***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor /0154(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om rätt till advokat i straffrättsliga förfaranden och rätt till kontakt med tredje part vid frihetsberövande (COM(2011)0326 C7-0157/ /0154(COD)) Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor Föredragande: Elena Oana Antonescu PR\ doc PE v03-00 Förenade i mångfalden

2 PR_COD_1amCom Teckenförklaring * Samrådsförfarande *** Godkännandeförfarande ***I Ordinarie lagstiftningsförfarande (första behandlingen) ***II Ordinarie lagstiftningsförfarande (andra behandlingen) ***III Ordinarie lagstiftningsförfarande (tredje behandlingen) (Det angivna förfarandet baseras på den rättsliga grund som angetts i förslaget till akt.) till ett förslag till akt Parlamentets ändringsförslag till ett förslag till akt ska markeras med fetkursiv stil. Kursiv stil används för att uppmärksamma berörda avdelningar på eventuella problem i förslaget till akt. Med kursiv stil markeras ord eller textavsnitt som det finns skäl att korrigera innan texten färdigställs (exempelvis om det i en språkversion förekommer uppenbara fel eller saknas ord eller textavsnitt). De berörda avdelningarna tar sedan ställning till dessa korrigeringsförslag. Texten i hänvisningen ovanför ett ändringsförslag till en befintlig akt, som förslaget till akt är avsett att ändra, innehåller en tredje och en fjärde rad. Den tredje raden anger den befintliga akten och den fjärde vilken bestämmelse i denna som ändringsförslaget avser. Om parlamentet önskar ändra delar av en bestämmelse i en befintlig akt som inte ändrats i förslaget till akt, ska dessa markeras med fet stil. Eventuella strykningar ska i sådana fall markeras enligt följande: [...]. PE v /37 PR\ doc

3 INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION...5 MOTIVERING...34 PR\ doc 3/37 PE v03-00

4 PE v /37 PR\ doc

5 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om rätt till advokat i straffrättsliga förfaranden och rätt till kontakt med tredje part vid frihetsberövande (COM(2011)0326 C7-0157/ /0154(COD)) (Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0326), med beaktande av artiklarna och 82.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7-0157/2011), med beaktande av artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av det bulgariska parlamentets och det portugisiska parlamentets bidrag rörande förslaget till rättsakt, med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 7 december , med beaktande av yttrandet från Regionkommittén 2, med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandet från utskottet för rättsliga frågor (A7-0000/2012). 1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten. 1 Ännu ej offentliggjort i EUT. 2 EUT C... / Ännu ej offentliggjort i EUT. PR\ doc 5/37 PE v03-00

6 1 Skäl 1a (nytt) (1a) Europeiska unionen har satt som mål att bevara och utveckla ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Enligt slutsatserna från Europeiska rådets möte i Tammerfors den oktober 1999, särskilt punkt 33, ska principen om ömsesidigt erkännande utgöra grunden för det rättsliga samarbetet inom unionen på det civilrättsliga och det straffrättsliga området, eftersom ett ökat ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden och domar samt en nödvändig tillnärmning av lagstiftningen skulle underlätta samarbetet mellan myndigheter och det rättsliga skyddet av enskildas rättigheter. Detta skäl införs för att garantera överensstämmelse med de tidigare åtgärder som ingår i färdplanen för processuella rättigheter, det vill säga direktivet om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden och direktivet om rätt till information vid straffrättsliga förfaranden. 2 Skäl 2a (nytt) (2a) Genomförandet av principen om ömsesidigt erkännande av avgöranden i straffrättsliga frågor förutsätter att medlemsstaterna har förtroende för varandras straffrättsliga system. Omfattningen av det ömsesidiga erkännandet är i hög grad beroende av en rad parametrar, bl.a. mekanismer till skydd för misstänkta eller tilltalade PE v /37 PR\ doc

7 personers rättigheter och gemensamma miniminormer för att underlätta tillämpningen av principen om ömsesidigt erkännande. Detta skäl införs för att garantera överensstämmelse med de tidigare åtgärder som ingår i färdplanen för processuella rättigheter, det vill säga direktivet om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden och direktivet om rätt till information vid straffrättsliga förfaranden. 3 Skäl 4a (nytt) (4a) Ett stärkt ömsesidigt förtroende förutsätter att det införs detaljerade bestämmelser för att skydda de processuella rättigheter och garantier som fastställs i stadgan och Europakonventionen. Det kräver också att man, genom detta direktiv och andra åtgärder, inom unionen vidareutvecklar de miniminormer som fastställs i Europakonventionen och stadgan. I samband med genomförandet av detta direktiv bör medlemsstaterna under alla omständigheter leva upp till de normer som fastställs i konventionen och stadgan i enlighet med den rättspraxis som utvecklats av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Detta skäl införs för att garantera överensstämmelse med de tidigare åtgärder som ingår i färdplanen för processuella rättigheter, det vill säga direktivet om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden och direktivet om rätt till information vid straffrättsliga förfaranden. PR\ doc 7/37 PE v03-00

8 4 Skäl 4b (nytt) (4b) Enligt artikel 82.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska det fastställas minimiregler som ska tillämpas i medlemsstaterna för att underlätta det ömsesidiga erkännandet av domar och rättsliga avgöranden samt polissamarbete och rättsligt samarbete i sådana straffrättsliga frågor som har en gränsöverskridande dimension. I artikel 82.2 b anges personers rättigheter vid det straffrättsliga förfarandet som ett av de områden på vilka minimiregler kan fastställas. Detta skäl införs för att garantera överensstämmelse med de tidigare åtgärder som ingår i färdplanen för processuella rättigheter, det vill säga direktivet om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden och direktivet om rätt till information vid straffrättsliga förfaranden. 5 Skäl 4c (nytt) (4c) Gemensamma minimiregler vad gäller i synnerhet grundläggande rättigheter och processuella rättigheter i straffrättsliga förfaranden bör leda till ökat förtroende för alla medlemsstaters straffrättsliga system, vilket i sin tur bör bidra till ett effektivare rättsligt samarbete PE v /37 PR\ doc

9 i en anda av ömsesidigt förtroende. Sådana gemensamma minimiregler bör även vara tillämpliga på tillgången till en advokat i straffrättsliga förfaranden. 6 Skäl 5 (5) Den 30 november 2009 antog rådet en färdplan för att stärka misstänkta eller tilltalades processuella rättigheter i straffrättsliga förfaranden (nedan kallad färdplanen). I Stockholmsprogrammet, som antogs den 11 december 2009, anges att Europeiska rådet välkomnar färdplanen och har beslutat att göra den till en del av programmet (se punkt 2.4). Färdplanen ska genomföras stegvis och omfattar åtgärder avseende rätten till tolkning och översättning, rätten till information om rättigheter och åtal, rätten till juridisk rådgivning och rättshjälp, rätten till kommunikation med släktingar, arbetsgivare och konsulära myndigheter samt särskilda skyddsåtgärder för utsatta misstänkta eller tilltalade. I färdplanen understryks att uppräkningsordningen på rättigheterna endast är vägledande och därför kan ändras allteftersom prioriteringarna ändras. Den är avsedd att utgöra en enhet och först när alla dess delar har genomförts kommer det att märkas fullt ut vilka fördelar den ger. (5) Den 30 november 2009 antog rådet en färdplan för att stärka misstänkta eller tilltalades processuella rättigheter i straffrättsliga förfaranden (nedan kallad färdplanen). I Stockholmsprogrammet, som antogs den 11 december 2009, anges att Europeiska rådet välkomnar färdplanen och har beslutat att göra den till en del av programmet (se punkt 2.4). Europeiska rådet underströk att färdplanen inte är uttömmande och uppmanade kommissionen att undersöka om det behövs en komplettering när det gäller minimiregler för processuella rättigheter för misstänkta och tilltalade och att göra en bedömning av huruvida andra frågor, t.ex. oskuldspresumtion, behöver behandlas i syfte att förbättra samarbetet på detta område. Färdplanen ska genomföras stegvis och omfattar åtgärder avseende rätten till tolkning och översättning, rätten till information om rättigheter och åtal, rätten till juridisk rådgivning och rättshjälp, rätten till kommunikation med släktingar, arbetsgivare och konsulära myndigheter samt särskilda skyddsåtgärder för utsatta misstänkta eller tilltalade. I färdplanen understryks att uppräkningsordningen på rättigheterna endast är vägledande och därför kan ändras allteftersom prioriteringarna ändras. Den är avsedd att PR\ doc 9/37 PE v03-00

10 utgöra en enhet och först när alla dess delar har genomförts kommer det att märkas fullt ut vilka fördelar den ger. Det faktum att färdplanen inte är uttömmande är en viktig faktor som bör framhållas. 7 Skäl 5a (nytt) (5a) Hittills har två instrument som ingår i färdplanen antagits: Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/64/EU av den 20 oktober 2010 om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden 1 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/.../EU om rätt till information vid straffrättsliga förfaranden 2. 1 EUT L 280, , s EUT L Detta skäl införs för att framhålla vad som hittills uppnåtts, det vill säga att de två första instrumenten som ingår i färdplanen för processuella rättigheter har antagits. 8 Skäl 6a (nytt) (6a) Med advokat bör avses alla personer PE v /37 PR\ doc

11 som enligt den berörda medlemsstatens lagstiftning är kvalificerade att tillhandahålla juridisk rådgivning och rättsligt bistånd till misstänkta och tilltalade personer. Eftersom direktivet syftar till att ge misstänkta och tilltalade rätt till advokat i straffrättsliga förfaranden bör termen advokat användas. 9 Skäl 6 (6) I detta direktiv fastställs miniminormer när det gäller rätten till advokat och rätten till kontakt med tredje part vid frihetsberövande i samband med ett straffrättsligt förfarande, dock med undantag för administrativa förfaranden som leder till påföljder som t.ex. konkurrens- och skatteförfaranden, samt när det gäller förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder. Direktivet främjar således tillämpningen av stadgan, särskilt artiklarna 4, 6, 7, 47 och 48 i denna, och bygger på artiklarna 3, 5, 6 och 8 i Europakonventionen, såsom dessa tolkas av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (nedan kallad Europadomstolen). (6) I detta direktiv fastställs miniminormer när det gäller rätten till advokat och rätten till kontakt med tredje part vid frihetsberövande i samband med ett straffrättsligt förfarande samt när det gäller förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder. Direktivet främjar således tillämpningen av stadgan, särskilt artiklarna 4, 6, 7, 47 och 48 i denna, och bygger på artiklarna 3, 5, 6 och 8 i Europakonventionen, såsom dessa tolkas av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (nedan kallad Europadomstolen). Inga undantag bör göras. Skälet har ändrats så att det överensstämmer med direktivets syfte enligt artikel 1, enligt vilken direktivet innehåller bestämmelser om misstänkta och tilltalade personers rättigheter i brottmål. PR\ doc 11/37 PE v03-00

12 10 Skäl 7a (nytt) (7a) Detta direktiv bör genomföras under beaktande av de relevanta bestämmelser i direktiv 2012/.../EU [om rätt till information vid straffrättsliga förfaranden] som föreskriver att alla personer som är misstänkta eller åtalade för att ha begått ett brott omgående informeras om rätten till advokat och att en person som har gripits eller frihetsberövats skriftligen och utan dröjsmål erhåller rättighetsinformation som omfattar information om rätten till advokat. Det finns ett inbördes samband mellan de processuella rättigheterna. Av det skälet bör detta direktiv genomföras under beaktande av de relevanta bestämmelserna i direktivet om rätt till information vid straffrättsliga förfaranden. 11 Skäl 7b (nytt) (7b) Medlemsstaterna bör se till att misstänkta och tilltalade har rätt till en advokat, utan dröjsmål och innan den berörda personen frågas ut av de brottsbekämpande eller rättsliga myndigheterna, från det att den berörda personen formellt åtalas för att ha begått ett brott, när frihetsberövandet inleds, inbegripet tillfälligt frihetsberövande, och vid förhör. Under alla omständigheter bör misstänkta och tilltalade som vill biträdas PE v /37 PR\ doc

13 Syftet med skälet är att klargöra direktivets tillämpningsområde. av en advokat ges tillgång till en advokat under straffrättsliga förfaranden inför domstol. 12 Skäl 7c (nytt) (7c) Frågor rörande ett eventuellt brott som brottsbekämpande eller rättsliga myndigheter ställer direkt efter det att det eventuella brottet har begåtts, till exempel när en person har tagits på bar gärning, och som endast rör säkerhetsfrågor som kontroll av vapeninnehav eller som endast syftar till att identifiera personen, ska inte betraktas som utfrågning. När de behöriga myndigheterna försöker klargöra omständigheterna kring ett eventuellt brott ska de frågor som de brottsbekämpande eller rättsliga myndigheterna ställer direkt efter ett sådant brott inte betraktas som en utfrågning, detta för att de straffrättsliga förfarandena ska kunna genomföras på ett verkningsfullt och effektivt sätt. 13 Skäl 8a (nytt) (8a) I vissa medlemsstater har en annan myndighet än en brottmålsdomstol behörighet att utdöma påföljder för relativt lindriga överträdelser. Detta kan PR\ doc 13/37 PE v03-00

14 exempelvis gälla trafikförseelser som begås i stor skala och som eventuellt upptäcks till följd av en trafikkontroll. I sådana situationer vore det orimligt att begära av de behöriga myndigheterna att de ska respektera samtliga rättigheter enligt detta direktiv. I de fall där det i medlemsstaternas lagstiftning föreskrivs att en påföljd för lindriga förseelser kan utdömas av en annan myndighet än en brottmålsdomstol, och där en sådan påföljd kan överklagas till en brottmålsdomstol eller målet kan hänskjutas till en sådan, bör detta direktiv endast tillämpas på förfaranden vid en brottsmålsdomstol till följd av ett sådant överklagande eller hänskjutande. Denna ändring syftar till att anpassa skälet efter ändringen till artikel Skäl 9 (9) En rätt motsvarande rätten till advokat ska beviljas vid alla processhandlingar och all bevisupptagning som den misstänkta eller tilltalade enligt den nationella lagstiftningen uttryckligen har lov att eller måste vara närvarande vid (t.ex. husrannsakan). I fall som dessa kan närvaron av en advokat stärka rätten till försvar utan att detta inverkar på behovet av att iaktta sekretess för vissa utredningsåtgärder, eftersom det faktum att den berörda personen är närvarande i sig gör att åtgärden i fråga inte kan vara konfidentiell. Denna rätt ska inte inverka på behovet av att säkra bevis som är av det slag att de kan komma att ändras, avlägsnas eller förstöras under den tid som (9) En rätt motsvarande rätten till advokat bör beviljas vid alla processhandlingar och all bevisupptagning som den misstänkta eller tilltalade enligt den nationella lagstiftningen uttryckligen har lov att eller måste vara närvarande vid (t.ex. husrannsakan). I fall som dessa kan närvaron av en advokat stärka rätten till försvar utan att detta inverkar på behovet av att iaktta sekretess för vissa utredningsåtgärder, eftersom det faktum att den berörda personen är närvarande i sig gör att åtgärden i fråga inte kan vara konfidentiell. En utsedd advokat bör kunna begära att underrättas om sådana åtgärder vidtas. Om advokaten inte närvarar efter att ha underrättats bör PE v /37 PR\ doc

15 de behöriga myndigheterna måste vänta för att en advokat ska hinna anlända. detta inte hindra de behöriga myndigheterna från att vidta utredningsåtgärderna. Denna rätt bör inte inverka på behovet av att säkra bevis som är av det slag att de kan komma att ändras, avlägsnas eller förstöras under den tid som de behöriga myndigheterna måste vänta för att en advokat ska hinna anlända. Denna ändring syftar till att anpassa skälet efter ändringen till artikel Skäl 10 (10) För att rätten till advokat ska vara verkningsfull måste advokaten enligt Europadomstolen ges rätt att utföra alla uppgifter som faller inom ramen för begreppet juridisk rådgivning. Till dessa uppgifter hör att delta aktivt i alla förhör och förhandlingar, hålla möten med klienten för att diskutera ärendet och förbereda försvaret, leta efter bevis som talar till klientens fördel, ge moraliskt stöd till klienten och att kontrollera förhållandena där klienten hålls frihetsberövad. (10) För att rätten till advokat ska vara verkningsfull måste advokaten enligt Europadomstolen ges rätt att utföra alla uppgifter som faller inom ramen för begreppet juridisk rådgivning. Till dessa uppgifter hör att delta aktivt i alla förhandlingar och utfrågningar som genomförs av brottsbekämpande eller rättsliga myndigheter, hålla möten med klienten för att diskutera ärendet och förbereda försvaret, leta efter bevis som talar till klientens fördel och ge moraliskt stöd till klienten. Denna ändring syftar till att anpassa skälet efter ändringarna till artikel 4.2 och Skäl 12 PR\ doc 15/37 PE v03-00

16 (12) Misstänkta och tilltalade som frihetsberövas bör ha rätt att i samband med frihetsberövandet omgående kontakta en tredje part som de själva utsett, t.ex. en släkting eller en arbetsgivare, för att informera denna part om frihetsberövandet. (12) Misstänkta och tilltalade som frihetsberövas bör ha rätt att omgående få åtminstone en person som de själva utsett, t.ex. en släkting eller en arbetsgivare, underrättad om att de har frihetsberövats. Denna ändring syftar till att anpassa skälet efter ändringarna till artikel Skäl 15 (15) Enligt Europadomstolens rättspraxis bör inskränkningar i rätten till advokat och rätten till kontakt med tredje part vid frihetsberövande endast tillåtas i undantagsfall när det finns tvingande skäl som rör ett trängande behov av att avvärja livsfara eller fara för den fysiska säkerheten för en annan person eller när det inte finns några andra mindre restriktiva åtgärder för att uppnå samma resultat. Det skulle t.ex. kunna röra sig om fall där det finns risk för hemligt samförstånd, och man därför byter ut den advokat som utsetts av den misstänkta eller tilltalade eller utser en annan tredje part att kontakta. (15) Enligt Europadomstolens rättspraxis bör inskränkningar i rätten till advokat och rätten till kontakt med tredje part vid frihetsberövande endast tillåtas i undantagsfall när det, med hänsyn till de särskilda omständigheterna i ärendet, finns tvingande skäl som rör ett trängande behov av att avvärja livsfara eller fara för friheten eller den fysiska säkerheten för en person eller när det inte finns några andra mindre restriktiva åtgärder för att uppnå samma resultat. Denna ändring syftar till att anpassa skälet efter ändringen till artikel 8. PE v /37 PR\ doc

17 18 Skäl 15a (nytt) (15a) Skulle det finnas en risk för hemligt samförstånd bör detta inte resultera i en inskränkning av rätten till advokat och rätten till att få en tredje part underrättad i samband med frihetsberövandet, utan det bör i stället leda till att man byter ut advokaten eller utser en annan tredje part att kontakta. Den misstänkte eller tilltalade bör inte stå utan någon advokat utan bör i stället få tillgång till en annan advokat som inte står i beroendeställning till vare sig de utredande myndigheterna eller åklagarmyndigheterna. 19 Skäl 16 (16) Alla eventuella inskränkningar får endast leda till att tillgången till advokat skjuts upp, och detta under så kort tid som möjligt, och de har ingen inverkan på denna rätt i sig. Inskränkningar ska beslutas av en behörig rättslig myndighet från fall till fall, med angivande av skälen till beslutet. (16) Alla eventuella inskränkningar får endast leda till att tillgången till advokat skjuts upp, och detta under så kort tid som möjligt, och de har ingen inverkan på denna rätt i sig. Inskränkningar ska beslutas av en behörig rättslig myndighet från fall till fall, med angivande av skälen till beslutet, eller av en annan behörig myndighet under förutsättning att dess beslut kan bli föremål för rättslig prövning. Denna ändring syftar till att anpassa skälet efter ändringen till artikel 8. PR\ doc 17/37 PE v03-00

18 20 Skäl 18 (18) Misstänkta och tilltalade har rätt att avstå från att utnyttja sin rätt till advokat, under förutsättning för det första att de är fullt medvetna om följderna av ett sådant avstående, vilket de blir bl.a. genom att först ha träffat en advokat och genom att ha de nödvändiga förutsättningarna för att förstå följderna av sitt beslut, samt för det andra att avståendet är frivilligt och entydigt. Den som avstått från att utnyttja sin rätt ska kunna återkalla sitt avstående närsomhelst under det straffrättsliga förfarandet. (18) Misstänkta och tilltalade bör ha rätt att avstå från att utnyttja sin rätt till advokat, under förutsättning för det första att de är fullt medvetna om följderna av ett sådant avstående, vilket de blir bl.a. genom att muntligen eller skriftligen ha fått tillräcklig och tydlig information om dessa följder och genom att ha de nödvändiga förutsättningarna för att förstå följderna av sitt beslut, samt för det andra att avståendet är frivilligt och entydigt. Den som avstått från att utnyttja sin rätt ska kunna återkalla sitt avstående när som helst under det straffrättsliga förfarandet. Om den misstänkte eller tilltalade har avstått från att utnyttja den rätt till en advokat som avses i detta direktiv bör vederbörande i samband med att domstolsförfarandet inleds tillfrågas om han eller hon fortfarande vill avstå från denna rätt eller vill återkalla avståendet. Denna ändring syftar till att anpassa skälet efter ändringarna till artikel Skäl 19 19) Varje person som hörs av en behörig myndighet i en annan egenskap än misstänkt eller tilltalad, t.ex. som vittne, bör omedelbart ges tillgång till advokat om (19) Varje person som hörs av en behörig myndighet i en annan egenskap än misstänkt eller tilltalad, t.ex. som vittne, bör omgående ges tillgång till advokat om PE v /37 PR\ doc

19 myndigheten anser att han eller hon under förhörens gång övergått till att bli misstänkt, och de uttalanden som denne gjort innan han eller hon blev en misstänkt eller tilltalad får inte användas emot honom eller henne. myndigheten anser att han eller hon under utfrågningens gång övergått till att bli misstänkt, och de uttalanden som denne gjort innan han eller hon blev en misstänkt eller tilltalad får inte användas emot honom eller henne. Denna ändring syftar till att anpassa skälet efter ändringen till artikel Skäl 22 (22) Sådana personer ska även ha rätt att ha en advokat i den utfärdande medlemsstaten som ska bistå advokaten i den verkställande medlemsstaten i särskilda frågor under överlämnandeförfarandet, utan att detta har någon inverkan på de tidsfrister som anges i rådets rambeslut 2002/584/Rif. Denna advokat ska kunna bistå advokaten i den verkställande medlemsstaten i samband med utövandet av den berörda personens rättigheter enligt rådets rambeslut 002/584/Rif i den verkställande staten, särskilt vad gäller skäl till att inte verkställa arresteringsordern på grundval av artiklarna 3 och 4 i det beslutet. Eftersom den europeiska arresteringsordern bygger på principen om ömsesidigt erkännande bör bedömningar av själva saken inte kunna ifrågasättas i den verkställande medlemsstaten. I och med att de båda principerna rätten till försvar och ömsesidigt erkännande är förenliga kommer främjandet av principen om en rättvis rättegång både i den verkställande och den utfärdande medlemsstaten att stärka det ömsesidiga förtroendet. (22) Sådana personer bör även ha rätt att ha en advokat i den utfärdande medlemsstaten som ska bistå advokaten i den verkställande medlemsstaten i särskilda frågor under överlämnandeförfarandet, utan att detta har någon inverkan på de tidsfrister som anges i rådets rambeslut 2002/584/RIF. Denna advokat bör kunna bistå advokaten i den verkställande medlemsstaten i samband med utövandet av den berörda personens rättigheter enligt rådets rambeslut 002/584/RIF i den verkställande staten, särskilt vad gäller skäl till att inte verkställa arresteringsordern på grundval av artiklarna 3 och 4 i det beslutet. Eftersom den europeiska arresteringsordern bygger på principen om ömsesidigt erkännande bör bedömningar av själva saken inte kunna ifrågasättas i den verkställande medlemsstaten. Dessutom är de båda principerna rätten till försvar och ömsesidigt erkännande förenliga, och främjandet av principen om en rättvis rättegång både i den verkställande och den utfärdande medlemsstaten kommer att stärka det ömsesidiga förtroendet. PR\ doc 19/37 PE v03-00

20 23 Skäl 24 (24) Så länge det inte finns något EU-instrument på området rättshjälp bör medlemsstaterna fortsätta att tillämpa sina nationella bestämmelser om rättshjälp, vilka bör överensstämma med stadgan, Europakonventionen och Europadomstolens rättspraxis. Om en ny nationell bestämmelse som antas för genomförandet av detta direktiv leder till en vidare rätt till advokat i förhållande till vad som tidigare gällde enligt den nationella lagstiftningen ska de bestämmelser om rättshjälp som nu gäller tillämpas i bägge fallen. (24) Så länge det inte finns något EU-instrument på området rättshjälp bör medlemsstaterna fortsätta att tillämpa sina nationella bestämmelser om rättshjälp, vilka bör överensstämma med stadgan, Europakonventionen och Europadomstolens rättspraxis. Denna ändring syftar till att anpassa skälet efter ändringen till artikel Skäl 30 (30) Detta direktiv främjar barnets rättigheter och beaktar Europarådets riktlinjer om rättssystem som tar hänsyn till barns behov, särskilt bestämmelserna om information och rådgivning. Genom detta direktiv garanteras att barn inte kan avstå från att utnyttja sina rättigheter enligt direktivet i de fall de saknar förmåga att förstå följderna av ett avstående. Den (30) Detta direktiv främjar barnets rättigheter och beaktar Europarådets riktlinjer om rättssystem som tar hänsyn till barns behov, särskilt bestämmelserna om information och rådgivning. Genom detta direktiv garanteras att barn inte kan avstå från att utnyttja sina rättigheter enligt direktivet i de fall de saknar förmåga att förstå följderna av ett avstående. Den PE v /37 PR\ doc

21 rättsliga företrädaren för ett misstänkt eller tilltalat barn ska alltid underrättas så snart som möjligt om frihetsberövandet och om skälen till detta, såvida detta inte strider mot barnets intressen. rättsliga företrädaren för ett misstänkt eller tilltalat barn bör alltid underrättas omgående om frihetsberövandet och om skälen till detta. Om tillhandahållandet av sådan information till barnets rättsliga företrädare strider mot barnets intressen bör en annan lämplig vuxen, till exempel en vårdnadshavare eller släkting, informeras i stället. Medlemsstaterna bör i enlighet med sin nationella lagstiftning se till att särskilt angivna myndigheter med behörighet på området för skydd av barn också informeras om att ett barn har frihetsberövats. Det ligger i barnens intresse att särskilda myndigheter med behörighet på området för skydd av barn informeras om att ett barn har frihetsberövats. 25 Skäl 30a (nytt) (30a) När de behöriga myndigheterna informerar den misstänkte eller tilltalade om dennes rättigheter enligt detta direktiv bör de ta särskild hänsyn till misstänkta eller tilltalade som inte kan förstå eller följa innehållet i eller betydelsen av dessa rättigheter, till exempel på grund av låg ålder alternativt låg ålder alternativt en mental eller fysisk åkomma. Denna ändring syftar till att anpassa skälet efter ändringen till artikel 5.3. PR\ doc 21/37 PE v03-00

22 26 Artikel 1 Direktivet innehåller bestämmelser om rätten för misstänkta och tilltalade i brottmål och för personer som är föremål för förfaranden enligt rådets rambeslut 2002/584/RIF att få tillgång till en advokat och att omedelbart efter gripandet kommunicera med en tredje part. Direktivet innehåller bestämmelser om rättigheterna för misstänkta och tilltalade i brottmål och för personer som är föremål för förfaranden enligt rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna ( den europeiska arresteringsordern ) att få tillgång till en advokat och att få en tredje part underrättad om frihetsberövandet. Eftersom detta direktiv avser två rättigheter bör rätten ändras till rättigheterna. Den sista delen av artikeln har ändrats för att skapa överensstämmelse med direktivet om rätt till information vid straffrättsliga förfaranden. 27 Artikel 2 punkt 2a (ny) 2a. Om en medlemsstats lagstiftning föreskriver att en påföljd för lindriga förseelser kan utdömas av en annan myndighet än en brottmålsdomstol och en sådan påföljd kan överklagas till en sådan domstol, ska detta direktiv tillämpas endast på förfaranden vid den domstolen till följd av ett sådant överklagande. Denna punkt införs för att se till att skapa överensstämmelse med de tidigare åtgärder som PE v /37 PR\ doc

23 ingår i färdplanen för processuella rättigheter, det vill säga direktivet om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden och direktivet om rätt till information vid straffrättsliga förfaranden. 28 Artikel 3 punkt 1 1. Medlemsstaterna ska se till att misstänkta och tilltalade så snart som möjligt får tillgång till advokat, och under alla omständigheter a) innan några förhör inleds av polis eller andra brottsbekämpande myndigheter, b) efter eventuella processuella åtgärder eller bevisupptagningsåtgärder som den berörda personen ska eller har rätt att närvara vid enligt nationella bestämmelser, förutsatt det inte inverkar menligt på möjligheterna att lägga fram bevisning, c) omedelbart i samband med frihetsberövandet. 1. Medlemsstaterna ska se till att misstänkta och tilltalade omgående får tillgång till advokat, allra senast a) innan några utfrågningar inleds av brottsbekämpande eller rättsliga myndigheter, oberoende av om personen är frihetsberövad eller ej, b) efter eventuella utredningsåtgärder eller bevisupptagningsåtgärder som den berörda personen ska eller har rätt att närvara vid enligt nationella bestämmelser, förutsatt det inte inverkar menligt på möjligheterna att lägga fram bevisning, c) när frihetsberövandet inleds, även tillfälligt frihetsberövande, d) vid eventuella förhör, e) från det att personen är kallad att inställa sig inför en brottmålsdomstol, beroende på vad som inträffar först. The suspect or accused person should be granted access to a lawyer in any case from the first interview carried out by law enforcement or other competent authorities. Taking in consideration that in some Member States, the first questioning/interview could be carried out by a judicial authority, this case should also be covered. The right to a lawyer should not be dependent on the state of deprivation of liberty, as any interview may lead to selfincriminating statements and abuses and ill-treatment are possible even vis-a-vis people not deprived of their liberty. The presence of a lawyer is even more important during hearings. PR\ doc 23/37 PE v03-00

24 29 Artikel 4 punkt 1 1. Den misstänkte eller tilltalade ska ha rätt att träffa den advokat som företräder henne eller honom. 1. Den misstänkte eller tilltalade ska ha rätt att träffa och kontakta den advokat som företräder henne eller honom. Den misstänkte eller tilltalade bör ha rätt att både träffa och kontakta advokaten. 30 Artikel 4 punkt 2 2. Advokaten ska ha rätt att närvara vid alla utfrågningar och förhör. Han eller hon ska ha rätt att ställa frågor, begära förtydliganden och avge yttranden, som ska registreras i enlighet med nationella bestämmelser. 2. Den misstänkte eller tilltalade ska ha rätt att ha sin advokat närvarande vid alla utfrågningar som genomförs av en brottsbekämpande eller rättslig myndighet och vid alla förhör. Han eller hon ska ha rätt att ställa frågor, begära förtydliganden och avge yttranden, som ska registreras i enlighet med nationella bestämmelser. Detta direktiv syftar inte till att fastställa advokatens rättigheter, utan den misstänktes eller tilltalades rättigheter. Enligt föregående ändringsförslag bör advokaten ha rätt att närvara vid alla utfrågningar som genomförs av en brottsbekämpande eller rättslig myndighet, och vid alla förhör. PE v /37 PR\ doc

25 31 Artikel 4 punkt 3 3. Advokaten ska också ha rätt att närvara vid eventuella andra utrednings- eller bevisupptagningsåtgärder som den misstänkte eller tilltalade är skyldig eller har rätt att närvara vid, förutsatt det inte inverkar menligt på möjligheterna att lägga fram bevisning. 3. Så snart en advokat har utsetts ska han eller hon kunna begära att underrättas om eventuella utrednings- eller bevisupptagningsåtgärder som den misstänkte eller tilltalade är skyldig eller har rätt att närvara vid, förutsatt det inte inverkar menligt på möjligheterna att lägga fram bevisning. Så snart advokaten har underrättats ska detta registreras i enlighet med det förfarande för registerförande som föreskrivs i den berörda medlemsstatens lagstiftning. Om advokaten inte närvarar efter att ha underrättats bör detta inte utgöra ett hinder för genomförandet av utredningsåtgärden. Advokatens närvaro ska registreras enligt det förfarande för registerföring som föreskrivs i den berörda medlemsstatens lagstiftning. För att se till att den misstänktes eller tilltalades rätt att ha advokaten närvarande under en utrednings- eller bevisupptagningsåtgärd utövas på ett verkningsfullt sätt och för att samtidigt undvika att förfaranden försenas bör advokaten kunna begära att underrättas om sådana åtgärder vidtas. Om advokaten inte är närvarande ska detta inte hindra de behöriga myndigheterna från att vidta sådana åtgärder, om advokaten har underrättats på ett korrekt sätt. PR\ doc 25/37 PE v03-00

26 32 Artikel 4 punkt 4 4. Advokaten ska ha rätt att kontrollera under vilka förhållanden den misstänkte eller tilltalade hålls frihetsberövad, och för detta ändamål ha tillträde till de lokaler där vederbörande hålls frihetsberövad. utgår De förhållanden som råder under frihetsberövanden bör kontrolleras av myndigheterna. 33 Artikel 4 punkt 5 5. Längden på och intervallen mellan mötena mellan den misstänkte eller tilltalade och dennes advokat får inte begränsas på något sätt som kan inverka menligt på hans eller hennes rätt till försvar. 5. Varken längden på och intervallen mellan mötena mellan den misstänkte eller tilltalade och dennes advokat eller kontakterna mellan dem får begränsas på ett sätt som skulle kunna inverka menligt på hans eller hennes rätt till försvar. Alla eventuella begränsningar av mötena och kontakterna mellan den misstänkte eller tilltalade och dennes advokat är onödiga och hindrande och skulle innebära ett avsteg från ett verkningsfullt utövande av rätten till advokat. 34 Artikel 5 rubriken PE v /37 PR\ doc

27 Rätt till kontakt med tredje part vid frihetsberövandet Rätt att informera en tredje part vid frihetsberövandet Formuleringen har ändrats för att skapa överensstämmelse med relevanta bestämmelser i direktivet om rätt till information vid straffrättsliga förfaranden. 35 Artikel 5 1. Medlemsstaterna ska se till att en person som avses i artikel 2 och som är frihetsberövad har rätt att utan dröjsmål kontakta åtminstone en av honom eller henne namngiven person. 2. Om den berörda personen är ett barn, ska medlemsstaterna se till att barnets juridiska ombud eller en annan vuxen person, beroende på vad som bedöms ligga i barnets intresse, så snart som möjligt underrättas om frihetsberövandet och skälen till detta, förutsatt att det inte står i strid med hänsynen till barnets bästa, i vilket fall en annan lämplig vuxen person ska underrättas. 1. Medlemsstaterna ska se till att en person som avses i artikel 2 och som är frihetsberövad har rätt att utan dröjsmål få åtminstone en av honom eller henne namngiven person, till exempel en släkting eller arbetsgivare, underrättad om frihetsberövandet. 2. Om den berörda personen är yngre än 18 år och därför betraktas som ett barn i detta direktiv, ska medlemsstaterna se till att barnets juridiska ombud eller en annan vuxen person, beroende på vad som bedöms ligga i barnets intresse, så snart som möjligt underrättas om frihetsberövandet och skälen till detta, förutsatt att det inte står i strid med hänsynen till barnets bästa, i vilket fall en annan lämplig vuxen person ska underrättas. 3. När så är lämpligt ska barns rättigheter enligt punkt 2 utvidgas till att omfatta andra utsatta misstänkta eller tilltalade som behöver liknande stöd, till exempel personer med fysiska eller psykiska funktionshinder. PR\ doc 27/37 PE v03-00

28 Formuleringen har ändrats för att skapa överensstämmelse med relevanta bestämmelser i direktivet om rätt till information vid straffrättsliga förfaranden. Det bör klargöras att personer som är yngre än 18 år ska betraktas som barn i detta direktiv. Även utsatta misstänkta och tilltalade bör åtnjuta vederbörligt skydd. 36 Artikel 7 Medlemsstaterna ska se till att mötena mellan den misstänkte eller tilltalade och dennes advokat omgärdas av sekretess. De ska också säkerställa sekretessen kring den korrespondens, de telefonsamtal och de andra former av kommunikation som enligt nationella bestämmelser tillåts mellan den misstänkte eller tilltalade och dennes advokat. Medlemsstaterna ska se till att alla möten mellan en person som omfattas av artikel 2 och dennes advokat omgärdas av sekretess. De ska också säkerställa sekretessen kring den korrespondens, de telefonsamtal och de andra former av kommunikation som enligt nationella bestämmelser tillåts mellan den misstänkte eller tilltalade och dennes advokat. Det bör klargöras att sekretessen mellan en advokat och dennes klient gäller alla möten mellan dem. Denna bestämmelse bör gälla samtliga personer som omfattas av direktivets tillämpningsområde, inbegripet personer som är föremål för ett förfarande inom ramen för den europeiska arresteringsordern. 37 Artikel 8 Medlemsstaterna får inte göra undantag från någon av bestämmelserna i detta direktiv utom, i exceptionella fall, från artikel 3, artikel 4.1 3, artikel 5 och artikel 6. Varje sådant undantag Medlemsstaterna får inte göra undantag från någon av bestämmelserna i detta direktiv utom, i exceptionella fall, från artikel 3, artikel och artikel 5. Varje sådant undantag PE v /37 PR\ doc

29 a) ska motiveras med tvingande skäl som hänför sig till ett brådskande behov att undvika allvarliga negativa konsekvenser för en persons liv eller fysiska integritet. b) får inte vara grundade uteslutande på det påstådda brottets natur eller svårhetsgrad, c) får inte gå utöver vad som är nödvändigt, d) ska i möjligaste mån vara tidsbegränsat och under inga omständigheter sträcka sig till rättegångsskedet, e) får inte påverka förutsättningarna för en rättvis rättegång. Undantag måste grunda sig på ett vederbörligen motiverat beslut som fattats av en rättslig myndighet efter bedömning i det enskilda fallet. a) ska motiveras med tvingande skäl som hänför sig till de särskilda omständigheterna i ärendet, med hänsyn till ett brådskande behov att undvika allvarliga negativa konsekvenser för en persons liv, frihet eller fysiska integritet, b) får inte vara grundade uteslutande på det påstådda brottets natur eller svårhetsgrad, c) får inte gå utöver vad som är nödvändigt, d) ska i möjligaste mån vara tidsbegränsat och under inga omständigheter sträcka sig till rättegångsskedet, och e) får inte påverka förutsättningarna för en rättvis rättegång. Undantag måste grunda sig på ett vederbörligen motiverat beslut som efter en bedömning i det enskilda fallet fattats av en rättslig myndighet eller av en annan behörig myndighet under förutsättning att beslutet kan bli föremål för rättslig prövning. Rätten att informera konsulära myndigheter bör inte omfattas av något undantag, eftersom den motsvarande rättighet som stater har enligt Wienkonventionen inte är föremål för några undantag. Utöver liv och fysisk integritet bör även frihet vara ett skäl till undantag. Ändringen syftar också till att skapa ett inbördes samband mellan de situationer som skulle kunna föranleda ett undantag. Samtidigt betonas att undantag bör grundas på en bedömning som görs i det enskilda fallet. Den sista delen av ändringen syftar till att ge andra myndigheter än rättsliga myndigheter möjlighet att göra undantag, under förutsättning att deras beslut kan bli föremål för rättslig prövning. 38 Artikel 9 punkt 1 led a a) Den misstänkte eller tilltalade har fått förhandsrådgivning om följderna av ett a) Den misstänkte eller tilltalade har muntligen eller skriftligen och på ett PR\ doc 29/37 PE v03-00

30 avstående eller på annat sätt blivit fullt införstådd med dessa följder. begripligt sätt fått tydlig, korrekt och tillräcklig information om innebörden av den berörda rättigheten och om följderna av att avstå från den. Det vore orimligt att kräva att de som avstår från advokat ska ha fått förhandsrådgivning. Däremot är det av största vikt att den misstänkte eller tilltalade får tydlig och fullständig information om följderna av sitt val. 39 Artikel 9 punkt 3a (ny) 3a. Om den misstänkte eller tilltalade har avstått från att utnyttja den rätt till en advokat som avses i detta direktiv ska vederbörande i samband med att domstolsförfarandet inleds tillfrågas om han eller hon fortfarande vill avstå från denna rätt eller vill återkalla avståendet. Med tanke på att domstolsförfarandet är av särskilt stor betydelse bör den misstänkte eller tilltalade påminnas om sin rätt till advokat innan förfarandet inleds. 40 Artikel 10 punkt 1 1. Medlemsstaterna ska se till att var och en, utöver den misstänkte eller tilltalade, som förhörs av polis eller någon annan brottsbekämpande myndighet inom ramen 1. Medlemsstaterna ska se till att var och en, utöver den misstänkte eller tilltalade, som förhörs av en brottsbekämpande eller rättslig myndighet inom ramen för ett PE v /37 PR\ doc

31 för ett straffrättsligt förfarande, ges tillgång till en advokat om han eller hon i samband med en utfrågning eller ett förhör blir misstänkt eller anklagad för brott. straffrättsligt förfarande, omgående ges tillgång till en advokat om han eller hon i samband med en utfrågning eller ett förhör blir misstänkt eller anklagad för brott. Denna punkt bör anpassas efter den föreslagna ändringen till artikel Artikel 11 punkt 2 2. När det gäller omfattningen av rätten att få tillgång till en advokat, ska den berörda personen ha följande rättigheter i den verkställande medlemsstaten: Rätt att få tillgång till en advokat i så god tid och på ett sådant sätt att han eller hon kan utöva sina rättigheter på ett effektivt sätt. Rätt att träffa den advokat som företräder henne eller honom. Rätt att ha sin advokat närvarande vid alla utfrågningar och förhör, inbegripet rätt att ställa frågor, begära förtydliganden och avge yttranden, som ska registreras i enlighet med nationella bestämmelser. Rätt att ta emot sin advokat i de lokaler där han eller hon hålls frihetsberövad, så att advokaten kan kontrollera förhållandena där. Längden på och intervallen mellan mötena mellan den misstänkte eller tilltalade och dennes advokat får inte begränsas på något sätt som kan inverka menligt på hans eller hennes rättigheter enligt rådets rambeslut 2. När det gäller omfattningen av rätten att få tillgång till en advokat, ska den berörda personen ha följande rättigheter i den verkställande medlemsstaten: Rätt att få tillgång till en advokat omgående så att han eller hon kan utöva sina rättigheter på ett effektivt sätt. Rätt att träffa och kontakta den advokat som företräder henne eller honom. Rätt att ha sin advokat närvarande vid alla utfrågningar som genomförs av en brottsbekämpande eller rättslig myndighet och vid alla förhör, inbegripet rätt att ställa frågor, begära förtydliganden och avge yttranden, som ska registreras i enlighet med nationella bestämmelser. Varken längden på och intervallen mellan mötena mellan den misstänkte eller tilltalade och dennes advokat eller kontakterna mellan dem får begränsas på något sätt som kan inverka menligt på hans PR\ doc 31/37 PE v03-00

32 2002/584/RIF. eller hennes rättigheter enligt rådets rambeslut 2002/584/RIF. Denna punkt bör anpassas efter de föreslagna ändringarna till artiklarna 3 och Artikel 11 - punkt 4 4. Den misstänktes eller tilltalades advokat i den utfärdande medlemsstaten ska ha rätt att göra vad som behövs för att bistå advokaten i den verkställande medlemsstaten, så att den misstänkte eller tilltalade kan utöva sina rättigheter i den verkställande medlemsstaten i enlighet med ovannämnda rambeslut, särskilt artiklarna 3 och Den misstänktes eller tilltalades advokat i den utfärdande medlemsstaten ska ha rätt att göra det som behövs för att bistå advokaten i den verkställande medlemsstaten, så att den misstänkte eller tilltalade kan utöva sina rättigheter i den verkställande medlemsstaten i enlighet med ovannämnda rambeslut, särskilt artiklarna 3 och Artikel 12 punkt 2 2. Medlemsstaterna får inte tillämpa bestämmelser om rättshjälp som är mindre förmånliga än de som för närvarande gäller för tillgång till advokat i enlighet med detta direktiv. utgår Rättshjälp ingår inte i detta direktivs tillämpningsområde och denna punkt kan få betydande följder för rättssystemen i ett antal medlemsstater. Alla eventuella åtgärder som vidtas i detta hänseende bör tas inom ramen för ett kommande och separat instrument avseende rättshjälp. PE v /37 PR\ doc

33 PR\ doc 33/37 PE v03-00

34 MOTIVERING Europaparlamentet har sedan länge begärt ett bättre skydd för såväl brottsoffers som misstänkta och tilltalade personers rättigheter. Det rambeslut som kommissionen lade fram 2004 om vissa processuella rättigheter i straffrättsliga förfaranden antogs aldrig, men den 7 maj 2007 antogs i kammaren Paganos betänkande, i vilket parlamentet begärde ett ambitiöst rättsligt instrument för rättssäkerhetsgarantier i brottmål. Europaparlamentets budskap följdes upp och i november 2009 antog rådet, på det svenska ordförandeskapets initiativ, en färdplan för att stärka misstänkta och tilltalade personers rättigheter vid straffrättsliga förfaranden. Genom färdplanen frångår kommissionen sitt ursprungliga förhållningssätt, i vilket man siktat in sig på att anta ett övergripande och vittomfattande instrument, och övergår i stället till ett förhållningssätt som är mindre ambitiöst men kanske mer realistiskt och genom vilket man stegvis vill vidta följande åtgärder: A. Översättning och tolkning. B. Information om rättigheter och information om åtalspunkterna. C. Juridisk rådgivning och rättshjälp. D. Kommunikation med släktingar, arbetsgivare och konsulära myndigheter. E. Särskilda skyddsåtgärder för utsatta misstänkta eller tilltalade personer. F. En grönbok om häktning. Färdplanen har integrerats i Stockholmsprogrammet och det anges klart och tydligt att förteckningen över åtgärder inte är uttömmande. Vissa av de åtgärder som ingår i färdplanen har redan införts. Direktivet om rätt till tolkning och översättning i straffrättsliga förfaranden antogs den 20 oktober 2010 och direktivet om rätt till information vid straffrättsliga förfaranden håller på att slutföras och ska inom kort offentliggöras i EUT. Den 12 juli 2011 antog kommissionen förslaget till direktiv om rätt till advokat i straffrättsliga förfaranden och rätt till kontakt med tredje part vid frihetsberövande. Detta är färdplanens tredje steg, som omfattar dels den del av åtgärd C som rör rätten till juridisk rådgivning, dels åtgärd D rörande rätten till kommunikation med släktingar, arbetsgivare och konsulära myndigheter. I förslaget fastställs huvudprincipen att alla misstänkta och tilltalade ska ha rätt till advokat så snabbt som möjligt och på ett sätt som gör det möjligt för dem att verkligen utöva sin rätt till försvar. I förslaget anges också att dessa rättigheter i alla händelser måste garanteras innan en utfrågning inleds, efter eventuella processuella åtgärder eller bevisupptagningsåtgärder och PE v /37 PR\ doc

35 i samband med ett frihetsberövande. Förslaget beskriver vidare vad denna rätt ska innebära, betonar att möten mellan den misstänkte eller tilltalade och dennes advokat bör omfattas av sekretess, anger de undantag som kan göras från de allmänna principerna samt innehåller regler som ska tillämpas i fråga om ett avstående från rätten till advokat. Genom förslaget vill man garantera att det finns effektiva rättsmedel och i synnerhet att den misstänkte eller tilltalade, vid ett eventuellt åsidosättande av rätten till advokat, har samma utgångsläge som vederbörande skulle ha haft om åsidosättandet inte hade skett. Dessutom ska utsagor som lämnats eller bevis som upptagits under åsidosättande av rätten till advokat få användas bara om användningen av bevisningen inte riskerar att inverka menligt på vederbörandes rätt till försvar. Samma princip ska gälla personer som ursprungligen inte är misstänkta eller tilltalade men som blir det när de förhörs av polis eller en brottsbekämpande myndighet. innehåller inga särskilda bestämmelser om rättshjälp, utan gör endast en allmän hänvisning till rättshjälp och föreskriver att medlemsstater inte får tillämpa bestämmelser om rättshjälp som är mindre förmånliga än de som för närvarande gäller för tillgång till advokat i enlighet med detta direktiv. I två bestämmelser regleras rätten att kontakta tredje part vid frihetsberövande och rätten att kontakta konsulära eller diplomatiska myndigheter. FÖREDRAGANDENS STÅNDPUNKT Även om det finns gemensamma principer och miniminormer som grundar sig på såväl Europakonventionen som stadgan råder det stora skillnader mellan de olika medlemsstaternas bestämmelser om rätt till advokat. Räckvidden för rätten till ett verkningsfullt försvar i straffrättsliga förfaranden varierar mellan de olika medlemsstaterna beroende på både det enskilda rättssystemet och dess praktiska tillämpning, vilket får indirekta men betydande följder för EU:s policy om ömsesidigt förtroende och erkännande. Europakonventionens bestämmelser och Europadomstolens rättspraxis tillämpas och respekteras inte på samma sätt i medlemsstaterna, och detta resulterar i att olika normer tillämpas i olika delar av EU. Parlamentet har upprepade gånger efterlyst en förstärkning av de processuella rättigheterna för misstänkta och tilltalade, och har då betonat behovet av att man hittar rätt balans mellan frihet, rättvisa och säkerhet. Behovet av att förstärka det ömsesidiga förtroendet blev ännu större i och med genomförandet av programmet för ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden i straffrättsliga förfaranden. Den EU-lagstiftning som har antagits under de senaste fem åren har förbättrat åtalens effektivitet och domarnas verkställighet i hela EU. Ändå råder enighet om att det har skapats en känsla av obalans i EU:s politik på rättsområdet på grund av att det inte har vidtagits några PR\ doc 35/37 PE v03-00