6SJ?w..d Socialstyrelsen Dnr /2009 1/10

Transkript

1 SOCIALSTYRELSEN Telefonväxel Fax STOCKHOLM Telegram Socialstyret Besök Rålambsvägen 3 E-post socialstyrelsen@ socialstyrelsen.se Org nr Internet Postgiro SJ?w..d Socialstyrelsen Dnr /2009 1/10 Socialdepartementet Stockholm Socialstyrelsens yttrande över Äldreboendedelegationens slutbetänkande Bo bra hela livet (SOU 2008:113). Dnr S2008/10786/ST Socialstyrelsen lämnar här sitt yttrande över Äldreboendedelegationens slutbetänkande. Först några sammanfattande synpunkter: Socialstyrelsen tillstyrker förslaget till lagom kommunal befogenhet att tillhandahålla trygghetsbostäder till äldre. Socialstyrelsen instämmer i delegationens bedömning att seniorboende och trygghetsboende ska ses som en resurs på den allmänna bostadsmarknaden. Socialstyrelsen konstaterar att frågan om att ersätta begreppet särskilda boendeformer ined begreppet vård- och omsorgsboende får konsekvenser på andra tillämpningsområden än äldreområdet. Socialstyrelsen efterlyser en konsekvensbeskrivning. Socialstyrelsen anser att nuvarande krav på fullvärdig vård- och omsorgsbostad ska bibehållas. För att undvika associationer med den somatiska korttidsvården föreslår Socialstyrelsen att begreppet korttidsplats inom vård- och omsorgsboende används som benämning för denna tidsbegränsade insats. Socialstyrelsen tillstyrker förslaget om statliga bidrag till åtgärder som ökar tillgängligheten. I detta sammanhang bör dock även hygienutrymmet beaktas. Socialstyrelsen avstyrker förslaget att riktat statsbidrag ska ges till personal i trygghetsboendets gemensamhetslokal. Istället bör sedvanliga bidragskanaler mellan stat och kommuner användas även i detta sammanhang. Socialstyrelsen tillstyrker delegationens förslag resurssvaga att äldre ges möjlighet att få tillgång till senior- och trygghetsbostäder genom förändringar i regelverket för bostadstillägg respektive särskilt bostadstillägg för pensionärer. Socialstyrelsen ser med stor oro på de senaste årens minskning av antalet platser i särskilt boende. Det är därför av största vikt att utbyggnaden av trygghetsbostäder inte sker på bekostnad av platser i vård- och omsorgsbocnden.

2 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2009 2/10 Socialstyrelsens synpunkter Seniorbostäder Äldreboendedelegationen föreslår att seniorbostäder ska samlingsbegrepp för alla ordinära bostäder som är avsedda personer föröver en viss ses som ålder. Socialstyrelsen menar att seniorbostäder ingår som en del i det ord nära bostadsbeståndet. Kommunal befogenhet att inrätta trygghetsbostäder Socialstyrelsen tillstyrker förslaget om kommunal befogenhet att tillhanda hålla trygghetsbostäder till äldre. Socialstyrelsen instämmer i betänkande konstaterande att efterfrågan på bostäder anpassade för äldres behov ko mer att öka, men menar att ett ökat trygghetsbehov hos äldre bottnar i bri ter i hemtjänst och samhällets allmänna och kommersiella service för äld Socialstyrelsen är därför tveksam till att en ensidig satsning på en utbygg nad av olika former för trygghetsboenden skulle kompensera dessa briste Istället bör trygghetsfrågan för äldre behandlas i ett större sammanhang samhällsplaneringen där olika invånargruppers behov, även de äldres, ka penetreras. Utgångspunkten bör då vara att även äldre har förmågan att v ja och fatta beslut. Delegationen uttalar att ett trygghetsboende, kombinerat med möjlighet t hemtjänst och hemsjukvård, kommer att fördröja en flyttning till vård- och omsorgsboende och därmed minska det totala behovet av platser i denna boendeform. Socialstyrelsen delar inte uppfattningen att detta behov kom mer att minska. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) hade länsstyrelserna i mars 2007 fått rapport om cirka 2000 icke verkställda be slut, varav de flesta avsåg särskilt boende. Även i den årliga lägesrapporte på äldreområdet konstaterar Socialstyrelsen en obalans mellan tillgång o efterfrågan på platser i särskilt boende för äldre. Om en ökad satsning på trygghetsbostäder får som konsekvens att utbyggnaden av vård- och om sorgsboenden minskar, kan detta medföra att äldre med stora eller tilltaga de vård- och omsorgsbehov tvingas bo kvar i trygghetsboendet i stället f att garanteras plats i vård- och omsorgsboende med dess dygnetruntpersonal. Socialstyrelsen vill därför understryka att en ensidig satsni på utbyggnad av trygghetsboenden inte kan kompensera nuvarande och framtida behov av ytterligare platser i vård- och omsorgsboenden. Socialstyrelsen vill i detta sammanhang lyfta frågan om de kommunala servicehusen för äldre som idag finns i åtskilliga kommuner och saknar i betänkandet möjliga förklaringar till de senaste årens avveckling av dess servicehus. Denna boendeform är snarlik det föreslagna trygghetsboendet men med den avgörande skillnaden att de som bor på servicehus idag ha detta som biståndsbedömd insats enligt socialtjänstlagen. Servicehusen ler därmed utanför det föreslagna regelverket för trygghetsboende. Socia

3 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2009 3/10 styrelsen finner det därför angeläget att även servicehusens framtida kategorisering i det föreslagna regelverket behandlas slutliga i denberedningen av slutbetänkandet. Kommunen får enligt författningsförslaget tillhandahålla trygghetsboend till äldre utan individuell behovsprövning. Socialstyrelsen vill dock unde stryka att trygghetsbostäder enligt den föreslagna lagen ersätta inte bistånd enligt socialtjänstlagen i form av vård- och omsorgsboende för äl får om deras behov är sådant att de har laglig rätt till denna insats enligt nä da lag. Det finns enligt Socialstyrelsen en risk för att äldre vänder somsig till socialnämnden för stöd kan bli hänvisade till att ansöka ett trygghetsboende om utan att informeras om sin rätt att söka insats enligt. 1 4 SoL. kap Socialstyrelsen vill understryka att den enskilde alltid att har ansöka rätt om en insats enligt socialtjänstlagen och att socialnämnden har skyldighet att formera den enskilde om denna möjlighet. Socialstyrelsen vill också betona att om en person ansöker om insats enligt socialtjänstlagen så ska nämnden utreda behovet enligt tillämpliga delar av 11 kap SoL, omfattande en individuell behovsbedömning enligt 4 kap. 1 samt avsluta ärendet med ett beslut. Socialstyrelsen föreslår därför ett förtydligande i författningskommentaren till 5 i författningsförslaget om lagen attom trygghetsbostäder inte inskränker den enskildes rätt att söka insats enligt 4 kap. 1 SoL oc en individuell behovsbedömning då ska göras i vanlig ordning. Analogt föreslår Socialstyrelsen att det i författningskommentaren till 5 förtydli att när en behovsbedömning enligt socialtjänstlagen kan inte görsbehovet anses tillgodosett genom att kommunen erbjuder trygghetsboende. Möjlighet till förtur till trygghetsbostad anges i slutbetänkandet. Socialstyrelsen vill med anledning av detta framhålla vikten av att likställighetsprincipen i kommunallagen (1990:900) särskilt beaktas för att undvika risken för all form avinformell behovsbedömning eftersom en sådan bland annat inte medger möjlighet till överprövning. Enligt delegationen kännetecknas trygghetsboende av ska att finnas det en gemensamhetslokal med personal för social samvaro och aktiviteter, m lighet till gemensamma måltider och trygghetslarm. Socialstyrelsen instämmer i att gemensamhetslokalen bör finansieras av kommunen om lokalen är tillgänglig även för andra än trygghetsboendets hyresgäster. Socialstyrelsen menar att detta även inkluderar kostnaden för personal som arbetar i denna gemensamhetslokal. Riktade statsbidrag till en specifik personalkategori är en återgång till ett föråldrat statsbidragssystem på detaljnivå. Behövs särskilda stimulansbidrag under begränsad tid för att åstadkomma den eftersträvade utvecklingen, bör generella bidragskanaler mellan stat och kommuner användas även i detta sammanhang.

4 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2009 4/10 Förslaget om trygghetslarm ger intryck av ett stationärt larmsystem vilket är föråldrat. Trygghetslarm är numera en personlig mobil utrustning obero ende av bostaden. Däremot kan den personliga insatsen i larmsituationer utgå ifrån komplexet av bostäder, men detta är en annan sak. Socialstyrelsen förordar att åtskillnad görs mellan bostaden i fysisk bemärkelse och insatser och den vård som kan erhållas där. Bostad i trygghetsboende (och även i vård- omsorgsboende) och föreslås upplåtas med hyreskontrakt och omfattas därmed av besittningsskyddet enligt Jordabalken kap. 12 (den s.k. hyreslagen). Socialstyrelsen menar att denna omständighet och dess möjliga konsekvenser inte tillräckligt belysts i slutbetänkandet. Vård- och omsorgsboende Delegationen framför förslaget att begreppet särskilda boendeformer ersä med ett nytt begrepp - vård och omsorgsboende. Förändringen motiveras med att detta boende är avsett för äldre personer med omfattande vård- o omsorgsbehov inkluderande service, personlig omvårdnad och hemsjukvård. Socialstyrelsen menar att konsekvenserna av en sådan begreppsförändring inte är tillräckligt belysta i Äldreboendedelegationens slutbetänkande. Utöver de beskrivna konsekvensförändringarna får begreppsföränd ringen även konsekvenser för annan lagstiftning såsom bl.a. folkbokföringslagen och lagen om TV-licens. I slutbetänkandet definieras vård- och omsorgsboendet som en biståndsb dömd insats enligt socialtjänstlagen där den boende erbjuds heldygnsomsorg. Socialstyrelsen vill understryka den formella handläggningen av biståndsbesluten som innebär att separata biståndsbeslut fattas för själva staden respektive för de vård- och omsorgsinsatser som kan ges i denna bostad och som kan variera över tid allt efter de individuella behoven. Äldreboendedelegationen utesluter inte att god kvalitet i vård- och omsorgsboendet kan uppnås även om boendet inte är fullvärdigt och vill där nyansera kravet på kokmöjlighet i vård- och omsorgsbostaden. Socialstyr sen delar inte denna uppfattning. Vare sig det handlar om ombyggnation eller nyproduktion för att öka utbudet av bostäder för äldre så är detta en investering för framtiden och för att tillgodose individuella behov över tid En fullvärdig bostad, som inkluderar kokmöjlighet, köksutrustning, kylskå och rinnande vatten, bör även fortsättningsvis vara normen. När köksutru ningen inte används för att möjliggöra en meningsfull tillvaro så beror de sällan på att den boende inte har behov av sådan stimulans utan är snara ett uttryck för personalens arbetsmetoder och förhållningssätt. Det är vi för de boendes självkänsla och integritet att de kan ta emot besök i sin b stad och att det där finns möjlighet att anordna en enklare måltid eller kaf

5 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2009 5/10 festund. I sammanhanget är det då särskilt viktigt att kunna bruka den enskildes porslin och att kunna diska där. Socialstyrelsen menar därför att nuvarande krav på fullvärdig vård- och omsorgsbostad bör bibehållas. Beträffande besittningsskydd i vård- och omsorgsboendehänvisas till avsnittet om trygghetsboende ovan. Korttidsvård Socialstyrelsen instämmer i slutbetänkandets uppfattning om att fungerande samverkan mellan landsting och kommun är grundläggande för en vård och omsorg av hög kvalitet. Socialstyrelsen menar att sådan samverkan är särskilt viktig vid utskrivning från sjukhus till vård i ordinära boendet, där trygghetsboende ingår, eller till vård- och omsorgsboendet. Korttidsvårdens roll och funktion i dessa olika sammanhang bör dock klargöras och förtydligas ytterligare. Äldreboendedelegationen föreslår att begreppet korttidsboende ersätts med korttidsvård för att klargöra att det inte handlar om någon egen boendeform i lagens mening. Socialstyrelsen menar att begreppetkorttidsvård felaktigt ger associationer till den slutenvård som bedrivsi landstingsregi vilket kan skapa förvirring. I Ädelpropositionen (prop. 1990/91:114 Ansvaret för service och vård till äldre och handikappade)betonades att kommunen ska erbjuda korttidsvård inom det särskilda boendet. I den Nationella utvecklingsplanen för vård och omsorg om äldre (prop. 2005/06:113) slår regeringen fast att korttidsboendet även fortsättningsvis ska vara en del av det särskilda boendet. Det handlar alltså om enprimärkommunal insats av tillfällig karaktär inom det särskilda boendet. För att skapaklarhet i frågan föreslår Socialstyrelsen att begreppetkorttidsplats inom vård- och omsorgsboendes istället introduceras som benämning för denna tidsbegränsade insats. Tillgänglighetsbidrag I slutbetänkandet betonar Äldreboendedelegationen hissfrågan som särskilt angelägen och vill stimulera en utveckling mot ökad tillgänglighet för äldre i det befintliga bostadsbeståndet genom ett tidsbegränsat tillgänglighetsbidrag för hissinstallation. Socialstyrelsen instämmer i bedömningen att denna tillgänglighetsfråga är central i sammanhanget men vill understryka att även tillgång till funktionella hygienutrymmen är en förutsättning för såväl tillgänglighet som kvarboende för äldre med sviktande hälsa. Behovet av forsknings - och utvecklingsarbete Socialstyrelsen delar delegationens bedömning om behovet av ökad kunskap inom äldreområdet. Kvarboendets för- och nackdelar samt dess konsekvenser utgör enligt Socialstyrelsen en grundfråga som bör prioriteras när det gäller forskning. Utifrån denna forskning kan också andra väsentliga

6 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2009 6/10 aspekter som korttidsplats. hälso- och sjukvård, särskilda gruppers behov samt tillämpningen av teknikstöd studeras. Uppföljning av seniorbostäder och eventuellt trygghetsbostäder skulle kunna ske i samverkan mellan Socialstyrelsen och högskolor inom byggnad och och/eller design de regionala FoU-centrum på äldreområdet som etablerats. Socialstyrelsen vill särskilt betona följande allmänna principer för ett sådant FoU-arbete: Lån sikti heten. Longitudinella möjligheter och ansatser bör uppmuntras. För huvudmännen gäller det framförallt register och data i form av individ baserad statistik och för forskningen gäller det att också longitudinella forskningsdesigner får mer utrymme och kan säkras finansiellt. Variationen. Det är angeläget ur såväl kunskaps - som demokratisynpunkt att inte alla studier genomförs uteslutande i stadsmiljöer utan att också andra livsmiljöer representeras. Att följa ochfördjupa kunskapen om den nationella variation som finns avseende äldreomsorg är betydelsefullt. Effekterna för dens enskilde men också för organisation och samhälle bör så långt möjligt uppmärksammas och studeras. Effekter bör ses brett och omfatta såväl ekonomiska utfall som kvalitetsmått av olika slag. Individbaserad statistik Behovet av individbaserad statistik betonas i betänkandet för att möjliggö en helhetsbild av den offentliga sektorns insatser för Socialstyrelsen äldre. instämmer i denna bedömning. Boendeformen utgör emellertid redan ida en del av underlaget till den officiella statistiken. För att statistik skapaom antalet äldre personer som bor i seniorbostad, trygghetsbostad respektive vård- och omsorgsboende fordras att den som tillhandahåller sådana bostäder (enskilda bostadsföretag, kommuner m.fl.) har möjlighet att lämna aktuella uppgifter om hushållens sammansättning. För att statistiken ska ku na individbaseras behövs dessutom den boendes personnummer. I nuläget saknas författningsmässiga förutsättningar för sådan uppgiftsinsamling vida det inte gäller en biståndsbeslutad insats enligt 4 kap. 1 SoL. Med dagens regelverk kommer det alltså endast vara att möjligt samla in uppgifter om vilka personer som får biståndsbeslut om vård- omsorgsboende och men inte om vilka som bor i seniorbostad eller föreslagna i den trygghetsboendeformen. Kommunernas skyldighet att lämna uppgift om aktuell boendeform vid tidpunkten för beslutet om biståndsinsats framgår av förordningen (1981:1370) om skyldighet för socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter samt av särskilda föreskrifter från Socialstyrelsen (SOSFS 2008:15).

7 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2009 7/10 I dag är boendeformerna uppdelade ordinärt på boende, särskilt boende respektive annat boende.de föreslagna förändringarna av kategoriseringen av boendeformer för äldre föranleder analogiförändringar i nämnda föreskrift och förordning. Äldreboendedelegationen pekar på den pågående utvecklingen med ökad individstatistik för uppgifter inom den kommunala sektorn. Denna utveckling hoppas delegationen leder till ökade möjligheter att samköra kommunala data med hälso- och sjukvårdsdata och att det därmed ska kunna gå att få en mer fullständig bild av den offentliga sektorns insatserför äldre. Möjligheten för samkörning med hälso- och sjukvårdsdata beror också på vilka hälso- och sjukvårdsinsatser det gäller. I slutbetänkandet lyfts möjligheten fram att samköra primärkommunala data med uppgifter i patientregistret som huvudsakligen innehåller data om slutenvård. Är ambitionen att studera effekter av samhällets samlade insatser för äldre, anser Socialstyrelsen det vara minst lika angeläget att kunna samköra uppgifter med primärvårdsdata inklusive data om hemsjukvården. Beträffande primärvården saknas dock individdata på nationell nivå. Det såledesfortfarande är en lång väg kvar för att kunna få den helhetsbild som efterlyses i betänkandet. Kostnads- och konsekvensanalys Socialstyrelsen delar inte de optimistiska beräkningar som redovisas i slutbetänkandet beträffande äldres ekonomiska förmåga. Socialstyrelsen menar bland annat att delegationen inte i tillräcklig utsträckning beaktat vilken ekonomisk effekt som de gällande uppskovsreglerna beträffande vinstbeskattning får för de äldre som sålt villor eller bostadsrätter. Inte heller har det faktum beaktats att majoriteten äldre, som bor i en särskild boendeform, betalar hyror enligt hyreslagen och inte avgift för bostaden enligt socialtjänstlagen. Behoven av bl.a. bostadstillägg kan därför komma att öka liksom samhällets kostnader för detta boendestöd. Beräkningarna avseende de äldres köpkraft och ekonomiska förmåga kan därmed framstå som alltför optimistiska. I Socialstyrelsens årliga lägesrapporter om utvecklingen på äldreområdet konstateras en obalans mellan tillgång och efterfrågan på platser i särskilt boende. Det är osäkert om denna obalans kan åtgärdas genom ett ökat utbu av trygghetsbostäder eftersom det är den enskildes vård- och omsorgsbehov som styr behovet av boendeform. Socialstyrelsen instämmer dock i bedömningen att det är ekonomiskt gynnsamt att fördröja en flyttning till vårdoch omsorgsboende men finner det tveksamt om denna besparing fullt ut täcker de kostnader som blir en konsekvens av Äldreboendedelegationens förslag.

8 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2009 8/10 Socialstyrelsens bedömning av betänkandets konsekvenser A. för hälso- och sjukvården Äldreboendedelegationens förslag är hälso- och sjukvårdsneutrala, dvs. ansvar och skyldigheter för hälso- och sjukvård kommer inte att förändras Förslagen påverkar inte heller den operativa tillsynen av hälso- och sjukvården enligt Socialstyrelsens bedömning (samma bedömning görs beträ fande den sociala tillsynsverksamheten). Om utredningens förslag komme att resultera i en strukturell förändring av hur de äldre bor, kan detta dock komma att påverka hur hälso- och sjukvården bör organiseras för att möt de äldres behov. Om det blir färre personer i vård- och omsorgsboenden innebär detta sannolikt att det istället blir fler som kommer att behöva han tera läkemedel utanför dessa boenden och fler som behöver hjälp via hem sjukvård i ordinärt boende. Möjligen kan man också tänka sig att den äldr som en gång flyttat till ett trygghetsboende, och där blir sämre och får ett större vårdbehov, drar sig för att flytta en gång till trots att han eller hon skulle behöva ho i ett vård- och omsorgsboende. En sådan utveckling för stärker bedömningen att ansvaret och uppgifterna för hemsjukvården i or närt boende ökar. En förskjutning från särskilt boende till trygghetsboende kan eventuellt också innebära ett ökat behov av sjukhusvård eftersom en del tillstånd av mindre allvarlig/akut karaktär kan skötas i ett särskilt boende, dvs. utan a man behöver anlita den slutna vårdens resurser. B. för tillämpningen av kvarboendeprincipen I den tidigare refererade Ädelpropositionen beskrivs kvarboendeprincipen som atten flyttning från hemmet till särskilt boende skulle vara tillräcklig och att den äldres ökade och varierande vård- och omsorgsbehov därefter skulle tillgodoses där. Tillämpas detta synsätt på den äldres flyttning från hemmet till trygghetsboendet finns risk för att denna boendeform successivt i realiteten får samma prägel som ett vård- och omsorgsboende. Ska den enskilde istället behöva flytta för att få sina behov av vård- och omsorg tillgodosedda innebär detta ett avsteg från kvarboendeprincipen. Socialst relsen efterlyser en konsekvensbeskrivning i Äldreboendedelegationens slutbetänkande av ett sådant avsteg från rådande princip. Detaljsynpunkter Några detalj synpunkter på formuleringar i slutbetänkandet framgår av bil ga till detta yttrande

9 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2009 9/10 Beslut Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Lars-Erik Holm. I d slutliga handläggningen har avdelningscheferna Åsa Börjesson, Thoma Tegenfeldt, Johan Carlson, chefen för IMS Knut Sundell samt rättssakku nige Tora Nissen deltagit. Utredaren Mårten Wiren har varit föredragande Enligt socialstyrel e besluj r Mårten Wiren

10 SOCIALSTYRELSEN Dnr / /10

11 SOCIALSTYRELSEN Dnr / /10 Bilaga till Socialstyrelsens yttrande över Äldreboendedelegationens slutbetänkande Bo bra hela livet (SoU 2008:113) Detaljsynpunkter på Äldreboendedelegationens slutbetänkande Bo bra hela livet SOU 2008:113. Författningsförslaget 1 Det är inte korrekt att som i författningsförslaget skriva "utan föregående behovsprövning enligt 4 kap. I och 5 kap. 5 socialtjänstlagen" eftersom det inte föreskrivs någon individuell behovsbedömning enligt 5 kap. 5 utan endast enligt 4 kap beskriver tvingande kriterier för Trygghetsboende. Jämför sid 49 där det står "bör". 3 "...boende med funktionsnedsättning" ersätts till "personer med funktionsnedsättning" (i enlighet med författningskommentaren sid 102). Förslaget till förordning 1 "... tillgänglighet för funktionsnedsatta boende" ersätts till "...boende med funktionsnedsättning". Förslag till lag om ändring av fastighetstaxeringslagen 2 kap. 2 "...vård enligt 5 kap"... ersätts med "vård och omsorg enligt 5 kap..." Förslag till ändring av socialtjänstlagen 8 kap. 2 Avgifter. "...vård och omsorgsboende enligt 5 kap..." ersätts med "vård och omsorg som avses i 5 kap..." 12 kap. 7. Föreslagen lydelse "...fördelningen av platser i de av socialnämnden beslutade boendeformerna i kommunen". Ersätt med "...fördelningen av platser enligt biståndsbeslut i vård- och omsorgsboenden i kommunen". Överväganden och förslag Sid 57. "...närhet till personal..." är vagt och bör konkretiseras. Jfr med "...personal vissa dagar/tider i veckan..." (sid 49). Sid 60 "...larm ska kunna besvaras och åtgärdas snabbt..." Ska larm inom trygghetsboende jämställas med larm inom ordinärt boende eller ska det regleras på annat sätt`?

12 SOCIALSTYRELSEN Dnr / /10 Sid 61 "Hemtjänstinsatser och hemsjukvård i trygghetsbostäder ges efter biståndsbedömning". Ersätt med "Hemtjänstinsatser i trygghetsbostäder ges efter biståndsbedömning". Hemsjukvård är ingen biståndsbedömd insats. Sid 62 ''Kommunen har också möjlighet att ange vilka kriterier som ska gälla för attansöka om trygghetsbostad". Enligt betänkandet ska man inte ansöka om trygghetsboende. Man anmäler sitt intresse och ställer sig eve tuellt i kö. Sid 67 "Särskilt boende/vård- och omsorgsboende". Socialstyrelsen mena att begreppet Särskilt boende bör undvikas i betänkandet i analogi med förslag om ersättningsbegreppet Vård- och omsorgsboende. Sid 186 "Ett återkommande problem är de dokumentationskrav som finns både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen... Ersätt hälso- och sjukvårdslagen med patientdatalagen.