olika skift får variera högst ±10 mm från en tänkt horisontal- eller mönsterlinje för skiftet. MATERIAL- OCH VARUKRAV Ange typ av skifferplattor storlek och tjocklek material i plåtinskott om annan tjocklek på plåt än de som anges i AMA ska användas kvalitet på rostfritt stål för inskott typ av fästdon, kramlor eller krokar kvalitet på fästdon, kramlor eller krokar. 304

305 KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA TÄCKNINGAR OCH BEKLÄDNADER Ange eventuella krav på mönstertäckning. JUB.2 Taktäckningar och väggbeklädnader av skiffer Taktäckning ska påbörjas vid takfot med ett skift kortare plattor (fotskift). Detta ska monteras på en trälist alternativt vinkelbeslag av metalliserad stålplåt, kopparplåt eller rostfri stålplåt med plattornas undersida vänd uppåt på ett sådant sätt att fotskiftet inte gapar mot nästföljande skift. Fotskift ska därefter täckas helt med ett skift plattor av den typ som ska användas för taktäckningen. Plattor ska läggas mitt över skarvarna i närmaste undre skift. Varje skifferplatta ska fästas med två spikar genom hål i plattans övre del eller i urhak i båda långsidorna. Alternativt kan plattor fästas med krokar eller kramlor. Täckning ska utföras som tredubbel täckning, varvid tredje skiftet ska överlappa det första skiftets övre kant med överlapp anpassat till skifferplattornas storlek, taklutning och förväntade vindpåkänningar. Figur AMA JUB.2/1. Överlapp vid skiffer ska mätas vid tredje skiftet. Över plåt i fotrännor, vinkelrännor, ränndalar eller dylikt ska taktäckning dras ned mm. Plåt får inte genomspikas. Vid hängrännor ska skiffertäckningen avslutas cirka 20 mm utanför nedknäckningen på fotplåten. Horisontala nockar ska täckas med särskilda nockplattor av skiffer samt inskott. Lutande nockar ska täckas med skifferplattor och inskott. Skifferplattor ska huggas ihop kant i kant till passning. Alternativt kan nockar täckas med nockbeslag av plåt. Om lutande nockar täcks med plåtbeslag, ska skiffertäckning avslutas på vardera sidan om nocken med inskott mot trälist med en dimension av minst mm. I nockar, mot ståndskivor, luckor och dylikt ska inskott läggas mellan varje skift. Inskott ska placeras osynligt och bockas på ett sådant sätt att eventuellt läckvatten leds ut på underliggande skifferplatta. Anslutning mot vinkelränna och horisontala nockbeslag av plåt ska utföras utan inskott. Reservplattor Reservplattor ska efter det att eventuella garantimärkningar åtgärdats finnas i angiven omfattning. Täthet i en skiffertäckning är avhängig av plattornas storlek, taklutning och förväntad vindbelastning. Redovisa under aktuell kod och rubrik om annat överlapp än det som förskrivs i AMA ska användas. Ange om infästning ska utföras med spik, krokar, kramlor eller på annat sätt. AMA föreskriver att nockar ska täckas med skiffer och inskott alternativt plåt. Nockbeslag av plåt redovisas under aktuell kod och rubrik under JT

306 JUB.21 Vinkelrännor vid skiffertäckningar utförs ofta med plåt. Vinkelrännor av plåt redovisas under aktuell kod och rubrik under JT-.421 eller JT Vid vinkelrännor, ränndalar eller dylikt där skiffertäckning överlappar plåtbeslag av kopparplåt har det visat sig att plåten kan nötas sönder med tiden. Slitplåtar, som kan bytas ut, behöver därför normalt monteras. Se exempel i figur RA JT-.4/1. Redovisa omfattning och utförande av slitplåt i anslutning till aktuell detalj under JT-.4 med underordnade koder och rubriker. Ange dimension för trälist för fotskift under HSD Ange mått och utförande samt material om plåtvinkel ska användas i stället för trälist. Enligt föreskrifter under JT-.4 med underliggande koder och rubriker ska anslutning av skiffer till väggar, uppbyggnader, luckor eller dylikt utföras med inskott, se till exempel figur AMA JT-.4511/1. Vid taktäckning med skiffer förekommer även utföranden där inskott inte används utan ersätts med olika beslag i form av skopor. Redovisa utförande i anslutning till aktuell detalj under JT-.4 med underordnade koder och rubriker i samråd med specialkunnig vid utförande utan inskott. Taktäckningar av skiffer JUB.211 Taktäckningar av skiffer med lutning minst 1:4 (14 ) Underlag ska vid denna lutning vara underlagsspont med en minsta tjocklek av 23 mm som täcks med byggpapp. Byggpapp bör vara lägst av kvalitet YEP Täckning utförs normalt på läkt. Beakta att stora skifferplattor kräver ett stabilt underlag, vilket kan innebära att tjocklek på underlagsspont måste ökas. Ange krav på byggpapp under JSC.1, underlagsspont under HSD.1331 och bärning under HSD Redovisa överlapp, detaljutföranden med mera i samråd med tillverkaren av skifferplattor. JUB.212 Taktäckningar av skiffer med lutning minst 1:3 (18 ) Överlapp ska vara av minst 80 mm alternativt enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Underlag ska vid denna lutning vara underlagsspont med en minsta tjocklek av 23 mm som täcks med byggpapp. Byggpapp bör vara av lägst kvalitet YEP Täckning utförs normalt på läkt. Om täckning ska ske direkt på underlaget bör byggpapp vara av lägst kvalitet YEP Ange krav på byggpapp under JSC.1, underlagsspont under HSD.1331 och bärning under HSD JUB.213 Taktäckningar av skiffer med lutning minst 1:2,5 (22 ) Överlapp ska vara minst 70 mm alternativt enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Underlag ska vid denna lutning vara underlagsspont med en minsta tjocklek av 23 mm som täcks med byggpapp. Byggpapp bör vara av lägst kvalitet YEP Täckning utförs normalt på läkt. Om täckning ska ske direkt på underlaget bör byggpapp vara av lägst kvalitet YEP Ange krav på byggpapp under JSC.1, underlagsspont under HSD.1331 och bärning under HSD JUB.214 Taktäckningar av skiffer med lutning minst 1:2 (27 ) Överlapp ska vara minst 50 mm alternativt enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Underlag kan vid denna lutning utgöras av underlagsspont med en minsta tjocklek av 23 mm som täcks med byggpapp. Byggpapp bör vara av kvalitet YEP 2500 alternativt YEP Täckning utförs normalt direkt på underlaget, utan bärning. Alternativt kan täckning ske på bärläkt på vattenavledande underlagstak. Ange krav på byggpapp under JSC.1, underlagsspont under HSD.1331 och bärning under HSD

307 JUB.22 JUC JUC.1 Väggbeklädnader av skiffer Beklädnad ska påbörjas vid sockel med ett skift kortare plattor. Detta skift ska därefter täckas helt med ett skift plattor av den typ som ska användas för beklädnaden. Plattor ska läggas mitt över skarvarna i närmaste undre skift. Varje skifferplatta ska fästas med två spikar genom hål i plattans övre del eller i urhak i båda långsidorna. Alternativt kan plattorna fästas med krokar eller kramlor. Beklädnad ska utföras som tredubbel beklädnad, varvid tredje skiftet ska överlappa det första skiftets övre kant med minst 25 mm. Hörn och vinklar ska täckas med skifferplattor och inskott. Skifferplattor ska huggas ihop kant i kant till passning. Vid hörn och vinklar ska inskott läggas mellan varje skift. Inskott ska placeras osynligt och bockas på ett sådant sätt att eventuellt indrivande vatten leds ut på underliggande skifferplatta. Väggbeklädnad utförs på läkt av trä med bakomliggande ventilationsspalt. Ange krav på läkt under HSD.1552 och stålläkt under HSB Skifferbeklädnad utförs normalt med plattor som tredubbel beklädnad. Det förekommer även enkeltäckning och dubbeltäckning beroende främst på storlek på plattorna samt överlapp. Överlapp som vid tredubbel täckning kan vara 25 mm måste ökas vid enkeltäckning och dubbeltäckning. Vid enkeltäckning måste även bakomliggande regelverk vid skarvarna skyddas med remsor av byggpapp. Redovisa utförande vid enkeltäckning eller dubbeltäckning i samråd med skiffertillverkaren. Vid hörn och vinklar kan istället för utförande med inskott även smyglister av plåt användas. Redovisa i avsnitt JT-.5 med underliggande koder och rubriker hur anslutningar med plåt ska utföras vid hörn, vinklar, fönster, dörrar och andra genomföringar. Ange om plattor ska fästas med spik, krokar, kramlor, eller på annat sätt samt om kompletterande infästningar erfordras vid höga byggnader eller vindutsatta lägen. TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER AV ÖVERLÄGGSPLATTOR E D AV CEMENTBUNDET MATERIAL Taktäckningar av betongpannor MATERIAL- OCH VARUKRAV Takpannor av betong tillverkade enligt SS-EN 490 Takprodukter Takpannor av betong samt tillbehör för taktäckning och väggbeklädnad Krav, ska vara prestandadeklarerade och CEmärkta. Takpannor av betong ska uppfylla kraven enligt SS-EN 490. Takpannor ska vara falsade. Takpannor ska fästas med klammer, skruv eller spik. Klammer av tråd ska vara minst 2,0 mm tråd av austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS-EN Alternativt får klammer av annat material med motsvarande härdighet och egenskaper användas. Egenskaperna ska vara dokumenterade på ett sådant sätt att jämförelse kan ske för olika korrosivitetsklasser enligt SS- EN ISO 9223 respektive korrosionsmotståndsklasser enligt SS-EN Klammer av plåt ska vara av 0,5 mm austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS-EN alternativt av metalliserad stålplåt 0,6 mm med korrosionsskydd som uppfyller kraven för korrosivitetsklass C4 enligt SS-EN ISO Spik eller skruv ska ha en diameter på minst 3 mm och vara av austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar en kvalitet eller enligt SS-EN Alternativt får fästdon av annat material med motsvarande härdighet och egenskaper användas. Egenskaperna ska vara dokumenterade på ett sådant sätt att jämförelse kan ske för olika korrosivitetsklasser enligt SS-EN ISO 9223 respektive korrosionsmotståndsklasser enligt SS-EN Längd på spik och skruv ska vara avpassad till dimension och utformning av pannor. Diameter på spikskalle alternativt skruvskalle ska vara minst 1,5 hålets diameter. Spik ska vara kamgängad. 307

308 Spik eller skruv med synlig montering av nockpannor gavelpannor eller andra specialpannor ska ha tätningsbricka. UTFÖRANDEKRAV Täckning ska utföras med hela pannor utom vid vinkelrännor, lutande nockar eller dylikt där hela pannor inte kan användas. Slipdamm som uppstår vid bearbetning av betongpannor ska tas bort snarast efter bearbetning. Till lutande nockar, vinkelrännor eller dylikt ska täckningen anslutas med raka och jämna begränsningslinjer. Över plåt i fotrännor, vinkelrännor, ränndalar och dylikt ska taktäckningen dras ned minst 150 mm. Plåt får inte genomspikas eller genomskruvas. I minst två pannrader vid takfot, gavel och nock ska varje takpanna fästas. Därutöver ska vid taklutningar större än 45 grader och i vindutsatta lägen var femte panna fästas. Passbitar och pannor vid genomföringar, vinkelrännor eller dylikt ska fästas. Vid taklutningar större än 55 grader ska samtliga pannor fästas. Nockar ska täckas med nockpannor. Till avslutning och förgrening av nockar ska specialpannor användas. Samtliga nock- och specialpannor ska fästas. Nockpannor ska efter läggning ansluta väl mot takpannor. Mellan nockpannor och takpannor ska nocktätning monteras. Nocktätning ska medge ventilation. Vid genomföringar, skorstenar, huvar, stosar eller dylikt ska takpannor monteras på ett sådant sätt att överlappet mellan vingar av plåt och takpannetäckning är minst 100 mm. I anslutning till vinkelrännor, hinder och genomföringar i taktäckning ska utjämning ske med halvpannor för att undvika små passbitar. Kapade pannor vid vinkelrännor och snednockar ska monteras på ett sådant sätt att de får anliggning och täthet i anslutande överlapp. Vid fästen för tillträdes- och skyddsanordningar på tak ska urtag göras i överlappande takpanna med bibehållen täthet i sid- och ändöverlapp. Fågelskyddslist ska monteras vid takfot. Reservpannor Reservpannor ska efter det att eventuella garantianmärkningar åtgärdats finnas i angiven omfattning. MATERIAL- OCH VARUKRAV Ange typ och beteckning enligt SS-EN 490, ytbehandling och kulör kvalitet på rostfritt stål för klammer, skruv eller spik kvalitet på plåt för klammer av metalliserad stålplåt. UTFÖRANDEKRAV Fastställ erforderligt överlapp med hänsyn till takpannornas utformning, taklutning, risk för inträngande vatten samt underlagets beskaffenhet. Underlag förutsätts vara underlagsspont, plywood eller dylikt som täcks med byggpapp. Täckning utförs på strö- och bärläkt. På marknaden finns certifierade taktäckningssystem där även förenklade underlagstak används. Se avsnitt JSC.66 med underliggande koder och rubriker för utförande av vattenavledande skikt under takpannor. Redovisa krav på underlag respektive bärning i aktuellt avsnitt. Större överlapp minskar risken för inträngande vatten och fuktpåverkan på underlaget. Läktavståndet ska anpassas med hänsyn till överlappets storlek. Beakta krav på minsta överlapp som sedan måste justeras med hänsyn till takfallets längd på ett sådant sätt att kapning av pannor undviks. Rekommendationer för val av minsta överlapp lämnas av panntillverkaren. Minsta överlapp enligt JUC.14 är 100 mm. 308

309 Genomluftning mellan taktäckning och underlagsspont åstadkoms med hjälp av ströläkt som enligt HSD.1412 ska vara minst 25 mm hög. Ange läktavstånd under aktuell kod och rubrik under HSD.141 med underliggande koder och rubriker. Ange kompletterande infästningar, material med mera när fribärande bärläkt av metall eller metalläkt på inbrädning ska användas. Se kommentarer under HSB.1421 respektive HSB Se kommentarer under JT-.411 beträffande fotplåt och utförande vid takfot med hängränna. Redovisa under aktuell kod och rubrik under JT-.4 utförande med plåt vid takfot, gavlar, genomföringar, vinkelrännor eller dylikt. AMA föreskriver att nockar ska täckas med nockpannor. Nockar kan som alternativ till nockpannor täckas med plåtbeslag. Nockbeslag av plåt redovisas under aktuell kod och rubrik under JT Gavlar kan som alternativ till utförande med hängskiva enligt JT-.452 med underliggande koder och rubriker även täckas med specialpannor. Redovisa utförande. Beakta behovet av ventilation vid nocktätning. Redovisa utförande. Ange typ av nocktätning. Se kommentarer under JT-.451 med underliggande koder och rubriker beträffande ståndskivor vid takpannor. För att få god anliggning mellan nockpannor och takpannor måste nockplankans höjd anpassas till taklutning och läktavstånd. Enligt HSD.1421 ska nockplanka skråspikas till takstol. Det finns även särskilda metallbeslag som kan användas. Redovisa utförande under HSD Reservpannor För framtida underhåll kan det vara lämpligt att ett visst antal betongpannor sparas. Ett riktvärde är en panna per 7 m 2 takarea och en nockpanna per 5 m taknock. Ange omfattning och placering av reservpannor. JUC.14 Taktäckningar av betongpannor med lutning minst 1:4 (14 ) Överlapp ska vara minst 100 mm. JUC.15 Taktäckningar av betongpannor med lutning minst 1:2,5 (22 ) JUC.2 Taktäckningar av profilerade överläggsplattor e d av fiberbetong Profilerade takplattor av fibercement tillverkade enligt SS-EN 494 Takprodukter Profilerade takplattor av fibercement samt tillbehör Krav och provningsmetoder ska vara prestandadeklarerade och CE-märkta. Profilerade takplattor av fibercement ska uppfylla kraven enligt SS-EN 494. Ange krav på material, fästdon med mera. Redovisa krav på underlag respektive bärning i aktuellt avsnitt. Redovisa infästning och montering samt utförande vid nock, takfot, gavlar, genomföringar, vinkelrännor eller dylikt under aktuell kod och rubrik. För framtida underhåll kan det vara lämpligt att ett visst antal fiberbetongplattor sparas. Ange antal och placering av reservplattor. JUC.24 Taktäckningar av profilerade överläggsplattor av fiberbetong med lutning minst 1:4 (14 ) 309

310 JUC.25 JUC.3 JUC.8 JUE JUE.1 Taktäckningar av profilerade överläggsplattor av fiberbetong med lutning minst 1:2,5 (22 ) Väggbeklädnader av profilerade överläggsplattor e d av fiberbetong Under denna kod och rubrik redovisas profilerade skivor som monteras med överlapp. Släta fibercementskivor som monteras med överlapp redovisas under JUC.8. Släta skivor som monteras kant i kant redovisas under KBB.112. Diverse taktäckningar och väggbeklädnader av överläggsplattor e d av cementbundet material Släta takplattor av fibercement tillverkade enligt SS-EN 492 Takprodukter Släta takplattor av fibercement samt tillbehör Krav och provningsmetoder ska vara prestandadeklarerade och CE-märkta. Släta plattor av fibercement ska uppfylla kraven för klass A enligt SS-EN Under denna kod och rubrik redovisas till exempel släta fibercementskivor som monteras med överlapp som taktäckning eller väggbeklädnad. Släta skivor av fibercement som monteras kant i kant som väggbeklädnad redovisas under aktuell kod och rubrik i avsnitt KBB. Profilerade takplattor av fibercement redovisas under JUC.2. TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER AV ÖVERLÄGGSPLATTOR AV BRÄND LERA Taktäckningar av tegelpannor MATERIAL- OCH VARUKRAV Takpannor av tegel tillverkade enligt SS-EN 1304 Takprodukter Takpannor av tegel samt tillbehör Definitioner och krav, ska vara prestandadeklarerade och CE-märkta. Takpannor av tegel ska uppfylla kraven enligt SS-EN Takpannor av tegel ska uppfylla kaven för lägst vattentäthetskategori 2 enligt SS-EN Takpannor ska fästas med klammer, skruv eller spik. Klammer av tråd ska vara utförd av minst 2,0 mm tråd av austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS-EN Alternativt får klammer av annat material med motsvarande härdighet och egenskaper användas. Egenskaperna ska vara dokumenterade på ett sådant sätt att jämförelse kan ske för olika korrosivitetsklasser enligt SS-EN ISO 9223 respektive korrosionsmotståndsklasser enligt SS-EN Klammer av plåt ska vara av 0,5 mm austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS-EN alternativt av metalliserad stålplåt 0,6 mm med korrosionsskydd som uppfyller kraven för korrosivitetsklass C4 enligt SS-EN ISO Spik eller skruv ska ha en diameter på minst 3 mm och vara av austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS-EN Alternativt får klammer av annat material med motsvarande härdighet och egenskaper användas. Egenskaperna ska vara dokumenterade på ett sådant sätt att jämförelse kan ske för olika korrosivitetsklasser enligt SS-EN ISO 9223 respektive korrosionsmotståndsklasser enligt SS-EN Längd på spik och skruv ska vara avpassad till dimension och utformning av takpannor. Diameter på spikskalle alternativt skruvskalle ska vara minst 1,5 hålets diameter. Spik ska vara kamgängad. Spik eller skruv med synlig montering av nockpannor, gavelpannor eller andra specialpannor ska ha tätningsbricka. Frostbeständighet Takpannor av tegel ska uppfylla fordringarna för nivå 1 enligt SS-EN

311 UTFÖRANDEKRAV Täckning ska utföras med hela pannor utom vid vinkelrännor, lutande nockar eller dylikt, där hela pannor inte kan användas. Slipdamm som uppstår vid bearbetning av tegelpannor ska tas bort snarast efter bearbetning. Till lutande nockar, vinkelrännor eller dylikt ska täckning avslutas med raka och jämna begränsningslinjer. Över plåt i fotrännor, vinkelrännor, ränndalar eller dylikt ska taktäckning dras ned minst 150 mm. Plåt får inte genomspikas eller genomskruvas. I minst två pannrader vid takfot, gavel och nock ska varje takpanna fästas. Därutöver ska vid taklutningar större än 45 grader och i vindutsatta lägen var femte panna fästas. Passbitar och pannor vid genomföringar, vinkelrännor och dylikt ska fästas. Vid taklutningar större än 55 grader ska samtliga pannor fästas. Nockar ska täckas med nockpannor. Till avslutning och förgrening av nockar ska specialpannor användas. Samtliga nock- och specialpannor ska fästas. Nockpannor ska efter läggning ansluta väl mot takpannor. Mellan nockpannor och takpannor ska nocktätning monteras. Nocktätning ska medge ventilation. Vid genomföringar, skorstenar, huvar, stosar och dylikt ska takpannor monteras på ett sådant sätt att överlappet mellan vingar av plåt och takpannetäckning är minst 100 mm. Kapade pannor vid vinkelrännor och snednockar ska monteras på ett sådant sätt att de får anliggning och täthet i anslutande överlapp. Vid fästen för tillträdes- och skyddsanordningar på tak ska urtag göras i överlappande takpanna med bibehållen täthet i sid- och ändöverlapp. Kapning av nockpannor ska utföras i delen med underfläns. Fågelskyddslist ska monteras vid takfot. Reservpannor Reservpannor ska efter det att eventuella garantianmärkningar åtgärdats finnas i angiven omfattning. MATERIAL- OCH VARUKRAV Ange typ, kvalitet, ytbehandling och kulör enligt SS-EN 1024 kvalitet på rostfritt stål för klammer, skruv eller spik kvalitet på plåt för klammer av metalliserad plåt om takpannor ska vara falsade eller ofalsade. UTFÖRANDEKRAV Fastställ erforderligt överlapp med hänsyn till takpannornas utformning, taklutning, risk för inträngande vatten samt underlagets beskaffenhet. Underlag förutsätts vara underlagsspont eller skivor av plywood som täcks med byggpapp. Täckning utförs på strö- och bärläkt. På marknaden finns även certifierade taktäckningssystem där förenklade underlagstak används. Se avsnitt JSC.66 med underliggande koder och rubriker för utförande av vattenavledande skikt under takpannor. Redovisa krav på underlag respektive bärning i aktuellt avsnitt. Större överlapp minskar risken för inträngande vatten och fuktpåverkan på underlag. Läktavstånd ska anpassas med hänsyn till överlappets storlek. Beakta krav på minsta överlapp som sedan måste justeras med hänsyn till takfallets längd så att kapning av pannor undviks. Genomluftning mellan taktäckning och underlagsspont åstadkoms med hjälp av ströläkt som enligt HSD.1412 ska vara minst 25 mm hög. Ange läktavstånd och läktdimension under aktuell kod och rubrik under HSD.141 med underliggande koder och rubriker. 311

312 Ange kompletterande infästningar, material med mera när fribärande bärläkt av metall eller metalläkt på inbrädning ska användas. Se kommentarer under HSB.1421 respektive HSB Se kommentarer under JT-.411 beträffande fotplåt och utförande vid takfot med hängränna. Redovisa under aktuell kod och rubrik under JT-.4 utförande med plåt vid takfot, gavlar, genomföringar, vinkelrännor eller dylikt. AMA föreskriver att nockar ska täckas med nockpannor. Nockar kan som alternativ till nockpannor täckas med plåtbeslag. Nockbeslag av plåt redovisas under aktuell kod och rubrik under JT Gavlar kan som alternativ till utförande med hängskiva enligt JT-.452 med underliggande koder och rubriker även täckas med specialpannor. Redovisa utförande. Beakta behovet av ventilation vid nocktätning. Redovisa utförande. Ange om överlapp vid nockpannor ska tätas. Ange typ av nocktätning. Se kommentarer under JT-.451 med underliggande koder och rubriker beträffande ståndskivor vid takpannor. För att få god anliggning mellan nockpannor och takpannor måste nockplankans höjd anpassas till taklutning och läktavstånd. Enligt HSD.1421 ska nockplanka skråspikas till takstol. Det finns även särskilda metallbeslag som kan användas. Redovisa utförande under HSD Reservpannor För framtida underhåll kan det vara lämpligt att ett visst antal tegelpannor sparas. Ett riktvärde är en panna per 7 m 2 takarea och en nockpanna per 5 m taknock. Ange omfattning och placering av reservpannor. JUE.14 Taktäckningar av tegelpannor med lutning minst 1:4 (14 ) JUE.15 Taktäckningar av tegelpannor med lutning minst 1:2,5 (22 ) JUH TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER AV ÖVERLÄGGSPLATTOR E D AV TRÄ Taktäckning med panelbrädor, faltak, ska vara av lägst sort G4-2. Ange ytbehandling under LCS.213. Ange om virke ska vara impregnerat och i vilken träskyddsklass. Virke kan även vara kärnfuru (över 90 procent kärnved) eller sibirisk lärkkärna. Vid utförande av faltak bör brädorna ha vattenrännor som vänds mot varandra. Se figur RA JUH/1. Figur RA JUH/1. Faltak. Redovisa utformning och utförande. Information: TräGuiden, Svenskt Trä, uppdateras kontinuerligt. Hantera virket rätt, Svenskt Trä, JUH.1 Taktäckningar och väggbeklädnader av träspån Redovisa material 312

313 utförande. Redovisa under aktuellt avsnitt krav på underlag respektive bärning. Information: SPÅN, Rapport 1981:3, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. JUH.11 Taktäckningar av träspån JUH.115 Taktäckningar av träspån med lutning minst 1:2,5 (22 ) JUH.116 Taktäckningar av träspån med lutning minst 1:1 (45 ) JUH.14 Väggbeklädnader av träspån JUJ JUJ.2 JUJ.21 JUJ.214 JUJ.24 JUK JUK.1 JUK.11 TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER AV ÖVERLÄGGSPLATTOR E D AV PLAST Taktäckningar och väggbeklädnader av profilerade överläggsplattor e d av plast Profilerade ljusgenomsläppande plastskivor ska uppfylla kraven enligt SS-EN Redovisa typ av material montering fästdon utförande vid detaljer. Redovisa krav på underlag respektive bärning i aktuellt avsnitt. Taktäckningar av profilerade överläggsplattor e d av plast Taktäckningar av profilerade överläggsplattor e d av plast med lutning minst 1:4 (14 ) Väggbeklädnader av profilerade överläggsplattor e d av plast TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER AV ÖVERLÄGGSPLATTOR E D AV ASFALTBASERAT MATERIAL Taktäckningar och väggbeklädnader av plana överläggsplattor e d av asfaltbaserat material Taktäckningar av plana överläggsplattor e d av asfaltbaserat material JUK.114 Taktäckningar av plana överläggsplattor e d av asfaltbaserat material med lutning minst 1:4 (14 ) Stansade eller formskurna asfaltbaserade takplattor ska uppfylla kraven enligt SS-EN 544. Ange typ, kvalitet, ytbearbetning och kulör. Ange krav fästdon. Redovisa hur montering ska utföras. Redovisa utförande vid detaljer. 313

314 Redovisa krav på underlag respektive bärning i aktuellt avsnitt. JUK.2 Taktäckningar och väggbeklädnader av profilerade överläggsplattor e d av asfaltbaserat material JUK.21 JUL JUL.1 Taktäckningar av profilerade överläggsplattor e d av asfaltbaserat material Profilerade takplattor av asfaltbaserat material ska uppfylla kraven enligt SS-EN 534. Ange typ, kvalitet, ytbearbetning och kulör. Ange krav på fästdon. Redovisa hur montering ska utföras. Redovisa utförande vid detaljer. Redovisa krav på underlag respektive bärning i aktuellt avsnitt. TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER AV ÖVERLÄGGSPLATTOR E D AV GLAS Taktäckningar av glaspannor Redovisa utförande. JUL.14 Taktäckningar av glaspannor med lutning minst 1:4 (14 ) JUL.15 Taktäckningar av glaspannor med lutning minst 1:2,5 (22 ) JUY JUZ JV TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER AV ÖVERLÄGGSPLATTOR E D AV DIVERSE MATERIAL UTOM METALL FÖR HUS TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER AV ÖVERLÄGGSPLATTOR E D AV ÖVRIGT MATERIAL UTOM METALL FÖR HUS TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER M M AV ÖVERLÄGGSPLATTOR E D AV PLÅT FÖR HUS Figurer i AMA är principiella och inte skalenliga. I figurerna redovisas inte alla detaljer. MATERIAL- OCH VARUKRAV Självbärande plåt för taktäckning och väggbeklädnad tillverkade enligt SS-EN Takprodukter Självbärande plåt för taktäckning och väggbeklädnad Krav och provningsmetoder, ska vara prestandadeklarerad och CE-märkt. Förzinkning av detaljer ska vara utförd enligt LDS.11. All förzinkning ska vara utförd som varmförzinkning. För fästdon gäller avsnitt ZSE. Plåt ska uppfylla kraven enligt SS-EN Märkning Plåt ska vara märkt på ett sådant sätt att material och beläggningar kan spåras och identifieras vad gäller innehåll, kulör, kvalitet och tidpunkt för tillverkning. I AMA har av redigeringstekniska skäl krav för utförande av olika typer av täckningar, beklädnader, detaljer och dylikt redovisats gemensamt för olika 314

315 plåtmaterial. Allmänna krav för arbeten med respektive material har placerats i kapitlets början. Vid redovisning av ett arbete kombineras det materialspecifika avsnittet med tillämpliga utförandekrav genom sammanskrivning av koderna. Kombinationen av bokstäver anger material och sifferkombinationen till höger om punkten (-.) anger läge, typ och utförande. Exempel 1 JVB.212 innebär taktäckning av överläggsplattor av profilerad metalliserad stålplåt med lutning minst 1:10 (5,7 grader). Exempel 2 JVD.213 innebär taktäckning av överläggsplattor av profilerad aluminiumplåt med lutning minst 1:7 (8 grader). Tillträdes- och skyddsanordningar på yttertak redovisas i avsnitt NSJ med underliggande koder och rubriker. Ange föreskrifter om målning av plåt m m på yttertak under LCS.213 och på fasader och fasaddetaljer under LCS.211. Information: Handboken Byggnadsplåt, Material utförande, Plåtslageriernas Riksförbund. Uppdateras fortlöpande. Solpaneler Om solpaneler ska monteras på tak med överläggsplattor av plåt ska infästningen dimensioneras för normerade laster avseende vindlast enligt SS-EN snölast enligt SS-EN termisk påverkan enligt SS-EN Underliggande konstruktion ska dimensioneras till det monteringssystem som ska användas avseende täthet, hållfasthet och härdighet. Dessa egenskaper ska vara baserade på utförda provningar. Infästningsplan med följande uppgifter bör upprättas infästningstyp med monteringsanvisning baserat på det underlag där infästning ska ske placering av infästningspunkter eventuella kompletteringar av befintligt tak baserat på tillkommande laster. Skyltning taksäkerhet Skyltning för säkerhet, drift och underhåll av tak redovisas under YSB.2. Genomföringar Redovisa under aktuell kod och rubrik i samråd med berörd projektör hur olika genomföringar ska utföras. Exempel på genomföringar är elkablar, ventilationskanaler eller dylikt. Beakta att det bör vara ett fritt mått på minst 500 mm mellan olika genomföringar, hinder, uppbyggnader eller dylikt på yttertak. JVB TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER M M AV ÖVERLÄGGSPLATTOR E D AV METALLISERAD STÅLPLÅT FÖR HUS MATERIAL- OCH VARUKRAV Kraven gäller även färgbelagd metalliserad stålplåt. 315

316 Stålplåt metalliserad med zink (Z) Plåt som profileras ska uppfylla kraven enligt SS-EN och SS-EN Plåt till detaljer eller dylikt som bockas eller falsas på byggplatsen ska ha en sträckgräns av cirka 180 N/mm 2. Industriellt färgbelagd stålplåt till taktäckning och väggbeklädnad enligt JV-.21 respektive JV-.24 ska vara metalliserad i lägst klass Z 275 enligt SS-EN Metalliserad färgbelagd plåt med en färgbeläggning av minst 25 μm och som ska användas för kompletteringar av plan plåt enligt JT-.4 med underliggande koder och rubriker ska vara utförd i lägst klass Z 275 enligt SS-EN Metalliserad färgbelagd plan plåt som ska användas till fotrännor, vinkelrännor, gesimsrännor och ränndalar enligt JT-.4 med underliggande koder och rubriker ska vara förzinkad i lägst klass Z 350 enligt SS-EN Plåt för falsning ska kunna bockas 180 grader med D=0 och därefter kunna bockas på samma sätt i tvärriktningen utan att grundmaterialet uppvisar synliga sprickor och utan att metallbeläggningen flagnar. Profilerad plåt får ha dimensionsavvikelser enligt SS-EN Plan plåt får ha dimensionsavvikelser enligt SS-EN Plan plåt ska utföras av minst 0,6 mm plåt. Stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AZ) Plåt som ska profileras ska uppfylla kraven enligt SS-EN och SS-EN Plåt för falsningsändamål ska ha en sträckgräns av cirka 200 N/mm 2. Metallisering ska vara utförd i lägst klass AZ 185 enligt SS-EN för plåt som ska falsas. Metallisering ska vara utförd i lägst klass AZ 150 enligt SS-EN för plåt som ska profileras. Plåt för falsning ska kunna bockas 180 grader med D=0 och därefter bockas på samma sätt i tvärriktningen utan att grundmaterialet uppvisar synliga sprickor och utan att metallbeläggningen flagnar. Profilerad plåt får ha dimensionsavvikelser enligt SS-EN Plan plåt får ha dimensionsavvikelser enligt SS-EN Plan plåt ska utföras av minst 0,6 mm plåt. Stålplåt metalliserad med zink-magnesium (ZM) Plåt som ska profileras ska uppfylla kraven enligt SS-EN 508-1och SS-EN Plåt för falsningsändamål ska ha en sträckgräns av cirka 200 N/mm 2. Metallisering ska vara utförd i lägst klass ZM 310 enligt SS-EN för plåt som ska falsas. Metallisering ska vara utförd i lägst klass ZM 250 enligt SS-EN för plåt som ska profileras. Plåt för falsning ska kunna bockas 180 grader med D=0 och därefter bockas på samma sätt i tvärriktningen utan att grundmaterialet uppvisar synliga sprickor och utan att metalliseringen flagnar. Profilerad plåt får ha dimensionsavvikelser enligt SS-EN Plan plåt får ha dimensionsavvikelser enligt SS-EN Plan plåt ska utföras av minst 0,6 mm plåt. Färgbeläggning på metalliserad stålplåt Färgbeläggning ska uppfylla kraven enligt SS-EN för aktuell korrosivitetsklass enligt SS- EN ISO UTFÖRANDEKRAV Bockningsradie vid detaljarbeten med plan plåt som ska infalsas i täckning eller beklädnad ska vara 5 gånger plåttjockleken, vid övriga detaljarbeten 2 gånger plåttjockleken. 316

317 Stålplåt metalliserad med zink (Z) Om förzinkad stålplåt utan färgbeläggning fogas samman med kopparplåt, ska den gemensamma falsen och övriga kontaktställen isoleras med täckande strykning med asfaltlösning, vilken ska ges tid att torka före sammanfalsningen. Alternativt kan isolering utföras med 0,2 mm plastfilm. Stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AZ) Om AZ-belagd stålplåt utan färgbeläggning fogas samman med kopparplåt, ska den gemensamma falsen och övriga kontaktställen isoleras med täckande strykning med asfaltslösning, vilken ska ges tid att torka före sammanfalsningen. Alternativt kan isolering utföras med 0,2 mm plastfilm. AZ-belagd stålplåt utan färgbeläggning med anliggning mot puts, tegel eller dylikt ska isoleras med 0,2 mm plastfilm eller förses med likvärdigt skydd mot alkalieangrepp. Blyertsmärken får inte göras på exponerade inte färgbelagda eller skyddsbehandlade ytor av AZ-belagd stålplåt. Stålplåt metalliserad med zink-magnesium (ZM) Om ZM-belagd stålplåt utan färgbeläggning fogas samman med kopparplåt, ska den gemensamma falsen och övriga kontaktställen isoleras med täckande strykning med asfaltslösning, vilken ska ges tid att torka före sammanfalsningen. Alternativt kan isolering utföras med 0,2 mm plastfilm. ZM-belagd stålplåt utan färgbeläggning med anliggning mot puts, tegel eller dylikt ska isoleras med 0,2 mm plastfilm eller förses med likvärdigt skydd mot alkalieangrepp. Bättring av skador i färgbeläggning Skador i färgbeläggning ska bättras. Bättring ska utföras på ett sådant sätt att den med avseende på plåtmaterial, typ av färgbeläggning samt kvalitet och utseende anpassas till omgivande beläggning. Färgbeläggning på metalliserad stålplåt För korrosionsskydd av stålplåt finns i huvudsak nedanstående system metallisering metallisering och byggplatsmålning metallisering och industriell färgbeläggning. Val av korrosionsskydd kan ske med ledning av korrosivitetsklasserna enligt SS-EN ISO 9223 och SS-EN ISO Byggplatsmålning kräver noggrann för- och underbehandling för att tillfredsställande vidhäftning ska uppnås. I miljöer med stor eller mycket stor aggressivitet bör val av plåtmaterial och färgbeläggning ske i samråd med tillverkaren eller specialkunnig. Dessa miljöer motsvarar de mest aggressiva exemplen i korrosivitetsklass C4 och C5-I respektive C5-M enligt SS-EN ISO Standardkulörer bör väljas. De är utprovade vad gäller pigment med mera med hänsyn till krav på kulörhärdighet. Dessutom finns från tillverkaren färdigbrutna bättringsfärger enbart i standardkulörer. Beakta möjligheterna till ommålning. Ange typ av färgbeläggning och kulör minsta beläggningstjocklek skyddsbeläggning eller skyddsbehandling på plåtens baksida. JVC TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER M M AV ÖVERLÄGGSPLATTOR E D AV PLÅT AV ROSTFRITT STÅL FÖR HUS 317

318 JVD MATERIAL- OCH VARUKRAV Plåt av rostfritt stål tillverkade enligt SS-EN Rostfria stål Del 4: tekniska leveransbestämmelser för plåt och band för byggprodukter av korrosionsbeständiga stål, ska vara prestandadeklarerad och CE-märkt. Plåt som ska profileras ska uppfylla kraven enligt SS-EN Plåt ska vara av austenitiskt rostfritt stål A4. Detta motsvarar kvalitet eller enligt SS-EN Plan plåt får ha dimensioneringsavvikelser enligt SS-EN ISO och SS-EN ISO Plan plåt ska utföras av minst 0,5 mm plåt. Rostfri stålplåt Färgbeläggning på rostfri stålplåt Färgbeläggning ska uppfylla kraven enligt SS-EN anpassad till aktuell korrosivitetsklass enligt SS-EN ISO UTFÖRANDEKRAV Bockningsradie vid detaljarbeten med plan plåt som ska infalsas i täckning eller beklädnad ska vara 5 gånger plåttjockleken, vid övriga detaljarbeten 2 gånger plåttjockleken. MATERIAL- OCH VARUKRAV I starkt korrosiv miljö bör en högre plåtkvalitet än de som föreskrivs i AMA användas, till exempel austenitiskt rostfritt stål eller enligt SS- EN I inlandsklimat motsvarande korrosivitetsklass C3-C4 enligt SS- EN ISO kan även austenitiskt rostfritt stål A2 användas. Detta motsvarar kvalitet enligt SS-EN I SS-EN finns även rekommendationer för val av rostfria stål i olika miljöer. I den standarden används en annan typ av klassificering av korrosionsklasser än den som framgår av SS-EN ISO Ange kvalitet på rostfritt stål. Färgbeläggning på rostfri stålplåt Rostfri stålplåt kan färgbeläggas på motsvarande sätt som metalliserad stålplåt eller aluminiumplåt. För färgbeläggningar kan därför texterna under rubriken Färgbeläggningar på metalliserad stålplåt i avsnitt JVB användas. TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER M M AV ÖVERLÄGGSPLATTOR E D AV ALUMINIUMPLÅT FÖR HUS MATERIAL- OCH VARUKRAV Föreskrifterna gäller även färgbelagd aluminiumplåt. Plåt som ska profileras ska vara av aluminium EN AW-3103, EN AW-3105, EN AW-4015 eller annan likvärdig kvalitet enligt SS-EN samt uppfylla fordringarna enligt SS-EN Plåt ska ha anpassade och dokumenterade egenskaper för profilering respektive falsning. Plåt för falsning ska ha en brottgräns på N/mm 2 och en brottförlängning på minst 10 procent samt kunna bockas 180 grader med D=0 och därefter kunna bockas på samma sätt i tvärriktningen utan att grundmaterialet uppvisar synliga sprickor. Profilerad plåt får ha dimensionsavvikelser enligt SS-EN Plan plåt får ha dimensionsavvikelser enligt SS-EN och SS-EN Plan plåt ska utföras av minst 0,7 mm plåt. 318

319 Aluminiumplåt Färgbeläggning på aluminiumplåt Färgbeläggning ska uppfylla kraven enligt SS-EN för aktuell korrosivitetsklass enligt SS- EN ISO JVE UTFÖRANDEKRAV Aluminiumplåt utan färgbeläggning med anliggning mot puts, tegel eller dylikt ska isoleras med 0,2 mm plastfilm eller förses med likvärdigt skydd mot alkaliangrepp. Bockningsradie vid detaljarbeten med plan plåt som ska infalsas i täckning eller beklädnad ska vara 5 gånger plåttjockleken, vid övriga detaljarbeten 2 gånger plåttjockleken. Ange kvalitet på plåt som ska profileras respektive falsas. Aluminiumplåt Färgbeläggning på aluminiumplåt För aluminiumplåt i korrosivitetsklasserna C3 och C4 enligt SS-EN ISO erfordras oftast inte någon färgbeläggning som korrosionsskydd från funktions- och säkerhetssynpunkt. Samråd med plåttillverkaren vid tveksamhet. Korrosionsskydd bör utföras i följande fall vid kontaktytor i havsatmosfär eller annan kloridhaltig miljö vid risk för bimetallkorrosion (galvanisk korrosion). Beakta att enbart korrosionsskydd i form av färgbeläggning eller dylikt inte i alla miljöer och materialkombinationer är tillräckligt skydd mot bimetallkorrosion. Beträffande val av färgbeläggningar, se kommentarer under rubriken Färgbeläggning på metalliserad stålplåt i avsnitt JVB. Ange typ av färgbeläggning och kulör minsta beläggningstjocklek skyddsbeläggning eller skyddsbehandling på plåtens baksida. Bättring Skador i ytbeläggning på aluminiumplåt bättras normalt inte. Om skadorna är omfattande bör skadade plåtar eller beslag inte bättringsmålas utan bytas. TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER M M AV ÖVERLÄGGSPLATTOR E D AV KOPPARPLÅT FÖR HUS MATERIAL- OCH VARUKRAV Plåt som profileras ska vara av koppar Cu-DHP-R240 enligt SS-EN 1172 och ha en brottgräns på N/mm 2 samt en hårdhet av HV Plåt till detaljer och liknande som bockas maskinellt eller falsas på byggplatsen ska vara av koppar Cu-DHP enligt SS-EN Plåt ska uppfylla fordringarna enligt SS-EN 506. Glödgad plåt ska ha en brottgräns på N/mm 2, dock med en hårdhet av högst HV 55. Vid plan plåt i skivformat får kortsidornas avvikelse från rät vinkel vara högst 0,3 mm per 100 mm. Långsidorna ska vara parallella med en största avvikelse av 1,5 mm per mm. Plan plåt ska utföras av minst 0,6 mm plåt. UTFÖRANDEKRAV Om kopparplåt sammanfogas med stålplåt, metalliserad med aluminium-zink, metalliserad med zink-magnesium eller aluminiumplåt utan färgbeläggning ska kontaktställen isoleras med 319

320 täckande strykning med asfaltlösning, vilken ska ges tid att torka före sammanfalsning. Alternativt kan isolering utföras med 0,2 mm plastfilm. Bockningsradie vid detaljarbeten med plan plåt som ska infalsas i täckning eller beklädnad ska vara 5 gånger plåttjockleken, vid övriga detaljarbeten 2 gånger plåttjockleken. JVG JVZ JV-.1 JV-.11 JV-.14 JV-.2 TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER M M AV ÖVERLÄGGSPLATTOR E D AV TITANZINKPLÅT FÖR HUS Titanzinkplåt som ska falsas ska vara av zinklegering enligt SS-EN 988 med en draghållfasthet av minst 150 N/mm 2. Plåt ska vara falsbar i alla valsriktningar. Titanzinkplåt som ska profileras ska vara av zinklegering enligt SS-EN 988 och uppfylla fordringarna enligt SS-EN 506. Plan plåt ska utföras av minst 0,7 mm plåt. UTFÖRANDEKRAV Bockningsradie vid detaljarbeten av plan plåt som ska infalsas i täckning eller beklädnad ska vara 5 gånger plåttjockleken, vid övriga detaljarbeten 2 gånger plåttjockleken. TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER M M AV ÖVERLÄGGSPLATTOR E D AV PLÅT AV ÖVRIGA METALLER FÖR HUS Taktäckningar och väggbeklädnader av överläggsplattor e d av plan plåt Taktäckningar av överläggsplattor e d av plan plåt Väggbeklädnader av överläggsplattor e d av plan plåt Taktäckningar och väggbeklädnader m m av överläggsplattor e d av profilerad plåt MATERIAL- OCH VARUKRAV Fästdon Fästdon till taktäckningar och fasadbeklädnader ska vara av austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS-EN Alternativt får fästdon av annat material med motsvarande härdighet och egenskaper användas. Egenskaperna ska vara dokumenterade på ett sådant sätt att jämförelse kan ske för olika korrosivitetsklasser enligt SS-EN ISO 9223 respektive korrosionsmotståndsklasser enligt SS-EN Vid infästning av aluminiumplåt till träunderlag får skruv vara av aluminium. Skruv för infästning av plåt i stålunderlag och för ihopfogning av plåt ska vara borrande alternativt gängpressande i förborrat hål. Skruv för infästning av plåt i träunderlag ska vara borrande. Skruv ska ha ledad tätningsbricka med påvulkaniserat EPDM-gummi som har hårdhet anpassad till rörelser i underlaget. Skruv ska ha sexkanthuvud alternativt lågkullrigt huvud med invändig drivning. Skruv för sammanfogning av sidöverlapp samt montering av detaljer ska vara borrande med frisläpps- och klämfunktion anpassad till plåttjocklek. Blindnit för sammanfogning av sidöverlapp på tak samt för montering av detaljer på tak ska vara trycktät. Blindnit för montering av detaljer ska ha en minsta diameter av 3,8 mm. För sammanfogning av sidöverlapp ska blindnit ha en minsta diameter av 3,8 mm. 320

321 Tätningar Tätningar ska utföras av material som behåller sina tätande funktioner under förekommande klimatiska påfrestningar och funktionens förväntade livslängd. Tätningsprofiler och tätningsband av cellgummi ska vara av homogent material och med slutna celler. Tätningsprofiler ska ha dimension anpassad till profilutformning. Skydd mot kondens Kondensskydd på plåt ska vara avpassat för förekommande påfrestningar, ha god vidhäftning mot plåten samt behålla sina fuktupptagande egenskaper under förväntad användningstid. UTFÖRANDEKRAV Underlag ska vara rent, torrt och fast. Underlag ska vara riktat och jämnt. Nivåskillnader större än 3 mm ska utjämnas. Fria plåtkanter på beslag eller dylikt ska utföras med enkelt omslag som är omvikt till minst 170 grader. Fria kanter på underbeslag ska utföras med ankantning. Plåt får inte kapas med karborundumskiva. Lödning av plåt ska utföras som mjuklödning. Vid lödning av färgbelagd metalliserad plåt ska färgbeläggning tas bort och ytor göras rena. Efter lödning ska skadad beläggning tas bort och ytor göras rena. Efter rengöring ska bättringsmålning utföras. Infästning Infästning ska utföras med skruv i profilbotten. Fästdon ska monteras vinkelrätt mot plåten på ett sådant sätt att god anliggning erhålls mellan huvud, bricka, tätning och plåt. Hål för gängpressande skruv ska förborras. Hålstorlek ska anpassas till stålunderlagets tjocklek. Fördjupning i plåt vid huvud får inte vara sådan att vatten kan stå kvar. Vid montering ska borrspån från stålunderlag, splintar av stål från blindnitar samt andra föremål av stål som kan orsaka korrosionsangrepp eller skador i färgbeläggning, metallisering eller på plåt snarast tas bort från monterad yta. Tätningar Tätningar i anslutningar och överlapp ska monteras i samband med montering av taktäckning, väggbeklädnad eller detaljer. Tätningar ska monteras på ett sådant sätt att deras placering och tätande förmåga bibehålls under förväntad användningstid. Tätningsfett eller fogmassa ska före komprimering ha en tjocklek av minst 4 mm. Tätningsband ska före komprimering ha en minsta dimension av 2 10 mm. Tätningsband ska limmas på plåten. Tätningsprofil av cellgummi ska ha en bredd av minst 35 mm för profilhöjder mindre än 50 mm respektive minst 50 mm för profilhöjder större än 50 mm. Tätningsprofiler av plåt ska fästas med blindnit i varje profiltopp alternativt profilbotten, dock med centrumavstånd högst 200 mm. Falser på plan plåt vid detaljer eller dylikt som bearbetas för hand ska beläggas med falstätningsmedel, falskitt, tätningsfett eller fogmassa. Skydd mot kondens Plåt med fuktupptagande beläggning ska monteras på ett sådant sätt att beläggningen inte kommer i direkt kontakt med andra sugande material. Fuktupptagande beläggning får inte finnas i sidöverlapp och ändöverlapp. Fuktupptagande beläggning ska avslutas minst 50 mm från fria ändar. Skador i fuktupptagande beläggning ska bättras/repareras. 321

322 KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIG TAKTÄCKNING OCH VÄGGBEKLÄDNAD Infästning och sammanfogning ska vara tät. Toleranser Byggplatstoleranser Vinkelavvikelse mellan två plåtar Plåt ska monteras vinkelrätt i förhållande till en tänkt centrumlinje (utgångslinje) mellan två plåtar. Enskild plåt får packas respektive sträckas högst 5 procent av nominell plåtbredd enligt figur AMA JV-.2/1. Sammanlagd bredd av monterad plåt får dock avvika högst 2 procent från nominell täckbredd. Läge i sida Kantlinje i profileringsriktningen får avvika L/100, dock lägst ±8 mm och högst ±30 mm, från vertikal utgångslinje enligt figur AMA JV-.2/2. Mätlängd hänförs till obruten vägg- eller takyta. Plåtarnas antal kan variera. Springa Tätade änd- och sidöverlapp får inte ha större springa än att tätningsmedel sammanpressas till täthet. Blindnitning får inte användas för eliminering av springa. Ändöverlapp i väggyta får ha en springa till underliggande plåt av högst 5 gånger plåttjockleken. Buktighet Buktighet på vägg får uppgå till högst ±8 mm vid en mätlängd av 2 m. 322

323 Figur AMA JV-.2/1. Figur AMA JV-.2/2. AMA och RA behandlar profilerad plåt enbart som taktäckning eller väggbeklädnad. Föreskrifter om profilerad plåt som bärverk i vägg- och takkonstruktioner finns inte i detta avsnitt i AMA. Koder och rubriker finns i RA JV-.27. Föreskrifter om utföranden, detaljer med mera för dessa konstruktioner måste därför redovisas i sin helhet i handlingarna. Beakta att stora plåtar kan vara svåra att montera vid stark vind. 323

324 Vattenavledande underlagstak kan under vissa förutsättningar behövas för att avleda läckvatten. Se kommentarer i avsnitt JU. Vid projektering måste risken för bimetallkorrosion (galvanisk korrosion) beaktas. Vatten som rinner från koppar eller kopparlegeringar över stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AZ), zink-magnesium (ZM), aluminiumplåt eller titanzinkplåt är starkt korroderande. Det måste även beaktas att vatten som rinner från fasader av cederträ eller med färg med kopparvitriol eller järnvitriol kan ge missfärgning och angrepp på kopparplåt, titanzinkplåt, aluminiumplåt och stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AZ) eller zinkmagnesium (ZM). Korrosionsangrepp och missfärgningar kan även uppstå då vatten på motsvarande sätt rinner på ytor täckta med bitumenbaserade tätskikt och ner över kopparplåt, titanzinkplåt, aluminiumplåt eller stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AZ) eller zink-magnesium (ZM). Trall eller dylikt av impregnerat virke som läggs på stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AZ) eller zink-magnesium (ZM), aluminiumplåt eller titanzinkplåt kan medföra korrosionsangrepp. MATERIAL- OCH VARUKRAV Märkning Ange om märkbricka ska monteras samt placering för sådan. Fästdon Från förvaltnings- och underhållssynpunkt bör fästdon av rostfritt stål användas. Fästdon av austenitiskt rostfritt stål A2 eller A4 kan användas. Detta motsvarar kvalitet respektive enligt SS-EN Alternativt kan fästdon av annat material med motsvarande härdighet och egenskaper användas. Egenskaperna ska vara dokumenterade på ett sådant sätt att jämförelse kan ske för olika korrosivitetsklasser enligt SS-EN ISO 9223 respektive korrosionsmotståndsklasser enligt SS-EN Vid havsatmosfär, risk för spaltkorrosion, simhallar, djurstallar eller dylikt eller vid höga estetiska krav måste material på fästdon fastställas i samråd med plåttillverkare eller specialkunnig. För vissa miljöer och materialkombinationer ska risken för bimetallkorrosion beaktas även vid fästdon av rostfritt stål. Se kommentarer i avsnitt ZSE. I SS-EN finns även rekommendationer för val av rostfria stål i olika miljöer. I den standarden används en annan typ av klassificering av korrosionsklasser än den som framgår av SS-EN ISO Redovisa under aktuell kod och rubrik under JV-.277 i samråd med plåttillverkaren krav på fästdon som ingår i bärande konstruktioner av profilerad plåt. Ange material och kvalitet på fästdon om fästdon ska ha samma kulör som plåten. Tätningar Tätningsband, tätningsfett eller fogmassa används för tätning av sid- och ändöverlapp. Tätningsprofiler av cellgummi, och i vissa fall av plåt eller av cellgummi kombinerat med plåt, används för tätning mellan profilerad plåt och plan plåt. Vid vinkelrännor, snednockar eller dylikt krävs särskilda tätningsprofiler anpassade för sned montering i förhållande till taktäckning. Ange typ, material och kvalitet på tätningar. 324

325 Skydd mot kondens I byggnader eller utrymmen där det finns risk att vatten kan fällas ut från kondens på takets undersida kan åtgärder behöva vidtas för att förhindra droppbildning. Detta kan göras på i huvudsak två sätt takets undersida förses med en fuktabsorberande massa eller beläggning taket utformas på ett sådant sätt att eventuellt vatten kan avledas, till exempel genom att ett vattenavledande underlagstak monteras. Absorptionsförmåga och avdunstningskapacitet är viktiga egenskaper vid val av kondensskydd. Om vatten i en beläggning inte kan magasineras i materialet finns risk att vatten börjar rinna i beläggningen. Detta kan leda till att vatten samlas upp vid underlagsbalkar eller dylikt. Kondensskydd förekommer i huvudsak som geotextil flockade fibrer kondensmassa. Kondensskyddets absorptionsförmåga måste dimensioneras med hänsyn till beräknade fuktpåkänningar. Val av material måste ske med beaktande av krav på lutning. En fuktupptagande beläggning på undersidan av plåt innebär inte att ventilationsbehovet minskar. God ventilation behövs för att absorberad fukt även ska kunna ventileras bort. Ange för kondensbeläggning på plåtundersidor material fuktabsorberande förmåga (tjocklek/mängd) eventuell kulör. UTFÖRANDEKRAV Mjuklödning kan utföras på metalliserad stålplåt, kopparplåt och titanzinkplåt. Infästning Valet av fästdon påverkas, förutom av kraven på täthet och åldringshärdighet, även av kraven på hållfasthet och placering. För hållfasthet gäller att fästdon ska dimensioneras för normerade laster och påkänningar enligt SS-EN , SS-EN , SS-EN , SS- EN , SS-EN , SS-EN , SS-EN , SS-EN och SS-EN Ange för fästdon typ dimension centrumavstånd om infästning istället för i profilbotten ska utföras på annat sätt. Redovisa infästningar på infästningsplan. Ange om fästdon för sammanfogning av sidöverlapp samt montering av detaljer ska vara borrande med frisläpps- och klämfunktion anpassad till plåttjocklek eller om sammanfogning eller infästning ska ske med blindnit. Infästning av plåt måste utföras med hänsyn till temperaturrörelserna. Vid sammanhängande plåtlängd av högst 7 m för stål och högst 3,5 m för aluminium, titanzink och koppar, från rörelsecentrum räknat, kan stum infästning utföras. Med sammanhängande plåtlängd menas avståndet mellan yttersta infästningarna där rörelser kan tas upp utan skador i plåt, fästdon eller underlag. Sammanhängande plåtlängd kan vara en plåt eller flera plåtar, vilka är inbördes låsta i längdriktningen. Se figur RA JV-.2/1. 325

326 Figur RA JV-.2/1. Med rörelsecentrum menas den tänkta fasta linje genom en plåttäckning/beklädnad, vinkelrätt mot plåtens längdriktning, där det förutsätts att rörelsen är noll. Vid längre plåtlängder ska rörelsebehovet beaktas. Detta kan ske enligt någon av följande principer rörliga ändöverlapp eftergivliga upplag rörelseupptagande infästning/fästdon. I vissa fall kan utförandena även kombineras. Redovisa på infästningsplan rörelsecentrum för förläggning av rörliga och stumma infästningar. Infästningsplan redovisas under YSK.21 alternativt på ritning. Ange placering av rörliga ändöverlapp. Skillnaden mellan rörlig och stum ändöverlapp framgår av figur AMA JV-.21/4 respektive figur AMA JV-.21/5. Beakta eventuella toleranser i stomme/underlag på ett sådant sätt att upplagsbredden innehålls. Tätningar Ange hur tätningsprofiler ska monteras. I utsatta lägen, vid höga plåtprofiler med mera kan breda eller dubbla tätningsprofiler behöva användas. Redovisa utförande. Se kommentarer i avsnitt JT beträffande Falstätning falskitt. 326

327 KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIG TAKTÄCKNING OCH VÄGGBEKLÄDNAD Toleranser JV-.21 Byggplatstoleranser För takytor behöver normalt inga krav ställas. Beakta dock att val av för tunn plåt eller för stort regelavstånd medför nedböjningar med åtföljande risk dels för läckage i änd- och sidöverlapp dels för kvarstående intryckningar. Kontrollera att toleranstabell för innerklimatskärm som utgör underlag för väggbeklädnad, till exempel tabell AMA 42.C/HSD-1, är åberopad i handlingarna. Taktäckningar av överläggsplattor e d av profilerad plåt Plåttjocklek Plåt för taktäckning ska ha sådan tjocklek, styvhet och profilutformning att formändringar, nedböjningar, förskjutningar och dylikt inte orsakar skador på anslutande byggnadsdelar eller medför läckage i sid- och ändöverlapp samt infästningar. Tak med lutning mindre än 1:4 (14 grader) ska vara gåbart enligt SS vid provbelastning 1,2 kn. Tak med lutning större än 1:4 (14 grader) ska vara gåbart enligt SS vid provbelastning 1 kn. Sidöverlapp Täckning ska utföras i rader från lågpunkt till högpunkt och med monteringsordning enligt figur AMA JV-.21/1. Sidöverlapp med kapillärbrytande rilla eller dylikt ska monteras i ordning 1, 3, 2 och 4 enligt figur AMA JV-.21/1. Sidöverlapp ska utföras för plåt med högst 25 mm profilhöjd enligt figur AMA JV-.21/2 och för plåt med mer än 25 mm profilhöjd enligt figur AMA JV-.21/3. Alternativt ska sidöverlapp utföras enligt plåttillverkarens dokumenterade monteringsanvisningar. Figur AMA JV-.21/1. 327