Resultat och effekter UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2010:7. av bidrag till ideella organisationer

Transkript

1 Resultat och effekter av bidrag till ideella organisationer Utmaningar i anslutning till Ungdomsstyrelsens bidragsgivning till ideella organisationer UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2010:7

2

3 Resultat och effekter av bidrag till ideella organisationer Utmaningar i anslutning till Ungdomsstyrelsens bidragsgivning till ideella organisationer

4 Förord Enligt fem av de förordningar som styr Ungdomsstyrelsens bidragsgivning till ideella organisationer ska myndigheten lämna en sammanfattning av hur bidragen använts och om möjligt redovisa vilka effekter som bidragen har fått i förhållande till syftet. Rapporten ska lämnas till regeringen senast den 1 juni varje år. De fem förordningar som är aktuella i samband med återrapporteringen 2010 är statsbidrag till kvinnors organisering, organisationer bildade på etnisk grund, organisationer för homosexuella, bisexuella, transsexuella eller personer med könsöverskridande identitet eller uttryck samt till jämställdhetsprojekt och projekt kopplade till verksamheter mot rasism och liknade former av intolerans. Förhoppningen är att rapporten ska kunna vara ett underlag för beslut och utformning av de aktuella bidragssystemen. Vi tror dessutom att rapporten kan vara intressant för alla som är intresserade av hur myndigheten fördelar bidrag till föreningslivet. Rapporten innehåller också en diskussion om vilka resultat och möjliga effekter som kan redovisas, samt hur myndigheten ser på utmaningarna med bidragsgivningen. På Ungdomsstyrelsen har Barbro Kristiansson haft huvudansvaret för rapporten i samarbete med Fredrik Wikström och de medarbetare som handlägger stödformerna som regleras i de förordningar som rapporten handlar om. Per Nilsson generaldirektör, Ungdomsstyrelsen

5 Innehåll 1 Inledning Sammanfattning Statsbidrag till Kvinnors organisering Statsbidrag till jämställdhetsprojekt Statsbidrag till organisationer bildade på etnisk grund Statsbidrag till verksamheter mot rasism och intolerans Statsbidrag till hbt - organisationer Avslutande diskussion Uppdraget Samhällets stöd till civil sektor mål och motiv Rapportens upplägg Underlag och avgränsningar Resultat och effekter av bidragsgivningen Statsbidrag till kvinnors organisering Inledning och huvudsakliga resultat Dialog med målgruppen Effekter och resultat av bidragen Statsbidrag till jämställdhetsprojekt Inledning och huvudsakliga resultat Dialog med målgruppen Effekter och resultat av bidragen Statsbidrag till organisationer bildade på etnisk grund Inledning och huvudsakliga resultat Dialog med målgruppen Effekter och resultat av bidragen Statsbidrag till verksamheter mot rasism och intolerans Inledning och huvudsakliga resultat Dialog med målgruppen Effekter och resultat av bidragen Statsbidrag till hbt -organisationer Inledning och huvudsakliga resultat Dialog med målgruppen Effekter och resultat av bidragen Exempel på hur statsbidragen används Avslutande diskussion Utmaningar vid bidragsgivningen Självständighet och oberoende Dialog Kvalitet Långsiktighet Öppenhet och insyn Mångfald Referenser (34)

6

7 1 Inledning 1.1 Sammanfattning Enligt fem av de förordningar som styr Ungdomsstyrelsens bidragsgivning till ideella organisationer, ska myndigheten senast den 1 juni varje år lämna en sammanfattning av hur bidragen har använts och om möjligt redovisa vilka effekter som bidragen har fått i förhållande till syftet. De fem förordningar som är aktuella i samband med återrapporteringen 2010 är förordningarna om statsbidrag till: Kvinnors organisering Organisationer bildade på etnisk grund Organisationer för homosexuella, bisexuella, transsexuella eller personer med könsöverskridande identitet eller uttryck (hbt -organisationer) Jämställdhetsprojekt Projekt kopplade till verksamheter mot rasism och liknade former av intolerans Statsbidrag till Kvinnors organisering Bidraget till kvinnors organisering ska dels användas till organisations- och etableringsbidrag och dels till verksamhetsbidrag. Ungdomsstyrelsen avgör själv hur mycket bidrag som ska fördelas i respektive bidragsformer inom kvinnors organisering. För bidragsåret 2010 har myndigheten valt att prioritera den mer villkorslösa delen av bidraget det vill säga organisations- och etableringsbidraget framför det mer projektinriktade verksamhetsbidraget. Under år har antalet organisationer som har beviljats organisationsbidrag ökat. Konsekvenserna har blivit sänkta bidrag för flera organisationer. De har signalerat att deras verksamhet har blivit lidande på grund av detta. Utifrån kategoriseringar av föreningar inom ramen för organisationsstödet och kategorisering av projekt inom ramen för verksamhetsbidraget har Ungdomsstyrelsen kunnat se vissa tendenser och resultat av bidragsgivningen. Organisationer för kvinnor i mansdominerade branscher och organisationer kopplade till kulturlivet har till exempel fått en mer framträdande roll jämfört med tidigare. De huvudsakliga utmaningar som vi ser inom bidragsformen är: Att förhålla oss till konsekvenserna av bidragsgivningen utifrån en ökning av antalet föreningar som söker och beviljas bidrag. Att avsätta tid och resurser att föra en dialog med berörda föreningar, så att ansökningar och redovisningar uppfyller de krav som ställs genom förordningar och föreskrifter. 5 (34)

8 1.1.2 Statsbidrag till jämställdhetsprojekt Projekten som får stöd ska vara kopplade till ett av de jämställdhetspolitiska delmålen (makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, det obetalda hem- och omsorgsarbetet eller mäns våld mot kvinnor och kroppslig integritet). Arbetet med makt och inflytande påverkar de andra målen indirekt i många fall. Delmålet är ett övergripande mål och de övriga delmålen är verktyg för att nå makt och inflytande. En intern effekt är att bidraget har lett till mer kunskap om jämställdhet hos organisationerna. En extern effekt är att fler kvinnor i målgruppen har blivit medvetna om sina demokratiska fri- och rättigheter och deras chanser att utnyttja dessa har således ökat. De huvudsakliga utmaningar som vi ser inom bidragsformen handlar om: Att tillgodose behovet av kunskapsutveckling inom området och att sprida den kunskap som finns. Att sprida kunskap om att projekten riktar sig både till män och kvinnor Statsbidrag till organisationer bildade på etnisk grund Syftet med statsbidraget till organisationer bildade på etnisk grund är att stärka organisationernas egna initiativ och verksamheter som rör kultur, språk, identitet och delaktighet i samhället Antalet ansökningar har ökat över tid. Framförallt har etableringsbidraget ökat under år Det finns också en rörlighet där enskilda organisationer har trätt in och ut ur bidragssystemet eller rört sig mellan organisationsbidrag och etableringsbidrag. Syftet med arbetet med språk, kultur, identitet och delaktighet i organisationerna var bland annat att underlätta integrationen för nyanlända i Sverige, stärka ungas identitet och delaktighet eller till att skapa ömsesidig förståelse mellan olika samhällsgrupper i landet. De huvudsakliga utmaningar som vi ser inom bidragsformen handlar om: Att underlätta för föreningar som vill etablera sig i bidragssystemet. Att minska omsättningen av föreningar som träder in och ut ur bidragssystemet Statsbidrag till verksamheter mot rasism och intolerans Intentionen med förordningen är att verka mot rasism och intolerans. Den är brett formulerad och i stort sett faller alla beviljade projekt inom ramen för förordningen. Flertalet av de organisationer som har fått avslag hade sökt bidrag till bredare integrationsfrämjande verksamhet. Många av dem är mindre föreningar som saknar kunskap om hur man skriver en ansökan. Det tyder på att en del organisationer är osäkra på skillnaden mellan integrationsfrämjande verksamhet och verksamhet som är kopplad till antirasism. Resultat från flera projekt tyder på att det är lätt att mäta vissa konkreta arbetsresultat. I en del fall går det att se om satsningarna leder till fortsatta aktiviteter. Det går också att se att projektaktiviteter i föreningar fortsätter som ordinarie inslag i verksamheten. De långsiktiga effekterna däremot är svåra att bedöma. Sannolikt kommer insatserna som organisationerna genomför inom ramen för stödet mot rasism och andra former av intolerans ha betydelse på sikt för attityder och värderingar, för samhällsklimatet och den sociala eller samhälleliga sammanhållningen i Sverige. De huvudsakliga utmaningarna handlar om: 6 (34)

9 Att öka kunskapen om projektarbete särskilt när det gäller redovisning och utvärdering av projekt. Ökad kunskap hos föreningar om skillnaden mellan integrationsarbete på individnivå och ett mer strukturerat arbete inriktat mot rasism och intolerans Statsbidrag till hbt - organisationer Syftet med statsbidraget är att stödja organisationernas egna initiativ och verksamheter med ändamål att stärka ställningen i samhället för homosexuella, bisexuella, transsexuella eller personer med könsöverskridande identitet eller uttryck. Det kan konstateras att förändringarna i kraven för att få ett etableringsbidrag har fått avsedd effekt genom att fler organisationer kommer in i bidragssystemet. Organisationerna organiserar sig för att uppfylla villkoren i förordningen. Framförallt gäller det att de går från lokalföreningar och nätverk till riksorganisationer. Det kan också hända att organisationer går samman. De huvudsakliga utmaningarna handlar om att: Det i dagsläget endast är RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) som uppfyller kraven för att vara berättigad till organisationsbidrag. Det vill säga har 500 medlemmar i minst fyra lokala föreningar eller avdelningar. Flera av de mindre organisationerna som nu får etableringsbidrag växer och börjar svara mot kraven för organisationsstöd. Organisationerna kan få etableringsbidraget under högst tre år. En annan utmaning är fördelningsnyckeln. De nya organisationerna som gör anspråk på statsbidrag befinner sig på en helt annan nivå än de organisationer som är inne i systemet. Även om Ungdomsstyrelsen eftersträvar att antalet sökande organisationer ska öka behöver organisationsbidraget stå i proportion till organisationernas verksamhet och kapacitet så att inte statsbidraget urholkas Avslutande diskussion Här knyts redovisningen av resultat av fördelade bidrag, dialogen med målgruppen och effekterna av bidragen i förhållande till syftet samman. Diskussionen kopplas till de principer för uppföljning mot målen som finns i regeringens proposition En politik för det civila samhället(regeringens proposition 2009/10:55). 1.2 Uppdraget Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag att fördela statsbidrag till ideell sektor. Myndigheten fördelar dels organisationsbidrag, dels projektbidrag. Det som är kännetecknande för organisationsbidragen är att de fördelas till organisationerna för deras ordinarie drift och att fördelningen i huvudsak baseras på kvantitativa uppgifter som medlemmar och omfattningen på verksamheten. Projektbidragen däremot karaktäriseras av att de fördelas till särskilda ändamål som har angivits av regeringen. Det är satsningar, aktiviteter eller projekt som är tidsbegränsade och fördelningen av medel baseras på kvalitativa bedömningar. 7 (34)

10 I fem av de förordningar som styr Ungdomsstyrelsens bidragsgivning till ideella organisationer, ska myndigheten senast den 1 juni varje år lämna en sammanfattning av hur bidragen använts och om möjligt redovisa vilka effekter som bidragen fått i förhållande till dess syfte. De fem förordningar som är aktuella i samband med återrapporteringen 2010 är: SFS 2005:1089 Statsbidrag till kvinnors organisering. SFS 2008:63 Statsbidrag till organisationer bildade på etnisk grund. SFS 2008:349 Statsbidrag till organisationer för homosexuella, bisexuella, transsexuella eller personer med könsöverskridande identitet eller uttryck (hbt - organisationer). SFS 2006:390 Statsbidrag till jämställdhetsprojekt. SFS 2008:62 Statsbidrag till verksamheter mot rasism och liknade former av intolerans. Att beskriva resultat och effekter av bidrag är inte okomplicerat, något som redovisades i 2009 års rapportering (Ungdomsstyrelsen 2009) 1. Förra årets rapport innehöll även en kunskapsöversikt som tog upp vilka möjligheter som finns och vilka metoder som kan vara lämpliga för att mäta eller beskriva effekter av bidrag till ideella organisationer (Danielsson, A., Zetterberg, P. & Amnå, E. 2009) 2. Forskarnas resultat pekar på att det är svårt att mäta kausala samband, men att det ändå går att uppskatta resultat och effekter på olika nivåer som individ, organisation, stat- och samhällsnivå. Utifrån den indelningen har Ungdomsstyrelsen gjort en indelning i interna, externa respektive systemberoende effekter. De interna effekterna är mer inriktade på individer och medlemmar i den egna organisationen, medan de externa effekterna mer är inriktade på vad bidraget har haft för betydelse för målgrupper utanför organisationen och för samhället i stort. De systemberoende effekterna är sådana som kan härledas till relationen mellan bidragsmottagare, bidragsgivare och regelverk. Det är de utmaningar och dilemman som uppstår i bidragsgivningen för såväl organisationen och myndigheten Samhällets stöd till civil sektor mål och motiv Vad ligger bakom regeringens uppdrag och hur kan uppföljningar av bidragsmedel till civil sektor motiveras? Historiskt sett finns det en stark koppling mellan offentlig sektor, myndigheter, regeringen och den civila sektorn. Kopplingar som har med samhällelig funktion och nytta att göra. Sammantaget finns det en rad olika samhälleliga motiv för att med offentliga medel stötta den civila sektorn. Ett starkt civilt samhälle är både en förutsättning och ett uttryck för ett fritt och demokratiskt samhälle. Det civila samhället har en central roll i demokratin genom att ge röst åt olika grupper, vara opinionsbildande och att vara en motvikt till den offentliga makten. Genom att ideella organisationer kan agera självständigt skapas en sund dynamik och polemik där argument och åsikter får mötas. På så vis kan den offentliga makten granskas. Det är inte ovanligt att det är civila aktörer som har gått före, påtalat behoven, agerat och på så sätt påskyndat förändringar 1 Ungdomsstyrelsen (2009) Konsekvenser, resultat och effekter av Ungdomsstyrelsens bidrag till ideella organisationer 2 Danielsson, A., Zetterberg, P. & Amnå, E. (2009) Bidrag till vad? En kunskapsöversikt över effekter och metoder rörande statliga bidrag till ideella organisationer 8 (34)

11 och reformer i samhället. Forskning tyder på att såväl demokratin som tillväxten påverkas positivt av socialt kapital, tilliten och kontakterna människor emellan, vilket gynnas i ett livaktigt föreningsliv. Forskning har visat att samhällen med ett högt socialt kapital har en bättre fungerande demokrati, högre ekonomisk tillväxt, lägre brottslighet och medborgare som är friskare och upplever sig som lyckligare. Att ha möjlighet att vara med i en ideell organisation är också en fråga om egenmakt. Genom att ansluta sig eller starta en förening kan människor påverka saker som en enskild person har svårt att förändra. Det är viktigt med lika möjlighet till delaktighet och inflytande oavsett till exempel kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder eller ålder. I brist på delaktighet och inflytande uppstår utanförskap, maktlöshet och ett minskat intresse av att delta i demokratin. Regeringen har utvecklat ett nytt mål för politiken för det civila samhället(regeringens proposition 2009/10:55): Villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin ska förbättras. Detta ska ske i dialog med det civila samhällets organisationer genom att utveckla det civila samhällets möjligheter att göra människor delaktiga utifrån engagemanget och viljan att påverka den egna livssituationen eller samhället i stort, stärka förutsättningarna för det civila samhället att bidra till samhällsutvecklingen och välfärden både som röstbärare och opinionsbildare och med en mångfald av verksamheter, fördjupa och sprida kunskapen om det civila samhället. I anslutning till det nya målet har regeringen i samarbete med det civila samhället kommit överens om ett antal principer utifrån vilka politiken kan följas upp. Principerna är i första hand till för att följa upp regeringens och myndigheternas åtgärder i förhållande till målet för att kunna undersöka i vilken mån politiken utvecklas åt det håll som målet anger. Dessa principer är: Självständighet och oberoende Dialog Kvalitet Långsiktighet Öppenhet och insyn Mångfald 9 (34)

12 1.3 Rapportens upplägg Hur funktionella är bidragsformerna och hur väl svarar bidragen mot syftet med dem? För varje bidragsform beskrivs hur bidraget används, möjliga effekter och en analys av resultaten från bidragsgivningen. Här beskrivs hur myndighetens dialog med föreningarna har sett ut och hur resultat och erfarenheter har spridits. För varje bidragsform beskrivs de specifika utmaningarna som Ungdomsstyrelsen ser vid bidragsgivningen 3. I rapporten ges också tre konkreta exempel på hur föreningar har använt bidraget. Avslutningsvis görs en beskrivning och analys av systemberoende effekter, de utmaningar och dilemman som myndigheten ser uppstår i bidragsgivningen. Analysen görs utifrån målet för politiken för det civila samhället och de olika principer som föreslås användas för uppföljning av regeringens och myndigheternas åtgärder och relation till civil sektor. 1.4 Underlag och avgränsningar Rapporten behandlar i huvudsak resultat och effekter under hösten 2008 till våren 2010 med tonvikt på år I vissa fall har jämförelser gjorts mellan år och i andra fall har analysen varit inriktad på bidrag och resultat av dessa under år Det kan se lite olika ut beroende på om det handlar om organisations- eller projektbidrag. Det förekommer en viss eftersläpning i rapporten, eftersom redovisningar av bidrag handlar om bidrag som beviljats ett till två år bakåt i tiden. Underlagen i rapporten grundar sig främst på ansökningar, redovisningar, konferenser, möten med föreningar och dokumenterade besök hos enskilda föreningar. Förutsättningarna skiljer sig åt mellan statsbidragen eftersom verktygen för uppföljningen ser olika ut. Arbete pågår för att förbättra uppföljningsverktygen. Ungdomsstyrelsen har kommit en bit på väg sedan förra årets rapportering men fortfarande återstår en del utvecklingsarbete. 3 En mer detaljerad beskrivning om sådant som omfattning, antalet ansökningar, bifall, avslag och uppgifter om medel fördelade till olika organisationer framgår av Ungdomsstyrelsens årsredovisningar. 10 (34)

13 2 Resultat och effekter av bidragsgivningen 2.1 Statsbidrag till kvinnors organisering Inledning och huvudsakliga resultat Syftet med statsbidraget är att stödja kvinnors organisering i egna sammanslutningar. Bidraget ska främja kvinnors deltagande i den demokratiska processen i samhällslivet. Bidraget skall också möjliggöra för kvinnor att bevaka sina rättigheter och driva sina krav. (SFS 2005:1089). Bidraget till kvinnors organisering ska dels användas till organisations- och etableringsbidrag och dels till verksamhetsbidrag. Ungdomsstyrelsen avgör själv hur mycket bidrag som fördelas i de olika bidragsformerna. Under åren har fördelningen mellan bidragsformerna varit ganska konstant. Femtiofyra procent har gått till organisations- eller etableringsbidrag och fyrtiosex procent till verksamhetsbidrag. För bidragsåret 2010 har myndigheten valt att i högre grad värdera den mer villkorslösa delen av bidraget det vill säga organisations- och etableringsbidrag framför det mer projektinriktade verksamhetsbidraget. Det ligger i linje med de tilläggsdirektiv till Folkrörelseutredningen där regeringen betonar att det är viktigt att försöka säkerställa att statliga bidrag inte påverkar självständigheten och oberoendet för det civila samhällets organisationer (Regeringens proposition 2009/10:55). Det betyder inte att organisationseller etableringsbidragens storlek har ökat för den enskilda föreningen. Tvärtom har många organisationer som tidigare fått bidrag nu fått ett sänkt bidragsbelopp. Det beror på att fler organisationer har sökt och når upp till kraven på organisations- eller etableringsbidrag. Totalt har ytterligare 17 organisationer tillkommit under perioden Medelvärdet låg på cirka kronor för bidragsåret 2008, men sänktes till cirka kronor för bidragsåret 2009 eftersom det var fler organisationer som fick bidrag. Konsekvenserna blev sänkta bidrag för flera organisationer, som signalerade att deras verksamhet blev lidande på grund av detta. Medelvärdet för bidrag till en organisation höjdes till cirka kronor för år (34)

14 Organisations- och etableringsbidrag För att få en bild av vilka olika typer av kvinnoorganisationer som har beviljats organisationsbidrag, har de kategoriserats och jämförts över tre bidragsår. Ett bidragsår är det budgetår med perioden från 1 januari till och med 31 december för vilket bidrag söks. Tabell 1. Antal organisationer som beviljades organisations- eller etableringsbidrag år 2008, 2009 och 2010 Kategori Religiösa kvinnoorganisationer Konsumentfrågor, hem och samhälle Familjepolitik Kvinnor och yrkesliv Våld mot kvinnor Organisering av kvinnor inom etniska grupper Integration - blandad etnisk bakgrund Kvinnor i mansdominerade branscher Feminism, jämställdhet eller samhällspolitik Kvinnors hälsa och funktionshinder Totalt Av tabellen framgår att cirka en fjärdedel av organisationerna är kvinnoorganisationer bildade inom etniska grupper. Det framgår att de ökade i antal mellan bidragsåren 2008 och 2009, men att ingen ökning skett mellan 2009 och Inom kategorin kvinnor i mansdominerade branscher har det skett en ökning med 6 organisationer sedan bidragsåret Av de 10 organisationer som beviljades bidrag för år 2010 var hälften av organisationerna kopplade till kulturlivet. Det faktum att så många organisationer som arbetar inom kultursektorn har upptäckt möjligheten att söka bidrag till kvinnors organisering kan bero på att myndigheten också fördelar bidrag till jämställdhetsprojekt inom kultursektorn. Flera av de föreningar som har sökt bidrag för jämställdhetsprojekt inom kultursektorn, uppfyller kraven för organisationsbidrag för kvinnors organisering. Verksamhetsbidrag Verksamhetsbidraget är ett projektbidrag. Verksamheten i projektet ska bestå av aktiviteter som engagerar kvinnor för ett visst ändamål som har ett riksintresse. Bidraget kan också gå till ett internationellt utbyte med kvinnor. Aktiviteterna ska vara tillfälliga och avgränsade från organisationens ordinarie verksamhet. Enligt 8 i förordningen får bidrag lämnas för en tolvmånadersperiod. Verksamhetsbidrag kan även sökas av organisationer som inte har beviljats etableringseller organisationsbidrag. Det kan till exempel vara lokala kvinnoorganisationer och ideella stiftelser. 12 (34)

15 Åren 2008 och 2009 var det möjligt att söka verksamhetsbidrag sammanlagt fyra gånger. Hos organisationerna som ansökt om bidrag går det att urskilja ett mönster bland de olika projekten. Det handlar om: Aktiviteter för att stärka en grupp som är utsatt för diskriminering eller upplever ett utanförskap i det svenska samhället. En särskild landsomfattande satsning för en riksorganisation. Verksamhet som bedrivs för att synliggöra kvinnor som är verksamma inom en mansdominerad bransch. Aktiviteter som lyfter fram och synliggör en strategisk fråga för kvinnors ställning i samhället. En särskild satsning på organisationsutveckling som inte kan anses ingå i ordinarie verksamhet. En pilotverksamhet. Verksamhet som främjar internationellt utbyte. År 2009 var antalet ansökningar om verksamhetsbidrag 101 stycken och av dem beviljades 47 stycken bidrag. De beviljade verksamhetsbidragen fördelades på 37 stycken organisationer. Några organisationer har alltså beviljats fler än ett projektbidrag. Sammanfattningsvis konstateras att fördelningen mellan verksamhets- och organisationsbidrag skiljer sig åt mellan år 2008 och år Det kan tolkas som att antalet organisationer som har tagit del av information om bidraget till kvinnors organisering har ökat. Fler organisationer har beviljats organisations- eller etableringsbidrag samtidigt som färre ansökningar uppfyller kraven för att få verksamhetsbidrag. Organisationer har svårt att urskilja verksamhetsbidrag som fördelas inom ramen för Kvinnors organisering och verksamhetsbidrag inom andra myndigheter och stödformer hos Ungdomsstyrelsen eftersom de sistnämnda inte är att betrakta som projektbidrag Dialog med målgruppen De träffar med målgruppen som har genomförts har haft olika syften. Det går att skilja på informationsträffar kring bidragshantering, tematiska erfarenhetsutbyten och möten där enskilda organisationer har möjlighet att diskutera sin situation. De olika formerna för dialog kompletterar varandra och är nödvändiga. Ett årligt möte med målgruppen om bidragshantering är viktig för att klargöra de krav som ställs så att bidragsansökningarna blir kompletta. Vid dessa träffar har organisationerna även en möjlighet att framföra synpunkter på bidragshanteringen och eventuella konsekvenser av de uppsatta reglerna för bidragsgivningen. Organisationerna har olika slags behov av information beroende på om de är nyetablerade eller etablerade. Upplägget och innehållet utgår från de olika behoven. Träffarna har lett till kunskapsspridning mellan olika föreningar och bidragit till att öka deras kunskaper om det statliga bidragssystemet. Besök hos enskilda föreningar har ökat förståelsen för organisationernas situation från myndighetens sida. Mötena har också lett till ökad kunskap om hur bidragen används samt vilka effekter bidragen får. Genom reportage, pressmeddelanden och information på Ungdomsstyrelsens webbsida har myndigheten spridit resultaten av olika aktiviteter. 13 (34)

16 2.1.3 Effekter och resultat av bidragen Organisations- och etableringsbidrag Enbart sex organisationer har uppgivit att de har haft annan finansiering förutom bidraget från Ungdomsstyrelsen i redovisningarna från år Något som är viktigt att analysera är vilka förutsättningar organisationer som får bidrag har för att stärka sin organisation och ställning i samhället genom att hitta samarbetspartners och på olika sätt att finansiera sin verksamhet. Interna effekter Vid genomgång av redovisningar och protokoll från besök har det framkommit att de interna effekterna av bidragen som är vanligast är att de har råd med lokaler, administration och eventuellt någon anställd på kansliet. Bidraget har också resulterat i utökade kontaktytor med medlemmar och medlemsföreningar genom hemsidor och möten på olika platser i landet. Gemensamt för många organisationer är att organisationsbidraget har lett till ökad kunskap när det gäller frågorna som organisationen driver. Det har också lett till att kvinnornas situation blir synliggjord. Externa effekter De externa effekterna skiljer sig något åt beroende på vilken kategori organisationen tillhör. De religiösa kvinnoorganisationerna kan genom ett strategiskt arbete se förändringar när det gäller ledarskap och jämställdhetsfrågor inom kyrkan. Även om de uppger att arbetet går sakta. Organisationer som arbetar med frågor som rör konsumenter, hem, samhälle och yrkesliv ser effekter som att fler kvinnor kommer ut i arbetslivet, att de har kommunala och politiska uppdrag i större utsträckning och att fler kvinnor startar egna företag. Kunskapen om entreprenörskap har också ökat. Organisationernas kunskap om arbetsliv och företagande är ofta efterfrågad bland politiker och tjänstemän. Inom gruppen kvinnor inom den egna etniska gruppen är det framträdande att föreningarna fokuserar på medlemmarnas och föreningarnas målgrupper. De vill att de ska ha kunskap om samhällsfrågor och om kvinnors rättigheter. Andra effekter av bidraget är att kvinnoorganisationer har kunnat utveckla flera lokala medlemsorganisationer och att sammanslutningar av kvinnor inom etniska riksorganisationer har synliggjort kvinnorna och ökat representation av kvinnor i nationella och lokala föreningsstyrelser. Genom medlemskap i en etnisk organisation har kvinnor fått kontakt med andra svenska kvinnoföreningar, vilket i vissa fall resulterat i ett engagemang utanför den egna etniska gruppen. Detta fenomen gäller till exempel när organisationer sluter sig samman i paraplyorganisationer. Kvinnor i mansdominerade branscher har en efterfrågad kunskap om sitt ämnesområde. Några exempel på effekter av organisationernas arbete är att kvinnors positioner i filmoch tv-branschen har stärkts och att kvinnliga musiker har synliggjorts. När det gäller kategorierna feminism, jämställdhet och samhällspolitik återfinns organisationer som har stor expertkunskap inom sitt område och är efterfrågade som föreläsare i olika sammanhang. Genomgående för effekterna av bidragen till dessa organisationer är att de genom opinionsbildning och lobbyarbete lyckas påverka beslutsfattare såväl nationellt som internationellt i frågor som handlar om kvinnorätt. Flera av organisationerna är också remissinstanser och kan påverka beslutsfattare genom sina remissvar. 14 (34)

17 Verksamhetsbidrag Enligt redovisningar från många organisationer som har beviljats verksamhetsbidrag, framgår det att statsbidragen bland annat har lett till att föreningars medlemmar blivit aktiva och kan ta tillvara sitt engagemang i föreningslivet och i samhället. Bidraget har också använts för att bredda informationskanalerna inom kvinnors organisering. Det har lett till ökad kunskap och medvetenhet bland kvinnor. Genom olika verksamheter som har beviljats bidrag har olika mötesformer utvecklats med syfte att öka medvetenheten och kunskapen om kvinnors organisering, dess lobbyverksamhet och deras kontaktytor. Avslutande kommentar Ungdomsstyrelsens bedömning är att statsbidraget är väl fungerande och svarar mot regeringens angivna syfte. För många kvinnoorganisationer är det helt avgörande för att de ska kunna organisera sig. Utifrån det material som myndigheten samlar in och utifrån de erfarenheter som kommit fram i dialog med organisationerna finns det skäl att anta att bidraget långsiktigt bidrar till att främja kvinnors deltagande i den demokratiska processen i samhällslivet och ges ökade möjligheter att bevaka sina rättigheter och driva sina krav på lång sikt. De huvudsakliga utmaningar som vi ser inom bidragsformen handlar om: Att förhålla oss till konsekvenserna av bidragsgivningen utifrån en ökning av antalet föreningar som ansöker om och beviljas bidrag. Att avsätta tid och resurser för att föra en dialog med berörda föreningar, så att ansökningar och redovisningar uppfyller de krav som ställs genom förordningar och föreskrifter. 2.2 Statsbidrag till jämställdhetsprojekt Inledning och huvudsakliga resultat Ungdomsstyrelsen har sedan år 2008 i uppdrag att fördela statsbidrag till projekt vars syfte är att främja jämställdhet mellan män och kvinnor. Förutom detta uppdrag har Ungdomsstyrelsen även haft i uppdrag att fördela medel för jämställdhetsarbete för projekt inom kultursektorn. 4 Den särskilda satsningen med jämställdhetsarbete för projekt inom kultursektorn pågick under åren Projekt som får jämställdhetsbidrag ska vara kopplade till något av de jämställdhetspolitiska delmålen (makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, det obetalda hem- och omsorgsarbetet eller mäns våld mot kvinnor och kroppslig integritet). Vid ansökan ombeds organisationen motivera på vilket sätt projektet kommer att bidra till att ett eller flera av dessa mål uppnås. Ett och samma projekt kan ha koppling till flera delmål. Projekten kategoriseras utifrån vilket delmål som projektet i störst utsträckning berör. De absolut flesta ansökningar om projektstöd är inriktade mot delmålet makt och inflytande. Under år 2008 var cirka hälften av alla projekt tydligt kopplade till det delmålet och under år 2009 så många som 80 procent. Vad betyder då detta? Arbetet mot delmålet makt och inflytande påverkar ofta de andra målen indirekt. Delmålet är mer av karaktären av övergripande mål och de övriga delmålen kan vara ett verktyg för att nå makt och inflytande. Ekonomisk jämställdhet är ett exempel. Det är inte många ideella organisationer som har detta som sin huvudfråga. 4 Statsbidrag för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt (Ju 2005:15) som togs över av Ungdomsstyrelsen (34)

18 Effekten av att organisationen arbetar med delmålet makt och inflytande kan dock bidra till ekonomisk jämställdhet. Om en organisation arbetar i ett mentorskapsprojekt för att fler kvinnor ska bli representerade inom ett visst yrkesområde står makt och inflytande i fokus men en effekt av projektet för den enskilde deltagaren kan bli att de ekonomiska förutsättningarna påverkas. När det gäller vilken typ av organisation som har sökt jämställdhetsbidrag under år 2008 och år 2009, är det värt att notera att organisationerna som sökt det ordinarie jämställdhetsbidraget och de som sökt från den särskilda kultursatsningen skiljer sig något åt. Organisationerna inom kultursektorn var generellt sett mindre och yngre. Flera av dem hade bara funnits något år vid ansökningstillfället Dialog med målgruppen I dialogen med målgruppen har Ungdomsstyrelsen kunnat se att kontakten med myndigheten vid andra tidpunkter än vid just själva handläggningstillfället är väldigt uppskattad. Organisationer vänder sig till Ungdomsstyrelsen för att bolla sina tankar och idéer. Myndighetens kunskap när det gäller jämställdhetsfrågor och projektarbete blir därför viktig. Det blir tydligare vad myndigheten efterfrågar när det gäller mål och syfte. Det blir också tydligare vilka aktiviteter som ska genomföras för att uppnå syftet med bidraget kopplat till budgeten som läggs fram i ansökan. Dialogen har på så sätt lett till bättre kvalité både när det gäller ansökningarna och genomförandet av projekten. Vid de lite större möten som Ungdomsstyrelsen har haft med flera organisationer har myndigheten även kunnat se att det är viktigt att organisationer som arbetar med liknande frågor får mötas och dela med sig av sina erfarenheter. Där kan erfarenhetsutbytena både ha gällt själva sakfrågan men även hur man kan arbeta i olika slags organisationer och med en viss typ av projekt som ideell organisation Effekter och resultat av bidragen Vid redovisningen av jämställdhetsprojekt ombeds organisationerna att själva ange vilka effekter av bidraget de kan se. Beskrivningarna nedan om vilka effekter som jämställdhetsbidraget har haft för organisationen (interna effekter) och för målgruppen (externa effekter) grundar sig på de utsagorna. I projektets natur ligger att det har störst effekt på målgruppen och inte på själva organiseringen som sådan. Om nu inte projektet är ett internt projekt som har organisationsutveckling som huvudsyfte. De slags effekter som vi kan se för jämställdhetsbidraget och för den treåriga satsningen inom kultursektorn är i stort sett desamma. Effekterna är också i princip desamma mellan projekt i olika sektorer. Interna effekter vad har bidraget betytt för organisationen? En intern effekt som framkommer är att organisationerna tycker att de har blivit stärkta genom projektet. Några projekt har även lett till att de i de fall det var en riksorganisation har fått fler medlemmar och medlemsorganisationer genom projektet. En annan intern effekt av bidraget är ökad kunskap om jämställdhet. Om de till exempel har producerat eget material, till exempel en bok om jämställdhetsintegrering, bidrar detta till en ökning av organisationens kompetens på området, men samtidigt ger det en möjlighet att på ett någorlunda enkelt sätt sprida kunskapen till andra. 5 Exempelvis Freshest the evolution of streetdance (dnr /08), Kvinnlig Anhopning av Svenska Tonsättare KVAST (dnr /08), Sister (dnr /09) 16 (34)

19 Externa effekter - vad har bidraget betytt för målgruppen? Utifrån redovisningar av slutförda projekt går det att utläsa några tendenser. Många projekt har fokuserat på gruppen kvinnor och således är det i den gruppen som de flesta effekterna syns. I flera projekt blir det tydligt att kvinnors kompetens har synliggjorts. I vissa fall har projektet även fått så stora effekter att kvinnorepresentationen inom ett visst område, där kvinnor varit underrepresenterade, har ökat. I flera fall blir det även tydligt att projektet har gett kvinnorna eller den projektägande organisationen legitimitet och handlingsutrymme. I vissa fall tar det sig i uttryck genom att kvinnorna har efterfrågat och krävt mer makt på sina ordinarie arbeten. Vissa projekt har även bidragit till att fler kvinnor har blivit medvetna om sina demokratiska fri- och rättigheter och deras chanser att utnyttja dessa har således ökat. En naturlig konsekvens av detta som också lyfts upp i redovisningarna är att kvinnorna även har blivit mer kritiska till sina egna och andras attityder. Flera projekt har haft både kvinnor och män som målgrupp. Överlag har medvetenheten bland projektens deltagare och målgrupp ökat vad gäller vikten av jämställdhet. I vissa fall har det även lett till att organisationerna har sett att det finns mer att göra inom området och att fler områden behöver belysas. Genom projektet kan de även ha synliggjort ojämställda strukturer och maktrelationer mellan män och kvinnor. Generellt sett finns det en stor variation när det gäller hur långt ett projekt når i termer av resultat och effekter. För att exemplifiera kan resultatet från ett projekt vara att arbeta fram en ny metod eller ett arbetssätt för att på så sätt få riktlinjer för hur en utbildning eller en seminarieserie skulle kunna se ut. Produkten kan här ta formen av ett metodmaterial, en utbildningsplan eller en annan slags skrift. Ett annat projekt kan ta fasta på att genomföra en utbildning eller en seminarieserie för målgruppen. En sådan satsning kan leda till ett långsiktigt resultat genom att en metod utprovas, kvalitetssäkras och satsningen kan möjligen också påverka attityder, värderingar och handlingar. Ytterligare andra projekt kan vara inriktade mot att kartlägga behov, samla och sprida kunskap inom olika områden. På så sätt kan projektet bidra till att kvalificera den samhälleliga dialogen inom ett specifikt område. De långsiktiga effekterna är svåra att bedöma men sannolikt kommer insatserna som organisationerna genomför inom ramen för stödet ha betydelse på lång sikt. Det har betydelse för attityder och värderingar, för samhällsklimatet och för den sociala eller samhälleliga sammanhållningen i landet. De huvudsakliga utmaningar som vi ser inom bidragsformen handlar om: Att tillgodose behovet av kunskapsutveckling inom området och spridning av den kunskap som finns. Att bidra till ökad kunskap och medvetenhet att projekt är riktade till målgrupper av både män och kvinnor. 17 (34)

20 2.3 Statsbidrag till organisationer bildade på etnisk grund Inledning och huvudsakliga resultat Ungdomsstyrelsen fördelar sedan år 2008 statsbidrag till organisationer bildade på etnisk grund. Syftet är att stärka organisationernas egna initiativ och verksamheter som rör kultur, språk, identitet och delaktighet i samhället (SFS 2008:63). Tabell 2. Antalet ansökningar och organisationer som beviljats bidrag * Antal ansökningar** Organisationsbidrag Etableringsbidrag Ingen uppgift Ingen uppgift Organisationsbidrag samarbetsorgan Beviljade bidrag Organisationsbidrag Etableringsbidrag Organisationsbidrag samarbetsorgan Avslag * Bidraget fördelades av Integrationsverket. ** Felaktiga ansökningar som direktavvisats eller har återtagits av organisationen har räknats bort. I år kan Ungdomsstyrelsen följa utfallet över de tre år som myndigheten har ansvarat för bidragets fördelning. I tabellen ovan görs också en jämförelse med Integrationsverkets fördelning år Antalet ansökningar har ökat överlag. Det gäller framförallt etableringsbidraget och de ansökningar som kom in under Antalet organisationer som sökte etableringsbidrag år 2010 har mer än dubblerats jämfört med år Av dessa var det dock få som sedan beviljades bidrag. Två riksorganisationer som inte tidigare sökt bidrag beviljades etableringsbidrag. Bakom ökningen av ansökningarna finns ovanligt många nybildade riksförbund eller andra organisationer som ansökt om bidrag för första gången. Några av dessa organisationer uppfyllde ännu inte generella strukturella krav om verksamhetstid eller storlek, men det har också varit tydligt att det kan vara svårt för föreningen att uppfylla samtliga formella krav första gången den söker bidrag. En organisation behöver känna till regler och förebereda sig för ansökan i mycket god tid. Ungdomsstyrelsen förväntar sig att flera av de organisationer som har sökt bidrag för första gången i år kommer att ha större förutsättningar att beviljas bidrag för år (34)

21 Till skillnad från antalet sökande organisationer har antalet organisationer som beviljats statsbidrag legat på ungefär samma nivå de senaste åren, bortsett från en tydlig ökning av beviljade organisationsbidrag år 2008 samt en kontinuerlig ökning av beviljade etableringsbidrag. Det innebär alltså att andelen avslag har varit olika stor. År 2007 var den drygt 20 procent, sedan 14 procent under ett par år för att vara tillbaka på samma nivå år 2010 som den var Värt att notera är också att i princip endast en samarbetsorganisation för riksorganisationer har sökt och fått organisationsbidrag under dessa år. Organisationen har funnits i många år och har de senaste åren haft omkring 15 medlemsföreningar. Därmed är det många etniska riksorganisationer som inte är medlemmar i något paraplyorgan. Bristen på andra initiativ till samverkan för organisationer som söker bidrag är påtaglig. Vad detta kan bero på kan Ungdomsstyrelsen inte uttala sig säkert om. Det kan till exempel bero på att organisationen inte ser det som motiverat att verka i en gemensam organisation eller att orsaken är att stödet till paraplyer uppfattas som otillräckligt. Stor rörlighet Det är viktigt att påpeka att bakom tabellens jämna siffror finns en rörlighet där enskilda organisationer under olika år har trätt in och ut ur bidragssystemet eller rört sig mellan de båda bidragstyperna. Det är alltså inte exakt samma organisationer som döljer sig bakom likartade siffror för olika år. Under de fyra åren har sammanlagt 82 unika organisationer sökt statsbidrag minst en gång. Sextiosex organisationer har beviljats bidrag minst en gång och 39 av dessa har fått bidrag under alla fyra åren. Sexton olika organisationer har sökt bidrag minst en gång utan att någon gång under perioden ha beviljats detta. Det tyder alltså på att organisationsbidraget har fungerat som ett kontinuerligt grundläggande stöd för ungefär hälften av alla organisationer som någon gång sökt bidraget. En större grupp har också fått bidrag under flera av åren men inte alla. De kan ha kommit in i systemet under senare år, ha avstått från att söka av olika skäl eller tillfälligtvis inte lyckats svara mot bidragets krav och därmed fått avslag. Ytterligare en grupp har haft svårt att etablera sig i tillräckligt hög grad för att alls få tillgång till bidraget under periodens fyra år. Det totala antalet bidragsgrundande föreningar och medlemmar har minskat från föregående år. För bidragsåret 2010 var antalet bidragsgrundande föreningar 930 stycken med totalt knappt bidragsgrundande medlemmar. Det var en minskning med cirka 75 föreningar och medlemmar sedan föregående år. Den största orsaken är att några större organisationer som fått bidrag tidigare år fick avslag år I övrigt finns både exempel på organisationer som ökat respektive minskat antalet medlemmar något. 19 (34)

22 Bidragets storlek Årets fördelning skedde med samma fördelningsnyckel som föregående år. 6 Eftersom det inte var så stora förändringar i volym, blev utfallet för de enskilda organisationerna i stort sett likadant som år 2009, förutom i det fall då en organisation inte uppfyllde kraven för organisationsbidrag och därigenom i stället fick etableringsbidrag, hade minskat eller ökat sin storlek i form av antal medlemmar eller fick avslag Dialog med målgruppen Informations- och kommunikationsinsatser av olika slag är viktiga för att göra bidrag tillgängliga och för att öka målgruppens kunskap och beredskap för att kunna söka bidrag på lika villkor. Ungdomsstyrelsen behöver ha god kännedom om organisationernas förutsättningar, verksamheter och om hur bidraget påverkar dem för att kunna utveckla bidragssystemet, regelverk, information och stödinsatser. Vid sidan av skriftlig information och redovisningar kräver detta att myndigheten för dialog och är tillgänglig för direkta möten med målgruppen. Sedan år 2007 när Ungdomsstyrelsen fick uppdraget att fördela bidrag till etniska organisationer har behovet av att ta fram nya rutiner och regleringar varit stort. Det gäller i synnerhet den nya förordningen från år 2008 som utöver nytt syfte och nya regler, innebär ett förtydligande om att följa upp bidragsfördelningens resultat och om möjligt även effekter. Detta har betytt att det funnits ett stort behov av att förmedla information, samråda med och få återkoppling från berörda organisationer. Dessa processer beskrivs i tidigare års återredovisningar från Ungdomsstyrelsen och dialogen har varit mycket värdefull för myndighetens förståelse av organisationernas förutsättningar och verksamhet. Under hösten år 2009 och våren år 2010 har behovet av att kommunicera förändringar i statsbidraget inte varit lika stora och Ungdomsstyrelsen har prioriterat informationsinsatser om bidragssystemet till de organisationer som upplever ett särskilt behov av detta. Ungdomsstyrelsens uppfattning är att informationen till organisationerna har varit klargörande för deltagarna när det gäller hur och på vilka grunder ansökan ska göras samt att det underlättat deras arbete med ansökan. Det blir också tydligt att det finns delar av regleringen som är svår att förstå. Organisationer efterfrågar åtgärder som underlättar, till exempel i form av mallar eller förenklade regler. Under året har Ungdomsstyrelsen också besökt tre etniska organisationer på hemmaplan. Två i Stockholm och en i Göteborg. Denna form av dialog innebar en fördjupning av kunskaperna om organisationernas verksamhet och förutsättningar och gav också tillfälle för organisationerna att framföra sina egna synpunkter och frågor. Mötena dokumenterades i en särskild mall och jämförbara frågor ställdes. Förra årets rapportering av bidragsfördelningen Konsekvenser, resultat och effekter av Ungdomsstyrelsens bidragsgivning till ideella organisationer 2009 har skickats ut till organisationerna som har fått bidrag. Den finns också på Ungdomsstyrelsens webbplats. 6 En skillnad var att en reducering av bidraget till tre stycken kvinnoorganisationer som även fått stöd för kvinnors organisering gav ett överskott som fördelades lika till samtliga återstående organisationer som beviljats organisationsbidrag. År 2009 valde Ungdomsstyrelsen att lägga in sådana tillskott i den rörliga potten. 20 (34)

23 2.3.3 Effekter och resultat av bidragen Av redovisningarna för etniska organisationer som gäller år 2008 framgår att de använt bidraget till att organisera olika aktiviteter till stöd för språkutveckling, kulturaktiviteter och för att uppmuntra medlemmarna att vara delaktiga i samhället. Målsättningen för arbetet med språk, kultur, identitet och delaktighet i organisationerna var bland annat att underlätta integrationen för nyanlända i Sverige, stärka ungas identitet och delaktighet och att skapa ömsesidig förståelse mellan olika samhällsgrupper i landet. Såväl organisations- som etableringsbidrag har använts för att hålla och säkerställa en långsiktigt inriktad verksamhet där de främsta kostnaderna har varit kostnader för information och möte, besök till lokala föreningar, resor, lokaler, administration. Bidraget har dessutom använts till utbildningar, konferenser, kulturprogram och språkundervisning. Organisationerna har genom redovisningar uttryckt ambition om att kunna utföra professionella insatser om de hade haft tillräckliga finansiella resurser. Hur organisationerna använder bidragen varierar. Av vissa redovisningar framgår det tydligt hur organisationer valt att administrera bidraget så att bidragsmedel också förstärker den lokala nivån. I andra redovisningar kan vi se att organisationerna väljer att använda bidraget till central verksamhet. Många organisationer ger uttryck för att statsbidraget innebär en betydande förstärkning av organisationernas resurser som gör att de kan öka kvaliteten och volymen i verksamheten. Det kan gälla tillgång till lokaler, en högre ambition i informationsarbetet, medlemsträffar, resor eller stöd till lokalföreningar. Få använder bidraget till löner. Verksamheterna som bedrivs är mångfacetterade och rymmer aktiviteter som har som målsättning att stärka språk, kultur, identitet och delaktighet. En stor del av verksamheten i riksorganisationerna handlar om att stärka den egna organiseringen, utbilda förtroendevalda och att stödja föreningar. Ungdomsstyrelsen gör bedömningen att statsbidraget är välfungerande och svarar mot regeringens angivna syfte och är för många etniska organisationer avgörande för deras organisering och möjlighet att verka inom områden som rör kultur, språk, identitet och delaktighet i samhället. Utifrån det material som myndigheten samlar in och utifrån de erfarenheter som getts i dialog med organisationerna finns det skäl att anta att bidraget långsiktigt bidrar till att stärka etniska organisationers och dess medlemmars delaktighet i samhället. De huvudsakliga utmaningar som vi ser inom bidragsformen handlar om Att underlätta för föreningar att etablera sig i bidragssystemet. Att minska omsättningen av föreningar som träder in och ut ur bidragssystemet. 21 (34)