Audionomernas verksamhetsberättelse för 2017

Transkript

1 Audionomernas verksamhetsberättelse för har varit ett turbulent år då Audionomstyrelsen inte varit fulltalig enligt det i stadgan angivna antalet ledamöter. Vid årsskiftet 2016/17 var antalet ledamöter sju för att minska till sex då den dåvarande ordföranden, på grund av ny anställning, valde att lämna styrelsen innan årsmötet. Den nya styrelsen valdes vid årsmötet i maj Då det varit svårt för valberedningen att få in nomineringar till styrelsen från föreningens medlemmar, kom styrelsen att bestå av fyra ledamöter efter årsmötet. Årsmötet 2017 gav styrelsen i uppdrag att söka medlemmar med intresse för att arbeta med professionsfrågor med facklig grund i Audionomstyrelsen och bjuda in till styrelsemöten för eventuell adjungering. Audionomstyrelsen Reza Zarenoe, ordförande, t o m februari 2017, Linköping Johanna Hopstadius, vice ordförande, Umeå Stefan Lundå, Jönköping Shiva Lindahl, Helsingborg Sofie Lood, Kristianstad Jonas Fogels, Göteborg Helena Sundman, Uppsala Vakans (Carina Wikström, Stockholm, invald i styrelsen , lämnade styrelsen hösten 2016) Audionomstyrelsen fr o m Johanna Hopstadius, ordförande, Umeå Jonas Fogels, vice ordförande, Göteborg Stefan Lundå, Jönköping Sofie Lood, Kristianstad Styrelsen har fått göra prioriteringar i sitt arbete och har då i första hand fokuserat på audionomrollen och satsat på att synliggöra SRAT-Audionomerna och föreningens arbete. Under 2017 så har Audionomföreningen haft fokus på att stärka audionomernas roll och att på att uppgradera audionomernas egen syn på sitt arbete.

2 Styrelsemöten året Under året har audionomstyrelsen haft fem fysiska styrelsemöten 16.1, 2.3, 29.5, 30.8 och Möten har däremellan även genomförts via Skype. Årsmötet hölls 3 maj 2017 i samband med Rikskonferens audionom- och pedagogdagarna 2017 i Uppsala års Temadag den 3 mars För att stimulera diskussionen och lyfta professionsfrågorna bland medlemmarna inom Audionom föreningen satsade styrelsen detta år på temat God arbetsmiljö ger arbetsglädje. I programförklaringen för dagen uttrycker styrelsen: Det är viktigt att kunna utvecklas, planera och ha fungerande kommunikation och respekt på sin arbetsplats. Det ger inte bara nytta för audionomerna utan även för patienten/brukaren. Syftet med denna dag är att bidra till audionomernas kompetensutveckling och därmed också medlemsnytta men även rekryterande, då denna dag är tillgänglig för icke medlemmar. Temadagen hade 20 deltagare, både yrkesverksamma och studenter från hela landet. Temadagens innehåll i rubriker: - Hur påverkargrav hörselnedsättning psykisk hälsa och det dagliga livet hos patienter med samtidigt grav synnedsättning? Satu Turunen-Taheri, leg audionom/doktorand, KI - Mästare eller lärling Olika attityd och sätt att handled. Handledning som ett tillfälle till egen inlärning och kunskapsutveckling inom yrket, - Jeanette Hägerström, leg.audionom /universitetsadjunkt KI - Varför gör inte mina patienter som jag säger? Om mötets betydelse för att öka motivationen - Lena Lindhe-Söderlund, socionom/med. dr, konsult. - Arbetsrelaterad stress hos audionomer - audionomernas egna ord kring upplevd stress -Framtidsgruppen: Sofie Lood, leg. audionom Audiologisk mottagning, Kristianstad sjukhus och Satu Turunen-Taheri, leg. audionom/doktorand, KI. - Hur skapar vi en god arbetsmiljö? med utgångspunkt från föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö - Lena Busck, förhandlare, SRAT Audionompriset 2017 Årets Audionompris delades ut vid årsmötet den 3 maj. Audionompristagaren Birgitta Johansson, från Karlstad, kunde ej själv delta i årsmötet och därmed inte heller motta

3 hedersbetygelsen vid det tillfället. Istället besökte ordförande Johanna Hopstadius och Lena Busck, från kansliet, Karlstad och överlämnade priset om 5000 :- till Birgitta Johansson på hennes arbetsplats på Karlstad sjukhus. I samband med detta träffade Johanna och Lena den lokala Audionomföreningen vid ett lunchmöte för att utbyta information om föreningsarbetet och lönedelegations arbetet. Mingel för medlemmar i Stockholm För att ge audionomer möjlighet att träffas och prata med varandra bjöd Audionomföreningen hösten 2017, den 25 november, in till mingel och föreläsning på Sacokansliet i Stockholm. Linnea Bergling berättade om sin hörselresa från normalhörande operasångerska till CI-brukare. Hennes föredrag var mycket uppskattat av de närvarande audionomerna. Vid detta tillfälle kunde man som medlem bjuda med en icke-medlem med syfte att rekrytera ytterligare medlemmar till SRAT-Audionomerna genom en positiv aktivitet. Detta var en av de aktiviteter som Audionomstyrelsen hoppas kunna fortsätta med på fler ställen i landet om det finns intresse hos medlemmarna. Information på utbildningarna Företrädare för Audionomstyrelsen besökt studenter som går på Audionomutbildningarnas termin 2 för att informera om SRAT, audionomföreningen och nyttan av att vara med i facket redan som student. Även på termin 5 får studenterna besök från SRAT och då var det i de flesta fall förhandlare som träffade studenterna. Dessa informationer tar i huvudsak sikte på att förbereda studenterna på utträdet på arbetsmarknaden med hjälp av information om löner och vad man ska tänka på när man söker och får en anställning. Tanken är att förmedla budskapet om varför det är bra att vara medlem i SRAT och i Audionomerna och att man har nytta av medlemskapet även innan man är yrkesverksam. Synliga på mässor och Audionomdagarna Tillsammans med övriga yrkesföreningar inom SRAT deltar Audionomerna i ett antal mässor under året där man kan nämna Sacos Studentmässor och de av SVAF arrangerade Audionomdagarna, där Audionomerna var representerade. Påverkansarbete Styrelsen har under året deltagit i möten med UKÄ det ena under våren och det andra i december 2017, detta tillsammans med förbund som företräder legitimationsyrken inom vården. Detta handlar om Dialogmöten kring samverkan om kompetensförsörjningsfrågor inom hälso- och sjukvård. Politikerkontakt rörande Fritt val: Johanna Hopstadius, ordförande, och Jonas Fogels, vice ordförande, representanter från Audionomstyrelsen, träffade tillsammans med Anitha Wijkström, SRAT:s förbundsordförande, företrädare för Stockholms Läns Landstings Hälso-

4 och sjukvårdsnämnd för att diskutera Fritt val, hur det fungerar och det skulle kunna förändras. Socialstyrelsens referensgrupp rörande hjälpmedelsuppdragen: SRAT- Audionomerna har under året varit representerade av Stefan Lundå. Gruppens uppdragens är nu avslutat men audionomerna kommer fortsatt ingå i nätverksträffar inom hjälpmedelsområdet som Socialstyrelsen kommer kalla till årligen. Det är ett tillfälle där vi får information och kan ta upp aktuella frågor med Socialstyrelsen. Audionomerna har i och med detta goda kontaktvägar till Socialstyrelsen. Remissyttrande rörande Patientlagen: SRAT-Audionomerna har getts möjlighet att yttrat sig över Patentlagen i de delar som rör hjälpmedelsområdet utifrån socialstyrelsens uppföljning av Patientlagen. Ett utdrag från yttrandet lyder: I praktiken tror vi att förändringen inte påverkat förskrivningsprocessen i så hög grad då patientens delaktighet är en grundpelare i rehabiliteringen. Arbetssättet utifrån den nya patientlagen är inte nytt, det är en del av den legitimationsgrundande audionomutbildningens kärna. Möjligen har audionomer blivit tydligare i sin information till patienten om att olika alternativ finns att tillgå. Tanken med lagen, det vill säga att patienten är i fokus och mer delaktig i sin vård, är givetvis god. Det är av betydelse att påpeka att patienten i de flesta fall saknar den kunskap som krävs på området för att göra ett självständigt och riktigt val. Patienten är oftast beroende av audionomens kompetens samt information och rekommendation om lämpligt/a hjälpmedel för just den berörda patientens behov. Granskning av Audionomernas avtryckspolicy: Medlemmar ute i landet uppmärksammade Audionomstyrelsen på att man på utbildningar samt på arbetsplatser runt om i landet hänvisar till den avtryckspolicy som är framtagen av branschorganisationen Svensk Hörsel. Då delar av policyn framstod som oklar/felaktig kontaktade Sofie Lood, Audionomstyrelsen, Socialstyrelsen för att klargöra vad som gäller. I sitt svar konstaterade Socialstyrelsen att Meddelandeblad 17/86, som Svensk Hörsel hänvisade till, inte längre är aktuellt och vad som gäller: De flesta arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården är inte reglerade (placera pad s) på så sätt att det finns krav på vem som får utföra dem. Det finns dock allmänna regler om t.ex. vårdgivares, verksamhetschefers och hälso- och sjukvårdspersonals ansvar, som indirekt påverkar hur arbetet kan fördelas. De mest centrala reglerna finns i 3 kap. 1 och 6 kap. 1 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i HSL respektive TL upprätthålls (3 kap. 1 PSL). En central del av vårdgivarens ansvar är också att ha ett ledningssystem med de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet och säkerhet (se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete). Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och

5 patienter ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård (6 kap. 1 PSL). All hälsooch sjukvård och tandvård ska ha den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att kunna ge patienterna god vård (5 kap. 2 hälso- och sjukvårdslagen). Det finns alltså en stor frihet inom hälso- och sjukvården när det gäller hur arbetsuppgifter som inte är särskilt reglerade fördelas, men man måste alltid följa de allmänna reglerna på hälso- och sjukvårdens område. Detta innebär att audionomer får placera pad s på oretade trumhinneperforationer om vi anser att vi kan utföra det med säkerhet. Det är upp till verksamheten i dess olika processer och ledningens ansvar att personalen kan utföra sina arbetsuppgifter på ett säkert sätt. Audionomstyrelsen s uppfattning är att Avtryckspolicyn bör uppdateras så att alla delar av den är aktuell i dag. Socialstyrelsens förskrivareutbildning: Det visade sig att arbetsgivarna tolkat informationen runt denna på olika sätt. Det fanns audionomer som fått höra att om de inte klarar av denna utbildning så får de inte behålla sin legitimation. Även från det praktiska genomförandet rapporterades problem: det tog längre tid att genomföra utbildningen än vad som var aviserats i instruktionen bl a pga. komplicerad läroplattform. Det gick heller inte att påbörja utbildningen och sedan pausa för att ta patienter och fortsätta vid ett annat tillfälle. Audionomstyrelsen kontaktade Socialstyrelsen i detta ärende och fick svaret: Webbutbildningen Förskrivning av hjälpmedel riktar sig till förskrivare av hjälpmedel, vårdoch omsorgspersonal och chefer. Syftet med utbildningen är att ge en grundläggande kompetens om hjälpmedelsförskrivning och skapa förutsättningar för en jämlik och behovsanpassad förskrivning. Utbildningen finns tillgänglig via kunskapsguiden.se och den tar cirka 2 timmar att genomföra. Socialstyrelsen har inte mandat att bestämma att alla förskrivare ska gå. Det är upp till varje region eller landsting att bestämma om alla förskrivare ska gå eller inte och när den ska genomföras. Angående rätten att förskriva hjälpmedel så är det ytterst verksamhetschefen som beslutar om detta vilket regleras i föreskriften (SOSFS 2008:1. Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården). Det är närmsta chef som ska informera anställda om när, hur och varför utbildningen ska genomföras. Valberedning 2018 Leila Sandmon, Örebro Helena Sundman, Uppsala Jeanette Rogö, Jönköping