Utbildningsinspektion i. Christopher Polhemgymnasiet

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Christopher Polhemgymnasiet Innehåll Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Christopher Polhemgymnasiet Dnr :3378 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av genomförandet...5 Bedömning av förutsättningarna...8 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i Christopher Polhemgymnasiet och besökt verksamheten den september I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats ( Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från verksamheten, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I verksamheten intervjuades elever, föräldrar, lärare, studie- och yrkesvägledare, representanter från elevvården samt enheternas rektorer. Inspektörerna besökte lektioner på samtliga program. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. 1

2 Beskrivning av skolan Christopher Polhemgymnasiet Antal elever Gymnasieskola 800 Källa: Skolans egen information, avser hösten Christopher Polhemgymnasiet erbjuder sex nationella program: Naturvetenskapsprogrammet, Byggprogrammet, Teknikprogrammet, Elprogrammet, Sjöfartsprogrammet, Energiprogrammet och Fordonsprogrammet. Dessutom erbjuder skolan ett specialutformat program kallat Produktionsteknik. Inom Naturvetenskapsprogrammet erbjuder skolan de tre nationella inriktningarna samt den lokala inriktningen Musik. På Teknikprogrammet erbjuder skolan två lokala inriktningar: Medieteknik samt Färg, form och funktion. På Bygg- och Energiprogrammen erbjuds samtliga nationella inriktningar. Vidare erbjuds Elprogrammet samtliga nationella inriktningar utom Automation och på Fordonsprogrammet samtliga utom Flygteknik. Christopher Polhemgymnasiet är indelat i fem olika arbetslag och varje arbetslag leds av en utbildningsledare. Skolan har sina lokaler på sex geografiskt skilda platser i Visby. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Christopher Polhemgymnasiet och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar. Inspektörerna bedömer att styrning och ledning på Christopher Polhemgymnasiet bör förbättras så att alla elever får en likvärdig utbildning och förutsättningar att nå kunskapsmålen i samtliga kurser. Som ett led att åstadkomma detta bör alla elever få kännedom om de nationella målen. Vid inspektörernas besök i verksamheten observerades flera exempel på att undervisningen svarar väl upp mot läroplanens riktlinjer och att skolan erbjuder en funktionell miljö för lärande. Vidare har skolan väl utvecklade rutiner för att fånga upp elever i behov av särskilt stöd. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 2 förordningen om barn och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - De lokala kurserna uppfyller inte de krav som ställs på sådana kurser (2 kap. 14 gymnasieförordningen). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Kunskapsresultaten på skolan bör förbättras. För att åstadkomma detta bör skolan tillse att alla elever får förutsättningar att i högre grad nå kursplanernas mål på samtliga kurser. - Elevernas kännedom om målen för utbildningen bör förbättras. 2

3 - Skolan bör följa upp och utvärdera resultatet av sitt arbete med normer och värden. - Elevernas inflytande över såväl undervisningen som övergripande frågor i skolan bör utvecklas. - Skolan bör arbeta med att utveckla undervisningen så att den stämmer överens med läroplanens kvalitetskrav. - Skolan bör förbättra arbetet med en rättvis och likvärdig bedömning och betygsättning. - Kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisningen bör utvecklas för att i högre grad omfatta hela det nationella uppdraget. - Rektorsfunktionen med resultatansvar och pedagogiskt ledarskap bör förbättras. För att åstadkomma detta bör rektor utveckla en bättre förtrogenhet med verksamheten. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen, de nationella kursplanerna och programmålen Kunskaper Av det nationella utbildningsuppdraget följer att det arbete som sker inom skolväsendet skall syfta till att åstadkomma resultat, i form av kunskaper och färdigheter hos eleverna och av att de utvecklas till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Skolans skyldigheter när det gäller elevernas kunskapsresultat är inriktade på att ge varje elev förutsättningar att nå målen för utbildningen, dvs. motsvarande lägst betyget Godkänd i utbildningens alla kurser. Eleven skall av lärare få stöd om det behövs även särskilt stöd för att nå dit i sin kunskapsutveckling. Det ankommer på skolan att sätta in tillräckliga åtgärder kvantitativt och kvalitativt för att motsvara uppdragets krav. I tabellen nedan redovisas de resultat som Christopher Polhemgymnasiet uppnått i relation till kursplanernas mål Tabell, Sammanställning av resultat för Christopher Polhemgymnasiet Andel med minst Godkänd på samtliga kurser (%) Andel behöriga - av elever med slutbetyg - till universitet och högskola (%) Andel med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år (%) Riket ,0 67,5 68,2 63,4 97,9 90,6 96,7 89,2 85,1 86,3 82,9 74,9 Genomsnittlig betygspoäng 14,1 13,8 13,7 14,1 Källa: Skolverket 3

4 Av tabellen framgår att nästan en tredjedel av eleverna inte når betyget Godkänd i sin utbildnings alla kurser. Resultaten har dessutom försämrats. Vid en närmare analys av de olika programmen visar det sig att eleverna på Bygg-, Energi- och Naturvetenskapsprogrammen har bättre resultat i förhållande till de övriga programmen. Rektorn och lärarna förklarar de högre resultaten på Byggoch Energiprogrammen med att branscherna ställer krav på att eleverna är godkända i samtliga kärnämnen för att få ut olika typer av branschexamina. Rektorn har uppmärksammat den dåliga resultatutvecklingen och redovisar att även 2007 visade på försämrade resultat. Skolan har dock inte genomfört någon analys av på vilket sätt verksamheten skulle kunna motverka den försämrade resultatutvecklingen, se vidare under rubriken kvalitetssäkring och förbättringsarbete. Inspektörerna bedömer, trots de förbättrade resultaten, att det är angeläget att skolan analyserar resultaten och genomför insatser så att eleverna når de nationella målen för utbildningen. För att eleverna, i enlighet med läroplanens intentioner, skall kunna ta ansvar för sin egen utbildning, krävs att skolan klargör vilka mål utbildningen har. I samtal med eleverna i Christopher Polhemgymnasiet framkommer att de i allmänhet har god kännedom om programmål dessutom delges eleverna ofta kursplan och betygskriterier i anslutning till att en ny kurs påbörjas. Elever som inspektörerna samtalade med uttryckte dock att så inte alltid var fallet och det var ytterst sällan som eleverna kunde redogöra för att de fick en kontinuerlig återkoppling till målen under kursen. Lärare som inspektörerna intervjuade uppgav att de alltid delade ut de nationella kursplanerna med betygskriterier i samband med att man började en ny kurs. Eleverna kände inte till läroplanens övergripande mål och varken rektor eller lärare kunde ge konkret exempel på hur man förmedlade dessa till eleverna. Inspektörerna bedömer att eleverna inte fått kännedom om kursplanernas mål i samtliga ämnen och att eleverna inte delgetts läroplanens mål. Arbetet med att förmedla målen för utbildningen till eleverna bör därför förbättras. Normer och värden Den av huvuddelarna i skolans uppdrag som syftar till att eleverna skall tillägna sig vårt samhälles gemensamma värderingar är en krävande men inte desto mindre angelägen uppgift. Resultaten av skolans arbete på detta område är särskilt svåra att mäta, incitament i form av betyg saknas och den professionella utmaningen för skolledare och pedagoger är kanske större än i de flesta andra utbildningssammanhang just när det gäller att framgångsrikt elevernas värderingar. Likafullt har rektor även på detta område ansvar för skolans resultat. Det ställer bland annat krav på att kontinuerligt och systematiskt skaffa en bild av hur eleverna utvecklas i riktning mot läroplanens mål rörande normer och värden och av hur framgångsrika skolans insatser är för denna utveckling. Christoffer Polhemsgymnasiet saknar till stor del systematiska bedömningar av måluppfyllelsen på detta område. Vissa enkätundersökningar genomförs med närliggande frågeställningar, men dessa avser snarare aspekter på elevernas arbetsmiljö än utbildningsresultat. Det finns alltså utrymme för att förbättra formerna för att följa elevernas utveckling mot läroplanens mål rörande normer och värden. Inspektörerna noterar att man på flera håll i skolan arbetar målmedvetet och engagerat med normer och värden. Det förekommer dock lärmiljöer där det 4

5 knappast alls ges utrymme för demokratifrågor, livsfrågor, etiska dilemman och andra värdegrundsfrågor. Variationerna i kvalitet varslar om brister i styrning, ledning och kvalitetssäkring. Verksamheten i skolan skall vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Skolans lärare skall utgå från att eleverna kan och vill ta ansvar för sin inlärning och sitt arbete i skolan och de skall planera undervisningen tillsammans med eleverna. Lärarna skall se till att alla elever får ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen och skall uppmuntra sådana elever som har svårt att framföra sina synpunkter att göra det. Rektorn skall särskilt verka för att skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. De nationella bestämmelserna om hur skolan skall organisera strukturer för elevernas kollektiva inflytande är få, men det krävs att det för varje klass eller motsvarande i gymnasieskolan skall finnas ett klassråd. Det finns krav på att arbetsplanen ska redogöra för hur detta inflytande är organiserat. Inspektörerna har noterat brister vad gäller elevernas möjligheter att delta i planeringen av undervisningen. Några lärare diskuterar kontinuerligt val av arbetssätt och undervisningens innehåll med eleverna och ger dem möjligheter att bidra med synpunkter och förslag, medan andra lärare företrädesvis utgår från sin egen planering eller lärobokens disposition utan någon elevmedverkan. Även elevernas möjlighet till inflytande över skolans verksamhet i stort är begränsad. Enligt rektor hålls skolkonferens två gånger per år men ingen av de elever som inspektörerna samtalade med under sitt besök kände till dessa. Klassråden används oftast som ett informationstillfälle och inte som ett forum för inflytande. Vidare fanns på ett par program elevråd knutna till programmet men dessa behandlar främst frågor som skoltröjor, uppehållsrum för eleverna och liknande. Inspektörerna bedömer att elevernas möjligheter till inflytande över skolans verksamhet som helhet är begränsade vilket skolan bör förbättra. Inspektörerna bedömer att elevernas möjlighet till inflytande över undervisningens utformning är beroende av vilken lärare som undervisar vilket inte är förenligt med läroplanens krav. Vidare bedömer inspektörerna att elevernas möjligheter att utöva inflytande över skolans verksamhet som helhet är begränsad. Skolan bör därför förbättra formerna för elevernas inflytande. Besök i verksamheten och intervjuer med elever, föräldrar och personal ger en bild av skolan som en trygg och trivsam arbetsmiljö för eleverna. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för respektive skolform. Arbetet med arbetsmiljö och delaktighet Det råder ett utryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens ändamål är att främja barn och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasse- 5

6 rier och annan kränkande behandling. Kommunen skall bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. I likabehandlingsplanen skall åtgärder redovisas och den skall ses över och följas upp varje år. Inför inspektionen har inspektörerna delgetts ett dokument Handlingsplan för kränkande särbehandling på Christopher Polhemgymnasiet. Dokumentet tar inte upp alla diskrimineringsgrunder som uttrycks i lagen, vidare saknas en kartläggning av verksamheten samt redovisning av planerade åtgärder och fortbildningsinsatser för innevarnade läsår. Dessutom saknas perspektivet då en vuxen kränker en elev. Vidare har dokumentet inte tagits fram i samverkan med elever och personal. Inspektörerna bedömer att likabehandlingsplanen vid Christopher Polhemgymnasiet inte uppfyller lagens krav, vilket måste åtgärdas. Dessutom måste eleverna medverka i framtagandet av planen. Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen. All undervisning skall enligt läroplanen utgå från varje elevs förutsättningar, erfarenheter och behov. Eleverna har rätt att av skolans lärare få professionell stimulans, handledning och stöd i sitt lärande. Arbetssätt för lärandet skall utformas på en grund av vetenskap och beprövad erfarenhet, och läraren skall låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer. Det ställs krav på ett helhetsgrepp om elevernas utbildning. Skolans lärare skall samverka med varandra i arbetet med att nå utbildningsmålen. Vidare skall undervisningen vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de framförs. Läraren skall redovisa och tillsammans med eleverna analysera värderingar, uppfattningar och problemställningar samt konsekvenser av dessa. Skolan har i sitt utvecklingsarbete haft fokus på att utveckla programanpassningen av kärnämnena och individanpassningen av undervisningen. Inspektörerna såg vid sina besök i verksamheten flera exempel på programanpassning av kärnämnena och exempel på ett helhetsgrepp över elevernas utbildning och att lärare samverkade med varandra. Inspektörerna noterade däremot inga strategier för individanpassning, förutom organisering i små grupper och att man vid ett par tillfällen genomfört olika timutlägg för olika kurser. Vidare observerade inspektörerna vid sina besök i verksamheten flera exempel på ett vetenskapligt angreppssätt i undervisningen. Samtidigt är det tydligt att kvalitetsskillnaden är betydlig mellan olika lärare. Just "vilken tur man hade när lärarna fördelades på klasser" framhålls av eleverna som avgörande för hur bra undervisningen blir i en kurs. Särskilt påtalar eleverna bristen på variation hos en del lärare, som så gott som alltid lägger upp undervisningen på samma sätt. Andra lärare förknippas däremot med en mer omväxlande undervisning och en strävan att finna allt bättre vägar för att nå utbildningsmålen. Sammantaget visar besök i undervisningen och intervjuer med elever och personal att delar av undervisningen inte alltid omsätter läroplanens kvalitetskrav. Skolan bör därför arbeta för att säkra att eleverna får en undervisning som stämmer överens med dessa. 6

7 Särskilt stöd Inspektörernas bedömning är att skolan har fungerande rutiner för att kartlägga och tillgodose elevernas behov av stöd och särskilt stöd. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Bedömnings- och betygsdiskussioner om kursplanernas mål och bedömningskriterier förs inte på något systematiskt sätt på Christopher Polhemgymnasiet. I vissa kurser samverkar lärarna med de andra kommunala gymnasieskolorna på Gotland om bedömning och betygsättning. Skolan deltar i nationella prov i de kurser där sådana finns. Klasskonferenser hålls regelbundet då provresultat och betygsutfall diskuteras, dock endast på elevnivå. Inga sammanställningar och analyser görs för skolan som helhet. Statistik från nationella prov och betygsutfall samt intervjuer med lärare indikerar att betygssättningen inte är likvärdig. Eleverna förmedlar uppfattningen att det ställs olika krav för ett betygssteg på olika program. I vissa kurser samverkar lärarna med de andra kommunala gymnasieskolorna på Gotland om bedömning och betygsättning. Inspektörerna bedömer att Christopher Polhemgymnasiet inte har säkrat att betygssättningen är rättvis och likvärdig. Skolan bör därför förbättra sitt arbete med bedömning och betygssättning. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Den mål- och resultatstyrning som det svenska skolväsendet baseras på förutsätter att information genereras om den verksamhet som genomförs och de resultat som nås, att bedömning av måluppfyllelsen sker utifrån uppdragets förväntningar, att orsakerna till resultaten analyseras och att åtgärder sätts in i ett kontinuerligt förbättringsarbete. I Christopher Polhemgymnasiet följs verksamheten upp regelbundet med hjälp av betygsstatistik och elevenkäter. Genom dessa får skolan en slags bild över hur eleverna upplever att skolan lyckas med att skapa trivsel och trygghet, ge elever inflytande med mera. Varken elever eller personal kan beskriva hur dessa resultat analyseras och vilka åtgärder som vidtas för att öka måluppfyllelsen. Elever och lärare utvärderar oftast undervisningen tillsammans. Någon sammanställning av utvärderingarna på skol- eller arbetslagsnivå finns inte framtagen. Sammanställningar av resultaten på de nationella proven används inte som grund för att analysera undervisningens ändamålsenlighet och utforma åtgärder på skolnivå. Den skriftliga kvalitetsredovisningen är ett framträdande styrinstrument som staten anvisar för att nå de nationella målen. Genom författningsförändringar har kvalitetsredovisningen som process, snarare än dokument, framhävts. Den skall också fylla funktionen av informationsbärare, varmed elever, föräldrar, medborgare och andra intressenter får kännedom om hur väl en verksamhet lyckas med sitt uppdrag. Vidare ställs krav på elevers och personals delaktighet i arbetet med kvalitetsredovisning. Christopher Polhemgymnasiet har en kvalitetsredovisning. Denna innehåller en redovisning av delar av det nationella uppdraget. Bland annat innehåller den en redovisning av skolans resultat när det gäller elevernas kunskaper samt någon enstaka åtgärd. I både kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisningen saknas till stor del analyser av de otillräckliga kunskapsresultaten, vilka åtgärder skolan tänker vidta samt hur dessa skall följas upp. Vidare saknas resultatinformation för hur skolan lyckas 7

8 med att överföra normer och värderingar till eleverna samt en utvärdering av hur ändamålsenlig undervisningen är. Inspektörerna bedömer att arbetet med kvalitetsredovisningen vid Christopher Polhemgymnasiet bör förbättras. Insatser behövs så att kvalitetsredovisningen leder till ökad måluppfyllelse och förbättring av elevernas utbildningsresultat. Därvid är det angeläget att utveckla ett förhållningssätt som innebär att kvalitetsarbetet är en bärande del i verksamhetens styrning och genomförande i stället för att bedrivas som en sidoordnad parallellprocess. Skolan bör därför utveckla sitt kvalitetsarbete och tillse att kvalitetsredovisningen täcker det nationella uppdraget. Ledning och intern kommunikation Som pedagogisk ledare i skolan har rektorn, enligt läroplanen, det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. För genomförandet av de nationella målen skall det finnas en arbetsplan. Rektor har även ansvar för att utbildningen utvecklas och att skolans resultat följs upp och utvärderas mot de nationella målen. För att utöva sitt ledarskap skall rektor enligt skollagen hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. För att vara detta räcker det inte med att hålla sig informerad om verksamhetens utfall i förhållande till kunskapsmålen utan det kräver att rektorn måste ha underlag för att bedöma undervisningens kvalitet i förhållande till läroplanens mål att sträva mot och riktlinjer. Att åstadkomma information om undervisningens kvalitet i förhållande till nationella mål förutsätter så kvalificerade bedömningar att de knappast kan överlåtas på exempelvis frågor i en elevenkät. Som tidigare framkommit i rapporten uppvisar Christopher Polhemgymnasiet brister i förhållande till det nationella uppdraget. Dessa kan framförallt återföras på ledningen och kvalitetssäkringen där rektor ska fungera som en garant för elevernas rättssäkerhet och för att säkerställa att undervisningen överensstämmer med läroplanens kvalitetskrav. Arbetsplanen är mycket kortfattad och uttrycker inte hur det nationella uppdraget ska genomföras på skolan och fungerar inte som ett styrinstrument för verksamheten. Vidare saknas det en utvärdering av om det utvecklingsarbete som genomförts lett till förbättrad måluppfyllelse. Inspektörerna bedömer att rektorsfunktionen med resultatansvar och pedagogiskt ledarskap bör förbättras. För att åstadkomma ett målinriktat utvecklingsarbete bör rektor utveckla en bättre förtrogenhet med verksamheten. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiskt material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. I de delar som inte finns återangivna nedan överensstämmer skolans verksamhet med förordningarnas krav och beskrivs inte närmare i denna rapport. Tillgång till utbildning och information om utbildning Inom ramen för det individuella valet samverkar skolan med de intilliggande kommunala gymnasieskolorna och kan därför erbjuda ett brett utbud av kurser. 8

9 Skolan erbjuder ett antal lokala kurser. I ett par av dessa tillförs inget innehåll utöver vad som följer av nationella eller andra lokala kurser. Exempelvis rymmer inte Trafikkunskap B (FOR 1503) innehåll utöver målen i Trafikkunskap A (FOR 1502). Den lokala kursen Trafikkunskap A avser att förbereda eleverna för teoriprovet för körkort med behörighet B. Men dessa kunskapsmål uppnås redan genom ett antal kurser inom ramen för Fordonsprogrammet med inriktning mot transport omfattande 500 poäng. Inspektörerna bedömer att skolan erbjuder lokala kurser som inte lever upp till författningarnas krav och att samtliga lokala kurser måste ses över. Vidare bedömer inspektörerna att elevernas tillgång till utbildning och information om utbildning lever upp till författningarnas krav. Personal Av den officiella statistiken för 2006 framgår endast att 66,5 procent av lärarna har pedagogisk utbildning. Enligt rektorns uppgifter har dock nästintill alla lärare pedagogisk utbildning. De avvikelser som finns beror på svårigheter att rekrytera utbildade lärare inom karaktärsämnena på de yrkesinriktade programmen. Skolan strävar dock efter att alltid rekrytera utbildade lärare och enligt rektorn är det långt fler än i den nationella statistiken som har pedagogisk utbildning. Vidare uppger rektorn att skolan medvetet strävar efter att lärarna ska undervisa i de ämnen de är utbildade för. Inspektörerna bedömer att skolan lever upp till kraven i skollagen att använda lärare med utbildning avsedd för den undervisning de skall bedriva och endast gör undantag då personer med sådan utbildning inte finns att tillgå. Materiella resurser Inspektörerna har bedömt att lokaler, tillgång till datorer och bibliotek ger förutsättningar för en ändamålsenlig undervisning. Datum Ort Stockholm Malin Winbladh Per Andersson 9