Miljö- och byggnämnden. Informationsärenden. Beslutsärenden. Tid: Tisdagen den 13 december kl Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet

Transkript

1 Kallelse Miljö- och byggnämnden Tid: Tisdagen den 13 december kl Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning Informationsärenden 4. Byggsamverkan i Västra Götalands län Dnr 2016/ Återrapportering om diskussion vid svarstider Dnr 2016/0185 Beslutsärenden 6. Miljö- och familjedagen 2017 samt val av miljöpriskommitté till miljöpriset 2017 Dnr 2016/1290 Föredraganden Anna Stenlöf, samhällsbyggnadschef Anna Stenlöf, samhällsbyggnadschef Henrik Olsson, miljö- och bygglovschef 7. Förtydligande av beslut gällande detaljplan för norra Gossagården Dnr 2016/ Samrådsyttrande - ändring av detaljplan för Stallgärdet (norra delen) Dnr 2016/ Boverkets webbutbildning i PBL-kompetens för politiker Dnr 2016/ Verksamhetsplan 2017 Dnr 2016/1280 Henrik Olsson, miljö- och bygglovschef Anna Stenlöf, samhällsbyggnadschef Anna Stenlöf, samhällsbyggnadschef

2 Kallelse Miljö- och byggnämnden 11. Tingberg 13:6 - Ansökan om förhandsbesked för uppförande av två enbostadshus Dnr 2016/ Hjärtum 4:6 - Ansökan om förhandsbesked för uppförande av enbostadshus Dnr 2015/ Västerlanda 7:1 - Ansökan om förhandsbesked för uppförande av enbostadshus och avstyckning Dnr 2016/0970 Pär Andersson, bygglovshandläggare Pär Andersson, bygglovshandläggare Peter Ramhage, bygglovshandläggare 14. Information Koncessionsupphandling rengöring och brandskyddskontroll arbetsstatus Rapport från verksamheten 15. Anmälan om inkomna skrivelser 16. Anmälan av delegeringsbeslut Carlos Rebelo Da Silva Ordförande

3 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl / Information om start av byggsamverkan i Västra Götalands län 2017, avtal och VP 2017 Dnr 2016/0376 Sammanfattning I Västra Götalands län har hittills 42 kommuner anmält intresse ett delta i byggsamverkan Västra Götaland. Under 2016 har förberedelser för att starta en samverkan letts av en utsedd arbetsgrupp. De kommuner som har utgjort arbetsgrupp tillsammans med företrädare för länsstyrelsen är Falköping, Svenljunga, Lerum, Orust och Lilla Edet. För att säkra en operativt fungerande samverkan har ett förslag tagits fram till avtal om deltagande i Byggsamverkan Västra Götaland. Avtalet är tänkt att slutas mellan samverkande kommun och länsstyrelsen i Västra Götalands län. Vidare har en verksamhetsplan för 2017 upprättats av arbetsgruppen. Arbetsgruppen presenterade sitt arbetsmaterial och förslag på verksamhetsplan och avtal vid ett möte med kommunerna den 18 november Mötet godkände förslagen och mötet beslutade också att utse de sittande arbetsgruppskommunerna till styrgrupp för byggsamverkan för Avseende deltagande från Skaraborg avvaktas förlag om ersättare till Falköpings kommun då denna kommun under 2017 inte har möjlighet att axla en styrgruppsroll. Beslutsunderlag Utskickat Avtal om deltagande i Byggsamverkan Västra Götaland, dnr 2016/ Förslag till verksamhetsplan för , dnr 2016/ Finansiering Samverkan genomförs inom nämnden budgetramar. Förslag till beslut Miljö- och byggnämnden antecknar informationen. Anna Stenlöf Samhällsbyggnadschef anna.stenlof@lillaedet.se

4 sid- 2 - Beslutet expedieras till Beslutet delges Beslutet skickas för kännedom till sid 2/2

5 BYGGSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND AVTAL OM DELTAGANDE I BYGGSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND 1

6 BYGGSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND Avtal om deltagande i Byggsamverkan Västra Götaland Mellan Länsstyrelsen Västra Götalands län (Länsstyrelsen) och [ ]s kommun (deltagande kommun) ingås härmed avtal om deltagande i Byggsamverkan Västra Götaland i enlighet med vad som anges nedan, att gälla från och med den 1 januari 20[ ]. Parterna åtar sig genom undertecknande av detta avtal att fullgöra de förpliktelser som anges nedan. Deltagande i Byggsamverkan Västra Götaland innebär för deltagande kommun även åtaganden gentemot övriga deltagande kommuner. SYFTE OCH MÅLSÄTTNING Byggsamverkan Västra Götaland syftar till att effektivisera bygglovsmyndigheternas arbete i länet genom organiserad samverkan. Målsättningen är att Byggsamverkan Västra Götaland, utöver en effektivisering av respektive kommuns arbete, ska leda till ökad rättssäkerhet genom högre kvalitet och likartade bedömningar. VERKSAMHET OCH INNEHÅLL Byggsamverkan Västra Götalands verksamhet bedrivs huvudsakligen inom ramen för olika projekt, såsom t.ex. en serie föreläsningar och/eller seminarier på ett visst tema, framtagning av planerings- och metodstöd inom ett visst område eller tillsynsprojekt där deltagande kommuner samtidigt och utifrån en gemensam mall bedriver tillsyn angående ett angivet område. Deltagande kommun har möjlighet att påverka vilka projekt som ska genomföras och projektens innehåll och upplägg och bestämmer själv vilka projekt som den vill delta i. Byggsamverkan Västra Götaland skapar forum för upprättande och utveckling av regelbunden kontakt mellan deltagande kommuners alla olika personalkategorier och politiker inom bygglovsområdet. Informations- och kunskapsutbyte och annan kontakt mellan deltagande kommuner inom Byggsamverkan Västra Götalands sker vid olika möten och andra aktiviteter och genom Byggsamverkan Västra Götalands samverkansplattform. ARBETSMODELL OCH STYRNING Byggsamverkan Västra Götalands verksamhet styrs av en styrgrupp som är beslutande organ. Styrgruppen gör för varje år en utvärdering av den verksamhet som bedrivits inom Byggsamverkan Västra Götaland och det sätt på vilket Byggsamverkan Västra Götalands ekonomiska medel använts, vilken deltagande kommuner får del av redovisning av senast den sista februari året efter det år som utvärderingen avser. Styrgruppen består av fyra representanter från deltagande kommuner, en från varje del av länet (motsvarande respektive kommunförbunds geografiska område), vilka väljs för två år i taget (första gången väljs två av dem för ett år) och en representant från Länsstyrelsen. Deltagande kommuner utser ledamöter till styrgruppen på årsmöte Avtal för deltagande i Byggsamverkan Västra Götaland 2

7 BYGGSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND Byggsamverkan Västra Götalands arbete leds av en eller två koordinatorer, tillsammans motsvarande en heltidstjänst, som fungerar som sammanhållande kraft. Koordinatorerna ansvarar för framtagande av beslutsunderlag till styrgruppen och av modell/mall för respektive projekt, leder arbetet inom projekten och ansvarar för uppföljning. Till koordinatorernas uppdrag hör härutöver att verka för ytterligare ekonomiska tillskott till Byggsamverkan Västra Götaland, utöver den finansiering som redogörs för nedan, såsom t.ex. olika bidrag. Som ytterligare en del i Byggsamverkan Västra Götaland förväntas deltagande kommun utifrån kunskap, kompetens och intresse bidra med bemanning i de arbetsgrupper eller liknande som behövs för att driva Byggsamverkan Västra Götalands aktiviteter. Dessa insatser samordnas av Byggsamverkan Västra Götalands koordinatorer. FINANSIERING OCH REDOVISNING Byggsamverkan Västra Götaland finansieras av deltagande kommuner. Varje deltagande kommun bidrar med kr per år, som betalas in till Länsstyrelsen senast den 31 januari aktuellt år, på sätt som anvisas av Länsstyrelsen. Ytterligare avgifter kan komma att tas ut vid deltagande i vissa aktiviteter såsom t ex föreläsning med externa föreläsare, seminarier och för uppbyggnad av informationsportal enligt budget. Dessa aktiviteter ska finansieras till självkostnadspris. Hur inbetalade medel använts redovisas årligen i en årsredovisning för Byggsamverkan Västra Götaland som deltagande kommun får del av senast den sista februari efterföljande år. PARTERNAS ÅTAGANDEN Länsstyrelsen anställer och är arbetsgivare åt Byggsamverkan Västra Götalands koordinatorer och tar allt arbetsgivaransvar för dessa. Länsstyrelsen upprättar, upprätthåller och uppdaterar Byggsamverkan Västra Götalands informationsplattform/samarbetsyta med möjlighet för deltagande kommuner att själva ta del av och dela med sig av information. Länsstyrelsen tillhandahåller i mån av resurser de lokaler som behövs för möten och andra aktiviteter inom ramen för Byggsamverkan Västra Götaland. Länsstyrelsen utför förekommande administrativa arbetsuppgifter i anslutning till Byggsamverkan Västra Götaland och står för all hantering av Byggsamverkan Västra Götalands ekonomiska medel och för upprättande av årsredovisning för Byggsamverkan Västra Götaland. Deltagande kommun betalar för varje år, i enlighet med vad som angetts ovan, in kr till Länsstyrelsen. Deltagande kommun bidrar, i enlighet med vad som angetts ovan, efter behov, med bemanning. Länsstyrelsen och deltagande kommun åtar sig att verka för uppnående av det angivna syftet med, och utveckling av, Byggsamverkan Västra Götaland och för spridning av information och kunskap till och mellan deltagande kommuner och Länsstyrelsen. AVTALSTID OCH RÄTT ATT SÄGA UPP AVTALET I FÖRTID Avtal om deltagande i Byggsamverkan Västra Götaland ingås för en period om tre år, det vill säga 2017, 2018 och Senare tillkommande kommuner tecknar sig fram till och med Ett år innan avtalstidens slut, görs en utvärdering och nytt avtal skrivs och tecknas Avtal för deltagande i Byggsamverkan Västra Götaland

8 BYGGSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND Om antalet deltagande kommuner vid något tillfälle skulle understiga 30 stycken äger Länsstyrelsen rätt att säga upp avtalet, varvid innestående medel återbetalas till kvarvarande deltagande kommuner. UNDERSKRIFTER Detta avtal har upprättats i två exemplar, varav parterna har tagit varsitt. För Länsstyrelsen Västra Götaland För [ ] kommun Ort och datum Ort och datum Underskrift Underskrift Lars Fröding, samhällsdirektör Namnförtydligande och titel Avtal för deltagande i Byggsamverkan Västra Götaland

9 BYGGSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN FÖR

10 BYGGSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND Verksamhetsplan för ORGANISATION Syfte Byggsamverkan Västra Götaland syftar till att effektivisera bygglovsmyndigheternas arbete i länet genom organiserad samverkan. Målsättningen är att Byggsamverkan Västra Götaland, utöver en effektivisering av respektive kommuns arbete, ska leda till ökad rättssäkerhet genom högre kvalitet och likartade bedömningar. Verksamhet Byggsamverkan Västra Götalands verksamhet bedrivs huvudsakligen inom ramen för olika projekt, såsom t.ex. en serie föreläsningar och/eller seminarier på ett visst tema, framtagning av planerings- och metodstöd inom ett visst område eller tillsynsprojekt där deltagande kommuner samtidigt och utifrån en gemensam mall bedriver tillsyn angående ett angivet område. Deltagande kommun har möjlighet att påverka vilka projekt som ska genomföras och projektens innehåll och upplägg och bestämmer själv vilka projekt som den vill delta i. Byggsamverkan Västra Götaland skapar forum för upprättande och utveckling av regelbunden kontakt mellan deltagande kommuners alla olika personalkategorier och politiker inom bygglovsområdet. Informations- och kunskapsutbyte och annan kontakt mellan deltagande kommuner inom Byggsamverkan Västra Götalands sker vid olika möten och andra aktiviteter och genom Byggsamverkan Västra Götalands samverkansplattform. Styrning Byggsamverkan Västra Götalands verksamhet styrs av en styrgrupp som är beslutande organ. Styrgruppen gör för varje år en utvärdering av den verksamhet som bedrivits inom Byggsamverkan Västra Götaland och det sätt på vilket Byggsamverkan Västra Götalands ekonomiska medel använts, vilken deltagande kommuner får del av redovisning av senast den sista februari året efter det år som utvärderingen avser. Styrgruppen består av fyra representanter från deltagande kommuner, en från varje del av länet (motsvarande respektive kommunförbunds geografiska område), vilka väljs för två år i taget (första gången väljs två av dem för ett år) och en representant från Länsstyrelsen. Deltagande kommuner har möjlighet att påverka valet av ledamöter till styrgruppen. Styrgruppen tar även beslut i principiellt viktiga frågor samt godkänner projektplan och slutrapport för gemensamma projekt. Då styrgruppen sammanträder utses en justerare. Beslut som är av stor betydelse för verksamheten, t.ex. beslut om verksamhetsplan, budget, och avtalsändringar, ska protokollföras och justeras. Övriga beslut och diskussioner sammanfattas i minnesanteckningar som inte behöver justeras. Byggsamverkan Västra Götalands arbete leds av två koordinatorer, tillsammans motsvarande minst en heltidstjänst, som fungerar som sammanhållande kraft. Koordinatorerna ansvarar för framtagande av beslutsunderlag till styrgruppen och av modell/mall för respektive projekt, leder Verksamhetsplan för

11 BYGGSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND arbetet inom projekten och ansvarar för uppföljning. Till koordinatorernas uppdrag hör härutöver att verka för ytterligare ekonomiska tillskott till Byggsamverkan Västra Götaland, utöver den finansiering som redogörs för nedan, såsom t.ex. olika bidrag. Som ytterligare en del i Byggsamverkan Västra Götaland förväntas deltagande kommun utifrån kunskap, kompetens och intresse bidra med bemanning i de arbetsgrupper eller liknande som behövs för att driva Byggsamverkan Västra Götalands aktiviteter. Dessa insatser samordnas av Byggsamverkan Västra Götalands koordinatorer. Organisation Styrgrupp - Verksamhetsplan -Budget - Verksamhetsberättelse Koordinatorer - sammanhållande - Handläggarträffar - Utbildningar - Förvaltning av portal Arbetsgrupp Bestående av delprojektledare Presidieträffar Berörda politiker från deltagande kommuner Nätverk - Byggchefer - Handläggare - Administratörer Delprojekt Delprojekt Delprojekt Verksamhetsplan för

12 BYGGSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND Styrgrupp sammansättning, kriterier urval mm Styrgruppen sammanträder en gång per kvartal. Vid årets första möte redovisas en sammanställning av föregående års ekonomi och verksamhet. Vid årets övriga sammanträden redovisas kvartals- eller delårsredovisning. Verksamhetsplan och budget fastställs under hösten. Ändringar i verksamhetsplan och budget kan tas vid årets övriga styrgruppsmöten. Medlemmarna i styrgruppen utses för en period om fyra år, och byts ut med en representant per år enligt ett rullande schema. Styrgruppen består av fyra representanter från deltagande kommuner, en från varje del av länet (motsvarande respektive kommunförbunds geografiska område), vilka väljs för två år i taget (första gången väljs två av dem för ett år) och en representant från Länsstyrelsen. En koordinator är adjungerad medlem i styrgruppen. Koordinatorer roll och samverkan styrgrupp Byggsamverkan Västra Götalands arbete leds av en eller två koordinatorer, tillsammans motsvarande en heltidstjänst, som fungerar som sammanhållande kraft. Koordinatorerna ansvarar för framtagande av beslutsunderlag till styrgruppen och av modell/mall för respektive projekt, leder arbetet inom projekten och ansvarar för uppföljning. Till koordinatorernas uppdrag hör härutöver att verka för ytterligare ekonomiska tillskott till Byggsamverkan Västra Götaland, utöver den finansiering som redogörs för nedan, såsom t.ex. olika bidrag. En koordinator är adjungerad medlem i styrgruppen. Deltagande organisationer Kommuner Följande kommuners byggnadsnämnder har anmält att de vill delta i Byggsamverkan Västra Götaland under Ale Herrljunga Mölndal Tranemo (Ulricehamn) Alingsås Hjo Orust Trollhättan kanske Bengtsfors kanske Härryda Partille Töreboda (Mariestad) Bollebygd Karlsborg Skara inte Uddevalla Borås Kungälv kanske Skövde Ulricehamn inte Dals Ed Lerum Sotenäs Vara Essunga Lidköping Stenungsund Vårgårda Falköping Lilla Edet Strömstad Vänersborg Färgelanda Lysekil Svenljunga Åmål Grästorp (Lidköping) Mariestad Tanum Öckerö Gullspång (Mariestad) Mark Tibro ej svar Göteborg Kanske Mellerud Tidaholm Götene Munkedal Tjörn Som en del i Byggsamverkan Västra Götaland förväntas deltagande kommun utifrån kunskap, kompetens och intresse bidra med bemanning i de arbetsgrupper eller liknande som behövs för att driva Byggsamverkan Västra Götalands aktiviteter. Dessa insatser samordnas av Byggsamverkan Västra Götalands koordinatorer. Länsstyrelsen Västra Götaland (Kajsa fyller på med det som Karin Slättberg, Helena Carling och Lars Fröding säger den här delen är inte klar!) Verksamhetsplan för

13 BYGGSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND Länsstyrelsen anställer och är arbetsgivare åt ena eller båda av Byggsamverkan Västra Götalands koordinatorer och tar arbetsgivaransvar för dessa. Länsstyrelsen upprättar, upprätthåller och uppdaterar Byggsamverkan Västra Götalands samverkansplattform med möjlighet för deltagande kommuner att själva ta del av och dela med sig av information. Länsstyrelsen tillhandahåller i mån av resurser de lokaler som behövs för möten och andra aktiviteter inom ramen för Byggsamverkan Västra Götaland. Länsstyrelsen utför förekommande administrativa arbetsuppgifter i anslutning till Byggsamverkan Västra Götaland och står för all hantering av Byggsamverkan Västra Götalands ekonomiska medel och för upprättande av årsredovisning för Byggsamverkan Västra Götaland. Länsstyrelsen bidrar med arbetsplats med mera åt koordinatorerna och dessutom med xx kronor som en del av Länsstyrelsens uppdrag att vägleda kommunerna inom tillsyn och ge råd och stöd inom tillämpningen av plan- och bygglagen. Länsstyrelsen åtar sig att verka för uppnående av det angivna syftet med, och utveckling av, Byggsamverkan Västra Götaland och för spridning av information och kunskap till och mellan deltagande kommuner och Länsstyrelsen. Länets kommunförbund En förnyad kontakt ska tas under 2017 med kommunförbunden för att höra om och i så fall hur de vill medverka. SKL SKL meddelar via Kristina Isacsson att de ser med intresse på Byggsamverkan Västra Götaland och gärna vill veta mer framöver. De har inte idag tillgång till någon samverkansplattform som möter våra behov. Boverket Boverket har genom Anette Löfgren visat intresse för Byggsamverkan Västra Götaland och ställer sig positiva till samverkan på något sätt. Ett första möte planeras vid årsskiftet 2016/2017. FSBI och FSBS Under 2017 bör kontakt tas med FSBS och FSBI för att ta reda på om det finns intresse för samverkan och vilka former det skulle ta sig. Roller Byggsamverkan Västra Götaland är en självständig verksamhet inom Västra Götalandsregionen utifrån ett samverkansavtal med medlemmarna. Verksamhetens inriktning bestäms av en styrgrupp som består av en representant från respektive kommunalförbund. De deltagande kommunerna leder samverkan genom att tillsätta representanter i styrgruppen. De deltagande kommunerna, som står för huvuddelen av finansieringen av verksamheten, har på så sätt det huvudsakliga inflytandet över samverkan. Länsstyrelsen medverkar i styrgruppen med den eller de koordinatorer som anställts för uppdraget. Deras uppdrag är att ta fram den verksamhetsplan och budget som beslutas av byggsamverkans styrgrupp och att leda arbetet enligt dessa dokument. Koordinatorn är även sammankallande och adjungerad till styrgruppen, och ansvarar för rapportering av verksamheten till styrgruppen. Länsstyrelsens medverkan i Verksamhetsplan för

14 BYGGSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND styrgruppen ska vid behov prioritera samordningsvinster och helhetssyn utifrån regionens och/eller gemensamma behov, i de fall då enskilda kommuners intresse tagit överhanden. Länsstyrelsen ansvarar för anställningen av den eller de koordinatorer som verksamheten använder. Finansieringen av tjänsten står de deltagande kommunerna huvudsakligen för. Varje medlemskommun i Byggsamverkan utser en kontaktperson som ansvarar för att ta emot och sprida information från byggsamverkan till den eller de som informationen berör på förvaltningen, samt att informera koordinatorerna om förändringar av personal och politiker. Den information som berör nätverkens arbete och träffar sprids via samverkans webbportal, där samtliga deltagare i nätverket ska finnas med Verksamhetsplan för

15 BYGGSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND AKTIVITETER 2017 är ett uppbyggnadsår, där många saker ska falla på plats. Det är prioriterat att få fram en samverkansplattform, gemensamma former för uppföljning och samla in information och goda exempel för spridning på plattformen. Därutöver bör ett grundutbildningspaket tas fram, riktat främst till nya handläggare. En eller ett par arbetsprojekt kan startas, där intresse och behov finns. Länsstyrelsen gjorde en förfrågan hösten 2015 om vilka områden som skulle vara mest intressanta att få vägledning kring. De tre mest önskade var: 1. Rättssäkra beslut 2. Olovlig byggnation 3. Ovårdade tomter och förfallna byggnader Aktivitetsplan Planerade aktiviteter våren 2017 AKTIVITET ANSVAR MÅLGRUPP UPPSTART Tecknande av avtal UPPSTART Kontakta samarbetspartners UPPSTART Formering av projektgrupper Koordinator Styrgrupp Alla Chefer Alla UPPSTART Ta fram samverkansplattform UPPSTART Arbeta fram uppföljningstal UPPSTART Hitta och sammanställa befintligt handläggarstöd PROJEKT (i mån av tid) Exempelvis: Rättssäkra beslut Projektgrupp Alla Projektgrupp Alla Projektgrupp Handläggare Projektgrupp Alla Verksamhetsplan för

16 BYGGSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND Planerade aktiviteter hösten 2017 AKTIVITET ANSVAR MÅLGRUPP REGIONALA TRÄFFAR Medverka på regionala träffar FORUM BYGGNADSNÄMNDSPOLITIKER En träff för bygg- och miljöpresidierna. Samordnas om möjligt med Miljösamverkan VG CHEFSTRÄFF Gemensam träff för länets alla bygglovschefer. Bör samordnas med Miljösamverkan VG UPPFÖLJNING Förslag till verksamhetsplan UTBILDNING Utbildning i plan- och bygglagen för nya handläggare TRÄFF Information om uppföljningstal Koordinator Koordinator Styrgrupp Styrgrupp Koordinator Styrgrupp Handläggare Politiker Chefer Alla Handläggare Politiker och chefer Verksamhetsplan för

17 BYGGSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND Planerade aktiviteter 2018 och 2019 AKTIVITET ANSVAR MÅLGRUPP UPPFÖLJNING Verksamhetsberättelse Förslag på projekt UTBILDNING Utbildning i plan- och bygglagen för nya handläggare UTBILDNING Delregionala arbetsseminarier UPPFÖLJNING Sammanställning av projekt PROJEKT Start av nya projekt UTBILDNING Utbildning om plan- och bygglagen för nya byggnadsnämnder Styrgrupp Koordinator Koordinator Koordinator och styrgrupp Projektgrupp Koordinator Alla Handläggare Handläggare Alla Handläggare Politiker Verksamhetsplan för

18 BYGGSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND Samverkansplattform Syfte med samverkansplattformen Med ett överflöd av utredningar och förändringar lämnas kommunerna med tolkningarna. Tolkningar av den vägledning som finns, tolkningar av krav och alternativa lösningar på bör och skall. Man kan sammanfatta att kommunen själva får tolka och sätta gränserna där svaren inte finns. Kort sagt är detta ovan en beskrivning på en myndighetsutövares vardag. Det uppenbart att kommunerna och kollegorna över gränserna inte riktigt är överens över hur tolkningarna skall göras. Och resultatet är att kunden/medborgaren får olika svar på en liknande fråga. För att underlätta det dagliga arbetet och att ge kunder likvärdiga svar behöver vi en gemensam samordning över våra kommungränser. Syftet med ett samarbete skulle vara att kommunerna delar med sig av sin kunskap, sin erfarenhet och sitt arbete. Att dela med sig av de handlingar och goda exempel i strävan om att bli bättre och mer enhetliga. Kommuner, stora som små, har alla resurser att bidra med. Resurser såsom kunskap, erfarenhet och nya idéer. För att på ett enkelt sätt dela med sig av handlingar, idéer och ansluta sig till kollegor över gränserna krävs en digital plattform. I detta förslag kallar gruppen den för portal. Styrgruppen har därför tagit fram ett utkast på hur en yta för ett samarbete(portal) skulle kunna se ut. Därefter fylls den med information och handlingar som skapar värde i vårt arbete och i vår verksamhet. Tidsplan för framtagande av samverkansplattform Styrgruppen föreslår att koordinatorn tillsammans med en projektgrupp påbörjar arbetet snarast. Målet är att det ska finnas en samverkansplattform under Några tankar och exempel om portalen Vårt förslag är att vissa delar av portalen ska vara tillgänglig för alla, exempelvis kalender och Länsstyrelsens vägledning, medan andra ska vara tillgängliga för handläggare på medverkande kommuner efter inloggning, exempelvis forum och arbetsmaterial. På följande sidor presenteras exempel på vad samverkansplattformen kan innehålla och hur den kan fungera Verksamhetsplan för

19 BYGGSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND Snabbmeny I snabbmenyn finns den information som handläggarna har mest nytta av att använda. Från menyn är det möjligt att hitta exempelhandlingar och vägledningar som kommunerna själva tagit fram och använder i sitt dagliga arbete. Under Exempel handlingar är det möjligt att till exempel hitta beslutsformuleringar eller bedömningar vid ärenden som förhandsbesked. Under Riktlinjer är tanken att kommuner som tagit fram olika riktlinjer som ex. staket, murar och altaner, kan lägga ut dessa kopplade till rättsfall och praxis. Kalendern Tanken med kalendern är att överblicka kommande seminarier, workshops och andra händelser som berör oss i frågor som lyfts upp i forumet eller som generellt är viktiga från Länsstyrelsen eller Boverket. Ett exempel på en kommande händelse; Om kommunerna anser på portalens forum att det finns ett gemensamt behov av att utreda en fråga, eller att öka kunskapen inom ett område, skall man efter behovet få möjligheten ta hjälp av sakkunniga inom området, en föreläsare eller annan part som kan eller känner till lösningen på det problem som frågan avser. Detta skulle kunna ske genom en workshop, webbsändning eller att vid en föreläsning på plats. Tanken är att undvika att gå på träffar som inte ger konkret information eller lösning på våra aktuella problem. Eftersom många föreläsningar vi går på idag inte besvarar våra frågor och löser de problem vi ställs för i handläggningen, utan istället ger mer en generell bild av problemet eller temat det handlar om. Detta resulterar ofta i att handläggare och inspektörer går från föreläsningen utan att ha fått svar på sina frågor eller sina problemformuleringar lösta Verksamhetsplan för

20 BYGGSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND Kalendern ska ha enkel design med flödande och uppdaterad information. Det kommer vara möjligt anmäla sig direkt till händelser direkt från kalendern. Frågor och svar Kunskapsbanken, SKL, Länsstyrelsen m.fl. lämnar dagligen svar på våra frågor. Men var hamnar dessa svar? Våra kollegor sitter med många kloka frågor och funderingar som ibland blir besvarade av våra myndigheter. Svaren hamnar ofta i den enskilda handläggarens inkorg. Med en sökbar databas kan vi samla våra frågor och svar så att det blir lättåtkomligt för handläggarna Verksamhetsplan för

21 BYGGSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND Forumet Forumet kan ses som ett internt socialt verktyg. Verktyget kan hjälpa anställda att få tillgång till den kunskap och de resurser de behöver för att samarbeta effektivt och lösa jobbrelaterade problem. Forumets huvudsyfte är att förbättra kommunikationen och samarbetet mellan kollegor på de olika kommunerna. Forumet är delvis hjärtat av portalen. Genom forumet har vi möjligheten att ställa specifika frågor till varandra (kollegor emellan) och skapa trådar för att diskutera olika frågor. Tillsammans diskuteras problemet och vi ger varandra vägledning i svar, rättsfall, praxis och bedömningsunderlag. Det är också genom forumet vi som identifierar de återkommande problemfallen/tolkningarna för att på så sätt boka in temalagda föreläsningar, att skapa gemensamma riktlinjer, och gemensamt ta fram de handlingar som vi behöver i vår vardag. Ett av de goda exemplen har varit vägledningen för ovårdade tomter. Ett annat bra exempel är förslag på ritningsunderlag för tillbyggnad/nybyggnad och SKLs beslutsmallar. Dessa handlingar är bara några av de goda exemplen som vi i framtiden kan ta fram vid behov och förbättra tillsammans, eller lyfta upp till myndigheterna att ta fram, genom vårt unika samarbete. Tillsammans står vi för en kunskapsbas som ger alla tillgång till tillförlitlig information på lika villkor. Kunskap är avgörande för att genom rätt tillämpning och god service skapa bättre förutsättningar och välbefinnande för våra kunder men också kollegor. Vi ser till att kunderna och kollegorna kan göra de rätta valen på ett enkelt sätt, för sig själva och för samhället som helhet. Plattformen kommer att ge tillgång till alla våra medlemmar att ta del av ständigt uppdaterad information Verksamhetsplan för

22 BYGGSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND Tillsammans bidrar vi på portalen med; Ge tillgång till nödvändig och likartad information för alla, kollegor, politiker och i slutänden våra kunder. Vi kopplar samman vår umgängeskrets till andra, genom kommunikation, utbildning och utveckling. Vi ger varandra feedback genom varje enskild kollegas kunskap och erfarenhet för att på så sätt bygga upp en bättra plattform, ett socialt nätverk, service till andra myndigheter och kunder och med stöd av handlingar och kollegor en enklare arbetsprocess Verksamhetsplan för

23 BYGGSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND Dialogprojekt Syfte och modell/upplägg för dialogforum Att samverka mot gemensamt uppsatta mål kräver att det finns tydliga mötesplatser där grupper inom samverkan kan dela och sprida information, erfarenhet och idéer på ett effektivt sätt. Inom regionen finns idag redan etablerade forum för handläggare och chefer i olika former. Exempelvis så har miljöcheferna (som många gånger också är bygglovschefer) genom miljösamverkan västra Götaland skapat chefsträffar som anordnas 2ggr/år. I Sjuhärad har miljöcheferna, men också miljöpresidierna, sedan länge träffats 1-2 ggr/år för att diskutera gemensamma frågeställningar. Det finns dock ingen kartläggning över samtliga forum och grupper som finns inom regionen. Eftersom 2017 blir byggsamverkans första verksamhetsår finns i nuläget ingen färdig modell för hur, när och i vilket syfte dialogmöten ska genomföras. Det finns därför ett stort behov av att under 2017 driva detta som ett projekt där kartläggning av de olika forumen görs. Därefter kan vi i samråd med de olika grupperna besluta om hur modellen för nätverk och dialogmöten ska se ut. Utöver projektet föreslås träffar enligt följande: Delregionala träffar I dagsläget finns det nätverk som anordnar delregionala träffar främst för byggnadsinspektörer, i Skaraborg och Boråsregionen (Sjuhärad), där man anordnar träffar mellan två till fyra gånger per år. Det förekommer mer eller mindre sporadiskt även i Göteborgsregionen och Fyrbodal. Kommunerna turas om att vara värd för träffarna, som i Skaraborg, Boråsregionen och Fyrbodal turnerar runt. I Göteborgsregionen erbjuder GR lokaler och fika för träffarna. Programmet brukar vara en mix av föreläsningar, information, studiebesök och diskussioner. Styrgruppen föreslår att Byggsamverkan ska medverka till att träffarna anordnas i hela länet och att Byggsamverkan ska vara med och bidra med information till träffarna. Inriktningen på de delregionala träffarna ska vara att kommunerna i respektive delregion ansvarar för att de anordnas mellan två till 4 gånger per år enligt ett rullande schema Verksamhetsplan för

24 BYGGSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND Delregioner i Västra Götaland Delregioner i västra Götaland där handläggarträffar anordnas redan idag. Forum byggnadsnämndspolitiker En träff för bygg- och miljöpresidierna under Samordnas om möjligt med miljösamverkan Västra Götaland. Chefsträffar En gemensam träff för länets alla byggchefer. Bör samordnas med miljösamverkan då chefsträffar inom MVG redan äger rum 2ggr/år. Handläggarträffar En träff för länets alla bygglovhandläggare, byggnadsinspektörer och assistenter. Denna träff bör samordnas med länsstyrelsens delregionala träffar Verksamhetsplan för

25 BYGGSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND Kund -forum Det skulle vara önskvärt att på något sätt etablera regelbunden dialog med representanter (privatpersoner, näringsidkare och byggföretag) för de som byggnadsnämnderna betjänar i sin myndighetsutövning. Detta bör dock ligga som projekt då dialogmodellen för byggsamverkan måste prioriteras. Kan eventuellt ingå som en del i årets dialogprojekt. Förslag till kompetensprojekt Detta är inte klart: Syfte och modell för kompetensprojekt Faktainsamling Goda Exempel, bearbetning, sammanställning, spridning (Publicering samverkansplattform) Föreläsningar och work-shops? Gemensam utbildning för politiker och handläggare i att vara en myndighet En utbildningsdag där man fokuserar runt följande: Vilket ansvar har man som ledamot i en myndighetsnämnd? Vilket ansvar har man som tjänsteman Vikten av att fatta rättssäkra beslut Lika inför lagen, vad menas med det (hur kommer det sig att det fattas så olika beslut när vi arbetar med samma lagstiftning?) Hur använder vi rättsfall och hur gör vi när praxis saknas. Vad innebär jäv? När kan en politiker vara jävig? När kan en tjänsteman vara jävig? Tillsynsprojekt Länsstyrelsen kommer att anordna tillsynsprojekt i samverkan med hela landets länsstyrelser och Boverket som baseras på behov och uppdrag från regeringen. Dessa planeras inom ramen för Länsstyrelsens verksamhetsplanering och presenteras i Länsstyrelsens tillsynsvägledningsplan. PLANERING OCH UPPFÖLJNING Planering Planeringen sker enligt en löpande planeringcykel över året. Den syftar till att fånga in deltagande kommuners tankar och idéer om prioriterade frågor och säkra en kompetensförsörjning till delprojekt och aktiviteter under verksamhetsåret. För att lyckas med detta sker planeringen i tre delsteg med sikte på årlig verksamhetsplan: Under kvartal fyra före verksamhetsår går förfrågan till deltagande kommuner om angelägna samverkansprojekt och aktiviteter. Styrgrupp ansvarar för en gallring bland inkomna förslag med stöd av koordinator. Styrgruppen skickar sedan på våren ut till deltagande kommuner: - Vilka delprojekt och aktiviteter avser ni att medverka i? Svar lämnas i form av en poängsättning av angelägenhetsgrad som stöd för prioritering. - I vilka av dessa kan ni bidra med kompetens / personal till arbetsgrupper? - Vilka förslag har ni på andra frågor att jobba med? Verksamhetsplan för

26 BYGGSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND Resultat samlas in. Styrgrupp beslutar utgående från resultaten om en prioritering av kommande års delprojekt i november. Deltagande kommuner informeras om kommande års verksamhetsplan. Deltagande kommuner ges med detta upplägg möjlighet att planera in sitt deltagande i verksamhetsårets delprojekt och aktiviteter. Varje kommuns bygglovskontor / byggnadsnämnd kan då avsätta tid och övrig resurs i sin planering för det kommande året. Det ger en stabilitet för verksamheten - varje delprojekt och aktivitet - i och med att byggsamverkan kan räkna in både bidrag till arbetsgrupper och insatser i övrigt som informationsinsatser, deltagande i tillsynskampanjer, m. m. Planeringscykeln ger också möjlighet till att på sikt bygga upp en flerårig planering / styrning, för att ytterligare öka förutsägbarhet och därmed kommuners möjligheter att både bidra aktivt i delprojekt och delta på övriga sätt. Verksamhetsplan för nästkommande år presenteras av styrgruppen i november. Miljösamverkan Västra Götaland har i nuläget ett fyraårigt styrdokument som stöd för sin prioritering och planering. Styrgruppen förslår att Byggsamverkan har ett tre- eller fyraårig planering för verksamheten, där det närmaste året är mest detaljerat. Verksamhetsplan beslutas av styrgrupp Förslag till delprojekt samlas in Q4 Q1 Verksamhetsberättelse Förslag på delprojekt gallras och skickas ut till kommunerna Q3 Q2 Förslag till verksamhetsplan Sammanställning av delprojekt Uppföljning Styrgruppen ansvarar för uppföljning och redovisning av resultat. Uppföljningen sker som en årscykel som synkas så att resultat kan användas som underlag vid framtagande av kommande års planering. Resultat sammanställs vid två tillfällen. Tertial två och helår. Tertialresultat visar läget efter årets första 8 månader och är underlag i prioritering av kommande års delprojekt och aktiviteter Verksamhetsplan för

27 BYGGSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND Årsresultat sammanställs och analyseras av styrgrupp i februari och presenteras för deltagande kommuner. Utvärderingen är underlag i prioritering av förslag på idéer på delprojekt och aktiviteter som presenteras för deltagande kommuner i enlighet med årscykel för planering enligt ovan. Uppföljningen baseras på nyckeltal för verksamheten som tas fram av styrgrupp och koordinator. Dels för hela verksamheten och dels för varje delprojekt och aktivitet Verksamhetsplan för

28 BYGGSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND EKONOMI Byggsamverkan finansieras i huvudsak genom en årlig avgift från de deltagande kommunerna. Länsstyrelsen bidrar med en mindre del (?) samt tillhandahåller arbetsplats åt koordinatorerna samt ansvarar för driften av samverkansplattformen. En ungefärlig budget presenteras nedan. Budget Kostnader st Koordinator Information (broschyrer m.m.), informationsplattform, ersätttning till tillfälliga resurser, omkostnader för möten och kurser samt övriga kostnader huvudsakligen till projekten OH-kostnader Grundutbildningspaket Informations- /samverksansplattform Summa k ostnader Intäkter Deltagaravgift Deltagarutgifter för utbildningar Bidrag till informationsplattform Länsstyrelsen OH Bidrag, Boverket Bidrag SKL Summa intäk ter Nettobudget OH-kostnader är kostnader i form av ledning, ärendehanteringssystem, kalkylerade kapitalkostnader för ev. verksamhetssystem, telefoni, konsultkostnader, avgifter för kurser och utbildning m.m. Enligt förslaget till budget bekostar Länsstyrelsen OH-kostnaderna Verksamhetsplan för

29 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl / ADM Redogörelse åtgärder avseende svarstider till allmänheten. Dnr 2016/0185 Sammanfattning Med anledning av den kritik mot Lilla Edets kommun som framkom i tv-programmet PLUS (SVT) den 18 februari 2016, uppdrog miljö- och byggnämnden , åt förvaltningschefen att återkomma med en redogörelse av vilka åtgärder som vidtagits för att informera medarbetare inom nämndens verksamhetsområde om vilka krav som ställs på kommunen och dess medarbetare avseende svarstider till allmänheten inom ramen för kommunens serviceskyldighet. Medarbetare med arbetsuppgifter inom miljö- och byggnämndens verksamhetsansvar har av arbetsgivaren fått skriftliga rutiner för hur att hantera inkommande frågor per e- post från allmänheten. Beslutsunderlag - Finansiering - Förslag till beslut Miljö- och byggnämnden antecknar redogörelsen. Anna Stenlöf Samhällsbyggnadschef anna.stenlof@lillaedet.se Beslutet expedieras till Beslutet delges

30 sid- 2 - Beslutet skickas för kännedom till sid 2/2

31

32 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl / Beslut om Miljö- och familjedagen 2017 samt val av miljöpriskommitté till miljöpriset 2017 Dnr 2016/1290 Ärendet 2012 instiftade miljö- och byggnämnden ett miljöpris som är avsett att uppmuntra insatser som bidrar till en hållbar utveckling i kommunen. Priset är tänkt att delas ut på Sveriges nationaldag den 6 juni, som nämnden utsett till Miljö- och familjedag. Miljö- och byggnämnden ska även utse en priskommitté. Priskommittén ska utifrån inlämnade nomineringar, utse lämpliga kandidater till miljöpristagare Beslutsunderlag Stadgar för Lilla Edets kommuns Pris för en Hållbar Utveckling, Dnr 2013/ Finansiering Av nämnden avsatta medel. Förslag till beslut Miljö- och byggnämnden beslutar att Miljö- och familjedagen ska genomföras den 6 juni Miljö- och byggnämnden utser en priskommitté som utser miljöpristagare Miljö- och byggnämnden beslutar att Miljö- och familjedagen 2017 samt miljöpris maximalt får kosta kr. Miljö- och byggnämnden beslutar att sista dagen för nominering till miljöpriset 2017 är den 1 mars Henrik Olsson Miljö- och bygglovschef henrik.olsson@lillaedet.se

33 samhällsbyggnadsförvaltningen Datum Dnr Dpl / ADM Stadgar för Lilla Edets kommuns Pris för en Hållbar Utveckling. 1 Priset är avsett att uppmuntra insatser som bidrar till en hållbar utveckling i vår kommun. Begreppet hållbar utveckling har definierats av FN som en utveckling där vi får ett samhälle som tillgodoser dagens behov utan att undergräva framtida generationers möjligheter att tillgodose sina behov. I miljöbalken definieras begreppet som att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Insatser för en hållbar utveckling kan göras inom bl.a. följande områden: naturvård biologisk mångfald friluftsliv renare luft, vatten och mark minskade avfallsmängder samt källsortering effektivare användning av energi, vatten och material folkbildning inom området samt miljörelaterade folkhälso- eller sociala insatser. 2 Miljö- och byggnämnden utser pristagare. Nämnden utser inom sig varje år en priskommitté som bereder frågan för beslut i nämnden. Priset utgår med ett belopp på kr per år. Priset delas ut för en miljöinsats enligt 1 som kan ha gjorts av en eller flera personer. Beslut om vilken insats som skall belönas och vem/vilka som skall ta emot priset tas på det möte som infaller i april. Adress Telefon Telefax e-post sid 1/2 Annika Ekvall Järnvägsgatan annika.ekvall@lillaedet.se miljö- och bygg LILLA EDET miljo.bygg@lillaedet.se

34 sid- 2-3 Priset skall delas ut till person som är bosatt och/eller verkar i kommunen eller på annat sätt har anknytning till kommunen. Pris kan även utdelas till företag eller organisationer som verkar i kommunen. Anställda inom samhällsbyggnadsförvaltningen och ledamöter i miljö- och byggnämnden kan ej nomineras till priset eller själva ansöka om priset då varje situation där jäv kan förekomma skall undvikas. I samband med nomineringar och beslut om miljöpris skall jävsfrågan belysas. 4 Priset utdelas för ett år i sänder för föregående kalenderår och får tilldelas samma mottagare högst två år i följd, dock inte med samma motivering. Prismedel kan inte reserveras från ett år till ett annat. Om miljö- och byggnämnden finner att lämplig pristagare saknas för visst år, kan nämnden avstå från att utse pristagare. 5 Priset kan utdelas efter ansökan eller på grundval av väl motiverat förslag från miljöoch byggnämnden, enskild person, företag eller organisation. 6 Nämnden bestämmer ett sista datum för ansökan varje år. Det åligger nämnden att minst en månad före förslagstidens utgång på lämpligt sätt informera om priset. Lämpligt sätt är t ex på kommunens hemsida samt genom annonsering i lokalpressen, gärna i den s k totalupplagan som når hela kommunen. Datum när förslagstiden går ut skall finnas med i informationen. Pristagarförslag som inkommit efter förslagstidens utgång beaktas ej. Lämplig tidpunkt att annonsera är januari. 7 Priset överlämnas tillsammans med ett diplom på lämplig dag och plats som nämnden fastställer, under första veckan i juni. Skälet till detta är att den 5 juni är FN:s miljödag. sid 2/2

35

36

37 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl / REM Samrådsyttrande - ändring av detaljplan för Stallgärdet (norra delen) Dnr 2016/1288 Miljö- och byggnämnden har fått möjlighet att yttra sig över en ändring av detaljplanen för norra delen av Stallgärdet i Ström. Syftet med ändringen av detaljplanen är att möjliggöra uppförandet av ett boende med särskild service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsatta (LSS). För att möjliggöra tänkt byggnation krävs ändring av utnyttjandegrad i gällande detaljplan. Efter samrådet kommer eventuella synpunkter sammanfattas och kommenteras i en samrådsredogörelse. Därefter kommer detaljplanen finnas tillgänglig för granskning innan den kan antas. Miljö- och bygglovsavdelningen har granskat tillägget till detaljplanen och har inga synpunkter på förslaget. Beslutsunderlag Plankarta med bestämmelser dnr 2016/ Planbeskrivning dnr 2016/ Plankarta med bestämmelser (underliggande plan) dnr 2016/ Planbeskrivning (underliggande plan) dnr 2016/ Förslag till beslut Miljö- och byggnämnden har inga synpunkter på planförslaget. Henrik Olsson Miljö- och bygglovschef henrik.olsson@lillaedet.se Beslutet expedieras till planer@lillaedet.se

38 1462-P59 - gällande plan +30,5 +27,3 +29,7 +29,0 +24,4 SKYDD skärm +28,3 +27,6 B e 1 e p 2 LOKALGATA +27,8 +26,7 u gång E +28,7 NATUR B e 1 p 1 +27,3 +25,7 u +25,7 e 1 p 1 Tillägg till plankarta, ändringar gäller och ska läsas tillsammans med detaljplan 1462-P59 Kvartersmark B E Gräns för ändringsområdet Tillkommande egenskapsgräns Bostäder Teknisk anläggning- UTGÅR Minsta tomtstorlek 1000 m². Största byggnadsarea per fastighet är 250 m² varav 50 m² för komplementbyggnad. Största byggnadsarea för kvarteret, varav högst 200 m² per byggnad. Härutöver får erforderliga garage och komplementbyggnader byggas. Minsta och största tomtstorlek är 400 m² respektive 800 m². - UTGÅR Största byggnadsarea är 700 m² - NY BESTÄMMELSE Minsta tomtstorlek 800 m². Största byggnadsarea per fastighet är 250 m² varav 50 m² för komplementbyggnad. - NY BESTÄMMELSE Huvudbyggnad skall placeras minst 4,5 meter från tomtgräns, garage minst 6 meter från gata och 1,5 meter från tomtgräns P59 - ändring +27,3 +29,0 +24,4 SKYDD skärm +27,6 B e 1 p 1 e p 2 +27,8 +26,7 u gång e 3 NATUR B e 1 p 1 +25,7 u Genomförandetiden är den samma som detaljplan 1462-P59 BESLUT Samråd Granskning Antagande Laga kraft Samrådshandling Minsta avstånd mellan huvudbyggnader är 8,0 meter alternativt skall huvudbyggnader sammanbyggas i tomtgräns. Komplementbyggnader/garage/carport får placeras i tomtgräns mot granne, annars minst 1,5 meter från tomtgräns. - UTGÅR Instans/datum KS ,5 +29,7 +28,3 LOKALGATA e 1 p 1 E e 4 +28,7 B +27,3 +25,7 e 1 p 1 Ändring av Detaljplan för Ström 1:65 m fl STALLGÄRDET, norra delen Lilla Edets kommun upprättad Martin Hallberg Cecilia Friberg Tea Cole Planarkitekt Mark och exploateringschef Planarkitekt Lilla Edets kommun Lilla Edets kommun Ramböll

39 Ändring av Detaljplan för Ström 1:65 m fl. Stallgärdet, norra delen, Lilla Edets kommun Tillägg till planbeskrivning, SAMRÅDSHANDLING UPPDRAG Kommunstyrelsen gav mark- och exploateringsavdelningen i uppdrag att ändra Detaljplan för Ström 1:65 m fl. Stallgärdet norra delen, 1462-P59. HANDLINGAR De ursprungliga detaljplanen, 1462-P59 som antogs av kommunfullmäktige och som vann laga kraft fortsätter att gälla och ska läsas tillsammans med Tillägg till planbeskrivning och Tillägg till plankarta. DETALJEPLANEÄNDRINGEN Kommunen är fastighetsägare för det aktuella området. Inom området planeras boende med särskild service enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsatta (LSS). För att möjliggöra byggnationen krävs en ändring i gällande detaljplan av högsta tilllåtna byggnadsarea från 250 kvm e 1, till 700 kvm byggnadsarea e 3. Utöver, för att bättre tillmötesgå den efterfrågan av bostäder som föreligger, ersätts också bestämmelsen om största exploateringsgrad, e med bestämmelsen e 1 som anger att minsta tomtstorlek ska vara 1000 kvm. Kvartersmarken söder om LSS bostaden ges möjlighet till avstyckning då e 1 bestämmelsen ersätts med ny bestämmelse e 4 som medger en minsta tomtstorlek på 800 kvm. Därutöver ändras bestämmelsen om placering p 2 till p 1. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Tilläggets genomförandetid är densamma som underliggande detaljplan. KONSEKVENSER Genom planändringen kan bebyggelsen anpassas till de behov och efterfrågan som finns för bostäder med särskilt stöd samt bostäder i övrigt inom kommunen. Området är obebyggt och ändringarna bedöms inte ge nya konsekvenser. GENOMFÖRANDE Inga genomförandefrågor uppstår genom planändringen. Markanvändningsområde E, utgår då det inte finns behov av transformatorstation, och ersätts med användning B för bostäder.

40 GRUNDKARTEBETECKNINGAR vall GENOMFART +32,1 LEK gång SKYDD +31,7 B e 1 p 1 +30,5 +27,3 +29,7 B e 1 p 1 +30,2 +29,1 +28,4 +30,5 e p 2 B +28,9 +30,2 +28,8 +28,7 LOKALGATA E +28,3 +29,0 B e 1 p 1 p2 +26,7 SKYDD B e gång skärm u +24,4 NATUR +27,6 +27,8 GC-VÄG u B e 1 p 1 B e 1 p 1 +27,5 +25,7 +27,3 +26,9 e 1 p 1 u e 1 p 1 +25,7 +24,7 u u e 1 p 1 NATUR gång lek tillfart E gång NATUR Upplysningar PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Där beteckningen saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet. Endast angiven användning och utformning är tillåten. GRÄNSBETECKNINGAR Gräns för planområdet Användningsgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK Allmänna platser Genomfartstrafik Lokaltrafik NATUR Naturområde GENOMFART LOKALGATA SKYDD Område som skyddar mot störning LEK Anlagd lekplats GC-VÄG Gång- och cykelväg Kvartersmark B Bostäder E Teknisk anläggning PLANHANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med bestämmelser Till planen hör planbeskrivning illustrationskarta grundkarta genomförandebeskrivning fastighetsförteckning särskilt utlåtande Antagen av KF Laga kraft UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER +0,0 Föreskriven höjd över nollplanet lek Lekplats gång Gång- och cykelväg får anordnas tillfart Tillfart till teknisk anläggning får anordnas. vall skärm +0,0 Bullervall skall anordnas Bullerskärm skall uppföras till lägst angiven höjd i meter över nollplanet. Tilllåten maximal markbelastning är 20 kpa. Högre markbelastning medges inom område betecknat med vall. Högre last tillåts om särskild geoteknisk utredning visar att detta är möjligt, geotekniskt underlag skall uppfylla kravet på detaljerad utredning enligt Skredkomissionens Rapport 3:95 med stabilitetskrav för nyexploatering enligt tabell 8:1. UTNYTTJANDEGRAD Minsta tomtstorlek 1000 m². Största byggnadsarea per fastighet är 250 m² varav 50 m² för komplementbyggnad. Största byggnadsarea för kvarteret, varav högst 200 m² per byggnad. Härutöver får erforderliga garage och komplementbyggnader byggas. Minsta och största tomtstorlek är 400 m² respektive 800 m². BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE u Marken får inte bebyggas. Marken skall vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar. MARKENS ANORDNANDE Geoteknik max 00 Maximal markbelastning i kpa. Inom områden där ingen markbelastning angivits gäller en maximal markbelastning på 20 kpa. Högre markbelastning medges om särskild geoteknisk utredning visar att detta är möjligt, geotekniskt underlag skall uppfylla kravet på detaljerad utredning enligt Skredkomissionens Rapport 3:95 med stabilitetskrav för nyexploatering enligt tabell 8:1. Pålningsarbeten kräver att särskild geoteknisk utredning visar att det är lämpligt. PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Placering Huvudbyggnad skall placeras minst 4,5 meter från tomtgräns, garage minst 6 meter från gata och 1,5 meter från tomtgräns. Minsta avstånd mellan huvudbyggnader är 8,0 meter alternativt skall huvudbyggnader sammanbyggas i tomtgräns. Komplementbyggnader/garage/carport får placeras i tomtgräns mot granne, annars minst 1,5 meter från tomtgräns. Utformning II Högsta byggnadshöjd i meter. Högsta antal våningar. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetiden är 15 år från den dag planen vinner laga kraft. Kommunen är huvudman för allmän plats. UPPLYSNING Fornlämningsområde Befintliga fornlämningar erhåller skydd enligt kulturminneslagen. Tillstånd krävs från Länsstyrelsen för att täcka över, rubba eller ta bort en fornlämning. DETALJPLAN FÖR STRÖM 1:65 M FL STALLGÄRDET, norra delen LILLA EDETS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN UPPRÄTTAD , REV AV GF KONSULT AB Martin Nord Planeringsarkitekt, MSA SKALA A1 1:1000, A3 1: m

41 Antagen av KF Laga kraft , rev Detaljplan för Ström 1:65 m fl STALLGÄRDET, norra delen Lilla Edets kommun, Västra Götalands län PLANBESKRIVNING GF Konsult Ref:

42 FÖRORD Gällande detaljplanen för Stallgärdet vann laga kraft Området som skulle utgöra den andra etappen vid utbyggnad av bostäder i centrala Ström har ej tagits i anspråk för byggnation. Detta beror dels på konjunkturen och dels på att behovet av bostäder ej varit av den omfattning som kommunen vid planläggningen förutspått. Under de senare åren har emellertid trycket på bostäder inom centrala Ström ökat. Detta gör att frågan om bostadsbebyggelse inom Stallgärdet åter aktualiserats. Gällande plan medger i huvudsak utbyggnad av grupphus med gemensam parkering. De förfrågningar som kommit in gällande nybyggnation i Ström handlar dock om att få upprätta friliggande villor med parkering på den egna tomten. Kommunen har gjort försök med att avstycka tomter för villor inom de områden som i planen fastställts för grupphus, detta har emellertid ej godkänts av Lantmäteriet med hänsyn till att det strider mot gällande plan. För att tillgodose dagens krav och möjliggöra byggnation av en fristående villabebyggelse krävs därför ny detaljplan som medger avstyckning av villatomter. Ny planläggning av Stallgärdet sker i två detaljplaner, en för den norra (denna detaljplan) och en för den södra delen av området. HANDLINGAR Detaljplanen består av: - plankarta i skala 1:1000 med tillhörande bestämmelser Planhandlingarna består i övrigt av: - planbeskrivning (denna handling) - genomförandebeskrivning - illustrationskarta - särskilt utlåtande Övriga handlingar i ärendet är - fastighetsförteckning - grundkarta - trafik- och bullerutredning - geoteknisk undersökning PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planen syfte är att redovisa mark för bostadsbebyggelse. Planområdet skall kunna erbjuda friliggande enfamiljshus samt parhus/ radhusboende. Bostadsexploateringen kommer att medge mellan nya bostäder beroende på exploateringsgrad.

43 AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN Kommunen har genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken 6 kap 11 (MB) för aktuell detaljplan. Kommunen har bedömt att området från allmän synpunkt är lämpligt för bostadsbebyggelse och att planförslaget inte medför någon betydande miljöpåverkan. Vid behovsbedömningen har kriterierna i MKBförordningens bilaga 4 särskilt beaktats och inte ansetts vara uppfyllda. Planförslaget bedöms inte innebära att planområdet tas i anspråk för de utpekade ändamål som listas i PBL 5 kap 18 varför kriterierna i MKBförordningens bilaga 2 inte behöver särskilt beaktas. PLANDATA Planområdet Översiktskarta Planområdet är beläget i centrala delen av Ström i Lilla Edets samhälle. Området begränsas i väster av Kungälvsvägen (väg 2025) i norr av Strömsbäckens ravin, i öster av befintligt bostadsområde och i söder av Kalvhagevägen. Det har en areal på drygt 6 ha. Marken ägs av Lilla Edets kommun. STALLGÄRDET Planbeskrivning , rev (13)

44 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Området har pekats ut som lämpligt för bostads och tätortsutveckling redan i områdesplanen Lilla Edet-Ström-Göta antagen 1982 och dispositionsplan för centrala Ström godkänd år Då området detaljplanerades var tanken att det skulle utgöra andra etappen av en större utbyggnad i centrala Ström. Denna utbyggnad har emellertid aldrig kommit till stånd. Översiktliga planer I kommunens översiktsplan från 1993 anges stora delar av Ström, dit planområdet räknas, som område med tätortsintresse. Då översiktsplan antogs var Stallgärdet redan planlagt för bostads- och centrumbebyggelse några särskilda riktlinjer för området utöver tätortsintresse finns därför ej redovisade i översiktsplanen. Detaljplaner Området omfattar den norra delen av gällande detaljplan (15-STY- 4295) för Stallgärdet i centrala Ström, laga kraftvunnen med undantag för naturmarken i norr. Riksintresse Området berör ej riksintresse. Program och miljökonsekvensbeskrivning Program har inte ansetts nödvändigt eftersom den nya detaljplanen inte ändrar markanvändningen jämfört med gällande detaljplan. Planen stämmer med kommunens översiktsplan. En behovsbedömning har gjorts enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken 6 kap 11 (MB). Enligt denna erfordras inte någon miljökonsekvensbeskrivning. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur och topografi Planområdet består till största delen av öppen åkermark. Höjdskillnaden inom planområdet är som mest ca 12 m, mellan nivån +19 och +31m. I den nordöstra delen sluttar marken med ca 1:15 i nordostlig riktning. I nordost gränsar området till en ravinbildning ner mot Strömsån. Släntlutningen från områdets nordöstra del till åkant är 4 (13) STALLGÄRDET Planbeskrivning , rev

45 ca 1:5. Höjdskillnaden mellan ån och planområdet är som mest ca 13 m. Kommunen kommer att upprätta ett kontrollprogram för reglering av schaktningsarbeten etc i samband med anläggningsarbeten inom allmän plats, för att undvika negativ påverkan på omgivande vattendrag. Geoteknik En geoteknisk undersökning har utförts av GF Konsult AB ( ). Jordlager Jordlagrens mäktigheter varierar något i området. Jordlagren är skiktade och det förekommer sand- och siltskikt lokalt. Den generella jordlagerföljden inom planområdet är enligt nedan: Mulljord/mullhaltig lera Torrskorpelera Fast lagrad siltig sand Siltig lera Fast lagrad något siltig sand Lerans mäktighet bedöms vara begränsad. I södra, norra och östra delarna av området bedöms djupet till fast botten variera mellan ca 1-6,5 meter och lermäktigheterna bedöms maximalt vara ca 3-4 m. I västra delarna av området är djupet till fast botten upp till ca 13 m. Leran bedöms vara mellansensitiv. Det går dock inte att utesluta att det kan förekomma högsensitiv lera på större djup än 4 m under markytan. Genomförda sonderingar visar att det inte förekommer kvicklera inom planområdet. Kvicklera har identifierats på några platser utanför planområdet. Hydrogeologi Strömsbäcken rinner i väst-östlig riktning, norr om området. Generellt strömmar grundvattnet i nord till nord-ostlig riktning mot bäcken. På grund av de varierande jordlagerföljderna kan det finnas flera mindre akviferer i området, separerade av täta jordlager. Det finns sannolikt minst 2 akviferer i området, en övre och en undre. Topografin och jordlagren styr grundvattennivån. Erosion Lokalt förekommer erosion som påverkar Strömsvägens stabilitet. Erosionen bedöms bl a bero på att vatten från vägdiket söder om vägen leds i en trumma under vägen och mynnar ut omedelbart i det STALLGÄRDET Planbeskrivning , rev (13)

46 kritiska snittet. Norr om Strömsvägen pågår erosion i bäcken. Erosionen bedöms bero på flödesvariationer och turbulens. För att säkerställa Strömsvägens stabilitet rekommenderas dels att erosionsskydd anläggs utanför nordvästra plangränsen samt att vägtrumman förlängs. Vid sektion A rekommenderas att den befintliga slänten återställs så att det eroderade området jämnas ut i nivå med omkringliggande naturlig mark. Ett åtgärdsförslag med arbetsbeskrivning har tagits fram. Utdrag ur arbetsbeskrivning för åtgärder avseende erosion Stabilitet Totalstabiliteten inom planområdet bedöms vara tillfredsställande. Sektion A, från nordöstra hörnet av planområdet ner mot Strömsbäcken, bedöms som den dimensionerande sektionen inom planområdet. Med aktuella belastningar enligt plan erhölls 1,56-faldig säkerhet i odränerad analys och 1,47-faldig säkerhet i kombinerad analys, vilket uppfyller Skredkommisionens krav vid detaljerad utredning. Den genomförda känslighetsanalysen visar att slänten även uppfyller Skredkommisionens krav vid en höjning av grundvattennivån med 2 m. 6 (13) STALLGÄRDET Planbeskrivning , rev

47 Inom en zon närmast släntkrön i nord-östra delen av planområdet bör marken belastas med högst 10 kpa, bestämmelse har införts på plankartan. Marken i övriga delar av planområdet bör belastas med högst 20 kpa. Den planerade bullervallen kan utföras med 1,5 meters uppfyllnad utan att påverka planområdets stabilitet. I den norra delen rekommenderas skärm istället för vall, bestämmelser har införts. Grundläggning bedöms generellt kunna utföras med platta på mark. Särskild geoteknisk utredning krävs vid eventuella pålningsarbeten eftersom det inte går att utesluta att det kan förekomma högsensitiv lera på större djup än 4 m, bestämmelse har införts på plankartan. Sättningar Sättningar måste beaktas, särskilt för hustyper som är känsliga för differenssättningar. Med hänsyn till markförhållandena begränsas tillåten belastning till 20 kpa. Uppfyllnader bör begränsas till maximalt 0,5 m. Eventuellt förekommande ledningar under bullervallen bedöms kunna skadas av uppfyllnaden. Bullervallen kan förslagsvis utföras med lättfyllning. Vy över planområdet sett från söder Radon En kartering av högriskområden inom kommunen har utförts av SGU. Det aktuella planområdet klassas som lågriskområde. STALLGÄRDET Planbeskrivning , rev (13)

48 Fornlämningar Inom området finns en känd fornlämning, RAÄ Hjärtum 216:1. En upplysning finns på plankartan för det aktuella området. Förundersökning pågår och eventuell slutundersökning skall vara slutförd innan kommunen påbörjar exploateringen av aktuellt kvarter. Bostäder Planområdet möjliggör mellan bostäder, med en blandning av av friliggande villor, parhus eller radhus. Inom kvarter med beteckningen e 1 är minsta tomtstorlek 1000 m 2 och största byggnadsarea 250 m 2, varav 50 m 2 för komplementbyggnader. I två kvarter med beteckningen e 2 tillåts en friare exploatering med en blandning av friliggande villor, parhus och radhus. För att möjliggöra denna flexibilitet fastställs en största byggnadsarea för respektive kvarter. Byggnadsarean för respektive huvudbyggnad tillåts ej överstiga 200 m 2. Utöver den angivna byggnadsarean får erforderliga komplementbyggnader uppföras. Husen i dessa kvarter tillåts byggas samman i tomtgräns. Minsta och största tomtstorlek regleras till 400 m 2 respektive 800 m 2. All bostadsbebyggelse inom området tillåts uppföras i två våningar. Högsta byggnadshöjd fastställs till 6,0 meter i enlighet med tidigare gällande detaljplan. 8 (13) STALLGÄRDET Planbeskrivning , rev

49 Ström Sporthall Skola Brodalen gc-tunnel Torn Södergården Fotb Vårdhem Slottet Nedre Ryk Skola, service och idrottsanläggningar i närheten av planområdet Handel och service Inom detaljplanen för Stallgärdet, södra delen finns en byggrätt för handel/kontor/bostäder (livsmedelsbutik, specialaffärer, service och andra verksamheter med liten varuhantering). Ett mindre närcentra finns på ett avstånd av ca 100 m avstånd från området. I anslutning till området ligger även Ströms Slott där det finns restaurang. Övrig kommersiell service finns i Lilla Edets centrum på knappt 2 km:s avstånd. Inom detaljplanen för den södra delen finns en byggrätt för en förskola. Omedelbart väster om planområdet ligger Strömskolan. Skolan som länge varit en F-6 skola, skall utökas till årskurs 9. Vid skolan finns även sporthall. Barnomsorg/förskola finns även i anslutning till Strömskolan, Rödklöverns förskola. Skolområdet nås via en separerad gc-väg i tunnel under Kungälvsvägen. Friytor En yta för lekplats med bollplan, lekredskap mm finns reserverad i sydvästra delen av planområdet. I öster föreslås en grönyta för bollek STALLGÄRDET Planbeskrivning , rev (13)

50 mm. Öster om planområdet, ca 200 meter, ligger Strömshallens idrottsplats. Gatunät, gång- och cykeltrafik Utbyggnaden av hela norra delen förutsätter utbyggnad av ny matargata från Kungälvsvägen (2025) i norr, som delvis ersätter den idag befintliga Strömsvägen. Detta innebär att hela området får en bilfri central del med skyddad gång- och cykelförbindelse till skola och daghem. Matargatorna samt övriga lokalgator fastställs i planen som LOKALGATA medan Kungälvsvägen (väg 2025) redovisas som GENOMFART. GC-trafiken leds på Roddvägen med tunnel under Kungälvsvägen (väg 2025). GC-trafiken söder ut (mot Lilla Edets centrum) föreslås ledas utmed Stallvägen. Mindre lokala gångvägar som förbinder de nya bostadsområdena med närliggande lokalgator och lek- och rekreationsytor anordnas för att säkerställa en god tillgänglighet inom området. Under en övergångstid, fram till dess matargatan från norr byggs ut, trafikmatas området norr om Roddvägen via Stallvägen. Under övergångstiden redovisas gångvägen norr om Stallvägen som LOKALGATA, tillfällig markanvändning i detaljplanen för den södra delen. Trafikbuller Planområdet gränsar i väster till Kungälvsvägen (väg 2025). I samband med tidigare planläggning av området har en särskild bullerutredning upprättats (GF Konsult ). Med denna som utgångspunkt föreslås i gällande detaljplan bullerskärm ut mot Kungälvsvägen (väg 2025) för att skapa en god ljudnivå för de nya bostäderna. I gällande plan regleras även husens placering och utförande med hänsyn till bullerförhållandena. Planförslaget innebär en viss omdisponering av området och de trafiksiffror som utnyttjats för beräkning av bullervärdena i den tidigare bullerutredningen är inaktuella. En ny bullerutredning baserad på planförslaget har upprättats (GF Konsult , rev ). I bullerutredningen konstateras att huvuddelen av de nya illustrerade bostäderna uppfyller gällande riktvärden för buller utan att några särskilda bulleråtgärder genomförs. Undantag utgör dock ett fåtal hus i områdets södra och norra delar där riktvärdena för ekvivalenta och maximala ljudnivåer i andra våningen i vissa fall överskrids. För att skapa en god boendemiljö med avseende på buller anger detaljplanen att skydd skall anordnas (SKYDD). I den norra delen i form av en skärm och i den södra delen en vall med lägsta höjder 10 (13) STALLGÄRDET Planbeskrivning , rev

51 angivna. Med dessa åtgärder klaras gällande riktvärden. Vall och skärm kommer att variera i höjd relativt Kungälvsvägen (väg 2025) mellan 0,5 och 2,8 meter beroende på att omgivande mark ligger lägre än vägbanan i söder och högre i norr. Kollektivtrafik Området ligger väl till ur kollektivtrafiksynpunkt, samtliga bostäder inom planområdet kommer att ha mindre än 400 meter till den befintliga hållplatsen Strömskolan vid Kungälvsvägen (väg 2025) som ligger centralt placerad vid gc-tunneln under väg Med de busslinjer som trafikerar hållplatsen nås bl a Lilla Edet, Trollhättan och Kungälv. Parkering, angöring Parkering skall genomgående ske på kvartersmark. Bebyggelsen är planerad med möjlighet till uppställning av två bilar per bostad. Teknisk försörjning Området förutsätts anslutas till befintligt VA-nät söder och sydväst om planområdet. De nya ledningarna placeras i huvudsak i nytillkommande gator. För de delar där ledningar behöver dras över tomtmark säkerställs tillgängligheten genom u-område. Norra delen avvattnas år norr, vilket kräver pumpning av avloppsvattnet. Erforderlig pumpstation förläggs norr om planområdet i enlighet med gällande plan. Den nya pumpstationen ersätter befintlig anläggning som idag finns i anslutning till Kalvhagevägen. Tillträde till pumpstationen anordnas från Kungälvsvägen (väg 2025) via naturmarken (nuvarande Strömsvägen). Dagvatten skall, så långt det är möjligt, omhändertas och fördröjas på tomtmark. Vattnet från planområdet leds i diken och ledningar ut till Strömsbäcken. Elledningar finns i planområdets nordöstra del inom naturmarken. Här finns även en befintlig transformatorstation som säkerställs genom särskilt E-område. Tillträde till transformatorstationen anordnas från Kalvhagevägen via naturmarken. För att klara elförsörjningen ges möjlighet till utbyggnad av en ny transformatorstation i korsningen mellan de nya gatorna Ryttmästarevägen och Hästskovägen. Området genomkorsas av telekablar som kommer att beröras av den planerade bostadsbyggnationen. Enligt uppgifter från Telia utnyttjas dock ej befintlig ledningsrätt. Något behov av att fastställa nytt läge för ledningen föreligger härmed ej utan befintlig ledningsrätt upphävs. STALLGÄRDET Planbeskrivning , rev (13)

52 Bostäder av den typ som planeras inom planområdet har relativt lågt behov av energi för uppvärmning, varför individuella uppvärmningssystem förutsätts. KONSEKVENSER Planen innebär att idag obebyggd åkermark tas i anspråk för bostadsoch centrumbebyggelse. Arealerna är så pass små att ett rationellt jordbruk ej går att bedriva i området. Härmed bedöms de nya bostäderna inte påverka jordbruksnäringen negativt. Området är öppet och flackt vilket innebär att de nya bostäderna kommer att påverka landskapsbilden och göra att områdets lantliga karaktär till viss del försvinner. Med hänsyn till att närliggande områden redan idag är exploaterade med bostäder och olika typer av kommersiell- och offentlig verksamhet kommer bebyggelsen emellertid bidra till att förstärka och utveckla stadsdelen Ström. Likaså ger de nya bostäderna ett ökat befolkningsunderlag vilket gynnar service och kommersiell verksamhet i och i anslutning till området. Tillgängligheten till området såväl med bil som kollektiva färdmedel är god. Det finns även goda gång- och cykelförbindelser till övriga delar av Ström samt Lilla Edets centrum. I anslutning till området finns även kommunal service och annan infrastruktur. Detta medför att exploateringen på ett bra sätt utnyttjar befintlig infrastruktur och bidrar till en hållbar utveckling av Lilla Edet. Planförslaget medför inte betydande påverkan på naturresurser enligt 3 och 4 kapitlet i Miljöbalken och bedöms i övrigt vara tillräckligt väl utformat ur naturresurssynpunkt. MILJÖKVALITETSNORMER Enligt Miljöbalken 5 kap 1 får regeringen för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa och miljö eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljö (miljökvalitetsnormer). Miljökvalitetsnormer finns framtagna för kvävedioxid, svaveldioxid, bly, partiklar, kolmonoxid och bensen i utomhusluft och redovisas i förordningen om miljökvalitetsnormer (Svensk författningssamling 2001). 12 (13) STALLGÄRDET Planbeskrivning , rev

53 Luftföroreningshalterna bedöms bara påverkas ytterst marginellt vid genomförande av planförslaget och gällande miljökvalitetsnormer bedöms inte överskridas. På sikt beräknas luftföroreningshalterna sjunka till följd av det successiva införandet av bättre reningsteknik i bilparken. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Planbeskrivningen har ingen självständig rättsverkan. Avsikten är att beskriva detaljplanens syfte och förklara dess innehåll. Genomförandet av planen regleras i separat genomförandebeskrivning. Genomförandetiden är 15 år från det att planen vinner laga kraft. Kommunen är huvudman för allmän platsmark. MEDVERKANDE Detaljplanen har utarbetats i samverkan mellan Samhällsbyggnadsavdelningen i Lilla Edets kommun och GF Konsult AB. Planhandlingar har utarbetats av Carolina Grabowska och Martin Nord, planeringsarkitekter vid GF Konsult AB. Genomförandebeskrivningen har utarbetats av Helene Eriksson, bullerutredningen av Anna-Lena Frennborn och Anders Axenborg och den geotekniska utredningen av Björn Göransson, samtliga vid GF Konsult AB. SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Martin Nord Planeringsarkitekt MSA STALLGÄRDET Planbeskrivning , rev (13)

54 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl / Webbutbildning - Boverkets PBL kompetens för politiker Dnr 2016/1281 Sammanfattning Miljö- och byggnämnden utgör den nämnd i Lilla Edets kommun som ansvarar för myndighetsuppgifter med avseende på tillstånd och frågor om tillsyn inom PBLområdet. För att upprätthålla och fortlöpande uppdatera nämndens kunskap om tillämplig lagstifting och aktuell praxis inom arbetsområdet finns möjligheten att delta i utbildningar PBL kompetens - som tagits fram av Boverket. För inloggning till webbutbildningarna och instruktion om hur att se dem se vidare: Beslutsunderlag - Finansiering Aktiviteten kan genomföras inom budget. Förslag till beslut Miljö- och byggnämnden beslutar att ta del av det utbildningserbjudande som Boverket tillhandahåller. Anna Stenlöf Samhällsbyggnadschef anna.stenlof@lillaedet.se Beslutet expedieras till Beslutet delges

55 sid- 2 - Beslutet skickas för kännedom till sid 2/2

56 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl / Verksamhetsplan för år 2017 Miljö- och byggnämnden Dnr 2016/1280 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 30 november 2016 om ramar 2017 års kommunverksamhet. Miljö- och byggnämnden har nu att fatta beslut om verksamhetsplan för Verksamhetsplanen utgör utgångspunkt för förvaltningens arbetsplan för Beslutsunderlag Verksamhetsplan för år 2017 för Miljö- och byggnämnden. Dnr 2016/ Förslag till beslut Miljö- och byggnämnden beslutar att anta verksamhetsplan för år Anna Stenlöf Samhällsbyggnadschef Beslutet expedieras till Beslutet delges Beslutet skickas för kännedom till

57 1 VERKSAMHETSPLAN 2017 Miljö- och byggnämnden Framtagen av: Anna Stenlöf Datum: Version: 0.9 Diarienummer: 2016/1280-2

58 Verksamhetsplan (8) Innehåll 1. Nämndens grunduppdrag Verksamhetsbeskrivning Nulägesbeskrivning Prioriterade mål Medborgarkraft Samarbete över gränserna (MBN ej ansvarig eller berörd) Attraktiv livsmiljö goda boenden (MBN ej ansvarig eller berörd) Goda kommunikationer (MBN ej ansvarig eller berörd) Rätt kommunal service (MBN ej ansvarig eller berörd) Högre utbildningsnivå (MBN ej ansvarig eller berörd) Nämndens egna mål Övrigt prioriterat arbete Ledning och styrning intern kontroll Jämställd service Ekonomi... 7

59 Verksamhetsplan (8) 1. Nämndens grunduppdrag Enligt gällande reglemente för miljö- och byggnämnd utgör nämndens verksamhetsområde följande uppgifter: Miljö- och byggnämndens verksamhetsområde 1 Miljö- och byggnämnden fullgör kommunens uppgifter - som enligt lag skall fullgöras inom miljö- och hälsoskyddsområdet - som enligt lag skall fullgöras inom området för livsmedelskontroll, - som enligt lag skall fullgöras avseende tillståndsgivning enligt plan- och bygglagen, - enligt lagen om skydd mot olyckor - lag om brandfarliga och explosiva varor - avseende energirådgivning, Miljö- och byggnämnden skall också svara för prövning och tillsyn som ankommer på kommunen i övrigt enligt lagar och förordningar som berör nämndens ansvarsområde (livsmedels-lagen, tobakslagen i den del som inte utövas av individnämnden enligt 12, 12 a, lag avseende kontroll av försäljning av receptfria läkemedel i detaljhandeln m fl). I uppgifterna ingår vidare att - aktivt följa utvecklingen inom sitt verksamhetsområde - verka för att förenklings- och rationaliseringsarbeten aktivt bedrivs - verka för att former för brukarinflytande utvecklas - ansvara för egna personregister och eget diarium - lämna allmänheten, organisationer och företag råd och upplysningar i frågor som rör nämndens ansvarsområde - samarbeta med myndigheter, organisationer och enskilda vars verksamhet berör nämndens verksamhetsområde - tillse att samordningsträffar mellan miljö- och byggnämnden, tekniska nämnden samt förvaltningschef genomförs Kommunstyrelsen kan vid extraordinär händelse komma att fatta beslut inom nämndens verksamhetsområde. 2. Verksamhetsbeskrivning Miljö- och byggnämnden basverksamhet utgörs av ansvarar för myndighetstjänster såsom tillstånd och tillsyn inom livsmedel-, miljöskydd-, hälsoskydd- och plan- och byggområdet. Utöver detta ansvarar miljö- och byggnämnden för klimat- och energirådgivningen, samt kommunens naturvårdsarbete. En viktig uppgift för nämnden är service till allmänheten och företag genom information och rådgivning. Inom plan- och bygglagens (PBL) område är huvuddelen av verksamheten att pröva ansökningar om olika tillstånd för bygg- och anläggningsåtgärder. Nämnden har också ett ansvar för tillsyn enligt bygglagstiftning. Miljöskyddstillsynen omfattar planerad tillsyn av verksamheter inom jordbruk, tillverkning, avloppsrening och verksamheter som handskas med kemikalier. Miljöskyddstillsynen omfattar också händelsestyrda ärenden såsom klagomålsärenden om avfall, eldning, skrotbilar och nedskräpning m.m. Utöver tillsynen inom miljöskydd så handläggs tillstånds- och anmälningsärenden avseende avlopp, värmepumpar, komposter, gödselspridning och miljöfarlig verksamhet.

60 Verksamhetsplan (8) Hälsoskyddstillsynen omfattar planerad tillsyn av skolor, förskolor, idrottsanläggningar, flerbostadshus, frisörer, solarier mm. Verksamheten hanterar inkommande klagomålsärenden rörande t.ex. inomhusmiljö, störande djur, trafik- och verksamhetsbuller och eldning m.m. Vidare behandlas anmälningsärenden som avser nya verksamheter och tillstånd att hålla djur inom planlagt område. Livsmedelskontrollen omfattar kontroll av restauranger, caféer, livsmedelsbutiker och andra verksamheter som säljer mat direkt till kund. I livsmedelskontrollen ingår även större dricksvattenanläggning. Livsmedelskontrollen sker till stor del planerat. En del ärenden är händelsestyrda och gäller t.ex. anmälan om livsmedelsverksamhet samt klagomålsärenden och åtgärder för att minimera smittspridning till följd av livsmedelshantering. Miljö- och byggnämnden ansvarar utöver rena myndighetstjänster även för frågor med koppling till hållbar utveckling. Detta innefattar remissärenden som kräver sakkunskap inom miljöområdet i ärenden såsom t.ex. förhandsbesked och detaljplaner. Med stöd av statliga bidrag sker också inom nämndens ansvar en del natur- och vattenvårdsåtgärder samt klimatoch energirådgivning. 3. Nulägesbeskrivning Efterfrågan av nämndens basverksamhet förväntas vara fortsatt stark under För att upprätthålla kravet på tillräckliga resurser för nämndens basverksamhet såsom tillstånd och tillsyn med koppling till byggnation-, livsmedel-, miljöskydd-, hälsoskydd bedömer nämnden att resurser ska prioriteras för detta arbete. Då nämndens ramar är begränsade innebär detta en omfördelning från arbetsområdet hållbar utveckling. 4. Prioriterade mål 4.1 Medborgarkraft Prioriterat mål 1 Utfall år 2014 Utfall år 2015 Mål år 2016 Mål år 2017 Mål år 2018 Inriktningsmål: I Lilla Edets kommun ska flickor och pojkar, kvinnor och män ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Prioriterat mål: Kommunen ska arbeta för en jämställd service till medborgarna Ansvar: Kommunstyrelsen Berörda nämnder: Övriga nämnder 1) Ta fram goda exempel från andra kommuner på en jämställd service till allmänheten inom nämndens ansvarsområde (procent) Ekonomi: % -

61 Verksamhetsplan (8) Inom befintlig budget Ansvar: Avdelningschef Klart: Redovisas: Bokslut. Prioriterat mål 2 ej tillämpligt Prioriterat mål 3 ej tillämpligt 4.2 Samarbete över gränserna (MBN ej ansvarig eller berörd) Prioriterat mål 4 ej tillämpligt 4.3 Attraktiv livsmiljö goda boenden (MBN ej ansvarig eller berörd) Prioriterat mål 5 ej tillämpligt Prioriterat mål 6 ej tillämpligt Prioriterat mål 7 ej tillämpligt 4.4 Goda kommunikationer (MBN ej ansvarig eller berörd) 4.5 Rätt kommunal service (MBN ej ansvarig eller berörd) Prioriterat mål 8 ej tillämpligt 4.6 Högre utbildningsnivå (MBN ej ansvarig eller berörd) Prioriterat mål 9 ej tillämpligt 5. Nämndens egna mål Följande mål har beslutats av Miljö- och byggnämnden, utöver de prioriterade målen från kommunfullmäktige. Nämndens egna mål Utfall år 2014 Utfall år 2015 Mål år 2016 Mål år 2017 Mål år Redovisa nöjd kundenkäten eller motsvarande mätning (minsta antal tillfällen per år) Genomför miljö- och familjedagen 2017 (antal) Mäta arbetsdagar för svar på inkommande frågor (procent) _ 100 % Ta fram förslag på antal veckor för beslut om bygglov inom detaljplan vid komplett ärende (procent) 100 % Ovårdade fastigheter som skall vara åtgärdade (antal) Ta fram förslag till tillsynsplan inom PBL-området (procent) % -

62 Verksamhetsplan (8) 5.7 Identifiera möjligt samarbete över kommungräns inom nämndens ansvarsområde (procent). 5.8 Anordna 2st utbildningstillfällen (1/2-dag) för MBN (procent) % 100 % % - Ekonomi: Inom befintlig budget Ansvar: Miljö- och byggchef Klart: Redovisas: Bokslut 6. Övrigt prioriterat arbete 6.1 Ledning och styrning intern kontroll I syfte att minimera sårbarheten inom nämndens ansvar för myndighetstjänster skall arbetet med kvalitetssäkring och metodutveckling fortsätta under En inventering och optimering av arbetsprocesser och informationshantering knutna till olika ärendetyper skall genomföras. Frågor om kompetensförsörjning och kompetensutveckling skall ges ett särskilt fokus och där så är möjligt inom ramen för kommunens samverkan med andra kommuner i länet (byggrespektive miljösamverkan i Västra Götaland). Behov av att revidera eller uppdatera styrdokument för nämnden skall fortsatt utredas inom ramen för arbetet med intern kontroll. 6.2 Jämställd service Nämndens ansvar för en jämställd service till allmänheten kommer fortsatt att ske inom ordinarie produktion och med fokus på kunskapsbyggande även under år ( Se prioriterat mål 1 ovan.)

63 Verksamhetsplan (8) 7. Ekonomi En skillnad vad gäller nämndens ekonomiska åtaganden är att räddningstjänstens verksamhet finansieras inom kommunstyrelsen som en följd av inträde i nytt räddningstjänstförbund. I tabellen nedan har räddningstjänstens verksamhet exkluderats för att underlätta jämförelser mellan åren. Miljö- och byggnämnden 2017 Budget 2015 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos T Budget 2017 Nämndverksamhet Myndighetsutövning, PBL Varav intäkter, avgifter Bruttokostnad Energirådgivning Varav intäkter, bidrag Bruttokostnad Myndighetsutövning, MB Varav intäkter, avgifter Bruttokostnad Livsmedelstillsyn Varav intäkter, avgifter Bruttokostnad Hållbar utveckling Varav intäkter, bidrag Bruttokostnad SUMMA MBN-verksamhet: Löneindex för 2017 är uppräknat enligt anvisningarna i Mål- och Resursplanen. Nämnderna har inte kompenserats för prisindex. Inför 2017 har nämndens totala ram fördelats med syftet att stärka nämndens arbete med tillstånd och tillsyn. Det innebär att resurser inom nämndens arbetsområde hållbar utveckling omfördelats till nämndens tillstånds- och tillsynsarbete. Nettokostnaden för nämndens verksamheter ökar med 330 tkr och nämndens bruttokostnader ökar med ca 890 tkr. Nämndens resurser bygger under 2017 därför på såväl ett ökat skatteanslag motsvarande 330 tkr, som ökade taxeintäkter motsvarande 560 tkr. Taxeintäkterna förväntas öka inom bygglovsverksamheten i linje med 2016 års nivå. Verksamheten för myndighetsutövning enligt plan- och bygglagen kommer under 2017 utökas med en halv tjänst. Kostnadstäckningsgraden av verksamhetens bruttokostnad ökar från 48 procent 2016 till 56 procent för 2017 budgeterad till 56 procent. Planen utgår från att intäkterna från denna verksamhet håller samma nivå som Inom verksamheten för myndighetsutövning enligt miljöbalken budgeteras kostnadstäckningen till 33 procent av verksamhetens bruttokostnad, en marginell ökning jämfört med 2016.

64 Verksamhetsplan (8) Inom verksamheten för livsmedelstillsyn budgeteras kostnadstäckningsgraden till 32 procent av verksamhetens bruttokostnad en minskning med 25 procent från 2016 som förklaras av en mer rättvisande fördelning av OH-kostnader samt en förstärkning med 20 procent av en heltidstjänst. Inom verksamheten för hållbar utveckling inryms resurser för kommunens miljöstrateg motsvarande en halvtidstjänst och en kommunekolog motsvarande en halvtidstjänst. Verksamheten finansieras till 36 procent av statliga bidrag för specifika natur- och vattenvårdsprojekt. Investeringar Investeringsbudget Miljö- och byggnämnden Verksamhetssystem Summa investeringar Nämnden planerar att investera i nytt verksamhetssystem. Investeringen förväntas genomföras i mitten av 2017.

65 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl / FHB Tingberg 13:6 - Ansökan om förhandsbesked för uppförande av två enbostadshus. Dnr 2016/1160 Sammanfattning Området saknar detaljplan och områdesbestämmelser. Det är beläget mellan kommunens detaljplaneområden i Lödöse och ett kommande planområde i söder. Området nås via en enskild väg som tillhör Tingberg Gossagårdens vägsamfällighet. Det aktuella området ligger öster och norr om den enskilda vägen i slutet av raden av några nybyggda hus utefter vägen, samtliga belägna utanför detaljplan. Tingberg 3:16 har en yta av 6200 m² och är taxerad som bebyggd småhusenhet. Ansökan avser uppförande av två enbostadshus med fristående garage på två nya tomtplatser på rubricerad fastighet. De föreslagna tomtplatserna för de nya husen är redovisade till ca m² vardera. Kommunalt vatten och avlopp finns i direkt anslutning till fastigheten. En situationsplan med två individuellt utformade enbostadshus med garage förlagda på de två tomterna har presenterats för Mark- och exploateringsavdelningen på kommunen och för berörda grannar. Inga synpunkter har inkommit från hörda grannar. Mark- och exploateringsavdelningen har övervägt frågan om detaljplaneläggning av det berörda området och kommit fram till följande ståndpunkt: Området är redan idag så pass förtätat att kvarstående luckor i det aktuella området kan prövas av förhandsbesked och bygglov. Nyttan att upprätta en detaljplan får ställas i relation till kostnaden för den. Villkor bör istället kunna göras i prövning om förhandsbesked/ bygglov om att anpassa byggnaderna till befintlig bebyggelse och villkora beslutet genom att begränsa byggytan, antal våningar och takvinkel på tillkommande byggnader. Eftersom detaljplan som reglerar läge och utformning på husen saknas och de föreslagna husen och dess lägen inte kan fastslås exakt i förhandsbeskedet, bör detta förenas med villkor för hustyper och placering som i huvudsak överensstämmer med den inlämnade ansökan. Förslaget strider inte mot riksintressen för naturvård och friluftsliv. I ÖP 2012 (översiktsplan) för Lilla Edets kommun är det aktuella området betecknat R1. I förklaringen står bl.a. följande:

66 sid- 2 - Område för utveckling eller bevarande i anslutning till befintliga tätorter. Inom tätorternas närområde råder stark efterfrågan på mark. All ny bebyggelse ska därför prövas i detaljplan. Till ledning för fortsatt planering ska fördjupad översiktsplan i enlighet med PBL upprättas för varje tätortsområde. För Lödöse tätortsområde ska planarbetet ske i nära samverkan med Ale kommun och de riksintressen för naturvård och friluftsliv som berör området ska särskilt beaktas. Beskrivningar och kartor i avsnittet Samhällenas utveckling kan tillsammans med tillämpliga delar av översiktsplanen i övrigt tjäna som underlag och utgångspunkt för fortsatt planläggning. Vatten och avlopp ansluts till kommunalt nät. Lantmäteriet tillstyrker i yttrande daterat att positivt förhandsbesked kan lämnas. Dock bör man i samband med avstyckningen se över utfartsfrågan för samtliga fastigheter i området. Här bör en gemensamhetsanläggning för väg bildas och de nuvarande servituten för väg tas bort. Ärendet har remitterats till Lödöse muséum/ Västarvet, avseende eventuella fornlämningar i området. Från antikvariskt håll ses inga hinder att bebygga fastigheten enligt inlämnad ansökan. Bygglovsavdelningen anser att marken är lämplig för den planerade åtgärden, och således att positivt förhandsbesked kan ges. Bedömningen görs att den planerade åtgärden uppfyller kraven i plan- och bygglagen (PBL) 2 kap. 5. Positivt förhandsbesked kan meddelas med tillhörande villkor och upplysningar med stöd av plan- och bygglagen 9 kap. 17, 2 kap. 4, 5 samt MB 3 och 4 kap. Beslutsunderlag Ansökan om förhandsbesked, dnr 2016/ Situationsplan, dnr 2016/ Remissyttrande miljö, dnr 2016/ Förslag till beslut Miljö- och byggnadsnämnden i Lilla Edets kommun beslutar att bevilja positivt förhandsbesked för avstyckning och byggnation enligt ansökan på fastigheten Tingberg 13:6, med villkor enligt nedan. Villkor Fastigheterna ska anslutas till kommunalt vatten- och avlopp. Den redovisade exploateringen på tomterna ska ses som maximal, dvs byggnaderna kan ha mindre byggnadsyta men inte större än vad som redovisas på situationsplanen. Ska uppföras i ett våningsplan med en takvinkel på upptill maximalt 45 grader mot horisontalplanet. Fasadmaterial bör utföras i trä. Avståndet mellan bostadshusen bör vara minst 8 meter. Den inlämnade situationsplanen ska ligga som underlag för beslutet. sid 2/3

67 sid- 3 - Avgift Enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige utgörs avgiften för förhandsbesked, inklusive kostnad för sakägaryttrande och kungörelse till kronor. Upplysningar: Tillstånd enligt detta förhandsbesked är bindande vid prövning av ansökan om bygglov som görs inom två år från det beslutet vunnit laga kraft. Förhandsbeskedet innebär inte rätt att påbörja byggnadsarbeten. Beslutet expedieras till Sökanden Grannar på fastigheterna Tingberg 13:1 och 13:8 samt MEX-avdelningen/ Lilla Edets kommun, att. Cecilia Friberg. Lantmäteriet, Vänersborg, att. Ann-Louise Andersson. Vägföreningen, c/o Hans Hansson, Tingberg Gossagården 133, Lödöse. Kungörs i Post- och Inrikes Tidningar. sid 3/3

68

69

70 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl / FHB Hjärtum 4:6 - Ansökan om förhandsbesked för uppförande av enbostadshus. Dnr 2015/549 Sökande: Adress: Sammanfattning Ansökan om förhandsbesked har inkommit för uppförande av två enbostadshus på två tilltänkta avstyckningar från fastigheten Hjärtum 4:6. Den aktuella delen av fastigheten ligger i sluttande terräng mot Göta älvdalen. Avstyckningarna är benämnda tomt A och B och ligger mellan Hjärtumsvägen i Hjärtums samhälle och väg Både tomt A och B är belägna utanför detaljplanelagt område. På tomt A finns ett förfallet enbostadshus med en komplementbyggnad strax intill vilka avses rivas och ersättas med ett nytt enbostadshus. Tom B ligger längre ner i backen i direkt anslutning till väg 2025 i relativt brant terräng och utgörs huvudsakligen av lövskog. Tillfartsväg för tomt B sker med utfart mot väg Sökanden har ansökt om tillstånd hos Trafikverket om ny utfart på den aktuella platsen. Trafikverket har i sitt beslut daterat beviljat tillstånd för ny utfart (gäller ett år från beslutsdagen). Lantmäteriet har inkommit med yttrande och ser inga större hinder för avstyckningar förutsatt att utfart eller tillfart går att lösa för tomt B. Genom hela fastigheten går en kommunal VA-ledning från Hjärtumsvägen ner mot väg Någon ledningsrätt har ej bildats på de två aktuella tomtplatserna som ledningen löper genom. Husplaceringarna ligger dock med relativt god marginal utanför VAledningen. Enligt ÖP 2012 (översiktsplan) för Lilla Edets kommun är det aktuella området betecknat R1 - Samhällsområde. Områden för utveckling eller bevarande i anslutning till befintliga tätorter. Inom tätorternas närområde råder stark efterfrågan på mark. All ny bebyggelse ska därför prövas i detaljplan. Till ledning för fortsatt planering ska fördjupad översiktsplan i enlighet med PBL upprättas för varje tätortsområde. Förslaget strider ej mot riksintressen för naturvård och friluftsliv eller övriga rekommendationer i översiktsplanen förutom kravet på detaljplan. Mark- och exploateringsavdelningen har meddelat att området för de planerade avstyckningarna inte är aktuell för detaljplaneläggning. VA för tomterna ansluts till det kommunala ledningsnätet. Sammantaget gör samhällsbyggnadsförvaltningen bedömningen att tillkomsten av två enbostadshus på de föreslagna platserna enligt ansökan inte kommer att försvåra en eventuell framtida planläggning av området. Inte heller bedöms det finnas risk för människors hälsa och säkerhet genom tillkomsten av de nya husen. Förvaltningen tillstyrker därför att ett positivt förhandsbesked lämnas.

71 sid- 2 - Berörda grannar har haft möjlighet att yttra sig. Grannarna på fastigheten Hjärtum 14:63 har lämnat följande synpunkter: Vi önskar att nya byggnaden på tomt A inte blir högre än dagens ladugård som står där nytt hus planeras att byggas. Beslutsunderlag Ansökan med situationsplan. ÖP 2012 VA-karta, dnr 15/ Yttrande och beslut från Trafikverket, dnr 15/549-6, samt 15/ Förslag till beslut 1. Positivt förhandsbesked lämnas med stöd av 2 kap 4, 5 plan- och bygglagen Enligt 9 kap 39 plan- och bygglagen, förenas förhandsbeskedet med villkor enligt nedan. 2. För förhandsbeskedet fastställs följande handlingar: a. Ansökan om förhandsbesked, dnr 2015/ b. Situationsplan, dnr 2015/ Avgift för förhandsbeskedet fastställs till kronor. Upplysningar och villkor: Tillstånd enligt detta förhandsbesked är bindande vid prövning av ansökan om bygglov som görs inom två år från det beslutet vunnit laga kraft. Förhandsbeskedet innebär inte rätt att påbörja byggnadsarbeten. Bostadsbyggnaden ska utformas och placeras ändamålsenligt med ett utseende som är passande för området och i enlighet med yttrandet från grannarna på fastigheten Hjärtum 14:63. För utnyttjande av förhandsbeskedet ställs krav på att ledningsrätt är upprättad på de två föreslagna tomterna. Beslutet expedieras till Sökanden Grannar som har lämnat synpunkter på fastigheten Hjärtum 14:63. Lantmäteriet Vänersborg, att. Ann-Louise Andersson. Kungörs i Post- och Inrikes Tidningar. Meddelande enligt Plan- och bygglagen skickas till angränsande grannar och fastighetsägare enligt bifogad adressförteckning. sid 2/2

72

73 ÖP

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl / FHB Västerlanda 7:1. Ansökan om förhandsbesked för uppförande av enbostadshus Dnr 2016/0970 Sammanfattning Ansökan avser uppförandet av ett enbostadshus på rubricerad fastighet. Den tilltänkta avstyckningen från fastigheten avser enligt ansökan bli ca kvm, enligt bifogad situationsplan uppgår den dock till kvm. Fastigheten är belägen utanför detaljplanerat område samt utom sammanhållen bebyggelse. Enligt översiktsplanen (ÖP 2012) för Lilla Edets kommun markeras området som med R = område med endast generella rekommendationer, enstaka bostäder får tillkomma efter lämplighetsprövning. Markområdet definieras som Jordbruk/Skogsmark i ÖP. Förslaget Byggnationen avses ske på ängsmark upplåten som beteshage vilken delvis är omgiven av löv- och barrträd. Föreslagen åtgärd bedöms inte inverka negativt på naturvärdena på platsen. Åtgärden bedöms heller inte påverka landskapsbilden negativt. Remisser Miljöavdelningens yttrande: Miljöavdelningen har inget att erinra om placeringen. Vidare bedömer miljöavdelningen att det finns möjlighet till ett enskilt avlopp i form av minireningsverk. Sakägaryttranden Berörda sakägare har beretts möjlighet att yttra sig. Ingen sakägare har inkommit med synpunkter på åtgärden. Bedömning Enligt 2 kap. 6 skall bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan.

85 sid- 2 - Den planerade bebyggnationen placeras i anslutning till befintlig bebyggelse med förlängning av befintlig väg. Bygglovsavdelningen anser att marken är lämplig för den planerade åtgärden, men bedömer att tomten är väl tilltagen för ändamålet. Frågan om tomtens storlek bedöms av lantmäteriet vid avstyckningen. Bygglovsavdelningen bedömer vidare att husets placering lämplig utifrån den redan omkringliggande bebyggelsen. Bebyggelsen skall bestå av ett enbostadshus och tillhörande komplementbyggnad. Bygglovsavdelningen bedömer således att positivt förhandsbesked kan ges. Bedömningen görs att den planerade åtgärden uppfyller kraven i plan- och bygglagen (PBL ) 2 kap. 5. Positivt förhandsbesked kan meddelas med tillhörande villkor och upplysningar med stöd av plan- och bygglagen 9 kap. 17, 2 kap. 4, 5 samt MB 3 och 4 kap. Beslutsunderlag Följande handlingar ligger till grund för beslutet: Ansökan dnr 2016/ Situationsplan dnr 2016/ Remissyttrande miljö dnr 2016/ Upplysningar/villkor till sökanden Fastighetsreglering/avstyckning söks hos Lantmäteriet i Vänersborg. Förhandsbeskedet gäller endast om bygglov för åtgärden söks inom två år efter det att beslutet om förhandsbesked vunnit laga kraft enligt plan- och bygglagen 9 kap. 39. Förhandsbesked innebär inte att åtgärden får påbörjas enligt plan- och bygglagen 9 kap. 39. Bygglov skall sökas. Avloppstillstånd erfordras innan bygglov medges och söks hos miljöenheten i Lilla Edets kommun. Beslutet kan överklagas. Hur sådant överklagande går till framgår av den bifogade anvisningen härom. Förslag till beslut Miljö- och byggnadsnämnden i Lilla Edets kommun beslutar att bevilja förhandsbesked för byggnation enligt ansökan på fastigheten Västerlanda 7:1. Avgift Enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige utgör avgiften för förhandsbesked, inklusive kostnad för sakägaryttrande och kungörelse, kronor. Fakturan på avgiften sänds separat sid 2/3

86 sid- 3 - Beslutet expedieras till Sökande Lantmäteriet. Att: Ann-Louise Andersson Holmen 2:2 Nyborg 1:2 Västerlanda 1:2 Västerlanda 2:2 Västerlanda 4:19 Västerlanda 7:2 Västerlanda 7:6 Beslutet delges Beslutet skickas för kännedom till Akten sid 3/3

87

88

89

90

91