Statistik över primärproduktion i Västernorrland och möjliga kulinariska regioner

Transkript

1 Statistik över primärproduktion i Västernorrland och möjliga kulinariska regioner Paulina Rytkönen Södertörns högskola Statistiken nedan bygger på uppgifter från Statistiska Centralbyrån och avser statistikåret 2013 och samlades in i syfte att kunna identifiera hur produktion av olika grödor/produkter fördelar sig över länet. Vid sammanställningen anonymiserades producenterna, vilket innebär att församlingar med mindre än två producenter har fallit bort. Detta gäller i synnerhet bärproduktionen där ett stort antal församlingar har tagits bort. Denna justering anses dock inte ha någon större betydelse det totala resultatet. Statistiken har bearbetats i syfte att kunna identifiera möjliga aktuella produktionsbälten i länet som kan tjäna som möjlig avgränsningsgrund för kulinariska regioner. Statistiken presenteras med en kort reflektion över möjliga kulinariska regioner. 1

2 Bär, exklusive jordgubbar (antal hektar) Enligt de statistiska uppgifter uppgick den kommersiella bärproduktionen i församlingar med fler än 2 producenter till 17,69 hektar under Då det antal församlingar som redovisats av SCB kraftigt understiger det totala antalet församlingar är det rimligt att anta att det förekommer produktion även i församlingar som inte har redovisats 1. Trots att statistiken är ofullständig är det lämpligt att arbeta vidare med att försöka profilera länet utifrån dess bär. Olika odlade och vilda bär förekommer frekvent i ett stort antal historiska recept. Tabell Bärproduktion per församling i Västernorrlands län under Endast församlingar med fler än 2 producenter anges (Källa: SCB) kommun församling ha Kommun församling ha Härnösand Härnösands 0 Sundsvall Attmar 2,51 domkyrkoförs. Härnösand Högsjö 1,2 Sundsvall Njurunda 1,73 Härnösand Säbrå 0,4 Sundsvall Stöde 0 Kramfors Bjärtrå 0 Sundsvall Sättna 0 Kramfors Nora-Skog 0 Timrå Timrå 0,1 Kramfors Vibyggerå 0 Ånge Borgsjö- 0,52 Haverö Sollefteå Boteå 0 Örnsköldsvik Anundsjö 0 Sollefteå Ed 1,11 Örnsköldsvik Arnäs 0 Sollefteå Junsele 0 Örnsköldsvik Björna 5,87 Sollefteå Långsele 2,77 Örnsköldsvik Grundsunda 0 Sollefteå Multrå-Sånga 0 Örnsköldsvik Mo 0 Sollefteå Ramsele-Edsele 0,2 Örnsköldsvik Nätra 0 Sollefteå Sollefteå 0 Örnsköldsvik Sidensjö 0 Sollefteå Ådals-Liden 12,01 Örnsköldsvik Själevad 0,5 Örnsköldsvik Örnsköldsvik 0 Summa 17,69 1 Enligt SCBs policy anges enbart församlingar som har fler än två producenter av integritetsskäl. 2

3 Får och lamm Får och lammproduktionen är spridd över hela länet och huvuddelen av produktionen finns koncentrerad till Kramfors, Örnsköldsvik och Sollefteå. Dessa tre kommuner utgör en möjligt indelningsgrund för en möjlig kulinarisk region. I de gulmarkerade rutorna anges församlingar med mer än 200 djur. Inga uppgifter om historisk fårproduktionen har hittats i undersökningen, därför saknas historiska recept. För att skapa mervärden i produktionen är det lämpligt att analysera om det lokala betet ger upphov till särskilt önskvärda smaker. Tabell. Får och lammproduktion (djur/församling) i Västernorrland under (Källa: SCB) K församling antal djur K församling antal djur K församling antal djur 1 Hemsö 0 3 Helgum Tuna 8 1 Häggdånger Junsele Hässjö 87 1 Härnösands 37 3 Långsele Ljustorp 22 domkyrkoförs. 1 Högsjö Multrå-Sånga Timrå 37 1 Stigsjö Ramsele-Edsele Tynderö 31 1 Säbrå Resele Borgsjö-Haverö Viksjö Sollefteå 38 6 Torp Bjärtrå Ådals-Liden Anundsjö Dal 0 3 Överlännäs 98 7 Arnäs Gudmundrå 32 4 Alnö Björna Nora-Skog Attmar 86 7 Gideå- 110 Trehörningsjö 2 Nordingrå Holm 0 7 Grundsunda Styrnäs Indal Mo 13 2 Torsåker 0 4 Liden Nätra Ullånger 34 4 Njurunda Sidensjö 70 2 Vibyggerå Selånger 22 7 Själevad 33 2 Ytterlännäs Skön 0 7 Skorped Boteå Stöde Örnsköldsvik 0 3 Ed 17 4 Sundsvalls Gustav 0 Adolf 3 Graninge 40 4 Sättna 120 K = Kommun 1 = Härnösand 2 = Kramfors 3 = Sollefteå 4 = Sundsvall 5 = Timrå 6 = Ånge 7 = Örnsköldsvik 3

4 Griskött Grisköttsproduktionen har i den statistiska sammanställningen angetts som antal djur per församling. Statistiken är i detta avseende väldigt tydlig, det är i Selångers, Styrsnäs och Vibyggerås församlingar som huvuddelen av produktionen har koncentrerats till och det är dessa församlingar som utgör främsta indelningsgrunden för kulinariska regioner. I den historiska undersökningen förekommer fläsk som ingrediens i vissa rätter, men uppgifterna är knappa. Det finns dock inget som hindrar att producenter från de nämnda församlingarna kan lära av erfarenheter från Västerbottens län, där Vindelälvsskinkan har blivit ett mervärdeskapande koncept. Karta Grisköttsproduktionen per församling i Västernorrland under 2013 (antal djur) (Källa: SCB) 4

5 Grönsaker (ha) Grönsaksproduktionen omfattar ett stort antal produkter och har av SCB angetts i hektar och i kvadratmeter växthus. Bland de grönsaker som omfattas finns olika sorters lök, morötter och kålrötter, vilka återkommer i diverse historiska recept. Man kan med säkerhet utgå ifrån att det historiskt sett har saknats möjlighet att odla en stor mängd grönsaker som vi idag tar för givet. Men idag finns ett stort antal kommersiella växthus där alla möjliga slags grönsaker odlas. Denna nya produktion kan bereda vägen för nya traditioner. Det är dock omöjligt att identifiera några avgränsningar för grönsaker utifrån befintlig statistik. I kartan nedan har statistiken för grönsaksproduktion på friland i hektar och i tabellen finns uppgifter för antal kvadratmeter växthus. Karta över grönsaksproduktion på friland (ha) år

6 Statistik över antal kvadratmeter växthus i Västernorrland, år kommun Församling total växthusyta i kvm Härnösand Härnösands domkyrkoförs Härnösand Högsjö 1512 Härnösand Stigsjö 300 Härnösand Säbrå 1348 Kramfors Bjärtrå 180 Kramfors Nora-Skog 1405 Kramfors Nordingrå 2460 Sollefteå Boteå 1400 Sollefteå Junsele 240 Sollefteå Multrå-Sånga 3780 Sollefteå Ramsele-Edsele 71 Sollefteå Sollefteå 460 Sundsvall Njurunda 980 Sundsvall Sundsvalls Gustav Adolf 3500 Sundsvall Tuna 900 Timrå Hässjö 3000 Timrå Ljustorp 1600 Timrå Timrå 1501 Ånge Borgsjö-Haverö 450 Ånge Torp 900 Örnsköldsvik Anundsjö 2969 Örnsköldsvik Arnäs 7 Örnsköldsvik Björna 480 Örnsköldsvik Gideå-Trehörningsjö 4 Örnsköldsvik Grundsunda 500 Örnsköldsvik Nätra 1182 Örnsköldsvik Själevad 1056 Örnsköldsvik Örnsköldsvik 770 Total antal kvadratmeter

7 Havre (ha) Även statistiken för havre har angetts i hektar. Det totala antalet hektar under 2013 uppgick till 469. I jordbruksverkets preliminära statistik över skördeutfall för 2014 framgår att antalet hektar minskade till 360. Havreproduktionen är spridd över hela länet även om de flesta församlingar har ett mindre antal hektar i produktion. Detta gör det väldigt svårt att kunna identifiera ett specifikt havrebälte i länet. I tabellen har ett antal fält gulmarkerats. Dessa anger de församlingar med mer än 20 hektar. Havre har inte spelat en nämnvärd roll i länets historiska produktion och konsumtion. Det finns dock ett undantag, nämligen stekt havregrynsgröt med lingonsylt som förekommer både i projektets upprop, samt från menyer från Härnösands stadshotell under 1930-talet. K Församling Hektar K Församling Hektar K Församling Hektar 1 Hemsö 0 3 Graninge 0 4 Sundsvalls Gustav 0 Adolf 1 Häggdånger 0 3 Helgum 24,66 4 Sättna 41,41 1 Härnösands 0 3 Junsele 1,65 4 Tuna 0 domkyrkoförs. 1 Högsjö 0 3 Långsele 6,57 5 Hässjö 18,37 1 Stigsjö 0,22 3 Multrå-Sånga 8,93 5 Ljustorp 0 1 Säbrå 28,88 3 Ramsele- 15,39 5 Timrå 5,31 Edsele 1 Viksjö 1,09 3 Resele 5,6 5 Tynderö 8,49 2 Bjärtrå 31,44 3 Sollefteå 0 6 Borgsjö-Haverö 6,34 2 Dal 3,32 3 Ådals-Liden 12,49 6 Torp 1,4 2 Gudmundrå 3,86 3 Överlännäs 17,54 7 Anundsjö 3,27 2 Nora-Skog 9,59 4 Alnö 4,99 7 Arnäs 43,47 2 Nordingrå 40,82 4 Attmar 24,42 7 Björna 0 2 Styrnäs 4,44 4 Holm 0 7 Gideå-Trehörningsjö 16,84 2 Torsåker 0 4 Indal 0 7 Grundsunda 0 2 Ullånger 5,66 4 Liden 1 7 Mo 0 2 Vibyggerå 2,21 4 Njurunda 17,74 7 Nätra 1,48 2 Ytterlännäs 0,16 4 Selånger 0,98 7 Sidensjö 0 3 Boteå 23,98 4 Skön 0 7 Själevad 14,31 3 Ed 7,29 4 Stöde 3,39 7 Skorped 0 Totalt antal hektar 2013 K = Kommun 1 = Härnösand 2 = Kramfors 3 = Sollefteå 4 = Sundsvall 5 = Timrå 6 = Ånge 7 = Örnsköldsvik 469 ha 7

8 Jordgubbar Även den kommersiella jordgubbsproduktionen anges i hektar i den tillgängliga statistiken och det framgår att det i 5 av 7 kommuner i länet förekommer produktion. Det finns egentligen inga historiska uppgifter om jordgubbar och möjliga recept. De uppgifter som förekommer är dock samtida berättelser om bärens förträfflighet avseende en hög sötma och intensiva doft (som många anger beror på det stora antalet ljustimmar under växtsäsongen). Det är sedan tidigare väl känt att smak och doft kan skilja sig markant åt beroende på produktionsplats och sort. Då länets geografiska särdrag är så distinkta är det lämpligt att även kartlägga sensoriska egenskaper och sorter innan avgränsning sker. Karta över jordbruksproduktion i Västernorrland, anges i hektar (källa: SCB) 8

9 Korn I Västernorrland odlas endast vårkorn. Produktionen är spridd över hela länet och har varit en viktig källa till näring även i historiska tider. Trots att mycket produceras finns idag ingen kvarn i bruk i länet. Med utgångspunkt från nedanstående samt historiska uppgifter är det svårt att hitta en avgränsning för kulinariska regioner. Istället föreslås differentiering skapas utifrån de förädlade produkterna och deras varierande recept och användning i olika delar av länet. Två produkter framstår som mycket viktiga i relation till korn. Det första är givetvis tunnbröd och då särskilt det spröda tunnbrödet, men också ölet har en stark koppling till kornet. Tabell Vårkorn i hektar per församling i Västernorrland (Källa: SCB) K församling ha K församling ha K församling ha 1 Hemsö 1,67 3 Helgum 57,38 4 Tuna 47,45 1 Häggdånger 19,14 3 Junsele 33,23 5 Hässjö 18,64 1 Härnösands 0 3 Långsele 76,33 5 Ljustorp 171,09 domkyrkoförs. 1 Högsjö 15,21 3 Multrå-Sånga 45,05 5 Timrå 34,83 1 Stigsjö 49,15 3 Ramsele-Edsele 13,16 5 Tynderö 0 1 Säbrå 40,9 3 Resele 22,56 6 Borgsjö-Haverö 109,19 1 Viksjö 19,75 3 Sollefteå 19,04 6 Torp 302,09 2 Bjärtrå 31,95 3 Ådals-Liden 19,96 7 Anundsjö 50,69 2 Dal 122,85 3 Överlännäs 79,92 7 Arnäs 31,68 2 Gudmundrå 5,99 4 Alnö 3,62 7 Björna 10,58 2 Nora-Skog 85,73 4 Attmar 29,67 7 Gideå- 55,21 Trehörningsjö 2 Nordingrå 23,03 4 Holm 2,23 7 Grundsunda 106,24 2 Styrnäs 238,66 4 Indal 73,96 7 Mo 40,69 2 Torsåker 0 4 Liden 4,11 7 Nätra 72,02 2 Ullånger 17,52 4 Njurunda 89,77 7 Sidensjö 77,06 2 Vibyggerå 48,22 4 Selånger 133,61 7 Själevad 140,75 2 Ytterlännäs 105,44 4 Skön 65,79 7 Skorped 5,28 3 Boteå 143,91 4 Stöde 100,71 7 Örnsköldsvik 0 3 Ed 6,99 4 Sundsvalls Gustav Adolf 0 3 Graninge 0 4 Sättna 131,18 Total antal ha

10 Mjölk/mjölkkor I tabellen nedan finns antalet kor per församling angivet. Om man utgår från dagens mjölkproduktion framstår det tydligt att mjölkproduktionen i länet koncentreras till Örnsköldsviks kommun, men även Kramfors och Sundsvall är relativt mjölktäta kommuner. På grund av befintliga geografiska förutsättningar, har det i historiska tider, bedrivits fäbodbruk över hela länet. Dagens produktionscentra ger en möjlig indelningsgrund för kulinariska regioner. Mer om historiska recept och olika produkter finns i dokumentet Mejeriproduktion som finns under fliken Smakatlas. Antal mjölkkor per församling ( Källa: SCB) K församling Antal djur K Församling Antal djur K församling Antal djur 1 Hemsö 0 3 Helgum Tuna 0 1 Häggdånger 25 3 Junsele Hässjö 57 1 Härnösands domkyrkoförs. 0 3 Långsele Ljustorp Högsjö 63 3 Multrå-Sånga 0 5 Timrå 22 1 Stigsjö 18 3 Ramsele-Edsele 30 5 Tynderö 0 1 Säbrå Resele 0 6 Borgsjö-Haverö 77 1 Viksjö 0 3 Sollefteå 0 6 Torp Bjärtrå 75 3 Ådals-Liden 0 7 Anundsjö Dal 18 3 Överlännäs 0 7 Arnäs Gudmundrå 40 4 Alnö 0 7 Björna Nora-Skog Attmar 53 7 Gideå- Trehörningsjö Nordingrå Holm 19 7 Grundsunda 52 2 Styrnäs Indal 42 7 Mo 24 2 Torsåker 0 4 Liden Nätra Ullånger 89 4 Njurunda Sidensjö Vibyggerå 94 4 Selånger Själevad Ytterlännäs 31 4 Skön 0 7 Skorped Boteå Stöde Örnsköldsvik 0 3 Ed 93 4 Sundsvalls Gustav Adolf 0 3 Graninge 0 4 Sättna 212 K = Kommun 1 = Härnösand 2 = Kramfors 3 = Sollefteå 4 = Sundsvall 5 = Timrå 6 = Ånge 7 = Örnsköldsvik 10

11 Potatis Potatisstatistiken nedan anges i hektar. Potatis är en viktig gröda som förekommer i ett stort antal källor som viktig både i historisk och samtida bemärkelse. Produktionen förekommer i 6 av 7 kommuner, men tre områden framstår som dominerande i potatisproduktionen, nämligen Selånger/Njurunda och Ramsele-Edsele och Sidensjö. Dessa tre områden utgör en kritisk massa för avgränsning av kulinariska regioner. Statistiken anger inte vilken typ av potatis det är som planterats. Tabell. Potatishektar per församling I Västernorrland 2013 (Källa: SCB) K församling ha K församling ha K ha 1 Hemsö 0 3 Helgum 0,24 4 Tuna 2,46 1 Häggdånger 0,56 3 Junsele 0,03 5 Hässjö 0,07 1 Härnösands 1,84 3 Långsele 0 5 Ljustorp 9,94 domkyrkoförs. 1 Högsjö 0,14 3 Multrå-Sånga 1,05 5 Timrå 0 1 Stigsjö 0,11 3 Ramsele-Edsele 11,61 5 Tynderö 0,09 1 Säbrå 1,81 3 Resele 0,19 6 Borgsjö-Haverö 1,03 1 Viksjö 0,56 3 Sollefteå 0,11 6 Torp 1,69 2 Bjärtrå 0 3 Ådals-Liden 7,62 7 Anundsjö 0,29 2 Dal 0 3 Överlännäs 3,9 7 Arnäs 1,07 2 Gudmundrå 0,22 4 Alnö 0,81 7 Björna 0,17 2 Nora-Skog 0,56 4 Attmar 0,1 7 Gideå- 0,43 Trehörningsjö 2 Nordingrå 1,71 4 Holm 0,12 7 Grundsunda 0,39 2 Styrnäs 0,1 4 Indal 0,66 7 Mo 0,75 2 Torsåker 0 4 Liden 0,42 7 Nätra 0,16 2 Ullånger 0,08 4 Njurunda 49,49 7 Sidensjö 19,61 2 Vibyggerå 0,13 4 Selånger 24,41 7 Själevad 0,3 2 Ytterlännäs 0 4 Skön 0 7 Skorped 2,28 3 Boteå 6,58 4 Stöde 0,26 7 Örnsköldsvik 0 3 Ed 0,91 4 Sundsvalls Gustav 0 Adolf 3 Graninge 0,25 4 Sättna 0,62 11

12 Ägg (antal hönsfåglar) Statistiken har av SCB angetts som antal hönsfåglar, därför är den aktuella produktionen något oklar. Men av statistiken framgår att den huvudsakliga produktionen av ägg finns koncentrerad till länets norra delar i Örnsköldsvik och Kramfors. I de historiska källor som gåtts igenom finns ägg som ingrediens i ett stort antal produkter och rätter, men det får också spela huvudrollen i exempelvis Äggost. En möjlig profilering av äggproduktionen utifrån kopplingen mellan produkt och plats kan vara svår då den moderna produktionen sker under kontrollerade former. Det finns inte heller någon tillgänglig information om förekomsten av lanthönor i länet, däremot är det möjligt att Bjurholmshönor (Västerbottens län Ångermanland) kan ha funnits i närliggande församlingar. Karta över antal hönsfåglar per kommun, 2013 års jordbruksstatistik (Källa: SCB) 12