Beskrivning av akademins forsknings- och utbilningsverksamhet

Transkript

1 Beskrivning av akademins forsknings- och utbilningsverksamhet Denna verksamhetsbeskrivning producerades ursprungligen som bakgrundsmaterial till akademins mål- och strategi (MoS-A3). Dokumentet baseras på text från olika sammanhang, vilken har bearbetats och sammanställts av akademins samordnare för utbildning respektive forskning, Cecilia Sönströd och Helena Francke, under ledning av akademichef Ann-Sofie Axelsson. Texten har i olika omgångar varit på remiss till sektioner och har omarbetats efter inkomna synpunkter. Inledning Akademin tar, liksom högskolan generellt, sikte på den övergripande universitetsvisionen. För att nå dit arbetar akademin inom ramen för sina huvudsakliga verksamhetsdelar; utbildning och forskning, aktivt med att sätta studentens lärande i centrum, öka forskningsvolymen och utveckla kompletta akademiska miljöer. Följande redogörelse för akademins forskning och utbildning ger en bild av verksamheten som den ser ut under år Akademins organisation och resurser Akademin för bibliotek, (A3) är indelad i fem sektioner, enligt följande: Sektionen för biblioteks- och informationsvetenskap (BoI) Sektionen för lärarutbildning (LU) Sektionen för förskollärarutbildning (FÖ) Sektionen för pedagogisk utveckling och forskning (PUF) Sektionen för informationsteknologi (IT) Akademin hade, per , sammanlagt 183 anställda, fördelat på sektionerna ovan enligt: Sektion K M Totalt Antal tjänster BoI ,6 LU ,2 FÖ ,8 PUF ,9 IT ,1 Summa ,6 Tabell 1. Antal medarbetare och tjänster vid akademin 1 Uppgifter om utbildningsvolym och ekonomi avser utfall för år

2 De anställda inom akademin fördelas åldersmässigt på följande sätt: Figur 1. Åldersfördelning för akademins medarbetare De anställda fördelas på nedanstående tjänstekategorier: Befattningskategori % Adjunkt 47% Lektor 31% Doktorand 9% Professor 8% Administrativ personal 3% Övrigt 2% Tabell 2. Tjänstekategorier för akademins medarbetare Under 2015 fördelades medarbetarnas arbetstid inom akademin på följande sätt: Sektion Årsarbetare Undervisning KUT Forskning Adm BoI LU FÖ PUF IT Summa Tabell 3. Fördelning av arbetstid för akademins medarbetare under Datakälla: TFU. Årsarbetare räknas utifrån sammanlagd planeringsbar tid, alltså med exempelvis tjänstledigheter och semester borträknat. Observera också att tabellen anger vad medarbetarna på respektive sektion ägnar sin arbetstid åt, men inte var arbetstiden görs. Om exempelvis en medarbetare på LU-sektionen har undervisning på FÖ-sektionen hamnar denna undervisningstid på sektionen för LU, och om en medarbetare på BoI-sektionen har ett administrativt uppdrag på akademinivå, så hamnar denna tid som administrativ tid på BoIsektionen. 2

3 Forskning Avsnittet om forskning utgår från högskolans indelning i forskningsområden, forskargrupper och forskningsprogram. Texter som beskriver forskargrupper och forskningsprogram baseras på underlag från forskargruppsledarna. Kvantitativt underlag är framtaget av controllers, Thomas Johansson och Cecilia Sönströd, med stöd av akademins ekonomer. Organisation och resurser inom forskning Högskolans vision att bli universitet kräver, bland annat, en ökad andel forskning. År 2015 fördelades akademins totala intäkter på 200,7 Mkr enligt följande: Forskning: 37,1 Mkr (18,5%) Utbildning: 163,6 Mkr (81,5%) I dagsläget är således fördelningen mellan utbildning och forskning inom akademin ca 80:20, medan målet är att ha fördelningen 60:40 totalt inom akademin. Forskningsverksamhet vid akademin bedrivs inom ramen för tre av högskolans sju forskningsområden: Biblioteks- och informationsvetenskap (BoI), Lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet (LU & PY), samt Handel och IT (HIT). För Handel och IT fokuseras beskrivningen till den forskning som bedrivs inom akademin, dvs. inom informationsteknologi. Vid akademin finns fyra strategiska forskningsprogram som har fått medel från rektor för att utveckla verksamhet inom ett specifikt område: ITSM IT, service and management RCIW Research and Capability in Inclusion and Welfare SMS Social Media Studies Strategiskt forskningsprogram i Data Science Dessutom är ett tiotal medarbetare inom informationsteknologi engagerade i det strategiska forskningsprogrammet SIIR (Swedish Institute for Innovative Retailing), inom Handel och IT. Forskningsverksamheten vid akademin är organiserad i forskargrupper. Forskningsprogrammen är i flera fall nära knutna till forskargrupper eller fungerar som forskargrupper. Akademins forskargrupper samlar medarbetare med gemensamma intressen inom ett avgränsat område. Grupperna leds vanligen av en professor eller docent och har medlemmar från olika personalkategorier: seniora forskare, post-doktorer, doktorander och adjunkter. Det är möjligt att ingå i fler än en forskargrupp. Akademin har 74 disputerade medarbetare, vilka fördelas på lektorer, docenter och (biträdande) professorer, enligt nedanstående: Antal personer Antal tjänster Lektor 49 42,2 Docent 10 9,1 Bitr. professor 2 0,4 Professor 13 9,4 Summa 74 61,1 Tabell 4. Disputerade medarbetare, uppdelat på akademisk titel 3

4 Nedanstående tabell visar forskningsanslag till akademin under 2015 och hittills under Uppdragsforskning ingår ej i sammanställningen Område Projekttitel Finansiär Projektbudget BoI Boråsprästen Birger Forells Sparbankstiftelsen Sjuhärad efterkrigsarbete BoI LinCS, skrivtid Vetenskapsrådet via Göteborgs universitet BoI LinCS, skrivtid Vetenskapsrådet via Göteborgs universitet BoI LinCS, skrivtid Vetenskapsrådet via Göteborgs universitet BoI Vad är evidens i praktiken? Svensk Biblioteksförening BoI Agreement on Research cooperation between Sweden/ SIDA and Uganda SIDA via Uppsala universitet IT Data analytics for research and KK-Stiftelsen development BoI Vad är evidens i praktiken? Svea Bredals fond BoI Billigare, bättre och en fri infrastruktur för svenska bibliotek Region Halland / Kultur i Halland BoI En forsknings- och kunskapsöversikt om Kungliga biblioteket skolbibliotekens roll för elevernas lärande BoI Bokstart: en forsknings- och Svea Bredals fond kunskapsöversikt BoI Sommarboken och socialt läsande Svea Bredals fond Totalsumma Område Projekttitel Finansiär Summa kr IT Datadriven innovation: algoritmer, KK-Stiftelsen plattformar och ekosystem BoI Ansvariga chefers uppfattning om bibliotekens organisatoriska placering Kungliga biblioteket BoI Samproduktionen av samhällsvetenskap Vetenskapsrådet via GU och samhälle: Exemplet lyckoforskning LU & PY Skolalternativ för elever inom autismspektrumtillstånd Borås stad Tabell 5. Externa forskningsanslag till akademin, 2015 och första halvåret

5 Publikationer Publiceringsformerna och publiceringskulturerna skiljer sig delvis mellan forskningsområdena och forskargrupperna. I tabell 6 ges en översikt över publicering Siffrorna bygger på en kvalitativ analys av statistiken i DiVA. Statistiken visar en övervikt på refereegranskat material, framför allt i form av artiklar eller konferensbidrag. Språkligt följer publiceringen disciplinära mönster med mer publicering på andra språk än svenska (huvudsakligen engelska) inom lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet och i viss mån i biblioteks- och informationsvetenskap och endast publicering på engelska inom informationsteknologi. För huvuddelen av publikationstyperna sker emellertid den mesta publiceringen på engelska inom alla områden. Publikationstyp Totalt BoI IT LU & PY Artikel, refereegranskad Artikel, annan vetenskaplig Konferenspaper, refereegr Konferenspaper, annan (+ poster) Bokkapitel, refereegranskat Bokkapitel, annan Doktorsavhandling Bok Rapport Recension Annan Tabell 6. Antal publikationer registrerade i DiVA med utgivningsår 2015, uppdelade utifrån organisatorisk tillhörighet hos minst en av författarna och utifrån publikationstyp. 3 Biblioteks- och informationsvetenskap Forskning inom området Biblioteks- och informationsvetenskap bedrivs inom fyra forskargrupper, varav en sammanfaller med det strategiska forskningsprogrammet Social Media Studies. Inom området bedrivs forskning i det strategiska forskningsprogrammet i Data Science tillsammans med forskare från Informationsteknologi, vilket beskrivs under rubriken Informationsteknologi. Viktiga finansiärer av forskning inom området under de senaste åren är Vetenskapsrådet (VR), Västra Götalandsregionen (VGR), EU via FP7 och Horisont 2020, Riksbankens Jubileumsfond (RJ), Stiftelsen Svea Bredals fond, Svensk Biblioteksförening, Kungliga biblioteket, Myndigheten för kulturanalys, Myndigheten för tillgängliga medier, samt Stiftelsen Hästforskning. Inom området finns även ett högre seminarium där doktorander, seniora forskare och inbjudna gäster presenterar pågående forskning. 2 Dessa texter är i några fall baserade på samarbete mellan medarbetare i BoI och lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Alla texterna är forskartexter som ingår i Skolverkets satsning Läslyftet. 3 Statistiken i DiVA har i viss mån omtolkats på så vis att några publikationstyper har slagits samman, att endast utsnittet publikationer för medarbetare vid Sektionen för informationsteknologi har tagits med ur publikationerna för forskningsområdet HIT, samt att dubbel- eller okategoriserade publikationer (utifrån forskningsområde) i bästa mån har förts till medarbetarens organisatoriska tillhörighet. I den mån samförfattande sker mellan områdena har ambitionen varit att lista publikationen på förstaförfattarens tillhörighet. Tabellen har också kompletterats med publikationer inom IT som saknades i DiVA. 5

6 Forskargrupper Bibliotek, kultur och samhälle (BiKuSa) Forskare inom BiKuSa ägnar sig åt studier av (folk)bibliotekens aktuella och historiska villkor i skilda avseenden, kulturpolitikens förändringsprocesser, samt kulturförmedling och medborgarnas delaktighet. Dessa tre teman samlar forskargruppens medlemmar. Målet med verksamheten är att på ett generellt plan bidra till att öka kunskapen om folkbiblioteks och andra kulturverksamheters villkor i samhället. Forskningen behandlar exempelvis folkbibliotekens roll i samtidens samhälle, tekniska innovationer och professionsförändringar samt nya politikområden som vill påverka bibliotekens verksamhet. Forskning om kulturpolitikens förändringsprocesser studerar exempelvis regionernas växande inflytande, de nya nationella biblioteksstrategierna och kulturpolitikens inkorporerande i övergripande nationella ekonomisk-politiska strategier. Med fokus på kulturförmedling och medborgarnas delaktighet riktas intresset mot hur biblioteken arbetar med läsfrämjande verksamheter, hur de digitala medierna påverkar särskilt ungdomars läsning och vilka följder e-bokens inträde kan tänkas få. I gruppen medverkar för närvarande cirka tjugotalet personer, som representerar alla akademiska personalkategorier: två professorer, fyra docenter, åtta lektorer, fem doktorander och två adjunkter. Verksamheten bedrivs enskilt eller i grupp, i såväl längre forskningsprojekt som har medel från de stora forskningsfinansiärerna (Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond) som i kortare uppdrag kommissionerade av till exempel sektorsorgan eller myndigheter. Medlemmarna i gruppen ansluter sig till etablerade humanistiska och samhällsvetenskapliga publiceringstraditioner. Det innebär i första hand vetenskapligt granskade artiklar i erkända internationella tidskrifter samt monografier. Större pågående projekt: Folkbiblioteket für alles? om folkbibliotekens sociala legitimitet (avhandlingsprojekt) Borrowing and consumption: the future of public library collections for sustainable communities (avhandlingsprojekt) Fiktionsläsningen i internetsamhället: litteraturläsningens betydelse för unga vuxnas personlighetsutveckling och omvärldsorientering (VR med Uppsala universitet) Folkbiblioteken och barnen: politik och profession i förändring (avhandlingsprojekt) Digitala resurser och tjänster inom kultur- och informationsområdet Gruppen bedriver forskning inom fyra teman: 1) e-resurser 2) vetenskaplig publicering, bibliometri och open access, 3) digital humaniora och kulturarvsdigitalisering, 4) informationsåtkomst. Temat om e-resurser innefattar forskning om utveckling, spridning, hantering och användning av olika digitala informationsprodukter och tjänster inom organisationer och i samhället. Inom temat utforskas även begrepp som informationsresurser, medier och dokument. Vetenskaplig 6

7 publicering, bibliometri och open access innefattar bl.a. studier om förmedling av forskning, t.ex. hur forskare publicerar sin forskning, hur de citeras, relationer mellan olika forskargrupper och hur bibliotek arbetar med frågor om publicering och open access. Bibliometriforskningen berör såväl empiriska studier av forskares publiceringsmönster som evaluering av forskning där fokus ligger på att jämföra forskning på basis av publikationer. Kritiska studier av bibliometriska uttryck i dagens forskningspolitiska situation kombineras med bibliometriskt forsknings- och utvecklingsarbete. Digital humaniora och kulturarvsdigitalisering handlar bland annat om mötet mellan informationstekniker och traditionell humanistisk forskning, utbildning och skapande. Det kan exempelvis handla om att utveckla metoder för att digitalisera och kritiskt edera historiska och klassiska texter digitalt, liksom att utforska och utveckla tekniker och villkor för avancerad digitalisering av kulturarvsmaterial. Informationsåtkomst innefattar forskning om såväl informationssystem och databaser som digitala resurser. Det handlar bland annat om utveckling av mjukvara och metoder för att bevara och återanvända digital konst och forskningsdata, vilket försvåras av att både maskinvara och mjukvara hela tiden förändras och åldras liksom av förändringar av semantik och sociala värderingar. Forskargruppen består av tretton seniora forskare (två professorer, två docenter och nio lektorer), sex doktorander och en post-doktor. Därutöver involveras fyra adjunkter i verksamheten. Forskningen bedrivs i såväl större, långsiktiga projekt finansierade av Horisont 2020 och VR som mer avgränsade projekt i samverkan med företag och offentlig verksamhet. Publicering sker i stor utsträckning i artikelform i internationella tidskrifter men även i bokkapitel och monografier. Större pågående projekt: PERICLES Promoting and Enhancing Reuse of Information throughout the Content Lifecycle taking account of Evolving Semantics (EU FP7) ingår även i Data Science DiXiT Digital scholarly editions initial training network (for young researchers) (EU FP7, Marie-Curie Actions) E-bokens framväxt i ett litet språkområde: Media, teknologi och effekter i det digitala samhället (VR med Göteborgs universitet) ingår även i BiKuSa Measuring science: The use of metrics in assessing impact, innovation and excellence in modern academia (VR, postdokprojekt) Forskningen granskad: Användningen av prestationsindikatorer för att mäta akademisk forskning (RJ med Lunds Universitet) Informationspraktiker The Information practices research group explores information-related activities in different contexts. The research concerns theoretical, empirical and development work related to user studies, information seeking and use, information literacies and information behaviour. Much of the work relates to how information is understood, searched for, shared, and used in various situations involving formal and informal learning. Learning is viewed as a constantly ongoing activity in people s interactions with society and with each other through the use of 7

8 various tools. Of particular interest to the group is how the conditions for information practices emerge and are enacted in different situations. The group takes an interest in the role of information practices in social structures and in structures of power. The research is often, but not exclusively, based in qualitative research data and aims to produce results that are both theoretically interesting and practically applicable in all societal spheres, including services, organizations and innovation. The research of the group comprises a number of different focus areas and perspectives. From a societal perspective researchers focus on policies of information literacy; information literacies and citizenship; reading as a problem in political discourse; media and information literacy; and the building of sustainable and resilient communities. From an institutional perspective the following issues are explored: information literacy practices in the enactment of reading, teaching and learning; workplace information literacy; information practices in organizational change; scholarly information practices in academic disciplines and professional learning; and information literacy and information practices in young children s and adults cultural practices. From collective and individual perspectives group members investigate everyday information practices of individuals and groups; social media and youth identity; mothering and social media literacy, information seeking and information behaviours in educational and occupational practices; refugee information practices; and information practices in health information literacy and chronic illness. The Information practices research group brings together circa twenty of the department s researchers and doctoral students: three professors, one associate professor, ten senior lecturers, and four lecturers. Currently five doctoral students are active within the group. The research is usually conducted in small groups of collaborating members. Projects are funded by major funding agencies (e.g. VR) as well as government and library organizations. The primary outlet for the groups publications is peer-reviewed journals. Större pågående projekt: Reading, traditions and negotiations: Reading activities in Swedish classrooms (VR) cross-listed with BiKuSa SAREK Simulation, Ambulance, Research, Education, Kinship (VGR) Learning to read talking books: The documentary practices of children with print disabilities (Curtin University) Gendered information practices and literacies in school libraries (avhandlingsprojekt) Social Media Studies (SMS) The SMS research group applies research approaches stemming from the social and human sciences to the investigation of construction, commodification and usage of social media. The investigations involve both quantitative and qualitative approaches. SMS projects are typically aimed at critical conceptual discussions, investigations of tools and methods for social media data analysis and visualization, and exploration of the uses of social media platforms whether towards empowerment, suppression, surveillance, education, and more. 8

9 Researchers in the group study social media from a political and societal perspective by investigating the character of policy documents regulating social media, the impact of political regulations on the use of Internet-based resources, social media as instruments for surveillance, evolving contexts of new policy concepts such as data-driven innovation and personally identifiable information and the renegotiation of social norms such as privacy and sharing. Methodological development, as well as critique of methods, are in focus for research on social media metrics and altmetrics, on the predictive potentials of social media data, as well as on how to study conversations on Twitter. Researchers in the group investigate social media use in educational settings as well as everyday life settings, for instance how credibility assessments are made, the evolving role of Google Apps for education, and how young people use social media for identity construction and for nurturing friendships. Currently the group has twenty four affiliated members, with a core group of eleven members (including two professors, one associate professor, four senior lecturers and four PhD students). The research group is associated with the research programme Social media studies (SMS). The group collaborates with Borås municipality, most significantly around the yearly conference Meeting Place Social Media. Group members tend to primarily publish in peerreviewed information science oriented journals but also within education, communication studies and Internet studies. Större pågående projekt: TACIT Trend Analysis for Societal Impact (VGR, HB samt Högskolan i Skövde) PET Picking the Winners: Forecasting Emergent Technology through Bibliometrics/Altmetrics, Topic Modeling and Information Fusion (KK-stiftelsen) Following Tweets Around Investigating methodology for understanding the Twittersphere (avhandlingsprojekt) Cloudy Talks: Social Shaping of Cloud Computing (avhandlingsprojekt) Confront and Conform: The Role of Social Media for Youth s Identity Construction (avhandlingsprojekt) Social Media Adoption and Information Flow Analysis in Contemporary Organizations (avhandlingsprojekt) Informationsteknologi Forskningen inom informationsteknologi ingår i forskningsområdet Handel och IT. I detta avsnitt beskrivs huvudsakligen den forskning som bedrivs av medarbetare inom Sektionen för informationsteknologi. Denna forskning bedrivs huvudsakligen inom två forskargupper som båda har koppling till var sitt strategiskt forskningsprogram IT, service and management respektive Data Science. Viktiga finansiärer av forskning inom området under de senaste åren är KK-stiftelsen, VGR, Stiftelsen för strategisk forskning, Handelns Utvecklingsråd, Sparbanksstiftelsen Sjuhärad, Sjuhärads kommunalförbund, VINNOVA, VINNVÅRD, Notify.me samt EU (Tempus, European Regional Development Fund). 9

10 Forskargrupper Computer Science Labs at Borås Sweden är en forskargrupp inriktad mot intelligent dataanalys av stora datamängder. De huvudsakliga forskningsområdena för gruppen är maskininlärning, data mining, high performance computing och distributed computing. Forskningen som bedrivs är av både teoretisk och tillämpad karaktär och utförs ofta i nära samarbete med näringslivet. De lösningar som gruppen utvecklar kan både vara generella eller domänspecifika och sträcker sig över hela dataanalysprocessen, från algoritmdesign, bevis och experiment till realisering av system och ramverk. Utvecklade lösningar utvärderas kontinuerligt i samarbete med företag på av dem identifierade faktiska problem. Swedish Institute of Innovative Retailing (SIIR) är en viktigt partner för forskargruppen då dataanalys är en prioriterad aktivitet för många av SIIR:s partnerföretag och då handelsdomänen lämpar sig väl för utvärdering av utvecklade algoritmer och tekniker. Andra viktiga akademiska partners är Stockholms Universitet och Högskolan i Skövde där gruppens doktorander är inskrivna. Gruppens forskning är nästan uteslutande helt externfinansierad vilket syns på genomförda och pågående projekt. Bland samarbetspartners märks såväl stora multinationella företag som nationellt starka företag inom handel och textil. Gruppen har också nära kopplingar till forskningsprogrammet Data Science. Gruppen består av totalt tolv forskare: en professor (deltid), en biträdande professor, en docent, fyra doktorer och fem doktorander. Gruppens forskning präglas av omfattande extern forskningsfinansiering med KK-stiftelsen, Stiftelsen för strategisk forskning och VGR som viktiga finansiärer. Publicering sker huvudsakligen som internationella, peer reviewade konferensbidrag. Större pågående projekt: Data Analytics for Research and Development (KK-stiftelsen, partners: AstraZeneca R&D och Scania R&D) Golf Data Analysis II (VGR, partner: Trackman A/S) High-performance data mining for drug effect detection (Stiftelsen för strategisk forskning, partners: Karolinska Institutet, WHO, Stockholms universitet) ingår även i Data Science Big Data Analytics by Online Ensemble Learning (KK-stiftelsen, partners: AstraZeneca R&D och Scania R&D) ingår även i Data Science Framtidens Business Intelligence (Handelns Utvecklingsråd, partners: ICA Handlarna och Willys) Data Science Data Science is the study of the generalizable extraction of knowledge from data. It incorporates elements and builds on techniques and theories from many fields with the goal of extracting meaning from data and creating data products. Data Science is not restricted to only big data, although the fact that data are scaling up makes big data an important area of study. 10

11 The group is active in the following research areas: 1) conformal prediction. In risk-sensitive applications, it is crucial to be able to assess the quality of a prediction. However, traditional classification and regression models do not provide their users with any information regarding prediction trustworthiness. In contrast, conformal classification and regression models associate each of their multi-valued predictions with a measure of statistically valid confidence, and let their users specify a maximal threshold of the model s error rate; the price to be paid is that predictions made with a higher confidence cover a larger area of the possible output space. 2) vector field semantics. To demonstrate and analyze dynamic processes underlying the evolving semantics of scalable datasets, researchers in the group focus on reinterpreting vector space semantics in terms of a vector field. This is a broad and multidisciplinary research direction where cooperating partners can contribute from many angles, including anthropology, evolutionary computing, semiotics, general and computational linguistics, physics, computational science and more. 3) information visualization for the dynamics of knowledge organization. From a data science perspective, the group engineers 3D data landscapes with gradients for machine learning. Gruppen består av nio medlemmar som till stor del överlappar med andra forskargrupper: en professor, en biträdande professor, en docent, fem doktorer och en doktorand. Gruppen sammanför forskare från framför allt Digitala resurser och tjänster och CSL@BS (se projekt under respektive forskargrupp). Gruppens forskning präglas av omfattande extern forskningsfinansiering med KK-stiftelsen, Stiftelsen för strategisk forskning och EU FP7 som viktiga finansiärer. Publicering sker huvudsakligen i internationella konferenser och peer review-tidskrifter. InnovationLab Forskargruppen InnovationLab bedriver forskning om digitala innovationer som syftar till att ge ökad företags- och samhällsnytta. Med digitala innovationer avses nya tjänster eller produkter som utvecklats med digital teknik. Digitalisering utgör en hörnsten i utvecklingen mot ett modernt samhälle och digital teknik är idag en naturlig del av de tjänster och produkter som utgör kärnverksamheten i de flesta organisationer. Begrepp som Internet of Things, Data-driven innovation och Big Data har blivit en integrerad del av vår vardag. Forskargruppen har ett särskilt intresse för att studera tjänsteinnovationer inom IT service management, hållbart vardagsresande och data-driven innovation. Gruppens forskning tar ofta utgångspunkt i gränssnittet mellan teknik och samhälle. Det innebär att tjänsteorienterade teorier, teorier om öppen innovation, teorier om ekosystem samt teorier om participation ofta ses som teoretiskt intressanta. Den forskning som bedrivs är i huvudsak kvalitativ och tillämpad. Forskargruppen har ofta en designorienterad ansats som stödjer utveckling och utvärdering av digitala artefakter. Den forskning som InnovationLab bedriver syftar till att utveckla tjänsteinnovationer. De resultat som tas fram ska både vara relevanta och nyttiga för organisationer och samhälle samt utgöra teoretiska bidrag. En konsekvens av detta syfte är att gruppens forskning är empirinära och att kunskap ofta samproduceras med praktiker. Det innebär att digital teknik inte ses som isolerade företeelser utan snarare som en del i ett större integrerat ekosystem som också 11

12 utgörs av individer och organisationer. En konsekvens av detta synsätt är att forskningen utgår ifrån organisatoriska och verksamhetsmässiga behov. I linje med högskolans professionsinriktning genomsyras gruppens forskning av att bidra med digitala innovationer som ska skapa hållbara värden. Forskargruppen har en bred samverkan med det omgivande samhället. I forskargruppens nätverk ingår flera företag samt kommuner som aktivt bidrar med problematisering av relevanta forskningsfrågor och lösningar på olika problem. Gruppen består av fjorton medlemmar: tre professorer, en docent, fyra doktorer och sex doktorander. Gruppen har också nära kopplingar till det strategiska forskningsprogrammet IT, service and management där även forskare inom företagsekonomi ingår. Gruppens forskning präglas av omfattande extern forskningsfinansiering med bland annat KK-stiftelsen, Sparbanksstiftelsen, VGR och EU (Tempus) som viktiga finansiärer. Publicering sker huvudsakligen i internationella konferenser och peer review-tidskrifter. Större pågående projekt: Digital Innovation in Information and Communication Technology (VGR) Improved Process Efficiency and Quality in IT Service Management: From Best Practice to Good Enough (KK-stiftelsen) InnovationLabs in Central Asia, INOCAST (EU/Tempus) Lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet Forskning inom området Lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet bedrivs huvudsakligen inom två forskargrupper, varav en är nära kopplad till det strategiska forskningsprogrammet RCIW. Viktiga finansiärer av forskning inom området under de senaste åren är kommuner, VGR, SPSM Väst, EU (Comenius), Södra Älvsborgs Sjukhus samt VR. Forskargrupper Pedagogiskt arbete i utbildning och samhälle (PAUS) Forskargruppen PAUS bildades Forskningen adresserar pedagogiskt/didaktiska och utbildningsvetenskapliga frågor och omfattar alltifrån praktiknära studier till studier kring kunskapsprocesser, utbildningsreformer och lärarprofession inom det offentliga utbildningssystemet (från förskola till högre utbildning, lärarutbildning och högskolepedagogik). Målet med verksamheten är att kritiskt bidra till kunskapen om pedagogiska verksamheter och praktikers dynamik, sociala och politiska inbäddningar och verkningar inom dagens värld. Detta förutsätter ett intresse för teoretisk/metodologisk nydaning och empirisk grundning och gör de gemensamma seminarierna centrala för kritisk diskussion och gruppens kollektiva kunskapsutveckling. Tre områden kan idag urskiljas som specifikt viktiga noder i gruppens aktiviteter: 1) Lärarutbildning och lärarprofession. Forskningen med detta fokus är en vital del av gruppens verksamhet. Här finns en bredd i analysenheter (exempelvis styrning, professionell kunskap) 12

13 liksom i teoretiska infallsvinklar, med aktualitet och relevans i forskningsfokus som gemensam nämnare. 2) Skolforskning utbildning, ledning och lärande. Forskning med detta fokus är ytterst central och har en hög relevans för lärarutbildningens forsknings- och kompetensförsörjning både lokalt och nationellt/internationellt. Här återfinner vi forskning både med ämnesdidaktiska och allmändidaktiska infallsvinklar, samt forskning som berör frågor kring ledning och ledningsuppdrag (bl.a. rektorer). Utifrån olika pedagogiskt/didaktiska teoritraditioner bedrivs forskning från förskola till högre utbildning och forskningen rymmer både grund- och mer tillämpade forskningsansatser vilket har öppnat vägarna också för lokala och regionala samverkans- och utvecklingsprojekt. 3) Högre utbildning och högskolepedagogik. Forskning med detta fokus har kommit att samla en större del av gruppens medlemmar och speglar både metodologiskt och ifråga om kunskapsobjekt utbildningsvetenskapens mångvetenskapliga inramning. Medan forskning om högskolepedagogik befinner sig i sin linda, befinner sig gruppmedlemmarnas forskning om högre utbildning i en mer produktiv fas av resultatredovisningar. Gruppen består av två professorer, fyra docenter, tio lektorer, en adjunkt samt tre doktorander. Enskilt har gruppens medarbetare olika fokus och här finns också en viss vidd i disciplinär bakgrund och specialistkompetens. Gruppmedlemmarna samverkar i flera olika internationella nätverk och konferenser av relevans för verksamheten. De publicerar sina resultat i nationella och internationella vetenskapliga tidskrifter och konferenser. Större pågående projekt: Att tolka, konkretisera och leda - en studie av förskollärares förändrade uppdrag (VR) Maskulinitetsnormer i förskolan (avhandlingsprojekt) Research and Capability in Inclusion and Welfare (RCIW) Forskargruppen behandlar området inkludering i dess vidaste bemärkelse. Den forskning som bedrivs har en praktiknära tillnärmning och utgörs av följeforskning och analyser av pedagogiska miljöer. Huvudsakligen bedrivs kvalitativa studier men också kvantitativa sådana förekommer. Observationer, textanalyser, enkäter och intervjuer genomförs, de senare inte sällan med bas i visuell etnografi. Teoretiska inriktningar hämtas från det praktikteoretiska respektive utbildningssociologiska fältet. Teorin om socialt kapital är likaså framträdande. Målet med forskningen är övergripande att förbättra elevers och lärares villkor och att bidra till social rättvisa. En typisk forskningsfråga som gruppen arbetar utifrån handlar om att analysera en omformningsprocess som olika uppdragsgivare driver, till exempel projekt kring elever som är nyanlända eller som behöver en i extra hög grad medveten lärandemiljö. Den så kallade interaktiva följeforskning som bedrivs innebär att forskargruppens medlemmar inte bara följer processer utan också utmanar eller skyndar på desamma. Forskning och kompetensutveckling bedrivs i samverkan med myndigheter, kommuner och skolor. Gruppen består av fjorton medarbetare, inklusive tre professorer, en docent, sju lektorer och två doktorander. Flera av gruppens forskare ingår också i det strategiska 13

14 forskningsprogrammet med samma namn. Gruppens medlemmar publicerar sina resultat i nationella och internationella vetenskapliga tidskrifter och medverkar regelbundet i nationella, nordiska och internationella konferenser. Viktiga finansiärer är kommuner och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Större pågående projekt: Teaching diverse learners in (School)Subjects (TdiverS) (Lifelong Learning Programme, EU/Comenius Network) Introductory team (Kungsbacka kommun) School alternatives (Borås kommun) A good learning environment for all (Marks kommun) HELA Holistic Engaged Learning for All (VGR) An alternative organisation of L1 and L2 education (Sven Eriksonsgymnasiet) 14

15 Forskarutbildning Texten i avsnittet om forskarutbildning baseras främst på underlag från högskolans årsredovisning. Beskrivningarna har kompletterats efter kommentarer från sektionerna. Kvantitativa underlag är framtagna av controllers, med stöd av sektionschefer. Inom akademin finns forskarutbildningsrättigheter endast inom området biblioteks- och informationsvetenskap, men även inom övriga områden finns doktorandverksamhet. Vid akademin ägde fyra disputationer rum under 2015, två i biblioteks- och informationsvetenskap, samt en vardera i pedagogik och en inom IT/datavetenskap. Akademin har totalt 35 forskarstuderande; 19 inom biblioteks- och informationsvetenskap, 9 inom informationsteknologi och 7 inom lärarutbildning och pedagogiskt arbete. 17 av de forskarstuderande är anställda som doktorander och finanseriade enligt: Finansiering Sektion Antal Intern Extern Delad Finansiärer BoI EU-projekt (DiXiT), Vetenskapsrådet, Vetenskapsrådet via GU LU FÖ PUF IT Stiftelsen för strategisk forskning via Stockholms universitet Tabell 7. Doktorandanställningar och finansiering Doktorandhandledarskap, knutet till anställning vid Högskolan i Borås 4, för medarbetare anställda vid akademin, per augusti Sektion Antal huvudhandledare Antal bihandledare Antal huvudhandledarskap Antal bihandledarskap BoI FÖ LU PUF IT Tabell 8. Handledarskap Biblioteks- och informationsvetenskap Alltsedan högskolan 2010 erhöll forskarutbildningsrättigheter inom ämnet biblioteks- och informationsvetenskap har en omfattande forskarutbildningsverksamhet bedrivits inom ämnet. I början av 2016 fanns 19 doktorander inskrivna i forskarutbildningen inom biblioteks- och informationsvetenskap varav två nyantagna under Ämnets tvärvetenskapliga karaktär och bredd i orientering mot olika problem och kunskapsområden avspeglas i de doktorandprojekt som bedrivs. Doktorandmiljön är internationell och har en aktiv 4 Handledning av doktorander vid andra lärosäten eller inom ramen för anställningar vid andra lärosäten är ej med i sammanställningen. 15

16 seminarieverksamhet; under 2015 genomfördes ca 25 forskningsseminarier med presentationer av doktorander, seniora forskare och nationella och internationella gäster. Under 2015 slutfördes den interna granskning ( audit ) av de egna forskarutbildningarna som initierats av högskolans forskning- och utbildningsnämnd. Vid granskningen befanns forskarutbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap vara väl organiserad och erbjuda sina doktorander en miljö som ger ett bra stöd för deras utbildning. Särskilt betonades att goda möjligheter skapas för doktorander att mötas och interagera. Efter genomförd granskning fick akademin uppdraget att ta fram en femårig handlingsplan för forskarutbildningen i biblioteksoch informationsvetenskap. Handlingsplanen färdigställdes i december 2015 och beskriver planerade åtgärder inom följande områden; skapa en stabil finansieringssituation för forskarutbildningen, upprätthållande av kritisk massa av såväl doktorander som handledare, samt kommunikation av forskarutbildningen. Under våren 2016 tillsattes en arbetsgrupp inom akademin som arbetar vidare med implementering av handlingsplanen. Informationsteknologi Inom IT finns för närvarande nio verksamma forskarstuderande, varav fem med inriktning mot datavetenskap, främst dataanalys och high performance computing, och fyra inom informatik, med inriktning exempelvis mot IT Service Management. Doktorandverksamheten bedrivs i nära samarbete med andra lärosäten, exempelvis universiteten i Göteborg, Stockholm och Linköping, samt högskolan i Skövde. En viktig del i dessa samarbeten är att säkra möjligheter till vetenskaplig meritering för områdets disputerade medarbetare och en betydande andel av forskarna inom IT har handledningsuppdrag för doktorander. Många doktorander är helt eller delvis externfinansierade och har avhandlingsämnen med nära koppling till pågående forskningsprojekt, vilket skapar en dynamisk och attraktiv doktorandmiljö. Områdets doktorander deltar aktivt i det nationella och internationella forskningssamfundet och publicerar regelbundet sitt arbete genom erkända konferenser eller tidskrifter. Hittills har doktorandverksamheten inom ämnet producerat fem lektorer, varav fyra fortfarande är verksamma vid högskolan; tre lektorer och en professor. Lärarutbildning och pedagogiskt arbete Inom lärarutbildning och pedagogiskt arbete har satsningar som innebär kompetensutveckling av redan befintliga medarbetare varit prioriterade under en längre tid. Särskilt har satsningar gjorts på stimulera adjunkter inom verksamheten att söka forskarutbildning vid andra lärosäten och att finansiera dessas forskarstudier. Denna kompetenshöjning har dels en direkt påverkan på verksamheten inom både utbildning och forskning, då adjunktsdoktorander har en stor del av sin tjänstföring i undervisning, och dels är den ett proaktivt sätt att hantera svårigheten att externrekrytera disputerade medarbetare. I nuläget är sju medarbetare inom lärarutbildning eller pedagogiskt arbete inskrivna som forskarstuderande vid andra lärosäten, men har sin anställning vid Högskolan i Borås. Genom avtal med bland andra Göteborgs universitet ansvarar högskolan också för delar av handledningen av dessa doktorander, vilket innebär att doktoranderna på ett naturligt sätt blir involverade i högskolans forskningsprojekt. 16

17 Utbildning på grund- och avancerad nivå Texten i avsnittet om utbildning på grund- och avancerad nivå baseras dels på underlag från högskolans årsredovisning och dels på analyser gjorda av sektionschefer i samband med arbete med akademins utbildningsutbud. Beskrivningarna har kompletterats efter kommentarer från sektionerna. Kvantitativa underlag är framtagna av controllers, med stöd av sektionschefer och ekonomer. Akademin bedriver utbildning på grund- och avancerad nivå inom områdena biblioteks- och informationsvetenskap, informationsteknologi, lärarutbildning samt pedagogiskt arbete. Generellt har akademins utbildningar gott söktryck och för samtliga utbildningar på grundnivå fanns vid antagning hösten 2015 fler förstahandssökande än platser på programmet. Akademins utbildningsuppdrag för 2015 uppgick till 1975 HST. Producerat antal HST under 2015 uppgår till totalt 2135 HST, av vilka 1992 HST inom akademins utbildningsprogram och 143 HST på fristående kurser. Fördelningen av producerade HST inom utbildningsprogram för akademins utbildningsområden är följande: Pedagogiskt arbete Biblioteks- och informationsvetenskap Produktion HST Procent 59% <1% 27% 13% Tabell 9: Produktion HST, utbildningsprogram 2015 Akademin erbjuder fristående kurser inom främst lärarutbildning, pedagogiskt arbete och biblioteks- och informationsvetenskap. Fristående kurser inom IT läses uteslutande av inresande utbytesstudenter och utgör en liten del av den totala verksamheten. Lärarutbildning Pedagogiskt arbete Biblioteks- och Informationsvetenskap Lärarutbildning Informationsteknologi Informationsteknologi Produktion HST Procent 54% 10% 26% 10% Tabell 10: Produktion HST, fristående kurser 2015 Det föreslagna utbildningsuppdraget för akademin ger en ökning från 1975 HST för 2015 till 2050 HST för Utökningen av uppdraget är direkt kopplat till regeringens utökade uppdrag till Högskolan i Borås inom lärarutbildningarna. Akademin ökade redan under 2015 antagningen för att uppnå det nya uppdraget. Utbildningsuppdrag HST Ackumulerad ökning Tabell 11: Akademins utbildningsuppdrag, Ökningen av utbildningsuppdraget för akademin, totalt 90 HST för perioden, är lägre än den ökning som ska göras inom lärarutbildningarna enligt uppdraget från regeringen, totalt 170 HST inom perioden. 17

18 Ökning av lärarutbildningen HST Tabell 12: Ökat antal platser inom lärarutbildning, Det innebär det att resterande utbildningar kommer att minska i HST om akademin ska hålla sitt utbildningsuppdrag. Biblioteks- och Informationsvetenskap Utbildningsverksamheten inom området bedrivs inom sektionen för biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan, med 64 medarbetare, vilken är landets största utbildnings- och forskningsinstitution inom ämnesområdet biblioteks- och informationsvetenskap. Inom området erbjuds två utbildningar på kandidatnivå; Bibliotekarieutbildning, både på campus (180 hp) och distans (120 hp), med sammanlagt 254 HST, samt Webbredaktör (180 hp), både på campus och på distans, omfattande totalt 185 HST. Bibliotekarieutbildningen har huvudområdet biblioteks- och informationsvetenskap och flertalet kurser inom programmet tillhör detta område, medan Webbredaktör har informationsarkitektur som huvudområde och innehåller betydande inslag av informatik. På avancerad utgörs utbudet av magisterutbildning i strategisk information och kommunikation (30 HST) och två masterprogram inom biblioteks- och informationsvetenskap på distans omfattande totalt 90 HST. Inom området biblioteks- och informationsvetenskap ges också fristående kurser omfattande 37 HST. Bibliotekshögskolan är en etablerad institution med goda kontakter inom biblioteksfältet i Sverige, samt även i Norden och internationellt. Utbildningsområdet har en bred forskningsbas med flera profilområden, vilket ger god forskningsanknytning för huvudparten av utbildningarna och goda framtida utvecklingsmöjligheter. Dock identifieras bristande forskningsanknytning inom Webbredaktörutbildningen. Identifierade utvecklingsmöjligheter inom utbildningsområdet är att nya forskningsområden möjliggör nya utbildningsprogram, att internationella forskningssamarbeten och SIDA-finansierade projekt öppnar dörrar för fortsatt utveckling, samt ökad samverkan inom akademin och med andra lärosäten. Att inte kunna rekrytera medarbetare i önskad omfattning kan äventyra utbildningens genomförande och kvalitet. Slutligen är utbildningarnas relevans i förhållande till professionsfältet en utmaning. Informationsteknologi Inom informationsteknologi bedrivs vid akademin utbildning med huvudområde informatik. Utbildningen bedrivs vid sektionen för informationsteknologi, vilken ämnesmässigt spänner över hela området IT, från informatik till datalogi, och har sammanlagt 26 medarbetare. På kandidatutnivå finns utbildningarna Systemarkitekt, Systemvetare och Dataekonom, samtliga om 180 hp och med sammanlagt 224 HST. Utbildningarna har olika profil, vilket avspeglas i de ämnesområden kurserna tillhör; systemvetarutbildningen innehåller uteslutande kurser inom informatik, medan systemarkitektutbildningen har betydande inslag av datalogi. 18

19 Dataekonomutbildningen utgörs till hälften av kurser inom informatik och resterande kurser tillhör företagsekonomi. Utöver detta ges inom informationsteknologi ett antal kurser inom programmet Affärsinformatik, vilket organisatoriskt tillhör akademin för textil, teknik och ekonomi. På avancerad nivå finns magister- och masterutbildning i informatik, med sammanlagd volym om 4 HST. Inom området ges för närvarande inga fristående kurser, förutom till inresande studenter. De IT-utbildningar som erbjuds vid akademin har tydliga och efterfrågade inriktningar, vilka kontinuerligt utvecklas för att följa med i professionsfältets utveckling. Detta ger god relevans för utbildningarna och leder till hög anställningsbarhet hos utexaminerade studenter. Huvudområdena har en bred forskningsbas med två forskningsområden (IT service management och Intelligent dataanalys), vilka erbjuder god forskningsanknytning för utbildningarna och goda framtida utvecklingsmöjligheter. Den snabba och framgångsrika utvecklingen av forskningsverksamheten inom områdena har medfört att utbildningen inte i lika hög grad som tidigare bemannas av disputerad personal och nyrekrytering av disputerade medarbetare har inte i tillräcklig utsträckning lyckats uppfylla alla behov. Med god planering och nyrekrytering finns det dock möjligheter att utveckla utbildningsverksamheten genom att utnyttja den höga forskningskompetens som finns inom områdena. De främsta utmaningarna inom utbildningsverksamheten, förutom rekrytering av personal och bemanning, rör studentunderlaget både i form av rekrytering av studenter till utbildningsprogrammen samt genomströmning. Lärarutbildning Lärarutbildning bedrivs vid sektionerna för förskollärarutbildning och för lärarutbildning, med 25 respektive 41 medarbetare. Ett antal medarbetare på sektionen för pedagogisk utveckling och forskning har också sin huvudsakliga undervisningstjänstgöring på lärarutbildningarna. Inom lärarutbildning utgörs den största volymen av förskollärarutbildning (210 hp), med campusutbildning både i Borås och i Varberg, om sammanlagt 682 HST. Här erbjuds också förskollärarutbildning för pedagogiskt verksamma (210 hp), med studieort i Borås och i Värnamo, om totalt 76 HST. På grundlärarnivå ges utbildningar med inriktning mot samtliga nivåer inom grundskolan: Grundlärarutbildning med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, med studieorter Borås och Varberg, 240 hp, 189 HST. Grundlärarutbildning med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp, 115 HST Grundlärarutbildning med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp, 67 HST. Ämneslärarutbildning för grundskolans årskurs 7-9: svenska, engelska, svenska som andraspråk, 270 hp, 50 HST. Samtliga lärarutbildningar leder till yrkesexamen, enligt nationell examensordning. Av ovanstående utbildningar har Grundlärarutbildning med inriktning mot arbete i fritidshem examen på grundnivå, medan övriga utbildningar har examen på avancerad nivå. Inom området ges också fristående kurser omfattande 92 HST. 19

20 En stor tillgång för utbildningarna inom lärarutbildning är den mycket stora efterfrågan på förskollärare och grundlärare. Att ha samtliga utbildningar, från förskollärare till ämneslärare, ger verksamheten god bredd. Utbildningarna är väl sammanhållna och har god professionsanknytning via ett nära samarbete kring Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med omgivande kommuner, samt en väl fungerande mentorsverksamhet. Vid nationella alumnundersökningar får lärarutbildningarna i Borås mycket goda omdömen. De utbildningar som bedrivs på flera studieorter ser likadana ut överallt och genomförs av samma lärare, vilket ger likvärdig kvalitet. En nackdel är att undervisning på tre orter medför en slitsam arbetssituation och dåligt resursutnyttjande av lärarkapaciteten, eftersom mycket arbetstid läggs på resor. De senaste åren har enbart höstintag tillämpats, vilket givit möjlighet att utveckla och kvalitetssäkra kurser i utbildningarna. Endast höstintag ger även positiva effekter på söktrycket, vilket höjer antagningspoängen och ger upplevt mer målmedvetna studenter på utbildningarna. De stora studentgrupperna på förskollärarutbildningen som intag endast en gång per läsår medför är dock problematiska att hantera, särskilt vid resurskrävande kurser som examensarbeten, men också rent praktiskt med lokaler. Nationellt råder det inom området brist på disputerad personal inom pedagogiska ämnen och detta leder till stora svårigheter att rekrytera lektorer, docenter och professorer. Inom vissa delar av ämnet saknas aktivt forskningsområde och brist på disputerade lärare riskerar att medföra otillräcklig forskningsförankring i utbildningarna. Söktryck och studentunderlag till utbildningarna har på senare år förbättrats något, men utgör fortsatt ett osäkerhetsmoment, särskilt för lärarutbildningarna från 4-6 och uppåt. På högskolan och akademin finns en unik kompetens inom validering, vilken kan användas till att utveckla ett profilområde. Inom lärarutbildning identifieras möjligheter att (vidare)utveckla utbildningar i samarbete med biblioteks- och informationsvetenskap men även IT (IKT). Pedagogiskt arbete Inom det utbildningsvetenskapliga området ges även utbildning på avancerad nivå inom pedagogiskt arbete. Utbildningen bedrivs av sektionen för pedagogisk utveckling och forskning, vilken omfattar 22 medarbetare, och vänder sig till pedagogiskt yrkesverksamma både utanför och inom akademin. Masterprogrammet i pedagogiskt arbete (240 hp) riktar sig till yrkesverksamma inom verksamhetsfälten utbildning och lärande. Programmet ges på halvfart och omfattar totalt 8 HST. Inom pedagogiskt arbete ges även kurser som riktar sig till högskolans egna medarbetare. Den behörighetsgivande kursen Högskolepedagogisk grundutbildning (15 hp), samt fristående kurser med för högskolan aktuella inriktningar inom högskolepedagogik; exempelvis Hållbar utveckling I högre utbildning (5 hp). Dessa kurser har sammanlagt deltagare varje år, vilket ger ca 15 HST, då kurserna ges på halv- eller kvartsfart. 20