KURSDOKUMENT. Skolan som lärande organisation Kurskod: PAAUT5 Anm.kod: högskolepoäng. Höstterminen 2016

Transkript

1 KURSDOKUMENT Skolan som lärande organisation Kurskod: PAAUT5 Anm.kod: högskolepoäng Höstterminen 2016 Innehåll Innehåll Kontaktuppgifter... 2 Kursplan... 3 Kurslitteratur... 5 Kursens uppläggning och genomförande... 6 Itslearning och Adobe Connect... 6 Lärgrupper... 6 Litteratur... 7 Examination... 7 Utvärdering... 8 Studiehandledning... 9 Beskrivning av de läraktiviteter som ingår i kursen... 9 Examinationsuppgift Återkoppling på inlämnad uppgift Kursschema Viktiga datum Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för pedagogiska studier 1

2 Kontaktuppgifter Lärare och administration Examinator Héctor Pérez Prieto Programansvarig Annika Åstrand Kursansvarig Gudrun Holmdahl Lärare Annika Åstrand Administratör Kjell Åkerström Distanstekniska och distanspedagogiska frågor 2

3 Dnr: LUN2013/22 Lärarutbildningsnämnden Pedagogiskt arbete Kursplan Beslut om inrättande av kursen Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, och gäller från höstterminen 2013 vid Karlstads universitet. Kurskod: PAAUT5 Skolan som lärande organisation, 15.0 hp (School as a learning organization, 15.0 ECTS Credits) Utbildningsnivå: avancerad nivå Successiv fördjupning: A1F (Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav) Undervisningsspråk Svenska och/eller engelska Behörighetskrav Godkända studier från magisterprogram i Utbildningsledning och skolutveckling, eller motsvarande. Huvudområde PGA (Pedagogiskt arbete) Lärandemål Kursen syftar till att fördjupa studenternas kunskaper om skolutvecklingens olika förutsättningar genom att belysa skolutveckling ur olika teoretiska perspektiv. Efter avslutad kurs skall studenten kunna: - Jämföra några organisationsteoretiska perspektiv och förklara vad som är utmärkande för en lärande organisation. - Analysera den egna vardagsverksamheten i skolan utifrån ett lärande organisationsperspektiv och olika teoretiska perspektiv på skolutvecklingens organisatoriska förutsättningar. - Kritiskt granska, analysera och förklara organisatoriskt beteende utifrån olika organisationsteoretiska utgångspunkter. - Tillämpa ett lärande organisationsperspektiv vid utformningen av ett systematiskt kvalitetsarbete i skolans vardag. - Kritiskt granska och bedöma vilka konsekvenser olika organisationsteoretiska perspektiv får för ledarskapet 3

4 samt vad som är särskilt utmärkande för ett ledarskap baserat på lärande organisationsperspektivet. - Göra etiska bedömningar av tillämpningar av ett lärande organisationsperspektiv. Kursens huvudsakliga innehåll Kursen innehåller: - Olika organisationsteoretiska perspektiv med fördjupning inom lärande organisationer. - Koppling mellan organisationsteoretiska perspektiv och ledarskap. - Professionella lärande gemenskaper. - Professionella lärande nätverk. - Olika verktyg och tillämpningar av ett lärande organisationsperspektiv i skolans vardagsverksamhet. Kurslitteratur och övriga läromedel Se separat dokument. Examination Examinationen är individuell och sker i form av dokumenterad systematisk analys av den egna skolverksamheten utifrån ett lärande organisationsperspektiv, med koppling till vetenskaplig teoribildning. Betyg Kursen bedöms enligt betygsskalan Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Kvalitetsuppföljning Under och efter kursen sker en uppföljning av måluppfyllelse och förutsättningar för lärande i kursen. Dess främsta syfte är att bidra till förbättringar. Studenternas erfarenheter och synpunkter är ett av underlagen för granskningen, och inhämtas med hjälp av skriftlig kursvärdering och/eller kursvärderingsdiskussioner. Studenterna informeras om resultaten och eventuella beslut om åtgärder. Kursbevis Kursbevis erhålls på begäran av studenten. Övrigt Studenter som påbörjat en utbildning enligt den studieordning som började gälla skall fullfölja sina studier enligt den utbildningsplan de är antagna till. Om de vid studiernas slut vill få ut ett kursbevis eller examensbevis enligt den nya studieordningen, som trädde i kraft , skall de prövas mot de kriterier som karaktäriserar denna studieordning. Regler för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Karlstads universitet reglerar studenters och anställdas skyldigheter och rättigheter. Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax information@kau.se 4

5 Kurslitteratur Aili, C. & Nilsson, L-E. (2008). In tension between organization and profession. Professionals in Nordic public service. Lund: Nordic Academic Press. Antal sidor: 368. Alvesson, M. & Svenningsson, S. (2007). (Red). Organisation, ledning och processer. Lund: Studentlitteratur. Antal sidor: 505. Valda delar. Amy, A H. (2008). Leaders as facilitators of individual and organizational learning. Leadership & Organization Development Journal, 29 (3), Antal sidor: 23. Björn, C., Blossing,U., Hochwälder, J., Ekman-Philips, M., Svensson, L. & Tegnér, K. (2002). (Red). Organisera för utveckling och lärande. Om skolprojekt i nätverksform. Lund: Studentlitteratur. Antal sidor: 228. Ellinger, A. D. & Cseh, M. (2007). Contextual factors influencing the facilitation of others learning through everyday work experiences. Journal of Workplace Learning, 19, Antal sidor: 18. Granberg, O. & Ohlsson, J. (2009). Från lärandets loopar till lärande organisationer. Lund: Studentlitteratur. Antal sidor: 134. Grieves, J. (2008). Why we should abandon the idea of the learning organization. The learning organization, Vol 15(6). Antal sidor: 10 McLaughlin, C. Black Hawkins, K. & McIntyre, D. with Townsend, A. (2008). (Red). Networking Practitioner Research. London: Routledge. Antal sidor: 240. Morgan, G. (1999). Images of Organization. London: SAGE Publications Inc. Antal sidor: 504. (Även i svensk översättning: Organisationsmetaforer, Studentlitteratur, 2001). Valda delar Scherp, H.-Å. (2013). Lärandebaserad skolutveckling. Lärglädjens förutsättningar, förverkliganden och resultat. Lund: Studentlitteratur. Antal sidor: 299. Stoll, L. & Seashore Lewis, K. (2007). (Red.). Professional learning communities. Divergence, deths and difficulties. Maidenhead, UK: Open University Press, McGraw-Hill House. Antal sidor: 192. Thelin, K. (2011). "Skolutveckling utifrån ett lärande organisationsperspektiv". I R. Thornberg & K. Thelin. (Red.) (2011). Med ansiktet vänt mot Europa, perspektiv på skolutveckling. Stockholm. Lärarförbundet Antal sidor: 26. Örtenblad, A. (2013). Handbook of research on the learning organization. Adaption and context. Cheltonham: Edward Elgar publishing, Antal sidor: 432. Urval av sidor Ytterligare litteratur i samråd med kursledarna Fastställd av Lärarutbildningsnämnden,

6 Kursens uppläggning och genomförande Kursen genomförs på distans efter att ha inletts med en närträff vid Karlstads universitet. I en senare del av kursen genomförs ytterligare en närträff vid universitetet. Därutöver sker undervisningen via itslearning som är den lärplattform vi använder oss av i programmet. Via denna plattform får den som deltar i kursen även tillgång till Adobe Connect som är ett webbkonferensverktyg för möten och föreläsningar online. Adobe Connect är också det verktyg som kursledningen använder sig av för att göra inspel med relevans för kursens och uppgifternas innehåll. Inspelen är som regel korta, ca 5-20 min och kan hittas via länkar i itslearning. En förutsättning för att genomföra kursen är att man har tillgång till dator som inte är äldre än tre år, en fast uppkoppling, ett headset med hörlurar och mikrofon samt en webkamera. Itslearning och Adobe Connect Programmets namn på itslearning är Magisterprogram i utbildningsledning och skolutveckling, där delkursen ligger i undermappen Skolan som lärande organisation. I undermappen finns kursplaner, litteraturlistor, uppgiftsbeskrivningar, schema för delkursen etc. Där finns också mötesrum för de lärgrupper bestående av 4-6 kursdeltagare som skapas i samband med kursstarten. För mer information och support Lärgrupper I samband med kursstarten kommer samtliga deltagare i kursen att delas in i lärgrupper. I lärgruppen förs reflekterande samtal utifrån de olika erfarenheter kursdeltagarna bär med sig sedan tidigare men också kring det som görs under kursens gång. Kritisk reflektion, kring den egna praktiken såväl som de teorier som behandlas i litteraturen eftersträvas i de samtal som förs. Tanken med dessa samtal är att de ska fungera som en brygga mellan teori och praktik och på så sätt bidra till fördjupad förståelse av det kunskapsfält som utgör kursens innehåll. För att underlätta arbetet i lärgruppen har samtalens innehåll definierats och knutits till de uppgifter som ska göras i kursen (se Studiehandledning nedan). För att arbetet i lärgruppen ska fungera som det är tänkt krävs planering. Varje lärgrupp ansvarar för att vid terminens start upprätta ett möteschema samt göra överenskommelser som underlättar kontaken på itslearning. Tid för detta avsätts i samband med första närträffen. Varje lärgrupp skickar in ett ex av mötesschemat till undervisande lärare och meddelar eventuella förändringar när sådana uppstår. 6

7 Litteratur I denna kurs finns inget krav på inlämning av läsloggar eller liknande, utan litteraturen är tänkt att utgöra en resurs i arbetet med de uppgifter som ingår i kursen samt en del av underlaget för den avslutande examinationsuppgiften. Deltagarna får även i uppgift att söka ytterligare aktuell litteratur med hjälp av biblioteket i samband med första närträffen. För att underlätta arbetet med de uppgifter som ingår i kursen presenteras ett förslag till läsordning (se Kursschema nedan). Examination Examinationen ska ses både som ett tillfälle för lärande och som ett tillfälle att bedöma att målen för kursen har uppnåtts. Examinatorn bedömer det slutligen inlämnade examinationsuppgiften inom tre veckor efter angivet inlämningsdatum, under förutsättning att arbetet lämnas in i tid. På itslearning kommer du att se om bedömningen är klar eller om du behöver komplettera uppgiften. Bedömningskriterier För betyget Godkänd krävs att du deltar aktivt i de samtal som förs inom ramen för den egna lärgruppen, slutför de uppgifter som ingår i kursen samt att du i den examinationsuppgift som avslutar kursen visar att du har tillägnat dig de kunskaper som beskrivs i kursmålen. De samtal som förs i lärgrupperna bör vara relevanta i förhållande till kursens och uppgiftens innehåll. Därtill ska den text, i vilken du redogör för dina kunskaper inom området, svara upp mot de krav som ställs på en vetenskaplig framställning. Med detta menas att du definierar centrala begrepp, att du motiverar dina antaganden och påståenden genom att hänvisa till egna erfarenheter, såväl som till mera vetenskapligt uppbyggd kunskap, att du tydliggör vad som är dina egna uppfattningar samt gör korrekta hänvisningar enligt ett enhetligt system (företrädesvis APA) samt att du organiserar texten på ett sätt som främjar kommunicerbarheten (det bör t ex finnas en logisk struktur och en röd tråd i texten) och tillämpar allmänna skrivregler (regler för meningsbyggnad, stavning etc.). För betyget Väl godkänd krävs detsamma som ovan samt att du visar på en djupare förståelse av kursens innehåll t ex genom att integrera kursens delmoment för att lösa problem eller formulera nya frågor. Därtill ska den text, i vilken du redogör för dina kunskaper genomsyras av ett analytiskt förhållningssätt. Med detta menas att du granskar kunskapens förutsättningar, samt att du uppmärksammar det förgivettagna och drar slutsatser som sträcker sig bortom det självklara. 7

8 Möjlighet till ny prövning Ytterligare ett examinationstillfälle erbjuds senast två månader efter det ordinarie examinationstillfället. Därutöver bereds studenten ytterligare ett tillfälle inom ett år. För övrigt gäller rätt att examineras enligt gammal kursplan ett år efter det att ny kursplan tagits i bruk. Student erbjuds då tillfälle till examination i samband med att kursen ges nästa gång. Utvärdering Kursen utvärderas fortlöpande i de samtal kring kursens innehåll och utformning som förs mellan kursdeltagare och lärare. Därtill genomförs, i enlighet med högskoleförordningen, en webbaserad kursvärdering i samband med kursavslut. Kursvärderingen är en form av kvalitetskontroll genom att den visar hur kursen har uppfattats av deltagarna. Den fortlöpande utvärderingen såväl som den slutliga kursvärderingen utgör viktiga underlag för fortsatt planering och utveckling av kursen. 8

9 Studiehandledning Beskrivning av de läraktiviteter som ingår i kursen I det följande ges en närmare beskrivning av de läraktiviteter som ingår i kursen. Aktiviteterna syftar till att förbereda dig för den examinationsuppgift som avslutar kursen. Aktiviteterna kan beskrivas med hjälp av fyra innehållsliga teman: Att förstå skolan som en lärande organisation Att analysera skolan utifrån ett lärande organisationsperspektiv Att tillämpa ett lärande organisationsperspektiv på skolans praktik Att problematisera ett lärande organisationsperspektiv I de följande beskrivs aktiviteterna i den ordning de introduceras, även om arbetet med dem delvis överlappar och löper parallellt med varandra under kursens gång. Att förstå skolan som en lärande organisation Uppgift 1: Som en del i examinationsuppgiften ingår att skriva den text som handlar om skolans organisation. Arbetet med uppgiften påbörjas redan innan vi träffas första gången i Karlstad (Se Informationsbrev PAAUT5) och löper sedan parallellt med det övriga arbetet i kursen fram till examinationen (Se examinationsuppgiftens del 1). När texten är klar ska den ha karaktären av en kunskapsgenomgång och vara skriven med skolans medarbetare som tänkt målgrupp. Texten ska samtidigt fungera som en bakgrund till den analys (Se Att analysera skolan som en lärande organisation) av den egna verksamheten som också ingår i examinationsuppgiften (Se Examinationsuppgiftens del 2). Översikten bör innehålla en introduktion till begreppet lärande organisation och eventuellt också någon eller flera definition(er) av detta och andra i förhållande till perspektivet centrala begrepp. Den som läser texten ska få hjälp att förstå vad som är utmärkande för ett lärande organisationsperspektiv och för det ledarskap som är förenat med ett sådant perspektiv samt hur det skiljer sig från andra perspektiv. Samtal 1: Använd lärgruppen som en resurs i arbetet. Kom överens om på vilka sätt ni kan hjälpas åt med och/eller vara ett stöd för varandra i arbetet med att utveckla texten. Dokumentera samtalet 1 (eller samtalen om ni genomför flera) och lämna in den gruppgemensamma dokumentationen i itslearning. Att analysera skolan utifrån ett lärande organisationsperspektiv Utöver det arbete med att redogöra för perspektivet som beskrivits ovan, är tanken att du ska titta närmare på och analysera din verksamhet utifrån ett lärande organisationsperspektiv. 1 Tid för ett (första) samtal kring texterna avsätts under den första närträffen i Karlstad. 9

10 Under den första närträffen går vi tillsammans igenom några av de verktyg som du tidigare har kommit i kontakt med i utbildningen (Bergs kulturanalys, Scherps VISKA-modell samt Kruse & Seashore Louis verktyg för analys av skolkulturer). Var och en väljer att göra en av dessa analyser. Arbetet med analysen bygger på följande moment: Individuell förberedelse: Välj en av de analysmodeller/analysverktyg som presenterades under den första närträffen i Karlstad. Fundera över vad som krävs för att genomföra analysen i din verksamhet. Som alltid när man upprättar data i syfte att analysera en verksamhet eller någon aspekt av den aktualiseras frågor som har med urval och tillförlitlighet att göra. Dessa kan och behöver hanteras på lite olika sätt beroende på analysens karaktär (metod och data). Därtill behöver du fundera över och ta ställning till de etiska frågor som aktualiseras. Samtal 2: Samtala med din grupp om den analys som ska göras. Var varandras kritiska vänner i resonemanget kring analysens genomförande, urval, tillförlitlighet, etik etc. Uppgift 2: Genomför analysen och sammanfatta dina iakttagelser i en kortare text (max en sida). Försök förklara resultatet av analysen med hjälp av den kunskap du har om skolans (eller förskolans) verksamhet samt om olika perspektiv utifrån utbildningsledning och skolutveckling. Här kan det alltså vara motiverat att lyfta in även andra perspektiv än det som utgör kursens huvudfokus. Inlämning sker i mappen Uppgifter/examination Uppgift 2 senast 3/11. Dela även med dig av dina slutsatser till kamraterna i lärgruppen genom att lägga texten i itslearning. Att tillämpa ett lärande organisationsperspektiv på skolans praktik Under det här temat får du möjlighet att uppöva din förmåga att omsätta de idéer du möter i praktisk handling. Använd lärgruppen som en resurs när du gör detta. Samtal 3: Utgå från de analyser som genomförts. På vilket sätt kan verksamheten ha nytta av den kunskap som analysen bidragit med? Dokumentera gruppens reflektioner och eventuella slutsatser. Använd sedan kurslitteraturen för att gemensamt komma fram till vad som behöver göras för att verksamheten ska utvecklas i enlighet med ett lärande organisationsperspektiv. Diskutera även ledarens roll i arbetet med att utveckla verksamheten i en sådan riktning. Dokumentera samtalet (eller samtalen om ni genomför flera) och lämna in den gruppgemensamma dokumentationen i itslearning. Observera att det i dokumentationen bör framgå vilken litteratur ni använt er av och på vilket sätt innehållet har relevans för och eventuellt har bidragit till det resonemang som förts. Att problematisera ett lärande organisationsperspektiv 10

11 Att diskutera genom att problematisera utgör en central del av vetenskapligt arbete. Förmågan att problematisera i bemärkelsen uppmärksamma det förgivet tagna, pröva alternativa sätt att se och göra medvetna val är också starkt förknippat med professionellt agerande. Det utgör en förutsättning för utveckling och är därför grundläggande för arbetet i en lärande organisation. Strävan efter att utveckla en sådan förmåga bör därför genomsyra arbetet i varje läraktivitet och i arbetet med examinationsuppgiften. Examinationsuppgift Examinationsuppgiften utgör underlag för en samlad s.k. summativ bedömning av individens kunskaper i förhållande till kursmålen. Uppgiften består av fyra delar, med koppling till teman som legat till grund för arbetet med de läraktiviteter som ingår i kursen. Varje del redovisas skriftligt i löpande text. Till grund för texten ligger de texter och den dokumentation som producerats under kursens gång. Texten utformas i enlighet med de krav som ställs på en vetenskaplig framställning. Referenser hanteras i enlighet med APA (se mappen Resurser i skrivarbetet för referenshantering och övrig formalia). Del 1: Vad innebär det att se och organisera skolan (eller förskolan) som en lärande organisation? Presentera en kunskapsgenomgång som rymmer de idéer som är förknippade med ett lärande organisationsperspektiv. (Max tecken utan blanksteg, ca 3 sidor). Del 2: Redogör för den analys som genomförts under kursens gång. Motivera valet av analysmodell (med hjälp av litteraturen). Beskriv underlag och tillvägagångssätt innan du slutligen redovisar resultatet av den genomförda analysen. Använd dig av litteraturen för att fördjupa analysen. (Max 9000 tecken utan blanksteg, ca 3 sidor) Del 3: Hur kan din verksamhet utvecklas i enlighet med de tankar som är utmärkande för ett lärande organisationsperspektiv? Med utgångspunkt i den kunskap som analysen bidragit med föreslå förändringar som bygger på din förståelse av perspektivet. Tydliggör särskilt ledarens roll i arbetet med att utveckla verksamheten i den riktning som föreslås. (Max 3000 tecken utan blanksteg, ca 1 sida) Del 4: Diskutera de svårigheter etiska och andra som är förenade med förverkligandet av ett lärande organisationsperspektiv i skolans (eller förskolans) praktik. Använd litteraturen för att fördjupa diskussionen. (Max 3000 tecken utan blanksteg, ca 1 sida) Examinationsuppgiftens fyra delar samlas i ett dokument och förses med lämpliga rubriker. Försättssida kan hämtas i mappen Resurser i skrivarbetet Försättssida examinationsuppgift. 11

12 Inlämning sker i mappen Uppgifter/examination Enskild examinationsuppgift senast söndag den 18/ kl Återkoppling på inlämnad uppgift Sättet att ge återkoppling på de inlämningar som görs i kursen varierar beroende på aktivitetens karaktär. När det gäller de samtal som förs i lärgrupperna ges som regel ingen återkoppling utöver den bekräftelse ni får via itslearning så snart kursansvarig och undervisande lärare tagit del av dokumentationen och konstaterat att det samtal som förts är relevant i förhållande till kursens och läraktivitetens innehåll. Detsamma gäller de kortare texter kopplade till olika läraktiviteter som produceras under kursens gång. Om inget annat angivits sker detta senast tre veckor efter inlämning med bedömningen ok. Ni finner bedömningarna i inlämningsstället för samtalsdokumentationerna i respektive gruppmapp. Examinationsuppgiften prövas i relation till kursmålen och bedöms enligt de kriterier som redovisats ovan. Bedömningen motiveras i en kortare kommentar. 12

13 Kursschema Presentera dig för din lärgrupp i itslearning. Uppdatera din profil. Läs: Granberg & Ohlsson (2009), Morgan (1997) och Alvesson & Svenningsson (2007). Att förstå (Individuellt): Skriv en kortare text om skolan som lärande organisation (max en sida). (Uppgift 1) 37 Bekanta dig lite med deltagarna i din lärgrupp via itslearning. Läs vad de har skrivit om skolan som lärande organisation. Läs: Stoll & Seashore Louis (2007) 38 Närträff 1: Kursintroduktion Att förstå (Lärgruppen): Ett första samtal kring de texter som lämnats in genomförs i Karlstad. Planera för fortsatt arbete med att stötta varandra i skrivandet. Lärgrupp: Upprätta mötesschema för lärgruppens arbete. Skicka in gruppens mötesschema och en kort beskrivning av de överenskommelser som gjorts. 39 Läs: McLaughlin, Black Hawkins, & McIntyre with Townsend (2008) Se inspel med relevans för arbetet i skolan som lärande organisation. Hans-Åke Scherp Läs: Björn, Ekman Philips & Svensson (2002) Läs: Aili, Nilsson, Svensson & Denicolo (2007) Läs: Amy (2008), Ellinger & Cseh (2007) och Grieves (2008) På itslearning i Gruppmappen senast den 14/9 Ons. 21/9 kl Lokal: 3D415 (KAU) Tor. 22/9 kl Lokal: 3D415 (KAU) På itslearning i mappen Mötesschema På itslearning i mappen Inspel, föreläsningar och föreläsningsmaterial Att analysera...(individuell förberedelse): Val av analysmodell/verktyg, överväganden. Påbörja arbetet. 43 Att analysera...(individuell förberedelse): Val av analysmodell/verktyg, överväganden. Att analysera...(lärgrupp): Samtal om kommande analys (Samtal 2). Dokumentera samtalet Påbörja analysarbetet...(individuellt): Genomförande/Analysarbete Att analysera...(lärgrupp): Samtal om kommande analys (Samtal 2). (uppgift 2) Dokumentera samtalet. Att analysera...(lärgrupp): Samtal om kommande analys (Samtal 2) Dokumentera Att tillämpa...(lärgrupp): samtalet. Samtal med utgångspunkt i de analyser som genomförts (Samtal 3). Vad behöver göras? Inför närträffen i Karlstad: Förbered en kort presentation (7 min) av den analys som gjorts. Formulera en diskussionsfråga kopplad antingen till analysmodellen eller resultatet av analysen. 46 Närträff 2 För information om innehållet, se separat program På itslearning i gruppmappen Dokumentation samtal På itslearning i mappen Uppgifter/examination To 17/11 kl Fre 18/11 kl Lokal meddelas senare! Arbete med examinationsuppgift 50 Inlämning: Examinationsuppgift På itslearning i mappen Uppgifter och examination Enskild examinationsuppgift Senast sön. 18/1 kl ! 13

14 Viktiga datum 14 sep Dela ditt första textutkast (uppgift 1) med gruppen via itslearning sep Närträff 1 3 nov Lämna in uppgift 2 via itslearning nov Närträff 2 18 dec Senaste inlämningsdatum för examinationsuppgift Obs! att varje lärgrupp ska upprätta ett mötesschema med datum för samtal i Adobe Connect. Dokumentationen av dessa samtal lämnas in i anslutning till de datum som anges i lärgruppens mötesschema. Schemana lämnas i respektive gruppmapp Gruppens mötesschema. 14