Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter

Transkript

1 Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter

2 Kommittén för mänskliga rättigheter Kommittén har ett strategiskt och samordnande ansvar för VGRs arbete med mänskliga rättigheter. VGR ska leva upp till FNs konventioner om mänskliga rättigheter. Kommittén har en viktig roll i att stärka det långsiktiga arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götaland. Kommittén ska vara initiativtagare, förslagsställare och rådgivare till regionstyrelsen och verka för att främja alla människors möjligheter att delta i samhället på lika villkor.

3 För varje människa - plan för mänskliga rättigheter Första regionala handlingsplanen för mänskliga rättigheter i Sverige Fyra mänskliga rättigheter vårt kärnuppdrag: rätten till bästa möjliga hälsa, kultur, arbete och utbildning Består av tolv mål

4 2. Stärkta rättigheter för barn och unga 2.1) Inkludera krav på utbildning och arbete med metodmaterialet En förälder blir till i avtal och överenskommelser 2.1.1) Andel barnavårdscentraler, barnmorskemottagningar och familjecentraler som arbetar med metodmaterialet En förälder blir till. Måltal: 90 % 2.1) Hälso- och sjukvårdsnämnderna 2.1.2) Andel medarbetare inom (2.1.1) som upplever sig ha god kunskap om jämställt föräldraskap. Måltal: 95 % 2.2) Utbilda ombud för barnets rättigheter 2.2.1) Andel förvaltningar som har minst ett ombud för barnets rättigheter. Måltal: 100 % 2.2) Regionstyrelsen 2.3) Tillhandahålla webbaserad utbildning om barnets rättigheter 2.3.1) Antal medarbetare som gått den webbaserade utbildningen om barnets rättigheter. Måltal: Årlig ökning 2.3) Kommittén för mänskliga rättigheter 9. Stärkt människorättsperspektiv i ärendeberedning och beslutsunderlag 9.1) Integrera mänskliga rättigheter i risk- och händelseanalyser 9.2) Utbilda medarbetare om människorättsbaserad ärendeberedning 9.1.1) En metod för att integrera ett människorättsperspektiv i risk- och händelseanalyser har tagits fram och prövats 9.2.1) Andel medarbetare inom koncernkontoret med ansvar att bereda ärenden till politiska beslut som genomgått utbildning i människorättsbaserad ärendeberedning. Måltal: 100 % 9.1) Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset 9.2) Regionstyrelsen 9.3) Aktivt arbete med klarspråk i handlingar till politiska beslut 9.2.2) Andel avdelningar inom koncernkontoret som tillämpat prövning av barnets bästa eller barnkonsekvensanalys. Måltal: 100 % 9.3.1) Andel politiker som upplever att ärendenas innehåll och språket i handlingarna är begripligt. Måltal: Minst 90 % 9.3) Regionstyrelsen

5 Människorättsbaserat arbete i RFs budget 2018 Mänskliga rättigheter ska vara i centrum för Västra Götalandsregionens arbete. Västra Götalandsregionen har som offentlig aktör en skyldighet att bidra till att upprätthålla dessa rättigheter och bidra till social hållbar utveckling. Det innebär krav både ur ett service- och arbetsgivarperspektiv och utgör också viktiga delar i ett strategiskt kvalitetsarbete. Ett rättighetsbaserat arbetssätt ska fortsatt stärkas inom regionens samtliga verksamheter och bland annat bidra till ett gott bemötande.

6 Incheckning Vad är mänskliga rättigheter för mig?

7 Skyldigheterna respektera skydda uppfylla

8 Ansvar i olika roller Arbetsgivare Verksamhetsutövare Demokrati- och samhällsutveckling

9 Perspektiv på mänskliga rättigheter

10 Mänskliga rättigheter beskriver Vad som inte får göras mot någon människa Vad som måste göras för varje människa

11 Mänskliga rättigheter en efterklok vetskap Hur kunde det gå så långt? Reaktion på förintelsen och andra övergrepp under andra världskriget Det måste finnas gränser för vad en stat har rätt att göra!

12 Allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter (30 artiklar 1948) Artikel 1 All human beings are born free and equal in dignity and rights. They are endowed with reason and conscience and should act towards one another in a sprit of brotherhood. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

13 forts Allmänna förklaringen Artikel 2 Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. ( ) Artikel 30 Ingenting får tolkas som att det innebär en rätt för en stat, en grupp eller en enskild person att ägna sig åt en verksamhet eller att utföra en handling som syftar till att omintetgöra någon av de rättigheter eller friheter som anges i förklaringen.

14 Juridiskt bindande konventioner Europeiska konventionen för skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1952 och 1994) Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1976) Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1976) Konventionen mot rasdiskriminering (1972) Konventionen mot diskriminering av kvinnor (1981) Konventionen mot tortyr och annan kränkande behandling (1987) Konventionen om barnets rättigheter (1990) Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2009) Med alla menas också andra än vita Med alla menas också kvinnor Med alla menas också barn Med alla menas också personer med funktionsnedsättningar

15 Nu blir det övning! Välj den viktigaste mest grundläggande rättigheten! Ni ska vara överens! Ni får fem minuter! Välj tre till! Nödvändiga för att uppfylla den allra viktigaste!

16 Grunden för de mänskliga rättigheterna Universalitet De mänskliga rättigheterna gäller för varje människa alltid och överallt. Ingen diskriminering får förekomma. Rättigheternas odelbarhet De mänskliga rättigheterna hänger ihop och är en del av samma helhet. Utan den ena faller den andra. Värdighet Varje människa har ett inneboende värde och alla har en okränkbar rätt till sin värdighet.

17 3Typer av mänskliga rättigheter Exempelvis rätten till frihet 1. Absoluta oåterkalleliga rättigheter - får aldrig inskränkas Ingen får utsättas för förnedrande, omänsklig eller grym behandling eller tortyr, förbud mot slaveri 2. Rättigheter som bara får begränsas i specifika fall 3. Rättigheter som får begränsas genom avvägningar Exempelvis rätten till privatliv, yttrandefrihet, religionsfrihet, föreningsfrihet. En sådan begränsning måste vara: i enlighet med vad som är angivet i lag grundad i någon annan viktig rättighet, nödvändigt (att skydda andra personers rättigheter, hälsa, säkerhet) rimlig i proportioner med hänsyn till inskränkningens ändamål

18 Vad händer vid exempelvis? budgetnedskärningar social oro i samhället olyckor naturkatastrofer ökat antal personer utan tillstånd Det är först då människorättssystemet sätts på prov...

19 Människorättsbaserat arbete i åtta steg FRÅN FNs COMMON UNDERSTANDING och VGRs piloter 1. Allt vi gör - alla processer, all kartläggning, all analys och allt genomförande ska genomsyras av principerna om: Värdighet och egenmakt jämlikhet och icke-diskriminering delaktighet och inkludering ansvar och transparens

20 Människorättsbaserat arbete i åtta steg FRÅN FNs COMMON UNDERSTANDING och VGRs piloter 2. Gör en analys a) vilka mänskliga rättigheter har verksamheten ansvar för? b) hur ser det ut med olika gruppers tillgång till dessa? 3. Relatera målen uttalat till mänskliga rättigheter. Syftar arbetet exempelvis till att förverkliga rätten till hälsa, rätten till kultur, rätten till arbete och rätten till utbildning? 4. Rikta verksamheten och resurser särskilt på områden eller personer som har störst risk att marginaliseras (koppla till analysen i 2b)

21 forts. människorättsbaserat arbete i åtta steg 5. Erbjud kunskap och information om de mänskliga rättigheterna för Skyldighetsbärare, det vill säga personal och beslutsfattare Rättighetsbärare, det vill säga de som verksamheten är till för 6. Se till att beslut och prioriteringar sker så nära den som berörs som möjligt. Tänk på att styra både uppifrån-och-ned och nedifrån och upp så långt det går 7. Utveckla samverkan med rättighetsbäraren i centrum 8. Utvärdera mål/effekter och arbetsprocesser

22 Princip 1: Värdighet och egenmakt

23 Mänskliga rättigheter och etik Människans värdighet, kapacitet och egenmakt i centrum Kräver helhetsperspektiv och medför att vissa arbetssätt faktiskt är bättre än andra

24 Vad du säger om mig. Det du tror om mig. Sådan du är mot mig. Hur du ser på mig. Vad du gör mig. Hur du lyssnar på mig. SÅDAN BLIR JAG! Från ett klotterplank, publicerad i Små barn i förskolan Gunilla Niss och Anna-Karin Söderström

25 Språkets betydelse? Rättighetsbärare alla invånare i Västra Götaland Skyldighetsbärare alla anställda inom VGR som organisation

26 Synsätt, maktrelationer Från hjälpare till skyldighetsbärare från stackare till rättighetsbärare Välgörenhet Den goda givarens val Beroende Maktlöshet Anpassa den enskilda människan Utsatthet Marginalisering Passiv Rättighet Skyldighet Självständig Expert på sin egen situation - egenmakt Anpassa verksamheten Värdighet Inkludering Aktiv

27 Människorättsbaserat arbete i psykiatrin Jämbördiga möten är nyckeln

28 Princip 2: Jämlikhet och icke-diskriminering

29 Mänskliga rättigheter ställer krav på jämlik service (gott bemötande) + jämlik resursfördelning oavsett: bostadsort kön ålder funktionsnedsättning utbildning social ställning etnisk eller religiös tillhörighet sexuell läggning mm Särskilt fokus på grupper som i högre grad än andra riskerar att utsättas för diskriminering eller exkluderas

30 Diskrimineringslag 2008:567 Förbjuder diskriminering som har samband med: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder

31 Olika typer av diskriminering Juridisk diskriminering, på individnivå o o o o o o direkt indirekt bristande tillgänglighet trakasserier sexuella trakasserier instruktion att diskriminera Strukturell diskriminering, på gruppnivå Institutionell diskriminering

32 Intersektionalitet Yrke Utbildning Ras Etnicitet Religion Sexualitet Språk Ålder Arv/Historia Geografisk placering Funktionalitet Inkomst Kön Medborgerligs tatus Minoritetsstatus Familjesituation

33 Normkritik 1. Synliggöra normer 2. Ifrågasätta normer 3. Synliggöra privilegier och makt 4. Granska sin egen maktposition Att vara normkritisk = att förändra oschyssta strukturer och bidra till ett samhälle utan diskriminering Spana!

34 Princip 3: Delaktighet och inkludering

35 Delaktighet och inkludering Att vara informerad om och delaktig i frågor som berör ens liv är en mänsklig rättighet och i sig hälsofrämjande Kartläggningar, analyser, planering och uppföljning måste garantera att samtliga personer/grupper som utgör målgruppen också inkluderas. Inkludering i tankar, planer och analyser såväl som i möten med mera Människor har olika förutsättningar och önskemål - olika insatser och aktiviteter måste utformas på sätt som möjliggör att alla faktiskt kan delta.

36 There s really no such thing as the voiceless. There are only the deliberately silenced, or the preferably unheard. Arundhati Roy

37 Arnsteins deltagandestege (1969) och SKL:s delaktighetstrappa (2009)

38 Några frågor att ställa sig Finns det en politisk vilja att tydliggöra vårt ansvar för mänskliga rättigheter? Syns människorättsperspektivet i våra övergripande dokument som mål, budgeten och verksamhetsplaner? Behöver det utvecklas? På vilket sätt? Efterfrågar förtroendevalda och ledningen resultat kopplat till mänskliga rättigheter? Har vi mål och styrtal/indikatorer som säkerställer arbete och uppföljning av mänskliga rättigheter? Kan vi t.ex. göra uppföljningar för att säkerställa att ingen diskrimineras/att vi främjar jämlikhet kopplat till ålder, kön, funktionsvariationer, utbildningsbakgrund, bostadsort m.m.? Har vi den kompetens (och kultur) som behövs inom våra olika verksamheter för att kunna respektera, skydda och förverkliga mänskliga rättigheter? Är invånarna delaktiga i frågor som berör dem? Har barn och unga möjligheter att få inflytande? Vad kan vi utveckla?

39 Eleanor Roosevelt, i FN 1953 det är i vardagen, lokalt, nära hemmet, i skolan eller på arbetsplatsen, som människor söker rättvisa, lika möjligheter och lika värde utan diskriminering. Om inte rättigheterna har någon betydelse där så spelar de ingen större roll någon annanstans heller.

40