Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Scheeleskolan

2 Innehållsförteckning Lagstiftning 1 Begreppsförklaring 1 Kränkande behandling... 1 Diskriminering... 1 Trakasserier... 2 Sexuella trakasserier... 2 Repressalier... 2 Scheeleskolans främjande insatser gentemot kränkande behandling 2 Diskrimineringsgrunderna 3 Könsidentitet eller könsuttryck... 3 Scheeleskolans främjande insatser oavsett kön och könsidentitet eller könsuttryck.. 3 Etnisk tillhörighet... 3 Scheeleskolans främjande insatser oavsett etnisk tillhörighet... 3 Religion eller annan trosuppfattning... 3 Scheeleskolans främjande behandling oavsett religion eller trosuppfattning... 3 Funktionsnedsättning... 4 Scheeleskolans främjande insatser gentemot funktionsnedsättning... 4 Sexuell läggning... 4 Scheeleskolans främjande insatser oavsett sexuell läggning... 4 Verksamhetens vision 4 Ansvarsfördelning 4 Delaktighet i plan mot kränkande behandling 5 Personalens delaktighet:... 5 Vårdnadshavarnas delaktighet:... 5 Elevernas delaktighet:... 5 Kartläggning 5 Förebyggande åtgärder 5 Rutin för agerande vid misstanke om kränkning 6 Uppföljning och utvärdering av Trygghetsplanen 6

3 Lagstiftning Sedan 1 januari 2009 regleras Likabehandlingsplanen i två regelverk: Diskrimineringslagen (2008:567) 14 kap. i Skollagen (1985:1100) Huvudmannen är ansvarig för att lagen följs av anställda i verksamheten. Diskrimineringslagen ska främja barn och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering på grund av: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsidentitet eller könsuttryck ålder Att främja Likabehandlingsplanen handlar om att skaffa sig kunskaper kring varje specifik diskrimineringsgrund och om vad som utgör kränkande behandling. Varje verksamhet ska upprätta skriftliga planer för trygghetsarbetet. Syftet med planarbetet ska vara att främja barn och elevers lika rättigheter samt att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Av diskrimineringslagen framgår att verksamheten ska upprätta en Likabehandlingsplan (enligt kap. 16 Diskrimineringslagen) medan det i Skollagen framgår att verksamheten ska upprätta en årlig plan mot kränkande behandling (enligt 14a kap. 8 Skollagen). Två planer som kan göras till en - vi benämner den Trygghetsplan. Begreppsförklaring Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel på kränkande behandling är slag, knuffar, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelanden på sociala medier (till exempel Facebook, Ask, Kik). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Diskriminering Diskriminering är när en elev eller anställd på skolan på osakliga grunder behandlas sämre gällande diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan vara av direkt eller indirekt karaktär. Med direkt diskriminering menas att personen missgynnas och det har en direkt koppling till diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas inträde till just ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.

4 Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella, eller bosnisk egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att personen känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Sexuella trakasserier Trakasserier kan även vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröring, tafsningar, oanständiga förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan även handla om sexuell jargong. Det är personen som upplever sig utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Scheeleskolans främjande insatser gentemot kränkande behandling All personal ska förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggning av otrygga situationer Arbete i klassrummet ska präglas av ett tydligt ledarskap och ett förhållningssätt som tar avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Inga elever ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Skolan kartlägger eventuella otrygga situationer elevenkäter, intervjuer och platser Trivselledare - Scheeleskolan är med i trivselprogrammet som är ett program för att förebygga mobbning och utanförskap genom att öka aktiviteterna på rasterna. Aktiviteterna leds av elever som är trivselledare. Trivselledarna väljer ut och organiserar aktiviteterna och använder synliga kaptensbindlar för att det ska bli tydligt att en trivselledaraktivitet är i gång. När en trivselledaraktivitet pågår får alla vara med. Trivselledarnas uppgift är att få med alla som vill på lekarna och aktiviteterna. De elever som är trivselledare får genomgå utbildningar där de får prova på olika lekar och aktiviteter som kan genomföras på raster och håltimmar. De får också lära sig hur de ska leda och hålla i aktiviteterna. Skolans trygghetsteam bestående av Eva Svansbo kurator, Marina Lindell socialpedagog, Sandra Rosdahl lärare, Lotta G Karresmaa lärare, Peter Bärehag specialpedagog dessa ansvarar för kartläggningar tillsammans med elevrådet genom trygghetsvandringar och utforma elevenkäter

5 Diskrimineringsgrunderna Könsidentitet eller könsuttryck Med kön, avses enligt diskrimineringslagen, att någon är kvinna eller man. Gällande könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man genom sin klädsel, eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepps könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Scheeleskolans främjande insatser oavsett kön och könsidentitet eller könsuttryck All personal ska förebygga och förhindra könsdiskriminering samt förebygga och förhindra trakasserier. Målet är att arbeta för en jämställd verksamhet, där tjejer och killar har samma möjligheter. På Scheeleskolan ska ingen känna sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av könet Eleverna ska kunna delta i skolans verksamhet oberoende av könstillhörighet Elever ska få kunskap och förståelse för de olika könen, könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Scheeleskolans främjande insatser oavsett etnisk tillhörighet All personal ska uppmärksamma det mångfald som finns i vårt samhälle. Eleverna ska kunna delta i skolverksamheten oavsett etnisk tillhörighet. Eleverna ska få kunskap och förståelse om olika kulturer för att få en ökad förståelse utifrån det mångfald som finns Tar aktivt avstånd från rasism och främlingsfientlighet Scheeleskolan uppmärksammar FN dagen Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Scheeleskolans främjande behandling oavsett religion eller trosuppfattning All personal ska påvisa att det finns olika trosuppfattningar och livsåskådningar. Eleverna ska kunna delta i skolans verksamhet oberoende av sina olika trosuppfattningar

6 Eleverna ska få kunskap och förståelse för andra människors trosuppfattningar Scheeleskolan tar hänsyn tas till olika religioners helgdagar och övriga traditioner (ledighetsansökan måste dock göras) Eleverna har rätt att få kost med hänsyn till trosuppfattning Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Scheeleskolans främjande insatser gentemot funktionsnedsättning All personal ska förebygga och förhindra trakasserier och diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Personalen ska sprida kunskap om att det finns psykiska, fysiska och begåvningsmässiga funktionsnedsättningar som kräver olika lösningar för att möjliggöra allas delaktighet i skolverksamheten Eleverna ska kunna delta i skolans verksamhet utifrån sina funktionsnedsättningar Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Scheeleskolans främjande insatser oavsett sexuell läggning All personal ska förebygga och förhindra trakasserier och diskriminering mot sexuell läggning Personalen ska förmedla de värdegrunder som finns i samhället det vill säga allas lika värde och allas lika rättigheter till eleverna oavsett sexuell läggning. Till exempel inom biologi sexualkunskap Tar aktivt avstånd mot homofobi Verksamhetens vision På Scheeleskolan ska ingen elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling, alla ska trivas och känna sig trygga. Ansvarsfördelning Huvudmans ansvar, det vill säga Köpings kommun är den som är ytterst ansvarig för att verksamheten uppfyller sina skyldigheter enligt de lagstiftningar som berör likabehandling. Scheeleskolans rektor har det övergripande ansvaret enligt lag (SFS 2011: ) för att se till att skolan arbetar för elevers lika rättigheter samt förebygger och förhindrar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. All personal i verksamheten har ett ansvar för att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. All personal på skolan har detta ansvar så som pedagoger, kökspersonal, vaktmästare. Ansvariga för Scheeleskolans plan mot kränkande behandling: Jessica Ambjörn rektor Yvette Folin biträdande rektor Eva Svansbo skolkurator Marina Lindell - socialpedagog Marcus Sahlin lärare Hanna Thunberg lärare

7 Delaktighet i plan mot kränkande behandling Det är mycket viktigt att Trygghetsplanen är känd bland personal, elever och vårdnadshavare. Syftet med det är att förmedla kunskap om elevers rättigheter och att visa på hur verksamheten arbetar för en trygg miljö. Personalens delaktighet: Vara insatt i Trygghetsplanen och följa dess intentioner Stående punkter på arbetslagsträffarna, diskriminering kränkande behandling trakasserier Att vid varje utvecklingssamtal diskutera elevens arbetsmiljö och trygghet Att genomföra enkät (mjuka indikatorer) och ta del av dess resultat Vårdnadshavarnas delaktighet: Hålls informerade via skolans hemsida Blir inbjudna till utvecklingssamtal lära-känna-samtal samt föräldramöten Elevernas delaktighet: Elever har inget formellt ansvar i trygghetsarbetet däremot har eleverna rättighet att vara delaktiga i trygghetsarbetet. All personal ska uppmuntra eleverna till att reagera på trakasserier, diskriminering och kränkande behandling genom att: Delta i ett lära-känna-samtal vid uppstart av åk 6 Elever aktivt deltar i gruppens/klassen etiska diskussioner Varje elev uppmärksammar vuxen vid otrygga händelser Genomför en enkät om trygghet och trivsel (mjuka indikatorer) Elever i år 6-9 representeras i elevråd och elevskyddsombud Elevskyddsombud genomför trygghetsvandring år 6-9 Höstterminen temavecka för åk 8 kärleken är fri Vårterminen 2017 vecka 17 - temavecka olika/lika Temaarbete säkra varje unge Trivselledare trivselledarutbildning (åk 7-9) Kartläggning Det är nödvändigt att systematiskt kartlägga nuläget och göra en analys av resultatet för att kunna förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på bästa sätt. Utvärdera enkät mjuka indikatorer, obligatorisk enkät i kommunen Anmälan/Utredningsblankett kränkande behandling som all personal inom skolan ska fylla i och lämna in till arbetslag och skolans trygghetsteam Elevskyddsombud utför trygghetsvandring tillsammans med rektor Förebyggande åtgärder Verksamheten ska arbeta systematiskt för att upptäcka eventuell diskriminering, trakasserier och kränkningar. Verksamheten ska också ha en strategi för hur personal som får kännedom om, eller ser en pågående kränkning, ska hantera situationen. All pedagogisk personal ska vara aktiva som rastvärdar På varje arbetslagsträff lyfta eventuella händelser som varit utifrån elevperspektivet

8 Vid direkt upptäckt av diskriminering, trakasserier och kränkningar fylls en Utredningsblankett i som lämnas in till tillhörande arbetslag och trygghetsteamet Pedagogisk lunch Organiserad rastverksamhet som trivselledare och fritidspedagoger ansvarar för Trygghetsteamet träffas ca 1g/v Rutin för agerande vid misstanke om kränkning Eleven har rätt till stöd och hjälp när hon eller han känner sig kränkt. Elevens upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Det är alltid den utsatte som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande. I vår verksamhet kan elever och deras vårdnadshavare vända sig till personalen för att få stöd och hjälp. Vid varje enskilt fall av kränkningar agerar personalen på skolan enligt följande; Den som får kännedom om misstänkt kränkning agerar direkt och vidtar de åtgärder som behövs för att avbryta kränkning Anmäla till rektor Rektor anmäler till huvudman, mentorn informeras Samråd tillsammans med trygghetsteamet och kränkningarna dokumenteras via blankett, se bilaga Rektor ansvarar för att skyndsamt utreda, dokumentera samt för att följa upp ärendet Vårdnadshavarna informeras av mentor om händelsen Uppföljning och utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen följs upp genom samtal med berörda inom sex veckor. Uppföljning och utvärdering av Trygghetsplanen Uppföljning och utvärdering av Trygghetsplanen ska redovisas i den årliga kvalitetsredovisningen enligt förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet, ändring (2006:279) Synpunkter på Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling ska lämnas in från arbetslagen till ledningsgruppen senast 30/ Ny plan upprättas av EHT och skolledningen före den 31/ Förslaget läggs fram till elever och personal före den 30/ Planen läggs ut på Scheeleskolan hemsida före 31/ Rutiner för att utreda, åtgärda och följa upp när ungdomar kränks/trakasseras av andra ungdomar. 1. Den som upptäckt eller fått kännedom om att en elev blivit utsatt för kränkningar/trakasserier samtalar med de inblandade för att få en bild av händelsen; Vad har hänt? Var? När? Vilka är inblandade? Är det fler som vet något om händelsen? Den som upptäckt händelsen fyller i anmälningsblanketten* om kränkande behandling som ligger på hemsidan / It s Learning eller i respektive fack på arbetsrummen. 2. Den som fyller i anmälningsblanketten ska lämna en kopia till berörda mentorerna och ytterligare en kopia läggs i Trygghetsteamets fack som finns i arbetsrummen. 3. Vårdnadshavare (både den som kränkts och den som kränkt) informeras av mentor. Och mentorn har ansvaret att vara uppmärksam om det kommer in fler händelser som rör samma elev.

9 4. Efter ca en vecka sker uppföljning kring händelsen med de berörda eleverna. Trygghetsteamet har samtal med de inblandade och informerar om vad det innebär att diskriminera, trakassera och kränka samt vilka följder det kan bli om det upprepas. 5. Vid upprepade kränkningar, trakasserier och/eller mobbing så tar mentorn kontakt med Trygghetsteamet omedelbart. Då öppnas ett ärende och en utredningsblankett* skrivs. Vid hot och våld kontaktas rektor eller tillförordnad rektor direkt. Beslut tas om ev. ytterligare insatser ska kontaktas (t ex BUP, socialtjänst, polis). 6. Om ingen ändring sker hålls en elevkonferens med rektor, berörd personal, föräldrar och elev. * Anmälningsblankett och Utredningsblankett finns att hämta på den digitala plattformen It s Learning. Reviderad Ny plan upprättas oktober 2017 baserad på kartläggning som ska göras under september 2017

10 ANMÄLNINGSBLANKETT Diskriminering och/eller kränkande behandling 1 (1) Dnr Personuppgifter som lämnas i samband med ansökan behandlas i enlighet med Personuppgiftslagen (PuL). Mer information finns på Köpings kommuns webbplats Den drabbades personuppgifter Efternamn Förnamn Personnummer Postadress Telefonnummer Förskola/skola Klass Pedagog/kontaktlärare Uppgiftslämnares namn Anmälningsdatum Orsak till anmälan Trakasserier och kränkande behandling(fysiska, verbala, psykosociala eller med texter och bilder) Sexuella trakasserier Etnisk tillhörighet (nationalitet eller hudfärg) Funktionsnedsättning (svårigheter eller sjukdom som finns eller förväntas uppstå) Sexuell läggning (homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet) Könsidentitet eller könsuttryck Religion eller annan trosuppfattning Kön (utfrysning eller förlöjligande till en persons könstillhörighet) Ålder Inblandade personer Postadress Besöksadress Telefon Fax Webbplats och e-post Bankgiro Org. nr Köpings kommun Nibblesbackev Köping barnutbildning@koping.se

11 UTREDNINGSBLANKETT Diskriminering och/eller kränkande behandling 1 (1) Dnr Personuppgifter som lämnas i samband med ansökan behandlas i enlighet med Personuppgiftslagen (PuL). Mer information finns på Köpings kommuns webbplats Den drabbades personuppgifter Efternamn Förnamn Personnummer Adress Telefonnummer Förskola/skola Avd/klass Pedagog/klasslärare Handläggning av utredningen Handläggarens namn Datum för start av utredningen Ansvarig förskolechef/rektor Anledning till utredningen Datum när anmälan eller liknande nådde förskolan/skolan Har den drabbade varit utsatt tidigare?(kortfattad beskrivning) Har kompisgruppen varit inblandad före denna utredning? När? Omfattning? Postadress Besöksadress Telefon Fax Webbplats och e-post Bankgiro Org. nr Köpings kommun Nibblesbackev Köping barnutbildning@koping.se