ankaret å andra sidan Ett barn blir oss fött Omslagsbild Viktor Jonsved Tryck Carla-Media AB, Lysekil Upplaga ex.

Transkript

1 ankaret En hälsning till Dig från Svenska kyrkan Årgång 6 - Nr 2/11 - Vinter Tema: Dopet Ebba döptes i Grundsunds kyrka Vad erbjuder församlingen för barnen? Vad betyder dopet? Så här går dopet till i pastoratet Benjamin döptes som konfirmand

2 å andra sidan Ett barn blir oss fött Så låter en av julens mest kända texter. Profeten Jesaja förutsäger Fredsfurstens födelse 700 år före Jesus födelse. Stora förväntningar knyts till barnet. Ord som frihet, fred och glädje sammankopplas med barnets födelse. Då är det kanske inte så konstigt att hela himlaskaran sjunger i julnatten där utanför Betlehem. Men det finns också en förväntan och en förhoppning kring varje barn som föds. Vi som föräldrar tänker kanske som man gjorde om Jesus: Vad kommer det att bli av detta barn? Drömmar och förhoppningar blandas kanske med bävan och oro hos de flesta föräldrar. När Gud kommer till jorden gör han det i ett barns gestalt och det säger något om Gud men också om barn. Vi vet att barn är en rikedom men vi kan kanske bara ana varje barns värde när Gud både skapar varje barn och identifierar sig med barnet. För ankaret Periodisk tidskrift, som utkommer med två nummer per år, utgiven av Lysekils kyrkliga samfällighet. mig svindlar det och utmanar mig. Varje barn har ett oändligt och evigt värde. Det måste få konsekvenser för mitt sätt att tänka och handla. Varje barn som far illa eller utsätts för att dess värde förminskas måste jag stå upp för. Oavsett om det är barnet som svälter i ett flyktingläger i Somalia eller barnet som mobbas i en av våra skolor här hemma så får min tro på Jesus och Guds människoblivande mig att försöka göra skillnad för det barnet. I vår tid när människovärdet trampas på, människoliv väljs bort eller profiteras på är det något inom mig som reagerar kraftigt. Kanske är det bönen som jag bad som liten Gud som haver barnen kär som präglat mig och min vilja att stå upp för barn. Eller så är det för att Jesus, mitt i en kultur som negligerade barn, lyfter fram barnen. Han tar sig tid för dem och säger om ni inte blir som barn kommer ni aldrig in i Guds rike, ty Guds rike tillhör sådana som de. Vi säger ibland att barn är vår framtid och vårt hopp och jag tänker att då kan vi ana hur framtiden blir genom det sätt vi förhåller oss till barnen. Om Fridsriket och Fridsfursten som vi firar till jul kom i ett barns gestalt så har friden i våra liv också med Ansvarig utgivare Hans Wolfbrandt Box Lysekil e-post: hans.wolfbrandt@ svenskakyrkan.se hur vi tar emot honom och hur vi tar emot barnen. Den som i mitt namn tar emot ett sådant barn han tar emot mig, sa Jesus. I detta nummer av Ankaret vill vi lyfta fram dopet och barnaskapet hos Gud. Glädjen över barnen och önskan att det allra bästa skall ges åt våra barn. När vi får bära våra barn till dopet så lägger vi dem i Guds goda händer. Finns det någon tryggare eller bättre plats för dem att vara? Jag tror inte det. Välkomna med era barn till dopet och till dig som inte är döpt, välkommen till dopet för egen del. Med önskan om en God Jul och ett Gott Nytt år Omslagsbild Viktor Jonsved Tryck Carla-Media AB, Lysekil Upplaga ex. Hans Wolfbrandt Kyrkoherde

3 Sara och Mattias valde att döpa Sara och Mattias Carlsson bor på Vadstensberget i Grundsund. De har två barn. Alva, som är tre år, och Ebba som döptes 11 september i Grundsunds kyrka. Sara är föräldraledig, men arbetar annars som förskolelärare i Uddevalla. Mattias läser till lärare i historia och geografi och jobbar just nu extra i Lysekils hamn. En kylig höstmorgon med strålande sol kommer hela familjen till Grundsunds församlingshem för att berätta hur det är att döpa sitt barn. Vi sätter oss i barnrummet med en kopp kaffe. Ebba är ju ert andra barn. Hur var det att få ett barn till? Sara: Det var ju en liten omställning. Vakna på nätterna ofta igen. Hon bråkar lite med maten och så, så det är ju lite mer jobbigt än det var med Alva. Jag måste amma varannan timme och hon vägrar ta flaskan. Hur tyckte Alva att det var att få ett syskon? Sara: Det var nog en stor omställning för henne också. Hon har ju varit med hela vägen och känt på magen, men sedan när hon väl kom så blev det lite konkurrens. Lite hårda pussar och kramar och det är det väl fortfarande. Men det är ändå pussar och kramar? Sara: Ja, hon vill ju väl, men det blir kanske lite hårdhänt ibland. Men det går bättre och bättre. Nu när Ebba har börjat äta lite så hjälper Alva till att mata. Hon vill ofta ha hjälp när jag sitter och ammar. Eller så passar hon på att busa. Mattias: När Ebba sover kan Alva bli väldigt högljudd om hon inte får som hon vill och då kan det bli att man ger med sig för att hon inte ska väcka Ebba. Hon spelar ju på det. Hur kommer det sig att ni valde namnet Ebba Evangeline Mattias: Ebba tyckte Sara att Alva skulle heta. Evangeline kommer efter en känd Ulf Lundell-låt. Alva heter Isabella i andranamn och det är också efter en Ulf Lundell-låt. Varför valde ni att döpa era barn? Mattias: Det var en självklarhet. Vet inte hur man ska förklara det, det bara är så. Skulle man inte göra det så skulle det inte kännas riktigt. Hur upplevde ni dopgudstjänsten? Mattias: Det var lite kul med dockan som du tog fram (en handdocka som jag för en dialog med när jag predikar. Förf. anm.) Det blev lite mer för barnen. Det är ju många yngre när det är dop och då är det kanske bra med en gudstjänst som inriktar sig på dem. Hur var det att vara i centrum för gudstjänsten? Sara: Det blir ju mest fokus på barnen, så det var inga problem. Sedan var det väldigt roligt för Alva att få hjälpa till att hälla vatten i dopfunten. Det var en stor grej för henne. Efter att du hade berättat för henne att hon skulle få göra det så pratade hon om det i flera veckor. Jag ska få hjälpa Viktor att hälla vatten! Har ni några tips till familjer som ska döpa sitt barn? Nja, allt kändes solklart efter att vi hade gått igenom allt med dig, så då behövde man inte oroa sig för något. Hade ni egen dopklänning? Ja, vi köpte faktiskt en till Alva. Den köpte vi i Herrestad på Kära barn. Den kan ju gå vidare i släkten, det vet man aldrig. Viktor Jonsved

4 Och vad händer efter dopet? Dopet är en början inte något avslutat. Församlingen strävar efter att erbjuda sammanhang för alla åldrar, där man tillsammans med andra ska kunna växa i sitt dop, eller närma sig ett dop. Lysekil - Babycafé På tisdagar och torsdagar är caféet i församlingshemmet öppet särskilt för föräldrar med småbarn, mellan Hit kan man komma och släppa ner de små liven på stora mattan och samtidigt få sig en go fikastund. Vill man dessutom vara med på lite extra roligheter kan man pricka in tisdagar jämna veckor då det är musiklek för barn 0-5 år i vuxens sällskap och torsdagar ojämna veckor då det erbjuds babyrytmik för barn 0-1 år med vuxen. Babyrytmiken startar och håller på i ca 30 minuter. Har du barn som är äldre än ett år är ni naturligtvis välkomna ändå! Då finns det lekmatta, leksaker och gott fika i angränsande rum under den stund som rytmiken pågår. Ingrid med lilla Viktor tycker att Babycaféet är en trevlig mötesplats för både barnen och föräldrarna. En annan röst sade att det känns avslappnat och kravlöst. Det är skönt också att barnen kan vara på den stora mattan och krypa omkring! Det är mysigt att få sjunga med sitt barn och träffa andra föräldrar. Välkommen du också till Babycaféet! Linus och Ingela Lyse, i Lyse församling finns ett brett utbud av aktiviteter för olika åldrar. I barnverksamheten riktar vi in oss på åldrarna 0-13 år, därefter tar konfirmand och ungdomsverksamheten över. Barnverksamheten är en del i vår dopuppföljning. Vår vision är att alla ska känna sig välkomna och sedda här hos oss. Varmt välkomna!! Musiklek För åldrarna 0-5år, på tisdagar, där vi har rytmik, dans, sång, fingerlekar, ramsor m.m tillsammans. Du kan även stanna på lunch. Soppa med tilltugg, 25 kr. Tisdagar Växthuset För åldrarna 6-13 år, träffas på onsdagar. Då är det full fart. Vi fikar tillsammans, sjunger, dansar, drama, bakar, skapar, är ute m.m, tänder ljus och ber samt lyssnar på bibelberättelser. Vi har en härlig eftermiddag tillsammans. Onsdagar kl Kontakt: Margareta Barnkörer Tralljoxarna; förskoleklass (sexåringar) samt årskurs 1 & 2, tisdagar Tonfinkarna; årskurs 3-4, tisdagar Välkommen att vara med! Vi träffas i Lysekils församlingshem. Kontakt: Carina Lyse - Växthuset Skaftö Barnkör Är du mellan 6-12 år, bor på Skaftö och är sugen på att sjunga? Välkommen till Barnkören som övar i Grundsunds församlingshem varje tisdag kl Kontakt: Nina nina.norrman@svenskakyrkan.se Café Stor & Liten Du bebis eller pappa, mamma eller farfar etc. pensionär eller sjukskriven eller har du helt enkelt en ledig stund på torsdag förmiddag? Titta in och ta en kopp kaffe och kanske en smörgås eller bulle. Sitt och prata en stund. Torsdagar jämna veckor i Grundsunds församlingshem. Kontakt: Anna-Lena

5 Små ord och små händelser kan få stora konsekvenser. När en man och kvinna står framför altaret vid en vigsel och säger det lilla ordet ja till varandra så är det mer än bara ett litet ord. Det handlar om att ingå ett heligt förbund, att dessa två skall få dela hela livet tillsammans. Vi som är där som gäster förstår vad som händer och att ordet ja när det sägs framför altaret på bröllopsdagen är så mycket mer än bara ett litet ord. På samma sätt är det med dopet. Fast egentligen ännu mycket större. Dopet är ett av kyrkans sakrament. Ett sakrament är en av Jesus instiftad helig handling, där han genom synliga och jordiska tecken ger oss osynliga och himmelska nådegåvor. Det är mer än det vi ser med blotta ögat. Dopet får konsekvenser som sträcker sig bortanför gudstjänsten. I dopet är det inte först och främst en människa som säger sitt ja, det är Gud som säger sitt ja till oss. Det är ett ja som inte bara varar tills döden skiljer oss åt utan som sträcker sig ända in i evigheten för den som vill leva med Jesus. I många länder är det förenat med livsfara att låta döpa sig. Ändå väljer människor att göra det eftersom de vet att dopet är så viktigt och betydelsefullt. I Sverige är situationen en annan. Här har vi en tradition av att de flesta döper sina barn. Den traditionen är i grunden god. Men kanske har det gjort att vi har blivit hemmablinda för hur stort och viktigt dopet faktiskt är? Dopet och namnet Ibland säger vi att man döper någon till ett namn men så är det egentligen inte. Barnet har redan sitt namn innan dopet. Att man kopplar ihop dop och namngivning går tillbaka till den tid då många som blev kristna sedan tidigare hade namn som var Vad är dopet? förknippade med andra religioners gudar. Därför valde man i dessa fall att byta namn i samband med dopet för att markera sin nya identitet. Dopet öppnar Guds Fadershjärta för sina barn Ett kristet dop är alltid ett dop i Faderns, Sonens och Den Helige Andes namn. Kristen tro är inte i första hand religion det handlar om relation. Bilden av Gud som Fader säger oss något om vilken relation Gud vill ha mellan oss och honom. Ni har fått barnaskapets Ande, i vilken vi ropar Abba, Fader! skriver Paulus i Romarbrevet 8:15. I den engelska översättningen av bibeltexten så står det spirit of adoption vilket visar precis vad som händer i dopet. Genom dopet så adopteras vi av Gud som Guds egna barn. Bilden av Gud som Fader och oss som barn är en av de vanligaste bilderna i Bibeln för relationen mellan Gud och människan. Den säger oss mycket om hur Gud har tänkt vår relation. Gud är god. Han är den som skapat oss och gett oss livet. Han är den som älskar oss så mycket att han skulle vara beredd att dö för oss. (Ja, faktum är att Jesus redan har gjort det, så det är inte bara tomma ord.) Han vill oss vårt bästa och vill leda oss genom livet. Han vill ge oss av sina gåvor. Och han längtar efter att få leva i en nära relation med Dig och Mig. Genom dopet får jag en ny identitet jag blir ett Guds barn. Alla människor längtar efter att vara älskade och bekräftade. Tänk att vara älskad och bekräftad av Gud själv! Det är det som faktiskt sker i dopet. Det är en underbar grund att få bygga sitt liv på, en grund som håller oavsett vilka oväder som drar fram i livet. Dopet ger frälsning genom Sonen Ingen människa kan ordna evigt liv åt sig själv. Men vi kan ta emot det som en gåva genom Jesus, Guds enfödde son. Genom sin död och uppståndelse besegrade Jesus döden och ondskan. Genom dopet får vi ta emot syndernas förlåtelse och evigt liv. Genom dopet så blir detta vårt vi tas upp i kyrkan och församlingen. Eftersom vi som kristna har samma himmelske Fader kan vi också kalla varandra syskon. I detta ligger också en bekännelse kristen tro är ingen privatsak det är en gemenskap. Först och främst med Gud, men också med församlingen får man dela glädje och sorg, växa tillsammans, upptäcka mer av Gud och regelbundet ta emot mer av Guds godhet. Dopet ger liv genom Den Helige Ande När ett barn är fött är förlossningen slut och det är då det nya livet börjar. Så är det också med dopet. Det är början på något nytt. I dopet föds man till ett nytt liv och får ta emot Den Helige Ande. Dopet är alltså inte i första hand någon punkt det är början på ett nytt liv. Det är något genomgripande och radikalt som sträcker sig från dopet och framåt. Dopet och tron hör därför samman. Det nya livet är ett liv där Gud får leda oss genom livet och till evigheten. Att Gud leder oss genom livet handlar forts.

6 om mycket mer än att vara på ett visst sätt. Detta nya liv handlar om en förnyelse av våra tankar och känslor, av vårt sätt att se på saker och hur vi bemöter andra. Det är en förvandling inifrån och ut. Det är att följa Jesus och upptäcka fullt ut vem du är i Guds ögon. Miljoner och åter miljoner människor runt om Vad är dopet? på vår jord kan berätta om hur deras kristna tro har fått förvandla deras liv. Både barn och vuxna kan bli Guds barn De flesta som döps gör det som barn. Att vi döper barn är något naturligt eftersom det är Gud som verkar i dopet och inte kräver att vi först presterar något. Men dopet är inte begränsat till barn, alla oavsett ålder är välkomna att bli Guds barn. Eftersom dopet tas emot en gång för alla hålls dopet högt i ära av alla kristna och sedan det en gång blivit gjort är det inte tillåtet att upprepa det, även om det utförts av kristna i andra samfund. Per Wallin Så gör vi med dopet i Lysekils pastorat. I vårt land har vi en stark tradition att döpa våra barn. För många känns det naturligt att ställa till fest för släkt och vänner och att tacka för ett nytt liv. I kyrkans tradition är dopet det tillfälle som ger uttryck för detta. Kyrkan döper barn för att Jesus har sagt att vi ska döpa och genom det blir en människa upptagen i kyrkans gemenskap. Det innebär att dopet också tydliggör kyrkans tro och är ett utryck för dess gemenskap. Därför väljer vi att ha dopen i en gudstjänst dit församlingen är inbjuden. Det sker antingen i våra huvudgudstjänster eller i särskilda dopgudstjänster i kyrkan. Dopet präglas av tacksamhet över barnet som är en Guds gåva och av att barnet tas upp i Guds familj och blir en lärjunge till Jesus. I dopet börjar ett nytt liv som barnet får hjälp att växa in i både av föräldrar och av församlingen. Alla barn som föds i vårt pastorat där någon av föräldrarna är medlem i kyrkan får en inbjudan till dop från församlingen. Eftersom barndopet på något sätt förutsätter ett fostrande in i tron räknar vi med att minst en av föräldrarna är medlem i kyrkan. Naturligtvis kan man som nybliven förälder med önskan om dop välja att själv gå med i kyrkan ifall man inte är det. Idag är dopet medlemsgrundande i Svenska kyrkan och det innebär att man behöver döpas för att bli medlem om man inte redan är det. Väntar man med dopet eller avstår att döpa sitt barn så står barnet som antecknad i väntan på dop till 18 årsdagen då hon själv får avgöra om hon vill låta döpa sig och därmed bli medlem i kyrkan eller inte. När man som förälder bestämt sig för dop bokar man tid för dopet på vår pastorats expedition. Caroline som arbetar där tar emot förfrågan och bokar in en lämplig söndag. I Lysekil erbjuder vi dop ungefär varannan söndag och på Skaftö och i Lyse i de flesta ordinarie gudstjänster. Det innebär att söndag är både vår gudstjänstdag och dopdag. Inför dopet kontaktas familjen av den präst som skall döpa och bokar tid för dopsamtal. Dopsamtalets uppgift är att skapa en relation till familjen innan dopet och att informera om dopets innebörd och hur vi gör rent praktiskt i vår kyrka. Det är viktigt både för familjen och för prästerna att informationen är klar och tydlig för att vi alla skall kunna vara trygga och avslappnade när vi väl firar dop. I en kyrka där vi döper barn har fadderskapet en viktig funktion. Att vara fadder är ett hedersuppdrag som ges av församlingen men det är föräldrarna som väljer

7 Så gör vi med dopet i Lysekils pastorat. faddrar. Fadderns uppgift är att vara förebild och förebedjare för barnet och hjälpa till att introducera det i kyrkans tro och liv. Därför behöver faddern vara medlem i kyrkan och dela kyrkans tro. Efter konfirmationen är man i vår tanke vuxen nog för detta och där har vi också ett riktmärke för vilken ålder en fadder bör ha. Dopet är en start på ett liv som Guds barn och därför vill församlingen vara en del i barnets liv och växt. Därför inbjuds barnet och hela familjen till våra gudstjänster och verksamhet. Så småningom, det år då barnet fyller 14 år påbörjas konfirmationsläsningen. Ordet konfirmation betyder bekräftelse; att Gud bekräftar det han gjorde i dopet för tonåringen och denne i sin tur får bekräfta sin tro efter att ha genomgått undervisning. På det sättet hänger barndop och konfirmation ihop. Det blir idag allt vanligare att människor inte är döpta och kommer till tro i vuxen ålder och vill bli en kristen. Därför döper vi naturligtvis också tonåringar och vuxna. Det sker efter samtal och undervisning t.ex konfirmationsundervisning, Alpha eller enskild undervisning. Vuxendopet gestaltas lite annorlunda än barndopet då det bygger på en personlig tro. Vuxendop kan ske med nedsänkning i havet eller bassäng eller på samma sätt som vid barndop, genom att man gjuter vatten på huvudet vid en dopfunt. I den kristna kyrkan så har dopet alltid varit den viktigaste handlingen för de troende. Sättet vi firar dop på går tillbaka 2000 år och har en rik och djup symbolik. Vi vill hålla ihop de två viktiga perspektiven i dopet; den enskilde och familjen samt kyrkan och församlingen. Inget dop är en privat angelägenhet utan en församlingsangelägenhet och varje dop är en privat högtid likaväl som en fest i församlingen. Genom historien har kyrkans liv gestaltats lite olika beroende på tid, kultur och inte minst kyrkans relation till samhället. Ett uttryck för detta har varit dopet under 1900-talets statskyrkosystem då prästen förrättade dop som statstjänsteman. Det kunde ske på BB, pastorsexpeditionen eller i hemmen. Att förvalta dopet på det sättet var naturligt när kyrka och stat var förenade. Idag är kyrkan frikopplad från staten och ett evangeliskt Lutherskt trossamfund. Vi föds inte in i kyrkan utan vi själva eller våra föräldrar väljer för oss. Dopet har alltid haft av en funktion av bekännelse och därmed sin naturliga plats i församlingens offentliga rum. Det är ingen privat handling. Dopet är grunden för vår tro och vårt liv i kyrkan och i dopet får vi tolka vårt liv och vår vandring med Gud. Det rymmer ett evighetsperspektiv och kan inte tvättas bort eller upprepas. Därför erkänner Svenska kyrkan varje dop i den treenige Gudens namn gjort i vatten som ett giltigt dop. För den som av någon anledning vill förnya sitt dop har vi varje år dopförnyelse i samband med påsk. Hans Wolfbrandt

8 Hej! Jag heter Benjamin Jönsson, är 20 år och har varit aktivt kristen sedan jag konfirmerade mig för lite mer än 5 år sen. Jag är ledare i konfirmationsläsningen och jag är även med i skolkyrkan som det kallas. Vi är på högstadiet tre dagar i veckan och har andakter två av dagarna vi är i skolan. Men om vi går tillbaka till konfirmationen igen, så var inte jag döpt när jag började konfirmera mig, något som man måste vara för att kunna konfirmera sig, då konfirmationen är en bekräftelse på dopet. Därför blev jag tvungen att döpa mig, man brukar säga att man då blir vuxendöpt. Men det innebar ju att jag inte behövde konfirmera mig, eftersom att jag som vuxen valde att döpa mig på grund av min kristna tro och därför egentligen inte behövde bekräfta mitt dop genom konfirmationen, som man gör om man är barndöpt. Anledningen till att jag inte blev barndöpt var för att mina föräldrar tyckte att jag och mina bröder själva skulle få bestämma om vi skulle döpa oss eller inte. Min mor är uppvuxen i pingstkyrkan och där tillämpar man ett medvetet dop, utifrån att man själv i vuxen ålder (tillräckligt gammal att man kan bestämma det själv) omvänt sig till den kristna tron och därefter döper sig. Dopet ses då som en bekräftelse av sin omvändelse och sin kristna tro. Jag har nog på ett eller annat sätt trott på Gud hela mitt liv, men innan konfirmationen så hade jag aldrig riktigt tänkt så mycket mer på det än att det finns en Gud, och inte riktigt tänkt vad det innebar. Jag kommer ihåg när min äldste bror Sebastian började vara med och hänga på Lysekils KU, vilket betyder kyrkans ungdom, jag blev då sugen på att konfirmera mig för att kunna hänga där också, och det tog 4 år innan det var dags för mig att börja konfirmationsläsningen. Då gjorde jag det mest för att få hänga på KU. Men det var under konfirmationsläsningen som jag började lära mig mer om Gud och den kristna tron. Så man skulle kunna säga att jag till en början ville bli kristen för att kunna ha något kul att göra på fredagskvällar, men att jag senare under konfirmationen upptäckte något bättre än bara fredagskvällar, och att det var därför jag valde att döpa mig på grund av min tro på Jesus. Benjamin Jönsson Vuxendöpt Benjamin var en av ungdomarna från församlingen som hälsade på vår vänförsamling i Chitego i våras.