Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Scheeleskolan

2 Innehållsförteckning Lagstiftning 1 Begreppsförklaring 1 Diskriminering... 1 Trakasserier... 2 Kränkande behandling... 2 Sexuella trakasserier... 2 Repressalier... 2 Scheeleskolans främjande insatser gentemot trakasserier och kränkande behandling3 Diskrimineringsgrunderna... 3 Kön Könsidentitet eller könsuttryck... 3 Scheeleskolans främjande insatser oavsett kön och könsidentitet eller könsuttryck.. 3 Etnisk tillhörighet... 4 Scheeleskolans främjande insatser oavsett etnisk tillhörighet... 4 Religion eller annan trosuppfattning... 4 Scheeleskolans främjande behandling oavsett religion eller trosuppfattning... 4 Funktionsnedsättning... 5 Scheeleskolans främjande insatser gentemot funktionsnedsättning... 5 Sexuell läggning... 5 Scheeleskolans främjande insatser oavsett sexuell läggning... 5 Verksamhetens vision 6 Ansvarsfördelning.. 6 Delaktighet i Trygghetsplan/Likabehandlingsplan 6 Personalens delaktighet:... 6 Vårdnadshavarnas delaktighet:... 6 Elevernas delaktighet:... 6 Kartläggning... 7 Förebyggande åtgärder. 7 Rutin för utredning, dokumentation och uppföljning av ärenden. 7 Uppföljning och utvärdering av Trygghetsplanen..8

3 Lagstiftning Sedan 1 januari 2009 regleras Likabehandlingsplanen i två regelverk: Diskrimineringslagen (2008:567) 14 kap. i Skollagen (1985:1100) Huvudmannen är ansvarig för att lagen följs av anställda i verksamheten. Diskrimineringslagen ska främja barn och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering på grund av: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könidentitet eller könsuttryck ålder Att främja Likabehandlingsplanen handlar om att skaffa sig kunskaper kring varje specifik diskrimineringsgrund och om vad som utgör kränkande behandling. Varje verksamhet ska upprätta skriftliga planer för trygghetsarbetet. Syftet med planarbetet ska vara att främja barn och elevers lika rättigheter samt att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Av diskrimineringslagen framgår att verksamheten ska upprätta en Likabehandlingsplan (enligt kap. 16 Diskrimineringslagen) medan det i Skollagen framgår att verksamheten ska upprätta en årlig plan mot kränkande behandling (enligt 14a kap. 8 Skollagen). Två planer som kan göras till en - vi benämner den Trygghetsplan. Begreppsförklaring Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara av direkt eller indirekt karaktär. Med direkt diskriminering menas att elev missgynnas och det har en direkt koppling till diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas inträde till just ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan personal indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av allergi behöver annan mat. 1

4 Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella, eller bosnisk egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att det gör att en elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel på kränkande behandling är slag, knuffar, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelanden på sociala medier (till exempel Facebook, Ask, Kik). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som är kränkande behandling enligt lag Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilderav Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan även vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröring, tafsningar, oanständiga förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan även handla om sexuell jargong. Det är personen som upplever sig utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 2

5 Scheeleskolans främjande insatser gentemot trakasserier och kränkande behandling All personal ska förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Arbete i klassrummet ska präglas av ett tydligt ledarskap och ett förhållningssätt som tar avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Inga elever ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Elever fyller i enkät om trygghet och trivsel. Trivselledare. Skolans trygghetsteam. Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier. Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man genom sin klädsel, eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepps könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. Scheeleskolans främjande insatser oavsett kön och könsidentitet eller könsuttryck All personal ska förebygga och förhindra könsdiskriminering samt förebygga och förhindra trakasserier. Målet är att arbeta för en jämnställd verksamhet, där tjejer och killar har samma möjligheter. På Scheeleskolan ska ingen känna sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av könet. Eleverna ska kunna delta i skolans verksamhet oberoende av könstillhörighet. Elever ska få kunskap och förståelse för de olika könen, könsidentitet eller könsuttryck. 3

6 Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. Scheeleskolans främjande insatser oavsett etnisk tillhörighet All personal ska uppmärksamma det mångfald som finns i vårt samhälle. Eleverna ska kunna delta i skolverksamheten oavsett etnisk tillhörighet. Eleverna ska få kunskap och förståelse om olika kulturer för att få en ökad förståelse utifrån det mångfald som finns. Tar aktivt avstånd från rasism och främlingsfientlighet. Scheeleskolan uppmärksammar FN dagen. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Läraren nekar Leila att bära huvudduk med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. Scheeleskolans främjande behandling oavsett religion eller trosuppfattning All personal ska påvisa att det finns olika trosuppfattningar och livsåskådningar. Eleverna ska kunna delta i skolans verksamhet oberoende av sina olika trosuppfattningar. Eleverna ska få kunskap och förståelse för andra människors trosuppfattningar. Scheeleskolan tar hänsyn tas till olika religioners helgdagar och övriga traditioner (ledighetsansökan måste dock göras). Eleverna har rätt att få kost med hänsyn till trosuppfattning. 4

7 Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! Scheeleskolans främjande insatser gentemot funktionsnedsättning All personal ska förebygga och förhindra trakasserier och diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Personalen ska sprida kunskap om att det finns psykiska, fysiska och begåvningsmässiga funktionsnedsättningar som kräver olika lösningar för att möjliggöra allas delaktighet i skolverksamheten. Eleverna ska kunna delta i skolans verksamhet utifrån sina funktionsnedsättningar. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. Scheeleskolans främjande insatser oavsett sexuell läggning All personal ska förebygga och förhindra trakasserier och diskriminering mot sexuell läggning Personalen ska förmedla de värdgrunder som finns i samhället det vill säga allas lika värde och allas lika rättigheter till eleverna oavsett sexuell läggning. Till exempel inom biologi sexualkunskap. Tar aktivt avstånd mot homofobi. 5

8 Verksamhetens vision På Scheeleskolan ska ingen elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling, alla ska trivas och känna sig trygga. Ansvarsfördelning Huvudmans ansvar, det vill säga Köpings kommun är den som är ytterst ansvarig för att verksamheten uppfyller sina skyldigheter enligt de lagstiftningar som berör likabehandling. Scheeleskolans rektor har det övergripande ansvaret enligt lag (SFS 2011: ) för att se till att skolan arbetar för elevers lika rättigheter samt förebygger och förhindrar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. All personal i verksamheten har ett ansvar för att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. All personal på skolan har detta ansvar så som pedagoger, kökspersonal, vaktmästare. Ansvariga för Scheeleskolans Trygghetsplan/Likabehandlingsplan: Tomas Ekholm rektor Tomas Bandh biträdande rektor Annika Risberg fritidspedagog Marcus Sahlin - pedagog Hanna Thunberg - pedagog Eva Svansbo skolkurator Sofi Lecerof - fritidspedagog Delaktighet i Trygghetsplan/Likabehandlingsplan Det är mycket viktigt att Trygghetsplanen är känd bland personal, elever och vårdnadshavare. Syftet med det är att förmedla kunskap om elevers rättigheter och att visa på hur verksamheten arbetar för en trygg miljö. Personalens delaktighet: Vara insatt i Trygghetsplanen och följa dess intentioner. Stående punkter på arbetslagsträffarna, diskriminering kränkande behandling trakasserier. Att vid varje utvecklingssamtal diskutera elevens arbetsmiljö och trygghet. Att genomföra enkät (mjuka indikatorer) och ta del av dess resultat. Vårdnadshavarnas delaktighet: Hålls informerade via skolans hemsida. Blir inbjudna till utvecklingssamtal lärakännasamtal samt föräldramöten. Elevernas delaktighet: Elever har inget formellt ansvar i trygghetsarbetet däremot har eleverna rättighet att vara delaktiga i trygghetsarbetet. All personal ska uppmuntra eleverna till att reagera på trakasserier, diskriminering och kränkande behandling genom att: Delta i ett lärakännasamtal vid uppstart av åk 6. Elever aktivt deltar i gruppens/klassen etiska diskussioner. Varje elev uppmärksammar vuxen vid otrygga händelser. Genomför en enkät om trygghet och trivsel (mjuka indikatorer). Elever i år 6-9 representeras i elevråd och elevskyddsombud. Elevskyddsombud genomför trygghetsvandring år 6-9. Trivselledare trivselledarutbildning (åk 7-9). 6

9 Kartläggning Det är nödvändigt att systematiskt kartlägga nuläget och göra en analys av resultatet för att kunna förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på bästa sätt. Utvärdera enkät mjuka indikatorer, obligatorisk enkät i kommunen. Anmälan/Utredningsblankett kränkande behandling som all personal inom skolan ska fylla i och lämna in till arbetslag och skolans trygghetsteam. Elevskyddsombud utför trygghetsvandring tillsammans med rektor. Förebyggande åtgärder Verksamheten ska arbeta systematiskt för att upptäcka eventuell diskriminering, trakasserier och kränkningar. Verksamheten ska också ha en strategi för hur personal som får kännedom om, eller ser en pågående kränkning, ska hantera situationen. All pedagogisk personal ska vara aktiva som rastvärdar. På varje arbetslagsträff lyfta eventuella händelser som varit utifrån elevperspektivet. Vid direkt upptäckt av diskriminering, trakasserier och kränkningar fylls en Utredningsblankett i som lämnas in till tillhörande arbetslag och trygghetsteamet (bilaga). Pedagogisk lunch. Organiserade rast verksamheter som trivselledare och fritidspedagoger ansvarar för. Trygghetsteamet träffas 1g/v. Rutin för utredning, dokumentation och uppföljning av ärenden Eleven har rätt till stöd och hjälp när hon eller han känner sig kränkt. Elevens upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Det är alltid den utsatte som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande. I vår verksamhet kan elever och deras vårdnadshavare vända sig till personalen för att få stöd och hjälp. Enligt diskrimineringslagen och skollagen är huvudman skyldig att utreda omständigheterna kring de upplevda trakasserierna eller kränkningarna som elev blivit utsatt för. Elever som upplever sig trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal där ansvarar rektor eller annan personal med motsvarande ledningsfunktion för utredningen. Vid varje enskilt fall av diskriminering, trakasserier och kränkningar så agerar den personal som närvarat vid händelsen med berörda elever. Föräldrar informeras av mentorer om händelsen. Anmälan görs till Trygghetsteamet genom att anmälningsblankett fylls i och lämnas i postfack på respektive arbetslag. Trygghetsteamet avgör om en vidare utredning ska påbörjas, utredningsblankett fylls då i. Ni hittar blanketterna i följande länk: Ansvarig för Trygghetsteamet informerar ledningsgruppen om de aktuella ärendena, eftersom ledningsgruppen har det yttersta ansvaret. Ytterliggare åtgärder som kan behöva vidtas efter bedömning av trygghetsteamet är exempelvis stödsamtal med personal från EHT, stödsamtal med Trygghetsteam, ART, Socialtjänst, Polis, BUP. 7

10 Trygghetsteamet dokumenterar utredning, åtgärder och uppföljning på följande sätt: Samtal med berörda dokumenteras, kartläggning, åtgärder, utvärdering (använd utredningsblanketten). Uppföljning och utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen följer vi upp genom att samtala med berörda efter fyra till sex veckor. Här görs en bedömning om ärendet ska fortgå eller avslutas. Alla ärenden ska diarieföras (w3d3) som sköts av Eva Svansbo och Carola Löding. Uppföljning och utvärdering av Trygghetsplanen Uppföljning och utvärdering av Trygghetsplanen ska redovisas i den årliga kvalitetsredovisningen enligt förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet, ändring (2006:279) Synpunkter på Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling ska lämnas in från arbetslagen till ledningsgruppen senast 30/ Revidering av planerna görs av EHT och skolledningen före den 30/ Förslaget läggs fram till elever och personal före den 31/ Planen läggs ut på Scheeleskolan hemsida före 30/

11 Bilaga 1 ANMÄLNINGSBLANKETT Diskriminering och/eller kränkande behandling Dnr Personuppgifter som lämnas i samband med ansökan behandlas i enlighet med Personuppgiftslagen (PuL). Mer information finns på Köpings kommuns webbplats Den drabbades personuppgifter Efternamn Förnamn Personnummer Postadress Telefonnummer Förskola/skola Klass Pedagog/kontaktlärare Uppgiftslämnares namn Anmälningsdatu Orsak till anmälan Trakasserier och kränkande behandling(fysiska, verbala, psykosociala eller med texter och bilder) Sexuella trakasserier Etnisk tillhörighet (nationalitet eller hudfärg) Funktionsnedsättning (svårigheter eller sjukdom som finns eller förväntas uppstå) Sexuell läggning (homosexualitet heterosexualitet) Könsidentitet eller könsuttryck Religion eller annan trosuppfattni Kön (utfrysning eller förlöjligand persons könstillhörighet) Ålder Inblandade personer

12 Bilaga 2 UTREDNINGSBLANKETT Diskriminering och/eller kränkande behandling 1 (1 Dnr Personuppgifter som lämnas i samband med ansökan behandlas i enlighet med Personuppgiftslagen (PuL). Mer information finns på Köpings kommuns webbplats Den drabbades personuppgifter Efternamn Förnamn Personnummer Adress Telefonnummer Förskola/skola Avd/klass Pedagog/klasslärare Handläggning av utredningen Handläggarens namn Datum för start av utredningen Ansvarig förskolechef/rektor Anledning till utredningen Datum när anmälan eller liknande nådde förskolan/skolan Har den drabbade varit utsatt tidigare?(kortfattad beskrivning) Har kompisgruppen varit inblandad före denna utredning? När? Omfattning?

13 Bilaga 2 Reviderad Rutiner för att utreda, åtgärda och följa upp när ungdomar kränks/trakasseras av andra ungdomar. 1. Den som upptäckt eller fått kännedom om att en elev blivit utsatt för kränkningar/trakasserier samtalar med de inblandade för att få en bild av händelsen; Vad har hänt? Var? När? Vilka är inblandade? Är det fler som vet något om händelsen? Den som upptäckt händelsen skriver även i anmälningsblanketten* om kränkande behandling som ligger på hemsidan / it s learning eller i resp fack på arbetsrummen. 2. Den som fyller i anmälningsblanketten ska lämna en kopia till berörda mentorerna och ytterligare en kopia läggs i Trygghetsteamets fack som finns i arbetsrummen. Annika distribuerar blanketten till övriga berörda. 3. Vårdnadshavare (både den som kränkts och den som kränkt) informeras av mentor. Och mentorn har ansvaret att vara uppmärksam om det kommer in fler händelser som rör samma elev. 4. Efter ca en vecka sker uppföljning kring händelsen med de berörda eleverna. Trygghetsteamet har samtal med de inblandade och informerar om vad det innebär att diskriminera, trakassera och kränka samt vilka följder det kan bli om det upprepas. 5. Vid upprepade kränkningar, trakasserier och/eller mobbing så tar mentorn kontakt med Trygghetsteamet omedelbart. Då öppnas ett ärende och en utredningsblankett* skrivs. Vid hot och våld kontaktas rektor eller tillförordnad rektor direkt. Beslut tas om ev. ytterligare insatser ska kontaktas (t ex BUP, socialtjänst, polis). 6. Om ingen ändring sker hålls en elevkonferens med rektor, berörd personal föräldrar och elev. * Anmälningsblankett och Utredningsblankett finns att hämta på It s Learning - Scheeleskolans Personal - Trygghetsteamet. Blanketterna finns också i pappersform i arbetsrummet.

14