Powerpointpresentation från seminarium om energihushållningsreglerna i Boverkets byggregler, BBR. 27 november, Stockholm

Transkript

1 Powerpointpresentation från seminarium om energihushållningsreglerna i Boverkets byggregler, BBR 27 november, Stockholm

2 Foto: Johnér bildbyrå Välkommen! Seminarium om energihushållningsreglerna i Boverkets byggregler, BBR 27 november, Stockholm

3 Boverkets uppdrag från helhetsansvar till energihushållningsregler i BBR Lena Hagert Pilenås Stockholm, 27 november 2018

4 Vision Myndighet för samhällsbyggnad i världsklass Social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet genomsyrar allt vi gör. Förvaltning Instruktionen Boverket är en förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö, hushållning med markoch vattenområden, fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelse, boende och bostadsfinansiering. 1 Boverket är förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö hushållning med mark- och vattenområden fysisk planering byggande och förvaltning av bebyggelse boende bostadsfinansiering. Boverket ansvarar också för den centrala administrationen av statliga stöd och bidrag inom sitt verksamhetsområde.

5 Foto: Morgan Karlsson Medarbetare Placering 300 medarbetare med kompetens inom bland annat samhällsplanering, teknik, arkitektur, juridik och ekonomi. Vi finns i Karlskrona, Malmö och Stockholm. Styrning Generaldirektör är Anders Sjelvgren. Näringsdepartementet är vårt huvuddepartement.

6 Några aktuella uppdrag Arkitektur Inomhusmiljö Digitalisering Rådet för hållbara städer

7 Boverkets miljöindikatorer följer byggoch fastighetssektorns miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv.

8 Utsläpp av växthusgaser årligen från bygg och fastighetssektorn och verktygslådorna BBR, ED, Renoveringsstrategi, ICHB Bidrag Cirkulär ekonomi Klimatdeklarationer, LCA Vägledning, Nordiskt samarbete Klimatkonferens

9 Nya lagar och regler inom hållbara byggnader och energi har många intressenter: EU Riksdagen Regeringen Kommittén för modernare byggregler Byggbranschen Energibranschen Fastighetsbranschen Fossilfria färdplaner Miljöorganisationer Andra myndigheter Medborgarna

10 Här är Boverkets projektgrupp! Emma Svensson, jurist och projektledare Lin Liljefors, ingenjör Mikael Näslund, ingenjör Martin Nilsson-Öst, ekonom Lena Hagert Pilenås, enhetschef och Hans-Olof Karlsson Hjorth, dagens moderator

11 Programpunkter Faktablock: presentation av primärenergifaktorer och viktningsfaktorer Reflektion: Åsa Wahlström, Chalmers industriteknik Fikapaus Olika aktörers syn: Mari-Louise Persson, Riksbyggen, Björn Eldvall, Eon, Martin Forsén, NIBE, och Lotta Bångens, EEF Panelsamtal utifrån publikens input

12 Om projektet Martin Nilsson-Öst Stockholm, 27 november 2018

13 Dagens seminarium Boverket utreder ett andra remissförslag Vikta den energi som levereras till byggnaden

14 Krav på energihushållning Krav i PBL på energihushållning och värmeisolering Nära-nollenergibyggnad enligt PBF uttryckt i primärenergi Särskilt hushålla med el Krav på klimatskärm

15 Sedan remissen Remissförslag Remissynpunkter Nya EPBD Systemgräns Kommittén för modernare byggregler Primärenergifaktorer Viktningsfaktorer Nytt remissförslag Notifiering EU Ändringar BBR 1 mars 2020

16 Energibärare El Fjärrvärme Fjärrkyla Biobränsle Gas Olja Förutsättningar: Levererad energi som ska viktas Energiprestandaindikatorn heter fortfarande primärenergital Faktorerna ska vara nationella En faktor per energibärare oavsett byggnadskategori eller användningsområde

17 Vill ni veta mer? -och-renovera-energieffektivt/nyheter-inomenergiomradet/

18 Uppdaterade primärenergifaktorer Stockholm, 27 november 2018

19 Innehåll Primärenergifaktorer är ett av de två studerade alternativen att vikta levererad energi till byggnaden Remiss mars 2018 Uppdaterat förslag till primärenergifaktorer PE Överensstämmelse med EPBD

20 Remiss mars 2018 utgångspunkter för primärenergifaktorer Perioden Nationellt medelvärde för fjärrvärme, Östersjöregionen för el, I princip är all energi en resurs o PE 1,0 o Undantag, PE spillvärme = 0,0 Prognoser för energianvändning, elproduktionstekniker och energipriser enligt Energimyndigheten

21 Remiss mars 2018 föreslagna primärenergifaktorer Energislag BBR 26 (gällande) El 1,6 1,85 Fjärrvärme 1,0 0,95 Fjärrkyla 1,0 0,62 Biobränsle 1,0 1,05 Olja 1,0 1,11 Gas 1,0 1,09 Mars 2018 remissförslag PE el PE fjv = 1,85 0,95 = 1,95

22 Kommentarer till remiss mars 2018 PE el = 1,85 rimligt enligt flertalet Fjärrvärme borde ha en lägre faktor Annan allokering av värme och el för kraftvärme Fjärrkyla borde ha en lägre faktor Enbart ett fåtal kommentarer om PE för biobränsle, olja och gas

23 Uppdatering av PE Söka en ansats som ger faktorer som är användbara för byggnaders energiprestanda och som kan ge incitament för energieffektivisering. Ändringar Avfall PE avfall = 0,04 Annan beräkning av PE för fjärrkyla Annan allokering för kraftvärme Icke-förnybart i avfall

24 Preliminära resultat för uppdaterade primärenergifaktorer PE Energislag BBR 26 (gällande) Tänkbart nytt remissförslag El 1,6 1,815 Fjärrvärme 1,0 0,715 Fjärrkyla 1,0 0,30 Biobränsle 1,0 1,05 Olja 1,0 1,11 Gas 1,0 1,09 PE el = 1,815 = 2,55 PE fjv 0,715 Oförändrat från remiss mars 2018

25 Nuvärdeskostnad (MSEK) Konsekvens av nya PE Kontor/Lokaler 142,0 Kontor/Lokaler Fjärrvärme mars 2018 Bergvärmepump mars ,5 Krav mars 2018 Fjärrvärme uppdaterade PE Bergvärmepump uppdaterade PE 141,0 Idè till krav 140,5 140, Primärenergital (kwh/m 2, år)

26 Nuvärdeskostnad (MSEK) Konsekvens av nya PE Flerbostadshus 112,0 Fjärrvärme mars 2018 Flerbostadshus Bergvärmepump mars 2018 Krav mars ,5 Fjärrvärme uppdaterade PE Bergvärmepump uppdaterade PE Idè till krav 111,0 110, Primärenergital (kwh/m 2, år)

27 Nuvärdeskostnad (MSEK) Konsekvens av nya PE Småhus 4,20 Fjärrvärme mars 2018 Bergvärmepump mars 2018 Småhus Frånluftsvärmepump mars ,15 Krav mars 2018 inkl. areakorr. Fjärrvärme uppdaterade PE Bergvärmepump uppdaterade PE Frånluftsvärmepump uppdaterade PE 4,10 4, Primärenergital (kwh/m 2, år)

28 Variation av PE fjv Primärenergifaktorn för fjärrvärme kan ytterligare påverkas av Synen på plast/icke-förnybart i avfall Kraftvärmeallokering Liten påverkan på primärenergifaktorn för el

29 Finns problem med det uppdaterade förslaget? Låga primärenergifaktorer ger svaga incitament för energieffektivisering Användning av fjärrkyla (PE fjk = 0,30) kostar lite i försämrad energiprestanda. Kan behöva kopplas till någon form av begränsande föreskrift. Den allmänna formuleringen i BBR avsnitt 9:5 om att behovet av kylning ska minimeras kan vara otillräcklig. Ändringsreglerna säger att energiprestanda inte får försämras. Kan i praktiken betyda att man inte kan byta ut till annan kylteknik från fjärrkyla. Tillsynen vid ändring?

30 Överensstämmelse med EPBD Följer principen om energi som inte omvandlats. Ger energin som behöver tillföras energisystemet med vissa antaganden om förnybar energi. Ger fördelar (sänkt PE) om förnybart ingår. Fjärrvärme gynnas jämfört med remiss i mars 2018 Icke-diskriminerande hantering av förnybart på plats och i energisystemet bedöms vara uppfyllt. o PE = 0 på plats och PE = 1,0 i energisystemet som utgångspunkt. Enligt expertmöte EPB i Bryssel i oktober är det en rimlig hantering som svar på en direkt fråga till DG Energy.

31 Utkast till viktningsfaktorer Stockholm, 27 november 2018

32 Vad innebär detta alternativ? Vad ska bättre eller sämre energiprestanda innebära för byggnader med olika system för uppvärmning och kylning? Hur hanterar vi lokal förbränning av förnybara respektive fossila bränslen? Vilken byggnadskategori bör vi utgå ifrån när viktningsfaktorerna tas fram?

33 Randvillkor Vi ska kunna jämföra en byggnad mot en kravnivå per byggnadskategori, oavsett uppvärmningsform. En faktor per energibärare, oavsett: Lokala förutsättningar i energinät Användningsområde inom byggnaden Byggnadskategori Vi ska särskilt hushålla med elenergi (PBF) Metoden ska vara robust, transparent och konsekvent. Viktningsfaktorer är ett arbetsnamn!

34 Fördjupad branschdialog V 46 2 intensiva dagar 7 sittningar Ca 30 Personer Tack igen, mycket givande! Nyckelord: Konkurrensneutralitet Bra klimatskärm Inte styra val av uppvärmningssystem Reglerna skall fungera i hela landet Reglera inom rådigheten Hushållning med el

35 Kostnadsoptimal metod 1. Kostnadsoptimala beräkningarna används oviktad energi 2. I grundfallet behöver typhus ej uppfylla dagens krav om E PET Eller U-Medel.

36 Typbyggnader Småhus, enplan 150m 2 A Temp Kontor 5-plan 5489m 2 A Temp Flerbostadshus, 4-plan 24 lgh 2053m 2 A Temp

37 Typbyggnader Forts. Kostnadsoptimalt utförande 1. Applicera sedan diskreta valmöjligheter gällande a) Väggisolering b) Takisolering c) Fönster d) Täthet 2. Hitta lägsta nuvärde Ventilationslösning FTX Klimatskärm 3. De av rapporten framtagna kostnadsoptimala referensbyggnaderna uppfyller: Kravet på U-Medel Kravet på max installerad eleffekt.

38 Faktorernas relation för fjärrvärme el Kostnadsoptimala byggander Bergvärme eller fjärrvärme, allt annat lika SCOP bergvärmepump Olika resultat för olika byggnadskategorier Relation levererad energi (uppvärmning + tappvarmvatten) Småhus 3,3 Flerbostadshus 2,6 Kontor 2,3 Boverket väljer att utgå ifrån 2,6 Flerbostadshus viktigast konkurrens Mellanvärde, minimera felet för de andra

39 El fjärrkyla Står fast vid tidigare värde, vilket är 3. Ger fjärrkyla en faktor ca 15 % lägre än den för fjärrvärme. En effektivare kylmaskin ger bättre prestanda.

40 Biobränsle, gas, olja Utgår i detta skede från konkurrensneutralitet genom att dessa bränslen viktas lika fjärrvärme. I verkligheten förluster i pannan beroende på verkningsgrad. Ju bättre verkningsgrad desto närmre fjärrvärmehusets energiprestanda. El utan värmepump ger 2,6 gånger så dålig energiprestanda som oljepanna. Diskussion pågår om olja och gas!

41 Över eller under 1? Avvägningar måste göras när kravnivåerna ska sättas. Faktorerna kan indirekt ge skärpningar eller lättnader. Låta Primärenergi för fjärrvärme vara ankare. I dag samma som primärenergifaktorn för fjärrvärme för att kunna jämföra värdena i metoderna.

42 Utkast till faktorer Energibärare Viktningsfaktor Fjärrvärme 0,7 El 1,8 Fjärrkyla 0,6 Biobränsle 0,7 Gas 0,7 Olja 0,7 Work in progress!

43 Kostnadsoptimal energiprestanda Espec EPpet (idag) EPpet (ny) Småhus Flerbostadshus Kontor Bvp Fjv Bvp Fjv Bvp Fjv

44 Fördelar och nackdelar med beräkningsmodellerna Åsa Wahlström, Chalmers industriteknik

45 Sammanfattning och egen reflektion av de två förslagen Åsa Wahlström CIT Energy Management Adjungerad professor Installationsteknik och klimatiseringslära, Lunds tekniska högskola

46 E uppv, i E kyl, i E tvv, i E f, i F geo A temp PE i är energi för uppvärmning för energislag i (kwh/år) är energi till komfortkyla för energislag i (kwh/år) är energi till tappvarmvatten för energislag i (kwh/år) är energi till fastighetsenergi för energislag i (kwh/år) är geografisk justeringsfaktor är byggnadens tempererade area (m²) är en viktningsfaktor eller primärenergifaktor för energislag i

47 Viktningsfaktorer Primärenergifaktorer El 1,8 Fjärrvärme 0,7 Biobränsle 0,7 Olja 0,7 Gas 0,7 Fjärrkyla 0,6 El/Fjärrvärme = 2,57 El/Fjärrkyla = 3,00 El 1,825 Fjärrvärme 0,715 Biobränsle 1,05 Olja 1,11 Gas 1,09 Fjärrkyla 0,3 El/Fjärrvärme = 2,55 El/Fjärrkyla = 6,08

48 Sammanfattning inför BYGGLOV Beräknad köpt energi vid normalt brukande och ett normalår: Energiposter Energislag kwh/m 2 Huvudkrav: Energiprestanda baserat på primärenergianvändning beräknad med viktningsfaktorer ENERGIKLASSER Uppvärmning Tappvarmvatten Komfortkyla Fastighetsenergi Värmeförlust eller U m.. Solvärmelasttal El W/m 2 K.. W/m 2 Övrig energi El Övrig energi El Övrig energi Krav på redovisning av köpt energi: Tydlig redovisning för fastighetsägaren som stämmer överens med den energi som debiteras. Underlag för mätplan. Kompletterande krav

49 Sammanfattning av ENERGIDEKLARATION ENERGIKLASSER Beräknad köpt energi vid normalt brukande och ett normalår: Energiposter Energislag kwh/m 2 Uppvärmning Tappvarmvatten El Övrig energi El Övrig energi Komfortkyla Fastighetsenergi El Övrig energi Värmeförlust eller U m.. Solvärmelasttal W/m 2 K.. W/m 2

50 Olika aktörers syn: Mari-Louise Persson, Riksbyggen

51 Olika aktörers syn: Björn Eldvall, Eon

52 Olika aktörers syn: Martin Forsén, NIBE

53 Boverkets Primärenergifaktorer Martin Forsén Manager International Affairs NIBE Energy Systems

54 EPBD Juridiskt styrande EU-lagstiftning Kristallklart krav på användande av primärenergi

55 Primärenergifaktorer (PEF) Primärenergifaktorer ska beräknas utifrån nedanstående principer; Transparent beräkningsmetod Relevanta systemgränser Relevant tidshorisont Framåtblickande istället för historiska värden Energihushållningsprincip Alla brännbara energislag ges PEF > 1 Remiss från mars 2018 uppfyller samtliga ovanstående kriterier Uppfyller även kravet på att särskilt hushålla med elenergi Remiss mars 2018 Nytt förslag El 1,85 1,825 Fjärrvärme 0,95 0,715

56 Primärenergifaktorer (PEF) Remiss mars 2018 Nytt förslag El 1,85 1,825 Fjärrvärme 0,95 0,715 Det nya förslaget strider mot energihushållningsprincipen Energihushållningsprincip Alla brännbara energislag ges PEF > 1 PEF för avfall ändrat från 1,04 till 0,04 Liten numerisk förändring - stora konsekvenser

57 Förslag Behåll förslaget från remiss mars 2018 Remiss mars 2018 El 1,85 Fjärrvärme 0,95 För att säkerställa god klimatskärm i alla byggnader oavsett energiförsörjning bör U m - krav skärpas Nuvarande Remiss mars 2018 Nytt förslag Småhus 0,4 [W/m 2 K] 0,3 [W/m 2 K] 0,25 [W/m 2 K] Flerbostadshus 0,4 [W/m 2 K] 0,35 [W/m 2 K]? Lokaler 0,6 [W/m 2 K] 0,4 [W/m 2 K]?

58 Viktningsfaktorer Strider mot kristallklart krav på användande av primärenergi

59 Panelsamtal Åsa Wahlström, Chalmers industriteknik Mari-Louise Persson, Riksbyggen Björn Eldvall, Eon Martin Forsén, NIBE Lotta Bångens, EEF Mikael Näslund, Boverket Lin Liljefors, Boverket

60 Tidslinje framöver feb maj 2019 okt 2019 jan 2020 dec 2019 mars 2020

61 Tack för i dag!