Bilaga C Förbundsmöte 2018

Transkript

1 Bilaga C Förbundsmöte 2018 NATUR OCH MILJÖ R.F. BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FO

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Noter till bokslutet 4 Underskrifter + bokslutspåteckning 5 Specifikationer Balansspecifikation 6-8 Specifikation till noterna 9 Verksamhetsberättelse 10 Revisionsberättelse 1

3 RESULTATRÄKNING Ordinarie verksamhet Intäkter , ,50 Kostnader Personalkostnader , ,72 Övriga kostnader , ,33 Kostnader totalt , ,05 Överskott +/ underskott , ,55 Tillförda medel Intäkter , ,31 Kostnader , ,60 Överskott +/underskott , ,84 Investerings- och finansieringsverksamhet Intäkter 810, ,34 Kostnader -2,06-22,09 Överskott+/Underskott , ,59 Allmänna understöd , ,00 Räkenskapsperiodens resultat ,43 687,41 Bokslutsdispositioner Förändring av reserver 0,00-269,88 Räkenskapsperiodens överskott +/ underskott ,43 417,53 2

4 BALANSRÄKNING Aktiva BESTÅENDE AKTIVA Placeringar Fonder med egen täckning Skärgårdsfonden 0, ,81 RÖRLIGA AKTIVA Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,40 Övriga fordringar 0,00 32,00 Resultatregleringar 8 096, ,52 Kortfristiga fordringar sammanlagt , ,92 Kassa och bank , ,93 RÖRLIGA AKTIVA TOTALT , ,85 AKTIVA , ,66 Passiva EGET KAPITAL Fonder med egen täckning Skärgårdsfonden 0, ,81 Fonder Övriga fonder , ,17 Balanserade vinstmedel , ,56 Räkenskapsperiodens vinst/förlust ,43 417,53 EGET KAPITAL TOTALT , ,95 FRÄMMANDE KAPITAL Kortfristiga skulder Skulder till leverantörer 1 766, ,95 Övriga skulder 5 614, ,92 Resultatregleringar , ,84 Kortfristiga skulder sammanlagt , ,71 PASSIVA , ,66 3

5 NOTER TILL BOKSLUTET Vid upprättande av bokslutet har bestämmelserna om småföretag i statsrådets förordning om uppgifter som ska tas upp i små- och mikroföretags bokslut 2 och 3 kapitlen följts. Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till euro enligt den kurs som noterades på bokslutsdagen. PERSONAL Föreningen har under året haft 11 (11) fast anställda. Löner , ,67 Pensionskostnader , ,38 Övriga lönebikostnader 8 832, ,02 Övriga personalkostnader , ,65 FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL Fonder med egen täckning 1.1 Skärgårdsfonden , ,93 Ökning 20,00 269,88 Minskning ,81 0,00 Skuld till föreningen 0,00 32,00 Skuld till fonden 0,00 0,00 Fonder med egen täckning , ,81 Övriga fonder 1.1 Naturskolans hyresfond , ,71 Ständiga medlemmar 1 872, ,46 Verksamhetsfond , ,00 Övriga fonder , ,17 Balanserade vinstmedel , ,56 Årets över/ -underskott ,43 417,53 Vinstmedel , ,03 Eget kapital totalt , ,95 Under året erhållna bidrag vilka överförts till följande år (ingår i passiva resultatregleringar) ,98 ( ,52). Revisionsarvode till KPMG: 3 512,30 (4 400,00). Föreningen äger 2 st. aktier i aktiebolaget Innofor Finland Oy. Aktiernas värde var 0 vid räkenskapsperiodens slut den Ansvarsförbindelser och ansvar Hyresansvar - Verifikation till noterna BL ,85 Förfaller till betalning under följande räkenskapsperiod Leasingavtal - Verifikation till noterna BL ,38 Förfaller till betalning under följande räkenskapsperiod er Serviceavtal - Verifikation till noterna BL ,83 Förfaller till betalning under följande räkenskapsperiod er Sammanlagt ,06 4

6 BOKSLUTETS OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSENS UNDERSKRIFTER I Helsingfors den Weckman Andrea, ordförande Weijola Birthe, viceordförande Bäck Anette Heino Alf-Peter Lindström Jon Reed Jannika Weckman Staffan Nordman Bernt, verksamhetsledare Revisionsanteckning Över utförd revision har idag avgetts berättelse. I Helsingfors den Lundin Anders, CGR KPMG Granskningsanteckning Över utförd verksamhetsgranskning har idag avgetts berättelse. I Helsingfors den Gullberg Tom, Verksamhetsgranskare 5

7 Balansspecifikation A K T I V A 997 Bestående aktiva 1098 Materiella tillgångar 1219 Maskiner och inventarier 1297 Placeringar 1389 Övriga aktier och andelar 1400 Fonder med egen täckning 1410 Skärgårdsfonden 1420 Banktillgodohavanden 1439 Skärgårdsfonden tot RÖRLIGA AKTIVA 1498 Omsättningstillgångar 1698 Kortfristiga fordringar 1699 Kundfordringar 1700 Försäljningsfordringar ALLI 323, Försäljningsfordringar Venda , Kundfordringar tot , Övriga fordringar 1761 Fordran på Skärgårdsfonden 1768 Övriga fordringar tot Resultatregleringar 1780 Resultatregleringar 6 933, Tukirahoitus kopiator 1-2/ , Siemens Financial services 1-4/ , Menestyvät järjestöt , Frankeringssaldo , Nordman EEB , Intäkter , Motionssedlar , Lunchsedlar , , ArPL-förskott 172, Arbetslöshets.förskott 783, Olycksfallsförsäk.förskott 206, Resultatregleringar tot , Kortfristiga fordringar tot , Kassa och bank 1900 Kassa, Helsingfors 375, Danske FI , Danske FI , Danske FI , Danske FI , Aktia FI , Suomen AsuntoHypoPankki Oy , Arbetets Vänner hyresgaranti 2000, Kassa och bank tot , RÖRLIGA AKTIVA TOT , A K T I V A , EGET KAPITAL 1998 Fonder 2000 Naturskolans hyresfond , Ständiga medlemmar ,46 6

8 2015 Verksamhetsfond , Fonder tot , Fristående fonder 2200 Skärgårdsfonden 0, Fristående fonder 0, Balanserade vinstmedel 2270 Balanserade vinstmedel 6 161, Balanserade vinstmedel tot , Räkenskapsperiodens v/f , EGET KAPITAL TOT , FRÄMMANDE KAPITAL 2598 Kortfristigt främmande kapital 2759 Leverantörsskulder 2760 Leverantörsskulder , Data Virta -334, Elisa Oyj -152, Elisa Oyj -123, Heeros Systems Oy -5, Helen Oy -87, Lindström Oy -9, Lindström Oy -26, Mehiläinen Oy -363, Pieni Kirahvi Oy -14, Posti Ab -33, Ruohonjuuri Oy -148, SEB Kort Bank Ab -407, SEB Kort Bank Ab -1, Vattenfall Oy -37, Vattenfall Oy -17, , Övriga skulder 2810 Skattekonto 0, Förskottsinnehållningsskuld , , Socialskyddsavgiftsskuld -349, , Moms-skuld 345, ALV-laskelma 2017/5-11, ALV-laskelma 2017/6-1, ALV-laskelma 2017/11-759, ALV-laskelma 2017/12 426, Övriga skulder tot , Resultatregleringar 2900 Resultatregleringar , Konstsamfundet till verksamhet , Aktiastiftelsen Åbo Pargas , Lokalföreningsandelar 2017, sista rat -643, Medlemsavgifter 2016 > ,70 7

9 Skärgårdsfonden till Åbolands NS , EU LIFE IP Freshabit 2017> , Projekt Natur & Språk avslutad , , Olycksfallsperiodisering 0, Grupplivförs.period. -0, Semesterlöneskuld , Semesterlöneskuld , Löneskuld 0, Prenumerationsintäkt. period , Prenumerationsintäkter 2017 > , Resultatregleringar tot , Kortfristigt främmande kapital tot , FRÄMMANDE KAPITAL TOT , PASSIVA ,68 Helsingfors den Miisa Holmström Ekonomichef 8

10 SPECIFIKATION TILL NOTERNA Under året erhållna bidrag vilka överförts till följande år (ingår i passiva resultatregleringar): Aktiastiftelsen Åbo Pargas 500,00 Freshabit LIFE IP EU 7 591,35 Konstsamfundet till verksamhet ,00 Natur och Språk ,63 Sammanlagt ,98 Förteckning över bokföring och verifikatslag Föreningens bokföring har gjorts i Heeros Oyj:s webbaserade ekonomisystem. Bokslut papper, elektroniskt Dag- och huvudböcker elektroniskt Reskontror elektroniskt Bankverifikat verifikatslag elektroniskt Leverantörsfakturor verifikatslag 21 elektroniskt Försäljningsfakturor verifikatslag 10 elektroniskt Reseräkningar verifikatslag 31 elektroniskt Lönebokföring verifikatslag 1 papper Memorialverifikat verifikatslag 1 elektroniskt Verifikation till noterna verifikatslag BL papper 9

11 Verksamhetsberättelse För första gången på många år satsade Natur och Miljö på en tydlig huvudkampanj. Kampanjen Solsvar riktade sig till personer som äger egnahemshus eller sommarstugor och målet var att främja miljövänliga energilösningar för uppvärmning av hus och småskalig elproduktion. På åtta lyckade Solträffar i Nyland, Åboland, Österbotten och på Åland kunde publiken bekanta sig med olika tekniska lösningar som presenterades av värdfamiljerna. Sammanlagt deltog cirka 110 personer i Solträffarna. Solträffarna på Ålands arrangerades i samarbete med Ålands Natur och Miljö och på de andra orterna hjälpte lokalföreningarna till med marknadsföring. Vi publicerade nio nya artiklar om intressanta exempelhus. I samarbete med Buttergoose Media gjorde vi åtta videofilmer som publicerades på Natur och Miljös Youtubekanal. Vid årets slut bestod Solsvarkampanjens materialbank på webben av sammanlagt ett trettiotal berättelser. Materialet är av hög kvalitet och det kan användas i energirådgivning ännu många år framöver. Marknadsföringsbyrån Avalon utformade kampanjens kommunikationsstrategi. Vi marknadsförde kampanjen på webben och i sociala medier. På Solsvarkampanjens facebooksida uppmuntrade vi publiken i två olika omgångar att berätta om sina egna erfarenheter av miljövänliga energilösningar. Bland deltagarna lottade vi ut priser som donerades av företag inom energibranschen. Vi ser fram emot att fördjupa samarbetet med företag gällande sådana här kommunikationskampanjer i framtiden. Solsvarkampanjen fick ett entusiastiskt mottagande bland publiken och samarbetspartners. Även media noterade kampanjen och lyfte upp egna exempel i reportage och artiklar. Finansiärerna gillade vårt kampanjupplägg och på hösten fattade styrelsen beslutet att Solsvarkampanjen skall fortsätta i minst ett år till. Vi fick det första positiva beslutet om finansiering redan före årsskiftet. En konsekvens av den starka fokuseringen på Solsvarkampanjen var att Natur och Miljö inte engagerade sig lika aktivt som tidigare i miljöpolitiken på nationell nivå. Språkrör för förbundet deltog i den miljöpolitiska debatten i media, men antalet inlämnade utlåtanden var färre och aktiviteten i arbetsgrupper lägre än tidigare. Till de miljöpolitiska frågor som Natur och Miljö valde att prioritera hörde konflikten kring skarvarna i den österbottniska skärgården. Natur och Miljö medverkade aktivt i den regionala skarvsamarbetsgruppen och förde naturorganisationernas talan i förhandlingar om en regional handlingsplan. Processen framskred enligt förväntan under våren men efter sommaren skärptes tonen i debatten. Slutligen gick Natur och Miljö i likhet med de andra naturorganisationerna in för att lämna in en avvikande åsikt till handlingsplanen. Vi valde ändå att stanna kvar i samarbetsgruppen för att kunna upprätthålla dialogen med yrkesfiskare och vattenägare. På sommaren avslutade Natur och Miljö sitt tio år långa engagemang i miljöprogrammet Grön flagg. FEE Suomi sköter nu Grön flagg i Finland både på svenska och på finska. Natur och Miljös naturskolverksamhet hade många orsaker att fira. I augusti firade Kvarkens naturskola sitt tioårsjubileum med en fest för inbjudna gäster och ett publikevenemang under Konstens Natt i Vasa. Samarbetet med nätverket Svenska Nu gällande utveckling av uteundervisning i svenska för finska skolor utvidgades från Österbotten till att också omfatta Nyland. Åbolands naturskola, som inledde verksamheten i november 2016, etablerade sig snabbt i regionen och genomförde de första uppskattade naturskoldagarna för grupper från daghem och skolor. Ålands naturskola hittade en ny samarbetspart i Östersjöfonden och det gemensamma konceptet Östersjöfondens klasser togs entusiastiskt emot av skolorna på Åland. Sammanlagt ordnade de fyra naturskolorna 550 naturskoldagar för 7300 barn och 1000 vuxna. Därtill fortsatte arbetet med att utveckla naturskolundervisning om sötvattensnaturen i Finland inom ramen för Life IP-projektet Freshabit. Landskapsreformen som regeringen Sipilä driver kommer att ha en stor betydelse för naturskolornas framtida verksamhetsförutsättningar. Natur och Miljö höll därför kontakt med tjänstemän på regional och nationell nivå och deltog i intressebevakning som koordinerades av naturskolföreningen LYKKY. Landskapsreformen bromsades av politiska orsaker, men avgörande beslut gällande lagstiftningen är att vänta våren Naturskollärarna erbjöd fortbildning för personal inom småbarnpedagogik och grundläggande utbildning. Natur och Miljös naturskolor syntes under den stora konferensen Ulos-Ut-Out i Åbo i början av juni. Samarbetet med 10

12 lärarutbildningen vid Åbo Akademi i Vasa fördjupades. Hösten fungerade en av våra naturskollärare som huvudlärare för en kurs i miljöpedagogik. Samarbetet med förlaget Schildts & Söderström fortsatte planenligt och den andra delen av läromedelsserien för omgivningslära (åk 1 och 2) utkom till hösten. Under det tredje och sista verksamhetsåret för projektet Natur & Språk fortsatte arbetet med att utveckla metoder för tvåspråkig fritidsverksamhet. Metoderna testades på fem läger som Natur och Miljö ordnade själv, samt på ett läger som ordnades i samarbete med naturskolan vid ungdomscentret Villa Elba i Karleby. Ett av projektets konkreta resultat var språkhandboken Stärk och utmana Idéer för flerspråkig fritidsverksamhet som publicerades i två språkversioner (svenska, finska) i elektronisk form i april. På hösten distribuerades också en liten tryckt upplaga av handboken till centrala intressenter. Projektet Natur & Språk var en del av Svenska kulturfondens specialprogram Ung på svenska. I samarbete med Superreel Productions producerade vi en video om tvåspråkig fritidsverksamhet. Videon publicerades på Natur och Miljös Youtubekanal och fick ett entusiastiskt mottagande. Språkdidaktisk forskning var en viktig del av projektet Natur & Språk. Samarbetet med forskningsgruppen FLIS vid Helsingfors universitet var inspirerande och givande för Natur och Miljö. Bland annat kunde naturskollärarna ta del av fortbildning som kommer att gynna utvecklingen av flerspråkig naturskolverksamhet, till exempel inom ramen för NATURligtvis ute på svenska. Tidningen Finlands Natur hade i slutet av året 2600 betalande prenumeranter. Av dem var 84 procent medlemmar i Natur och Miljö. Under våren riktades en marknadsföringskampanj till företag med väntrum för kunder och en annan till medlemmar i huvudstadsregionens miljöföreningar, men vi nådde inte våra uppställda mål gällande försäljning. Tidningens ekonomi försämrades ytterligare av uteblivna understöd och en mycket svår annonsförsäljningsmarknad. Finlands Natur utkom ändå planenligt med fyra nummer, ett för varje årstid. Två artikelserier producerades med utomstående finansiering. Bytet av tryckeri från och med nr 1/2017 utföll väl. Under hösten utformade redaktionen och styrelsen en ny strategi för Finlands Natur. Även utomstående sakkunniga hördes i processen, som utmynnade i slutsatsen att det fortfarande finns en nisch för en svenskspråkig, tryckt tidskrift om naturen och en ekologisk livsstil. Klart är också att tidningens ekonomiska resultat måste förbättras under de närmaste åren. På hösten beslöt styrelsen att prenumerationspriset för medlemmar höjs från år En viktig del av den nya strategin är att göra tidningen mer attraktiv för prenumeranter genom att fräscha upp den visuella designen från och med det första numret Redaktionen började också aktivare söka efter samarbetspartners i syfte att minska produktionskostnaderna. En del av artiklarna i tidningen publicerades på den öppna webbsajten I slutet av året gick Finlands Natur in för att också börja publicera artiklar på webbtjänsten Paperini. På sikt kan sådana här webbtjänster med betalmur bli en betydande intäktskälla. Eftersom Natur och Miljö fortfarande saknade en anställd informatör fanns det ingen som kunde ta sig an det i sig viktiga projektet att förnya webbsajten Inom personalen prioriterades i stället aktivitet på sociala medier och framsteg i synligheten gjordes. Såväl den miljöpolitiska verksamheten som miljöfostrarnas aktiviteter fick god synlighet i finlandssvensk media. Enligt vår egen uppföljning fanns en tydlig hänvisning till Natur och Miljö i ett femtiotal artiklar/ reportage, vilket var i samma storleksklass som året innan. Antalet personmedlemmar som hade betalat sin medlemsavgift var i slutet av året 2608, vilket var en minskning med 168 personer från föregående år. Den nedgående trenden har pågått i tio år i accelererande takt. Medlemsvärvning måste prioriteras starkt under de närmaste åren. Sammanlagt 730 personer hör till familjer som betalar en familjeavgift. Endast hälften av medlemmarna hör till en lokalförening. Vid årets slut hade Natur och Miljö fortfarande 12 kommunmedlemmar, men två av dem beslöt under hösten att utträda vid årsskiftet, på grund av missnöje med Natur och Miljös ställningstaganden. Antalet understödande organisationer som hade betalat sin medlemsavgift var 14. Vår ambition är att öka antalet, men strategin bar inte ännu frukt. 11

13 Alla 20 lokalföreningar fortsatte sin verksamhet under året. Natur och Miljö betjänade sina medlemsföreningar genom att sköta medlemsregistret och faktureringen av medlemsavgifter. År 2017 var det sista av en treårig strategiperiod. Under början av året arbetade styrelsen intensivt med att utforma ett förslag till ny strategi för Natur och Miljö åren Den nya strategin Rötter i rörelse godkändes av förbundskongressen på Åland i början av maj. På förbundskongressen valdes Andrea Weckman till ny förbundsordförande. Under hennes ledning började styrelsen i samarbete med personalen konkretisera vad den nya strategin betyder för förbundets verksamhet. Styrelsen sammanträdde sammanlagt sex gånger under året. Fram till förbundskongressen verkade följande personer i styrelsen: Jan Ekebom (förbundsordförande), Anette Bäck (vice ordförande med Jan Åström som suppleant), Henna Björkvist (Jon Lindström), Jannika Reed (Petra Granholm), Anders Albrecht (Marianne Fred), Birthe Weijola (Sara Kåll) samt Alf-Peter Heino (Kim Fredenberg). Efter förbundsmötet verkade följande personer i styrelsen: Andrea Weckman (förbundsordförande), Birthe Weijola (vice ordförande med Sandra Nestorova som personlig suppleant), Anette Bäck (Mikaela Hermans), Jon Lindström (Henna Björkqvist), Jannika Reed (Petra Granholm), Staffan Weckman (Marianne Fred), samt Alf- Peter Heino (Pia Prost). Som revisor fungerade Anders Lundin (CGR) och som verksamhetsgranskare Tom Gullberg. Sammanlagt utförde personalen 11 hela årsverken under ledning av verksamhetsledare Bernt Nordman. Det var en stor rotation bland personalen inom miljöfostranavdelningen, men på kansliet i Helsingfors togs ett steg mot mera stabilitet när ekonomichef Miisa Holmström fick fast anställning efter ett flerårigt vikariat. Arbetstiden förlängdes med tre arbetsdagar till följd av Kiky-avtalet. Hela personalen samlades två gånger under året för planeringsdagar och personalmöten. Två uppskattade motionsdagar för personalen ordnades av Kvarkens naturskola respektive Åbolands naturskola. De totala kostnaderna ( euro) minskade med euro, dvs. 5,6 procent jämfört med året innan. Drygt hälften förklaras med lägre personalkostnader, vilka ändå utgjorde 69 procent av de totala kostnaderna. Det nya ekonomiförvaltningssystemet som togs i bruk år 2016 gav kostnadsinbesparingar jämfört med tidigare år men ökade ekonomichefens arbetsmängd. Rese- och transportkostnaderna ökade med 29 procent jämfört med föregående år till euro, vilket främst berodde på den kraftiga ökningen av naturskolornas mobila verksamhet. Intäkterna från medlemsavgifter sjönk i takt med antalet medlemmar. Natur och Miljö fick mera bidrag från privata fonder och stiftelser än år 2016 och summan euro utgjorde hela två tredjedelar av all medelanskaffning. Av detta var drygt euro kopplat till projektet Natur & Språk, som avslutades vid årsskiftet. Höjningen av statsbidraget från miljöministeriet förväntas att bli en engångsföreteelse. En betydelsefull utveckling är att försäljningsintäkterna ökade med euro från föregående år, främst tack vare naturskolornas ökade volymer och nya finansieringsavtal. Räkenskapsperiodens överskott var ,43 euro vilket är det största överskottet som Natur och Miljö har gjort under två decennier. Det motsvarar 8 procent av budgetens storlek. Överskottet var lika stort som intäkterna från medlemsavgifter. Resultatet påverkades positivt av en icke-budgeterad donation på euro. Under hela året tillämpades en mycket strikt utgiftskontroll, eftersom förbundets risktagningskapacitet är svag på grund att det egna kapitalet är så litet och för att en stor del av de budgeterade intäkterna bekräftas först sent på året. Resultatet överskred styrelsens mål. Mot bakgrund av detta finns det orsak att se över processerna gällande ekonomisk uppföljning och prognostisering. Under året meddelade flera viktiga finansiärer att de tidigarelägger sina ansökningsprocesser, vilket kommer att underlätta ekonomiplaneringen för Natur och Miljö. 12