Utbildningsinspektion i obligatoriska särskolan, gymnasiesärskolan samt vuxenutbildning för utvecklingsstörda

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Kristianstads kommun Obligatorisk särskola, gymnasiesärskola och särvux Dnr :3213 Utbildningsinspektion i obligatoriska särskolan, gymnasiesärskolan samt vuxenutbildning för utvecklingsstörda Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt verksamheterna den 9 11 oktober Besök har även skett i samband med inspektionsbesöken på de skolor där särskoleverksamheten lokalmässigt är integrerad med övrig utbildningsverksamhet. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden, nämligen särskolans uppdrag att främja elevernas lärande, kunskapsuppdraget, att överföra grundläggande värden, demokratiuppdraget, samt rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning och hur skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. arna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästa inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som samlats in under besöken. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Kristianstad genomfördes intervjuer med representanter för elever, föräldrar, personal, rektorer och ansvarig skolchef. Inspektörerna besökte lektioner i olika årskurser och samtliga särskoleverksamheter har besökts. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. 1

2 Verksamhetens omfattning och organisation Skolan/verksamheten Antal elever/studerande Individintegrerade särskolelever i grundskola 26 Obligatorisk särskola / grundsärskola 62 Obligatorisk särskola / träningsskola 54 Gymnasiesärskola 45 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 60 Källa: Kristianstads kommun Den obligatoriska särskolan i Kristianstad finns placerad på Norretullskolan, Kulltorpsskolan, Fröknegårdsskolan och Ängsskolan. På de två senare skolorna har träningsskolan sina hemvister. Ängsskolan är anpassad för att ta emot barn och ungdomar med autism och i behov av ett visuellt tydliggörande arbetssätt. Dessutom finns det individintegrerade särskoleelever på ett antal grundskolor i kommunen. Gymnasiesärskolans verksamheter finns för närvarande vid ett flertal skolor. Förutom individuella programmet erbjuder kommunen endast två nationella program för särskolan. Individuella programmet är placerat på Norretullskolan, handels- och administrationsprogrammet på Söderportgymnasiet samt fordonsprogrammet på Wendesgymnasiet. Ett fåtal elever som är inskrivna på handels- och administrationsprogrammet är integrerade på Milnergymnasiet och läser en omvårdnadsinriktning. Gymnasiesärskoleelever som önskar andra program väljer för närvarande utbildning i närliggande kommuner. Vuxenutbildningen för utvecklingsstörda (särvux) finns inom organisationen för vuxenutbildningen i Kristianstad. Ledningen för grundsärskolans verksamhet består av en rektor som har ansvar för Norretullskolan och Kulltorpsskolan och en rektor med ansvar för de två träningsskolorna Fröknegård och Ängsskolan. Rektorer vid gymnasieskolorna har ansvar för särskoleprogrammen som är placerade vid deras skolor. Inför 2008 är kommer gymnasiesärskolans individuella program att flyttas från Norretullskolan till Söderportgymnasiet, där rektorn för Riksgymnasiet kommer att ansvara för särskolans elever. Dessutom finns planer på att inrätta ytterligare en gymnasiedel i anslutning till Ängsskolan. Skolchefen i skolområde 1 har ett samordningsansvar för särskoleverksamheterna och rektorn vid Norretullskolan har det övergripande ansvaret vid inskrivning av nya elever. Helhetsbedömning arna av kvaliteten i utbildningen vid verksamheterna och av hur väl verksamheterna uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga skolförfattningar. Kommunens särskoleverksamhet präglas av varierade arbetssätt och en stark betoning av kunskapsuppdraget. Välutbildad personal ger en bra grund för en god pedagogisk verksamhet. Skolorna följer upp den enskilda elevens utveckling på ett ambitiöst och noggrant sätt. De individuella utvecklingsplanerna är framåtsyftande 2

3 och utgör genom sin nära koppling till läroplaner och kursplaner ett utmärkt verktyg för planering och uppföljning av elevernas kunskapsutveckling. Även på Särvux präglas verksamheten av ett stort engagemang från personalens sida. Undervisningen är individuellt utformad och väl anpassad till de studerandes behov. Däremot är följsamheten svag mot gällande kursplaner inom särvuxverksamheten. Eleverna ges ett konkret inflytande över verksamheten utifrån sina förutsättningar. Det finns också exempel på att elever inskrivna i särskolan har deltagit i elevrådsverksamhet och på gymnasieskolans skolkonferenser. Besöken visade på flera goda exempel där eleverna ges möjlighet att påverka verksamheten utifrån sina egna förutsättningar. Samverkan mellan hem och skola är utvecklad genom dagliga kontakter, föräldramöten, utvecklingssamtal och olika gemensamma aktiviteter som skolorna ordnar. Föräldrar upplever att de blir lyssnade på och att deras synpunkter beaktas när det gäller det barnets skolsituation. Dock ser inspektörerna att föräldrar inte, och inte heller elever, givits möjlighet att delta i mera skolövergripande frågor exempelvis i arbetet med kvalitetsredovisningar och arbetsplaner, vilket är ett krav i skolförordningarna. Skolorna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete och arbetsklimatet på skolorna är mycket gott. Skolorna har upprättade likabehandlingsplaner men dessa är gemensamma med den skola eller det skolområde där särskolan är placerad. Inspektörerna vill påpeka att planen, som ska utgå ifrån förhållandena på den enskilda skolan och den enskilda verksamheten, måste kompletteras med en kartläggning och åtgärdsbeskrivning för innevarande verksamhetsår. Dessutom ska eleverna vara delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen och planen ska göras känd bland eleverna. Eleverna ska också delta i den årliga utvärderingen och revideringen av planen. Eftersom ansvaret för att upprätta likabehandlingsplanen inte är delegerat till rektorn görs en samlad bedömning av kommunens upprättade likabehandlingsplaner i kommunrapporten. En samlad bedömning av arbetet inom detta område ges i kommunrapporten. Vid tidpunkten för upprättandet av planen var detta arbete inte delegerat till rektorn utan styrelsen för skolan har ansvar för att likabehandlingsplan upprättas. Inspektörerna som besökte Wendesgymnasiet konstaterar att skolan har funktionella lokaler för gymnasieskolans fordonsprogram. Gymnasiesärskolans lokaler för fordonsprogrammet är däremot undermåliga ur arbetsmiljösynpunkt och ger ringa möjlighet att bedriva en ändamålsenlig undervisning. Endast för att genomföra vissa moment nyttjade särskolans elever fordonsprogrammets lokaler. I skollagen har lagts fast att alla barn och ungdomar ska ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet och utbildningen ska vara likvärdig inom varje skolform varhelst den anordnas i landet. I Wendesgymnasiets likabehandlingsplan framgår bland annat att syftet med planen är att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Inspektörerna bedömer att de undermåliga förutsättningarna för undervisningen på gymnasiesärskolans fordonsprogram innebär att särskolans elever inte ges tillgång till en likvärdig utbildning. Skolan måste därför se till att förutsättningarna för undervisningen förbättras. Inom särskolorna bedrivs ett kontinuerligt kvalitetsarbete även om graden av dokumentation och systematik i detta arbete varierar. I den obligatoriska särskolan och på särvux utgår kvalitetsarbetet från enheternas arbetsplaner, vars mål följs upp och åtgärder för utveckling anges i kvalitetsredovisningen. Inom gymnasiesärskolan finns motsvarande inom det individuella programmet men i övriga delar av gymnasiesärskolan saknas detta. Särskolans verksamhet är inte heller synlig i gymnasieskolornas arbetsplaner eller kvalitetsredovisningar och inte heller i kommunens kvalitetsredovisning. Grundsärskolans kvalitetsredovisningar består i stor ut- 3

4 sträckning av beskrivningar av vad som åstadkommits under verksamhetsåret. Resultatredovisningen är knapphändig, analyser saknas och angivna åtgärder för utveckling har svag koppling till skolans resultat. Inspektörerna bedömer att utvärderingar, uppföljning och analys av elevernas resultat i högre grad bör ligga till grund för det fortsatta förbättringsarbetet i verksamheterna. Personalens utbildning bedöms av inspektörerna vara god och ett flertal medarbetare har lång erfarenhet av särskoleverksamhet. Skolledningen är väl insatt i särskolans förhållanden och har i huvudsak mycket god förtrogenhet med verksamheten. På gymnasiesärskolan, undantaget Norretullskolans individuella program, uppfattar inspektörerna dock en svagare ledning och styrning, vilket tar sig uttryck i avsaknaden av arbetsplaner och kvalitetsredovisningar som behandlar särskolans verksamhet. Särskolorna ingår i de skolområden där de är fysiskt placerade, vilket av flera skäl kan vara positivt för såväl elever som personal. Ett flertal frågor är emellertid specifika för särskolorna. Möjlighet bör därför ges för skolledning och personal att ta ett gemensamt grepp, skapa överblick över och fastställa riktlinjer för exempelvis särskoleelevernas långsiktiga lärande, de individintegrerade särskoleeleverna, betyg och bedömning i särskola och personalens kompetensutveckling. Inspektörerna bedömer därför att det finns ett behov av att se över kommunens övergripande ledning och styrning av särskolornas verksamhet. I detta sammanhang vill inspektörerna peka på att det är särskilt angeläget att kommunen skaffar sig en samlad bild av situationen för de särskoleelever som är integrerade i grundskoleklasser. Ansvaret för de individintegrerade särskoleeleverna vilar enligt förvaltningsledningen på rektorn på den grundskola där eleven är integrerad. Det förefaller emellertid som att detta ansvar är otydligt, vilket kan få allvarliga konsekvenser för elevens utbildning. I intervjuer med personal på såväl skolor som inom särskolans organisation framgår att stödet till dessa elever varierar kraftigt beroende på vilken skola eleven går på. Det finns exempel på särskoleelever som endast får det stöd som särskoleenheten erbjuder, ca tre timmar per vecka, en omfattning som av personalen bedöms som otillräcklig. I inspektionen har det i övrigt inte framkommit annat än att stödet till särskolans elever fungerar väl för såväl grundsärskolans som gymnasiesärskolans elever. Vid placering av elever i särskild undervisningsgrupp fattas besluten av rektorn trots att delegation ej finns. Vid tidpunkten för inspektionen var dessa beslut inte delegerade till rektorn och styrelsen för skolan bar ansvaret för besluten. En samlad bedömning görs därför i kommunrapporten. Rutiner för mottagande av elever till särskolan följer Skolverkets allmänna råd och det har i inspektionen inte framkommit annat än att kommunens rutiner i detta hänseende fungerar väl. Rektorn med samordningsansvar över intagningar till särskolan uttrycker dock en oro över de urvalsinstrument man idag förfogar över när det gäller att göra bedömningar av invandrarelevers behov av utbildning inom särskolan. 4

5 Brister som måste åtgärdas och förbättringsbehov Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Eleverna är inte delaktiga i utarbetande av arbetsplanen och kvalitetsredovisningen (2 kap. 12 särskoleförordningen, 1 kap. 11 gymnasiesärskoleförordningen, 1 kap.7 särvuxförordningen, 4 förordningen om kvalitetsredovisning). - Företrädare för elevernas vårdnadshavare är inte delaktiga i utarbetandet av arbetsplanen och elevernas vårdnadshavare ges inte möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen (2 kap. 12 särskoleförordningen, 4 förordningen om kvalitetsredovisning). - Inom särvux sätts inte betyg efter avslutad kurs (4 kap. 1 särvuxförordningen). - Inom gymnasiesärskolans fordonsprogram ges inte eleverna tillgång till en likvärdig utbildning och arbetsmiljön är inte utformad så att eleverna har tillgång till läromedel av god kvalitet (1 kap. 2 skollagen samt avsnitt 2.6 Rektors ansvar Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94). - Beslut anmäls inte till styrelsen för skolan då rektorn på delegation fattat beslut om anpassad studiegång (6 kap. 35 kommunallagen). - Arbetsplaner upprättas inte vid varje gymnasiesärskola (1 kap 11 gymnasiesärskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningar upprättas inte vid varje gymnasiesärskola (1 förordningen om kvalitetsredovisning). Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Läroplan och kursplaner bör i högre utsträckning vara styrande för verksamhetens planering på särvux. - De individintegrerade elevernas stödbehov bör kartläggas och om behov finns tillse att eleverna får erforderligt stöd. - Inom särskoleverksamheten bör elevernas behov av svenska som andraspråk kartläggas och om behov finns tillse att eleverna får detta. - Särskolorna bör kartlägga elevernas behov av studiehandledning på modersmålet och om sådant behov finns tillse att eleverna får detta stöd. - Särskolorna i kommunen bör fortsätta arbetet med att säkerställa en likvärdig betygssättning. - Särskolornas kvalitetsarbete bör förbättras och bli mer systematiskt. Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningarna tydligare bör visa i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen förverkligats och vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. - Styrningen av kommunens särskoleverksamhet bör stärkas för att skapa bättre underlag för beslut om utvecklingsåtgärder. 5

6 1. Kunskaper ar Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Genomsnittliga meritvärden Behörighet till gymnasieskolan Slutbetyg/betyg i alla ämnen Resultat på nationella prov Differenser mellan klasser/- skolor Könsrelaterade skillnader Inspektörerna bedömer att resultaten av arbetet i särskoleverksamheten är av god kvalitet. Undervisningen utgår från varje elevs förutsättningar och behov och eleverna når kunskapsresultat utifrån sina individuella planeringar (med undantag för de individintegrerade särskoleleverna, se punkt 1.3) 1.2 Genomförande av utbildningen Utgångspunkt i uppdraget Utrymme för olika kunskapsformer Elevernas ansvar och inflytande Samverkan Utbildningen i särskolan utgår från särskolans läroplaner och kursplaner. Undervisningen har i huvudsak en tydlig kunskapsinriktning och bedöms fungera väl utom avseende Utgångspunkt i uppdraget Läroplanen och kursplanerna ska ange inriktningen på skolans arbete. Inom särvux konstaterar inspektörerna att följsamheten mot kursplanerna är svag. Skolan måste därför tillse att styrdokumenten ligger till grund och styr skolans arbete 1.3 Anpassning av verksamheten och särskilt stöd Individanpassning av lärandet Särskilt stöd och åtgärdsprogram Det har inte framkommit annat än att verksamheten uppfyller de nationella kraven inom det här området med undantag av Särskilt stöd Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. En elev ska ges stödundervisning, om det kan befaras att eleven inte kommer att nå målen utan stöd. Det har i intervjuer framkommit att grundskoleintegrerade elevers stöd kan begränsas till 6

7 det stöd som ges från centrala grundsärskoleresursen. Inspektörerna bedömer att kommunen bör kartlägga elevernas stödbehov och tillse att eleverna får det stöd de är i behov av. Enligt de förordningar som styr särskoleverksamheten ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det. Då andelen elever med utländsk bakgrund ökat inom särskolan samtidigt som personal i intervjuer visade en osäkerhet kring denna stödform, bedömer inspektörerna att kommunen bör informera om och kartlägga behovet av studiehandledning på modersmålet inom särskolan och om behov finns tillse att eleverna får den studiehandledning de har rätt till. 1.4 Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat Uppföljning av elevers kunskaper Kommunikation av resultat Elevernas kunskapsutveckling följs kontinuerligt på ett utmärkt sätt men bör förbättras avseende Kommunikation av resultat Utvecklingssamtalen är knapphändiga och begränsas till angivande av hur stor del av kurserna som avslutats. Vidare bedömer inspektörerna att utvecklingssamtalen bör förbättras så att elever och föräldrar ges information såväl om elevens kunskapsutveckling sedan föregående samtal som om insatser som behövs för elevens vidare utveckling. 1.5 och betygssättning Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Betyg sätts enligt författningarna Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning Vid betygssättningen ska läraren utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. Vid intervjuer framkom att skolorna vidtar en rad åtgärder för att kvalitetssäkra sina bedömningar av elevernas kunskaper. Fortfarande har dock lärare olika uppfattningar om hur kursplanernas betygskriterier ska hanteras för särskolans elever. Inspektörerna bedömer därför att skolorna bör fortsätta arbetet med att utveckla rutiner för att säkerställa en likvärdig betygssättning. Betyg sätts enligt författningarna Inom särvux ska betyg sättas på varje avslutad kurs. Inspektionen konstaterar att så inte är fallet och kommunen måste därför se över betygsrutinerna på särvux. 7

8 2. Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende. Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna ska också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna ska kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Studiemiljö och arbetsro Värdegrundsarbetet Ordningsregler Likabehandlingsplan Det här området fungerar mycket väl med undantag av Värdegrundsarbetet Verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde. Utbildningen ska inom varje skolform vara likvärdig. På Wendesgymnasiet bedömer inspektörerna att gymnasiesärskolans elever inte ges tillgång till en likvärdig utbildning, vilket synliggörs i de förutsättningar för undervisningen som erbjuds särskolans elever. Skolan måste därför tillse att förutsättningarna för undervisningen på gymnasiesärskolans fordonsprogram förbättras. 3. Ledning och kvalitetsarbete Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om kommunen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 8

9 3.1 Personalens utbildning och kompetensutveckling Personalens utbildning Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Personalens kompetensutveckling. Området bedöms fungera väl. 3.2 Rektors ansvar Rektors förtrogenhet Rektors ansvar för verksamhetens utveckling mot de nationella målen Rektors beslutsfattande Rektorerna tar ansvar för utvecklingen av verksamheten och är väl förtrogna med densamma. Förbättringsbehov finns avseende Rektors beslutsfattande Beslut avseende anpassad studiegång är delegerat till rektorerna men fattade beslut anmäls inte till nämnden. 3.3 Tillgång till utbildning Skolplikt och tillgång till utbildningsplats Undervisningstid Valmöjligheter Studie - och yrkesorientering Lokaler och läromedel Avgiftsfri utbildning Eleverna bedöms ha tillgång till utbildning enligt de krav som uttrycks i styrdokumenten. Tillgång till utbildning Av grundskoleförordningen framgår det att svenska som andraspråk ska anordnas om det behövs för elever med utländsk bakgrund och att undervisningen ska anordnas i stället för undervisning i svenska. I särskolorna i Kristianstad ges svenska som andraspråk som en allmän stödåtgärd och inte som ett eget ämne. Enligt en av rektorerna på grundsärskolan har med anledning av det ökade antalet elever med annat modersmål än svenska inom särskolan, påbörjats en översyn av ämnet. Inspektörerna bedömer att skolan bör kartlägga behovet av svenska som andraspråk och som ett eget ämne erbjuda detta för de elever som bedöms ha det behovet. 9

10 3.4 Kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning Inom särskolan bedrivs på de olika enheterna ett kontinuerligt utvecklingsarbete som redovisas i kvalitetsredovisningar. Inspektörerna bedömer emellertid att detta arbete kan förbättras avseende Systematiskt kvalitetsarbete Enligt läroplanerna för särskolan krävs att undervisningsmålen ständigt prövas, att resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever. Inspektörerna ser ett behov av att särskoleverksamheten utvecklar formerna för bedömning och analys av sitt arbete. Analyser av verksamheternas samlade resultat bör ligga till grund för förbättringsarbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet bör därmed bli mer synligt i skolornas arbetsplaner. Inspektörerna ser också ett behov av att förbättra den centrala styrningen över särskolan för att i kommunen skapa en bättre överblick och möjligheter att bedöma kvaliteten avseende särskoleverksamhetens förutsättningar, processer och resultat. På gymnasiesärskolorna, undantaget det individuella programmet, upprättas inte arbetsplaner. Inspektörerna bedömer att verksamheterna måste upprätta arbetsplaner alternativt se till att särskolans verksamhet är synlig i arbetsplanerna för de skolor där verksamheten är fysiskt förlagd. Kvalitetsredovisning Arbetet med kvalitetsredovisning ska främja kommunernas och skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Särskolornas kvalitetsredovisningar innehåller mål, resultat och åtgärder för förbättring men resultatredovisningarna är knapphändiga och analys saknas. Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningarna bör bli tydligare i bedömningen av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen förverkligats och för vilka åtgärder skolorna avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Dessutom måste elever och föräldrar vara delaktiga vid upprättandet av kvalitetsredovisningen. På gymnasiesärskolorna, undantaget det individuella programmet, upprättas inte kvalitetsredovisningar. 10

11 Inspektörerna bedömer att verksamheterna måste upprätta kvalitetsredovisningar alternativt se till att särskolans verksamhet är synlig i kvalitetsredovisningarna för de skolor där verksamheten är förlagd. Lund Per Ingvar de la Motte Roger Niklewski 11