Göran Björklund. Fotografering av Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare

Transkript

1 KALLELSE 1 (6) Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare kallas härmed till sammanträde i Kommunstyrelsens sessionssal i Stadshuset, måndagen den 27 oktober 2014 kl Göran Björklund Fotografering av Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare I samband med Kommunstyrelsens möte den 27 oktober kommer ledamöterna fotograferas. En fotograf kommer att finnas på plats i Welltons hall (utanför Grillen i Stadshuset) från kl 12 för porträttfotografering. Kom gärna i god tid ni som har möjlighet så att alla hinner att fotograferas. Efter mötet ska en gruppbild tas på hela Kommunstyrelsen. Information om var den bilden ska tas får ni på mötet. Om ni har frågor om fotograferingen får ni gärna kontakta Annika Klemming på Stadskansliet på eller på e-post annika.klemming@boras.se. Kommunstyrelsens sammanträde är öppet för allmänheten (utom vid ärenden som avser myndighetsutövning eller sekretess)

2 FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (6) Stadskansliet: Kc Kommunchefen PF Personal och förhandling I Information KU Kvalitet och utveckling M Markavdelningen E Ekonomistyrning N Näringsliv SP Samhällsplanering

3 FÖREDRAGNINGSLISTA 3 (6) Val av protokolljusterare Kc 1 Anmälningsärenden a) Protokoll från direktionens sammanträde för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund (2014/KS ) (Bil) b) Redovisning av inneliggande initiativärenden (2014/KS ) (Bil) (Förslag: a-b till handlingarna) Kc 2 Fördelning av uppgifter och ansvar på programområden. (2014/KS ) Kc 3 Kommunstyrelsens förhandlingsdelegation. (2014/KS ) Kc 4 Gruppledare för de partier som är representerade i Kommunstyrelsen men som inte har någon kommunalrådspost. (2014/KS ) Kc 5 Bemyndigande att underteckna handlingar. (2014/KS ) Kc 6 Ombud för Borås Stad vid bolagsstämmor och föreningsmöten. (2014/KS ) Kc 7 Ombud för Borås Stad vid bolagsstämma för Borås Stadshus AB. (2014/KS ) Kc 8 Fullmakt att företräda kommunen inför hyres- och arrendenämnden. (2014/KS ) Kc 9 Fullmakt för stadsjurister. (2014/KS ) (Bil) (Bil) (Bil) (Bil) (Bil) (Bil) (Bil) (Bil)

4 FÖREDRAGNINGSLISTA 4 (6) Kc 10 Kvittering av checkar och postväxlar m.m. (2014/KS ) Kc 11 Kommunstyrelsens sammanträdesdagar fr.o.m. den den 16 oktober (2013/KS ) I 1 Logotyp för Lundby Park (2011/KS ) (Bil) (Bil) (Bil) KU 1 Anmälningsärenden: a) Åtgärdsplan välfärdsbokslut 2014 (2014/KS ) b) Remiss: Kvalitet i äldreboende och kvalitet i hemtjänst. (2014/KS ) (Bil) (Bil) (Förslag: a-b till handlingarna) KU 2 Program för ett integrerat samhälle. (2014/KS ) KU 3 Remiss av betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer en folkhälsofråga. (2014/KS ) KU 4 Uppföljning av Kommunens Kvalitet i Korthet (2013/KS ) KU 5 Kommunens Kvalitet i Korthet ; Kommunstyrelsens redovisning. (2013/KS ) (Bil) (Bil) (Bil) (Bil) E 1 Anmälningsärenden: a) Likviditetsrapport för Borås Stad (2014/KS ) b) Synpunkter på sotningsverksamhet (2014/KS ) (Bil) (Bil) (Förslag: a b till handlingarna)

5 FÖREDRAGNINGSLISTA 5 (6) E 2 Anmälan av delegationsbeslut: a) Likviditetsfrågor upptagande av lånelöfte ( 09 oktober 2014, Ärende 13) Likviditetsfrågor - placering av likvida medel (1 oktober 2014, Ärende 14) Likviditetsfrågor upptagande av lån (13 oktober 2014, Ärende 15) För finansiering av internbankens utlåning till de kommunala bolagen nyupplånar Borås Stad 300 miljoner kronor, genom emission på certifikatsmarknaden den 15 oktober (2014/KS ) (Förslag: a till handlingarna) E 3 Delårsrapport januari augusti 2014 för nämnderna och de kommunala bolagen. (2014/KS /KS ) E 4 Ersättning till fristående skolor, förskoleklass, förskolor och fritidshem (2013/KS ) E 5 Fördelning av riktade statsbidrag till barnomsorgen (2014/KS ) E 6 Reviderad förbundsordning för Tolkförmedling Väst. (2014/KS ) E 7 Taxor för SÄRF:s myndighetsutövning. (2014/KS ) (Bil) (Bil) (Bil) (Bil) (Bil) E 8 Överenskommelse med Migrationsverket om ensamkommande barn. (2014/KS ) (Bil) E 9 LSS boende Kadriljgatan Kadriljen 3, Brotorp Borås Stad. (2013/KS ) (Bil) E 10 Anslagsframställan för om och tillbyggnad av Sandareds bad och idrottshall. (2013/KS ) (Bil)

6 FÖREDRAGNINGSLISTA 6 (6) N 1 Medlemskap i Creative Cluster Innovation Hub Ekonomiska Förening. (2014/KS ) (Bil)

7 Kc 1 a-b) anmälningsärenden (Bilagorna finns på webben under rubriken anmälningsärenden) (Förslag: a-b till handlingarna) Följande ärenden kommer att läggas ut senare på webben: Kc 2 Fördelning av uppgifter och ansvar på programområden Kc 3 Kommunstyrelsens förhandlingsdelegation. Kc 4 Gruppledare för de partier som är representerade i Kommunstyrelsen men som inte har någon kommunalrådspost Kc 5 Bemyndigande att underteckna handlingar. Kc 6 Ombud för Borås Stad vid bolagsstämmor och föreningsmöten Kc 7 Ombud för Borås Stad vid bolagsstämma för Borås Stadshus AB

8 Kc 8 BESLUTSFÖRSLAG Fullmakt att företräda kommunen inför hyres- och arrendenämnden Kommunstyrelsen föreslås besluta: Befullmäktiga förvaltningschef Rune Henriksson, Lokalförsörjningsförvaltningen eller den han i sitt ställe vid ett eller flera tillfällen förordnar att väcka, utföra, fullfölja och bevaka kommunens talan inför hyres- och arrendenämnden för tiden intill 2015 års utgång. Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2014/KS Programområde: 1 Handläggare: Göran Björklund, tfn Datum/avdelningschef: /GB

9 Kc 9 BESLUTSFÖRSLAG Fullmakt för stadsjurister Kommunstyrelsen föreslås besluta: Stadsjuristerna Lars-Olof Danielsson, Louise Mattus Streiby och Torbjörn Alfredsson eller den någon av dem sätter i sitt ställe ges fullmakt, att vid alla domstolar, exekutionssäten och övriga myndigheter iaktta, väcka, utföra, fullfölja och bevaka kommunens talan samt ta emot delgivningar och anta eller förkasta förlikningsförslag. Stadsjuristerna eller den de sätter i sitt ställe får också, där de med stöd av denna fullmakt för talan i mål och ärende, uppbära, motta och kvittera betalningar och säkerheter. Stadsjuristerna eller den de sätter i sitt ställe får utom domstol iaktta och bevaka kommunens rätt när den är ifrågasatt. Denna fullmakt gäller t.o.m års utgång. Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2014/KS Programområde: 1 Handläggare: Göran Björklund, tfn Datum/avdelningschef: /GB

10 Kc 10 Kvittering av checkar och postväxlar m.m. läggs ut senare på webben

11 Kc 11 BESLUTSFÖRSLAG Kommunstyrelsens sammanträdesdagar fr.o.m. den 16 oktober 2014 Kommunstyrelsens ordförande kallar till det första sammanträdet med den nyvalda Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen föreslås besluta: Sammanträden skall hållas följande dagar: 10 november (start kl 09.30), 11 november (start kl 09.30, gruppöverläggningar budget), 24 november (start kl 09.30, beslut om budgetförslag) och 15 december (start kl 14.00) Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2013/KS Programområde: 1 Handläggare: Göran Björklund, tfn Datum/avdelningschef: /GB

12 I 1 BESLUTSFÖRSLAG Logotyp för Lundby Park Borås Stads grafiska regler ger möjlighet för vissa verksamheter att skapa egna grafiska regler. Sådana egna regler ska godkännas av Kommunstyrelsen. Brygghuset är en av dessa verksamheter, och vars grafik och logotyp tidigare godkänts av Kommunstyrelsen. Brygghuset har nu lagt fram en särskild logotyp för delverksamheten Lundby Park. I processen med att ta fram logotypen har ungdomar i de föreningar som är anslutna till Lundby Park varit involverade, såväl som medarbetare både på Brygghuset som Borås Skatehall. En bra förankring hos de ungdomar som utgör den främsta målgruppen är en förutsättning för att hitta ett märke som vi kan bära med stolthet. Kommunstyrelsen föreslås besluta: Kommunstyrelsen lägger med godkännande beskrivningen av logotyp för Lundby Park till handlingarna. Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2011/KS0774 Programområde: 1 Handläggare: Annika Klemming, tfn 7066 Datum/avdelningschef:

13 Lundby Park - Logotype Lundby Park är samlingsnamnet för Borås actionpark. Hit ansluter sig anhängare inom actionidrotter såsom Skateboard, BMX och Parcour. Samtidigt pågår ett visionsarbete kring Lundby Park, kopplat till Borås Stads vision 2025 kring målområdet människor möts i Borås. Förutom och Servicekontoret, Tekniska förvaltningen samt Lokalförsörjningsförvaltningen. Tillsammans vill vi skapa framtidens mötesplats i Borås, öppen för alla. Lundby Park ska vara den mest jämställda och trygga actionparken i Sverige med fokus på gemenskap och tillgänglighet. TYPOGRAFI sticker ut ifrån normen, där välkomnandet och kom-som-du-är-mentaliteten är viktig i uttrycket. BRO FIST - minsta gemensamma nämnare, kommer att tas fram för att sammanfatta varumärkeslöftet. Taglinen ska kännas rätt i sammanhanget och inte ha uppenbara kopplingar till traditionell idrott, eftersom gemenskapen utgör det unika i Lundby Park som varumärke. BRO FIST is the closest bond shared by bro s in a moment of eccentric awesomeness! FÄRG OCH FORM Logotypen skall i första hand exponeras i svart, men får även användas i vitt beroende på mediebärare och sammanhang. Vid speciella omständigheter och av produktionstekniska skäl, kan logotypen exponeras utan Prio 1. LundbyPark_FX.eps Prio 2. LundbyPark_logo_black.eps Prio 3. LundbyPark_logo_white.eps

14 KÄRNVÄRDEN / CORE VALUES KRITERIER FÖR KÄRNVÄRDEN I kärnvärdesanalysen bör man skilja mellan konkurrensförutsättningar (stödjande funktioner) och faktorer. För att ett kärnvärde ska bli en konkurrensfördel krävs något unikt, annars utgör den bara en konkurrensförutsättning. Konkurrensfördelarna kan sedan delas upp som taktiska (kortsiktiga) och strategiska (långsiktiga). För att vara en strategisk konkurrensfördel måste den vara svårimiterad för konkurrenterna. Någon av de strategiska konkurrensfördelarna blir i regel det som utgör det högst prioriterade kärnvärdet, vilket ibland kan få en direkt koppling till varumärkeslöftet. T.ex: Volvo 1. KONKURRENSFÖRUTSÄTTNINGAR personal och kapital. Vilka värden/ord kan kopplas till detta? 2. KONKURRENSFÖRDELAR Här skiljer vi mellan lång- och kortsiktiga, varav de mest unika fördelarna ska sammanfattas i toppskiktet. Här gäller det att vara ärlig, vad gör oss unika... på riktigt. T.ex Miljöaspekten har gått ifrån att vara något unikt, till bli en förutsättning inom vissa branscher. Värdefullt Kommunicerbart KONSUMENT Unikt Svårt att imitera KONKURRENT

15 KÄRNVÄRDEN / CORE VALUES Gemenskap Schysta åkytor i all ära, men att bara vara en actionpark är inget för oss. På Lundby Park har actionutövare i Boråstrakten, oavsett om man kallar sig för skejtare, BMXare eller något annat. Tillsammans har vi skapat en hemvist för dem som även delar livsstilen. Alla förtjänar en plats i våran familj, oavsett om man bara vill ha ett ställe att hänga på eller utvecklas som åkare. Välkommen hem! Förändring Något som vi är väl införstådda med på Lundby Park, är att actionaktiviteter, såsom BMX och och en bred mix av goda förebilder, vilket innebär att du kan bli bekräftad i ett större samman- Tillgänglighet Tillgänglighet för oss handlar om att erbjuda en trivsam oas. Genom att erbjuda både ett - att skapa förutsättningar för nya utmaningar. Vi strävar alltid efter att vara en möjligheternas park, en park som överraskar.

16 KU 1 a-b) anmälningsärenden (Bilagorna finns på webben under rubriken anmälningsärenden) (Förslag: a-b till handlingarna)

17 KU 2 BESLUTSFÖRSLAG Program för ett integrerat samhälle Arbetslivsnämnden har fått i uppdrag att revidera program för ett integrerat samhälle. Ett förslag till program har varit ute på remiss hos 14 nämnder, 12 bolagsstyrelser, SÄRF och Ungdomsrådet. Av de totalt 21 inkomna svaren har 18 tillstyrkt, två har avstått och en har endast lämnat yttrande. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Reviderat Program för ett integrerat samhälle antas att gälla för alla nämnder, styrelser, förvaltningar och bolag. Programmet ska revideras senast Lena Palmén Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2014/KS0414 Programområde: 3 Handläggare: Ewa Luvö, tfn Datum/avdelningschef: /Ingegerd Eriksson

18 Sida 1(2) Dnr 2014/KS0414 Avd: Kvalitet och utveckling Handläggare: Ewa Luvö Kommunfullmäktige Program för ett integrerat samhälle Borås Stad vill motverka främlingsfientlighet och förbättra integrationen. Arbetslivsnämnden har fått i uppdrag att revidera program för ett integrerat samhälle. Ett förslag till program har varit ute på remiss hos 14 nämnder, 12 bolagsstyrelser, SÄRF och Ungdomsrådet. Svar har inkommit från SDN Norr, SDN Väster, SDN Öster, Miljö och konsumentnämnden, Sociala omsorgsnämnden, Utbildningsnämnden, Fritid och folkhälsonämnden, Kulturnämnden, Servicenämnden, Lokalförsörjningsnämnden, Tekniska nämnden, Revisorskollegiet, Samhällsbyggnadsnämnden, Stadskansliet, Ungdomsrådet, FRIBO, AB Bostäder, Borås Djurpark AB, Viskaforshem AB, Borås Energi och Miljö AB samt Industribyggnader i Borås AB (IBAB). Av de totalt 21 inkomna svaren har 18 tillstyrkt förslag på Program för ett integrerat samhälle. Två har avstått och en har endast lämnat yttrande. Kommentarer lämnats i 10 av svaren. De tydligaste förändringarna jämfört med det nuvarande programmet är ett förtydligande av målgruppen som i första hand är boråsare som är födda utomlands och boråsare födda i Sverige med båda föräldrarna är födda utomlands. En annan förändring är att hälsa och kultur förts in som viktiga områden och förutsättningar för en lyckosam integration. Ett arbete har också påbörjats med konkretisera programmet i en tydlig handlingsplan, som kontinuerligt ska följas upp och revideras. Kommentarerna kan delas upp i tre delar: Miljö och konsumentnämnden, Utbildningsnämnden och Ungdomsrådet lyfter frågan om handlingsplan kopplat till programmet. Arbetslivsnämnden svarar att genom nätverket för integration har arbetet påbörjats med att ta fram ett förslag till handlingsplan. Fritid och folkhälsonämnden, Stadsdelsnämnderna Väster, Öster och Norr menar att programmet borde ha en bredare definition på begreppet integration och inkludera ålder, socioekonomi och funktionshinder. Här hänvisar Arbetslivsnämnden till att Borås Stad har tagit beslut om program för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet, Program för jämställdhet samt personalpolitiskt program med avsnitt om jämställdhet och likabehandling. Dessa program möter väl upp krav på integrationsarbetet för ålder, socioekonomi och funktionshinder. POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Kungsgatan 55 WEBBPLATS boras.se E-POST boras.stad@boras.se TELEFON vx FAX

19 2 Program för ett integrerat samhälle har sin utgång i arbetet mot främlingsfientlighet och integration för boråsare födda utomlands och boråsare födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands. Utöver detta har det lämnats ett antal förslag på textförändringar och enstaka punkter. Flertalet av dessa textförslag och punkter har beaktats. Något enstaka förslag kommer att beaktas i handlingsplanen. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Reviderat Program för ett integrerat samhälle antas att gälla för alla nämnder, styrelser, förvaltningar och bolag. Programmet ska revideras senast 2018 KOMMUNSTYRELSEN Lena Palmén Kommunalråd Ingegerd Eriksson Chef Kvalitet och utveckling

20 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler FÖRSLAG Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1

21 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning mot målen plan aktiviteter, tidsram och ansvar» Normerande policy Borås Stads hållning riktlinjer rekommenderade sätt att agera regler absoluta gränser och ska-krav Fastställt av: Kommunfullmäktige Gäller för: Alla nämnder, styrelser, förvaltningar och bolag Datum: För revidering ansvarar: Arbetslivsnämnden För uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Arbetslivsnämnden Dokumentet gäller till och med: Integrerat samhälle

22 Program för ett integrerat samhälle Borås Stad vill motverka främlingsfientlighet och förbättra integrationen. Detta program redovisar den politiska viljeinriktningen och hur Borås Stad ska agera. Målgruppen för programmet är boråsare som är födda utomlands, och boråsare födda i Sverige vars båda föräldrar är födda utomlands. Detta är ca 25 procent av kommunens invånare. Borås har många års erfarenhet av att ta emot människor från andra länder. Förut arbetskraftsinvandrare, under senare år flyktingar från krig och förföljelse. Borås idag är en stad med en mångfald av kulturer, språk och religioner. Vi välkomnar alla inflyttade, oavsett ursprung eller religion, och vill säkerställa en god mottagning och integration. Det är viktigt med förståelse för olika kulturer om alla invånare i Borås ska vara delaktiga i samhällslivet och känna sig trygga. Detta skapas bäst genom möten mellan människor med olika bakgrund, till exempel på arbetsplatser och i föreningslivet. Integration betyder att människor respekteras oavsett bakgrund. Integration är en långsiktig process som omfattar alla i samhället. Den bygger på ömsesidig förståelse och respekt. Integration ska inte betraktas som en enskild aktivitet utan bör genomsyra allt arbete. Människor kan vara delaktiga i samhället de lever i, utan att ge avkall på sin identitet. Ett demokratiskt samhälle som värnar mänskliga rättigheter och människors lika värde tillåter alla att leva sitt eget liv, så länge svenska lagar och regler följs. Ett arbete är det viktigaste för att komma in i samhällslivet. Förberedelser för arbetslivet genom språkundervisning och samhällsinformation är därför prioriterade i integrationsarbetet. Integrerat samhälle 3

23 Arbete Arbete är en nyckel till integration. Borås Stad prioriterar åtgärder som leder till egen försörjning, genom anställning eller eget företagande. Vi ska samverka med andra myndigheter och näringslivet för att alla nyanlända ska få praktisera på arbetsplatser så snart det är möjligt. Borås Stad ska vara ett föredöme i att anställa personal av annan etnisk bakgrund. Kunskap hos personalen om andra kulturer ökar möjligheten att ge fler invånare likvärdig service. Flerspråkighet och interkulturell kunskap ska vara en merit vid rekrytering. Borås Stad ska stödja kunskapsspridning i näringslivet om att mångfald i arbetslivet är utvecklande och kan vara lönsamt för företaget. Boende Borås Stad ska motverka diskriminering och segregation på bostadsmarknaden. Vi ska verka för att ett varierat utbud av bostäder med olika upplåtelseformer skapar ett blandat boende. Planering av bostadsområden ska skapa naturliga mötesplatser för de boende. Det kan ske med lokaler för exempelvis närservice samt fritids- och kulturaktiviteter. Borås Stad ska stötta nätverk som erbjuder aktiviteter för boende och bidrar till socialt hållbar stadsutveckling. Utbildning Barn och ungdomar Borås Stad har ansvaret för att alla unga får lika möjligheter till en god uppväxt och utbildning. Elever med annat modersmål ska erbjudas undervisning i detta, och i övrigt få det stöd de behöver i utbildningen. Modersmålslärarnas kompetens ska användas även i skolans arbete med interkulturella frågor. Varje kommunal skola ska verka för en särprägel som lockar elever från hela kommunen att välja den skolan. Därigenom får skolorna naturligt en kulturell mångfald. 4 Integrerat samhälle

24 Borås Stad verkar för att ungdomar får en ingång i arbetslivet, till exempel genom feriejobb. Särskilt viktigt är detta för ungdomar med utländsk bakgrund, som ofta saknar kontaktnät i samhället. Vuxna Borås Stad ansvarar för att alla nyanlända erbjuds utbildning i svenska för invandrare (SFI). SFI ska erbjudas i kombination med yrkesutbildning eller praktik för att stödja inträdet på arbetsmarknaden. För att säkerställa utbudet av yrkes- och lärlingsutbildningar ska Borås samverka inom Sjuhärad. SFI ska även ges tillsammans med teoretisk utbildning. Delaktighet Borås Stad verkar för att stärka förmågan och möjligheten till demokratisk delaktighet samt socialt och kulturellt deltagande. Alla medborgare i Borås ska känna sig behövda och ta del i samhällsutvecklingen. En förutsättning för att kunna ta del i samhällsutvecklingen är kunskap om hur samhället i vid bemärkelse fungerar. Fritidsgårdarnas arbete för hållbarhet, delaktighet och jämställdhet är en förutsättning för att verksamheten ska inkludera alla ungdomar. Kommunen ska verka för att alla invånare får möjlighet att forma sina liv som de själva vill, inom ramen för svenska lagar och regler. Trygghet I Borås Stad ska alla invånare känna sig trygga. Borås Stad ska verka för att nyanlända får förutsättningar att delta i samhället, skapa ett kontaktnät samt möjligheter att delta föreningslivet. Borås Stad ansvarar för att personalen i förskola, skola och individ- och familjeomsorg har kunskap om olika kulturer. Kommunen ska sträva efter att äldre och personer med funktionsnedsättning får hjälp på sitt modersmål. Integrerat samhälle 5

25 Folkhälsa Borås Stad ska skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Generella och selektiva satsningar på utbildning och sysselsättning samt samordnade insatser för integration, delaktighet och trygghet skapar även förutsättningar för hälsa och social hållbarhet. Många flyktingar har trauman som behöver bearbetas. Borås Stad ska i samverkan med andra utreda möjligheter till rehabilitering. Kultur Kultur är en väsentlig faktor i att forma ett integrerat samhälle. Det kulturella perspektivet ska vara en naturlig del av Borås Stads arbete för ett integrerat samhälle. Alla barn har rätt till lika möjligheter för kultur och fritidsverksamheter. 6 Integrerat samhälle

26 Arbetsmetoder Integrationsmålen ska genomsyra verksamheten i de kommunala förvaltningarna och bolagen. Samverkan kan öka både kvalitet och effektivitet i integrationsarbetet. Där det är möjligt ska Borås Stad samverka med andra kommuner och myndigheter. Om det finns internationella nätverk som underlättar arbetet med integrationen kan Borås Stad vara med i sådana. De ideella organisationerna är en viktig resurs i integrationsarbetet, särskilt studieförbunden. Arbetslivsnämnden ansvarar för att samordna integrationsarbetet. Uppföljning Arbetslivsnämnden ansvarar för att senast 2018 ge Kommunfullmäktige en uppföljning av programmet, och ett förslag till reviderat program. Integrerat samhälle 7

27 POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Stadshuset, Kungsg. 55 TEL E-POST WEBBPLATS boras.se 8 Integrerat samhälle

28 KU 3 BESLUTSFÖRSLAG Remiss av betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer en folkhälsofråga Borås Stad har beretts tillfälle att yttra sig över ett betänkande som lämnats av regeringens nationella samordnare mot våld i nära relationer. Kommunstyrelsen har som underlag till detta yttrande inhämtat synpunkter från Stadsdelsförvaltningen Väster, som ansvarar för samordningen av frågor som rör Våld i nära relationer. Kommunstyrelsen föreslås besluta: Kommunstyrelsen översänder upprättat remissyttrande som sitt eget Lena Palmén Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2014/KS0571 Programområde: 3 Handläggare: Ewa Luvö, tfn Datum/avdelningschef: Ingegerd Eriksson

29 Sida 1(1) Dnr 2014/KS0571 Avd: Kvalitet och utveckling Handläggare: Ewa Luvö Justitiedepartementet Remiss av betänkande SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga Kommunstyrelsen har som underlag till detta yttrande inhämtat synpunkter från Stadsdelsförvaltningen Väster, som ansvarar för samordningen av frågor som rör Våld i nära relationer. Kommunstyrelsen översänder upprättat remissyttrande som sitt eget KOMMUNSTYRELSEN Ulf Olsson Kommunalråd Ingegerd Eriksson Chef Kvalitet och utveckling POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Kungsgatan 55 WEBBPLATS boras.se E-POST boras.stad@boras.se TELEFON vx FAX

30 REMISSYTTRANDE 1 (13) Lina Lundborg Verksamhetsutvecklare, SDF Väster Yttrande över betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga Sammanfattning Borås Stad har beretts tillfälle att yttra sig över de femtiotal konkreta förslag för ett mer effektivt arbete mot våld i nära relationer som lämnats av regeringens nationella samordnare i betänkandet SOU 2014:49. Nedan följer kommunens synpunkter kring utvalda förslag och bedömningar i sammanfattning. Kommunerna har en nyckelroll såväl i det strategiska som i det operativa arbetet. Länsstyrelsen bör därför uppdras att genomföra regionalt utvecklingsarbete i samarbete med kommunen, där det finns lokala förutsättningar (Kapitel 2, förslag 2.1.2) Lokala överenskommelser om samverkan som reglerar det operativa brottsofferarbetet bör involvera fler parter än polis och kommun (Kapitel 3, förslag 3.1.1) De parter som ingår i en operativ arbetsgrupp bör organisera sig så att gemensamma individuella handlingsplaner kan tas fram och uppföljningar genomföras. Innan den föreslagna samverkansformen genomförs i större skala bör den prövas och utvärderas i ett antal pilotkommuner (Kapitel 3, förslag 3.1.2) Förändringar rörande lagstadgat skyddat boende och tillståndsplikt bör genomföras först efter att ett långsiktigt organisationsbidrag införts för finansiering av Kvinnojourernas föreningsverksamhet (Kapitel 3, förslag 3.3) Även barn- och elevhälsan bör erbjudas kompetensutveckling om våld i nära relationer genom Skolverket. Den utbildning som ges bör vara anpassad efter respektive professions grundutbildning (Kapitel 4, förslag 4.2.2) Allmänna råd kring inskolningssamtal kan användas för information om bl.a. stöd i föräldrarollen och verksamhetens anmälningsplikt bör utvecklas även för skolans verksamhetsområde (Kapitel 4, förslag 4.2.3)

31 REMISSYTTRANDE 2 (13) Lina Lundborg Verksamhetsutvecklare, SDF Väster En förstärkning av barnhälsans arbete i riktning mot betänkandets förslag om mobilt team bestående av kompetenser som psykolog, specialpedagog och socionom skulle innebära att barn i förskoleålder fick bättre tillgång till stöd (Kapitel 4, förslag 4.2.6) Utväg Södra Älvsborgs pågående metodutveckling rörande föräldrastöd och våld bör vara av nationellt intresse. Även samverkans- och utvecklingsprojektet mellan BVC, Folktandvård och socialtjänst kring barn som far illa som drivs av Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV) bör vara av nationellt intresse. (Kapitel 4) I den mån det bedöms framkomligt bör kommunerna erbjuda tillfälligt boende till våldsutövare, villkorat med stöd och behandling. Kommunerna bör dock i första hand utveckla arbetet med att erbjuda tillfälligt boende till våldsutsatta, då detta bedöms som mer angeläget (Kapitel 6, förslag 6.3) Då stereotypa föreställningar om maskulinitet och femininet ökar risken för att utöva våldsamma handlingar, bör våldspreventiva satsningar i första hand inriktas mot att motverka en heteronormativ, dominant och sexistisk maskulinitetsnorm (Kapitel 6, förslag 6.5) Det är viktigt att säkra en långsiktig finansiering av framförallt Kvinnojourernas föreningsverksamhet. Utöver statliga organisationsbidrag är fortsatt finansiering genom kommunala föreningsbidrag viktiga. Partnerskapsrelationer mellan det offentliga och de idéburna organisationer bör utvecklas och samverkansmodeller så som t.ex. Idéburet offentligt partnerskap (IOP) bör prövas. (Kapitel 7, förslag 7.2) Frihet från våld i nära relationer bör vara ett tolfte målområde i den nationella folkhälsopolitiken snarare än ett nytt nationellt folkhälsomål. Nya uppdrag för Folkhälsomyndigheten kring området våld i nära relationer behöver samordnas med andra myndigheters uppdrag. (Kapitel 8, förslag 8.1) Det finns skäl att våld i nära relationer ingår som en del i arbetet med alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor (ANDT). Även om våld i nära relationer inte kan åtgärdas genom insatser mot ANDT kan riktade och samordnade satsningar vara berättigade utifrån att personer med missbruks-

32 REMISSYTTRANDE 3 (13) Lina Lundborg Verksamhetsutvecklare, SDF Väster och beroendeproblematik har ett svagare samhälleligt skydd och behov av målgruppsanpassat stöd. (Kapitel 8, förslag 8.2) Det är viktigt att staten tar ett ekonomiskt ansvar som motsvarar de faktiska kostnaderna. För ett långsiktigt utvecklingsarbete inom området krävs mer än de tillfälliga utvecklingsmedel som beviljats. (Kapitel 9, förslag 9.1) Yttrandet i sin helhet Bakgrund Regeringen beslutade i april 2012 att tillsätta en nationell samordnare mot våld i nära relationer med uppdrag att åstadkomma en kraftsamling för att motverka våld i nära relationer. Till samordnare utsågs Carin Götblad. Resultatet av samordnarens arbete redovisas i betänkandet Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49), som innehåller ett femtiotal konkreta förslag för ett mer effektivt arbete. Några av betänkandets förslag rör rättsväsende, polismyndighet, hälso- och sjukvård och frivilliga aktörer. Det stora flertalet av betänkandets förslag berör dock kommunernas arbete. Borås Stad har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandets förslag. Syftet är främst att regeringen vill ha belyst vilka konsekvenser förslagen kan få om de genomförs. Ärendet Ärendet gäller en begäran från Kommunstyrelsen om svar på remiss av betänkandet. Remissyttrandet har sammanställts av Kommungemensam Individ- och familjeomsorg (IFO) inom Stadsdelsförvaltningen Väster. Kommungemensam IFO har i beredningen av ärendet inhämtat underlag från Kommungemensam Skola inom Stadsdelsförvaltningen Norr och från Folkhälsoenheten inom Fritids- och folkhälsoförvaltningen. I yttrandet fokuseras de förslag där Borås Stad har synpunkter som avviker från betänkandets, helt eller delvis. Yttrandet fokuserar också främst de förslag som rör kommunernas ansvarsområden. Yttrandet följer betänkandets disposition. I beskrivningen nedan följer en redogörelse för kommunens synpunkter. Redovisningen av synpunkterna följer betänkandets kapitelindelning.

33 REMISSYTTRANDE 4 (13) Lina Lundborg Verksamhetsutvecklare, SDF Väster Synpunkter rörande förslag i betänkandets kapitel 2: Förstå komplexiteten vid våld i nära relationer och pröva nya vägar tillsammans Förslag Länsstyrelserna uppdras att i samarbete med polisen bjuda in kommuner, landsting, statliga myndigheter och idéburna organisationer till regionalt utvecklingsarbete som utifrån en helhetssyn tar fram en gemensam handlingsplan för ett tryggt och säkert samhälle fritt från våld i nära relationer Borås Stad instämmer med betänkandets förslag att Länsstyrelserna bör vara initiativtagare till ett regionalt utvecklingsarbete. Borås Stad instämmer också i att de nationella jämställdhetspolitiska målen utgör en grundläggande plattform för ett långsiktigt arbete mot våld i nära relationer. Kommunen ser det därför som nödvändigt att koppla samman regional och lokal samverkan i frågor som rör mäns våld mot kvinnor/våld i nära relationer med regionala och lokala nätverk för jämställdhetsintegrering. Även nätverk och samverkan för brottsförebyggande arbete och folkhälsoarbete bör involveras i arbetet för ett tryggt och säkert samhälle fritt från våld i nära relationer. Enligt förslaget ska Länsstyrelserna genomföra uppdraget i samarbete med polisen. Flera kommuner har tillsatt samordnarfunktioner och/eller strategtjänster inom området. Borås Stad vill påminna om kommunens nyckelroll såväl i det strategiska, som det operativa arbetet. Länsstyrelsens uppdrag bör därför genomföras i samarbete med kommunen, där det finns lokala förutsättningar. Länsstyrelsen i Västra Götaland har genom arbetet med Jämställt Västra Götaland Länsstrategi för jämställdhetsintegrering påbörjat ett regionalt utvecklingsarbete som på många sätt är i linje med betänkandets förslag. För att regionala målsättningar för utvecklingsarbetet ska bli verklighet bör dessa målsättningar konkretiseras lokalt. I det återstående arbetet med att bryta ned strategin i lokala handlingsplaner bör intryck kunna hämtas från betänkandets exempel från Södertälje där utvecklingsarbetet tagit avstamp i lokal kunskap om de våldsutsattas behov och deras samhällskontakter.

34 REMISSYTTRANDE 5 (13) Lina Lundborg Verksamhetsutvecklare, SDF Väster Synpunkter rörande förslag i betänkandets kapitel 3: Underlätta för våldsutsatta genom operativa arbetsgrupper m.m. Förslag I de lokala överenskommelserna om samverkan mellan polis och kommun bör de särskilt anges att våld i nära relationer är prioriterat och hur operativa arbetsgrupper ska komma till stånd och arbeta Borås Stad är positiv till förslaget om att lyfta in våld i nära relationer som ett prioriterat samverkansområde i lokal samverkansöverenskommelse mellan polis och kommun, då detta skulle innebära att området våld i nära relationer får en mer tydlig plats i det lokala brottsförebyggande arbetet. I den lokala överenskommelsen om samverkan mellan polis och kommun bör därför kommunens och polisens åtaganden och åtgärder regleras, på motsvarande sätt som denna typ av överenskommelse idag reglerar gemensamma åtgärder vad gäller nedskräpning, alkohol, narkotika, dopning och organiserad brottslighet. I Västra Götaland sker en övergripande myndighetssamverkan inom området våld i nära relationer främst inom ramen för Utvägs verksamhet som finns i Göteborgsområdet, Skaraborg och i Södra Älvsborg. I den myndighetssamverkan som sker inom ramen för Utväg är bl.a. hälso- och sjukvården en stark och viktig aktör. Även andra aktörer så som exempelvis Kvinno- och Brottsofferjourerna är centrala parter i det operativa brottsofferarbetet. Borås Stad anser därför att lokala överenskommelser om samverkan som reglerar hur det operativa brottsofferarbetet ska komma till stånd och arbeta bör involvera fler parter än polis och kommun. Förslag I varje kommun bör finnas en operativ arbetsgrupp mot våld i nära relationer i vilken olika myndigheter samarbetar och koordinerar sina insatser för barn och vuxna som är, eller riskerar att bli, utsatta för allvarligt våld från närstående. I den operativa arbetsgruppen ska det upprättas individuella handlingsplaner för alla våldsutsatta och våldsutövare som är i behov av det. Borås Stad bör utifrån sin storlek ha underlag för att skapa en kommunegen operativ arbetsgrupp. Det förefaller dock sannolikt att mindre kommuner kan behöva gå samman och skapa gemensamma operativa arbetsgrupper. Borås Stad är positiv till att socialtjänsten enligt förslaget är huvudansvarig för det operativa brottsofferarbetet och ansvarig för att dokumentera och

35 REMISSYTTRANDE 6 (13) Lina Lundborg Verksamhetsutvecklare, SDF Väster följa upp det gemensamma arbetssättet. Socialtjänsten i Borås Stad bedriver ett utvecklingsarbete med inriktning på en specialiserad organisation för brottsoffer, vilket skulle skapa nya möjligheter till utökad samverkan kring det operativa brottsofferstödet. Detta ansvar förutsätter dock att de övriga parter som ingår i en operativ arbetsgrupp också för dokumentation som gör uppföljning möjlig. Här finns i Boråsregionen för närvarande problem genom att hälso- och sjukvården inte dokumenterar de stöd- och behandlingsinsatser som ges till våldsutsatta, våldsutövare och barn inom Utvägs verksamhet. Borås Stad instämmer i nationella samordnarens bedömning att modeller så som Utvägsverksamheterna i Västra Götaland och Koncept Karin i Malmö nu bör vara mogna för att ta ett steg till och organisera sig så att gemensamma individuella handlingsplaner kan tas fram och uppföljningar genomföras. Operativa arbetsgrupper bör kunna innebära förbättringar främst för de vuxna brottsoffer som idag ofta får ta alltför stort eget ansvar för den mängd av olika samhällskontakter som kan vara aktuella. Innan samverkansformen genomförs i större skala bör den dock prövas och utvärderas i ett antal pilotkommuner, för att utveckla samverkansformerna och värdera effekterna för berörda enskilda och samverkansparterna. Förslag 3.3 Kommunernas ansvar för att tillhandahålla insatsen skyddat boende för våldsutsatta ska regleras i ett nytt stycke i 5 kap. 11 socialtjänstlagen. För verksamheten skyddat boende ska krävas tillstånd i enlighet med 7 kap. 1 socialtjänstlagen Borås Stad ställer sig bakom förslaget i betänkandet om en lagstadgat ansvar att tillhandahålla skyddat boende enligt socialtjänstlagen. Den pågående professionaliseringen av insatsen skyddat boende där samhället successivt tar över alltmer ansvar för våldsutsattas stöd och skydd är en utveckling som bedöms gynna den enskilde. En tillståndsprövning av insatsen skyddat boende bedöms bidra till en kvalitetsutveckling av insatsen. Förslagen bedöms också bidra till att våld i nära relationer på ett tydligare sätt än idag skulle utgöra ett verksamhetsområde som andra inom socialtjänsten, vilket vore positivt. Samtidigt bör beaktas att en tillståndsprövning av skyddade boenden skulle innebära att de Kvinnojourer som idag är de främsta utförarna av skyddat boende, skulle tvingas göra omfattande anpassningar för att kunna

36 REMISSYTTRANDE 7 (13) Lina Lundborg Verksamhetsutvecklare, SDF Väster konkurrera med andra aktörer på marknaden. Utifrån nuvarande förutsättningar skulle detta kunna innebära att Kvinnojoursrörelsen som välfärdsproducent slås ut i konkurrensen. Borås Stad ser det som angeläget att värna Kvinnojourernas verksamheter. Det är viktigt att enskilda som vill söka stöd utan att registreras hos myndigheter fortsatt kan få stöd genom den del av Kvinnojourens verksamhet som utgör föreningsverksamhet. Det är också angeläget att värna om Kvinno- och tjejjourernas ställning som ideell och fristående förening, som förutom att tillhandahålla välfärdstjänster också ska kunna vara röstbärare, opinionsbildare och kritiker. Borås Stad menar därför att det är viktigt att genomföra förändringar i enlighet med förslaget först efter att en långsiktig finansiering av Kvinno- och tjejjourer kan garanteras i enlighet med betänkandets förslag i kapitel 7 om att ändra nuvarande bidragsform till ett långsiktigt organisationsbidrag. Synpunkter rörande förslag och bedömningar i betänkandets kapitel 4: Lyssna på barnen och vidta åtgärder Förslag Skolverket uppdras att tillhandahålla kompetensutbildning om våld i nära relationer till lärare och förskollärare Borås Stad ställer sig positiv till betänkandets förslag och bedömningar. Då barn- och elevhälsans personal är centrala resurser vad gäller att upptäcka och samtala med barn som lever med våld, anser Borås Stad att även barnoch elevhälsan bör erhålla kompetensutveckling i enlighet med förslaget. Den utbildning som ges bör vara anpassad efter respektive professions grundutbildning. Förslag Skolverket ska ta fram allmänna råd kring hur inskolningssamtal vid förskolan kan användas för att ge information om vart man kan vända sig för att få råd och stöd i sin föräldraroll, om förskolans eget förebyggande stödarbete, om barns grundläggande rättigheter och om förskolepersonalens plikt att orosanmäla till socialtjänsten Borås Stad ställer sig positiv till betänkandets förslag och anser att allmänna råd för inskolningssamtal i enlighet med förslaget även bör utvecklas för skolans verksamhetsområde.

37 REMISSYTTRANDE 8 (13) Lina Lundborg Verksamhetsutvecklare, SDF Väster Förslag Mobila team bör erbjuda riktat stöd till barn i förskoleålder. De mobila teamen bör vara ett stöd för förskolepersonal, föräldrar och barn. Arbetet med barn och föräldrar bör i första hand bedrivas på barnets förskola Betänkandets förslag om mobila team bestående av kompetenser så som psykolog, specialpedagog och socionom som handleder i sammanhang där barn och föräldrar känner sig trygga borde kunna öka möjligheterna för fler att nås av stöd. Genom barnhälsans verksamhet finns detta stöd redan delvis att tillgå i Borås Stad. Om barnhälsans pågående arbete skulle förstärkas i riktning mot förslaget och samverkansformerna med t.ex. barnavårdscentraler och familjecentraler skulle stärkas ytterligare, skulle barn i förskoleålder få bättre tillgång till stöd, så som barn i skolans verksamhet idag har tillgång till stöd genom elevhälsan. Övriga synpunkter rörande bedömningar i kapitel 4 Borås Stad instämmer med det som konstateras i betänkandet, att det våldsförebyggande arbetet inte lyfts fram tillräckligt mycket i arbetet med föräldrastödjande insatser. Metodutveckling rörande föräldrastöd och våld bör vara av särskilt intresse. Här vill Borås Stad lyfta fram Utväg Södra Älvsborgs arbete i det pågående projektet kring föräldraskap och våld. Metoden som utvärderas parallellt som den införs av FoU Sjuhärad Välfärd med stöd av Brottsoffermyndigheten, bör vara av nationellt intresse. Borås Stad instämmer också i nationella samordnarens bedömning att det bör finnas möjligheter att inom ramen för barnavårdscentraler och familjecentraler arbeta mer riktat mot barn som riskerar att utsättas direkt för eller uppleva våld mellan föräldrar. Borås Stad ingår i ett samverkansoch utvecklingsprojekt mellan BVC, folktandvård och socialtjänst som drivs av Västra Götalands kompetenscentrum mot våld i nära relationer (VKV) kring tidig upptäckt av utvecklad samverkan kring barn som far illa. Familjecentraler i Borås Stad ingår i projektet. Bedömningen är att staden utifrån denna särskilda satsning har kommit en bit på vägen kring att hitta former för samverkan kring tidig upptäckt och tidiga insatser. Även erfarenheter och utvärdering av detta projekt, det sk. Christina-projektet, bör vara av nationellt intresse. Borås Stad anser att nationella samordnarens bedömning om att socialtjänsten regelbundet bör närvara för att informera om sitt arbete vid föräldramöten vore en orealistisk användning av samhällets gemensamma

38 REMISSYTTRANDE 9 (13) Lina Lundborg Verksamhetsutvecklare, SDF Väster resurser. Däremot bör etablerade samverkansstrukturer förstärkas och frågor om våld bör vara tydligt prioriterade. De strukturer för samverkan som finns i Borås Stad påminner till viss del om de konsultationsteam i Tyresö kommun som lyfts som ett gott exempel i betänkandet. Synpunkter rörande förslag i betänkandets kapitel 6: Sätt fokus på våldsutövaren Förslag 6.3 Kommunerna bör erbjuda tillfälligt boende i första hand till våldsutövare, när personer inte längre kan bo tillsammans Förslaget om att erbjuda tillfälligt boende i första hand till våldsutövare är i grunden positivt, då detta skulle innebära att våldsutsatta och eventuella barn kan bo kvar och behålla sociala kontakter och invand miljö, förutsatt att risken bedöms liten att våldsutövaren ska fortsätta utöva våld. I Borås, liksom i det stora flertalet av landets kommuner, är antalet våldsutsatta kvinnor som avvisas från Kvinnojourer fler än antalet kvinnor som kan tas emot. I takt med att bostadsbristen blir alltmer akut i landets kommuner blir tiden i skyddat boende ofta längre än vad skyddsbehovet påkallar, då permanenta boendelösningar är svåra att finna. Då en mer vanligt förekommande situation är att våldsutsatta inte kan bo kvar i en tidigare gemensam bostad på grund av hotbilden och bostadsbristen påverkar våldsutsattas möjligheter att komma vidare från skyddat boende, är Borås Stads bedömning att kommunerna i första hand bör erbjuda tillfälligt boende och hjälp att anskaffa permanent boende till våldsutsatta. I den mån det bedöms framkomligt bör försök göras med att erbjuda våldsutövare tillfälligt boende. Detta bör dock villkoras med att den som utövat våld tar emot stöd och behandling för att förändra sitt beteende. Förslag 6.5 En nationell telefonlinje ska inrättas för information och stöd till personer som har problem med sin aggressivitet och för att motivera dem till behandling Låga trösklar in till stöd och tidiga insatser är positivt. Det implicita antagandet om att personer som utövar våld gör detta på grund av psykiska problem, bristande impulskontroll och generella svårigheter med att hantera egna aggressioner, som förslaget om en nationell telefonlinje tycks utgå

39 (13) REMISSYTTRANDE 10 Lina Lundborg Verksamhetsutvecklare, SDF Väster ifrån, kan dock ifrågasättas. Samspelet mellan attityder till jämställdhet och maskulinitet och attityder till våld är belagt. I Ungdomsstyrelsens rapport från 2013, Unga och våld, refereras exempelvis till resultat som visar att risken för att ha utövat en våldsam eller kränkande handling ökar med 3,2 gånger för killar som instämmer både i påståenden om stereotypa könsroller och i stereotypa påståenden om maskulinitet och femininitet jämfört med killar som inte instämmer i något av dessa påståenden. Våldspreventiva satsningar bör därför snarare inriktas mot att motverka en heteronormativ, dominant och sexistisk maskulinitetsnorm. Synpunkter rörande förslag i betänkandets kapitel 7: Ge bättre förutsättningar för idéburet arbete Förslag 7.2 Det statliga stödet till kvinnojourer och andra idéburna organisationer som arbetar mot våld i nära relationer ska stärkas genom att ändra nuvarande bidragsform till et långsiktigt organisationsbidrag. Borås Stad invänder mot betänkandets påstående att Kvinnojourer, brottsofferjourer och andra ideella organisationers verksamheter sedan en lång tid är ett betydelsefullt komplement till kommunernas ansvar för stöd till våldsutsatta. Snarare är det de ideella organisationerna som under många års tid utgjort basen i det brottsofferstödjande arbetet. Kommunerna har kommit en bit på väg i att utveckla brottsofferstödjande insatser, men ideella aktörer utgör alltjämt de stora välfärdsproducenterna inom området. Som nationella samordnaren konstaterar är de ideella verksamheterna i många kommuner det enda alternativet för dem som söker stöd och skydd från våld i nära relationer. Borås Stad är positiv till en stärkt professionalisering och ett ökat samhällsansvar vid utförandet av välfärdstjänster inom området våld i nära relationer. Borås Stad anser dock att det är viktigt att värna om Kvinno- och tjejjourernas ställning som ideell och fristående förening, som förutom att tillhandahålla välfärdstjänster också ska kunna vara röstbärare, opinionsbildare och kritiker. Borås Stad är därför positiv till att ändra nuvarande bidragsformer riktade till Kvinnojourer och andra idéburna organisationer till ett långsiktigt, statligt organisationsbidrag. Utöver detta ser Borås Stad det som angeläget att kommunerna fortsatt stöttar den lokala Kvinnojouren med föreningsbidrag. Borås Stad tilltalas också av att utveckla

40 (13) REMISSYTTRANDE 11 Lina Lundborg Verksamhetsutvecklare, SDF Väster partnerskapsrelationer mellan idéburna organisationer och det offentliga och menar att samverkansmodeller, så som t.ex. Idéburet offentligt partnerskap (IOP), som betonar partnerskap och samverkan för att nå gemensamma mål och tillgodose gemensamma intressen (social trygghet, minskat våld, ökat barnperspektiv etc.) bör prövas i högre utsträckning än idag. Synpunkter rörande förslag i betänkandets kapitel 8: Förtydliga den nationella strukturen för koordinering och uppföljning Förslag 8.1 Frihet från våld i nära relationer ska vara ett nationellt folkhälsomål Borås Stad ställer sig bakom betänkandets inriktning om att våld i nära relationer ska betraktas som en folkhälsofråga och att arbetet med att motverka våld i nära relationer ska ingå i den nationella folkhälsopolitiken. Att definiera våld i nära relationer som en folkhälsofråga tydliggör att inte enbart insatser så som socialtjänst, hälso- och sjukvård och rättsväsendet är viktiga i arbetet mot våld, utan att samhället som helhet har ett ansvar för att motverka våld. Detta gäller inte minst det främjande och förebyggande arbetet. Att definiera frihet våld i nära relationer som folkhälsofråga nationellt skulle också innebära att området våld i nära relationer får en mer tydlig plats i det lokala folkhälsoarbetet, vilket Borås Stad välkomnar. Borås Stad påminner dock om att den nationella folkhälsopolitiken har ett folkhälsomål och elva målområden. Ett mål om frihet från våld, parallellt med det övergripande folkhälsomålet; att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen kan leda till en oönskad perspektivförskjutning, där fokus flyttas från att på ett generellt plan minska de skillnader i hälsa som beror på olika livsvillkor. Borås Stad menar därför att frihet från våld i nära relationer ska vara ett tolfte målområde i den nationella folkhälsopolitiken som ges lika stor tyngd som övriga målområden, snarare än ett nytt nationellt folkhälsomål. Nuvarande folkhälsoområden spänner över flera nivåer och politikområden. Borås Stad instämmer i betänkandets konstaterande att ett angreppsätt som spänner över flera nivåer och politikområden också måste gälla ett framgångsrikt arbete mot våld i nära relationer, såväl nationellt som regionalt och lokalt. Nya uppdrag för Folkhälsomyndigheten kring området

41 (13) REMISSYTTRANDE 12 Lina Lundborg Verksamhetsutvecklare, SDF Väster våld i nära relationer behöver naturligtvis samordnas med uppdrag som utförs av andra myndigheter, så som t.ex. Socialstyrelsen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Förslag 8.2 Arbetet mot våld i nära relationer ska ingå som en del av arbetet med alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor (ANDT). I den nyligen presenterade årsrapporten Folkhälsan i Sverige 2014 redovisas befolkningens hälsoutveckling och vilka grupper som särskilt behöver uppmärksammas. Trots en i huvudsak positiv utveckling för de flesta ökar hälsoskillnaderna i samhället. Bland annat framkommer att de som utsatts för allvarligt sexuellt våld i betydligt högre utsträckning än andra uppger symtom på depression, riskbruk av alkohol och självskadebeteende. Andra studier som t.ex. Carin Holmbergs, Mäns våld mot missbrukande kvinnor: ett kvinnofridsbrott bland andra (2005), har påvisat att kvinnor i missbruk befinner sig i en särskilt utsatt situation i samhället och att våld är ett vanligt inslag i dessa kvinnors vardag. Kvinnorna möts inte sällan av oförståelse och okunskap och utsätts ibland för kränkningar och våld av de samhällsinstanser som ska ge dem stöd och hjälp. Mot bakgrund av detta och det som anförs i betänkandet instämmer Borås Stad i nationella samordnarens uppfattning om att det finns skäl till att föra in arbetet mot våld i nära relationer som en del av arbetet med alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor. Samtidigt är det viktigt att påtala att våld i nära relationer inte kan åtgärdas genom insatser mot ANDT. Särskilt riktade satsningar kan dock vara berättigade utifrån att personer med missbruks- och beroendeproblematik har ett svagare samhälleligt skydd än andra grupper i samhället och ett stort behov av målgruppsanpassat stöd. Synpunkter rörande förslag i betänkandets kapitel 9: Effektivisera och förebygg på alla nivåer Förslag 9.1 Ekonomistyrningsverket ska analysera den samhällsekonomiska effektiviteten för området våld i nära relationer i regionalt begränsade försöksverksamheter i samarbete med berörda länsstyrelser Borås Stad ställer sig bakom det stora flertalet av betänkandets förslag och menar att förslagen, om de genomförs, skulle innebära en välbehövlig

42 (13) REMISSYTTRANDE 13 Lina Lundborg Verksamhetsutvecklare, SDF Väster ambitionshöjning av arbetet mot våld i nära relationer. Nationella samordnaren bedömer att förslagen på kort sikt innebär ökade kostnader för bland annat kommunerna, men att resurser kommer frigöras inom befintliga ramar då arbetet utvecklas i samarbete mellan myndigheter utvecklas. Det förefaller troligt att ett mer effektivt arbete mot våld i nära relationer på lång sikt kan minska samhällskostnaderna mot våld i nära relationer. Dock framstår det som troligt att ett intensifierat arbete mot våld i nära relationer innebär att fler utsatta nås av samhällets stöd, vilket leder till ökade kostnader för de myndigheter som erbjuder stöd. De ekonomiska konsekvenserna av förslagen ska inte underskattas. Om utredningens förslag genomförs kan betydande resursförstärkningar komma att krävas. Det är viktigt att staten tar ett ekonomiskt ansvar som motsvarar de faktiska kostnaderna. Det statliga stöd som erbjudits kommunerna har under de senaste åren skett främst genom tillfälliga utvecklingsmedel som beviljats med ett år i taget. Borås Stad bedömer att finansieringsformen har påverkat det långsiktiga utvecklingsarbetet inom området negativt. Tillfälliga utvecklingsmedel kan vara bra för att utveckla och testa nya metoder, men är inte tillräckliga för att landets kommuner ska kunna göra långsiktiga investeringar i att ta ansvar för våldet.

43 KU 4 BESLUTSFÖRSLAG Uppföljning av Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunstyrelsen föreslås besluta: Sammanfattningen av nämndernas och bolagens rapporter översänds till nämnder och berörda bolag med uppmaning att ta del av goda exempel och lära av varandra Nämnderna uppmanas att arbeta vidare med sina förbättringsåtgärder för att säkerställa en god tillgänglighet för våra medborgare. Stadskansliet ges uppdraget att ta fram underlag för hur medborgarnas synpunkter kan inhämtas gällande tillgänglighet per telefon Ulf Olsson Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2013/KS0624 Programområde: 1 Handläggare: Eva Andreasson, tfn Datum/avdelningschef: /Ingegerd Eriksson

44 /KS0624 Kvalitet och utveckling Eva Andreasson Tfn: Uppföljning av Kommunens Kvalitet i Korthet Borås Stad har deltagit i Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunstyrelsen har beslutat att resultatet sänds till nämnder och bolag för analys och redovisning av förbättringsåtgärder inom följande områden: Medborgare - samtliga nämnder och bolag Svar på e- post Svar på enkel fråga per telefon Äldreomsorg- Stadsdelsnämnderna Kvalitet inom kommunens vård- och omsorgsboende Borås Stads resultat Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 Under medel i riket Medel Över medel i riket Medborgare Svar på e- post inom två arbetsdagar (%) Svar på enkel fråga per telefon (%) Resultat Borås 2009 Resultat Borås 2011 Resultat Borås 2013 Trend Borås Medelvärd e riket Äldreomsorg Kvalitet inom vård- och omsorgsboende (% av maxpoäng) Nämndernas rapporter Nämnderna och bolagens rapporter sammanfattas i bilagor. Rapporterna i sin helhet finns tillgängliga på Stadskansliet. Servicenämnden har, utifrån sitt ansvar för Borås Stads telefonväxel, belyst frågan om medborgarnas klagomål angående tillgänglighet per telefon. De klagomål som framförs till Borås Stads växel handlar oftast inte om att det är långa svarstider. Klagomålen rör att det kan vara mycket svårt att få tag på vissa medarbetare eftersom dessa är upptagna till exempel med sammanträden och därför har sina telefoner bortkopplade. Medarbetare missar också att koppla bort sin telefon när de inte är på plats. Servicenämnden påtalar även att det behövs kunskap om vad de som ringer till Borås stad själva har för åsikt om tillgängligheten. Vad tycker egentligen medborgarna? Flera nämnder menar att systemet för synpunktshantering kommer att kommer att förenkla för 1

45 /KS0624 Kvalitet och utveckling Eva Andreasson Tfn: medborgare att få svar på sina frågor eller förslag till förbättringar. Det ger förutsättningar för en bättre kontroll på inkommen e-post och säkerställer att medborgaren hamnar på rätt plats för att få svar på sin synpunkt. Några nämnder hänvisar till att brister i tillgängligheten fortfarande kan påverkas av omorganisationen Några goda exempel från nämndernas rapporter Miljönämnden har jämfört resultatet från KKiK-mätningen av tillgängligheten i med resultatet från andra undersökningar som de deltagit i. Resultaten från Insikt (SKL) och brukarundersökningar som genomförts tillsammans med miljöförvaltningarna i några andra större kommuner har gett relativt bra betyg på tillgängligheten hos förvaltningen. Miljönämnden har beskrivit sitt uppdrag och sina kunder samt formulerat förhållningssätt utifrån kvalitetspolicyn i kvalitetsarbetet och i mötet med kunden. Vi är tillgängliga Vår information ska vara tydlig och lättillgänglig. Vi ska vara nåbara för våra kunder i sådan omfattning att det upplevs vara lätt att kommunicera med oss. Vi strävar efter korta handläggningstider. Våra skrivelser och beslut ska vara tydliga och lätta att förstå.. Stadsdelsnämnden Väster har ger information i nyhetsbrev till alla medarbetare om att även frågor som inkommer via kan hanteras via synpunktshanteringen. Servicenämnden efterlyser kunskap om vad de som ringer till Borås Stad (och andra kommuner) själva har för åsikt om tillgängligheten. Vad tycker egentligen medborgarna? Hur stort är problemet med att man får släppa fram, låt säga 4-5 signaler innan man får svar? Hur står det i relation till att man inte får svar alls? Sociala Omsorgsnämnden har ett system med dagjour bland handläggarna inom IFO vuxen. Detta innebär att en medborgare som kontaktar kommunens växel blir kopplad till en handläggare som har i uppgift att ta emot telefonsamtal. Dagjouren bemannas av olika handläggare enligt schema. Stadsdelsnämnden Öster kommer att informera om stadens riktlinjer för telefonanvändning, bland annat via nyhetsbrev till alla anställda. Alla chefer behöver också lyfta frågan på sina APT:er och diskutera med sin personal om ett förhållningssätt där vi skall vara tillgängliga och alltid ha ett gott bemötande. Se över att rutinen gällande att delge växeln rätt information behöver också göras. Stadsdelsnämnden Norr har jämfört kostnaden per plats inom vård- och omsorgsboende med snittet för riket och menar att de ekonomiska anpassningarna som gjorts sedan föregående undersökning innebär en direkt påverkan på de övriga frågor som är ställda inom området. Kommunstyrelsen har tagit del av nämndernas och bolagens rapporter. Det finns flera goda exempel i nämndernas rapporter som är värda att ta del av. Nämnderna uppmanas att ta del av varandras rapporter för att lära av varandra. 2

46 /KS0624 Kvalitet och utveckling Eva Andreasson Tfn: Några nämnder har hänvisat till att brister i tillgängligheten fortfarande kan påverkas av omorganisationen Kommunstyrelsen har förståelse för att tillgängligheten kan påverkas under i en kortare tid i samband med en större omorganisation. Men, om det fortfarande två och ett halvt år efter att den nya organisationen trätt i kraft, påverkar tillgängligheten, menar Kommunstyrelsen att berörda nämnder har stora brister i sina rutiner. Om så är fallet måste nämnderna omedelbart se över sina rutiner för att säkerställa en god tillgänglighet för våra medborgare. Kommunstyrelsen anser att Servicenämndens synpunkt, om att det behövs kunskap om vad medborgarna som ringer till Borås Stad själva har för åsikt om tillgängligheten, är intressant att belysa. Att fråga medborgarna vad de tycker ligger väl i linje med Borås Stads förhållningssätt i andra frågor där vi frågar efter medborgarnas synpunkter. Stadskansliet ges uppdraget att ta fram underlag för hur medborgarnas synpunkter kan inhämtas. Kommunstyrelsen föreslås besluta Sammanfattningen av nämndernas och bolagens rapporter översänds till nämnder och berörda bolag med uppmaning att ta del av goda exempel och lära av varandra Nämnderna uppmanas att arbeta vidare med sina förbättringsåtgärder för att säkerställa en god tillgänglighet för våra medborgare. Stadskansliet ges uppdraget att ta fram underlag för hur medborgarnas synpunkter kan inhämtas gällande tillgänglighet per telefon. Ulf Olsson Kommunalråd (S) Ingegerd Eriksson Avdelningschef 3

47 Uppföljning av Kommunens Kvalitet Korthet; Sammanfattning av nämndernas svar Svar på e- post Kommunstyrelsen Resultatet har försämrats i jämförelse med 2009 och 2011 års mätningar. Det har sannolikt påverkat av att det finns brister i rutiner för hur e- post med frågor från medborgare ska hanteras Åtgärder för att förbättra: Arbete pågår med att ta fram rutin för e- post Gå igenom och använda funktioner som finns i Lotus Notes för att bevaka inkommen e- post, t ex markera med flagga för uppföljning Om svar inte kan ges direkt; skicka bekräftelse till avsändaren att e- posten tagits emot och när svar kan ges Om e- posten vidarebefordras till annan handläggare; var tydligt med syftet och vad handläggaren förväntas göra åt det Ge kollega delegation att läsa och hantera e- post vid längre frånvaro Lokalförsörjningsnämnden Lokalförsörjningsnämndens verksamhet innebär begränsad direktkontakt med medborgarna, då den i första hand vänder sig mot dem som arbetar i kommunen. När det gäller hyresfrågor från boende i äldreomsorgs- och LSS-boenden har förvaltningen en speciell e-postadress som hanteras direkt av den ansvarige handläggaren. Med detta som bakgrund anser nämnden att förbättringsmöjligheterna i första hand avser kontakt som är tagen via e-post direkt till enskilda medarbetare på förvaltningen. Samhällsbyggnadsnämnden I undersökningen tog bygglovavdelningen emot sex frågor per e-post. Av dessa var det endast två frågor som besvarades inom två arbetsdagar och en av dem besvarades inte alls. För de övriga tog det i två av fallen mellan två till fem arbetsdagar, och en fråga besvarade en till två veckor efter att den skickats. Resultatet från 2013 är en försämring jämfört med de tidigare undersökningarna. Detta beror framförallt på att bygglovavdelningens arbetsbelastning har ökat sedan Plan- och bygglagen, PBL, förändrades i maj 2011 och att det har blivit ett större tryck på avdelningen efter det. För att minska belastningen på varje medarbetare har verksamhetsspecifika e-postadresser skapats på förvaltningen. E-postmeddelanden som kommer in till förvaltningens gemensamma e- postadress besvaras antingen direkt av personalen i kundmottagningen eller vidarebefordras ut till verksamheterna. På så sätt undviker vi att e-postmeddelanden blir liggande i enskilda medarbetares inkorgar. Servicenämnden På Servicekontoret finns ambitionen att lämna någon typ av återkoppling på e-post-frågor inom 24 timmar, allra helst samma arbetsdag de kommer in. Antal frågor i e-post direkt från medborgare är relativt få och ofta är det inte förvaltningen/nämnden som ska svara. I de fallen tar vi reda på vem som ska svara och skickar frågan vidare dit. Samtidigt får frågeställaren också ett svar där vi talar

48 om att frågan är vidarebefordrad Tekniska nämnden Tekniska förvaltningen har som mål att 90 % av inkommen e-post besvaras inom två dygn även om detta innebär att ytterligare undersökningar krävs innan man kan ge svar på frågan. För att nå målet med 90 % besvarade e-post inom två dygn använder vi Borås Stads gemensamma rutiner för synpunktshantering på vår förvaltning. När personalen är ledig ska automatiskt svar läggas in i Lotus Notes så att den som ställt frågan via e-post vet att man inte är på kontoret och återkommer med svar när man kommer tillbaka. Miljö och konsumentnämnden Resultatet för frågorna under rubriken Miljö- och hälsa ligger lägre, än totalsiffran för Borås Stad på 61 %. När det gäller svarstider är däremot resultatet avsevärt bättre, hela 83 % av e-postfrågorna besvarades inom två arbetsdagar och resterande 17 % inom två till fem arbetsdagar. Frågor som de om dricksvatten och radon är av den karaktären att de är enkla att svara på. De handläggs av personal som mestadels arbetar inne på kontoret och har en hög tillgänglighet. I materialet finns dessutom som ett gott exempel med ett svar rörande radon som, utöver det egentliga svaret, även innehåller extra information som av undersökningsföretaget bedöms vara ett mervärde för kunden. I många fall handlar frågorna som kommer in till förvaltningen dock om specifika ärenden där handläggarna ofta är ute på t.ex. inspektioner och inte är tillgängliga i samma utsträckning. Dessutom krävs det ofta någon form av utredning eller bedömning för att ge ett korrekt svar. Självfallet kan det då handla om längre svarstider. I brukarundersökningen Insikt riktad till företagare som Borås Stad deltog i 2011 via SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) fanns också frågor om tillgänglighet per e-post och telefon. Här fick Miljöförvaltningen ett förhållandevis högt betyg. I de brukarundersökningar som genomförts tillsammans med miljöförvaltningarna i några andra större kommuner 2010 och 2012 har betygen på frågan om möjlighet att komma i kontakt med sin handläggare legat mellan 3,9 och 5 på en sexgradig skala. Dessa undersökningar har alltså gett relativt bra betyg på tillgängligheten hos förvaltningen. Åtgärder Frågor om tillgänglighet och bemötande finns hela tiden på agendan inom förvaltningen. Brukarundersökningarna som genomförts tillsammans med några andra större miljöförvaltningar, ett samarbete som kommer att fortsätta. Resultaten från dem har analyserats och diskuterats inom berörda avdelningar. Inom ramen för projektet Tillsynsutveckling i Väst (TUV) har ca 15 inspektörer deltagit i utbildningar avseende kommunikation och bemötande samt klarspråk. Förvaltningens ledningssystem är sedan ett antal år tillbaka miljöcertifierat enligt ISO och arbete pågår med anpassa systemet till en kvalitetscertifiering. Inom ramen för detta har vi, utifrån Borås Stads miljö- respektive kvalitetspolicy, beskrivit vårt uppdrag och våra kunder samt formulerat förhållningssätt i miljö- och kvalitetsarbetet och i mötet med kunden. Vi är tillgängliga Vår information ska vara tydlig och lättillgänglig. Vi ska vara nåbara för våra kunder i sådan omfattning att det upplevs vara lätt att kommunicera med oss. Vi strävar efter korta

49 handläggningstider. Våra skrivelser och beslut ska vara tydliga och lätta att förstå. Fritids- och folkhälsonämnden Kultur och Fritid besvarade inkommen e-post med 100 % under 2009 och Under 2013 besvarades 84 % inom 2 dygn vilket är bättre än medelvärdet i Borås Stad och bland jämförande kommuner. Något som bekymrar är de återstående 16 % som inte fick något svar. På förvaltningen har begrepp som tillgänglighet diskuterats. När vi inte är tillgängliga ska en hänvisning göras för att tydliggöra när vi är anträffbara igen. Hänvisning görs i flera fall till annan person. Så långt det är möjligt kommuniceras frånvaro över enhetsgränserna för att tillmötesgå förfrågningar på bästa sätt. När en fråga kommer som inte kan besvaras söker vi i första hand upp rätt person för att få ett svar, i andra hand tar vi frågan med oss och återkopplar därefter med ett svar till berörd. Vi har för avsikt att prova att vara på plats på kontoret längre, en dag i veckan. Syftet är kunna ta emot förfrågningar och inlämning av blanketter på tider utöver traditionella kontorstider. Öppettider och tillgänglighet kommuniceras på vår externa webbplats där också kontaktuppgifter till berörd handläggare finns. Förbättringsåtgärder Genom träning i befintliga system och kontinuerlig dialog av rutiner och förhållningssätt kan vi identifiera fallgropar. Dessa utmynnar i sin tur i förbättringsåtgärder som påverkar den service som förväntas av oss. Kulturnämnden Beträffande svar på inkommande e-post var svarsstatistiken 100 % inom 1 dygn för I undersökningen 2013 visade sig att 16 % av inkommande e-post inte fick något svar alls. En siffra som kulturförvaltningen nu jobbar på att förbättra genom att informera på arbetsplatsträffar på ledningsgruppen och att informera nyanställda. Utbildningsnämnden På Utbildningsförvaltningens webbsida finns medarbetarförteckning med kontaktuppgifter till centrala befattningshavare på förvaltningen. Varje verksamhet har sin e-postadress. Mail till centrala förvaltningen och till respektive verksamhet avläses dagligen och besvaras. Vid behov vidarebefordras e-posten för handläggning till berörd person. För direktkontakt via mail med all personal på skolorna finns länken Kontakta oss där aktuella uppgifter finns. Samtliga lärare på gymnasieskolorna har egen dator, vilket underlättar tillgängligheten. Skolorna har också en lärplattform som både elever och lärare använder som ett elektroniskt kommunikationsverktyg. Utifrån ovanstående har en uppföljning genomförts i verksamheterna. Uppföljningen visar att rutinerna för hantering av inkommen e-post fungerar. Sociala omsorgsnämnden Borås Stads resultat visar att 61 % av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar. Resultatet ligger 18 % under kommunernas medelvärde och är en försämring från tidigare mätningar. Sociala omsorgsförvaltningens officiella e-postadress kontrolleras dagligen och ambitionen är att enkla frågor ska besvaras omgående.

50 Arbetslivsnämnden Resultatet visar att inkomna frågor via meil har hanterats på ett bra sätt inom IFO verksamheterna. Däremot får handikappverksamheterna ett sämre resultat där svarstiden ofta är längre än 1-2 dygn. Båda verksamheterna får bra resultat vad gäller kontaktuppgifterna. Boråsarna i fokus Enligt kommunikationspolicyn är Borås Stad en öppen organisation som arbetar på uppdrag av kommuninvånarna. Offentlighetsprincipen och meddelarfriheten anger i vilken anda vi ska verka. Öppen och tydlig är självklart för vår kommunikation. Den ska vara utformat med respekt för mottagaren och lätt att ta till sig. Professionalism, engagemang och lärande är de tre ord i Borås Stads kvalitetspolicy som ska vara varje medarbetares ledstjärna. En god kommunikation är en förutsättning för att kunna verka på ett professionellt, engagerat och lärande sätt. Förutsättningar och åtgärder När inboxen fylls på hinner mottagaren inte öppna sina mejl så fort som avsändaren förväntar sig. Enligt handboken för kommunikation ska medarbetarna överväga vilka som ska vara mottagare till informationen för att minska antalet mejl som gör att viktiga meil inte missas. Varje mottagare av ett meil har ansvar för att omgående svara avsändaren. Implementera handboken för kommunikation efter beslut. Kontinuerligt se över datauppkopplingen och tillgängligheten till datorer. Stadsdelsnämnden Norr E-post till stadsdelsförvaltningens officiella e-postadress läses samtliga arbetsdagar och vid en enkel fråga skickas svar med vändande e-post. Inbox för nämndsekreterare med flera läses under frånvaro för att bevaka att inte e-post blir liggande. Samtliga anställda skall skyndsamt svara på inkommande e-post och vid frånvaro se till att någon annan hanterar inkomna frågor alternativt ha ett tydligt frånvaromeddelande med hänvisning till en bevakad e-post. Inkomna frågor kan innebära att kontakt med andra behöver tas, att något behöver utredas och/eller förankras innan svar kan avges. Dock är det viktigt att ge ett svar, även om detta inte kan innehålla all önskad information i ett första skede. Handläggaren får sedan återkomma igen när det finns ett fullständigt svar i ärendet. En del av förklaringen till de lägre resultaten 2011 och 2013 kan bero på omorganisationen 2011, vilket innebar omflyttning av personal inom samtliga verksamheter. En annan förklaring skulle kunna vara att kommunikationen via e-post ökat markant de senaste åren och att det för en del blir svårt att inom rimlig tid hinna med att besvara alla inkomna mail inom två dagar, till exempel vid heldagskonferenser, utbildningsdagar och frånvaro då andra behöver involveras. Att ha en tydlig rutin i alla verksamheter om vart och till vem e-post skall skickas är viktigt. Sådan information skall finnas lättillgängligt på bland annat webbsidan. Förhållningssätt och viktiga rutiner skall ses över under Ytterligare satsningar på tekniska lösningar som t ex e-post i telefoner och surfplattor ökar möjligheterna för verksamheterna att svara, kan också bidra till en högre kvalitet gällande kommunikation via e-post.

51 Stadsdelsnämnden Väster Analys En förklaring till att Borås Stad har dåliga resultat kan vara att e-postmeddelanden från medborgare har ökat de senaste åren och att det tar tid att implementera nya arbetssätt. Det kan även vara bristande rutiner och svåråtkomlig information om vad som ska göras när frågor inkommer via e-post till medarbetares inkorg. E-post till stadsdelsförvaltningens officiella e-postadress bevakas dagligen av nämndsekreterare och fungerande rutin för om denne person är frånvarande finns så att inte e-post blir liggande. Andel av medarbetare och chefer som idag har I-pad och Smart-iPhone har ökat. Denna teknik innebär att de oftare har möjlighet att kontrollera inkomna mail och större möjlighet till snabb återkoppling på frågor ifrån medborgare och brukare. Förbättringsåtgärder Ytterligare satsningar på tekniska lösningar som t ex e-post i telefoner och surfplattor ökar möjligheterna för verksamheterna att svara. Förvaltningen kommer att behöva arbeta vidare med att ha tydligare rutiner och information till alla medarbetare om vart och till vem e-post från medborgare ska skickas. I samband med införandet av synpunktshanteringen diskuterades hur förvaltningen ska kunna förbättra och säkerställa återkoppling vid inkomna vid synpunkter. Under hösten kommer information via nyhetsbrevet gå ut till alla medarbetare om att även frågor som inkommer via e- mail kan hanteras via synpunktshanteringen. Information kommer att ges om att inkomna frågor kan innebära att kontakt med andra behöver tas och att något behöver utredas och/eller förankras innan svar kan avges. Återkoppling till frågeställaren behöver ändå ges inom två dagar även om all önskad information inte kan ges i ett första skede. Handläggaren får sedan återkomma igen när det finns ett fullständigt svar i ärendet. Stadsdelsnämnden Öster E-post till stadsdelsförvaltningens officiella e-postadress läses samtliga arbetsdagar och vid en enkel fråga skickas svar med vändande e-post. Vid nämndsekreterares frånvaro bevakas förvaltningens inkorg av någon annan för att säkerställa skyndsamma svar. Alla anställda skall skyndsamt svara på inkommande e-post och vid frånvaro se till att någon annan hanterar inkomna frågor alternativt ha ett tydligt frånvaromeddelande med hänvisning till en bevakad e-post. Inkomna frågor kan innebära att kontakt med andra behöver tas, att något behöver utredas och/eller förankras innan svar kan avges. Det är viktigt att inom två dagar avge ett svar, även om detta inte kan innehålla all önskad information i ett första skede. Handläggaren får sedan återkomma igen när det finns ett fullständigt svar i ärendet. En del av förklaringen till de lägre resultaten 2011 och 2013 kan bero på omorganisationen 2011, vilket innebar flytt och omflytt av personal inom samtliga verksamheter. En annan förklaring skulle kunna vara att kommunikationen via e-post ökat markant de senaste åren och att det blir svårt att inom rimlig tid hinna med att besvara alla inkomna mail inom två dagar, till exempel vid heldagskonferenser, utbildningsdagar och frånvaro då andra behöver involveras. Förbättringsåtgärder Information om vem och vart man ska skicka e-post skall finnas lättillgängligt på bland annat hemsidan och delges vid kontakt med verksamheter på exempelvis föräldramöten och anhörigträffar. Om medborgarna vet vem de skall vända sig till i en särskild fråga skulle svarstiden

52 kunna förkortas eftersom färre blir inblandade i samma fråga Borås Stads gemensamma system för synpunktshantering, förväntas bli en viktig kanal för medborgarna att lämna synpunkter och ställa frågor. Tydliga rutiner för svarstid och kvalitetssäkrade svar förväntas leda till ett bättre resultat gällande detta mått. Marknadsföring av systemet är därför viktigt. Ytterligare satsningar på tekniska hjälpmedel såsom surfplattor och Smartphones, kan också bidra till en högre kvalitet gällande kommunikation via e-post. Svar på enkel fråga per telefon Kommunstyrelsen Resultatet har försämrats i jämförelse med 2009 års mätning. Jämfört med 2011 års mätning har resultatet förbättrats, men det är endast i 53 % av fallen som medborgaren fått kontakt med en handläggare och fått svar på en enkel fråga. Det har sannolikt påverkats av att det finns brister när det gäller kännedom om befintliga rutiner och styrdokument samt uppföljning av efterlevnaden av fastställda rutiner. Åtgärder för att förbättra: Gå igenom Rutiner för telefonanvändning regelbundet, t ex på arbetsplatsträff Följa upp att rutinerna är kända av all personal och att de följs Använda kalendern i Lotus Notes och lägga in frånvaro där Koppla kalendern till Nice så kopplas telefonen bort automatiskt Lägga in vidarekoppling till växeln eller till annan funktion på avdelningen Lokalförsörjningsnämnden Lokalförsörjningsnämndens verksamhet innebär begränsad direktkontakt med medborgarna, då den i första hand vänder sig mot dem som arbetar i kommunen. Kontakt tagna av medborgarna via telefon sker i mycket begränsad omfattning. Förutom Borås Stads huvudväxel har Lokalförsörjningsförvaltningen ett eget växelnummer som kommuniceras på såväl hemsida som i e-post. Lokalförsörjningsförvaltningen har dessutom en kundtjänst som är tillgänglig på telefon, dygnet runt. Samhällsbyggnadsnämnden För Samhällsbyggnadsförvaltningen blev svarsfrekvensen 25 %. Det är en förbättring jämfört med resultatet från 2011 då inga av frågorna blev besvarade, men försämring från 2009 då resultatet blev 83 % besvarade frågor. En av anledningarna till 2013 års resultat är att samtalen gjordes via kommunens huvudväxel och inte direkt till Samhällsbyggnadsförvaltningens växel, vilken startades i april Förvaltningens egna kundmottagare känner till verksamheten bättre än i huvudväxeln, och har alltså bättre möjlighet att slussa samtalen till medarbetare som kan besvara dem. Förvaltningen arbetar ständigt med att få medarbetarna att i större utsträckning vidarekoppla sina telefoner då de är upptagna vid till exempel möten. Samtal ämnade för enskilda tjänstemän kopplas automatiskt till förvaltningens växel vid de tillfällen då medarbetare inte svarar, och personalen i växeln lämnar meddelanden då kunden önskar att bli uppringd.

53 Förvaltningen ger kundmottagarna kontinuerlig vidareutbildning och i takt med ökad kunskap och större erfarenhet kan de efterhand svara på fler frågor utan att behöva vidarekoppla till handläggare. Servicenämnden Servicekontoret ser inget som tyder på att våra värden skulle avvika på något dramatiskt sätt ifrån värdena för Borås stad i stort. De av våra medarbetare som är rörliga under sin arbetstid har mobiltelefoner och är därför ändå tillgängliga i hög utsträckning. I Borås Stads riktlinjer för telefonanvändning står bland annat att var och en ansvarar själv för sin telefon. Det innebär till exempel att man kopplar bort sin telefon då man inte är på plats. När en telefon inte är bortkopplad hamnar samtalet i växeln. Tiden 0-24 sekunder motsvarar att tre signaler går fram. Vi efterlyser kunskap om vad de som ringer till Borås stad (och andra kommuner) själva har för åsikt om tillgängligheten. Vad tycker egentligen medborgarna? Hur stort är problemet med att man får släppa fram, låt säga 4-5 signaler innan man får svar? Hur står det i relation till att man inte får svar alls? Vi menar givetvis inte att medborgare ska behöva vänta otjänligt länge på att den de söker svarar i telefon, vi vill bara att man undersöker hur de upplever servicen när de får göra det. De klagomål vi får till Borås stads växel handlar oftast inte om att det är långa svarstider. Klagomålen rör att det kan vara mycket svårt att få tag på vissa medarbetare eftersom dessa är upptagna till exempel med sammanträden och därför har sina telefoner bortkopplade. De har handlat om att man först får meddelande att den man söker är på sammanträde till kl När man ringer kl får man meddelande att medarbetaren är på lunch till kl När man ringer kl får man ett nytt meddelande att medarbetaren är upptagen med sammanträde resten av dagen och återkommer först dagen därpå. Utan att ha undersökt saken närmare bedömer vi att det ovan beskrivna är ett mycket större problem för medborgarna än att de får släppa fram 4-5 signaler innan den de söker svarar. Servicenämnden väljer att även titta på och kommentera måttet om svarstider i växeln eftersom denna är placerad på Servicekontoret. Mätningen visar att 38 % av samtalen till växeln besvaras inom 0-12 sekunder och att 24 % av samtalen besvaras inom sekunder (totalt 62 % av samtalen besvaras inom 24 sekunder). Borås stads resultat ligger i nivå med genomsnittet för samtliga kommuner i undersökningen. Under en vanlig arbetsdag kommer det in ca samtal till växeln. Det går att urskilja vissa toppar under dagen, bland annat på morgonen och efter lunch. Då är växeln hårt belastad och vi vet att svarstiderna då kan ligga över 24 sekunder. Vi vet också att medarbetare missar att koppla bort sin telefon när de inte är på plats. Dessa samtal hamnar också i växeln. Efter att det utsetts telefonansvariga på varje förvaltning och efter att vi har haft informationsträffar med dem ser vi att det blivit bättre med att anmäla att medarbetare slutat. Enligt Borås Stads riktlinjer för telefonanvändning ansvarar var och en för sin telefon. Vi ser att fler behöver bli bättre på att koppla bort sin telefon då de inte är tillgängliga. Tekniska nämnden Förvaltningen införde Mex telefon och digital almanacka som ska underlätta tillgängligheten. Dessutom har vi bemannad reception vardagar kl Receptionisten lägger in ett meddelande i Netwise för återuppringning då den sökta personen inte är på plats.

54 Miljö och konsumentnämnden Av underlaget framgår att resultatet för frågorna under rubriken Miljö- och hälsa ligger avsevärt högre, 75 %, än totalsiffran för Borås Stad på 53 %. Det är en förbättring jämfört med 2011 års mätning, men en försämring i förhållande till 2009 då resultatet låg på 100 %. En förklaring till att resultatet är bättre när det gäller telefoni än e-post kan vara att Miljöförvaltningen har en bemannad reception med en "underväxel" till Borås Stads växel. Åtgärder Brukarundersökningar har i ett par omgångar genomförts tillsammans med några andra större miljöförvaltningar, ett samarbete som kommer att fortsätta. Resultaten har analyserats och diskuterats inom berörda avdelningar. Inom ramen för projektet Tillsynsutveckling i Väst (TUV) har ca 15 inspektörer deltagit i utbildningar avseende kommunikation och bemötande samt klarspråk. Förvaltningens ledningssystem är sedan ett antal år tillbaka miljöcertifierat enligt ISO och arbete pågår med anpassa systemet till en kvalitetscertifiering. Inom ramen för detta har vi, utifrån Borås Stads miljö- respektive kvalitetspolicy, beskrivit vårt uppdrag och våra kunder samt formulerat förhållningssätt i miljö- och kvalitetsarbetet och i mötet med kunden. Arbetet med att förankra detta hos samtliga medarbetare kommer att fortsätta under hösten I förhållningssättet finns ett avsnitt om tillgänglighet formulerat enligt nedan: Vi är tillgängliga Vår information ska vara tydlig och lättillgänglig. Vi ska vara nåbara för våra kunder i sådan omfattning att det upplevs vara lätt att kommunicera med oss. Vi strävar efter korta handläggningstider. Våra skrivelser och beslut ska vara tydliga och lätta att förstå. Kulturnämnden Vad beträffar tillgänglighet telefoni så är det en ökning jämfört med undersökningen fick 33% kontakt med handläggare och 2013 är siffran 58%. En siffra som kulturförvaltningen nu jobbar på att ytterligare förbättra genom att informera på arbetsplatsträffar på ledningsgruppen och att informera nyanställda. Fritids- och folkhälsonämnden Bäst resultat för Kultur och Fritid uppnåddes 2009 då 83 % av de sökande fick svar på sin fråga blev resultatet i undersökningen endast 33 % för att återigen stiga till 58 % år En anledning till att utfallet för 2011 var betydligt sämre än övriga år kan bero på den stora omorganisation som gjordes 2010/2011. På förvaltningen har begrepp som tillgänglighet diskuterats. När vi inte är tillgängliga ska en hänvisning göras för att tydliggöra när vi är anträffbara igen. Hänvisning görs i flera fall till annan person. När en person har blivit kopplad till fel person försöker vi, så långt det är möjligt, hjälpa berörd med telefonnummer till rätt person. När en fråga inkommer som inte kan besvaras tar vi frågan med oss och återkopplar därefter med ett svar till berörd. Öppettider och tillgänglighet kommuniceras på vår externa webbplats där också kontaktuppgifter till berörd handläggare finns. Förbättringsåtgärder Att påminna varandra om att koppla ifrån telefon och lägga undan denna innan ett möte startar är ett förslag på förbättringsåtgärd. Genom träning i befintliga system och kontinuerlig dialog av rutiner och förhållningssätt kan vi identifiera fallgropar. Dessa utmynnar i sin tur i

55 förbättringsåtgärder som påverkar den service som förväntas av oss. Utbildningsnämnden På förvaltningens webbsida finns förteckning med namn och telefonnummer dels till centrala befattningshavare på förvaltningen, dels till medarbetare inom respektive verksamhet. I enlighet med Borås Stads riktlinjer för telefonanvändning är Utbildningsnämndens strävan att den som kontaktar förvaltningsadministrationen eller någon av verksamheterna per telefon ska kunna få svar/besked direkt vid första påringningen. Vid behov vidarekopplas samtalet till rätt person eller ett meddelande mottas så att efterfrågad person eller någon annan som kan besvara/ge besked i frågan kan ringa tillbaka. Utifrån ovanstående har en uppföljning genomförts i verksamheterna. Uppföljningen visar att rutinerna för hantering av inkomna telefonsamtal fungerar. Sociala omsorgsnämnden Handläggarna inom IFO vuxen har ett system med dagjour. Detta innebär att en medborgare som kontaktar kommunens växel blir kopplad till en handläggare som har i uppgift att ta emot telefonsamtal. Dagjouren bemannas av olika handläggare enligt schema. Socialpsykiatrin har telefontider varje dag samt telefonsvarare som lyssnas av varje dag. Inom funktionshinderverksamheten används inte telefontid utan handläggarna har öppen telefon när de kan ta emot samtal. Växeln har tillgång till och kopplar samtalen efter handläggarnas olika ansvarsområden (LSS, SoL, barn och unga mm). Växeln hänvisar också till kollega om någon viss handläggare inte är anträffbar och ärendet inte kan vänta. Om ärendet inte är akut lägger växeln ett telefonmeddelande och handläggarna ringer upp samma dag eller dagen efter Arbetslivsnämnden Det som framkommer i resultatet för verksamheter inom IFO och handikappomsorg, visar på att de som svarat i telefon: Kunnat lämna information i frågan Visat intresse och engagemang Haft ett bra bemötande Sämre resultat uppvisar verksamheterna i tillgängligheten och förmågan att svara på frågan. Boråsarna i fokus Enligt kommunikationspolicyn är Borås Stad en öppen organisation som arbetar på uppdrag av kommuninvånarna. Offentlighetsprincipen och meddelarfriheten anger i vilken anda vi ska verka. Öppen och tydlig är självklart för vår kommunikation. Den ska vara utformat med respekt för mottagaren och lätt att ta till sig. Professionalism, engagemang och lärande är de tre ord i Borås Stads kvalitetspolicy som ska vara varje medarbetares ledstjärna. En god kommunikation är en förutsättning för att kunna verka på ett professionellt, engagerat och lärande sätt. Förutsättningar och åtgärder Enligt riktlinjer för telefonanvändning strävar vi efter att den uppringande bara ska behöva ringa ett samtal för att uträtta sitt ärende. Var och en ska ta ansvar för sin telefon. Vårt bemötande ska präglas av serviceanda. Implementera handboken för kommunikation efter beslut Tydliggöra rutiner för telefonanvändning.

56 Stadsdelsnämnden Norr Stadsdelsnämnden tog vid uppföljningen av 2011 års enkät upp att det vore intressant att vidareutveckla tankarna med "en dörr in" till staden. Detta anser fortfarande stadsdelsnämnden vara ett sätt att kunna förbättra resultatet. En framgångsfaktor för att förbättra resultatet är att chefer på alla nivåer föregår med gott exempel och betonar vikten av att medborgarna ska erhålla ett mycket gott bemötande och en god servicenivå i alla kontakter med staden. Vidare anser förvaltningen att det kan vara av vikt att göra särskilda insatser avseende grupper som dagligen samtalar mycket i telefon. En förklaring till det förbättrade resultatet för 2013 skulle kunna vara att fler anställda börjat använda elektroniska kalendrar, vilket bl.a. innebär automatisk överkoppling av telefoner till växeln om tiden i kalendern är bokad. En del av personalen har börjat använda MEX-telefoner och detta medför ännu mer förenkling av att kunna svara och koppla över telefonen till växeln vilket gör att telefoner kopplas bort per automatik då någon är upptagen. Vidare kan det handla om ett ökat medvetande gällande vikten av att vara tillgänglig och att hantera frånvaro på ett korrekt sätt gjordes bedömningen att den nya organisationen kan ha haft påverkan på det då försämrade resultatet och möjligen är detta fortfarande en tänkbar förklaring till varför resultatet inte är högre. Till stor del kan det handla om bristande rutiner och otydlig information om vad som gäller. En viktig fråga är till exempel att rutinen för frånkoppling av telefonen följs av och att växeln har rätt information om befattning, telefonnummer och arbetsplats. Ytterligare information om stadens riktlinjer för telefonanvändning kommer att genomföras bland annat via intranätet. Till stor del handlar det om ett förhållningssätt där samtliga anställda skall sträva efter att vara tillgängliga. Stadsdelsnämnden Väster Analys Borås Stad har förbättras resultatet i jämförelse med undersökningen som gjordes 2011 och en anledning till detta kan vara Stadsdelsförvaltningen Väster har genomfört en förbättring gällande användningen elektronisk kalenderfunktionen vilket bl.a. innebär att automatisk överkoppling av telefoner till växeln om tiden i kalendern är bokad. En del av personalen har börjat använda MEXtelefoner och detta medför en förenkling av att kunna svara och koppla över telefonen till växeln. Förbättringsåtgärder Beslutade åtgärder är att vid nästa möte med synpunktsansvariga kommer extra fokus läggas på hantering om inkomna frågor via och telefon samt revidering av lokal rutin gällande synpunktshantering. IT-samordnare kommer att informera telefonansvariga om fördelarna med MEX-telefoni. Ytterligare information om stadens riktlinjer för telefonanvändning kommer att ges till medarbetarna genom införandet av nya intranätet och i nyhetsblad till all personal under året. Kvaliteten gällande bemötande på de samtal som inkommer till kommunen mäts också i Kommunens Kvalitet i Korthet och där visar Borås Stad 2013 ett mycket gott resultat, 93%. Stadsdelsnämnden Öster En förklaring till det förbättrade resultatet för 2013 skulle kunna vara att fler anställda börjat använda elektroniska kalendrar, vilket gör att telefoner kopplas bort per automatik då någon är upptagen. Vidare kan det handla om ett ökat medvetande gällande vikten av att vara tillgänglig och att hantera frånvaro på ett korrekt sätt. Det skulle vara intressant att kunna jämföra resultat mellan stadens olika förvaltningar för att

57 kunna lära av de goda exemplen gjordes bedömningen att den nya organisationen kan ha haft påverkan på det då försämrade resultatet och möjligen är detta fortfarande en tänkbar förklaring till varför resultatet inte är ännu högre. Till stor del kan det handla om bristande rutiner och otydlig information om vad som gäller. Mycket viktigt är till exempel att rutinen för frånkoppling av telefonen följs av alla och att växeln har rätt information om befattning, telefonnummer och arbetsplats. Kvaliteten gällande bemötande på de samtal som inkommer till kommunen visar ett mycket gott resultat. Östers värdegrund poängterar mycket tydligt att alla anställda i alla sammanhang skall ha ett gott bemötande. Det har gjorts ett mycket intensivt arbete med att implementera värdegrunden för all personal och fortfarande lyfts den med jämna mellanrum, till exempel på alla APT. Affischer och annat tryckt material finns också i stor utsträckning på alla arbetsplatser. Ytterligare satsningar på implementering av värdegrunden, inte minst för alla nyanställda, behöver dock göras. Förbättringsåtgärder Ytterligare information om stadens riktlinjer för telefonanvändning kommer att ges, bland annat via nyhetsbrev till alla anställda. Alla chefer behöver också lyfta frågan på sina APT och diskutera med sin personal om ett förhållningssätt där vi skall vara tillgängliga och alltid ha ett gott bemötande. Se över att rutinen gällande att delge växeln rätt information behöver också göras. Kvalitet inom kommunens vård- och omsorgsboende Stadsdelsnämnden Norr Inom flera frågeområden, såsom boendeplatser där den äldre själv kan välja tid för uppstigning på morgonen, boendeplatser där den äldre erbjuds daglig utevistelse samt att den äldre erbjuds tid utifrån sina önskemål, har resultatet förbättrats mellan 2011 och Undersökningen visar att kostnaden per plats ligger under rikets snittvärde, kr jämfört med snittet på kr. De ekonomiska anpassningarna som gjorts sedan föregående undersökning innebär en direkt påverkan på de övriga frågor som är ställda inom området. De frågor som verksamheten i Borås Stad inte når upp till medel eller över medel är: Internetuppkopplingar i den egna lägenheten. För Stadsdelsnämnden Norr finns möjligheten på Margaretagatan 9, övriga boenden kan den enskilde få tillgång till internet via verksamhetens datorer. Vård och omsorgsboende som INTE erbjuder minst en organiserad aktivitet/dag eller minst två aktiviteter per dag. För Stadsdelsnämnden Norr så har de ekonomiska anpassningarna inneburit att gemensamma aktiviteter har prioriterats ner. Nämnden har istället satsat på individuella aktiviteter som läggs in i genomförandeplanen. Boendeplatser i särskilt boende som erbjuder sammanboende för maka eller make. I Stadsdelsnämnden Norr finns möjligheten till att bo tillsammans ifall man är somatiskt sjuk på fyra av fem boenden. För demenssjuka finns ett boende som har möjlighet med parboende.

58 Stadsdelsnämnden Väster Analys Borås Stad når inte över medel i riket gällande frågor om internetuppkopplingar i den egna lägenheten och Vård och omsorgsboende som inte erbjuder minst en organiserad aktivitet/dag eller minst två aktiviteter per dag samt möjligheten till make eller maka att bo tillsammans på vårdoch omsorgsboende. Nyligen har verksamheten analyserat resultatet av brukarundersökning 2013 och av det framkom att vid de boende där ombyggnad har pågått och chefsbyten var brukarna mindre nöjda med kvaliteten på verksamheten. Förbättringsåtgärder På Vård- och omsorgsboende är det prioriterade målet 2014 att utveckla de individuellt utformade aktiviteterna för de boende samt att arbeta systematiskt med ständiga förbättringar. Inga nya ombyggnader av boende planeras och chefsrekryteringen är färdig. Möjligheten för make eller maka att bo tillsammans finns i Borås Stad och nu även på demensboende. På ett par vård- och omsorgsboende har det påpekats brister gällande internuppkoppling och där pågår ett utvecklingsarbete. Stadsdelsnämnden Öster På frågan om tillgång till internetuppkoppling, hade Borås Stad ett lågt resultat (15 %). Inom flera frågeområden, såsom boendeplatser där den äldre själv kan välja tid för uppstigning på morgonen, boendeplatser där den äldre erbjuds daglig utevistelse samt att den äldre erbjuds tid utifrån sina önskemål, har resultatet förbättrats mellan 2011 och Resultaten har försämrats avseende erbjudande om aktiviteter, såväl vardag som helg. Detta kan delvis förklaras med att äldreomsorgen haft ekonomiska anpassningar under både 2012 och Stadsdelsnämnden Öster har som mål att fortsättningsvis arbeta med att öka utbudet och brukarnas nöjdhet med aktiviteter på vård- och omsorgsboende, såväl på vardagar som på helger. Den nationella brukarenkäten som gjordes i maj 2013 visar glädjande att de äldre på Stadsdelsnämndens vård- och omsorgsboenden till största del är nöjda.

59 /KS0624 Kommunens Kvalitet i Korthet ; Översikt av bolagens yttranden AB Bostäder Fristadbostäder AB AB Sandhultsbostäder AB Toarpshus Vilka rutiner finns inom bolaget för att kunna svara på e- post inom två arbetsdagar I våra kärnvärden ingår att vi ska vara proffsiga och kundorienterade. Det gäller även inom detta område Vi har precis installerat ett nytt diariesystem, som ska göra det möjligt att bättre följa upp att e-posten, och annan post, besvaras i rätt tid. Vi kommer där har möjlighet att följa upp detta på ett bra sätt. Vi har inga särskilda rutiner inom detta område. Vi är som bekant ett litet bolag med små resurser Inga särskilda åtgärder pågår, vi gör vårt yttersta varje dag. Inget svar Vilka rutiner finns inom bolaget för att kunna ge svar på en enkel fråga per telefon Se föregående Eftersom vi är en mycket liten organisation kan i princip alla anställda svara på i princip alla frågor vilket innebär att alla som ringer får svar på sina frågor. Ser inga behov av åtgärder inom detta område. Viskaforshem AB Borås Elnät Vi har en etisk policy som bland annat innefattar ett professionellt uppträdande, och en sådan här sak faller under den. Pågår inga nya åtgärder Rutiner finns angivna i bolagets ITpolicy. Svarstiden är i de flesta fall helt rimlig och har varit så över tid. Hänvisning i Outlook tillämpas vid semestrar o.d. Mängden ovidkommande mail och spam är dock ett stort problem Inga speciella åtgärder är aktuella. Innefattas också i vår etiska policy om ett professionellt uppträdande. Pågår inga nya åtgärder Rutiner finns angivna i bolagets Telefonpolicy. Svarstiden är i de flesta fall helt rimlig och har varit så över tid. Hänvisning via Netwise tillämpas vid semestrar o.d. Inga speciella åtgärder är aktuella.

60 /KS0624 Borås kommuns Parkerings AB Borås Energi och miljö Borås Djurpark AB Borås Elnät E-post med enkla frågor som inkommer på bolagets officiella e- postadress besvaras samma arbetsdag av kundtjänst. Frågor av mer komplex natur får ändå ett svar samma arbetsdag om att vi mottagit frågan och att den kommer att besvaras inom kort. Genom att vi rutinmässigt direkt svarar på inkommen e-post får frågeställaren snabbt svar och i över 90 % av fallen ges svaren samma arbetsdag Inga åtgärder pågår för att höja tillgängligheten mer Vi har inga konkreta mätresultat av just detta område så att vi kan se trender. Kundbemötande mäts emellertid på andra sätt, bl a genom olika kundenkäter vi deltar i, svarstider mm. Dessa resultat analyseras och åtgärd planeras för att kundbemötande och kundupplevelsen i stort ska bli och ständigt förbättras. Det inkomna mailet blir vidarebefordrat från info-adressen samma dag det ankommer. Det skickas till den det berör eller är lämpligast att svara på frågeställningen eller ge upplysningar om det avsändaren önskar. Vi anser att svarstiden på inkommande mail ligger inom två- dagarsperioden. Rutiner finns angivna i bolagets ITpolicy. Svarstiden är i de flesta fall helt rimlig och har varit så över tid. Hänvisning i Outlook tillämpas vid semestrar o.d. Mängden ovidkommande mail och spam är dock ett stort problem Inga speciella åtgärder är aktuella. Samtal inkommer till kundtjänst som direkt kan ge svar. I de fall kundtjänst inte kan svara överlämnas fråga direkt till arbetsledare eller annan sak kunnig för direkt svar. I de få fall som direkt svar ej kan ges dokumenteras frågan, tidpunkt för frågan och tel.nr för återkoppling på vår kvalitetsblankett som sedan lämnas till sakkunnig. Sakkunnig återkopplar snarast svar på fråga och dokumenterar tidpunkt för återkoppling och åtgärd på kvalitetsblanketten som sedan arkiveras Effektivt sätt att serva medborgarna på då minst 95 % av inkomna frågor besvaras direkt Inga åtgärder pågår för att höja tillgängligheten mer. Svar på enkel fråga per telefon görs direkt av vårt Kundcenter. Vi arbetar aktivt med utbildning, FAQ-listor mm för att så många frågor som möjligt ska kunna besvaras direkt. Borås Energi och Miljö ingick inte i undersökningen varför inga konkreta mätresultat från detta finns att analysera. Framöver är det önskvärt att våra områden också ingår om en analys ska kunna göras. Kundbemötande mäts på andra sätt, bl a genom olika kundenkäter vi deltar i, svarstider mm. Dessa resultat analyseras och åtgärd planeras för att kundbemötande och kundupplevelsen i stort ska bli och ständigt förbättras. Receptionisten utbildas att kunna svara på enklare frågor om vår verksamhet. Om personen i receptionen inte kan svara på frågan kopplas telefonsamtalet vidare till lämplig person, allt utifrån frågeställningen. Svar ges även via telefonsvarare som uppger svar på de vanligaste frågorna. Det finns också möjlighet att få personlig service. Rutiner finns angivna i bolagets Telefonpolicy. Svarstiden är i de flesta fall helt rimlig och har varit så över tid. Hänvisning via Netwise tillämpas vid semestrar o.d. Inga speciella åtgärder är aktuella.

61 KU 5 BESLUTSFÖRSLAG Kommunens Kvalitet i Korthet ; Kommunstyrelsens redovisning Kommunstyrelsen har gjort uppföljning av sin egen verksamhet avseende tillgänglighet per E- post och tillgänglighet per telefon. Kommunstyrelsens analys och åtgärder redovisas i bilaga. Kommunstyrelsen föreslås besluta: Kommunstyrelsen godkänner upprättad redovisning Ulf Olsson Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2013/KS0624 Programområde: 1 Handläggare: Eva Andreasson Datum/avdelningschef: /Ingegerd Eriksson

62 Kvalitet i Korthet Resultat 2013 Kommunstyrelsen

63 Kommunstyrelsen, Kvalitet i Korthet Resultat (4)

64 1 Din kommuns tillgänglighet Anvisning 1. Vad kan ha påverkat resultatet? - genomförda aktiviteter? Vad har vi gjort bra? Vad kunde vi gjort bättre? -.samarbete internt/externt? - andra faktorer som påverkat, internt i Borås Stad eller i omvärlden? 2. Trend de senaste åren, tillbakablick - har utfallet förbättrats/försämrats? - orsaker till förbättring/försämring? 3. Vilka åtgärder planeras för att förbättra resultatet? Mått 2013 Utfall 2007 Utfall 2009 Utfall 2011 Utfall 2013 Medelv ärde Hur många av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? [Andel %] 2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare? [Andel %] 82% 90% 73% 61% 79% 56% 85% 40% 53% 44% 1. Hur många av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? [Andel %] Vad har påverkat resultatet? Resultatet har sannolikt påverkat av att det finns brister i rutiner för hur e- post med frågor från medborgare ska hanteras Trend de senaste åren: Resultatet har försämrats i jämförelse med 2009 och 2011 års mätningar Åtgärder för att förbättra: Arbete pågår med att ta fram rutin för e- post Gå igenom och använda funktioner som finns i Lotus Notes för att bevaka inkommen e- post, t ex markera med flagga för uppföljning Om svar inte kan ges direkt; skicka bekräftelse till avsändaren att e- posten tagits emot och när svar kan ges. Om e- posten vidarebefordras till annan handläggare; var tydligt med syftet och vad handläggaren förväntas göra åt det Ge kollega delegation att läsa och hantera e- post vid längre frånvaro 2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare? [Andel %] Vad har påverkat resultatet? Resultatet har sannolikt påverkats av att det finns brister när det gäller kännedom om befintliga rutiner Kommunstyrelsen, Kvalitet i Korthet Resultat (4)

65 och styrdokument samt uppföljning av efterlevnaden av fastställda rutiner. Trend de senaste åren: Resultatet har försämrats i jämförelse med 2009 års mätning. Jämfört med 2011 års mätning har resultatet förbättrats, men det är endast i 53% av fallen som medborgaren fått kontakt med en handläggare och fått svar på en enkel fråga Åtgärder för att förbättra: Gå igenom Rutiner för telefonanvändning regelbundet, t ex på arbetsplatsträff Följa upp att rutinerna är kända av all personal och att de följs Använda kalendern i Lotus Notes och lägga in frånvaro där Koppla kalendern till Nice så kolpplas telefonen bort automatiskt Lägga in vidarekoppling till växeln eller till annan funktion på avdelningen Kommunstyrelsen, Kvalitet i Korthet Resultat (4)

66 E 1 a-b) anmälningsärenden (Bilagorna finns på webben under rubriken anmälningsärenden) (Förslag: a-b till handlingarna) E 2 a) anmälan av delegationsbeslut (Förslag: a till handlingarna)

67 E3 BESLUTSFÖRSLAG Delårsrapport januari - augusti 2014 för nämnderna och de kommunala bolagen Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Delårsrapport januari-augusti 2014 för nämnderna och de kommunala bolagen godkänns. Kommunstyrelsen beslutar för egen del: StadsdelsnämndenVäster anvisas kr i ett investeringsanslag för inventarier till förskolan Kärnhuset Ulf Olsson Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Kommunalråd Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2014/KS , 2014/KS Programområde: 1 Handläggare: Roger Cardell tfn , Martin Jakobsson tfn Datum/avdelningschef: , Christer Johansson

68 27 Oktober 2014 HANDLINGAR SEPARAT BILAGA Delårsrapport januari-augusti 2014

69 Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Förvaltningsberättelse Sammanfattning Från och med 2014 ska Borås Stad i enlighet med rekommendation från Rådet för kommunal redovisning upprätta en sammanställd delårsrapport. Det innebär att resultat- och balansräkning redovisas sammanställt för hela kommunkoncernen, inkluderat såväl Borås Stad, de majoritetsägda bolagen samt Borås Stads andel i Sjuhärads kommunalförbund och Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund. Delårsrapporten ska inkludera såväl redovisning av utfall per bokslutsdagen som förväntad helårsprognos i förhållande till budget. Det sammanställda bokslutet redovisas i slutet av delårsrapporten, efter förvaltningsberättelsen. För hela kommunkoncernen redovisas per augusti ett resultat på 348 mnkr efter finansnetto. Utifrån nämndernas och bolagens prognoser för resten av året kan ett årsresultat för koncernen beräknas till ca 190 mnkr. Borås Stad redovisar ett resultat per augusti på 179 mnkr. Prognostiserat helårsresultat för 2014 är 123 mnkr. Händelser av väsentlig betydelse för Borås Stads delårsresultat är icke budgeterade realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar på 52 mnkr, intäktsförd återföring av avsättning avseende medfinansiering av riksväg 27 på 33 mnkr (50 mnkr på helåret) samt intäktsförda investeringsbidrag på 26 mnkr. Sveriges Kommuner och Landsting beskriver i sin senaste rapport i oktober att skatteunderlagstillväxten under 2014 ser något bättre ut än vid förra delårsrapporten per april. För Borås Stads del kan man konstatera att i detta läge råder en relativt god budgetföljsamhet för kommunen som helhet men att det finns en del strukturella underskott hos nämnderna som behöver åtgärdas. Kommunstyrelsen och Stadskansliet följer nogsamt utvecklingen. Bolagens resultat per augusti är på totalnivå 169 mnkr efter finansnetto, vilket är klart över helårsbudget. Stadshuskoncernens utfall är 31 mnkr över budget, bostadsbolagens 37 mnkr och övriga 7 mnkr. De största bolagen Borås Energi och Miljö AB och AB Bostäder visar båda delårsresultat som avviker positivt mot budget. Många av bolagen har dock stora kostnader i slutet på året som belastar resultatet, såsom underhållskostnader för bostadsbolagen. Borås Energi och Miljö AB tar i prognosen höjd för behov av nedskrivningar på anläggningstillgångar med 52 mnkr. Detta tillsammans med viss försiktighet medför att bolagens prognos för helåret ligger cirka 25 mnkr under budget. För bolagen råder i stort en god budgetföljsamhet, förutom Borås Energi och Miljö AB som avviker till följd av det stora nedskrivningsbehovet. Kommunstyrelsen konstaterar att en god budgetföljsamhet är betydelsefull för ägarstyrningen och uppsiktsplikten över bolagen, samt av vikt för att Kommunfullmäktiges uppsatta avkastningskrav och finansiella mål ska nås. Kommunens resultat 2014 Resultatet efter skatteintäkter och finansnetto för Borås Stad beräknas till +71,5 mnkr, dvs 19,8 mnkr bättre än budgeten för 2014 som ur ett finansiellt perspektiv är låga 51,6 mnkr. Resultatutveckling - Borås Stad 200 mnkr Förändringen av eget kapital beräknas till +123,1 mnkr då försäljning av mark och tomträtter innebär realisationsvinster på f n 51,6 mnkr Resultat före extra ordinära poster Resultat före extra ordinära poster exklusive jämförelsestörande kostnader som pensionsavsättningar och medfinansiering av infrastruktur Budget Prognos Skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas i dagsläget till 30,7 mnkr bättre än budget tack vare bättre skatteunderlagsutveckling för år Finansnettot beräknas i dagsläget till 30,0 mnkr vilket är -3,0 mnkr sämre än budget. Orsaken är låga marknadsräntor och minskade marknadsmässiga marginaler mot bolagen. Detta innebär lägre ränteintäkter än förväntat för kommunen, men även lägre räntekostnader för de kommunala bolagen. 2

70 Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Enligt nämndernas prognoser blir resultatet i nämndernas driftredovisning -53,2 mnkr. För stadsdelsnämnderna innebär prognosen ett resultat på -21,5 mnkr och beror främst på underskott inom äldreomsorgen. För övriga nämnder är således prognosen -31,7 mnkr. Inom kommunens resultat ingår att nämnderna använder ca 36 mnkr av outnyttjade medel 2013 och ianspråktagande av ackumulerade resultat. Detta godkändes i samband med nämndbudgetärendet och Årsredovisningen för 2013 och är medtaget i kommunens sammantagna prognosresultat. Kommunens resultat försämras då givetvis med 36 mnkr och Kommunstyrelsen vill poängtera vikten av att inga ytterligare avvikelser sker hos nämnderna under resten av året. Beräknade kostnader 15,0 mnkr under året, för utbyte av IT-plattform är medräknat i resultatet. Medel till detta avsattes i Bokslut 2012 och kommer därför inte att påverka Balanskravsresultatet för I resultatet ingår prognostiserad upplösning av tidigare avsättning till medfinansiering av statlig infrastruktur med 33,0 mnkr och avser Riksväg 27, sträckan Viared- Kråkered. Projektet kommer att genomföras till en lägre kostnad än vad som tidigare beräknats. Både medfinansieringsdelen och räntan på förskotteringen kommer att bli lägre än vad som tidigare avsatts. Korrigeringen görs i Bokslut I resultatet ingår också externa investeringsbidrag på 25,0 mnkr för konstnärlig utsmyckning och gatubyggnadsersättning. Den beräknade resultatnivån för Borås Stad på +123,1 mnkr får anses som godtagbar med hänsyn till ambitionen att i en uppgång från ett svårt konjunkturläge värna verksamheterna och samtidigt uppfylla våra finansiella mål. Det operativa driftresultatet exkl poster av engångskaraktär kan uppskattas till ca 50 mnkr och är då i enlighet med Kommunfullmäktiges budget för Balanskravsresultatet beräknas till 122 mnkr vilket innebär att Kommunallagens balanskrav uppfylls. Borås Stad förväntas att uppfylla det finansiella målet Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag. Det långsiktiga målet är 2-3% att jämföras med beräknat utfall på 2,3 %. Budget 2014 utgår från ett resultat uppgående till 1 % av skatteintäkterna. Det andra finansiella målet om Soliditet mäts och redovisas i Årsredovisningen. En utvecklad styrmodell Fr o m 2014 har verksamhetsmålen utvecklats för att kunna utvärdera god ekonomisk hushållning och som då bidrar till att rätt resurser läggs på rätt ställe. Dessa verksamhetsmål/indikatorer har i Budget 2014 kopplas till en strategisk plan på hög nivå, Borås Vision 2025, och ingår som ett led i ett förbättrat styr och ledningssystem. Uppföljning av en del av indikatorerna görs i ett särskilt avsnitt i denna rapport. I den kommande årsredovisningen följs samtliga indikatorer upp tillsammans med en analys av målområdena som ingår som en del av Borås Vision Resultaträkning Borås Stad, mnkr Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Avvikelse mot budget Nettokostnader , , , ,3-11,8 Avskrivningar -162,4-204,2-193,0-189,0 4,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER , , , ,3-7,8 Skatteintäkter 3 865, , , ,3 42,7 Generella statsbidrag m m 1 051, , , ,5-12,0 Finansnetto 44,0 18,1 33,0 30,0-3,0 RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER OCH FINANSNETTO 201,4 165,0 51,6 71,5 19,8 Realisationsvinster från markförsäljning 28,9 23,8 0,0 51,6 51,6 FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL 230,3 188,7 51,6 123,1 71,4 Ökning verksamhetens nettokostnader, % -1,16 3,58 5,38 5,54 därav nämnderna, % 1,49 4,61 1,21 3,17 Ökning skatte- och bidragsintäkter, % 1,88 3,25 2,70 3,30 Årets resultat/skatte- och bidragsintäkter, % 96,8 3,7 1,0 2,3 Nettoinvesteringar mnkr

71 Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Nämndernas resultat 2014 I tabellen nedan, redovisas nämndernas ingående resultat 2014, respektive nämnds kommunbidrag, nettokostnaderna per augusti och vid årsskiftet, resultatet t o m augusti samt det prognosticerade resultatet för hela året. Vid beräkning av resultatet t o m augusti har kommunbidragen periodiserats i enlighet med kostnadsvariationerna under året. Driftredovisning, tkr Nämnd/budgetram Ingående ack resultat Budget 2014 Nettokostn tom aug Resultat tom aug Nettokostn prognos 2014 Resultat prognos 2014 Kommunfullmäktige Stadsrevisionen Kommunstyrelsen -Stadskansliet kommungemensamt Valnämnden Överförmyndarnämnden Lokalförsörjningsnämnden -fastighetsförvaltning övrigt Fritids- och folkhälsonämnden -fritid- och folkhälsa föreningsbidrag Servicenämnden Samhällsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden -väghållning, parker m m persontransporter Miljö- och konsumentnämnden Kulturnämnden Utbildningsnämnden Arbetslivsnämnden Sociala omsorgsnämnden Stadsdelsnämnden Norr -kommungemensam verksamhet stadsdelsverksamhet Stadsdelsnämnden Väster -kommungemensam verksamhet stadsdelsverksamhet Stadsdelsnämnden Öster -kommungemensam verksamhet stadsdelsverksamhet särskilt boende Summa

72 Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Kommunfullmäktige räknar med ett resultat på -0,6 mnkr, till följd av högre representationskostnader. Revisorskollegiet räknar med ett resultat på -0,4 mnkr, som tas ur det ackumulerade överskottet på 2,1 mnkr. Kommunstyrelsens verksamhet redovisas under två ramar. Stadskansliet beräknas överskrida sin budget med tkr, främst till följd av lägre arrendeintäkter för Hällered. Den Kommungemensamma verksamheten beräknas överskrida budget med tkr, varav tkr avser högre kostnader för Räddningstjänsten och tkr avser avgift till Västtrafik för utbyte av seniorkort. Överförmyndarnämnden anger i sin prognos ett resultat på -200 tkr på grund av en tillfällig personalförstärkning under Nämnden har fått godkänt av Kommunstyrelsen att använda ackumulerat överskott för denna förstärkning. Valnämnden räknar med ett 0-resultat. Lokalförsörjningsnämnden räknar med att resultatet för Fastighetsförvaltningen blir -8,1 mnkr. Detta är 2,4 mnkr sämre än det budgeterade resultatet på -5,7 mnkr. Kapitalkostnaderna för de ägda fastigheterna blir 4,4 mnkr lägre än budgeterat. Detta överskott motverkas av underskott för lokalbanken med 3,0 mnkr, saneringskontot 1,7 mnkr och femårs-lånen med 1,2 mnkr. Även andra delposter avviker. Övrig verksamhet väntas ge ett resultat på -11,7 mnkr. Resultatet påverkas av uteblivna hyresintäkter för LSS- och äldreomsorgsfastigheter m fl på tillsammans 7,8 mnkr där jämförelsevis med tidigare många lägenheter varit tomma. Övriga fastigheter ger underskott med cirka -2,5 mnkr, bl a för rivningskostnader på 0,5 mnkr. Dessutom finns överskridande på cirka 1,3 mnkr på grund av obudgeterad personal m m inom ledning och administration. Det är viktigt att nämnden åtgärdar dessa överskridanden av fastställd personalvolym så att den inte kommer att påverka hyran för lokalanvändarna i fortsättningen. Servicenämnden beräknar ett resultat på +1,8 mnkr vid årets slut inkl extraordinära juridiska kostnader på 1,7 mnkr. Det operativa driftresultatet beräknas således till +3,5 mnkr. Inom resultatet har datorer för 1,0 mnkr anskaffats inom det s k hyr PC-konceptet. Utfallet för Servicenämnden t o m augusti uppgår till 2,7 mnkr. Fritids- och folkhälsonämnden beräknar för Fritidsramen ett resultat på -0,8 mnkr vilket främst beror på arrangörskostnader i samband med SM-veckan. Nämnden betalar inte längre någon hyra i de uppsagda lokalerna i Kårhuset och Boråsparken. Detta bidrar positivt till det ekonomiska utfallet. Föreningsbidrag förväntas ge ett resultat på +0,8 mnkr jämfört med tilldelat Kommunbidrag. Samhällsbyggnadsnämnden redovisar per augusti ett resultat på +8,8 mnkr tack vare mycket god intäktsutveckling och en del vakanser. Årsprognosen beräknas till +1,0 mnkr. Nämnden fått tillåtelse att utnyttja 2,0 mnkr av sitt ackumulerade resultat till olika engångssatsningar under Tekniska nämnden beräknar för Persontransporter ett negativt resultat på -1,5 mnkr. Resevolymen har hittills under året ökat med 1,4 % jämfört med motsvarande period förra året. Det nya färdtjänstavtalet som gäller från 1 juni 2013 kommer att ge full ekonomisk effekt under För Väghållning skog parker m m beräknas ett negativt resultat på -3,6 mnkr. Nämnden har fått godkänt att använda ej förbrukade beläggningsmedel på 2,3 mnkr från Övrigt underskott är att hänföras till upphandlingsverksamheten. Tekniska nämndens Kommunbidrag har under året sänkts med 1,5 mnkr tack vare lägre kapitalkostnader under Miljö- och konsumentnämnden beräknar ett resultat på -0,3 mnkr i förhållande till Kommunbidraget vilket beror på att nämnden fått tillåtelse att använda 0,4 mnkr av sitt ackumulerade överskott till projekt Kulturlandskap Borås. Avgifterna för livsmedelskontrollen når inte budget fullt ut till följd av att omklassningarna enligt taxan resulterade i lägre avgifter än vad som beräknats. Detta uppvägs av att Orangeriet inte kommer att bli klart under året. Kulturnämnden beräknar ett positivt resultat på +0,8 mnkr jämfört med Kommunbidraget. Av detta avser 1,8 mnkr hyreskostnader för gamla Textilmuseets lokaler på Druvefors som överförts till lokalbanken tidigare än beräknat. Kulturnämnden har fått godkänt att använda 1,0 mnkr av sitt ackumulerade överskott till etableringen av det nya Textilmuseet i Textile Fashion Center. Utbildningsnämnden räknar med ett resultat på -5,8 mnkr jämfört med budget. Nämnden har fått tillåtelse att använda 5,7 mnkr av sitt ackumulerade resultat för fortsatt genomförande av GY 11 med bl a uppbyggnad yrkesprogrammen. Arbetslivsnämnden prognostiserar ett resultat på -5,8 mnkr. Försörjningsstödet bedöms ge ett överskott på +2,0 mnkr gentemot budget. De senaste åren har utbetalningarna av försörjningsstödet minskat och årets kostnader beräknas till 88,0 mnkr vilket är 4,4 mnkr lägre än förra året. T o m augusti har kostnaderna minskat med 6,3 mnkr jämfört med samma period förra året så förhoppningsvis kan slutresultatet för året bli ännu bättre än vad nämnden bedömer i dagsläget. Anpassningar har gjorts inom området LSS daglig verksamhet, men verksamheten pekar mot ett underskott på 3,5 mnkr gentemot budget. Största anledningen till Arbetslivsnämndens prognostise- 5

73 Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 rade underskott är Feriearbeten -4,0 mnkr. Under året har ca ungdomar fått ett feriearbete mot budgeterade Nämndens buffert på 2,1 mnkr täcker en del av underskotten. Sociala omsorgsnämnden beräknar att hålla sig inom tilldelat kommunbidrag som utökats med 4,2 mnkr till 652,6 mnkr enligt beslut i Kommunfullmäktige Antal institutionsplaceringar inom IFO-Vuxen/Socialpsykiatrin har minskat något i jämförelse med föregående år från 35 till 33 placeringar. Inom funktionshinderverksamhetens personliga assistans ökar inte antalet personer men däremot antalet beviljade timmar per person vilket leder till negativ årsprognos för verksamhetsområdet. Detta balanseras med den av nämnden avsatta bufferten. Stadsdelsnämnderna, gemensamt. I den första tertialrapporten för 2014 konstaterade Kommunstyrelsen att avskaffandet av de så kallade delade turerna inom äldreoch funktionshinderverksamheterna skulle ge kostnadsökningar även om hänsyn togs till att detta är kopplat till effektiviseringar inom verksamheterna. SDN Norr fick trots att det inte fanns någon finansiering möjlighet att fortsätta sitt arbete med att avskaffa de delade turerna. SDN Norr fick uppdrag att i sina kommande uppföljningar redovisa de ekonomiska effekterna av att de delade turerna avskaffas. Nu anger nämnden att de ökade nettokostnaderna beräknas till 7,6 mnkr för 2014 och att helårskostnaden kan beräknas till 11,7 mnkr. Stadsdelsnämnden Norr anger att stadsdelsverksamheten skulle ha gett ett nollresultat efter att den avsatta bufferten på 8,3 mnkr förbrukats om inte kostnadsökningen för avskaffandet av de delade turerna hade tillkommit. Denna beräknas för 2014 till -3,1 mnkr. Äldreomsorgen i övrigt väntas ge ett underskott på -3,0 mnkr orsakat av placeringar i äldreboenden och höga kostnader för hemtjänst under det att placeringar på korttid ger överskott. Underskottet på 3,0 mnkr hänförs till första halvåret, därefter bedöms verksamheten vara i balans. Skolan väntas ge ett underskott på -3,0 mnkr. Kostnader för läsplattor, skolskjutsar och elever i särskola har påverkat resultatet negativt. För den kommungemensamma verksamheten är prognosen ett resultat på -4,5 mnkr jämfört med kommunbidraget när underskottet för de delade turerna på -4,5 mnkr och överskottet från det nu avvecklade SPKC på 3,5 mnkr räknas med. Äldreomsorgen har i övrigt underskott för produktion av korttidsplatser (-1,6 mnkr), tomma platser på Margaretagatan (-1,2 mnkr) samt inte genomförda budgetanpassningar i äldreboendena (-1,2 mnkr). Flyktingverksamheten väntas ge ett överskott på 1,0 mnkr. Stadsdelsnämnden Västers stadsdelsverksamhet kommer att ge ett negativt resultat på 5,7 mnkr att jämföra med det budgeterade resultatet på -2,0 mnkr. Nämnden har fått möjlighet att använda tidigare ackumulerat resultat. Äldreomsorgen väntas ge ett underskott på -17,7 mnkr, främst till följd av ökat antal personer som placerats på Vobo. Dessutom är volymen hemtjänsttimmar högre än budget. Skolan som budgeterade ett underskott på -2,0 mnkr på grund av användning av ackumulerat resultat visar nu en prognos på +0,5 mnkr. Förskolan visar en prognos på +2,7 mnkr. I samband med denna tertialrapport får väster ett investeringsanslag på 0,7 mnkr för inventarier till en ny förskola. För den kommungemensamma verksamheten är prognosen ett resultat på -1,0 mnkr jämfört med kommunbidraget. Individ- och familjeomsorgen ger överskott med 0,9 mnkr under det att extra kostnader till följd av omstarten av det ombyggda äldreboendet Sanderökroken ger en prognos på -2,0 mnkr. Det kan konstateras att alla kostnader inte beaktats för denna start. Stadsdelsnämnden Öster beräknar att stadsdelsverksamheten kommer att ge ett överskott på +5,8 mnkr jämfört med kommunbidraget. Nämnden har utöver kommunbidraget fått möjlighet att använda 1,3 mnkr av sitt ackumulerade resultat, varför prognosen blir +7,1 mnkr jämfört med det totala tillgängliga ekonomiska utrymmet. Överskott väntas i äldreomsorgen (+6,9 mnkr) och individ-och familjeomsorgen (+1,2 mnkr) under det att grundskolan väntas ge ett underskott på -2,4 mnkr. Detta underskott kommer från ett ökat antal nyanlända elever. Den kommungemensamma verksamheten väntas ge ett underskott på -7,9 mnkr. Då har hänsyn tagits till att nämnden får en nytillkommen intäkt på 3,6 mnkr för insatser till särskilt vårdtunga personer på boendena i enlighet med principbeslut av Kommunstyrelsen i juni Tomma platser på vård- och omsorgsboende med hemtjänstinsatser i Dalsjöfors beräknas ge ett underskott med -1,0 mnkr. Korttidsboendena väntas ge underskott på -8,0 mnkr, i första hand på grund av låg beläggning men även påverkas även av flyttkostnader och ny arbetstidsmodell. Nettoinvesteringar Nettoinvesteringarna uppgick i Kommunfullmäktiges budget till 473 mnkr inklusive utbyggnad av nya industriområden, 83 mnkr. Läggs tidsförskjutna projekt från 2013 till uppgår den godkända investeringsnivån till ca 600 mnkr. I dagsläget görs bedömningen att 2014 års nettoinvesteringar kommer att uppgå till ca 450 mnkr inklusive de nya industriområdena. T o m augusti har nettoinvesteringar för 202 mnkr redovisats. 6

74 Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Bolagens resultat 2014 Bilden nedan visar vilka som ingår i den kommunala koncernen och för vilka sammanställd redovisning gjorts, vilken redovisas i slutet av delårsrapporten. Samtliga bolag är helägda förutom BoråsBorås TME AB där ägarandelen är 91 %. I den sammanställda redovisningen ingår även kommunalförbundet Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, i vilka kommunens ekonomiska åtagande uppgår till 50 % respektive 55 %. Borås Stad Stadshuskoncernen Bostadsföretagen Övriga företag Borås Stadshus AB AB Bostäder i Borås Borås Lokaltrafik AB Borås Energi och Miljö AB Fristadbostäder AB Inkubatorn i Borås AB Boras Waste Recovery AB AB Sandhultsbostäder Borås Elnät AB AB Toarpshus Borås Djurpark AB Viskaforshem AB Borås kommuns Parkerings AB Industribyggnader i Borås AB Industribyggnader i Borås 2 AB BoråsBorås TME AB Borås Stad Textile Fashion center AB 7

75 Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Nedan kommenteras budgetuppföljningen bolag för bolag med utfall ackumulerat per augusti samt uppdaterad helårsprognos. Stadshuskoncernen Resultat efter finansnetto mnkr Budgetavvikelse Stadshuskoncernen Utfall jan-aug Budget 2014 Prognos 2014 Moderbolaget Borås Stadshus AB -3,2-5,4-4,6 +0,7 Borås Energi och Miljö AB 91,1 77,1 33,1-44,0 Borås Elnät AB 24,1 28,8 37,0 +8,2 Borås Djurpark AB -2,6-13,0-15,5-2,5 Borås Kommuns Parkerings AB 5,6 4,3 4,9 +0,6 Industribyggnader i Borås AB 3,6 1,7 1,7 0 BoråsBorås TME AB -10,2-15,7-16,0-0,3 Borås Stad Textile Fashion Center AB -5,5-6,0-6,2-0,2 102,9 71,8 34,4-37,4 Borås Stadshus AB I Borås Stadshus AB ingår Borås Energi och Miljö AB med dotterbolag, Borås Elnät AB, Borås Djurpark AB, Borås kommuns Parkerings AB, Industribyggnader i Borås AB med dotterbolag, BoråsBorås TME AB samt Borås Stad Textile Fashion Center AB. Moderbolaget Borås Stadshus AB har för egen del beräknat ett årsresultat efter finansiella poster som är 0,7 mnkr bättre än budget till följd av lägre räntekostnader. Bolagets underskott, till största del hänförligt till räntekostnader för externt lån, förutsätts finansieras genom koncernbidrag från dotterbolagen. Koncernbidragen fastställs av Kommunfullmäktige i samband med bokslutet. Borås Energi och Miljö AB redovisar ett utfall per augusti på 91,1 mnkr efter finansnetto, vilket är närmare 14 mnkr bättre än helårsbudgeten. Intäkterna minskar för fjärrvärme till följd av milt väder. Elintäkterna minskar till följd av lägre produktion och låga elpriser. Den minskade volymen innebär även lägre kostnader. Bränslekostnaderna minskar till följd av hög tillgänglighet i anläggningarna, mindre andel fossila bränslen då värmebehovet varit lägre samt priseffekt då bränslet upphandlas i egen regi. Övriga rörelsekostnader är också lägre än budget. Bolaget bedömer årsresultatet till 33,1 mnkr, vilket är hela 44 mnkr sämre än budgeten. Prognosen inkluderar befarat nedskrivningsbehov av anläggningstillgångar på 52 mnkr, varav anpassning till K3 står för 2 mnkr. 35 mnkr av nedskrivningsbehovet avser affärsområde biogas. I prognosens förväntade utfall på 33,1 mnkr ingår ett resultat för affärsområde Vatten och Avlopp. Affärsområdets resultat på 15,5 mnkr kommer i årsbokslutet avsättas för kommande investering av avloppsreningsverk vilket ger ett nollresultat för VA. Inkluderat denna avsättning är bolagets totala resultat då nere i 17,6 mnkr. Kommunstyrelsen bedömer att bolagets prognos för sista tertialet är försiktigt lagd, även exkluderat nedskrivningen. Bolaget tar stor höjd för ökat underhåll samt oförutsedda kostnader. Kommunstyrelsen konstaterar att prognosen är klart under avkastningskravet. Det stora nedskrivningsbehovet tar bort stora delar av budgeterat överskott. Kommunstyrelsen vill påtala vikten av att avskrivningar inte förskjuts utan kontinuerligt avspeglar verkligt avskrivningsbehov. Investeringsnivån förväntas hamna i nivå med budget, 122 mnkr. Prognosen per affärsområde är följande: AO Energi: Prognosresultatet är 40,7 mnkr vilket är 3,9 mnkr sämre än budget. Affärsområdet bedöms ha ett nedskrivningsbehov avseende anläggningar som tas ur drift vid en reinvestering i ett nytt kraftvärmeverk. Bedömningen är en nedskrivning på 9 mnkr årligen Förutom nedskrivningseffekten på 9 mnkr förväntas affärsområdets resultat bli 5,1 mnkr bättre än budget, den lägre produktionsvolymen ger minskade intäkter men ännu lägre bränslekostnader. AO Hushåll: Prognos är oförändrad mot budget, vilket innebär ett resultat på 2,6 mnkr. 8

76 Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 AO Biogas: Prognosen visar ett resultat på -35 mnkr, jämfört med ett budgeterat resultat på +0,6 mnkr. Främst beror avvikelsen på nedskrivningsbehov på anläggningstillgångar med 35 mnkr. I övrigt går affärsområdet 0,6 mnkr sämre än budget till följd av minskad publik försäljning av fordonsgas. AO Vatten och Avlopp: Prognosresultatet är 15,5 mnkr vilket är 6 mnkr sämre än budget. Avvikelsen beror helt på nedskrivningsbehov av anläggningstillgångar på Gässlösas avloppsreningsverk. Bedömningen är att nedskrivning behöver göras årligen fram till Prognosticerat resultat kommer att avsättas för kommande investering i nytt avloppsreningsverk. VA-verksamheten ger efter avsättning ett nollresultat. AO Vattenkraft: Affärsområdets årsresultat enligt prognos är 2,5 mnkr, vilket är 1,6 mnkr sämre än budget. Låga elpriser och ökade kostnader för reparation och underhåll försämrar resultatet. AO Återvinning: Prognosen är oförändrad mot budget vilket innebär ett resultat på 7,6 mnkr. Verksamheten i dotterbolaget Boras Waste Recovery AB har nyligen startats upp och någon delårsrapport har inte inlämnats av bolaget. Kommunstyrelsen har inte godkänt någon budget för bolaget Prognosen för bolaget 2014 är -0,4 mnkr. Borås Elnät AB förutser ett årsresultat vilket är 8,2 mnkr bättre än budget. Det bättre resultatet hänför sig, såväl i prognos som i utfallet per augusti, främst till lägre kapitalkostnader samt lägre kostnader än budgeterat för överliggande nät (regionnät) och förlustenergi. Kommunfullmäktige i Borås beslutade i augusti 2014 att ge bolaget i uppdrag att under perioden kraftigt bygga ut befintligt fibernät i sådan grad att regeringens mål om 100 Mb/sek bredbandsuppkoppling för minst 90 procent av invånarna möjliggörs. Beslutet får dock större ekonomiskt genomslag först fr o m år Borås Djurpark AB bedömer årsresultatet till -15,5 mnkr, vilket är 2,5 mnkr sämre än budgeten. Djurparken har haft ett stort besökstapp hittills i år. Antalet besökare tros hamna på , vilket är lägre än budget. Delårsresultatet är 3,3 mnkr sämre än budget för bolaget totalt. Djurparken går 4,4 mnkr sämre än budget medan campingen går 1,1 mnkr bättre. Prognosen bygger på en säsongsavslutning med budgeterade besöksantal samt återhållsamhet på kostnadssidan. Budgeten förutsätter ett koncernbidrag från Borås Stadshus AB för att ge ett nollresultat. Borås Kommuns Parkerings AB bedömer årsresultatet till 0,6 mnkr bättre än budget till följd av senarelagd investering av p-ledningssystem. Resultatet per augusti uppgår till 5,6 mnkr. Industribyggnader i Borås AB räknar med ett årsresultat vilket är lika med bolagets budget. Under året fortsätter ombyggnaden av kvarteret Vulkanus, där första etappen var klar för inflyttning i augusti. Kommunfullmäktige gav i januari bolaget uppdraget att investera för att bygga ett kongresshus. Övergången till redovisningsregelverket K3 innebär för 2014 högre underhållskostnader och lägre avskrivningar än budgeterat. BoråsBorås TME AB bedömer ett resultat som är 0,3 mnkr sämre än budgeten. Bolaget har under 2014 ej budgeterade kongresshusförberedande kostnader på cirka 0,3 mnkr samt kostnader för polisbevakning av sommartorsdagarna för åren uppgående till ca 0,7 mnkr. Anpassningar på kostnadssidan gör att budgetavvikelsen dock stannar på 0,3 mnkr. Budgeten förutsätter ett koncernbidrag från Borås Stadshus AB för att ge ett nollresultat. Borås Stad Textile Fashion Center AB bedömer ett resultat som är 0,2 mnkr sämre än budget, till följd av invigningen av Simonsland som inte låg i bolagets budget. Budgeten förutsätter ett koncernbidrag från Borås Stadshus AB för att ge ett nollresultat. 9

77 Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Bostadsbolagen Resultat efter finansnetto mnkr Bostadsbolagen Utfall jan-aug Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse AB Bostäder i Borås 47,5 15,0 18,9 +3,9 Fristadbostäder AB 1,6-1,3-0,6 +0,7 AB Sandhultsbostäder 0,6 0,7 0,9 +0,2 AB Toarpshus 0,4 0,4-0,5-0,9 Viskaforshem AB 3,5 2,0 2,6 +0,6 53,6 16,8 21,3 +4,5 Sammantaget räknar bostadsbolagen med ett resultat efter finansiella poster för 2014 på 21,3 mnkr vilket är 4,5 mnkr bättre än budgeterat resultat. Låga marknadsräntor och hög efterfrågan på lägenheter påverkar bostadsbolagen positivt, medan stora underhållsbehov påfrestar ekonomin. AB Bostäders resultat påverkas även positivt av övergång till nya redovisningsprinciper (K3). Samtliga bostadsbolags prognos avviker positivt mot budget förutom Toarpshus som visar negativt resultat till följd av stora underhållskostnader. Utfallen är i flera fall klart högre än helårsprognos. Detta beror främst på att stora delar av underhållsinsatserna görs i slutet på året, men även på viss försiktighet för oförutsedda kostnader. Antalet outhyrda lägenheter var 48 st i augusti 2014 jämfört med 55 st vid samma period föregående år samt 99 st vid årsskiftet. AB Bostäder i Borås förutser ett årsresultat som är 3,9 mnkr bättre än Kommunstyrelsens godkända budget. Finansnettot är till följd av det låga ränteläget ca 12 mnkr bättre än budgeterat. Reparationskostnaderna överstiger budget med ca 3 mnkr till följd av bland annat vattenskador och skadegörelser. Däremot har den för bolaget gynnsamma vintern inneburit lägre uppvärmningskostnader med ca 4 mnkr, och taxebundna kostnader blir ca 1,5 mnkr lägre. De positiva avvikelserna möjliggör för bolaget att satsa 11 mnkr extra i planerade reparationer. Det innebär att verksamhetens kostnader sammantaget blir närmare 9 mnkr högre än budgeterat. Delårsbokslutet redovisar ett högt resultat, 47,5 mnkr. Mycket av bolagets underhållskostnader kommer dock att påverka bolaget sista tertialet då många projekt kommit igång sent på året vilket innebär att helårsprognosen är lägre än utfallet. Bolaget implementerar från och med 1 januari 2014 den nya redovisningsstandarden K3. Det innebär bland annat att en ingångsbalansräkning fastställts per , justerad enligt nya regelverket. För att kunna göra en meningsfull jämförelse har såväl balans- som resultaträkning för 2013 omräknats. Initialt ger K3 effekten av ett ökat resultat då underhållskostnader flyttas från driftkostnad till investering. Årets byggplan uppgår i budgeten till närmare 380 mnkr. Av dessa avser 105 mnkr nyproduktion, 205 mnkr investeringar och 70 mnkr underhåll i befintliga fastigheter. Under året har de två återstående husen med studentlägenheter i Simonsland samt 42 lägenheter i kvarteret Södervallen blivit klara för inflyttning. För närvarande pågår nybyggnation av 3 nya hus på Ringargatan i Brämhult. Antal vakanta lägenheter och studentrum var per 31 augusti 45 stycken varav 10 var uthyrningsbara. Föregående år samma period var utfallet 41 varav uthyrningsbara 10. Inga lediga studentrum fanns. Fristadbostäder AB beräknar ett resultat som är 0,7 mnkr bättre än Kommunstyrelsens godkända budget, vilket innebär ett förväntat minusresultat på 0,6 mnkr. Förbättringen beror främst på lägre räntekostnader. Utfallet per augusti är 1,6 mnkr, men förväntas försämras på årsbasis till följd av stora underhållsåtgärder sista tertialet. Bolaget har inga outhyrda lägenheter. AB Sandhultsbostäder beräknar ett årsresultat efter finansiella poster som är 0,2 mnkr bättre än Kommunstyrelsens godkända budget. Intäkter och avskrivningar är högre än budget till följd av nybyggnation på Alingsåsvägen 4 samt ombyggnad på Sanderöd. Bolaget har just nu 2 outhyrda lägenheter. AB Toarpshus beräknar ett årsresultat efter finansiella poster som är 0,9 mnkr sämre än Kommunstyrelsens godkända budget. Utfallet är i nivå med förra årets delårsresultat. Men ökade kostnader för icke planerat underhåll kommer ge en förlust på cirka 0,5 mnkr enligt prognos. Bolaget har just nu 1 outhyrd lägenhet. Viskaforshem AB beräknar ett resultat vilket är 0,6 mnkr bättre än Kommunstyrelsens godkända budget, till följd av lägre räntekostnader än budgeterat men högre underhållskostnader. Utfallet per augusti är 3,5 mnkr vilket är i nivå med resultatet vid samma tidpunkt föregående år. Då underhåll är planerat till slutet av året blir helårsresultatet lägre än delårsresultatet. Bolaget har inga outhyrda lägenheter. 10

78 Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Övriga företag Resultat efter finansnetto mnkr Övriga företag Utfall jan-aug Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse Borås Lokaltrafik AB 11,6 7,7 (14,1) 15,8 +8,1 (+1,7) Inkubatorn i Borås AB -0,2-1,8-1,4 +0,4 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 2,5 0 0,5 +0,5 Sjuhärads kommunalförbund -1, Borås Lokaltrafik AB räknar med ett årsresultat som är 8,1 mnkr bättre än Kommunstyrelsens godkända budget, samt 1,7 mnkr bättre än bolagets egna reviderade budget. Efter att Kommunstyrelsen godkände bolagets budget har avtalet med Västtrafik om stadstrafiken förlängts och gäller under hela Avtalet löper med minst 9 månaders uppsägning och kan som längst förlängas till trafikstart i ny upphandling. Med anledning av avtalsförlängningen upprättade bolaget en reviderad budget som förbättrade ursprunglig budget med 6,5 mnkr. I prognosen förbättras resultatet med ytterligare 1,7 mnkr till följd av högre intäkter för utökat antal körda kilometer. Inkubatorn i Borås AB räknar med ett årsresultat som är 0,4 mnkr bättre än Kommunstyrelsens godkända budget. Förbättringen mot den underbalanserade budgeten på -1,8 mnkr beror på högre intäkter samt besparingar bland verksamhetens omkostnader. Utfallet per augusti, -0,2 mnkr är något bättre än budget. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, i vilket kommunens ekonomiska åtagande uppgår till 50 %, räknar med ett resultat som är 0,5 mnkr bättre än budget. Lägre prognosticerade pensionskostnader bidrar till avvikelsen, som hålls nere genom lägre ränteintäkter till följd av det låga ränteläget. Sjuhärads kommunalförbund, i vilket kommunens ekonomiska åtagande uppgår till 55 %, räknar liksom i budget med ett nollresultat. 11

79 Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Strategiska målområden med indikatorer och uppdrag Kommunfullmäktiges indikatorer och uppdrag har följts upp och analyserats i nämndernas tertialuppföljningar. Uppgifterna som redovisas avser kommunen i sin helhet. Indikatorer Antal indikatorer vars mål är uppfyllt (Utfallet är minst 100 % av målvärdet) 11 Antal indikatorer vars mål är delvis uppfyllt (Utfallet är minst 85 % och högst 99,9 % av målvärdet) 11 Antal indikatorer vars mål ej är uppfyllt (Utfallet är högst 84,9 % av målvärdet) 9 Antal indikatorer som ej mäts vid denna uppföljning 20 Totalt antal indikatorer beslutade av Kommunfullmäktige 51 Uppdrag Antal genomförda uppdrag Antal delvis genomförda uppdrag Antal ej genomförda uppdrag Totalt antal uppdrag 91 Människor möts i Borås Målbild Människor vill möta människor såväl i små som i stora sammanhang. I möten med andra utvecklas vi och får nya insikter. Välarrangerade möten och evenemang bidrar till en positiv bild av staden och stärker självkänslan. Kommunfullmäktiges indikatorer Måluppfyllelse Utfall 2013 Mål 2014 Andel kulturutbud för barn och unga, % Utfall Tertial Trend/Kommentar Antal besökare på Textilmuseet utfallet avser perioden från invigningen den 23:e maj till och med augusti. Antal gästnätter i Borås på väg åt rätt håll Antal arrangemang för ungdomar och unga vuxna på Brygghuset. 12

80 Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Uppdrag En tvärpolitisk arbetsgrupp har under 2013 blivit klar med en handbok om medborgardialoger. Under 2014 kommer medborgardialoger att genomföras i praktiken. Det övergripande ansvaret för att planera och samordna dialogerna vilar på en särskild beredning under Kommunfullmäktige. Genomföra en inventering av samtliga platser för spontan aktivitet i hela Borås. Föreningar och privatpersoner skall kunna boka lokaler direkt på nätet i förvaltningens bokningssystem under Samarbetet mellan Fritid- och folkhälsonämnden och Sociala omsorgsnämnden behöver utvecklas ytterligare vad gäller kontakter med frivilligorganisationerna. Vi ger därför Fritid- och folkhälsonämnden i uppdrag att se över riktlinjerna för föreningsbidrag, där man prövar möjligheten att som verksamhet räkna administration/samordning i syfte att utveckla samarbetet med de sociala föreningarna. Utvecklingen av Rådrum som är ett forum för Boråsarna att vända sig till för att få information och vägledning i hållbarhetsfrågor intensifieras under Kulturnämnden skall undersöka möjligheten att anskaffa en installation/skulptur som kan tillgodogöra även svårt funktionshindrades behov av att uppleva konst. Textilmuseet skall verka för att få ett utökat statligt uppdrag för sin verksamhet. En allmän översyn av bidragsgivningen till kulturföreningarna skall göras med avseende på hur resurserna fördelas och vilka effekter som uppnås. Borås ställning som en framgångsrik Skulpturstad skall utvecklas ytterligare. De hittills genomförda skulpturutställningarna får en fortsättning med en ny skulpturbiennal Arbetslivsnämnden ska pröva modellen med fadderfamiljer för invandrare, som är en hjälp att möta och förstå det svenska samhället. Nämnden ska vara kommunens kontakt för tolkförmedling. Som övergripande ansvarig för kommunens integrationsarbete fungerar nämnden som ett kunskapscenter som sprider information kring integrations- och mångfaldsfrågor. Flyktingmottagandet innefattar flyktingarnas samhällsorientering, SFI-undervisning och boende. Genom Arbetslivsnämnden är Borås Stad värdkommun för Boråsregionens Etableringscenter. Arbetslivsnämnden ska ge samhällsinformation för alla nyanlända. Både fysiska och psykiska hinder ska undanröjas och tillgänglighet prioriteras, inte minst gäller detta för personer med funktionsnedsättning. Allas rätt till deltagande i alla delar av samhällslivet ska vara en självklarhet. Borås Stad ska öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få arbete inom dess verksamheter. Sociala omsorgsnämnden långsiktiga mål, att så få personer som möjligt ska vara institutionsplacerade, kräver satsningar på det förebyggande arbetet. En större del av verksamheten planerar på sikt att arbeta tidigt/förebyggande för att minska inrekryteringen till socialtjänstens insatser. Sociala omsorgsnämnden ska ha ett nära och aktivt samarbete med frivilligorganisationer inom det sociala området. Utbildningsnämnden ska i samverkan med Arbetslivsnämnden och Stadsdelsnämnd Öster bedriva arbetet inom stadsdelen Hässleholmen inom ramen för det särskilda statsbidraget för utveckling av vissa utvalda stadsdelar i landet. Stadsdelsnämnd Öster ska ta fram rutiner för att kvalitetssäkra den sociala dokumentationen inom äldreomsorgens verksamheter. Verksamheten med träffpunkter för äldre bör utvecklas ytterligare. Stadsdelsnämnd Öster, som ansvarar för kommungemensamma äldreomsorgsfrågor, har presenterat ett förslag om former och inriktning för en kommungemensam träffpunkt-föreningshus-anhörigcentral. Kommunstyrelsen har därefter givit kompletterande utredningsuppdrag som skall leda till att Stadsdelsnämnden Öster lämnar ett slutligt förslag till Kommunfullmäktige. Möjlighet ska ges pensionärer att i närheten av sina bostäder äta näringsriktig kost i en trivsam miljö. Status Genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Ej genomfört genomförs under hösten Genomfört Delvis genomfört Genomfört Genomfört Genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört 13

81 Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Målbild Om fler tar ansvar för barns och ungas uppväxt och lärande skapas bra förutsättningar för barn och unga att utvecklas till engagerade, självständiga och ansvarfulla vuxna. Kommunfullmäktiges indikatorer Andel elever som upplever att elevrådets, eller liknande inflytandeforum, arbete tas på allvar av grundskolan, åk 4-9, %. Måluppfyllelse Utfall Tertial Trend / Kommentar Utfall Mål på väg åt rätt håll Andel elever som upplever att elevrådets, eller liknande inflytandeforum, arbete tas på allvar av gymnasieskolan, % Andel elever i åk 9 med minst godkänt i alla ämnen, % på väg åt rätt håll Genomsnittligt meritvärde i årskurs ytterligare ett ämne (modernt språk) ligger till grund för beräkningen av meritpoängen Andel elever i åk 9 som är behöriga till något nationellt gymnasieprogram, %. Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan (max är 20 14,2 14,5 14,2 poäng). Andel elever med grundläggande behörighet till universitet på väg åt rätt håll och högskola, %. Andel elever som känner sig trygga i grundskolan, åk på väg åt rätt håll 4-9, %. Andel elever som känner sig trygga i gymnasieskolan, % på väg åt fel håll Andel föräldrar som känner sig trygga när de lämnar sitt på väg åt rätt håll barn på förskolan, %. Andel elever i åk 5 som upplever att läraren förväntar sej på väg åt rätt håll att de ska nå målen i alla ämnen, %. Andel elever i åk 8 som upplever att läraren förväntar sej på väg åt rätt håll att de ska nå målen i alla ämnen, %. 14

82 Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Uppdrag Kommunstyrelsen har ett högt prioriterat uppdrag att se över hur grundskolans anpassningskostnader till förändrat elevunderlag ska hanteras framöver, då det idag ser olika ut mellan våra stadsdelsnämnder. Idrottsskolan kommer under året att fortsätta arbetet med att få igång verksamheten i socialt utsatta områden. De satsningar som planeras är bl.a. att informera om idrottsskolan på föräldramöten och samarbeta med stadsdelarna och de föreningar som verkar i områdena. Borås har deltagit i ett projekt för att skapa ett sammanhållet och lätt tillgängligt föräldrastöd. Målet är att alla föräldrar genom ett varierat utbud skall erbjudas ett generellt stöd oavsett barnens ålder. Syftet har varit att utveckla befintlig föräldrastödsverksamhet. Fritids- och folkhälsonämnden får i uppdrag att permanenta denna verksamhet. Utbildningsnämnden har i uppdrag att fortsätta översynen av programstrukturen på Viskastrandsgymnasiet i syfte att få en jämnare könsfördelning på skolan, samt återrapportera till Kommunstyrelsen. Utbildningsnämnden ska anordna lov- och sommarskola inom tilldelad ram. Alla elever ska ha tillgång till egen dator, oavsett vilket program som eleven går. Under 2014 ska utbildningsnämnden arbeta särskilt med integrering av elever som tidigare varit inskrivna på gymnasiesärskolan. Utbildningsnämnden skall tillsammans med skolorna ta fram studieupplägg så att det blir lättare för eleverna på de yrkesförberedande programmen att läsa in högskolebehörighet. Elever och föräldrar ska ha reell möjlighet att påverka planering, innehåll och utformning av verksamheten. Utbildningsnämnden ska se till att respektive skola finner former för detta. Nämnden ska erbjuda alla ungdomar, som gått ut grundskolan och gymnasiets årskurser 1 och 2, feriearbete eller för dem som så önskar sommarlovsentreprenör. Nämnden utvecklar samverkan och lämpliga insatser för att tillgodose behoven hos unga vuxna med sammansatt problematik Arbetslivsnämnden ska tillsammans med Utbildningsnämnden fortsätta arbetet med det lokala kunskapslyftet. Skolenheterna ska ge möjlighet till sommarskola och lovskola där det behövs. Rutiner för hjälp med läxläsning ska finnas. Nämnderna ska ha tydliga rutiner för uppföljning av verksamhetens resultat. Dessa ska innefatta såväl ett totalt nämndperspektiv som ett perspektiv på enskilda klasser/individer. Trygghetsvandringar ska genomföras i alla Borås skolor. Alla elever ska under grundskolans senare del ges utbildning i HBTQ-frågor av föreläsare med för frågorna relevant utbildning. Ansvara för tillsynen i de fristående förskolorna och den enskilda pedagogiska omsorgen. Insynsbesök ska göras systematiskt i de fristående skolorna och tillhörande fritidshem. I övriga fristående fritidshem har stadsdelsnämnderna ansvar för tillsyn av verksamheten. Varje stadsdelsnämnd ansvarar för att rutiner finns hos skolenheterna för att säkerställa att skollagens bestämmelser följs vad gäller barn i behov av särskilt stöd. Fritidshemmens personal ska ges möjlighet till planeringstid. Personal inom förskolan ska ges möjlighet till planeringstid. Det finns ingen kommunal fritidsgård i centrala Borås. Stadsdelsnämnden får uppdrag att utreda förutsättningarna för att starta en fritidsgård på Norrmalm. Stadsdelsnämnd Norr får i uppdrag att sammanställa en redovisning hur skolenheterna uppfyller kravet i skollagen på att eleverna skall ha tillgång till skolbibliotek. Inriktningen är att alla elever i årskurserna fem till nio i kommunens skolor skall ha tillgång till en dator/läsplatta ( en till en ). Stadsdelsnämnden Norr får uppdrag att inför läsåret 2014/15 lägga fram ett förslag hur detta skall utformas. Skolorna ska samverka med Kulturnämnden om insatser inom projektet Skapande skola. I varje tidigare kommundel ska det finnas minst en öppen förskola. Status Ej genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Genomfört Genomfört Genomfört Genomfört Genomfört Delvis genomfört Genomfört Delvis genomfört Genomfört Genomfört Genomfört Genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Genomfört Delvis genomfört Genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Genomfört Genomfört Genomfört Ej genomfört 15

83 Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Företagandet växer genom samverkan Målbild Borås Stads tillväxt förutsätter ökat företagande. Kreativ samverkan mellan näringsliv, akademi, kommun och andra delar av samhället bidrar till utveckling som skapar arbetstillfällen. Kommunfullmäktiges indikatorer Tillgång till mark för företagande, m2. Måluppfyllelse Utfall 2013 Mål 2014 Sysselsättningsgrad (20-64 år), % Antal personer med funktionsnedsättning som erhållit arbete under året. Utfall Tertial Trend / Kommentar det höga utfallet beror på Viared på väg åt rätt håll Uppdrag Kommunstyrelsen får i uppdrag att utarbeta ett markstrategiskt program. I detta redovisas motiv och urvalskriterier för framtida markförvärv och försäljningar. En reviderad näringslivsstrategi tas fram under Många nyanlända saknar utbildning för svensk arbetsmarknad. Utbildningsnämnden och Arbetslivsnämnden ska samverka om vägar till utbildning och arbete för denna grupp. Arbetslivsnämnden hanterar försörjningsstödet på ett aktivt sätt bl a genom att arbeta med att Växla bidrag mot lön. För att möta individen med rätt insatser skapas ett Jobbtorg som ger en samlad ingång till kommunens arbetsmarknadsinsatser. Arbetslivsnämnden ska öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få arbete. Kommunstyrelsen fortsätter arbetet med att bygga Borås varumärke som kreativ Mode och Textilstad. Textile and Fashion Center, respektive Market Place är två viktiga redskap inom detta område. Business Region Borås är ett samarbetsprojekt mellan Sjuhärads kommuner startas upp och samordnas genom näringslivsenheten under Kapaciteten måste öka i exploateringsverksamheten Samhällsbyggnadsnämnden ska utveckla processerna vid samordning av exploateringsverksamheten Status Delvis genomfört Delvis genomfört Genomfört Genomfört Genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Ej genomfört Uppdraget är i ett initierande skede 16

84 Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Livskraftig stadskärna Målbild En attraktiv stad har en stadskärna som är levande under dygnets flesta timmar med en blandning av boende, handel och upplevelser. Kommunfullmäktiges indikatorer Antal personer i en hemlöshetssituation som får eget förstahandskontrakt med hjälp av socialtjänsten. Förtätning av stadskärnan, antal nyinflyttade till centrum. Antal nya bostäder i detaljplan i stadskärnan. Andel hyresrätter vid markanvisning för bostäder, %. Andel av ansökningarna om bygglov med fullständiga handlingar som fått beslut senast 8 veckor efter ansökan, %. Måluppfyllelse Utfall 2013 Mål 2014 Utfall Tertial Trend / Kommentar 17 6 enligt prognos kommer målet att nås på väg åt fel håll detaljplanearbete pågår för Hugin, Pallas och Vitsippan det har givits två markanvisningar under året, båda avsedda för hyresrätter på väg åt rätt håll Uppdrag Status För att skapa inbjudande utomhusmiljöer skall belysningsplanen omfatta ljusexponering av ytor som annars kan uppfattas som otrygga att vistas i. Arbetet mot hemlöshet har påbörjats där bl. a. det vräkningsförebyggande arbetet ingår som en viktig del. En metod som andra lyckats med, är arbetssättet housing first (boende först). Personen får ett eget hyreskontrakt och som steg två tar man itu med andra eventuella problem. Samarbetet mellan berörda nämnder och bostadsbolagen måste intensifieras. Ambitionen är att ingen ska vara hemlös. Sociala omsorgsnämnden ska prioritera det vräkningsförebyggande arbetet. Det är aldrig acceptabelt att människor tvingas sova utomhus, i portgångar, på toaletter eller i tält. Vräkning får aldrig förekomma där barn drabbas. Delvis genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Medborgares initiativkraft gör landsbygden levande Målbild Människors engagemang och initiativkraft skapar starka, attraktiva tätorter och en levande landsbygd. Uppdrag Utreda möjligheten att utveckla ett fritidsfiskeområde i småsjöarna mellan Bosjön och Rydboholm Status Genomfört 17

85 Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Goda resvanor och attraktiva kommunikationer Målbild Goda resvanor med alternativa och attraktiva kommunikationer vid både korta och långa resor, minskar belastningen på miljön. Kommunfullmäktiges indikatorer Antal cyklister vid kommunens cykelbarometrar. Andel personfordon i Borås Stads verksamhet som är miljöfordon, %. Måluppfyllelse Utfall 2013 Mål 2014 Utfall Tertial Trend / Kommentar på väg åt rätt håll andelen miljöfordon har minskat pga regeringens nya miljödefinition vid årsskiftet 2012/2013. Uppdrag Status Kommunstyrelsen får i uppdrag att under 2014 utreda framtidens kollektivtrafik och att ta ett helhetsgrepp om den långsiktiga trafikplaneringen som är påbörjad och infogad i en trafikstrategisk utredning. Där ingår bland annat att utreda frågor som gäller en yttre ring, förbifarter, parkering, spårburen trafik och busstorgets framtida placering. Under 2014 utreds och utpekas Götalandsbanans sträckning genom kommunen. Översiktsplan med fokus på järnvägssträckningen ska möjliggöra exploatering av nya bostads- och verksamhetsområden. Under 2014 ska förutsättningarna för att införa skolkort till samtliga skolungdomar utredas. Tekniska nämnden ges i uppdrag att se över och införa lokala bilpooler efter förvaltningarnas behov. I det arbetet skall även möjligheterna att införa bilpooler som kan samutnyttjas med allmänheten ses över. Tekniska nämnden skall ta fram en kartläggning om hur man säkrar cyklisternas möjlighet att ta sig fram även vintertid och innehålla en utredning om möjligheterna till uppvärmning av cykelbanor med fjärrvärmens returvatten. Tekniska nämnden får i uppdrag att ta fram en genomförandeplan för sammankoppling av cykelvägsnätet genom centrala Borås, i såväl nord/sydlig som öst/västlig riktning. Detta har högsta prioritet inom det förstärkta anslaget för cykelvägar. Under 2014 ska en utredning presenteras, som visar möjliga alternativ till sammankoppling. Utmärkning av cykelbanor i trafikmiljön samt vägvisning för cyklister är också ett prioriterat uppdrag för Tekniska nämnden. Miljö- och konsumentämnden ges i uppdrag att i samverkan med Tekniska nämnden utreda införande av lokala bilpooler utifrån förvaltningarnas behov. I arbetet skall även möjligheterna att införa bilpooler som kan samutnyttjas med allmänheten ses över. Samhällsbyggnadsnämnden ska utreda behovet av nya bussgator i staden Delvis genomfört Delvis genomfört Ej genomfört påbörjas under hösten Delvis genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört 18

86 Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt Målbild En resurseffektiv och ansvarsfull utveckling säkerställer att nuvarande och kommande generationer får en hälsosam och god miljö. Kommunfullmäktiges indikatorer Andel ekologiska livsmedel, %. Andel förskolor, grundskolor och gymnasieskolor som har utmärkelsen Grön Flagg eller annat certifierat miljöledningssystem, %. Måluppfyllelse Utfall 2013 Mål 2014 Utfall Tertial Trend / Kommentar på väg åt rätt håll på väg åt rätt håll Uppdrag Status Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett utredningsunderlag innehållande förutsättningar för ledning, styrning och ekonomiska förutsättningar för projekt Viskan. Kommunstyrelsen får i uppdrag att samordna de insatser som krävs för att hållbarhetscertifiera stadsdelen Norrby. Införa miljöanpassad och hållbar upphandling där lägsta nivå vid samtliga upphandlingar är miljöstyrningsrådets baskriterier där sådana finns. Upphandlingsavdelningen skall även använda tidigare beslutad uppförandekod (motsvarande f d TCO s) samt aktivt arbeta med att ställa sociala krav vid upphandling. Källsortering bör införas för allmänhetens papperskorgar i centrala Borås. Tekniska nämnden får i uppdrag att utreda formerna för detta. Olika tekniska lösningar ska ställas mot varandra för att finna det ur ekonomiskt och miljömässigt hänseende resurssnålaste systemet. Medverka i det nationella framtagandet av kriterier och system för certifiering av Hållbara stadsdelar En åtgärdsplan baserad på genomförd bullerkartläggning skall göras under En plan för redovisning och uppföljning av de nya miljömålen skall presenteras. En Energi- och klimatplan ska utarbetas, där arbetet för att nå lokala och nationella mål på energiområdet konkretiseras. Kommunstyrelsen får i uppdrag att under året ta fram en strategi för grön IT som innebär bland annat att den IT-hårdvara som kommunen köper in ska ha en bra energi- och miljöprestanda. En utredning skall genomföras under året. Tekniska nämnden får i uppdrag att utreda, samt eventuellt införa en samdistributionscentral. Delvis genomfört Delvis genomfört Genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Genomfört Delvis genomfört Ej genomfört nya IT-plattformen ger andra förutsättningar Delvis genomfört 19

87 Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Ekonomi och egen organisation Kommunfullmäktiges indikatorer Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. Måluppfyllelse Utfall 2013 Mål 2014 Utfall Tertial Trend / Kommentar 6,1 5,9 6,4 på väg åt fel håll 519,3 400,0 529,1 på väg åt fel håll 33,1 33,0 35,5 på väg åt rätt håll Uppdrag Status Heltidstjänster införs för i princip alla, med möjlighet till tjänstledighet för den som vill fortsätta jobba deltid. Målet är att delade turer inte ska förekomma. I arbetet med utveckling av budget, årsredovisning samt vision Borås 2025 får Kommunstyrelsen i uppdrag att utreda möjligheten att inrätta ett hållbarhetsbokslut. Jämställdhetsintegrerad budget, det vill säga att resursfördelningen mellan kvinnor och män synliggörs, införs under året. Taxorna inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde skall så långt som möjligt utformas så att kunderna betalar vad tjänsten kostar. Servicenämnden skall även fortsättningsvis fokusera på effektivitetsutveckling. Detta innebär jämförelser med andra liknande enheter inom andra kommuner samt med aktörer på den öppna marknaden. Ambitionen är att ha en hög professionell nivå inom alla områden. Fullt ut implementera den nya IT-tjänsteförvaltningsmodellen i Borås Stad tillsammans med Stadskansliet som är beställare/ägare Servicenämnden skall tillsammans med Stadskansliet fortsätta att utveckla beställar/utförarkonceptet för alla de nya administrativa funktionerna som tillfördes verksamheten Den så kallade Vita jobb-gruppen fortsätter sitt arbete, med uppgift att ta fram förslag till praktiska åtgärder och rutiner att använda för att säkerställa att kommunen inte anlitar leverantörer som är inblandade i ekonomiska oegentligheter. När förslag till sådana rutiner finns inarbetas dessa i kommunens upphandlingsregler. Utveckla kunskapen om LOU-upphandlingar hos medarbetarna. Ambitionen är att se till att alla upphandlingar genomförs affärsmässigt i ännu högre grad och enligt gällande regelverk. Stadsdelsnämnden Norr fick 2012 ett särskilt anslag för en försöksverksamhet med ett nytt administrativt system för bl. a. planering och tidsregistrering av barnen i förskola/fritidshem. Försöket har pågått men ännu inte formellt slutredovisats. Utreda möjligheten att alla som avslutar sina studier med godkända betyg på omvårdnadsprogrammet får en fast anställning i kommunen. Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att mäta kundnöjdhet Samhällsbyggnadsnämnden ska öka kartdatabasens tillgänglighet och leverera rätt data Genomfört Ej genomfört påbörjas under hösten Ej genomfört Delvis genomfört Genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Genomfört Genomfört Ej genomfört genomförs under hösten Delvis genomfört 20

88 Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Sammanställd redovisning Resultaträkning, mnkr Kommun Koncern Bokslut 2013 Delår Bokslut 2013 Delår Verksamhetens intäkter 1 344,9 941, , ,2 Verksamhetens kostnader , , , ,5 Avskrivningar/Nedskrivningar -204,2-126,2-504,5-302,3 Verksamhetens nettokostnader , , , ,6 Skatteintäkter 4 017, , , ,2 Generella statsbidrag och utjämning 1 059,3 729, ,3 729,1 Finansiella intäkter 146,3 87,2 28,6 16,5 Finansiella kostnader -128,3-70,2-132,7-72,3 Resultat före extraordinära poster 188,7 178,6 311,6 347,9 Extraordinära intäkter 0,0 Extraordinära kostnader -24,3 Skattekostnader -18,0 Periodens/årets resultat 188,7 178,6 269,3 347,9 21

89 Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Balansräkning, mnkr Kommun Koncern Bokslut Delår Bokslut Delår Tillgångar Anläggningstillgångar 3 892, , , ,8 Immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 6,0 6,6 Materiella anläggningstillgångar 3 488, , , ,5 Finansiella anläggningstillgångar 404,2 400,6 67,5 65,7 Omsättningstillgångar 4 944, , ,6 946,7 Förråd m m 59,7 110,6 83,8 130,7 Kortfristiga fordringar 4 598, ,7 708,9 497,3 Kassa och bank 286,5 242,4 297,9 318,7 Summa tillgångar 8 837, , , ,5 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 4 013, , , ,0 - därav årets resultat 188,7 178,6 269,3 347,9 Avsättningar 855,8 786, , ,4 Avsättningar för pensioner 572,4 584,4 611,6 625,2 Övriga avsättningar 283,4 201,8 521,5 427,2 Skulder 3 968, , , ,1 Långfristiga skulder 304,3 306, , ,3 Kortfristiga skulder 3 663, , , ,8 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 8 837, , , ,5 Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter - - Pensionsförpliktelser 2 282, ,0 Övriga ansvarsförbindelser 424,1 188,8 Summa panter och ansvarsförbindelser 2 706, ,8 Aktuella panter och ansvarsförbindelser per har ej inhämtats, då inga väsentliga förändringar har skett sedan

90 Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Sammanställd delårsrapport Aktiebolagen inom koncernen upprättar årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (ÅRL) samt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2008:1 (K2) för mindre aktiebolag respektive BFNAR 2012:1 (K3) för större aktiebolag. Borås Stad och bolagen kan tillämpa olika redovisningsprinciper. Samma redovisningsprinciper som kommer att tillämpas i efterföljande årsredovisning tilllämpas i delårsrapporten. Bedömningen är att de bolag som tillämpar K2 utgör en liten och icke väsentlig del av totalen och någon omräkning till K3 görs inte i den sammanställda redovisningen. Med hänvisning till Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 8.2 och 22 upprättar Borås Stad sammanställd redovisning och delårsrapport som utgår från underkoncernernas bokslut är det första året som ett sammanställt delårsbokslut upprättas och därför saknas det jämförelseperiod i resultaträkningen. Delårsrapporten grundas på faktisk redovisning till och med 31 augusti Därefter har kostnader och intäkter av väsentlig betydelse periodiserats och bokförts i period Samma periodiseringar, av väsentlig betydelse, som görs vid årsbokslutet har också gjorts i delårsrapporten. Elimineringar har gjorts avseende internbanken med aktuella mellanhavanden per 31/8. Övriga elimineringar är schablonmässigt gjorda utifrån senaste årsbokslutets siffror och andelar. Den sammanställda delårsrapporten avser hela kommunkoncernen, inkluderat Borås Stad, de majoritetsägda bolagen samt Borås Stads andel i Sjuhärads kommunalförbund (55 %) och Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund (50 %). En uppställning av de majoritetsägda bolagen som ingår i koncernen återfinns i förvaltningsberättelsens avsnitt om bolagen. Förändring av redovisningsprinciper Redovisning enligt K2 respektive K3 gäller från och med 2014 med viss retroaktiv tillämpning. Bolagen har kommit olika långt i införandet av de nya regelverken och effekterna av införandet kommer därför att synas fullt ut först i årsbokslutet. Två bolag som följer K3 har valt att räkna om 2013 års siffror för att möjliggöra en meningsfull jämförelse mellan åren. Det är det nya kravet på komponentavskrivning som har medfört förändrade siffror, och innebär att materiella anläggningstillgångar har delats upp på betydande komponenter när de har väsentligt olika nyttjandeperioder. De mindre bolagen som tillämpar K2 får bland annat inte redovisa uppskjuten skatt. En sådan fordran eller skuld har därför lösts upp mot eget kapital i koncernsammanställningen. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Delårsrapport januari-augusti 2014 för nämnderna och de kommunala bolagen godkänns. KOMMUNSTYRELSEN Ulf Olsson Kommunstyrelsens ordförande Christer Johansson Ekonomichef 23

91 postadress Borås besöksadress Stadshuset, Kungsg. 55 tel e-post webbplats boras.se

92 E4 BESLUTSFÖRSLAG Ersättning till fristående skolor, förskoleklass, förskolor och fritidshem 2014 Kommunstyrelsen föreslås besluta: Ersättning per elev i fristående skola: Grundskola åk kr/mån åk kr/mån Ersättning per elev i fristående förskoleklass: kr/mån Ersättning per barn i fristående förskola: 1-2 år 78,80 kr/tim 3-5 år 56,29 kr/tim Ersättning per barn i fristående fritidshem: kr/mån Ersättningarna till förskoleklass och fritidshem gäller från och med den 1 januari Ersättningarna till förskola och grundskola gäller från och med den 1 november Lena Palmén Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Annette Carlson Datum Kommunalråd

93 Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2013/KS Programområde: 3 Handläggare: Lena Frygne, tfn Datum/avdelningschef: , Christer Johansson

94 Sida 1(3) Dnr 2013/KS0678 Stadskansliet Avd: Ekonomistyrning Handläggare: Lena Frygne Stadsdelsnämnden Norr Stadelsnämnden Väster Stadsdelsnämnden Öster Borås Kristna Skola Internationella Engelska Skolan Kunskapsskolan Montessoriskolan Malmen Freinetförskolan Ejdern Montessoriförskolan Globen Svenska Kyrkan i Borås, Caroli församling Svenska Kyrkan i Borås, Gustav Adolf församling Förskolan Paletten Ersättning till fristående skolor, förskoleklass, förskolor och fritidshem 2014 Skollagen innehåller bestämmelser om ersättning till fristående skolor, förskoleklasser, förskolor och fritidshem. Kommunfullmäktige tog beslut om principer för bidragsberäkning den 21 januari Reglerna tillämpas fr.o.m. kalenderåret Kommunstyrelsen kan besluta om ersättningarnas storlek under förutsättning att några principiella förändringar inte görs års ersättningar har beräknats utifrån antagna principer. Kommunfullmäktige fastställde budget 2014 den 21 november 2013 som ger förutsättningar för stadsdelsnämndernas slutliga budget. Kommunfullmäktige ger formellt ett kommunbidrag utan att specificera resurser för skola, förskoleklass, förskola eller fritidshem. Stadsdelsnämnderna har i december 2013 tagit beslut om budget 2014:2. Ersättningarna till fristående skolor, förskoleklass, förskolor och fritidshem har beräknats utifrån stadsdelsnämndernas budgetar. Kommunstyrelsen beslutade den 16 juni 2014 om utökat kommunbidrag för 2014 med tkr för att finansiera utökningen av det administrativa stödet till rektorerna. Resursen finns med i kommunens administration och påverkar inte ersättningen till fristående skolor. För administrationskostnader har 3 % lagts på grundbidraget. Därefter har 6 % för momskompensation lagts på ersättningen. POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Kungsgatan 55 WEBBPLATS boras.se E-POST boras.stad@boras.se TELEFON vx FAX

95 2 Grundskola Ersättningen per elev i åk 1-6 är kr/mån och för elev i åk 7-9 är bidraget kr/mån. Ersättningen är en ökning med 0,3 % jämfört med 2013 års ersättning. Bidraget per elev i åk 1-6 är kr/år. I ersättningen ingår pålägg för administration med kr/år och 4 391kr/år som momskompensation. Bidraget per elev i åk 7-9 är kr/år. I ersättningen ingår pålägg för administration med kr/år och kr/år som momskompensation. Lokalkostnad, exklusive lokalvård och vaktmästeri, ingår med kr/år per elev. Förskoleklass Ersättningen per elev är kr/mån. Jämfört med föregående år är detta en ökning med 1,1 %. Bidraget per elev är kr/år. I ersättningen ingår pålägg för administration med 897 kr/år och kr/år som momskompensation. Lokalkostnad, exklusive lokalvård och vaktmästeri, ingår med kr/år per elev. Förskola För förskolan utgår ersättning med 78,80 kr/tim för åldersgruppen 1-2 år och för gruppen 3-5 år är ersättningen 56,29 kr/tim. Ersättningen är en minskning med 3,6 % jämfört med år För barn 1-2 år är timpriset 78,80 kr. Timpriset inkluderar pålägg för administration med 2,17 kr/tim och 4,46 kr/tim för momskompensation. För barn 3-5 år är timpriset 56,29 kr. Timpriset inkluderar pålägg för administration med 1,55 kr/tim och 3,19 kr/tim för momskompensation. Lokalkostnad, exklusive lokalvård och vaktmästeri, ingår med kr/år per barn. Fritidshem Ersättningen för fritidshem är kr/mån vilket är en ökning med 9,1 % jämfört med Ersättningen per elev är kr/år. I ersättningen ingår pålägg för administration med 767 kr/år och kr/år som momskompensation. Lokalkostnad, exklusive lokalvård och vaktmästeri, ingår med kr/år per barn. Utbetalning av ersättningar Ersättningarna till förskoleklass och fritidshem gäller retroaktivt från den 1 januari 2014 eftersom ersättningarna är högre jämfört med tidigare beslut. Ersättningarna till grundskola och förskola innebär en sänkning jämfört med tidigare beslut och gäller från den 1 november 2014.

96 3 KOMMUNSTYRELSEN Lena Palmén Kommunalråd Christer Johansson Ekonomichef

97

98

99

100

101

102 E5 BESLUTSFÖRSLAG Fördelning av riktade statsbidrag till barnomsorgen 2015 Kommunstyrelsen föreslås besluta: Fördela statsbidrag till barnomsorgen avseende inkomstbortfall med anledning av maxtaxan samt kvalitetssäkrande åtgärder enligt nedan: Stadsdelsnämnden Norr kronor Väster kronor Öster kronor Summa kronor Lena Palmén Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2014/KS Programområde: 3 Handläggare: Christina Anemo, Datum/avdelningschef: , Christer Johansson

103 Sida 1(1) Dnr 2014/KS0689 Ekonomistyrning Christina Anemo, tfn Stadsdelsnämnden Norr Väster Öster Fördelning av riktade statsbidrag till barnomsorgen 2015 Borås Stad kommer under 2015 liksom tidigare år att erhålla riktade statsbidrag till barnomsorgen för inkomstbortfall med anledning av maxtaxan, och för kvalitetssäkrande åtgärder. För 2015 gäller följande preliminära belopp: Kompensation för inkomstbortfall avseende maxtaxa: kr Kvalitetssäkrande åtgärder: kr Principen för kommunernas statsbidrag är samma som föregående år vilket innebär att fördelningen görs utifrån ett index som beräknas med hjälp av standardkostnaden för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i kostnadsutjämningen för kommunerna. Statsbidragen fördelas, som föregående år, i sin helhet till stadsdelsnämnderna med resursfördelningsmodellen som grund. Statsbidraget för kvalitetssäkrande åtgärder ska i likhet med 2014 användas till personalförstärkning i barnomsorgen vilket även inbegriper färre barn i barngrupperna. Fördelning av riktade statsbidrag till barnomsorgen 2015: Inkomstbortfall Kvalitetssäkrande Totalt statsbidrag Belopp i kr maxtaxa åtgärder Sdn Norr Sdn Väster Sdn Öster Summa KOMMUNSTYRELSEN Lena Palmén Kommunalråd Christer Johansson Ekonomichef POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Kungsgatan 55 WEBBPLATS boras.se E-POST boras.stad@boras.se TELEFON vx FAX

104 file://c:\temp\notes3244f5\~web8351.htm Page 1 of Statsbidrag avseende förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, bidragsåret 2015, preliminärt utfall Ingela.Johansson till: Undisclosed recipients:; :35 Göm detaljer Från: <Ingela.Johansson@scb.se> Till: Undisclosed recipients:; Historik: Meddelandet har vidarebefordrats. 1 Attachment Maxtaxa 2015, preliminärt utfall.xlsx 2014/2099 Dnr: U- Statsbidrag avseende förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, bidragsåret 2015, preliminärt utfall Statistiska centralbyrån (SCB) översänder härmed resultatet av beräkningarna för år 2015 avseende Skolverkets statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Bifogat material publiceras också idag på SCB:s hemsida: I denna utsändning finns statsbidragsramar avseende två statsbidrag: Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet till kommuner som tillämpar maxtaxa. Till den definitiva beräkningen uppdateras:

105 file://c:\temp\notes3244f5\~web8351.htm Page 2 of folkmängd den 30 juni 2014 med folkmängd 1 november Kontaktpersoner i detta ärende är Nina Grönborg, tfn och Ingela Johansson, tfn E-post: offentlig.ekonomi@scb.se Hälsningar Nina Grönborg & Ingela Johansson Bilaga Maxtaxa 2015, preliminärt utfall

106 September 2014 Avdelning för nationalräkenskaper Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bidragsår 2015, preliminärt utfall Tabellförteckning: Tabell 1 Statsbidrag för maxtaxa Tabell 2 Statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder Tabell 3 Underlag för beräkning av standardkostnad för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bilaga 1 Information från Skolverket Förfrågningar, Statistiska centralbyrån Nina Grönborg Ingela Johansson E post: offentlig.ekonomi@scb.se Förfrågningar, Skolverket Raul Bahamondez Sara Jonsson För mer information:

107 Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall 2 (24) Tabell 1 Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, bidragsåret 2015 Kommun Folkmängd Standard Index Bidrag Korrig- Statsbidrag efter korrigering kostnad kr/inv. eringsförskola faktor kr/inv. kronor m.m. kr/inv. år 2015 Riket , , Stockholms län Botkyrka , ,3-0, Danderyd , ,3-0, Ekerö , ,7-0, Haninge , ,4-0, Huddinge , ,6-0, Järfälla , ,7-0, Lidingö , ,5-0, Nacka , ,4-0, Norrtälje , ,9-0, Nykvarn , ,0-0, Nynäshamn , ,0-0, Salem , ,7-0, Sigtuna , ,1-0, Sollentuna , ,4-0, Solna , ,1-0, Stockholm , ,3-0, Sundbyberg , ,7-0, Södertälje , ,4-0, Tyresö , ,3-0, Täby , ,8-0, Upplands Väsby , ,1-0, Upplands-Bro , ,1-0, Vallentuna , ,6-0, Vaxholm , ,1-0, Värmdö , ,7-0, Österåker , ,5-0, Uppsala län Enköping , ,5-0, Heby , ,0-0, Håbo , ,6-0, Knivsta , ,7-0, Tierp , ,4-0, Uppsala , ,7-0, Älvkarleby , ,0-0, Östhammar , ,1-0, Södermanlands län Eskilstuna , ,8-0, Flen , ,4-0, Gnesta , ,4-0, Katrineholm , ,9-0, Nyköping , ,5-0, Oxelösund , ,6-0, Strängnäs , ,3-0, Trosa , ,7-0, Vingåker , ,2-0,

108 Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall 3 (24) Östergötlands län Boxholm , ,9-0, Finspång , ,5-0, Kinda , ,1-0, Linköping , ,5-0, Mjölby , ,2-0, Motala , ,5-0, Norrköping , ,4-0, Söderköping , ,3-0, Vadstena , ,0-0, Valdemarsvik , ,7-0, Ydre , ,1-0, Åtvidaberg , ,0-0, Ödeshög , ,6-0, Jönköpings län Aneby , ,1-0, Eksjö , ,6-0, Gislaved , ,0-0, Gnosjö , ,5-0, Habo , ,1-0, Jönköping , ,7-0, Mullsjö , ,5-0, Nässjö , ,8-0, Sävsjö , ,1-0, Tranås , ,8-0, Vaggeryd , ,3-0, Vetlanda , ,8-0, Värnamo , ,7-0, Kronobergs län Alvesta , ,8-0, Lessebo , ,8-0, Ljungby , ,4-0, Markaryd , ,7-0, Tingsryd , ,5-0, Uppvidinge , ,2-0, Växjö , ,4-0, Älmhult , ,7-0,

109 Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall 4 (24) Kalmar län Borgholm , ,8-0, Emmaboda , ,3-0, Hultsfred , ,2-0, Högsby , ,6-0, Kalmar , ,6-0, Mönsterås , ,5-0, Mörbylånga , ,9-0, Nybro , ,1-0, Oskarshamn , ,9-0, Torsås , ,6-0, Vimmerby , ,7-0, Västervik , ,3-0, Gotlands län Gotland , ,2-0, Blekinge län Karlshamn , ,8-0, Karlskrona , ,2-0, Olofström , ,6-0, Ronneby , ,9-0, Sölvesborg , ,4-0, Skåne län Bjuv , ,3-0, Bromölla , ,8-0, Burlöv , ,6-0, Båstad , ,3-0, Eslöv , ,7-0, Helsingborg , ,8-0, Hässleholm , ,5-0, Höganäs , ,8-0, Hörby , ,7-0, Höör , ,5-0, Klippan , ,5-0, Kristianstad , ,5-0, Kävlinge , ,5-0, Landskrona , ,0-0, Lomma , ,8-0, Lund , ,8-0, Malmö , ,1-0, Osby , ,6-0, Perstorp , ,4-0, Simrishamn , ,7-0, Sjöbo , ,2-0, Skurup , ,7-0, Staffanstorp , ,7-0, Svalöv , ,5-0, Svedala , ,4-0, Tomelilla , ,5-0, Trelleborg , ,6-0, Vellinge , ,4-0, Ystad , ,1-0, Åstorp , ,6-0, Ängelholm , ,7-0, Örkelljunga , ,9-0, Östra Göinge , ,7-0,

110 Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall 5 (24) Hallands län Falkenberg , ,4-0, Halmstad , ,6-0, Hylte , ,6-0, Kungsbacka , ,9-0, Laholm , ,9-0, Varberg , ,8-0, Västra Götalands län Ale , ,1-0, Alingsås , ,6-0, Bengtsfors , ,9-0, Bollebygd , ,8-0, Borås , ,0-0, Dals-Ed , ,6-0, Essunga , ,5-0, Falköping , ,1-0, Färgelanda , ,5-0, Grästorp , ,7-0, Gullspång , ,4-0, Göteborg , ,7-0, Götene , ,3-0, Herrljunga , ,1-0, Hjo , ,2-0, Härryda , ,5-0, Karlsborg , ,1-0, Kungälv , ,3-0, Lerum , ,4-0, Lidköping , ,8-0, Lilla Edet , ,2-0, Lysekil , ,1-0, Mariestad , ,9-0, Mark , ,6-0, Mellerud , ,7-0, Munkedal , ,6-0, Mölndal , ,7-0, Orust , ,8-0, Partille , ,7-0, Skara , ,8-0, Skövde , ,3-0, Sotenäs , ,6-0, Stenungsund , ,9-0, Strömstad , ,6-0, Svenljunga , ,7-0, Tanum , ,1-0, Tibro , ,2-0, Tidaholm , ,8-0, Tjörn , ,3-0, Tranemo , ,3-0, Trollhättan , ,9-0, Töreboda , ,8-0, Uddevalla , ,2-0, Ulricehamn , ,3-0, Vara , ,2-0, Vårgårda , ,6-0, Vänersborg , ,7-0, Åmål , ,8-0, Öckerö , ,0-0,

111 Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall 6 (24) Värmlands län Arvika , ,3-0, Eda , ,0-0, Filipstad , ,5-0, Forshaga , ,7-0, Grums , ,5-0, Hagfors , ,3-0, Hammarö , ,4-0, Karlstad , ,8-0, Kil , ,2-0, Kristinehamn , ,3-0, Munkfors , ,4-0, Storfors , ,8-0, Sunne , ,6-0, Säffle , ,9-0, Torsby , ,6-0, Årjäng , ,0-0, Örebro län Askersund , ,5-0, Degerfors , ,7-0, Hallsberg , ,5-0, Hällefors , ,6-0, Karlskoga , ,8-0, Kumla , ,6-0, Laxå , ,0-0, Lekeberg , ,9-0, Lindesberg , ,0-0, Ljusnarsberg , ,2-0, Nora , ,8-0, Örebro , ,6-0, Västmanlands län Arboga , ,4-0, Fagersta , ,9-0, Hallstahammar , ,9-0, Kungsör , ,1-0, Köping , ,3-0, Norberg , ,5-0, Sala , ,9-0, Skinnskatteberg , ,3-0, Surahammar , ,7-0, Västerås , ,1-0,

112 Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall 7 (24) Dalarnas län Avesta , ,5-0, Borlänge , ,4-0, Falun , ,6-0, Gagnef , ,6-0, Hedemora , ,0-0, Leksand , ,8-0, Ludvika , ,1-0, Malung-Sälen , ,3-0, Mora , ,7-0, Orsa , ,3-0, Rättvik , ,9-0, Smedjebacken , ,2-0, Säter , ,8-0, Vansbro , ,4-0, Älvdalen , ,7-0, Gävleborgs län Bollnäs , ,0-0, Gävle , ,5-0, Hofors , ,8-0, Hudiksvall , ,7-0, Ljusdal , ,5-0, Nordanstig , ,0-0, Ockelbo , ,8-0, Ovanåker , ,5-0, Sandviken , ,8-0, Söderhamn , ,9-0, Västernorrlands län Härnösand , ,2-0, Kramfors , ,3-0, Sollefteå , ,8-0, Sundsvall , ,9-0, Timrå , ,5-0, Ånge , ,8-0, Örnsköldsvik , ,5-0, Jämtlands län Berg , ,2-0, Bräcke , ,4-0, Härjedalen , ,9-0, Krokom , ,0-0, Ragunda , ,2-0, Strömsund , ,3-0, Åre , ,7-0, Östersund , ,4-0,

113 Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall 8 (24) Västerbottens län Bjurholm , ,7-0, Dorotea , ,9-0, Lycksele , ,9-0, Malå , ,2-0, Nordmaling , ,1-0, Norsjö , ,1-0, Robertsfors , ,6-0, Skellefteå , ,0-0, Sorsele , ,5-0, Storuman , ,4-0, Umeå , ,2-0, Vilhelmina , ,1-0, Vindeln , ,6-0, Vännäs , ,1-0, Åsele , ,5-0, Norrbottens län Arjeplog , ,9-0, Arvidsjaur , ,3-0, Boden , ,9-0, Gällivare , ,2-0, Haparanda , ,0-0, Jokkmokk , ,0-0, Kalix , ,1-0, Kiruna , ,5-0, Luleå , ,5-0, Pajala , ,9-0, Piteå , ,3-0, Älvsbyn , ,2-0, Överkalix , ,8-0, Övertorneå , ,1-0,

114 Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall 9(24) Tabell 2 Statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet till kommuner som tillämpar maxtaxa, bidragsåret 2015 Kommun Folkmängd Standard Index Statsbidrag för kvalitetssäkring kostnad förskola m.m. kr/inv. kronor år Riket , Stockholms län Botkyrka , Danderyd , Ekerö , Haninge , Huddinge , Järfälla , Lidingö , Nacka , Norrtälje , Nykvarn , Nynäshamn , Salem , Sigtuna , Sollentuna , Solna , Stockholm , Sundbyberg , Södertälje , Tyresö , Täby , Upplands Väsby , Upplands-Bro , Vallentuna , Vaxholm , Värmdö , Österåker , Uppsala län Enköping , Heby , Håbo , Knivsta , Tierp , Uppsala , Älvkarleby , Östhammar , Södermanlands län Eskilstuna , Flen , Gnesta , Katrineholm , Nyköping , Oxelösund , Strängnäs , Trosa , Vingåker ,

115 Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall 10(24) Tabell 2 Statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet till kommuner som tillämpar maxtaxa, bidragsåret 2015 Kommun Folkmängd Standard Index Statsbidrag för kvalitetssäkring kostnad förskola m.m. kr/inv. kronor år Riket , Östergötlands län Boxholm , Finspång , Kinda , Linköping , Mjölby , Motala , Norrköping , Söderköping , Vadstena , Valdemarsvik , Ydre , Åtvidaberg , Ödeshög , Jönköpings län Aneby , Eksjö , Gislaved , Gnosjö , Habo , Jönköping , Mullsjö , Nässjö , Sävsjö , Tranås , Vaggeryd , Vetlanda , Värnamo , Kronobergs län Alvesta , Lessebo , Ljungby , Markaryd , Tingsryd , Uppvidinge , Växjö , Älmhult ,

116 Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall 11(24) Tabell 2 Statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet till kommuner som tillämpar maxtaxa, bidragsåret 2015 Kommun Folkmängd Standard Index Statsbidrag för kvalitetssäkring kostnad förskola m.m. kr/inv. kronor år Riket , Kalmar län Borgholm , Emmaboda , Hultsfred , Högsby , Kalmar , Mönsterås , Mörbylånga , Nybro , Oskarshamn , Torsås , Vimmerby , Västervik , Gotlands län Gotland , Blekinge län Karlshamn , Karlskrona , Olofström , Ronneby , Sölvesborg , Skåne län Bjuv , Bromölla , Burlöv , Båstad , Eslöv , Helsingborg , Hässleholm , Höganäs , Hörby , Höör , Klippan , Kristianstad , Kävlinge , Landskrona , Lomma , Lund , Malmö , Osby , Perstorp , Simrishamn , Sjöbo , Skurup , Staffanstorp , Svalöv , Svedala , Tomelilla , Trelleborg , Vellinge , Ystad , Åstorp , Ängelholm , Örkelljunga , Östra Göinge ,

117 Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall 12(24) Tabell 2 Statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet till kommuner som tillämpar maxtaxa, bidragsåret 2015 Kommun Folkmängd Standard Index Statsbidrag för kvalitetssäkring kostnad förskola m.m. kr/inv. kronor år Riket , Hallands län Falkenberg , Halmstad , Hylte , Kungsbacka , Laholm , Varberg , Västra Götalands län Ale , Alingsås , Bengtsfors , Bollebygd , Borås , Dals-Ed , Essunga , Falköping , Färgelanda , Grästorp , Gullspång , Göteborg , Götene , Herrljunga , Hjo , Härryda , Karlsborg , Kungälv , Lerum , Lidköping , Lilla Edet , Lysekil , Mariestad , Mark , Mellerud , Munkedal , Mölndal , Orust , Partille , Skara , Skövde , Sotenäs , Stenungsund , Strömstad , Svenljunga , Tanum , Tibro , Tidaholm , Tjörn , Tranemo , Trollhättan , Töreboda , Uddevalla , Ulricehamn , Vara , Vårgårda , Vänersborg , Åmål , Öckerö ,

118 Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall 13(24) Tabell 2 Statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet till kommuner som tillämpar maxtaxa, bidragsåret 2015 Kommun Folkmängd Standard Index Statsbidrag för kvalitetssäkring kostnad förskola m.m. kr/inv. kronor år Riket , Värmlands län Arvika , Eda , Filipstad , Forshaga , Grums , Hagfors , Hammarö , Karlstad , Kil , Kristinehamn , Munkfors , Storfors , Sunne , Säffle , Torsby , Årjäng , Örebro län Askersund , Degerfors , Hallsberg , Hällefors , Karlskoga , Kumla , Laxå , Lekeberg , Lindesberg , Ljusnarsberg , Nora , Örebro , Västmanlands län Arboga , Fagersta , Hallstahammar , Kungsör , Köping , Norberg , Sala , Skinnskatteberg , Surahammar , Västerås ,

119 Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall 14(24) Tabell 2 Statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet till kommuner som tillämpar maxtaxa, bidragsåret 2015 Kommun Folkmängd Standard Index Statsbidrag för kvalitetssäkring kostnad förskola m.m. kr/inv. kronor år Riket , Dalarnas län Avesta , Borlänge , Falun , Gagnef , Hedemora , Leksand , Ludvika , Malung-Sälen , Mora , Orsa , Rättvik , Smedjebacken , Säter , Vansbro , Älvdalen , Gävleborgs län Bollnäs , Gävle , Hofors , Hudiksvall , Ljusdal , Nordanstig , Ockelbo , Ovanåker , Sandviken , Söderhamn , Västernorrlands län Härnösand , Kramfors , Sollefteå , Sundsvall , Timrå , Ånge , Örnsköldsvik , Jämtlands län Berg , Bräcke , Härjedalen , Krokom , Ragunda , Strömsund , Åre , Östersund ,

120 Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall 15(24) Tabell 2 Statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet till kommuner som tillämpar maxtaxa, bidragsåret 2015 Kommun Folkmängd Standard Index Statsbidrag för kvalitetssäkring kostnad förskola m.m. kr/inv. kronor år Riket , Västerbottens län Bjurholm , Dorotea , Lycksele , Malå , Nordmaling , Norsjö , Robertsfors , Skellefteå , Sorsele , Storuman , Umeå , Vilhelmina , Vindeln , Vännäs , Åsele , Norrbottens län Arjeplog , Arvidsjaur , Boden , Gällivare , Haparanda , Jokkmokk , Kalix , Kiruna , Luleå , Pajala , Piteå , Älvsbyn , Överkalix , Övertorneå ,

121 Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall 16(24) Tabell 3 Underlag för beräkning av standardkostnad för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, utjämningsåret 2015 Län Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Folkmängd Andel barn i % Index 31/ i åldrarna Förskola Fritidshem 1-5 år 6-12 år Kommun Vägt medelvärde: ,01 7,83 0,992 1,056 Stockholms län Botkyrka ,23 9,17 1,028 1,201 Danderyd ,43 11,47 1,028 1,201 Ekerö ,27 11,44 1,028 1,201 Haninge ,79 8,96 1,028 1,201 Huddinge ,42 9,78 1,028 1,201 Järfälla ,63 9,15 1,028 1,201 Lidingö ,43 10,41 1,028 1,201 Nacka ,40 10,28 1,028 1,201 Norrtälje ,87 7,00 0,964 0,943 Nykvarn ,84 11,20 0,983 1,075 Nynäshamn ,66 8,01 0,983 1,201 Salem ,80 11,06 1,028 1,201 Sigtuna ,73 8,78 0,983 0,961 Sollentuna ,12 10,58 1,028 1,201 Solna ,51 5,43 1,028 1,201 Stockholm ,62 7,03 1,038 1,074 Sundbyberg ,34 6,72 1,028 1,201 Södertälje ,48 8,52 0,986 1,082 Tyresö ,52 10,30 1,028 1,201 Täby ,86 10,22 1,028 1,201 Upplands Väsby ,21 8,75 1,028 1,201 Upplands-Bro ,05 9,38 1,028 1,201 Vallentuna ,51 10,70 1,028 1,201 Vaxholm ,24 11,74 1,028 1,201 Värmdö ,88 11,22 1,028 1,201 Österåker ,60 10,47 1,028 1,201 Uppsala län Enköping ,80 8,23 0,964 0,993 Heby ,15 7,29 0,950 0,961 Håbo ,35 10,11 1,028 1,201 Knivsta ,28 12,61 0,983 1,075 Tierp ,49 6,99 0,950 0,925 Uppsala ,15 7,40 0,986 1,082 Älvkarleby ,73 7,68 0,983 1,075 Östhammar ,23 7,27 0,950 0,943 Södermanlands län Eskilstuna ,04 8,04 0,986 1,082 Flen ,81 8,03 0,950 0,993 Gnesta ,05 8,72 0,983 1,075 Katrineholm ,48 7,93 0,964 0,993 Nyköping ,71 7,91 0,964 1,082 Oxelösund ,04 6,64 0,967 0,925 Strängnäs ,02 9,03 0,964 0,961 Trosa ,77 8,71 0,983 1,075 Vingåker ,84 8,30 0,924 0,961

122 Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Tabell 3 Underlag för beräkning av standardkostnad för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, utjämningsåret 2015 Län Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Folkmängd Andel barn i % Index 31/ i åldrarna Förskola Fritidshem 1-5 år 6-12 år Kommun Preliminärt utfall 17(24) Vägt medelvärde: ,01 7,83 0,992 1,056 Östergötlands län Boxholm ,34 6,99 0,983 0,961 Finspång ,58 7,19 0,967 0,925 Kinda ,42 8,12 0,924 0,993 Linköping ,00 7,66 0,986 1,082 Mjölby ,85 7,76 0,964 0,993 Motala ,42 7,81 0,964 0,993 Norrköping ,20 7,83 0,986 1,082 Söderköping ,76 8,08 0,983 1,075 Vadstena ,94 6,57 0,924 0,961 Valdemarsvik ,96 6,34 0,924 0,943 Ydre ,70 7,19 0,934 0,961 Åtvidaberg ,90 7,59 0,924 0,961 Ödeshög ,54 7,23 0,924 0,961 Jönköpings län Aneby ,40 6,92 0,924 0,961 Eksjö ,98 7,46 0,950 0,993 Gislaved ,54 8,53 0,967 0,925 Gnosjö ,43 8,56 0,967 0,925 Habo ,06 10,90 0,983 1,075 Jönköping ,33 7,73 0,986 1,082 Mullsjö ,42 8,79 0,983 0,961 Nässjö ,46 8,27 0,967 0,993 Sävsjö ,52 8,15 0,967 0,925 Tranås ,57 8,07 0,967 0,925 Vaggeryd ,65 8,90 0,967 0,925 Vetlanda ,78 7,51 0,967 0,925 Värnamo ,75 8,27 0,967 0,925 Kronobergs län Alvesta ,12 8,42 0,967 0,961 Lessebo ,21 8,29 0,967 0,961 Ljungby ,02 7,69 0,967 0,925 Markaryd ,04 7,17 0,967 0,925 Tingsryd ,57 6,71 0,950 0,925 Uppvidinge ,16 7,75 0,967 0,925 Växjö ,36 8,11 0,986 1,082 Älmhult ,12 8,01 0,967 0,993

123 Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Tabell 3 Underlag för beräkning av standardkostnad för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, utjämningsåret 2015 Län Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Folkmängd Andel barn i % Index 31/ i åldrarna Förskola Fritidshem 1-5 år 6-12 år Kommun Preliminärt utfall 18(24) Vägt medelvärde: ,01 7,83 0,992 1,056 Kalmar län Borgholm ,72 6,14 0,924 0,943 Emmaboda ,04 6,40 0,967 0,925 Hultsfred ,64 6,36 0,950 0,925 Högsby ,84 6,26 0,924 0,961 Kalmar ,72 7,24 0,986 1,082 Mönsterås ,05 7,23 0,967 0,925 Mörbylånga ,22 7,93 0,983 1,075 Nybro ,14 6,82 0,967 0,925 Oskarshamn ,18 7,69 0,967 0,925 Torsås ,39 7,49 0,924 0,925 Vimmerby ,11 7,26 0,950 0,925 Västervik ,75 6,83 0,964 0,993 Gotlands län Gotland ,19 6,86 0,964 0,943 Blekinge län Karlshamn ,11 7,15 0,964 0,993 Karlskrona ,80 8,15 0,986 1,082 Olofström ,49 6,45 0,967 0,925 Ronneby ,35 7,34 0,964 0,993 Sölvesborg ,20 7,45 0,950 0,993 Skåne län Bjuv ,36 8,48 0,983 1,075 Bromölla ,46 8,11 0,983 0,961 Burlöv ,11 8,74 1,028 1,201 Båstad ,50 6,51 0,950 0,943 Eslöv ,29 8,54 0,983 1,075 Helsingborg ,10 7,54 0,986 1,082 Hässleholm ,48 7,31 0,964 1,082 Höganäs ,69 8,51 0,983 0,961 Hörby ,71 7,47 0,983 1,075 Höör ,37 8,47 0,983 1,075 Klippan ,50 7,44 0,950 0,961 Kristianstad ,85 7,88 0,986 1,082 Kävlinge ,17 10,51 0,983 1,075 Landskrona ,49 7,68 0,964 0,993 Lomma ,67 10,74 1,028 1,201 Lund ,85 7,58 0,986 1,082 Malmö ,03 6,87 1,038 1,074 Osby ,49 7,43 0,967 0,961 Perstorp ,95 7,61 0,967 0,925 Simrishamn ,81 6,02 0,950 0,993 Sjöbo ,72 7,51 0,983 1,075 Skurup ,70 8,94 1,028 1,201 Staffanstorp ,08 10,18 1,028 1,201 Svalöv ,02 8,50 0,983 0,961 Svedala ,23 10,08 1,028 1,201 Tomelilla ,72 7,48 0,950 0,961 Trelleborg ,93 8,11 0,964 0,961 Vellinge ,88 9,81 1,028 1,201 Ystad ,96 6,87 0,964 0,993 Åstorp ,44 9,10 0,983 1,075 Ängelholm ,44 7,49 0,964 0,961 Örkelljunga ,28 7,51 0,967 0,925 Östra Göinge ,45 7,66 0,967 0,961

124 Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Tabell 3 Underlag för beräkning av standardkostnad för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, utjämningsåret 2015 Län Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Folkmängd Andel barn i % Index 31/ i åldrarna Förskola Fritidshem 1-5 år 6-12 år Kommun Preliminärt utfall 19(24) Vägt medelvärde: ,01 7,83 0,992 1,056 Hallands län Falkenberg ,71 7,42 0,964 0,993 Halmstad ,74 7,50 0,986 1,082 Hylte ,37 8,54 0,967 0,925 Kungsbacka ,72 10,13 1,028 1,201 Laholm ,11 7,65 0,950 0,993 Varberg ,96 7,93 0,986 1,082 Västra Götalands län Ale ,46 9,02 1,028 1,201 Alingsås ,29 8,26 0,964 0,961 Bengtsfors ,47 6,13 0,924 0,925 Bollebygd ,66 9,15 1,028 1,201 Borås ,11 7,75 0,986 1,082 Dals-Ed ,85 7,26 0,934 0,815 Essunga ,41 7,23 0,983 0,961 Falköping ,78 8,30 0,964 0,993 Färgelanda ,08 7,52 0,924 0,961 Grästorp ,02 7,84 0,983 1,075 Gullspång ,99 6,48 0,924 0,925 Göteborg ,26 6,98 1,038 1,074 Götene ,71 7,83 0,967 0,925 Herrljunga ,34 7,74 0,967 0,925 Hjo ,59 7,26 0,924 0,961 Härryda ,00 10,32 1,028 1,201 Karlsborg ,06 6,59 0,924 0,993 Kungälv ,56 8,62 1,028 1,201 Lerum ,24 10,32 1,028 1,201 Lidköping ,39 7,66 0,964 0,993 Lilla Edet ,98 7,23 1,028 1,201 Lysekil ,75 6,65 0,950 0,943 Mariestad ,02 7,25 0,950 0,993 Mark ,70 8,43 0,964 0,993 Mellerud ,70 6,47 0,924 0,993 Munkedal ,36 7,37 0,983 0,961 Mölndal ,82 8,95 1,028 1,201 Orust ,41 6,90 0,983 0,961 Partille ,21 9,22 1,028 1,201 Skara ,33 7,66 0,950 0,993 Skövde ,63 7,30 0,964 1,082 Sotenäs ,98 5,61 0,967 0,943 Stenungsund ,52 9,45 0,983 0,961 Strömstad ,06 7,09 0,924 0,943 Svenljunga ,18 7,45 0,967 0,993 Tanum ,85 6,55 0,924 0,943 Tibro ,41 7,44 0,967 0,961 Tidaholm ,32 7,12 0,950 0,925 Tjörn ,81 7,26 1,028 0,961 Tranemo ,21 7,44 0,967 0,925 Trollhättan ,04 8,19 0,986 1,082 Töreboda ,56 6,92 0,924 0,925 Uddevalla ,97 7,71 0,964 1,082 Ulricehamn ,38 8,18 0,967 0,993 Vara ,34 7,50 0,967 0,925 Vårgårda ,07 8,50 0,967 0,961 Vänersborg ,92 7,91 0,983 0,961 Åmål ,79 7,14 0,950 0,993 Öckerö ,59 9,07 1,028 1,201

125 Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Tabell 3 Underlag för beräkning av standardkostnad för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, utjämningsåret 2015 Län Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Folkmängd Andel barn i % Index 31/ i åldrarna Förskola Fritidshem 1-5 år 6-12 år Kommun Preliminärt utfall 20(24) Vägt medelvärde: ,01 7,83 0,992 1,056 Värmlands län Arvika ,94 6,93 0,964 0,925 Eda ,31 6,48 0,924 0,933 Filipstad ,67 6,77 0,924 0,925 Forshaga ,70 8,17 0,983 1,075 Grums ,84 6,62 0,967 0,925 Hagfors ,92 6,00 0,950 0,925 Hammarö ,21 9,49 0,983 1,075 Karlstad ,49 6,86 0,986 1,082 Kil ,92 8,16 0,983 1,075 Kristinehamn ,93 6,66 0,950 0,993 Munkfors ,32 6,26 0,924 0,925 Storfors ,19 7,53 0,983 0,961 Sunne ,67 6,75 0,950 0,933 Säffle ,50 7,29 0,950 0,993 Torsby ,52 5,79 0,934 0,815 Årjäng ,15 7,53 0,934 0,815 Örebro län Askersund ,97 7,08 0,924 0,925 Degerfors ,24 6,62 0,924 0,961 Hallsberg ,48 7,58 0,950 0,961 Hällefors ,25 5,90 0,924 0,993 Karlskoga ,06 7,36 0,964 0,925 Kumla ,88 8,79 0,983 1,075 Laxå ,21 6,27 0,967 0,925 Lekeberg ,23 8,38 0,983 1,075 Lindesberg ,32 7,36 0,950 0,925 Ljusnarsberg ,45 5,70 0,924 0,925 Nora ,22 7,50 0,924 0,961 Örebro ,49 7,72 0,986 1,082 Västmanlands län Arboga ,91 7,22 0,950 0,925 Fagersta ,07 7,68 0,967 0,925 Hallstahammar ,89 7,42 0,950 0,961 Kungsör ,20 8,12 0,983 0,961 Köping ,28 7,65 0,950 0,925 Norberg ,19 6,53 0,983 0,961 Sala ,64 7,07 0,950 0,993 Skinnskatteberg ,38 6,85 0,924 0,961 Surahammar ,43 7,91 0,967 0,961 Västerås ,85 7,86 0,986 1,082

126 Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Tabell 3 Underlag för beräkning av standardkostnad för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, utjämningsåret 2015 Län Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Folkmängd Andel barn i % Index 31/ i åldrarna Förskola Fritidshem 1-5 år 6-12 år Kommun Preliminärt utfall 21(24) Vägt medelvärde: ,01 7,83 0,992 1,056 Dalarnas län Avesta ,95 6,72 0,950 0,925 Borlänge ,15 8,19 0,964 0,993 Falun ,84 7,74 0,986 1,082 Gagnef ,13 8,17 0,983 0,961 Hedemora ,83 7,19 0,950 0,993 Leksand ,70 7,03 0,950 0,993 Ludvika ,13 7,00 0,964 0,925 Malung-Sälen ,71 6,90 0,934 0,943 Mora ,02 7,35 0,950 0,933 Orsa ,23 7,05 0,934 0,961 Rättvik ,99 6,69 0,934 0,943 Smedjebacken ,93 6,89 0,924 0,961 Säter ,56 7,39 0,983 0,961 Vansbro ,08 7,21 0,934 0,815 Älvdalen ,07 7,47 0,934 0,943 Gävleborgs län Bollnäs ,10 7,35 0,964 0,933 Gävle ,80 7,66 0,986 1,082 Hofors ,64 6,79 0,967 0,925 Hudiksvall ,27 7,75 0,964 0,933 Ljusdal ,73 7,68 0,934 0,815 Nordanstig ,56 7,34 0,924 0,815 Ockelbo ,62 6,46 0,934 0,961 Ovanåker ,84 6,75 0,934 0,925 Sandviken ,88 7,59 0,964 0,925 Söderhamn ,68 6,63 0,964 0,933 Västernorrlands län Härnösand ,13 7,30 0,964 0,933 Kramfors ,11 6,50 0,950 0,933 Sollefteå ,78 6,77 0,950 0,815 Sundsvall ,74 8,07 0,986 1,082 Timrå ,43 8,42 0,983 1,075 Ånge ,86 7,12 0,934 0,815 Örnsköldsvik ,58 7,52 0,986 1,082 Jämtlands län Berg ,55 7,68 0,934 0,943 Bräcke ,19 7,00 0,934 0,815 Härjedalen ,09 6,50 0,934 0,943 Krokom ,91 9,95 0,983 0,961 Ragunda ,82 6,74 0,934 0,815 Strömsund ,63 6,40 0,934 0,815 Åre ,80 7,99 0,934 0,943 Östersund ,77 7,46 0,986 1,082

127 Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Tabell 3 Underlag för beräkning av standardkostnad för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, utjämningsåret 2015 Län Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Folkmängd Andel barn i % Index 31/ i åldrarna Förskola Fritidshem 1-5 år 6-12 år Kommun Preliminärt utfall 22(24) Vägt medelvärde: ,01 7,83 0,992 1,056 Västerbottens län Bjurholm ,05 7,47 0,934 0,961 Dorotea ,11 5,95 0,934 0,943 Lycksele ,59 6,94 0,934 0,933 Malå ,29 7,32 0,934 0,925 Nordmaling ,92 7,42 0,934 0,815 Norsjö ,13 7,50 0,934 0,925 Robertsfors ,43 7,82 0,934 0,815 Skellefteå ,31 7,44 0,986 1,082 Sorsele ,89 5,82 0,934 0,815 Storuman ,60 5,98 0,934 0,943 Umeå ,15 7,29 0,986 1,082 Vilhelmina ,08 8,22 0,934 0,815 Vindeln ,67 6,96 0,934 0,815 Vännäs ,16 8,68 0,983 0,961 Åsele ,48 7,10 0,934 0,815 Norrbottens län Arjeplog ,66 6,07 0,934 0,943 Arvidsjaur ,57 6,72 0,934 0,933 Boden ,72 7,31 0,964 0,933 Gällivare ,51 6,20 0,934 0,925 Haparanda ,18 7,08 0,924 0,933 Jokkmokk ,77 5,78 0,934 0,943 Kalix ,45 7,12 0,950 0,933 Kiruna ,60 7,33 0,950 0,933 Luleå ,30 7,18 0,986 1,082 Pajala ,32 6,33 0,934 0,815 Piteå ,11 7,59 0,964 0,933 Älvsbyn ,84 7,42 0,934 0,933 Överkalix ,43 5,56 0,934 0,815 Övertorneå ,84 5,84 0,934 0,815

128 Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall Bilaga 1 Information från Skolverket Maxtaxa och allmän förskola m.m. Förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet Skolverket fastställer slutligt statsbidrag för kommande bidragsår senast den 2 januari varje år. Statsbidraget betalas ut under förutsättning att kommunen följer villkoren i förordningen. Statsbidraget omfattar ca 3,16 miljarder per år. Avgiftsnivåerna för maxtaxa redovisas nedan. Förskola* Avgiftstak* Dock högst Barn 1 3 % 1260 kr Barn 2 2 % 840 kr Barn 3 1 % 420 kr Fritidshem* Avgiftstak* Dock högst Barn 1 2 % 840 kr Barn 2 1 % 420 kr Barn 3 1 % 420 kr Inkomsttaket (hushållets bruttoinkomst per månad) är för närvarande kr. *Med förskola eller fritidshem jämställs i denna förordning pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem samt omsorg som erbjuds enligt 25 kap. 5 skollagen (2010:800) under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Förordning (2011:678). Statsbidraget betalas ut av Skolverket två gånger per år, senast den 31 mars och den 30 september med hälften av bidraget per gång. Förordning (2001:161) om statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskolan, fritidshemmet och annan pedagogisk verksamhet till kommuner som tillämpar maxtaxa Statsbidraget omfattar ca 500 miljoner kronor per år. Skolverket fastställer slutligt bidrag för kommande bidragsår senast den sista december varje år. Bidraget lämnas under förutsättning att det används till personalförstärkningar eller kompetenshöjande åtgärder för förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare som arbetar inom förskola, pedagogisk omsorg, öppen förskola och fritidshem. Sådana kompetenshöjande åtgärder ska inte ersätta den fortbildning som kommunen ansvarar för, utan ska vara något som personalen kan få utöver denna. För att få del av bidraget ska kommunen uppge för vilka ändamål dessa är avsedda. Skolverket gör utbetalningar efter rekvisition två gånger per bidragsår, senast den 31 mars och den 30 september, med hälften av bidraget per gång.

129 Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall Uppföljning av statsbidrag till kvalitetssäkrande åtgärder bidragsåret 2014 Enligt förordningen 2001:161 ska Skolverket följa upp och utvärdera effekterna av statsbidraget samt sprida information om hur bidraget används i kommunerna. Kommunerna informeras om rutinerna för uppföljningen via ett postutskick under september. Information om uppföljningen och uppföljningsblankett finns också på Skolverkets webb: Föreslagna ändringar i regelverket Skolverket lämnade i slutet av 2009 förslag på förändringar i regelverket kring maxtaxan. Sedan dess har Socialdepartementet genomfört en utredning som publicerades i juni I utredningen, Fortsatt föräldrar- om ansvar, ekonomi och samarbete för barnet skull (SOU 2011:151), finns förslag på vissa förändringar i maxtaxeförordningen. Vid eventuella förändringar av regelverket kommer Skolverket att informera kommunerna om detta. Under hösten 2013 har Skolverket publicerat en rapport angående Avgifter i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Rapporten finns att hämta på Skolverkets hemsida, Viktiga datum och adresser Uppföljningsblankett för bidragsåret 2014 går att hämta från Skolverkets hemsida från och med den 15 september. Uppföljningen ska vara Skolverket tillhanda senast Beslut om fastställande av slutliga bidrag för 2015 skickas till samtliga kommuner per post under vecka Ansöknings/rekvisitionsblankett för 2015 går att hämta från Skolverkets hemsida från och med januari Kontaktpersoner på Skolverket Raul Bahamondez Sara Jonsson

130 E6 BESLUTSFÖRSLAG Reviderad förbundsordning för Tolkförmedling Väst Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: att fastställa reviderad förbundsordning för Tolkförmedling Väst Ulf Olsson Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Kommunalråd Samverkan Ja Nej Kommentar: Diarienummer: 2014/KS Programområde: 1 Handläggare: Lena Frygne, tfn Datum/avdelningschef: , Christer Johansson

131 Sida 1(1) Dnr 2014/KS0710 Avd: Ekonomistyrning Handläggare: Lena Frygne Kommunfullmäktige Reviderad förbundsordning för Tolkförmedling Väst Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund, bildat av Västra Götalands läns landsting och kommunerna Borås, Göteborg, Mariestad, Trollhättan och Uddevalla. Förbundet har som uppdrag att driva språktolkförmedling i gemensam offentlig regi. Enligt 20 Förbundsordning för Tolkförmedling Väst kan kommun som önskar bli medlem lämna ansökan till förbundsdirektionen, som yttrar sig och överlämnar ärendet till förbundsmedlemmarnas fullmäktige för beslut. Ny medlem har antagits när samtliga förbundsmedlemmar antagit en ny förbundsordning. Tolkförmedling Väst har fått in medlemsansökningar från Alingsås, Essunga. Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mölndal, Munkedal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Töreboda, Ulricehamn, Vara och Öckerö kommun. Förbundsdirektionen föreslår att samtliga dessa kommuner blir medlemmar i förbundet fr o m 1 januari Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att fastställa reviderad förbundsordning för tolkförmedling Väst. KOMMUNSTYRELSEN Ulf Olsson Kommunalråd Christer Johansson Ekonomichef POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Kungsgatan 55 WEBBPLATS boras.se E-POST boras.stad@boras.se TELEFON vx FAX

132 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr xx/14 Reviderad förbundsordning för Tolkförmedling Väst Förslag till beslut Fullmäktige föreslås besluta att fastställa reviderad förbundsordning för Tolkförmedling Väst. Bakgrund Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund, bildat av Västra Götalands läns landsting samt kommunerna Borås, Göteborg, Mariestad, Trollhättan och Uddevalla, med uppdrag att driva språktolkförmedling i gemensam offentlig regi. Förbundet har varit i drift sedan 1 april Enligt 20 Förbundsordning för Tolkförmedling Väst kan ytterligare kommun som önskar bli medlem i kommunalförbundet lämna ansökan till förbundsdirektionen, som yttrar sig och överlämnar ärendet till förbundsmedlemmarnas fullmäktige för beslut. Ny medlem har antagits när samtliga förbundsmedlemmar antagit en ny förbundsordning som anpassats till det nya antalet medlemmar. Samrådet för Tolkförmedling Väst har ställt sig bakom förslag från förbundsdirektionen att ta in flera medlemmar i förbundet. Ärendet Tolkförmedling Väst har fått medlemsansökningar från 21 kommuner inom Västra Götaland. Förbundsdirektionen föreslår att samtliga dessa kommuner blir medlemmar i förbundet fr o m 1 januari Flertalet av de ansökande kommunerna köper redan idag till största del sina tolktjänster från Tolkförmedling Väst, vilket innebär att det inte får några negativa konsekvenser för befintliga medlemmar att ta in ytterligare medlemskommuner. De nya medlemmarna ska, som andelskapital, betala 1 kr per kommuninvånare per den 31 december 2013 samt en administrativ avgift på kr i samband med inträdet i förbundet. Tolkförmedling Västs verksamhet finansieras helt av intäkter från kunder för utförda språktolktjänster. Största kostnaden för kommunalförbundet är arvoden till tolkar vid utförande av dessa tjänster. Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med direktion. Direktionen är förbundets beslutande organ och tillika förbundsstyrelse. Direktionens uppdrag regleras i kommunallagen och i den förbundsordning som medlemmarna har antagit. Förbundet kommer att fortsätta att ledas av en förbundsdirektion även med utökat antal medlemmar. Varje medlem utser en ordinarie ledamot och en ersättare. Beslutsunderlag Förslag till reviderad förbundsordning för Tolkförmedling Väst Karin Martinsson Förbundschef

133 Förbundsordning för kommunalförbundet Tolkförmedling Väst Gäller fr o m Reviderad Namn och säte Kommunalförbundets namn är Tolkförmedling Väst. Förbundet har sitt säte i Göteborg. 2 Medlemmar Medlemmar i kommunalförbundet är Västra Götalands läns landsting samt kommunerna Alingsås, Borås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Mölndal, Munkedal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara samt Öckerö 3 Ändamål och uppgifter Förbundets ändamål är att tillgodose behovet av språktolkar för medlemmarna genom att driva gemensam språktolk- och översättningsförmedling. 4 Organisation Förbundet är ett kommunalförbund med direktion. 5 Förbundsdirektionen Förbundsdirektionen ska bestå av 27 ledamöter och 27 ersättare. Varje medlem väljer en ordinarie ledamot och en ersättare. Göteborgs kommuns ledamot är ordförande och Västra Götalands läns landstings ledamot är vice ordförande i direktionen. När val av ledamöter och ersättare sker första gången ska det avse tiden från valets förrättande till 31 december Härefter väljs ledamöter och ersättare för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det då nästa ordinarie val av fullmäktige i landsting och kommuner har ägt rum. Vid förhinder för ledamot tjänstgör ersättare vald av samma förbundsmedlem som ledamoten. Ledamot kallar själv in sin ersättare. Förbundsdirektionen utser firmatecknare och beslutsattestanter för kommunalförbundet. Förbundsdirektionen utser en förbundschef som har att leda verksamheten inom kommunalförbundet enligt direktionens anvisningar. 6 Revisorer Kommunalförbundet ska ha två revisorer för granskning av förbundets verksamhet. Västra Götalands läns landsting utser revisorerna. Revisorerna väljs för samma mandatperiod som ledamöterna och ersättarna i förbundsdirektionen. Revisorerna ska avge revisionsberättelse till förbundsdirektionen och till respektive förbundsmedlems fullmäktige, som beslutar om ansvarsfrihet för förbundsdirektionen. 7 Initiativrätt Ärenden i förbundsdirektionen får väckas av - Förbundsmedlem genom dess fullmäktige eller styrelse - Ledamot i direktionen. 1

134 8 Närvarorätt och yttranderätt Ersättare i förbundsdirektionen har närvarorätt och yttranderätt vid direktionens sammanträden. Dock har ersättaren inte rätt att få sin mening antecknad i protokollet. I övrigt gäller kommunallagens regler för närvaro- och yttranderätt med den komplettering att direktionen avgör vilka förtroendevalda hos medlemmarna som ska ha närvaro- och yttranderätt. Vid budgetsammanträde gäller dock särskilda regler enligt Kungörelser och tillkännagivanden Kommunalförbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska anslås på kommunalförbundets officiella anslagstavla. Göteborgs kommuns officiella anslagstavla är också officiell anslagstavla för kommunalförbundet. Tid och plats för budgetsammanträdet ska kungöras på samtliga medlemmars officiella anslagstavlor. 10 Andelskapital Varje medlem tillskjuter 1 svensk krona per kommuninnevånare som andelskapital vid inträde i kommunalförbundet. Kvotvärdet av detta ger medlemmens andel i kommunalförbundet. 11 Andel i tillgångar och skulder Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i kommunalförbundets tillgångar och skulder i förhållande till förbundsmedlemmens andel av andelskapitalet. Fördelningsgrunden gäller även för täckande av brist om förbundet skulle sakna medel att betala sina skulder i verksamheten samt vid skifte av förbundets behållna tillgångar eller skulder som föranleds av förbundets upplösning. 12 Kostnadstäckning Kommunalförbundets årliga kostnader ska minst täckas av årets intäkter. Kommunalförbundet ska debitera medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Om årets kostnader inte täcks enligt andra stycket ska finansieringen av underskottet fördelas mellan förbundets medlemmar procentuellt i relation till värdet av nyttjade tjänster under året. 13 Lån, borgen mm Förbundet får låna upp till ett belopp som motsvarar 750 prisbasbelopp (motsvarande ca kronor år 2014). Ytterligare lån ska godkännas av samtliga förbundsmedlemmars fullmäktige. Kommunalförbundet får inte teckna borgen, garantier eller motsvarande utan godkännande av samtliga förbundsmedlemmars fullmäktige. Kommunalförbundet ska i övrigt följa antagen finanspolicy hos någon av medlemskommunerna. Kommunalförbundet får inte bilda bolag, förvärva andelar i bolag eller motsvarande utan godkännande av samtliga förbundsmedlemmars fullmäktige. 14 Styrning och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet Medlemmarna i kommunalförbundet, genom sina respektive styrelser, har rätt till insyn i kommunalförbundet. Förbundet ska löpande tillställa förbundsmedlemmarna en rapport om verksamhetens ekonomi och utveckling. Förbundsdirektionen ska, efter samråd med medlemmarna, fastställa en tidsplan för förbundets arbete med budget, uppföljning av ekonomi och verksamhet, delårsrapporter och bokslut. Direktionen ska därutöver avlämna de rapporter över verksamheten som medlem i förbundet efterfrågar. Direktionen svarar också, på eget initiativ, för att informera medlemmarna i förbundet om principiella 2

135 händelser eller andra händelser av större vikt för förbundet eller någon av dess medlemmar. Innan beslut tas om avtal av större dignitet eller större investeringar ska samråd ske med samtliga förbundsmedlemmar. 15 Budget och årsredovisning Förbundsdirektionen ska årligen fastställa budget för förbundet. Budgeten ska innehålla en plan för såväl verksamheten och ekonomin under budgetåret som ekonomin under den kommande treårsperioden. Förbundet ska samråda med förbundsmedlemmarna om budgetförslaget enligt plan för budgetarbetet och senast en månad före förbundsdirektionens sammanträde. Budgeten ska fastställas senast den 30 september före verksamhetsåret. Budgetförslaget ska vara tillgängligt för allmänheten enligt vad som stadgas i kommunallagen. Tid och plats för budgetsammanträdet ska kungöras på kommunalförbundets officiella anslagstavla och samtliga medlemmars officiella anslagstavlor. Budgetsammanträdet är offentligt. Direktionen ska varje år upprätta bokslut/årsredovisning per den 31 december. 16 Förbundskansli Förbundet ska ha ett kansli med uppgift att under förbundsdirektionen sköta förbundets administration och förbundets löpande verksamhet. Kommunalförbundet kommer att ha tolkförmedlingskontor på flera orter inom Västra Götaland. 17 Arvoden och ersättningar Arvoden och andra ekonomiska ersättningar till ledamöter och ersättare i direktionen samt till revisorerna ska utgå enligt de regler och bestämmelser som gäller för Västra Götalands läns landsting och bekostas av kommunalförbundet.. 18 Uppsägning och utträde Kommunalförbundet är bildat för obestämd tid. En förbundsmedlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är 18 månader och utträdet sker vid det därefter kommande årsskiftet. Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundet och den utträdande medlemmen bestäms i en överenskommelse mellan samtliga förbundsmedlemmar. Den ekonomiska regleringen ska ske utifrån principerna i i denna förbundsordning såvida inte annat avtalas mellan förbundsmedlemmarna. De kvarvarande medlemmarna antar de ändringar i förbundsordningen som behövs med anledning av utträdet. 19 Likvidation Om medlemmarna inte kan enas om förutsättningarna för utträde när uppsägningstiden i 18 är till ända, ska förbundet omedelbart träda i likvidation. Förbundet ska också träda i likvidation om mer än hälften av förbundsmedlemmarna genom samstämmiga beslut i respektive förbundsmedlems fullmäktige fattat beslut härom. Likvidation verkställs av direktionen i egenskap av likvidator. Vid skifte av förbundets tillgångar och skulder i anledning av likvidationen ska den i 11 angivna fördelningsgrunden mellan medlemmarna gälla. När förbundet har trätt i likvidation ska förbundets egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning eller på annat lämpligt sätt. Verksamheten får tillfälligt fortsätta om det behövs för en ändamålsenlig avveckling. 3

136 När direktionen fullgjort sitt uppdrag som likvidator ska direktionen avge en slutredovisning för sin förvaltning. Redovisningen sker genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i sin helhet med redovisning av skiftet av behållna tillgångar. Till berättelsen ska fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. Dessa handlingar ska revideras av kommunalförbundets revisorer som ska yttra sig över handlingarna i en revisionsberättelse. Till slutredovisningen ska fogas direktionens beslut om vilken av förbundets medlemmar som ska överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna har delgetts samtliga förbundsmedlemmar är förbundet upplöst. 20 Inträde av ny medlem Om ytterligare kommun önskar bli medlem i förbundet ska ansökan ske till förbundsdirektionen som yttrar sig och överlämnar ärendet till förbundsmedlemmarnas fullmäktige för beslut. Ny medlem har antagits när samtliga förbundsmedlemmar genom fullmäktigebeslut antagit en ny förbundsordning som anpassats till det nya antalet medlemmar. 21 Tvister Om tvist uppkommer mellan förbundet och en eller flera medlemmar och om parterna inte kan nå en frivillig uppgörelse ska tvisten avgöras av allmän domstol. 22 Ändring av förbundsordningen Ändringar och tillägg till denna förbundsordning ska fastställas av samtliga medlemmars fullmäktige. Förbundsdirektionen ska ges möjlighet att yttra sig över förslag om förändrad förbundsordning. 4

137 E7 BESLUTSFÖRSLAG Taxor för SÄRF:s myndighetsutövning Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Taxa för SÄRF:s myndighetsutövning, i enlighet med framlagt förslag från SÄRF, fastställs Ulf Olsson Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2014/KS Programområde: 1 Handläggare: Martin Jakobsson, tfn Datum/avdelningschef: , Christer Johansson

138 Sida 1(1) Dnr 2014/KS0697 Avd: Ekonomistyrning Handläggare: Martin Jakobsson Kommunfullmäktige Taxor för SÄRF:s myndighetsutövning Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, SÄRF, har inkommit med skrivelse kring SÄRF:s taxor för myndighetsutövning. Taxorna ska fastställas av Kommunfullmäktige i respektive medlemskommun. Direktionen för SÄRF föreslår en höjning av taxan för 2015 med cirka 3 % med hänsyn till förbundets ökade kostnader för genomförandet av dessa tjänster. Aktuella taxor för SÄRF är: Tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor Tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor Hantering av tillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Kommunstyrelsen finner ingen anledning att föreslå ändring av de av direktionen tidigare beslutade taxorna, och föreslår kommunfullmäktige besluta i enlighet med SÄRF:s förslag. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Taxa för SÄRF:s myndighetsutövning, i enlighet med framlagt förslag från SÄRF, fastställs. KOMMUNSTYRELSEN Ulf Olsson Christer Johansson POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Kungsgatan 55 WEBBPLATS boras.se E-POST boras.stad@boras.se TELEFON vx FAX

139

140

141

142 E 8 Överenskommelse med Migrationsverket om ensamkommande barn. E 9 LSS-boende Kadriljgatan Kadriljen 3 Brotorp, Borås Stad E 10 Anslagsframställan för om- och tillbyggnad av Sandareds bad och idrottshall Ärendena läggs ut senare på webben.

143 N 1 BESLUTSFÖRSLAG Medlemskap i Creative Cluster Innovation Hub Ekonomiska Förening Näringslivsenhetens arbete med projektet har nu utmynnat Creative Cluster Innovation Hub i bildandet Creative Cluster Innovation Hub ekonomiska förening. Föreningens vision och Mission är: Vision En mötes- och innovationsplattform i Västsverige som skapar infrastruktur för företag, kreatörer och samarbetspartners inom följande kreativa och kulturella näringar; Arkitektur, bibliotek, museum och kulturarv, Dataspel och ny media, Design, Film, Fotografi, Konst, Konsthantverk, Media, Musik, Reklam, samt Tryckt media. Mission Att genom långsiktig integrerad samverkan inom näringsliv, forskning, kultur, engagerade medborgare, utbildning och offentlig sektor; skapa unika förutsättningar för innovation affärsutveckling och produktförädling inom kreativa och kulturella näringar. Styrelsen Styrelsen har sitt säte i Borås. Styrelsen i Creative Cluster Innovation Hub består av högst fem ledamöter och högst två suppleanter. Ledamöterna ska fördelas enligt följande: Tre från näringslivet varav en väljs som ordförande, en representant för Borås Stad, samt en representant för vetenskaplig forskningsverksamhet branschrepresentant kan väljas som suppleant om årsmötet så beslutar. Vice ordförande, sekreterare och kassör utses inom styrelsen. Borås Stad skall utse en representant i styrelsen. Kommunstyrelsen föreslås besluta - Att Borås Stad beslutar att gå in som medlem i Creative Cluster Innovation Hub ekonomiska förening - Att Borås Stad utser Näringslivsutvecklare Nelly Hayek som sin representant i styrelsen för Creative Cluster Innovation Hub ekonomiska förening - Att Borås Stad medger betalning av: - Insatskapital 500 sek - Medlemsavgift 250 sek - Serviceavgift för företag med fler än 5 anställda sek

144 Ulf Olsson Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Kommunalråd Samverkan Ja Nej Kommentar: Diarienummer: 2014/KS Programområde: 1 Handläggare: Nelly Hayek Datum/avdelningschef: /Anders Glemfelt

145 STADGAR för Creative Cluster Innovation Hub ekonomisk förening 1. VERKSAMHET Creative Cluster Innovation Hub ska verka oberoende av andra organisationer och för företag med intresse för och inom kreativa och kulturella näringar. 2. FIRMA Föreningens firma är Creative Cluster Innovation Hub, ekonomisk förening. 3. ÄNDAMÅL Creative Cluster Innovation Hub har till ändamål att för sina medlemmar tillvarata deras ekonomiska intressen inom områden i enlighet med nedan angiven vision, mission och grundsyn. De huvudsakliga uppgifterna är definierande enligt följande: 3.1 Vision Att bygga en mötes- och innovationsplattform i Västsverige som skapar infrastruktur för företag, kreatörer och samarbetspartners inom följande kreativa och kulturella näringar; Arkitektur, bibliotek, museum och kulturarv, Dataspel och ny media, Design, Film, Fotografi, Konst/Konsthantverk, Scenkonst, Media, Musik, Reklam, Tryckt media. 3.2 Mission Att genom långsiktig integrerad samverkan inom näringsliv, forskning, kultur, engagerade medborgare, utbildning och offentlig sektor skapa unika förutsättningar för innovation och affärsutveckling samt produktförädling inom kreativa och kulturella näringar. 3.3 Grundsyn Att säkerställa att vår arbetsform präglas av agilitet och öppenhet samt att vi använder ett iterativt arbetssätt i syfte att på sikt bygga och förändra infrastruktur enligt vår vision. 4. MEDLEMSKAP Medlemmar är privata företag inom kreativa och kulturella näringar, enskilda kreatörer samt offentliga verksamheter. Även branschorganisationer ska tillåtas medlemskap, dock utan att företag eller individer ingående i branschgemenskapen därigenom automatiskt erhåller medlemskap. Medlemskap gäller under förutsättning att av årsmötet fastställd medlemsavgift är betald. 8 juni

146 STADGAR för Creative Cluster Innovation Hub ekonomisk förening 5. STYRELSEN 5.1 Styrelsens säte Styrelsen har sitt säte i Borås. 5.2 Styrelsens sammansättning Styrelsen i Creative Cluster Innovation Hub består av högst fem ledamöter och högst två suppleanter. 5.3 Styrelsens ledamöter Ledamöterna ska fördelas enligt följande: tre från näringslivet varav en väljs som ordförande, en representant för Borås stad, samt en representant för vetenskaplig forskningsverksamhet. Branschrepresentant kan väljas som suppleant om årsmötet så beslutar. Vice ordförande, sekreterare och kassör utses inom styrelsen. Styrelsen väljs 2 år växelvis. Kassör eller ordförande omfattas inte av 2 års omval. 5.4 Kallelse till styrelsesammanträden Kallelse till styrelsesammanträde sker på så sätt som styrelsen beslutar. 6. ÅRSMÖTE (ORDINARIE) 6.1 Tidpunkt för årsmöte Ordinarie årsmöte ska hållas före mars månads utgång. 6.2 Kallelse till årsmöte Kallelse ska vara utsänd senast två veckor före dag för årsmötet. 6.3 Rösträtt på årsmöte Röstberättigade är medlemmar som erlagt fastställd medlemsavgift och insatskapital. 6.4 Föreningens ändamål Verksamhetsberättelsen skall redovisa om intentionerna för föreningens ändamål har uppfyllts i enlighet med 3. 8 juni

147 STADGAR för Creative Cluster Innovation Hub ekonomisk förening 6.5 Dagordning årsmöte Vid ett ordinarie årsmöte ska följande ärenden behandlas: 1) Val av mötesordförande 2) Anmälan om styrelsens val av mötessekreterare Val av två justeringsmän, tillika rösträknare, att jämte ordföranden justera mötesprotokollet 3) Fråga om mötets behöriga utlysande 4) Fastställande av röstlängd 5) Fastställande av dagordning 6) Föredragning av styrelsens verksamhetsberättelse och ekonomiska berättelse samt fråga om dess godkännande 7) Revisorns berättelse 8) Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen 9) Beslut om medlemsavgiftens storlek 10) Behandling av förslag från styrelse och medlemmar 11) Val av styrelse: a. ordförande b. och fyra ordinarie ledamöter c. högst två suppleanter 12) Val av revisor och revisorssuppleant 13) Fastställande av valberedning, 2 ledamöter varav en är sammankallande. 7. RÄKENSKAPSÅR Creative Cluster Innovation Hub, ekonomisk förenings räkenskapsår är kalenderår. 8. FIRMATECKNING Föreningens firma tecknas av minst två styrelsemedlemmar i förening. 9. ÄNDRING AV STADGAR Beslut om ändring av dessa stadgar fattas på årsmötet. För giltigt beslut fordras kvalificerad majoritet (4/6-majoritet) 10. UPPLÖSNING Upplösning av Creative Cluster Innovation Hub kan endast ske genom kvalificerad majoritet vid två föreningsmöten med minst två månades mellanrum. 8 juni