***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Transkript

1 Europaparlamentet Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 2016/0404(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av yrken (COM(2016)0822 C8 0012/ /0404(COD)) Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd Föredragande: Andreas Schwab PR\ docx PE v01-00 Förenade i mångfalden

2 PR_COD_1amCom Teckenförklaring * Samrådsförfarande *** Godkännandeförfarande ***I Ordinarie lagstiftningsförfarande (första behandlingen) ***II Ordinarie lagstiftningsförfarande (andra behandlingen) ***III Ordinarie lagstiftningsförfarande (tredje behandlingen) (Det angivna förfarandet baseras på den rättsliga grund som angetts i förslaget till akt.) till ett förslag till akt När parlamentets ändringsförslag utformas i två spalter gäller följande: Text som utgår markeras med fetkursiv stil i vänsterspalten. Text som ersätts markeras med fetkursiv stil i båda spalterna. Ny text markeras med fetkursiv stil i högerspalten. De två första raderna i hänvisningen ovanför varje ändringsförslag anger vilket textavsnitt som avses i det förslag till akt som behandlas. Om ett ändringsförslag avser en befintlig akt som förslaget till akt är avsett att ändra innehåller hänvisningen även en tredje och en fjärde rad. Den tredje raden anger den befintliga akten och den fjärde vilken bestämmelse i denna akt som ändringsförslaget avser. När parlamentets ändringsförslag utformas som en konsoliderad text gäller följande: Nya textdelar markeras med fetkursiv stil. Textdelar som utgår markeras med symbolen eller med genomstrykning. Textdelar som ersätts anges genom att ny text markeras med fetkursiv stil och text som utgår stryks eller markeras med genomstrykning. Sådana ändringar som endast är tekniska och som gjorts av de berörda avdelningarna vid färdigställandet av den slutliga texten markeras däremot inte. PE v /41 PR\ docx

3 INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION... 5 MOTIVERING PR\ docx 3/41 PE v01-00

4 PE v /41 PR\ docx

5 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av yrken (COM(2016)0822 C8 0012/ /0404(COD)) (Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0822), med beaktande av artiklarna och artiklarna 46, 53.1 och 62 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8 0012/2017), med beaktande av artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av de motiverade yttranden från den tyska förbundsdagen, det tyska förbundsrådet, den franska nationalförsamlingen, den franska senaten och det österrikiska förbundsrådet som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 över tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilka utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen, med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 31 maj , med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet samt utskottet för rättsliga frågor (A8 0000/2017), och av följande skäl: 1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten. 1 Ännu ej offentliggjort i EUT. PR\ docx 5/41 PE v01-00

6 1 Skäl 2 (2) I avsaknad av särskilda bestämmelser i unionsrätten om harmonisering av villkoren för tillträde till ett reglerat yrke eller utövandet av det, är det medlemsstaternas sak att besluta huruvida och på vilket sätt man ska reglera ett yrke, inom ramen för principerna om icke-diskriminering och proportionalitet. (2) I avsaknad av särskilda bestämmelser i unionsrätten om harmonisering av villkoren för tillträde till ett reglerat yrke eller utövandet av det, är det upp till medlemsstaterna att besluta huruvida och på vilket sätt man ska reglera ett yrke, inom ramen för principerna om icke-diskriminering och proportionalitet. Det måste tydliggöras att det är upp till medlemsstaterna att reglera yrken, så länge de inte är harmoniserade på EU-nivå. Regleringen av yrken är en delad befogenhet enligt fördraget, och EU:s lagstiftare har redan harmoniserat flera ekonomiska verksamheter på EU-nivå (arkitekter, revisorer, försäkringsmäklare med flera). 2 Skäl 5 (5) Resultaten av den ömsesidiga utvärderingen avslöjade en brist på tydlighet när det gäller vilka kriterier som ska användas av de behöriga nationella myndigheterna vid proportionalitetsbedömningen av krav som begränsar tillträdet till och utövandet av reglerade yrken, samt en ojämn kontroll av sådana åtgärder på alla regleringsnivåer. För att undvika splittring av den inre marknaden och undanröja hinder för att starta och utöva viss verksamhet som anställd eller egenföretagare, är det därför nödvändigt att fastställa en gemensam metod på unionsnivå, för att undvika att (5) Resultaten av den ömsesidiga utvärderingen avslöjade en brist på tydlighet när det gäller vilka kriterier som ska användas av medlemsstaterna vid proportionalitetsbedömningen av krav som begränsar tillträdet till och utövandet av reglerade yrken, samt en ojämn kontroll av sådana åtgärder på alla regleringsnivåer. För att undvika splittring av den inre marknaden och undanröja hinder för att starta och utöva viss verksamhet som anställd eller egenföretagare, är det därför nödvändigt att fastställa en gemensam metod på unionsnivå, för att undvika att PE v /41 PR\ docx

7 oproportionerliga åtgärder antas. oproportionerliga åtgärder antas. För att undvika motsägelse mot begreppet behörig myndighet i direktiv 2005/36/EG är det lämpligt att låta medlemsstaterna själva avgöra de behöriga myndigheterna. 3 Skäl 7 (7) De verksamheter som omfattas av det här direktivet bör avse de reglerade yrken som omfattas av direktiv 2005/36/EG. Detta direktiv bör tillämpas som komplement till direktiv 2005/36/EG och utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser i separata unionsakter om tillträde till och utövande av ett visst reglerat yrke. (7) De verksamheter som omfattas av det här direktivet bör avse de reglerade yrken som omfattas av direktiv 2005/36/EG. Detta direktiv bör tillämpas som komplement till direktiv 2005/36/EG och utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser i separata unionsakter om tillträde till och utövande av ett visst reglerat yrke. Eftersom yrkesreglering av hälso- och sjukvårdstjänster, vars arbetsuppgifter består av att bedöma, bibehålla eller återställa patienters hälsa, enligt artikel 59 i direktiv 2005/36/EG ändå omfattas av proportionalitetsprincipen bör sådan reglering inte omfattas av detta direktiv. Med hänsyn till skyddet för folkhälsan bör det påpekas att människors hälsa och liv har högsta prioritet bland de intressen som åtnjuter skydd enligt fördraget och att det ankommer på medlemsstaterna att fastställa på vilken nivå de vill säkerställa skyddet för folkhälsan och på vilket sätt denna nivå ska uppnås. I detta sammanhang har medlemsstaterna, med respekt för minimikraven på utbildning för vissa yrken som fastställs i direktiv 2005/36/EG, ett utrymme, inom vilket de själva kan bestämma hur hårt yrken ska regleras, så länge regleringen motiveras av skyddet för folkhälsan och bidrar till PR\ docx 7/41 PE v01-00

8 att garantera tillgången till hälso- och sjukvård, som erkänts som en grundläggande rättighet i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt tillgången till bra, säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård för medborgare inom sitt territorium. För att kunna säkerställa effektiviteten och ändamålsenligheten i hela förslaget måste de nya skyldigheterna gälla andra sektorer än hälso- och sjukvården, samtidigt som man säkerställer att hälso- och sjukvården fortfarande omfattas av artikel 59 i direktiv 2005/36/EG. 4 Skäl 7a (nytt) (7a) I de fall då kraven för tillträde till eller utövande av ett yrke är harmoniserade på EU-nivå bör inte medlemsstaterna överreglera genom att i onödan utvidga unionsakternas omfattning eller införa överdrivet många normer, administrativa förfaranden, avgifter och sanktioner, särskilt när sådant ackumuleras på nationell, regional och lokal nivå, som går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det mål som eftersträvas. Överreglering på nationell nivå, som ytterligare försvårar för medborgare och företag, bör omnämnas uttryckligen med tanke på att medlemsstaterna ofta överreglerar vissa sektorer eller tillämpar de harmoniserade kraven på verksamheter som inte omfattas av aktuell EUakt. PE v /41 PR\ docx

9 5 Skäl 7b (nytt) (7b) Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas regler rörande organisationen av, och innehållet i, yrkesutbildningar och särskilt inte reglerna som rör medlemsstaternas möjlighet att till yrkesorganisationer delegera ansvaret för att organisera eller utöva tillsyn över yrkesutbildningen. Om yrkesutbildningen däremot inbegriper avlönat arbete bör etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster garanteras. Det är viktigt att klargöra att reglerna rörande yrkesutbildning fortfarande ligger inom medlemsstaternas behörighetsområde, särskilt när det gäller möjligheten att delegera denna uppgift till yrkesorganisationer. Enligt fast rättspraxis bör dock den fria rörligheten garanteras om det även förekommer avlönat arbete, särskilt när det gäller kraven för tillträde till yrkesutbildning (mål C-313/01 Morgenbesser). 6 Skäl 8 (8) Medlemsstaterna bör kunna förlita sig på ett gemensamt regelverk grundat på tydligt definierade rättsliga begrepp när det gäller olika sätt att reglera ett yrke inom hela unionen. Det finns flera sätt att reglera ett yrke, exempelvis genom att bara innehavare av en yrkeskvalifikation får tillträde till eller får utöva en viss verksamhet. Nationella bestämmelser kan även reglera en av formerna för utövande av ett yrke, nämligen genom att slå fast (8) Medlemsstaterna bör kunna förlita sig på ett gemensamt regelverk grundat på tydligt definierade rättsliga begrepp när det gäller olika sätt att reglera ett yrke inom hela unionen. Det finns flera sätt att reglera ett yrke, exempelvis genom att bara innehavare av en yrkeskvalifikation får tillträde till eller får utöva en viss verksamhet. Medlemsstaterna bör även kunna införa nationella krav som reglerar en av formerna för utövande av ett yrke PR\ docx 9/41 PE v01-00

10 villkor för användningen av yrkestitlar. genom att slå fast villkor för användningen av yrkestitlar eller genom att införa kvalifikationskrav endast för egenföretagare, anställda inom yrket eller för chefer eller firmatecknare för företag, särskilt när arbetet utförs av konsultföretag. I direktiv 2005/36/EG ges endast ett exempel på när en av formerna av utövande av ett yrke regleras, och det är genom skyddad yrkestitel. Därför måste det i ett skäl klargöras att det finns andra former av reglering, att det till exempel går att införa kvalifikationskrav endast för chefer eller firmatecknare i ett företag, vilket är mindre begränsande än att införa sådana krav på alla som utövar yrket genom förbehållna verksamheter. 7 Skäl 9 (9) Bevisbördan för att åtgärderna är motiverade och proportionerliga vilar på medlemsstaterna. De skäl för reglering som en medlemsstat anför som motivering bör därför åtföljas av en analys av lämpligheten och proportionaliten hos den bestämmelse som antagits av den berörda staten och av särskilda bevis som underbygger argumenten. (9) Bevisbördan för att åtgärderna är motiverade och proportionerliga vilar på medlemsstaterna. De skäl för reglering som en medlemsstat anför som motivering bör därför åtföljas av en analys av proportionaliten hos den bestämmelse som antagits av den berörda medlemsstaten och av särskilda bevis som underbygger argumenten. Även om en medlemsstat inte nödvändigtvis måste kunna visa upp en särskild studie eller någon särskild form av bevisning för proportionaliteten i en viss bestämmelse innan bestämmelsen införs bör medlemsstaten ändå genomföra en objektiv och utförlig analys som, grundat på samstämmiga belägg, kan visa att det finns en verklig risk för att målen av allmänt intresse inte kommer att uppnås, med beaktande av de särskilda omständigheter som råder i den aktuella medlemsstaten. PE v /41 PR\ docx

11 Det är nödvändigt att klargöra på vilket sätt proportionaliteten i de nationella åtgärderna ska bevisas samtidigt som medlemsstaterna får handlingsutrymme och inte ytterligare bördor läggs på dem. Medlemsstaterna bör visserligen inte vara skyldiga att visa upp en särskild form av bevisning, som studier (se mål C-316/07), men de bör ändå tillhandahålla utförlig bevisning så att risken kan uppskattas, inte genom allmänna antaganden, utan på grundval av forskning på området (se mål C-148/15 Deutsche Parkinson). 8 Skäl 10 (10) Det är lämpligt att regelbundet kontrollera proportionaliteten i bestämmelser som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken med mellanrum som är anpassade till den aktuella regleringen. En prövning av proportionaliteten i restriktiv nationell lagstiftning om reglerade yrken bör inte enbart grundas på syftet med lagstiftningen när den antogs utan även på dess effekter, utvärderade efter antagandet av den. Bedömningen av den nationella lagstiftningens proportionalitet bör grundas på utvecklingen på området sedan lagstiftningen antogs. (10) Det är lämpligt att kontrollera proportionaliteten i de krav som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken med mellanrum som är anpassade till den aktuella regleringen. En prövning av proportionaliteten i restriktiv nationell lagstiftning om reglerade yrken bör inte enbart grundas på syftet med lagstiftningen när den antogs utan även på dess effekter, utvärderade efter antagandet av den. Bedömningen av den nationella lagstiftningens proportionalitet bör grundas på utvecklingen som skett inom de reglerade yrkena sedan lagstiftningen antogs. 9 Skäl 11 (11) Medlemsstaterna bör utföra proportionalitetsbedömningarna på ett objektivt och oberoende sätt, även när ett (11) Medlemsstaterna bör utföra proportionalitetsbedömningarna på ett objektivt och oberoende sätt, även när ett PR\ docx 11/41 PE v01-00

12 yrke regleras indirekt genom att en viss yrkesorganisation ges befogenhet att göra detta. Även om en bedömning utförs av lokala myndigheter, tillsynsorgan eller yrkesorganisationer, vars större närhet till lokala förhållanden och specialkunskaper i vissa fall kan göra dem bättre lämpade att finna det bästa sättet att nå målen av allmänt intresse, finns det anledning till särskild uppmärksamhet när det politiska val som gjorts av sådana myndigheter eller organ innebär fördelar för etablerade näringsidkare på bekostnad av nya marknadsaktörer. yrke regleras indirekt, genom att en viss yrkesorganisation ges befogenhet att göra detta. En del av bedömningen skulle kunna bestå av ett yttrande från en oberoende aktör som fått i uppdrag av medlemsstaten att inkomma med sådant yttrande. Även om en bedömning utförs av lokala myndigheter, tillsynsorgan eller yrkesorganisationer, vars större närhet till lokala förhållanden och specialkunskaper i vissa fall kan göra dem bättre lämpade att finna det bästa sättet att nå målen av allmänt intresse, finns det anledning till särskild uppmärksamhet när det politiska val som gjorts av sådana myndigheter eller organ innebär fördelar för etablerade näringsidkare på bekostnad av nya marknadsaktörer. Medlemsstaterna bör få mer flexibilitet och institutionellt självbestämmande när det gäller att anlita oberoende aktörer för bedömning av lagstiftningen utan att nödvändigtvis behöva bygga upp nya strukturer. 10 Skäl 11a (nytt) (11a) Enligt fast rättspraxis får inte nationell lagstiftning som begränsar etableringsfriheten innebära någon diskriminering på grund av medborgarskap eller hemvist. När medlemsstaterna inför nya bestämmelser i lagar eller andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken, eller ändrar befintliga bestämmelser, bör de säkerställa att dessa bestämmelser grundar sig på i förväg kända icke-diskriminerande och objektiva kriterier. PE v /41 PR\ docx

13 Även icke-diskriminering bör tas i beaktande, såsom redan konstaterats i väletablerad rättspraxis och i artikel 59 i direktiv 2005/36/EG. 11 Skäl 12 (12) Om rätten att starta och utöva viss verksamhet som anställd eller egenföretagare är förenad med villkor om efterlevnad av vissa bestämmelser om särskilda yrkeskvalifikationer, som direkt eller indirekt fastställs av medlemsstaterna, bör det säkerställas att sådana bestämmelser är motiverade av mål av allmänt intresse, i den mening som avses i fördraget, det vill säga allmän ordning, allmän säkerhet och folkhälsan eller av tvingande skäl av allmänintresse som erkänns som sådana i domstolens rättspraxis. Det är viktigt att se till att mål av allmänt intresse i tillräcklig omfattning kartläggs för att fastställa regleringens intensitet. För att exempelvis säkerställa en hög nivå på skyddet för folkhälsan bör medlemsstaterna ha ett visst utrymme för skönsmässig bedömning av hur starkt skydd för folkhälsan de vill ha, och på vilket sätt detta skydd ska uppnås. Det är också nödvändigt att klargöra att bland de tvingande skäl av allmänintresse som erkänns i domstolens rättspraxis återfinns bevarande av den ekonomiska jämvikten i det sociala trygghetssystemet; konsumentskydd och skydd av tjänstemottagare och arbetstagare; skyddet av en god rättskipning; rättvisa handelstransaktioner; bekämpning av bedrägerier och förhindrande av skatteflykt och skatteundandragande; trafiksäkerhet; miljöskydd och skydd av stadsmiljö; (12) Om rätten att starta och utöva verksamhet som anställd eller egenföretagare är förenad med villkor om efterlevnad av vissa krav om särskilda yrkeskvalifikationer, som direkt eller indirekt fastställs av medlemsstaterna, bör det säkerställas att sådana krav är motiverade av mål av allmänt intresse, i den mening som avses i fördraget, det vill säga allmän ordning, allmän säkerhet och folkhälsan eller av tvingande skäl av allmänintresse som erkänns som sådana i domstolens rättspraxis. Det är också nödvändigt att klargöra att följande är bland de tvingande skäl av allmänintresse som erkänns i domstolens rättspraxis: bevarande av den ekonomiska jämvikten i det sociala trygghetssystemet; konsumentskydd och skydd av tjänstemottagare och arbetstagare; skyddet av en god rättskipning; säkerställande av rättvisa handelstransaktioner; bekämpning av bedrägerier och förhindrande av skatteflykt och skatteundandragande; trafiksäkerhet; kvalitetssäkring av hantverksarbete; forskning och utveckling; miljöskydd och skydd av stadsmiljö; djurhälsa; immateriella rättigheter; skydd och bevarande av det nationella historiska och konstnärliga kulturarvet samt socialpolitiska och kulturpolitiska mål. Enligt fast rättspraxis kan rent ekonomiska skäl, som att främja den nationella ekonomin på ett sätt som PR\ docx 13/41 PE v01-00

14 djurhälsa; immateriella rättigheter; skydd och bevarande av det nationella historiska och konstnärliga kulturarvet samt socialpolitiska och kulturpolitiska mål. Enligt fast rättspraxis kan rent ekonomiska skäl med väsentligen protektionistiska syften samt rent administrativa skäl, såsom utförandet av kontroller eller insamling av statistik, inte utgöra ett tvingande skäl av allmänt intresse. inskränker de grundläggande friheterna, samt rent administrativa skäl, såsom utförandet av kontroller eller insamling av statistik, inte utgöra tvingande skäl av allmänt intresse. För att avgöra lämplig nivå på regleringen är det viktigt att se till att vad som utgör mål av allmänt intresse i tillräcklig omfattning fastställs. När riskerna för allmänintresset ökar bör medlemsstaterna åtnjuta ett utrymme inom vilket de själva kan bestämma hur hård regleringen ska vara och om den befintliga regleringen behöver stärkas. Att en medlemsstat inför mindre strikta regler än en annan medlemsstat betyder inte att den sistnämnda medlemsstatens regler är oproportionerliga och därför oförenliga med unionsrätten. Listan med tvingande skäl av allmänintresse bör kompletteras med två skäl, som fastställts av domstolen. Eftersom proportionalitetsprincipen gäller åt båda håll är det dessutom viktigt att klargöra att medlemsstaterna får vidta nödvändiga åtgärder och stärka sin reglering om riskerna för allmänintresset ökar. 12 Skäl 13 (13) Om en medlemsstat har för avsikt att reglera ett yrke eller att ändra befintliga bestämmelser bör hänsyn tas till arten av riskerna för det mål av allmänt intresse som eftersträvas, i synnerhet riskerna för konsumenter, yrkesutövare eller tredje parter. Det bör också erinras om att inom yrkesmässiga tjänster råder vanligtvis informationsasymmetri mellan konsumenter och yrkesutövare. Tjänstetillhandahållare har en hög nivå av tekniskt kunnande som konsumenterna inte (13) Om en medlemsstat har för avsikt att reglera ett yrke eller att ändra befintliga bestämmelser bör hänsyn tas till arten av riskerna för det mål av allmänt intresse som eftersträvas, i synnerhet riskerna för konsumenter, yrkesutövare eller tredje parter. Det bör också erinras om att inom yrkesmässiga tjänster råder vanligtvis informationsasymmetri mellan konsumenter och yrkesutövare. Tjänstetillhandahållare har en hög nivå av tekniskt kunnande som konsumenterna inte PE v /41 PR\ docx

15 nödvändigtvis har, varför konsumenterna har det svårt att bedöma kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls dem. nödvändigtvis har, varför konsumenterna har det svårt att bedöma kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls dem. Medlemsstaterna bör tillämpa proportionalitetskriterierna som fastställs i detta direktiv när de inför nya eller ändrar befintliga bestämmelser i lagar eller andra författningar i den utsträckning som dessa kriterier är relevanta för yrket i fråga. Hur omfattande bedömningen bör vara bör stå i proportion till den nya bestämmelsens art, innehåll och konsekvenser, och hänsyn bör även tas till den samlade regleringsmiljön för det aktuella yrket 13 Skäl 14 (14) För att uppfylla kraven på proportionalitet bör åtgärden vara ägnad att säkerställa att det eftersträvade målet uppnås. En åtgärd bör endast anses vara ägnad att säkerställa förverkligandet av det eftersträvade målet, om den verkligen svarar mot en strävan att uppnå det målet på ett konsekvent och systematiskt sätt, exempelvis om liknande risker i samband med vissa verksamheter åtgärdas på ett jämförbart sätt och om eventuella undantag från de aktuella begränsningarna tillämpas i enlighet med det fastställda målet. Den nationella åtgärden bör dessutom bidra till uppnåendet av de mål som eftersträvas, och därför bör den inte anses vara lämplig om inte har någon inverkan på det anförda skälet. (14) För att uppfylla kraven på proportionalitet bör åtgärden vara ägnad att säkerställa att det eftersträvade målet uppnås. En åtgärd bör endast anses vara ägnad att säkerställa förverkligandet av det eftersträvade målet, om den verkligen svarar mot en strävan att uppnå det målet på ett konsekvent och systematiskt sätt, exempelvis om liknande risker i samband med vissa verksamheter åtgärdas på ett jämförbart sätt och om eventuella undantag från de aktuella begränsningarna tillämpas i enlighet med det fastställda målet. Den nationella åtgärden bör dessutom verkningsfullt bidra till uppnåendet av de mål som eftersträvas, och därför bör den inte anses vara lämplig om den inte har någon inverkan på det anförda skälet. PR\ docx 15/41 PE v01-00

16 14 Skäl 17 (17) När en medlemsstat reglerar ett yrke bör hänsyn tas till det faktum att den tekniska utvecklingen kan minska informationsasymmetrin mellan konsumenter och yrkesutövare. Med tanke på den snabba tekniska och vetenskapliga utvecklingen kan därför uppdateringar av tillträdeskrav vara av särskilt stor betydelse för en rad yrken. (17) I detta direktiv förespråkas vetenskaplig och teknisk utveckling. När en medlemsstat reglerar ett yrke bör hänsyn tas till det faktum att den tekniska utvecklingen kan antingen minska eller öka informationsasymmetrin mellan konsumenter och yrkesutövare. Med tanke på den snabba tekniska och vetenskapliga utvecklingen kan därför uppdateringar av tillträdeskrav vara av särskilt stor betydelse för en rad yrken. När den tekniska utvecklingen innebär en hög risk för allmänintresset är det upp till medlemsstaterna att, där så behövs, införa hårdare reglering för att uppmuntra verksamma inom yrket att hålla sig à jour med den tekniska och vetenskapliga utvecklingen. Behovet att reglera yrken behöver inte nödvändigtvis bli mindre på grund av den tekniska utvecklingen utan kan även bli större på grund av riskerna med ny teknik som kan innebära att det behövs mer utbildning beroende på vilken verksamhet det rör sig om. 15 Skäl 18 (18) De behöriga myndigheterna bör vederbörligen beakta åtgärdens ekonomiska effekt, inbegripet en kostnads-nyttoanalys med särskild hänsyn tagen till graden av konkurrens på marknaden, kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls samt inverkan på rätten till (18) Medlemsstaterna bör vederbörligen beakta balansen mellan å ena sidan friheten att välja yrke, att utöva sin etableringsrätt och sin rätt att tillhandahålla tjänster och å andra sidan skyddet av allmänintresset med särskilt beaktande av kvaliteten på de PE v /41 PR\ docx

17 arbete och den fria rörligheten för personer och tjänster inom unionen. På grundval av denna analys bör medlemsstaterna särskilt kontrollera huruvida omfattningen av den begränsning av tillträde till eller utövande av reglerade yrken inom unionen står i proportion till betydelsen av de mål som eftersträvas och den förväntade nyttan. tillhandahållna tjänsterna. Utifrån detta bör medlemsstaterna särskilt kontrollera huruvida omfattningen av den bestämmelse som begränsar tillträde till eller utövande av reglerade yrken står i proportion till betydelsen av de mål som eftersträvas och den förväntade nyttan. Åtgärdernas ekonomiska effekt i sig har domstolen inte fastställt som en av proportionalitetskriterierna. Ett sådant krav kan dessutom leda till prövning av det ekonomiska behovet som gör att vissa villkor måste uppfyllas för marknadstillträde, vilket inte är tillåtet enligt domstolen. 16 Skäl 19 (19) Medlemsstaterna bör jämföra den aktuella nationella åtgärden med de alternativa, mindre restriktiva lösningar som skulle låta samma mål uppnås men med färre begränsningar. Om åtgärderna är motiverade av konsumentskyddsskäl och om de risker som har identifierats är begränsade till förhållandet mellan yrkesutövaren och konsumenten utan att negativt påverka tredje parter, kan det eftersträvade målet uppnås genom mindre restriktiva åtgärder än att verksamheten förbehålls yrkesutövare, t.ex. genom skydd av yrkestiteln eller inskrivning i ett yrkesregister. Reglering genom förbehållen verksamhet bör endast användas om åtgärderna syftar till att förebygga en risk för allvarlig skada av allmänintresset. (19) Medlemsstaterna bör jämföra den aktuella nationella åtgärden med de alternativa, mindre restriktiva lösningar som skulle låta samma mål uppnås men med färre begränsningar. Om åtgärderna är motiverade av konsumentskyddsskäl och om de risker som har identifierats är begränsade till förhållandet mellan yrkesutövaren och konsumenten utan att negativt påverka tredje parter, bör det eftersträvade målet uppnås genom mindre restriktiva åtgärder än att verksamheten förbehålls yrkesutövare. Om konsumenterna till exempel har möjlighet till ett informerat val mellan att anlita en kvalificerad yrkesutövare eller inte bör mindre restriktiva åtgärder införas, t.ex. skydd av yrkestiteln eller inskrivning i ett yrkesregister Reglering genom förbehållen verksamhet och skyddade yrkestitlar bör övervägas om åtgärderna syftar till att PR\ docx 17/41 PE v01-00

18 förebygga en risk för allvarlig skada av allmänintresset. Det behövs ett förtydligande när det gäller användningen av olika former av reglering, med början i den minst restriva formen, till exempel skyddad yrkestitel, endast i de fall då konsumenterna har möjlighet till informerat val och den hårdaste formen, det vill säga både förbehållen verksamhet och skyddad yrkestitel, i de fall då det finns risk för allvarlig skada på allmänintresset. 17 Skäl 20 (20) De nationella myndigheterna bör göra en helhetsbedömning av det sammanhang inom vilket den restriktiva åtgärden antas och genomförs, och i synnerhet undersöka den samlade verkan av om flera krav införs, utöver de särskilda yrkeskvalifikationerna. Rätten att starta och utöva viss verksamhet kan vara förenat med villkoret att följa vissa bestämmelser, såsom regler om yrkets organisation, obligatoriskt medlemskap i en yrkesorganisation, yrkesetik, tillsyn eller ansvar. Vid bedömningen av åtgärdernas samlade verkan av bör därför de behöriga myndigheterna även ta hänsyn till andra befintliga krav i den mån de är nödvändiga för utövande av yrket, såsom fortbildning, obligatoriskt medlemskap i organisationer, registrerings- eller tillståndsförfaranden, kvantitativa begränsningar, krav på viss associationsform eller ägarförhållanden, territoriella begränsningar, tvärsektoriella begränsningar och regler om oförenlig verksamhet, försäkringskrav samt krav på språkkunskaper. En åtgärd som en medlemsstat vidtagit kan inte anses vara nödvändig för att uppnå det eftersträvade (20) Medlemsstaterna bör göra en helhetsbedömning av det sammanhang inom vilket kravet antas och genomförs, och i synnerhet undersöka den samlade verkan av om flera krav införs, utöver de särskilda yrkeskvalifikationerna. Rätten att starta och utöva viss verksamhet kan vara förenat med villkoret att uppfylla flera krav, såsom regler om yrkets organisation, obligatoriskt medlemskap i en yrkesorganisation, yrkesetik, tillsyn eller ansvar. Vid bedömningen av åtgärdernas samlade verkan bör därför medlemsstaterna ta hänsyn till alla befintliga krav i den mån de är nödvändiga för utövande av yrket, till exempel fortbildning, obligatoriskt medlemskap i organisationer, registrerings- eller tillståndsförfaranden, kvantitativa begränsningar, krav på viss associationsform eller ägarförhållanden, territoriella begränsningar, tvärsektoriella begränsningar och regler om oförenlig verksamhet, försäkringskrav samt krav på språkkunskaper. PE v /41 PR\ docx

19 målet om den väsentligen utgör en upprepning av krav som redan införts i samband med andra bestämmelser eller förfaranden. Den del som tagits bort i skälet har flyttats till skäl 20a. 18 Skäl 20a (nytt) (20a) Att införa ytterligare krav kan vara lämpligt för att uppnå målen av allmänt intresse. Endast det faktum att kravens verkan, både enskilt och tillsammans, bör undersökas innebär inte att de per automatik är oproportionerliga. Skyldighet att genomgå fortbildning kan till exempel vara lämpligt för att säkerställa att yrkesutövarna håller sig à jour med utvecklingen inom sina respektive områden, så länge det inte innebär diskriminerande och oproportionerliga villkor som gör det svårt för nya inom yrket. På samma sätt bör obligatoriskt medlemskap i en yrkesorganisation anses lämpligt när yrkesorganisationer har fått i uppdrag av staten att trygga relevanta mål av allmänt intresse, till exempel genom att utöva tillsyn över att yrket utövas i enlighet med lagen eller genom att anordna eller utöva tillsyn över fortbildning. I de fall då en yrkesgrupps oberoende inte kan garanteras tillräckligt väl på annat sätt bör medlemsstaterna överväga att införa spärrar, till exempel genom att begränsa lekmäns innehav av andelar i bolag eller genom att bestämma att majoriteten av rösträtterna måste innehas av personer PR\ docx 19/41 PE v01-00

20 som utövar yrket, så länge spärrarna inte går utöver vad som är nödvändigt för att skydda allmänintresset. Om nya krav införs som är likadana som krav som redan har införts av en medlemsstat i samband med andra regler eller förfaranden kan de nya kraven inte anses vara proportionerliga för att uppnå det mål som eftersträvas. I enlighet med fast rättspraxis får medlemsstaterna införa krav för tillträde till vissa yrken, till exempel medlemskap i en yrkesorganisation, fortbildning och liknande, som kan vara viktigt för allmänintresset, och detta bör godtas så länge kraven inte är oproportionerliga. Därför är det nödvändigt att klargöra i vilka fall sådana krav kan anses vara lämpliga. 19 Skäl 20b (nytt) (20b) Enligt direktiv 2005/36/EG har medlemsstaterna rätt att kräva att tjänsteleverantörer som vill tillhandahålla tjänster tillfälligt ska lämna in vissa uppgifter till myndigheterna i en skriftlig underrättelse innan de utför sin första tjänst och att denna underrättelse ska förnyas en gång om året. I direktiv 2005/36/EG finns en artikel om administrativt samarbete i de fall då en medlemsstat har skälig grund för tvivel om de uppgifter eller handlingar som lämnats in. Med tanke på att det vanligtvis behövs kvalifikationer och strängare spärrar för skyddade yrken är risken begränsad för att de gällande reglerna rörande yrkesutövande ska kringgås. Regler för tjänsteutövare, liksom för underordnade som utför arbetet under deras ansvar, som antagligen redan måste lämna in uppgifter och handlingar i PE v /41 PR\ docx

21 enlighet med direktiv 2005/36/EG, innebär en ytterligare börda för dessa utövare och sådana bör därför endast införas om det är proportionerligt i förhållande till de särskilda omständigheterna. 20 Skäl 21 (21) Det är nödvändigt för den inre marknadens funktion att medlemsstaterna lämnar information till allmänheten, intresseorganisationer och andra berörda parter innan de inför nya åtgärder som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken och ger dem möjlighet att lämna synpunkter. (21) Det är nödvändigt för den inre marknadens funktion att medlemsstaterna lämnar information till allmänheten, intresseorganisationer och andra berörda parter när de inför nya eller ändrar befintliga krav som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken och ger dem möjlighet att lämna synpunkter. Där så behövs uppmuntras medlemsstaterna att genomföra mer omfattande offentliga samråd för att få in det underlag som behövs för att utforma reformer av yrkesmässiga tjänster, särskilt när det gäller reformer med större konsekvenser. Omfattande samråd är förutsättningen för evidensbaserad politikutformning. Medlemsstaterna bör däremot själva få bestämma hur dessa samråd ska genomföras utan att någon särskild metod föreskrivs (som samråd via internet eller utfrågningar) eller när de ska genomföras. 21 Skäl 21a (nytt) PR\ docx 21/41 PE v01-00

22 (21a) Enligt första stycket i artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna måste medlemsstaterna garantera rätten till effektiva rättsmedel inom de områden som ingår i unionsrätten. Därmed bör nationella domstolar kunna bedöma proportionaliteten i de bestämmelser som omfattas av detta direktiv för att säkerställa alla fysiska och juridiska personers rätt till effektiva rättsmedel när det gäller begränsningar av friheten att välja yrke, utöva etableringsrätten och rätten att tillhandahålla tjänster. Det är upp till de nationella domstolarna att avgöra om begränsningarna går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de mål som eftersträvas, med beaktande av all gällande reglering och skälen för reglering som medlemsstaten uppgett. Prövning i domstol är avgörande för att proportionalitetsprövningen ska fungera och för att medborgare och företag fullt utan ska kunna utöva sina rättigheter, särskilt med tanke på hur lång tid överträdelseförfaranden kan ta. 22 Skäl 22 (22) För att underlätta utbytet av bästa praxis bör varje medlemsstat uppmuntra de behöriga myndigheterna att utbyta lämplig och regelbundet uppdaterad information med andra medlemsstater om yrkesreglering. (22) För att få till stånd utbyte av bästa praxis uppmuntras medlemsstaterna att utbyta lämplig och regelbundet uppdaterad information med andra medlemsstater om yrkesreglering och effekterna av sådan reglering. Kommissionen bör underlätta utbytet av bästa praxis mellan medlemsstaterna. PE v /41 PR\ docx

23 23 Skäl 23 (23) För att förbättra insynen och främja proportionalitetsbedömningar som bygger på jämförbara kriterier är det viktigt att medlemsstaternas information är lätt tillgänglig i databasen över reglerade yrken, så att alla berörda parter kan lämna synpunkter. (23) För att förbättra insynen och främja proportionalitetsbedömningar som bygger på jämförbara kriterier bör skälen som medlemsstaterna anför för att bestämmelser är icke-diskriminerande, motiverade och proportionerliga vara lättillgängliga i databasen över reglerade yrken, så att andra medlemsstater kan framföra sina synpunkter till kommissionen. Samtidigt som insynen i beslutsfattandet bör förbättras måste kommissionen som fördragens väktare samla in och analysera uppgifterna från medlemsstaterna. Dessutom bör parallella dialoger och onödiga bilaterala konflikter mellan medlemsstater undvikas. 24 Artikel 1 Detta direktiv innehåller bestämmelser om en gemensam ram för proportionalitetsbedömningar före införande av nya bestämmelser i lagar och andra författningar eller ändring av befintliga bestämmelser i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken, i syfte att säkerställa en väl fungerande inre marknad. Detta direktiv innehåller bestämmelser om en gemensam ram för proportionalitetsbedömningar vid införande av nya eller ändring av befintliga bestämmelser i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken, i syfte att säkerställa en väl fungerande inre marknad. PR\ docx 23/41 PE v01-00

24 Ändring av texten för att säkerställa att texten som antas på nationell nivå är i enlighet med proportionalitetsprincipen och för att det inte behöva ange hur långt före antagandet bedömningen måste genomföras. 25 Artikel 2 punkt 1 stycke 1a (nytt) Detta direktiv ska inte tillämpas på hälsooch sjukvårdstjänster som handlar om att bedöma, bibehålla eller återställa patienters hälsa oavsett om vården tillhandahålls via hälso- och sjukvårdsinrättningar eller inte. Hälso- och sjukvårdstjänster, enligt definitionen i mål C-57/12, ska inte omfattas av detta direktiv för att säkerställa effektivitet genom att fokusera på andra sektorer. 26 Artikel 2 punkt 2 2. Om särskilda bestämmelser om regleringen av ett visst yrke är fastställda i en separat unionsrättsakt, ska motsvarande bestämmelser i det här direktivet inte tillämpas. 2. Om särskilda krav rörande regleringen av ett visst yrke är fastställda i en separat unionsrättsakt, ska motsvarande bestämmelser i det här direktivet inte tillämpas. PE v /41 PR\ docx

25 Ändring för att göra ordalydelsen enhetlig samtidigt som rättslig tydlighet upprätthålls mellan detta direktiv och andra särskilda EU-instrument, enligt logiken i artikel 2.3 i direktiv 2005/36/EG. 27 Artikel 4 rubriken Förhandsbedömning av nya åtgärder Förhandsbedömning och övervakning 28 Artikel 4 punkt 1 1. Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna, innan nya bestämmelser i lagar eller andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken införs, eller befintliga bestämmelser i lagar eller andra författningar ändras, bedömer bestämmelsernas proportionalitet i enlighet med de regler som fastställs i detta direktiv. 1. Medlemsstaterna ska genomföra en bedömning i enlighet med reglerna som fastställs i detta direktiv när nya bestämmelser i lagar eller andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken införs eller när befintliga sådana bestämmelser ändras. Detta ska endast gälla större regleringsbeslut om reglerade yrken. 29 Artikel 4 punkt 2 2. Alla bestämmelser som avses i 2. Alla krav som avses i punkt 1 ska PR\ docx 25/41 PE v01-00

26 punkt 1 ska åtföljas av ett utförligt uttalande som gör det möjligt att bedöma om proportionalitetsprincipen har följts. åtföljas av ett utförligt uttalande som gör det möjligt att bedöma om proportionalitets- och ickediskrimineringsprincipen har följts. Även icke-diskriminering bör tas i beaktande, såsom redan konstaterats i väletablerad rättspraxis och i artikel 59 i direktiv 2005/36/EG. 30 Artikel 4 punkt 3 3. Skälen för att anse att en bestämmelse är motiverad, nödvändig och proportionerlig ska styrkas med kvalitativa och, om möjligt, kvantitativa bevis. 3. Skälen för att anse att en bestämmelse är icke-diskriminerande, motiverad och proportionerlig ska styrkas med kvalitativa och, om möjligt, kvantitativa bevis, med beaktande av medlemsstaternas rimliga utrymme för egna bedömningar. För att ge medlemsstaterna utrymme för egen bedömning av vilken bevisning som behövs, samtidigt som man behåller kravet på tillhandahållande av utförlig bevisning, styrkt genom kvalitativa uppgifter (som analys av de objektiva orsakerna till problemet) och, om möjligt, kvantitativa uppgifter (som mätbara data som kvantifierar problemet och effekterna) såsom redan krävs enligt dom C-148/15 Deutsche Parkinson och i protokollen om subsidiaritet och proportionalitet i unionsakterna. 31 Artikel 4 punkt 4 4. Medlemsstaterna ska övervaka 4. Medlemsstaterna ska, regelbundet PE v /41 PR\ docx

27 proportionaliteten i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken regelbundet och med mellanrum som är lämpliga för den aktuella regleringen, med beaktande av utvecklingen sedan den aktuella åtgärden antogs. och med mellanrum som är lämpliga för den aktuella regleringen, övervaka att lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken är i enlighet med reglerna i detta direktiv, med beaktande av utvecklingen sedan den aktuella bestämmelsen infördes. 32 Artikel 4 punkt 5 5. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att den proportionalitetsbedömning som avses i punkt 1 utförs på ett objektivt och oberoende sätt, inbegripet genom att oberoende granskningsorgan medverkar. 5. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att den bedömning som avses i punkt 1 utförs på ett objektivt och oberoende sätt. Medlemsstaterna bör ges mer flexibilitet när det gäller att bestämma vilka granskningsorgan som ska medverka i bedömningen, särskilt i fråga om offentliga organ. Möjligheten att anlita oberoende organ anges därför i skälen. 33 Artikel 4a (ny) Artikel 4a Icke-diskriminering När medlemsstaterna inför nya bestämmelser i lagar eller andra författningar som begränsar tillträdet till PR\ docx 27/41 PE v01-00

28 eller utövandet av reglerade yrken, eller ändrar befintliga sådana bestämmelser, ska de säkerställa att bestämmelserna varken direkt eller indirekt är diskriminerande när det gäller medborgarskap eller hemvist. Enligt mål C-55/94 Gebhard är första steget i en bedömning av nationella åtgärder att kontrollera om de är icke-diskriminerande. Denna skyldighet fastställs även i artikel 59.3 i direktiv 2005/36/EG. 34 Artikel 5 punkt 1 1. Medlemsstaterna ska säkerställa att de bestämmelser i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken som de avser att införa och ändringar av befintliga bestämmelser som de avser att göra är motiverade av mål av allmänt intresse. 1. Medlemsstaterna ska säkerställa att de bestämmelser i lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken som de inför och ändringar av befintliga bestämmelser som de gör är motiverade av mål av allmänt intresse. 35 Artikel 5 punkt 2 2. De behöriga myndigheterna ska särskilt bedöma huruvida dessa bestämmelser är objektivt motiverade med hänsyn till allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa, eller av tvingande skäl av allmänt intresse såsom bibehållen ekonomisk jämvikt i det sociala 2. Medlemsstaterna ska särskilt bedöma huruvida dessa bestämmelser är objektivt motiverade med hänsyn till allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa, eller av tvingande skäl av allmänt intresse såsom bibehållen ekonomisk jämvikt i det sociala PE v /41 PR\ docx

29 trygghetssystemet, konsumentskydd och skydd av tjänstemottagare och arbetstagare, säkerställandet av en god rättskipning, rättvisa handelstransaktioner, kamp mot bedrägerier och förhindrande av skatteflykt och skatteundandragande, trafiksäkerhet, miljöskydd och skydd av stadsmiljö, djurhälsa, immateriella rättigheter, skydd och bevarande av det nationella historiska och konstnärliga kulturarvet samt socialpolitiska och kulturpolitiska mål. trygghetssystemet, konsumentskydd och skydd av tjänstemottagare och arbetstagare, säkerställandet av en god rättskipning, rättvisa handelstransaktioner, kamp mot bedrägerier och förhindrande av skatteflykt och skatteundandragande, trafiksäkerhet, kvalitetssäkring av hantverksarbete, forskning och utveckling, miljöskydd och skydd av stadsmiljö, djurhälsa, immateriella rättigheter, skydd och bevarande av det nationella historiska och konstnärliga kulturarvet samt socialpolitiska och kulturpolitiska mål. För att underlätta medlemsstaternas arbete med att fastställa vad som kan vara tvingande skäl måste kvaliteten på hantverksarbete ingå, såsom framgår av mål C-215/01 Schnitzer, liksom forskning och utveckling, såsom framgår av mål C-39/04 Laboratoires Fournier. 36 Artikel 5 punkt 3 3. Skäl av rent ekonomisk karaktär med väsentligen protektionistiska syften eller effekter eller rent administrativa skäl ska inte utgöra sådana tvingande skäl av allmänt intresse som motiverar en begränsning av tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken. 3. Skäl av rent ekonomisk karaktär eller rent administrativa skäl ska inte utgöra sådana tvingande skäl av allmänt intresse som motiverar en begränsning av tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken. Skälen av rent ekonomisk karaktär förklaras nu i ett av skälen i detta direktiv, i linje med domstolens beslut i mål C-201/15. PR\ docx 29/41 PE v01-00

30 37 Artikel 6 punkt 1 1. Innan medlemsstaterna inför nya bestämmelser i lagar eller andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken, eller ändrar befintliga bestämmelser, ska de bedöma om bestämmelserna är nödvändiga och lämpliga för att säkerställa att det eftersträvade målet nås och att de inte går utöver vad som är nödvändigt för att nå detta mål. 1. När medlemsstaterna inför nya bestämmelser i lagar eller andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken, eller ändrar befintliga bestämmelser, ska de säkerställa att bestämmelserna är lämpliga för att säkerställa att det eftersträvade målet nås och att de inte går utöver vad som är nödvändigt för att nå detta mål. Hur omfattande bedömningen bör vara ska stå i proportion till den nya bestämmelsens art, innehåll och konsekvenser med hänsyn till all gällande reglering och medlemsstaternas rimliga utrymme för egen bedömning. Proportionalitetsbedömningens omfattning bör anpassas efter innehållet i de nya bestämmelserna med hänsyn till all annan reglering på området utan att några ändringar utesluts från denna skyldighet. 38 Artikel 6 punkt 2 inledningen 2. Vid bedömningen av bestämmelsernas nödvändighet och proportionalitet ska de behöriga myndigheterna särskilt beakta följande: 2. Medlemsstaterna ska i förekommande fall beakta följande: PE v /41 PR\ docx

31 39 Artikel 6 punkt 2 led h (h) Vetenskaplig och teknisk utveckling som kan minska informationsasymmetrin mellan yrkesutövare och konsumenter. (h) Vetenskaplig och teknisk utveckling som kan minska eller öka informationsasymmetrin mellan yrkesutövare och konsumenter. För vissa verksamheter är det lämpligt att klargöra att den vetenskapliga utvecklingen inte endast kan minska, utan även öka, informationsasymmetrin och innebära att yrkesutövarna behöver utbildning i hur de ska använda den nya tekniken på rätt sätt. 40 Artikel 6 punkt 2 led i (i) Åtgärdens ekonomiska effekt, med särskild hänsyn tagen till graden av konkurrens på marknaden, kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls samt inverkan på den fria rörligheten för personer och tjänster inom unionen. (i) Balansen mellan å ena sidan friheten att välja yrke, att utöva sin etableringsrätt och sin rätt att tillhandahålla tjänster och å andra sidan skyddet av allmänintresset med särskilt beaktande av kvaliteten på de tillhandahållna tjänsterna. Den ekonomiska effekten i sig ingår inte i de kriterier som domstolen fastställt för bedömning av åtgärders proportionalitet. Avsikten är i stället att fokus ska läggas på balansen mellan begränsningarna av de grundläggande friheterna och skyddet av allmänintresset (se mål C- 99/16). PR\ docx 31/41 PE v01-00

32 41 Artikel 6 punkt 2 led k (k) Den samlade verkan av restriktionerna för tillträdet till och utövandet av yrket, och särskilt hur vart och ett av dessa krav bidrar till och huruvida det är nödvändigt för att uppnå detta mål av allmänt intresse. (k) Verkan av de nya eller ändrade bestämmelserna sammantaget med andra bestämmelser som begränsar tillträde till ett yrke eller utövandet av yrket, och särskilt hur vart och ett av dessa krav bidrar till och huruvida det är nödvändigt för att uppnå detta mål av allmänt intresse. Tekniskt förtydligande som inbegriper alla typer av begräsningar av tillträde till, och utövande av, yrken. 42 Artikel 6 punkt 3 3. Vid tillämpning av punkt 2 j ska de behöriga myndigheterna, när åtgärden motiveras av konsumentskydd och de risker som har identifierats är begränsade till förhållandet mellan yrkesutövaren och konsumenten utan att detta negativt påverkar tredje parter, särskilt bedöma huruvida målet kan uppnås genom en skyddad yrkestitel utan förbehållen verksamhet. 3. Vid tillämpning av punkt 2 j ska medlemsstaterna, när åtgärden motiveras endast av konsumentskydd och de risker som har identifierats är begränsade till förhållandet mellan yrkesutövaren och konsumenten utan att detta negativt påverkar tredje parter, särskilt bedöma huruvida målet kan uppnås med mindre restriktiva medel än förbehållen verksamhet. Det är viktigt att medlemsstaterna tillåts nyttja inte endast skyddade yrkestitlar utan även mindre restriktiva medel som de anser lämpliga. PE v /41 PR\ docx