Arkeologisk förundersökning

Transkript

1 Klövedal 78:1 Arkeologisk förundersökning Klövedal 78:1, Klövedal-Hällene 1:11, Klövedals socken, Tjörns kommun Oscar Ortman Bohusläns museum Rapport 2011:10

2

3 Klövedal 78:1 Arkeologisk förundersökning Klövedal 78:1, Klövedal-Hällene 1:11, Klövedals socken, Tjörns kommun Bohusläns museum Rapport 2011:10

4 ISSN Författare Oscar Ortman Grafisk form Gabriella Kalmar Layout och teknisk redigering Lisa K Larsson Omslagsbild Foto taget av Oscar Ortman. Fotot visar undersökning av lagren nedanför boplatsen. Tryck Bording AB, Borås 2011 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande Kartor godkända från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriet Dnr /83 Bohusläns museum Museigatan 1 Box Uddevalla tel , fax

5 Innehåll Sammanfattning...5 Bakgrund...5 Landskapsbild...5 Naturlandskap...5 Historiskt källmaterial och kulturlandskap...8 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar...8 Metod...8 Resultat...8 Materialets potential...11 Avvikelser från undersökningsplan...13 Slutsatser samt åtgärdsförslag...13 Referenser...14 Litteratur...14 Otryckta källor...14 Tekniska och administrativa uppgifter...15 Bilagor...16

6 4 Bohusläns museum Rapport 2011:10 Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad.

7 Klövedal 78:1 5 Sammanfattning Inför planerad husbyggnation på fastigheten Klövedal-Hällene 1:11, Klövedals socken, Tjörns kommun, Västra Götalands län, utförde Bohusläns museum en arkeologisk förundersökning av den förhistoriska boplatsen Klövedal 78:1. Vid förundersökningen påträffades slagen flinta i sex av de tolv grävda schakten. Huvuddelen av 2010 års förundersökningsområde visade på sparsamma eller inga förhistoriska indikationer. I den nordvästra delen av förundersökningsområdet undersöktes, en kokgrop en grop, och ett område med spridda rester av ett kulturlager. Efter förundersökningen av Klövedal 78:1, visar det sig att boplatsen sträcker sig åt nordväst utanför det aktuella förundersökningsområdet, se figur 7. Vad beträffar den undersökta delen av Klövedal 78:1 så bedömer Bohusläns museum att de boplatslämningar som hittades inom förundersökningsområdet skall bedömas som färdigundersökta efter den utförda undersökningen. Bakgrund Förundersökningen utfördes av Bohusläns museum genom Oscar Ortman och, Magnus Rolöf i enlighet med länsstyrelsens beslut Markägaren Tommy Marklund bekostade undersökningarna. Det övergripande syftet med förundersökningarna var att klarlägga och beskriva fornlämningens datering, art, innehåll och omfattning. Förundersökningens resultat var tänkt att ligga till grund för länsstyrelsens bedömning av fornlämningarnas status. Efter förundersökningen skall det vara möjligt att avgränsa fornlämningen. Syftet var också att fornlämningens bevarandevärde, dess pedagogiska och vetenskapliga värde skulle också bedömas. Landskapsbild Naturlandskap Den förhistoriska boplatsen Klövedal 78:1 ligger på nord västra delen av Tjörn. Naturen utgörs av trånga dalgångar avgränsade av mindre, men markanta skogsbevuxna höjdområden, strax norr om Säby kile. På sluttningarna av dessa dalgångar ligger de kända fornlämningarna. Exempel på förhistoriska boplatser i närheten av Klövedal 78 är Klövedal 176, 77 och 79. På intilliggande höjdryggar finns ett antal rösen Klövedal 14, 15 och 18.

8 6 Bohusläns museum Rapport 2011:10 Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Dnr /83.

9 Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 7089, med översikt över undersökningsområdet samt närliggande fornlämningar markerade. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /83. Klövedal 78:1 7

10 8 Bohusläns museum Rapport 2011:10 Historiskt källmaterial och kulturlandskap Det aktuella förundersökningsområdet ligger på det som var hemmanet Hällenes inägor. Namnet Hällene är tidigast känt från 1544 till 1588 då som Hellenn eller Hallenn (Ekenvall, 1992:11). På 1790 års storskifteskarta över inägorna är området markerat som ängsmark (Klövedals socken Hällene nr 1). På 1845 års lagaskifteskarta över alla ägor är det markerat som betesmark (14-Klövedal-91) utgjordes hemmanet av ett helt skatte Båtmanshemman med fem mantalsbrukare. Fram till storskiftet av inägorna hade man haft åkerjorden sammanblandad i tegskifte med grannhemmanet Sälebo. Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar En knapp kilometer norr om det aktuella förundersökningsområdet ligger ett av södra Bohusläns större gravfält Pilane, Klövedal 105. i anslutning till gravfältet har både en järnåldersboplats och en mellanneolitiskboplats undersökts, Klövedal 73:1 respektive Klövedal 106:1. Boplatsen Klövedal 78:1 finns beskriven i Arvid Enqvists avhandling Stenåldersboplatser på Orust och Tjörn. Fynden utgörs av en skivskrapa och 34 avfallsstycken och ostronskal (Enqvist, 1922:65). Enqvist nämner ytterligare tre boplatser på fastigheten Hällene. Fyra av de tre boplatserna ligger på meter över havet vilket tyder på eventuell samtidighet. Det tyder också på en intensivt utnyttjad del av landskapet. Både vid göteborgsinventeringen och vid 1990 års revidering var boplatsen igen växt, inga ytterligare fynd har därför gjorts på platsen. Metod Vid förundersökning grävdes schakt med maskin. Schakten grävdes ner till alven och var mellan 0,2 och 0,45 meter djupa. De grävda schakten mättes in med GPS storlek fyndförekomst och vilken typ av jordart det var frågan om noterades, se bilaga 1. De anläggningar som påträffades mättes också in med GPS och undersöktes. Resultat Vid 2010 års förundersökning av Klövedal 78:1 hittades bearbetad flinta i sex av de tolv grävda schakten, se bilaga 1. I schakt 2 och 12 påträffades tre anläggningar. Dessa är A2 en kokgrop, A3 en grop och A4 ett eventuellt stolphål. Anläggningarna A2, A3 och A4 grävdes till hälften och dokumenterades i profil. I övergången till alven i schakt 2 och 12 fanns också spridda rester av ett kulturlager (A5-A10). I lagerresterna återfanns flathuggna flintor vilket kan antyda en datering till neolitikum eller äldre

11 Figur 4. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad Detalj som visar den förundersökta ytan med grävda schakt. Skala 1:500. Klövedal 78:1 9

12 10 Bohusläns museum Rapport 2011:10 Figur 5. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad Detalj som visar den sydvästra delen av den förundersökta ytan med grävda schakt och anläggningar markerade. Skala 1:200.

13 Klövedal 78:1 11 Figur 6. Kokgropen och kulturlagerfickor i schakt 2 och 12. Foto taget mot söder av Magnus Rolöf. (UMFA55078:6). bronsålder. Två av lagerresterna (A5 och A6) grävdes ut och dokumenterades noggrannare. I schakt 3, 10 och 11 hittades ett naturligt avsatt fyndförande lager, vilket undersöktes med ett par meterrutor. Lagret innehöll en del slagen flinta spridd kol och enstaka skörbrända stenar (se beskrivning i bilaga 3). Vid undersökningstillfället konstaterades att det bara är den nordöstra änden av boplatsen Klövedal 78:1 som berörs av den planerade exploateringen, och att boplatsen har en fortsättning mot sydväst. Den del som berörs av exploatering sträcker sig ut i dagens åkermark och är överplöjd men inte helt bortodlad; bottendelar kvarstår (jfr kokgrop, stolphål). Därtill återfinns lagerrester, bevarade i mikrotopografiska fickor, av ett ursprungligt kulturlager (A5-A10). Materialets potential Förundersökningen resulterade i en ny förståelse för utbredningen av boplatsområdet, och Bohusläns museum föreslår att fornlämningen Klövedal 78:1 får en ny utbredning, se figur 7. I öster avgränsas boplatsområdet av ett strandhak, synlig som en flack terrass i åkermarken,

14 12 Bohusläns museum Rapport 2011:10 Figur 7. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad Detalj som visar det förundersökta området samt Bohusläns museums förslag till ny avgränsning av Klövedal 78:1.

15 Klövedal 78:1 13 ungefär femton meter ut i åkern. Åt väster och sydväst sträcker sig boplatsen troligen in i sadelläget väster om åkern. Här är terrängen endast störd av några djupare åkerdiken i kant, annars bedöms bevarandegraden som relativt hög. Vegetationen utgörs av igenslyad skog. Till skillnad från åkermarken kan anläggningar här ha högre bevarandevärde. Inom detta område finns påförda massor som inte bedöms ha förstört fornlämningen. Vad beträffar boplatsens vetenskapliga potential gjordes följande bedömning. Anläggningarna och kulturlagerresten i förundersökningsområdets västra del var påverkade av sentida plöjning, därför är denna del av lägre vetenskapligt värde. I sadelläget direkt sydväst om den förundersökta delen av Klövedal 78:1 finns det anledning att vänta sig bättre bevarande förhållanden vad beträffar anläggningar och kulturlager efter som detta område inte plöjts. Denna del av boplatsen bedöms ha en högre vetenskaplig potential. Klövedal 78:1 kan sägas utgöra ett exempel på en typisk bohuslänsk förhistorisk boplats. Om man ser till boplatsens topografiska läge i ett lite större landskapsrum bedöms boplatsen ha en medelhög pedagogisk potential. Avvikelser från undersökningsplan Då boplatslämningarna ansågs vara av lågt vetenskapligt värde och vara av så ringa omfattning, skickades inga av de tagna kolproverna för vedarts- eller 14 C-analys. Undersökningsplanens syfte att datera lämningarna får därmed sägas inte ha blivit uppfyllt. Slutsatser samt åtgärdsförslag Efter Förundersökningen av Klövedal 78:1, visar det sig att boplatsen sträcker sig åt väster och sydväst utanför det aktuella förundersökningsområdet. Anläggningarna och kulturlagerresten i förundersökningsområdets västra del var påverkade av sentida plöjning. Anläggningarna som påträffades i schakt 2 och 12 grävdes och dokumenterades. Bohusläns museum bedömde att dessa kan ha utgjort utkanten av den för historiska boplatsen. De begränsade antalet anläggningar och det faktum att kulturlagret var kraftigt sönderplöjt motiverade inte någon slutundersökning av den del av Klövedal 78:1 som ligger inom 2010 års förundersökningsområde. Hela den tidigare utsträckningen av Klövedal 78:1 är förundersökt, och Bohusläns museums bedömning är att här kvarstår inte skyddet för fornlämningen. Skulle exploatering bli aktuell i den nytillkomna delen av fornlämningen föreslår Bohusläns museum en kompletterande förundersökning där.

16 14 Bohusläns museum Rapport 2011:10 Referenser Litteratur Ekenvall, V Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän band VII. Ortnamnen i Tjörns Härad. Dialekt, Ortnamns och Folkminnesarkivet i Göteborg. Göteborg. Enqvist, A Stenåldersboplatser på Orust och Tjörn. Akademisk avhandling. Arkeologiska institutionen vid Uppsala universitet. Uppsala. Otryckta källor Lantmäteristyrelsens arkiv, Klövedals socken Hällene nr 1 Strorskifte på hemmanen Hällene och delar av Sälebos inägor. I Klövedals socken Lantmäterietmyndighetens arkiv, 14-KLÖVEDAL-91. Lagaskifte Hemmanet Hällenes alla ägor. I Klövedal socken

17 Klövedal 78:1 15 Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr: Bohusläns museums dnr: NOK Bohusläns museums pnr: Fornlämningsnr: 78:1 Län: Västra Götalands län Kommun: Tjörn Socken: Klövedal Fastighet: Klövedal-Hällene 1:11 Ek. karta: 7089 Läge: X , Y X , Y Meter över havet: Koordinatsystem: RT90, 2,5 gon väst Höjdsystem: RH 70 Uppdragsgivare: Ansvarig institution: Projektledare: Fältpersonal: Rapportansvarig: Tommy Marklund Bohusläns museum Oscar Ortman Oscar Ortman, Magnus Rolöf Oscar Ortman Fältarbetstid: /27 Arkeologtimmar: 20 timmar Undersökt yta: 870 m 2 Arkiv: Fynd: Bohusläns museums arkiv Fynden tillvara togs ej

18 16 Bohusläns museum Rapport 2011:10 Bilagor Bilaga 1. Schakttabell med förteckning över fynd Bilaga 2. Anläggningslista Bilaga 3. Förteckning över grävda rutor Bilaga 4. Fotolista

19 Bilaga 1. Schakttabell med förteckning över fynd Schakt nr Längd m Bredd m Djup m Färg Jordart Beskrivning S 1 4,00 2,60 0,35 Gulbrun Sand 3 avslag, 1 i bergart S 2 6,50 3,50 0,35 Grå Finsand 5 till 7 avslag i matjorden, påtagligt med avslag i kulturlagerresten därunder. S 3 4,00 2,60 0,45 Gulbrun Sand Rikligt med flintor i matjorden och i det vattenavsatta kulturlagret därunder. Det undre lagret som var ca 20 cm tjockt innehöll även en del skörbränd sten och kolfragment S 4 4,00 2,60 0,30 Grå Sand 4 övrigt slagna flintor, 1 avslag S 5 4,00 2,60 0,50 Grå Finsand 1 kärna, 1 avslag S 6 4,00 2,60 0,25 Gulgrå Lera Inga fynd S 7 4,00 1,30 0,25 Gulgrå Lera Inga fynd S 8 4,00 1,30 0,40 Gulgrå Lera 1 knacksten S 9 5,00 1,30 0,60 Gulgrå Sandig silt I botten fanns ett 25 cm tjockt, mörkare vatten avsatt lager (se bilaga 3) S 10 5,00 1,30 0,60 Brungul Sand I botten fanns ett 25 cm tjockt, mörkare vatten avsatt lager (se bilaga 3) S 11 4,00 1,30 0,50 Svartgrå Humös sand I botten fanns ett 25 cm tjockt, mörkare vatten avsatt lager (se bilaga 3) S 12 6,40 3,40 0,35 Gulbrun Finsand Utgör en utvidgning av schakt 2

20 Bilaga 2. Anläggningslista Anl nr Definition Längd i cm Bredd i cm Djup i cm Färg Jordart Bottenform Beskrivning A 1 Dike Svartgrå Humös sand Uppgift saknas I schakt 1 I schakt 2. Rikligt med skörbränd sten i ytan, relativt tättpackad 0,04-0,10 m sten övervägande skärvig/kantad. I den norra A 2 Kokgrop Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas del inslag skörbänd sten och ansamling sot/kol. Runt anläggningen syn i yta ett 0,20-0,40 m brett utrakningslager som en ljusgrå något flammig mörkfärgning. A3 Grop Gråbrun Sand U-formad Ev stolphål, i schakt 2 A4 Grop Gråbrun Sand Flatbottnad Osäker störd av djurgång, i schakt 2. A5 Lager Gråbrun flammig Sand Oregelbunden Lagerrest i schakt 2. A6 Lager Gråbrun flammig Sand Oregelbunden Lagerrest i schakt 2. A 7 Lager Gråflammig Sand Oregelbunden Lagerrest i schakt 2. A 8 Lager Gråflammig Sand Oregelbunden Lagerrest i schakt 2. A 9 Lager Gråflammig Sand Oregelbunden Lagerrest i schakt 2. A 10 Lager Gråflammig Sand Oregelbunden Lagerrest i schakt 2.

21 Bilaga 3. Förteckning över grävda rutor Ruta nr Längd m Bredd m Djup m Färg Jordart Beskrivning R 1 0,5 0,5 0,18 Svartgrå Humös sand Matjordslagret banades av och rutans djup mättes från den avbanade horisonten. Under matjorden ett 0,20 m tjockt mörkare vattenavsatt lager bestående av mörkgrå sandig silt med flinta och kolfragment, (ev skörbrända) stenar, samt bitar av kol. Enstaka splitter flinta. 0,18 m tj. Därunder sker en gradvis övergång till ett ljusbrunt sandlager, med något större inslag grus. Fyndförande: Avslag, skörbränd sten, kvartsspån samt flathugget mtrl. 0,06 m tj. R 2 0,5 0,5 0,14 Svartgrå Humös sand Liknande R 1

22 Bilaga 4. Fotolista Bild nr Motiv Bilden tagen mot Fotograf Datum UMFA55078:1 Klövedal 78 översikt SV Oscar Ortman UMFA55078:2 Klövedal 78 översikt V Oscar Ortman UMFA55078:3 Lagerrester i schakt 2 Ö Oscar Ortman UMFA55078:4 Schakt 3, det naturligt avsatta lagret syns i profilen N Oscar Ortman UMFA55078:5 Magnus Rolöf gräver ruta 1 i schakt 9 NO Oscar Ortman UMFA55078:6 Schakt 12: A6 längst ned till höger, A2 längst bort till höger. S Magnus Rolöf A3 och A4 till vänster i bild UMFA55078:7 Schakt 12: A2 i plan S Magnus Rolöf UMFA55078:8 Schakt 12: A3 i profil S Magnus Rolöf UMFA55078:9 Schakt 12: A4 i pprofil S Magnus Rolöf UMFA55078:10 Schakt 12: A6 i profil S Magnus Rolöf UMFA55078:11 Schakt 12: A2 i plrofil S Magnus Rolöf UMFA55078:12 Oscar Ortman mäter anläggningar i schakt 2 S Magnus Rolöf

23