Sammanträde i kommunfullmäktige

Transkript

1 Kommunfullmäktige KALLELSE KUNGÖRELSE Sammanträde i kommunfullmäktige Tid och plats för sammanträde Måndagen den 20 april 2015, kl B-salen, Västra Storgatan 15, Gnesta Gruppmöten Majoriteten (S, M); kl Lokal, B-salen, Elektron. Oppositionen (C, FP, V); kl Lokal, Frösjön/Lockvattnet,Elektron. Oppositionen (MP); kl Lokal, kommunchefens rum, Elektron. Oppositionen (SD); kl Lokal, Björken, Elektron. Förslag till justerare Ordinarie: Ingalill Fredriksson (C) och Sibylle Ekengren (M) Ersättare: Eva Skyllberg (MP) och Maria Nilsson (S) Tid och plats för justering Onsdagen den 29 april 2015, kl Kommunledningskontoret, Västra Storgatan 15, Gnesta Allmänheten Allmänheten är välkommen att närvara vid sammanträdet. Beslutsunderlag till ärendena i kallelsen finns på samt för läsning digitalt i kommunens reception och på medborgarkontoret. Frågor om kallelse och ärendena besvaras av sekreteraren, tel: Dagordning Sammanträdets öppnande samt upprop Val av justerare och tid för justering Godkännande av dagordning Allmänhetens frågestund Information Nr. Diarienummer Ärende 1 KS Revisionsberättelse samt beviljande av ansvarsfrihet för år KS Beviljande av ansvarsfrihet för kommunstyrelsen 3 KS Beviljande av ansvarsfrihet för miljö- och byggnämnden

2 Kommunfullmäktige KALLELSE KUNGÖRELSE 4 KS Beviljande av ansvarsfrihet för socialnämnden 5 KS Beviljande av ansvarsfrihet för barn- och utbildningsnämnden 6 KS Beviljande av ansvarsfrihet för kultur- och tekniknämnden 7 KS Interpellation - Ersättningslokaler för förskolan Skogsbäcken 8 KS Interpellation - Angående betyg från årskurs 4 9 KS Interpellation - Byggnation på Frönäsområdet 10 KS Interpellation - Våld i nära relationer 11 KS Årsredovisning 2014 Gnesta kommun (beslut från kommunstyrelsen kompletteras senare) 12 KS Disposition av 2014 års resultat 13 KS Årsredovisning 2014 KS förvaltning 14 KS Koncernbidrag för Thuleparkens upprustning och försköning (beslut från kommunstyrelsen kompletteras senare) 15 KS Tak för borgen KS Övergripande målområden för KF (ärendet kompletteras senare) 17 KS Revisionsrapport: Intern kontroll avseende inköp från externa leverantörer inom kultur- och tekniknämnden 18 KS Riktlinjer för direktupphandling 19 KS Ombudsinstruktion för Gnesta kommunkoncerns bolagsstämma (beslut från kommunstyrelsen kompletteras senare) 20 KS Brottsförebyggande råd i Gnesta kommun 21 KS Pensionärs- och omsorgsråd (Äldre- och omsorgsråd) 22 KS Ansökan om partistöd KS Motion- Giftfri vardag kräver handling 24 SN Översyn av ersättning till hemtjänstutförare (beslut från kommunstyrelsen kompletteras senare)

3 Kommunfullmäktige KALLELSE KUNGÖRELSE 25 KS Revidering arvodesreglementet - ändring av arvode för överförmyndare (beslut från kommunstyrelsen kompletteras senare) 26 KS Obesvarade motioner och medborgarförslag 27 KS Förlängd handläggningstid för motioner och medborgarförslag 28 SN Rapportering av ej verkställda beslut 29 SN Rapportering av ej verkställda beslut 30 KS Motion - Jämställd snöröjning 31 KS Motion - Inrättande av Naturvårdsråd 32 KS Motion - Avgifter för kulturskolan 33 KS Motion - Digitalisering av anmälningsärenden 34 KS Motion - Mer ekologisk mat i Gnesta 35 KS Motion - Inför Gender budgeting som budgetverktyg 36 KS Medborgarförslag - Papperskorgar / hundpåse tunnor 37 KS Medborgarförslag - Sluta med Lätta i maten 38 KS Val till kommunala uppdrag - Mandatperioden KS Anmälningsärenden kommunfullmäktige 40 KS Interpellation - Skillilngavallens upprustning 41 KS Interpellation - Valfrihet i hemtjänsten 42 KS Motion - Fiber åt alla Sven Anderson Ordförande Jenny Johansson Sekreterare

4 Kommunledningskontoret ÄRENDEBLAD Upprättad: Diarienummer: KS Kommunfullmäktige Revisionsberättelse samt beviljande av ansvarsfrihet för år 2014 Kommunfullmäktiges presidiums förslag till beslut 1. Lägga revisionsberättelsen till handlingarna samt bevilja revisorera ansvarsfrihet för år Ärendebeskrivning Revisorerna har bl.a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3-8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9 a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål kommunfullmäktige beslutat om. Beslutsunderlag ~ Revisionsberättelse ~ Kommunfullmäktiges presidiums/ordförandens motivering

5 Gnesta kommun Ink: A- 1 5 Dnr: För handläggning Revisionsrapport e Annika Hansson, Certifierad kommunal revisor Himn Dagemir 25 mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gnesta kommun pwc

6 Granskning av årsredovisning 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning i 2. Inledning Bakgrund Revisionsfråga och metod Revisionskriterier 3 3. Granskningsresultat Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Investeringsredovisning Driftredovisning Balanskrav God ekonomisk hushållning Finansiella mål Mål för verksamheten Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Rättvisande räkenskaper lo Resultaträkning lo Balansräkning Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Tilläggsupplysningar 12 k PwC

7 Granskning av årsredovisning Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a- b). Årets resultat uppgår till tia före balanskravsutredning och 32 tkr efter. Vi noterar att de största avvikelserna mot budget finns inom vissa nämnder, men ingen nämnd redovisar sammanlagt underskott över 1 mnkr, vilket är en förbättring jämfört med föregående år. Årsredovisningen i Gnesta kommun är upprättad utifrån kommunens styrmodell och utgår från visionen: "Gnesta för dig som vill växa i stadens lugn och landets puls." Till visionen finns både långsiktiga mål och en tillväxtstrategi. Förvaltningsberättelsen innehåller en uppföljning av de elva verksamhets- och finansiella mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige har angivit i 2014 års framtidsplan med flerårsplan Det finansiella målet avseende resultatet har inte uppfyllts, vilket de andra två finansiella målen har gjort. Fyra av verksamhetsmålen bedöms ha uppfyllts medan övriga fyra bedöms delvis ha uppfyllts. Dessa mål är strävansmål och gäller för perioden Redovisning lämnas över vad som gjorts för att nå målen samt ett antal mått och indikatorer. Det finns ingen tydlig definition av vad som ska ha uppnåtts för att målen ska anses ha uppfyllts helt eller delvis, vilket innebär att revisorerna inte kan uttala sig om målen har uppfyllts. Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som god då två av tre mål har uppnåtts, men vi noterar att kommunen inte har nått målet om resultatet. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering verksamhetsmålens uppfyllelse som god totalt sett, då vi väger samman antalet mål som har uppfyllts helt och delvis. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Några mindre avvikelser har noterats och kommenterats i rapporten, men de bedöms ej vara väsentliga. Förbättring har gjorts sedan förra året då anskaffningskostnader och ackumulerade avskrivningar nu redovisas i noterna till balansräkningen avseende tillgångarna. Gnesta kommun Årsredovisning av 13 PwC

8 Granskning av årsredovisning Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. Revisionsfråga och metod 2 2 Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning fr Gnesta kommun Årsredovisning 2014 PwC 2 av 13 0

9 Granskning av årsredovisning 2014 Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. Granskningen baseras på nämndernas rapportering till fullmäktige såsom den presenteras i årsredovisningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Vårt uppdrag omfattar inte en granskning och prövning om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunens Ekonomienhet. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast "Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting". Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktas i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial. Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades Kommunstyrelsen fastställer årsredovisningen (uppskjutet från ) och fullmäktige behandlar årsredovisningen Rapportens innehåll har sakgranskats av personal på Ekonomienheten Revisionskriterier Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av årsredovisningen som enligt 8 kap 18 KL ska godkännas av kommunfullmäktige. Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen Kommunal redovisningslag Rekommendationer från rådet för kommunal redovisning Fullmäktiges beslut om god ekonomisk hushållning Gnesta kommun Årsredovisning av 13 PwC

10 Granskning av årsredovisning Granskningsresultat 3.1 Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Vi har nedan kommenterat uppgifter som ska ingå i förvaltningsberättelsen även om de redovisas under egen rubrik utanför förvaltningsberättelsen. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Under avsnittet Gnestas ekonomi redovisas kostnadsutveckling, ekonomisk redovisning per nämnd, utvärdering av God ekonomisk hushållning med uppföljning främst av de finansiella målen och balanskravsutredning. Måluppfyllelsen för verksamhetsmålen kommenteras översiktligt i detta avsnitt och utförligt på annat ställe i förvaltningsberättelsen, se även avsnitt Ekonomisk analys görs i ett avsnitt efter förvaltningsberättelsen. Utvärdering av ekonomisk ställning Enligt kommunala redovisningslagen 4 kap 5 skall förvaltningsberättelsen innehålla en utvärdering av kommunens ekonomiska ställning. I årsredovisningens avsnitt om finansiell analys utvärderas en utvärdering ur fyra olika perspektiv: resultat, kapacitet, risk och kontroll. Syftet är att se om kommunen uppfyller kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Redovisningen kan utvecklas så att en tydlig utvärdering av den ekonomiska ställningen redovisas. I dagsläget finns målsättningar kopplade till god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv men vi anser att det är oklart om dessa även är tillämpliga vid utvärdering av kommunens ekonomiska ställning. Händelser av väsentlig betydelse I avsnittet "Året som gått i nämnderna och bolagen" redovisas på ett tydligt sätt väsentliga händelser som inträffat under räkenskapsåret. I redovisningen av målen nämns också många aktiviteter som ägt rum under året. Förväntad utveckling Den förväntade utvecklingen framgår främst i avsnittet om framtiden, men vissa uppgifter finns också i avsnittet om verksamheten under året hos nämnderna och bolagen. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt Gnesta kommun Årsredovisning av 13 PwC

11 Granskning av årsredovisning 2014 åldersindelad. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen i form av diagram och verbal information. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2. Uppgifter om personal finns inte i någon väsentlig omfattning och behöver utvecklas. Beskrivningar och analys av kommunens samlade ekonomi kan utvecklas ytterligare genom att kommentarer om den sammanställda redovisningen också lämnas här. Pensionsredovisning I avsnittet finansiell analys efter förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1 som en del av uppföljningen av fullmäktiges föreskrifter om förvaltningen av pensionsmedel. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Detta område avser information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål. Information om prestationer lämnas samlat i avsnittet Gnesta i korthet före förvaltningsberättelsen. Där redovisas också några indikatorer där jämförelser har gjorts med de två föregående åren samt genomsnitt från 220 andra kommuner. Tillsammans med några ekonomiska nyckeltal redovisas ett urval av nyckeltal från respektive nämnd. Vi ser positivt på dessa redovisningar. Kommunens vision och styrmodell redovisas i ett kort avsnitt före förvaltningsberättelsen. En fyllig redovisning av arbetet utifrån Kommunfullmäktiges åtta mål för verksamheten redovisas i förvaltningsberättelsen och kommenteras i avsnitt Investeringsredovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Jämförelse görs med beslutade investeringar för 2014 och totalt beslutade investeringar. Redovisning lämnas också för återstående beslutade investeringar vilket ger en överblick över pågående åtaganden. Årets investeringar uppgick till netto tkr. De flesta investeringar i anläggningstillgångar som avskrivningar påbörjades för (aktiverades) under 2014 har samma tidpunkt för start av avskrivningarna. Aktiveringen har skett samband med årsskiftet för dessa. Detta bör ses över så att det sker löpande under året när investeringarna faktiskt är klara under året. Under 2014 aktiverades tkr av investeringar som genomförts under tidigare år. Återstående pågående investeringar uppgår till 27 tkr. Vi ser positivt på att översyn har gjorts så att de investeringar som har tagits i drift har aktiverats. Årets största investeringar är vatten- och avloppsledningar, reningsverk tkr, IT-investering tkr samt asfalt och vägar tkr. Redovisningen kan utvecklas genom kommentarer avseende större avvikelser mot budget. tt Gnesta kommun Årsredovisning av 13 PwC

12 Granskning av årsredovisning Driftredovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Det finns en samlad driftredovisning med årets utfall jämfört både med budget och föregående år. Redovisningen görs netto. Fullmäktige har fastställt ramarna per nämnd netto. Jämförelse görs med förändring i tkr och procent jämfört med föregående år, samt med budget Några kommentarer lämnas inte i anslutning till driftredovisningen utan i förvaltningsberättelsen i avsnittet Gnestas ekonomi. Under februari och april pekade prognoserna mot underskott. Sedan har prognoserna pekat på ett större överskott, främst avseende kommungemensamt. Vi noterar att det inte finns någon nämnd som redovisar underskott större än 1 mnkr. Det är positivt inför framtiden att budgetföljsamheten har förbättrats sedan föregående år, främst för Barn- och Utbildningsnämnden samt Socialnämnden. Större avvikelser finns inom nämnderna. I tabellen nedan redovisas prognoserna under året och slutligt utfall jämfört med budget. Prognos avvikelse mot budget för året februan april maj Kommungemensamt KS Miljö- och byggnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden 0 Kultur- o tekniknämnden i) Totalt resultat Exklusive kommungemensamt i) varav avgiftskollektiven Vatten- och avlopp Renhållning 0 neg" au- ok gusti tobe ecem cember Bokslut Budgetramar Avvi - kelse i procent % % % % % % % o% Balanskrav Bedömning och iakttagelser Vi instämmer i kommunens bedömning av om balanskravet har uppfyllts. Avstämning av årets resultat enligt balanskravets bestämmelser har skett enligt 4 kapitlet i kommunal redovisningslag. Gnesta kommun Årsredovisning av 13 PwC

13 Granskning av årsredovisning 2014 Resultat enligt resultaträkningen Indexuppräkning Citybanan enligt tidigare beslut Reavinster _ Resultat enligt balanskravet Avdraget för reavinster i resultatet i samband med balanskravsutredningen är i enlighet med lagens intentioner. Det finns inte något negativt resultat från tidigare år att täcka. Någon avsättning för resultatutjämningsreserv har inte gjorts i bokslutet för God ekonomisk hushållning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som god då två av tre mål har uppnåtts, men vi noterar att kommunen inte har nått målet om resultatet. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering verksamhetsmålens uppfyllelse som god totalt sett, då vi väger samman antalet mål som har uppfyllts helt och delvis. Årsredovisningen i Gnesta kommun är upprättad utifrån kommunens styrmodell och utgår från visionen: "Gnesta för dig som vill växa i stadens lugn och landets puls." Till visionen finns både långsiktiga mål och en tillväxtstrategi. Kommunens långsiktiga mål fram till 2020 är En ökande befolkning. Kommunen ska ha invånare 2020 En trygg och hållbar livsmiljö Kunskapstillväxt (bland annat utbildning) Tillväxtstrategi: För att nå målen ska kommunen arbeta för Ett förbättrat vägnät och god kollektivtrafik Att kommuninvånare och besökare ska få berikande upplevelser I modellen ingår mål för god ekonomisk hushållning, både finansiella mål och mål för verksamheten Finansiella mål I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i Framtidsplan 2014 med flerårsplan : fr Gnesta kommun Årsredovisning av 13 PwC

14 Granskning av årsredovisning 2014 Finansiellt mål, fastställt av full- Resultat 2014 Måluppfyllelse, kommumäktige i framtidsplan 2014 med nens bedömning flerårsplan Långsiktigt ska resultatbudgeten ; ets resultat 0,5 %. Kommunstyrelsen bege ett överskott (ökning av eget dömer att målet inte har kapital) med 1,5 procent av skatter och statsbidrag. uppfyllts år 2014 Investeringarna ska vara självfi- Några lån har inte ta- Kommunstyrelsen benansierade till mo %. gits upp. dömer att målet har uppfyllts under Avkastning på pensionsportföljen Avkastningen på pens- Målet innebär att avska användas till att kapa topparna ionsportföljen blev 7,4 kastningen på kommupå de utbetalningar som överstiger % och 3,2 mnkr har nens kapital bara får ca 2 mnkr från och med 2010 tagits ut till pensions- användas till det långutbetalningar. siktiga pensionsåtag andet. Kommunstyrelsen uppger att 3,2 mnkr av avkastningen har använts till att minska kostnaderna för pensionsåtagandet Målet bedöms som uppfyllt. Det är positivt att två av målen har uppnåtts, men det finns varningstecken för kommunens ekonomi på sikt då målet för resultatet inte nås och detta kommenteras i avsnitt driftredovisning och resultaträkning. Hela avkastningen på pensionsportföljen har inte realiserats under 2014, vilket följer finanspolicyn Mål för verksamheten Kommunfullmäktige har i Framtidsplan 2014 med flerårsplan fastställt åtta kommunövergripande mål för perioden Målen är strävansmål och det finns mellan fyra och nio mått framtagna för respektive mål. Dessutom finns ett antal indikatorer för varje mål som beskriver resultat från medborgar- /brukarundersökningar och fokusgrupper samt aktiviteter/insatser som kan kopplas till respektive mål. Målen bedöms utifrån en fyrgradig skala, uppfyllt, delvis uppfyllt, arbete inlett och ej uppfyllt. Dessa definieras i förvaltningsberättelsen och redovisas med olika symbol i olika färger (grön stjärna, gul cirkel, vit fyrkant och röd trekant). Grunden för bedömningen av respektive mål redovisas kortfattat och måtten följs upp. Utöver detta redovisar kommunen några indikatorer som man bedömer har betydelse för kommunens invånare där även jämförelse görs med ett medelvärde av 200 kommuner som använder samma indikatorer som Gnesta. De aktiviteter som har varit under året och som berör respektive mål och indikatorer redovisas. I redovisningen ingår arbetet hos nämnderna. Totalt sett är redovisningen fyllig. 1 Kommunfullmäktige Gnesta kommun Årsredovisning av 13 PwC

15 Granskning av årsredovisning 2014 Hela kommunen ska utvecklas och visualiseras Kommunen ska utveckla ett gott företagsklimat Kommunens verksamhet ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet för alla Kommunen ska aktivt samverka med föreningsliv, kulturliv och näringsliv Kommunen ska genom god planering skapa förutsättningar för en hållbar befolkningsutveckling Kommunen ska aktivt arbeta för att vara en föregångskommun i miljö- och klimatfrågor Kommunens verksamheter ska kännetecknas av effektivitet, kvalitet och långsiktigt hållbar ekonomisk hushållning Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med mönsterarbetsplatser. Av KommunstyTelsen bedömt resultat 2014 Målet bedöms som uppfyllt (2013 och 2012 delvis uppfyllt) Målet bedöms som uppfyllt (2013 och 2012 uppfyllt) Målet bedöms som uppfyllt (2013 uppfyllt, 2012 delvis uppfyllt) Målet bedöms som delvis uppfyllt (2013 delvis uppfyllt, 2012 uppfyllt) Målet bedöms som uppfyllt (delvis uppfyllt 2013 och 2012) Målet bedöms som delvis uppfyllt (2013 uppfyllt och 2012 delvis uppnått) Målet bedöms som delvis uppfyllt (samma som 2013 och 2012) Målet bedöms som delvis uppfyllt (samma som 2013 och 2012) Av tabellen ovan framgår att fyra mål bedöms som helt uppfyllda och fyra som delvis uppfyllda. Vi bedömer att samtliga mål som Kommunfullmäktige fastställt för kommenteras och att måluppfyllelsen bedöms för dem i årsredovisningen. Måluppfyllelsen har förbättrats jämfört med föregående år då fyra mål nu är helt uppfyllda mot tre föregående år. Övriga mål är delvis uppfyllda, vilket också gällde 2013 och Då vi väger samman antalet helt och delvis uppfyllda mål bedömer vi måluppfyllelsen som god totalt sett. Vi har också noterat arbetet som pågår för att nå samtliga mål. Revisorerna kan inte uttala sig om i vilken grad målen har nåtts då det inte finns någon tydlig definition att göra denna bedömning utifrån. Vissa undersökningar har inte gjorts under 2014 utan ska göras k Gnesta kommun Årsredovisning av 13 PwC

16 Granskning av årsredovisning Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag och fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att händelser under året och ekonomisk uppföljning redovisas för respektive nämnd i de berörda avsnitten och att det går enkelt att följa hur respektive nämnd har fullgjort sitt uppdrag i dessa delar. I avsnittet om Gnestas ekonomi redovisas kostnadsutveckling och kommentarer till budgetavvikelser för respektive nämnd. I de fall nämnderna har fått tillskott till budgeten redovisas detta. Redovisningen av målen görs totalt sett för kommunen och där lämnas redovisning för de olika verksamheterna. Någon samlad redovisning lämnas inte för respektive nämnd av måluppfyllelsen. Utifrån en sammanlagd bedömning av den redovisning som görs bedömer vi att nämnderna delvis har fullgjort sina uppdrag Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Separata resultaträkningar finns för VA- och renhållningsverksamheterna. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år och prognos. Resultaträkning mnkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande intäkter och kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Summa skatter och statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Utfall Utfall Prognos delår avvikelse mot budget Avvikelse mot budget Okni Minskn. % jmf föreg år 93,7 96,3 11,1-5,1 2,8% -615,6-620,7-9,3 10,6 0,8% 7,0-6,7-6,7-195,7% -9,1-10,6 1,7 2,6 16,0% -524,0-541,6 3,5 1,4 3,4% 430,1 437,6 1,6-0,7 1,7% 91,3 103,2 0,8 1,0 13,0% 521,4 540,7 2,4 0,2 3,7% 4,5 5,1 2,2 0,9 12,4% -0,4-1,2-0,2-0,9 201,8% 1,5 3,0 7,9 1,6 97,2% Gnesta kommun Årsredovisning 2014 PwC to av 13

17 Granskning av årsredovisning 2014 En analys av händelser, förändrade redovisningsprinciper och "opåverkbara" poster som haft väsentlig påverkan på skillnaden mellan åren redovisas nedan. En extra avsättning har gjorts för deponin i Käxle med 6,5 mnkr. Någon motsvarande avsättning gjordes inte erhöll kommunen återbetalning av tidigare års premier från AFA med 7,1 mnkr. Någon motsvarande återbetalning har inte erhållits under Kommunen har nyttjat 3,2 mnkr av avkastning från medel avsatta för pensionsåtagandet. Något motsvarande nyttjande gjordes inte Nettokostnadsutvecklingen uppgick till 3,4 %, vilket nästan är samma nivå som 2013 då den uppgick till 3,5 %. Skatteintäkterna och generella statsbidrag ökade med 3,7 % Balansräkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckligt med noter. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. Det finns separata balansräkningar för VA- och renhållningsverksamheterna. Från och med 2014 finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av kommunens materiella anläggningstillgångar (R.K.R. 11.4). Kommunen har påbörjat arbetet med övergång till komponentavskrivning under Under året har en genomgång gjorts av kommunens gator samt vatten- och avloppsanläggningar i anläggningsregistret. Bedömning av resultateffekten av övergång till komponentavskrivningar finns, men redovisas inte i årsredovisningen. Redovisningen har förbättrats sedan föregående år genom att anskaffningsvärden och ackumulerade avskrivningar nu redovisas i noterna till anläggningstillgångarna. Avsättningar för pensioner redovisas i enlighet med bestämmelserna i den kommunala redovisningslagen vilket medför att pensionsförmåner intjänade före år 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Kommunen redovisar också en resultat- och balansräkning där åtagandet som är intjänat före 1998 (ansvarsförbindelsen) har lyfts in i balansräkningen. Resultatet blir då 7,5 mnkr, vilket är 4,6 mnkr bättre än enligt redovisning enligt lagen. Soliditeten sjunker från 71 % till 28,5 ö. Avsättning för återställning av deponi vid Korslöt har ökat med 6,5 mnkr. Det finns ingen tydlig skriftlig beräkning för avsättningen, men behovet bedöms vara större än hittills avsatt. Uppgift redovisas om att projektering görs av den sista etappen Gnesta kommun Årsredovisning 2014 PwC 11 av 13

18 Granskning av årsredovisning 2014 och att det kan komma att leda till ökade kostnader. Beräkningen är inte nuvärdesberäknad. Skuld för semester och outtagen kompensationsledighet är bokförd med det popålägg som kommunen har tillämpat under året, 40 %. Detta är högre än det pålägg som är kommunens egentliga kostnad utifrån lagstadgade avgifter och försäkringsavgifterna, 38,46 %. Mellanskillnaden uppgår till 224 tlkr och bedöms som ej väsentlig. Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL Kassaflödesanalys Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Redovisning av försäljning av och köp av nya placeringar som är avsedda för pensionsändamål redovisas som förvärv och försäljning av finansiell anläggningstillgång. Noter finns i tillräcklig omfattning. Uppgifterna stämmer överens med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen Sammanställd redovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Vi bedömer att konsolideringen av underliggande enheter i allt väsentligt beskrivits på ett korrekt sätt och att olikheter i redovisningsprinciper mellan enheter beskrivits. Kommentarer lämnas i redovisningsprinciperna om att Gnesta Kommunkoncern AB för första gången tillämpar K3- regelverket. Kommunen följer RKR:s rekommendation 8:2 på så sätt att den sammanställda redovisningen redovisas parallellt med kommunens i resultat, balansräkning och kassaflödesanalysen samt noterna. Uppgifterna i förvaltningsberättelsen kan utvecklas avseende väsentliga personalförhållanden samt övergripande ekonomisk utveckling Tilläggsupplysningar Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att: Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplysk- Gnesta kommun Årsredovisning av 13 PwC

19 Granskning av årsredovisning 2014 ningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt. Kommunen har inte påbörjat någon komponentavskrivningen enligt RKR Mindre avvikelser kommenteras på annan plats i rapporten Annika Hansson Projektledare Pete Söd a Upp rags edare Gnesta kommun Årsredovisning av 13 PwC

20 Gnesta kommun Ink: Dnr: För handläggning. GNESTA KOMMUN Revisorerna Till Kommunfullmäktige i Gnesta kommun Org.nr Revisionsberättelse för år 2014 Revisorerna har granskat kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet och genom utsedda lekmannarevisorer verksamheterna i Gnesta Kommunkoncern AB, Gnestahem AB, Gnesta Förvaltnings AB och Gnesta Stadsnät AB. Granskningen har även omfattat hjälpmedelsnämnden och den gemensamma patientnämnden. Kommunstyrelsen och nämnderna ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll samt för återredovisningen till fullmäktige av hur de fullgjort uppdraget. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, redovisning, intern kontroll och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag. Granskningen har såvitt avser kommunen utförts enligt kommunallag, god revisionssed i kommunal verksamhet och fastställt revisionsreglemente. Vår granskning har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i bilagan "Revisorernas redogörelse för 2014 års granskningar". Årets resultat uppgår till tkr före balanskravsutredning och 32 tkr efter. Vi noterar att de största avvikelserna mot budget finns inom vissa nämnder, men ingen nämnd redovisar sammanlagt underskott över 1 mnkr, vilket är en förbättring jämfört med föregående år. Förvaltningsberättelsen innehåller en uppföljning av de elva verksamhets- och finansiella mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige har angivit i 2014 års framtidsplan med flerårsplan Det finansiella målet avseende resultatet har inte uppfyllts, vilket de andra två finansiella målen har gjort. Fyra av verksamhetsmålen bedöms ha uppfyllts medan övriga fyra bedöms delvis ha uppfyllts. Dessa mål är strävansmål och gäller för perioden Redovisning lämnas över vad som gjorts för att nå målen samt ett antal mått och indikatorer. Det finns ingen tydlig definition av vad som ska ha uppnåtts för att målen ska anses ha uppfyllts helt eller delvis, vilket innebär att revisorerna inte kan uttala sig om målen har uppfyllts. Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som god då två av tre mål har uppnåtts, men vi noterar att kommunen inte har nått målet om resultatet. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering verksamhetsmålens uppfyllelse som god totalt sett, då vi väger samman antalet mål som har uppfyllts helt och delvis.

21 Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Några mindre avvikelser har noterats och kommenterats i rapporten, men de bedöms ej vara väsentliga. Förbättring har gjorts sedan förra året då anskaffningskostnader och ackumulerade avskrivningar nu redovisas i noterna till balansräkningen avseende tillgångarna. När det gäller de fördjupade granskningar som genomförts under året har vill vi uppmärksamma följande: Att det inom socialnämnden bedrivs ett förbättringsarbete utifrån de brister som tidigare granskningar har konstaterat. Efterlevnaden av det nya kvalitetsledningssystemet var inte ännu inte möjlig att bedöma vid tidpunkten för revisorernas uppföljning. Kvarstående brister som nämnden har att arbeta med rör bl a att åtgärda brister i genomförandeplanerna vad gäller brukarnas delaktighet och sociala aktiviteter, samt tydliggörande av nämndens ambitionsnivå avseende kvalitet. Att kultur- och tekniknämndens interna kontroll vad gäller upphandling och inköp inte är tillräcklig och uppvisar brister. Utöver detta gör vi iakttagelsen att nästintill inga åtgärder har vidtagits med anledning av den granskning av inköp och upphandling som gjordes 2013 där kommunstyrelsens inköps- och upphandlingsverksamhet inte bedömdes vara ändamålsenligt organiserad. Till detta är vi kritiska och utgår från att erforderliga åtgärder vidtas under Ansvarsfrihet Revisionen för 2014 har inte föranlett någon anmärkning mot styrelsen och övriga nämnder. Efter en samlad bedömning tillstyrker vi att kommunstyrelsen, nämnderna, den gemensamma nämnden för tekniska hjälpmedel och den gemensamma patientnämnden samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet. Vi tillstyrker också att kommunens årsredovisning godkänns. a 2015-,k20 Åke Nilsson 07.1r-11 C./!3< d Björn Svallfors Bir a Bergq CU4/k/ Lena Dahlö Lööf Sune Åkerlind

22 Bilagor Till revisionsberättelsen hör bilagorna: Revisorernas redogörelse för 2014 års granskningar (i) Granskningsrapport från lekmannarevisor i - Gnesta Kommunkoncern AB (2) - Gnestahem AB (3) _ Gnesta Förvaltnings AB (4) - Gnesta Stadsnät AB (5) Gnesta Centrumfastigheter AB Hjälpmedelsverksamheten (7) Gemensam patientnämnd (8)

23 Revisorernas redogörelse för 2014 års granskningar Granskningens inriktning och omfattning Revisionsarbetet har skett i enlighet med fastlagd revisionsplan och de av revisorerna fastställda granskningsuppdragen. Löpande granskning har gjorts av Kommunstyrelsens och övriga nämnders protokoll. Revisionsarbetet har även omfattat möten och kontakter med representanter för kommunens styrelse samt nämnder och förvaltningsledningar. Under året har revisorerna träffat presidierna från kommunstyrelsen, socialnämnden, kultur- och tekniknämnden, barn- och utbildningsnämnden och miljö- och byggnämnden tillsammans med respektive förvaltningschef. Revisionen har föranlett synpunkter och förslag av olika karaktär. Dessa har delgivits berörda nämnder och förvaltningar. Revisionsskrivelser har avgivits till kommunstyrelsen och berörda nämnder samt lämnats till kommunfullmäktige för kännedom. Granskningen av bokslut och årsredovisning 2014 grundar sig på material som fastställts av kommunstyrelsen. Revisorernas redogörelse för 2014 års granskningar Revisorerna har under år 2014 genomfört följandegranskningar: Granskning IT-säkerhet externt penetrationstest Intern kontroll Inköp och attestering inom barn- och utbildningsnämnden Intern kontroll avseende inköp från externa leverantörer inom kulturoch tekniknämnden Uppföljning av tidigare revisionsgranskningar Socialnämndens styrning av äldreomsorg Granskning av delårsrapport 2014 Granskning av årsredovisning 2014 I det följande redovisas en sammanfattning av syfte och resultat för respektive granskning. Granskning av delårsrapport Syfte: Revisorerna har granskat kommunens delårsrapport för perioden Syftet med den översiktliga granskningen är att ge kommunens revisorer ett underlag för sin bedömning av om delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål som kommunfullmäktige fastställt. Revisorernas uttalande avges i den bedömning som de avlämnar till kommunfullmäktige i samband med att delårsrapporten behandlas. Resultat: Resultatet för perioden är 8,5 mnkr (-4,1 mnkr), vilket är 12,6 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Prognosen för helåret pekar mot ett resultat om 9,2 mnkr. Bedömningen i delårsrapporten är att balanskravet kommer att uppfyllas. Utifrån vår översiktliga granskning gör vi följande bedömning av kommunens delårsrapport:

24 Vi bedömer att delårsrapporten i allt väsentligt är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. Vi bedömer att det finns möjlighet att uppnå de finansiella mål om god ekonomisk hushållning som kommunfullmäktige har fastställt utifrån den prognos som lämnas. Vi bedömer att det finns möjlighet att delvis uppnå de verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning som kommunfullmäktige har fastställt. Vi bedömer att redovisning lämnas utifrån de mått som finns fastställda. Målen är strävansmål och det finns inte någon tydlig definition för vad som ska ha uppnåtts för att de olika nivåerna ska anses uppnådda. Vi har noterat att kommunen har påbörjat arbete med att införa komponentavskrivning. Granskning av årsredovisning 2014 Syfte: Revisorerna har bl a till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Resultat: Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b). Årets resultat uppgår till tkr före balanskravsutredning och 32 tkr efter. Vi noterar att de största avvikelserna mot budget finns inom vissa nämnder, men ingen nämnd redovisar sammanlagt underskott över 1 mnkr, vilket är en förbättring jämfört med föregående år. Årsredovisningen i Gnesta kommun är upprättad utifrån kommunens styrmodell och utgår från visionen: "Gnesta för dig som vill växa i stadens lugn och landets puls." Till visionen finns både långsiktiga mål och en tillväxtstrategi. Förvaltningsberättelsen innehåller en uppföljning av de elva verksamhets- och finansiella mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige har angivit i 2014 års framtidsplan med flerårsplan Det finansiella målet avseende resultatet har inte uppfyllts, vilket de andra två finansiella målen har gjort. Fyra av verksamhetsmålen bedöms ha uppfyllts medan övriga fyra bedöms delvis ha uppfyllts. Dessa mål är strävansmål och gäller för perioden Redovisning lämnas över vad som gjorts för att nå målen samt ett antal mått och indikatorer. Det finns ingen tydlig definition av vad som ska ha uppnåtts för att målen ska anses ha uppfyllts helt eller delvis, vilket innebär att revisorerna inte kan uttala sig om målen har uppfyllts.

25 Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som god då två av tre mål har uppnåtts, men vi noterar att kommunen inte har nått målet om resultatet. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering verksamhetsmålens uppfyllelse som god totalt sett, då vi väger samman antalet mål som har uppfyllts helt och delvis. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Några mindre avvikelser har noterats och kommenterats i rapporten, men de bedöms ej vara väsentliga. Förbättring har gjorts sedan förra året då anskaffningskostnader och ackumulerade avskrivningar nu redovisas i noterna till balansräkningen avseende tillgångarna. Granskning IT-säkerhet externt penetrationstest Syfte: Granskningen syftade till att identifiera sårbarheter i kommunens externa nätverk genom tekniska tester. För att uppnå granskningens var följande kontrollmål styrande för granskningen: Är kommunens nuvarande IT-säkerhet tillräcklig för att minimera risker för obehörigt intrång av extern aktör? Uppfyller kommunen vad som anses vara god praxis inom informations- och ITsäkerhetsområdet? Resultat: På det externa nätverket identifierades endast ett fåtal brister av betydande karaktär. Trots de observationer som gjordes bedöms kommunens externa IT-miljö ha en säkerhetsnivå som ligger över genomsnittet i jämförelse med resultatet av andra penetrationstester som PwC utfört inom offentlig verksamhet. Denna slutsats är baserad på identifierad konfiguration samt typen och antalet tjänster som exponeras. Revisorerna rekommenderar att Gnesta kommun genomför en riskanalys samt åtgärdsanalys baserat på de i denna rapport angivna bristerna och rekommendationerna. Fokus bör sättas på att verifiera att uppdateringsrutiner efterlevs, speciellt för system som är exponerade mot Internet, samt att det finns tydliga riktlinjer kring vilka tjänster som far exponeras mot Internet. De åtgärder som genomförs bör revideras och granskas efter införande för att säkerställa att effekten av åtgärden är uppnådd. Detta kan exempelvis göras genom analys av utförda åtgärder, nya penetrationstester eller manuella kontroller. Uppföljning av tidigare revisionsgranskningar socialnämndens styrning av äldreomsorg Syfte: Under har fyra revisionsgranskningar genomförts som visat på brister bl a i Socialnämndens styrning. Nämnden har i sina svar i viss mån instämt i kritiken och redovisat åtgärder för att nå en förbättring. Nämnden har också i sina svar hänvisat till pågående utvecklingsarbete. Det har under denna tidsperiod varit flera chefsbyten på olika nivåer, vilket lett till oro. Personalgrupper har fört fram kritik mot ledning och nämnd, även kritik och misstroende på utförandet av äldreomsorg har förekommit. Mot denna bakgrund beslutade revisorerna att göra en översiktlig uppföljning av de fyra granskningarna. De revisionsfrågor som ska besvaras är om Socialnämnden har ett pågående utvecklingsarbete för att förbättra styrningen, samt om Socialnämnden har åtgärdat övriga brister som har konstaterats i granskningarna. Resultat: Alltsedan de uppföljda granskningarna genomfördes, har det pågått ett förändringsarbete. Omställningarna och förändringarna har tagit betydligt längre tid än planerat. Det finns fortfarande områden som har brister. Som svar på revisionsfrågan avseende nämndens styrning är bedömningen att den har förbättrats. Samarbetet och förtroendet mellan nämnd och förvaltning har förbättrats avsevärt. Det nya kvalitets-

26 ledningssystemet har tydliggjort nämndens styrning och uppföljning. Det förutsätter dock att det efterlevs, vilket denna granskning inte kan verifiera, då det inte gått tillräckligt lång tid. De brister som konstaterats i granskningarna har till delar åtgärdats. Uppföljningen av externa utförares följsamhet till gällande avtal är numera reglerat i avtalet med utföraren. Det finns förutsättningar för ett ändamålsenligt och aktuellt kvalitetsledningssystem. Nämndens styrning har blivit bättre. Kommunikationen mellan nämnd och förvaltning fungerar tillfredsställande. Kvarstående brister: Genomförandeplanerna har stora brister bl a vad gäller brukarnas delaktighet och sociala aktiviteter. Nämnden har ännu inte tydliggjort sin ambitionsnivå vad gäller kvalitet. Värdighetsgarantin, som är under utarbetande, kan vara en sådan. Intern kontroll Inköp och attestering inom barn- och utbildningsnämnden Syfte: Den övergripande revisionsfrågan huruvida den interna kontrollen inom barn- och utbildningsnämnden tillräcklig vid betalning av leverantörsfakturor. Resultat: Den sammantagna bedömningen var att attestreglementet är anpassat till förutsättningarna i kommunen. Det framgår inte i reglementet att fakturorna går vidare till överordnad om de inte har beslutsattesterats inom ett visst antal dagar. Vi bedömer att detta bör ske och att det på attestlistorna anges vem attesträtten går vidare till. Vi rekommenderar att det skickas meddelande till överordnad chef när en faktura inte attesteras i tid. Vår bedömning är att rutinerna är ändamålsenliga, säkra och tillförlitliga avseende hanteringen av leverantörsfakturor och att rutiner tillämpas. Intern kontroll avseende inköp från externa leverantörer inom kultur- och tekniknämnden Syfte: Revisionsfrågorna har varit huruvida kultur-och tekniknämndens interna kontroll tillräcklig vad gäller inköp från externa leverantörer, samt om kultur-och tekniknämndens interna kontroll tillräcklig vad gäller jävsförhållanden avseende upphandling och inköp? Resultat: Den sammanfattande revisionella bedömningen är att kultur- och tekniknämndens interna kontroll vad gäller inköp från externa leverantörer och jävsförhållande avseende upphandling och inköp inte är tillräcklig och uppvisar stora brister. Utöver detta gör vi iakttagelsen att nästintill inga åtgärder har vidtagits med anledning av den granskning av inköp och upphandling som gjordes I granskningen har bl a konstaterats att otillåtna direktupphandlingar från ett flertal leverantörer. Hjälpmedelsverksamheten Vid granskningen av hjälpmedelsverksamheten har revisorerna biträtts av Landstinget Sörmlands revisionskontor. Gemensam patientnämnd Vid granskningen av den gemensamma patientnämnden har revisorerna biträtts av Landstinget Sörmlands revisionskontor.

27 Kommunledningskontoret ÄRENDEBLAD Upprättad: Diarienummer: KS Kommunfullmäktige Beviljande av ansvarsfrihet för kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges presidiums förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret Ärendebeskrivning Ledamöter och ersättare som tjänstgjort i kommunstyrelsen under 2014 kan ej delta i beslutet pga jäv. Kommunfullmäktiges ordförande sitter i kommunstyrelsen. Vice ordföranden i kommunfullmäktige går in som ordförande i detta ärende. Beslutsunderlag ~ Underlag 1 ~ Underlag 2 ~ Underlag 3

28 Kommunledningskontoret ÄRENDEBLAD Upprättad: Diarienummer: KS Kommunfullmäktige Beviljande av ansvarsfrihet för miljö- och byggnämnden Kommunfullmäktiges presidiums förslag till beslut 1. Miljö- och byggnämndens ledamöter och ersättare beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret Ärendebeskrivning Ledamöter och ersättare som tjänstgjort i miljö- och byggnämnden under 2014 kan ej delta i beslutet.

29 Kommunledningskontoret ÄRENDEBLAD Upprättad: Diarienummer: KS Kommunfullmäktige beviljande av ansvarsfrihet för socialnämnden Kommunfullmäktiges presidiums förslag till beslut 1. Socialnämndens ledamöter och ersättare beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret Ärendebeskrivning Ledamöter och ersättare som tjänstgjort i socialnämnden under 2014 kan ej delta i beslutet.

30 Kommunledningskontoret ÄRENDEBLAD Upprättad: Diarienummer: KS Kommunfullmäktige Beviljande av ansvarsfrihet för barn- och utbildningsnämnden Kommunfullmäktiges presidiums förslag till beslut 1. Barn- och utbildningsnämndes ledamöter och ersättare beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret Ärendebeskrivning Ledamöter och ersättare som tjänstgjort i barn -och utbildningsnämnden under 2014 kan ej delta i beslutet.

31 Kommunledningskontoret ÄRENDEBLAD Upprättad: Diarienummer: KS Kommunfullmäktige Beviljande av ansvarsfrihet för kultur- och tekniknämnden Kommunfullmäktiges presidiums förslag till beslut 1. Kultur- och tekniknämndens ledamöter och ersättare beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret Ärendebeskrivning Ledamöter och ersättare som tjänstgjort i kultur- och tekniknämnden under 2014 kan ej delta i beslutet.

32 Kommunfullmäktige PROTOKOLL 4 Sammanträdesdatum: Ärendenummer: KS Interpellation - Ersättningslokaler för förskolan Skogsbäcken Beslut 1. Interpellationen får ställas Sammanfattning av ärendet Interpellation till barn- och utbildningsnämndens ordförande Linda Lundin (S) angående ersättningslokaler för förskolan Skogsbäcken. Linda Lundin (S) meddelar att interpellationen besvaras vid nästa kommunfullmäktigesammanträde. Beslutsunderlag 1. Interpellationen Kommunfullmäktiges presidiums förslag till beslut 1. Interpellationen får ställas Förslag till beslut på sammanträdet Ordföranden föreslår kommunfullmäktige att bifalla kommunfullmäktiges presidiums förslag till beslut. Beslutsgång Kommunfullmäktige bifaller ordförandens förslag. Sändlista: ~ Kommunfullmäktige Ordförandes signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

33 Interpellation till Barn- och utbildningsnämndens ordförande Linda Lundin angående ersättningslokaler för förskolan Skogsbäcken. I juni 2015 går det tillfälliga bygglovet ut för förskolan Skogsbäcken, på Dansutskolans skolgård. Bygglovet kan inte förlängas en gång till. För tio månader sen gavs förvaltningen i uppdrag av nämnden att utreda och återkomma till nämndens junisammanträde med ett förslag på ersättningslokaler. På nämnden i juni 2014 fanns endast Lokalprogram för förskola med fyra avdelningar. Inget förslag på ersättningslokaler och under hösten 2014 framkom inget konkret förslag. På senaste Barn- och utbildningsnämnden frågade jag efter Senaste nytt om Skogsbäcken och fick till svar att man kommer att söka bygglov. Att på tio (10) månader endast komma fram till att man ska söka bygglov, är inte tillfredsställande. Vi är många som vill ha besked angående Skogsbäcken: 1. Var i processen för anskaffning av verksamhetslokaler är ni? 2. Finns det flera förslag på lokalisering? 3. När beräknar du att allt är klart? 4. Vad händer när dispensen går ut i juni? 5. Finns det pengar i budget för ökade driftskostnader? För Centerpartiet Ingalill Fredriksson (C) 2:e vice ordförande Barn- och utbildningsnämnden

34 Kommunfullmäktige PROTOKOLL 5 Sammanträdesdatum: Ärendenummer: KS Interpellation - Angående betyg från årskurs 4 Beslut 1. Interpellationen får ställas Sammanfattning av ärendet Interpellation till barn- och utbildningsnämndens ordförande Linda Lundin (S) angående betyg från årskurs 4. Linda Lundin (S) meddelar att interpellationen besvaras vid nästa kommunfullmäktigesammanträde. Beslutsunderlag 1. Interpellationen. Kommun fullmäktiges presidiums förslag till beslut 1. Interpellationen får ställas Förslag till beslut på sammanträdet Ordföranden föreslår kommunfullmäktige att bifalla kommunfullmäktiges presidiums förslag till beslut. Beslutsgång Kommunfullmäktige bifaller ordförandens förslag. Sändlista: ~ Kommunfullmäktige Ordförandes signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

35 Interpellation till barn- och utbildningsnämndens ordförande Linda Lundin. Angående betyg från årskurs 4 Regeringen har beslutat att betyg från årskurs fyra skall införas på försök i ett antal kommuner runt om i landet. Från Centerpartiet önskar vi veta hur majoritetens ser på att införa betyg från fjärde klass i Gnesta. Vi har därför följande fråga: - Avser majoriteten att införa betyg från årskurs fyra på försök i Gnesta kommun? Håkan Ekstrand (C)

36 Kommunledningskontoret ÄRENDEBLAD Upprättad: Diarienummer: KS Kommunfullmäktige Interpellation - Byggnation på Frönäsområdet Kommunfullmäktiges presidiums förslag till beslut 1. Interpellationen får ställas Ärendebeskrivning Interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Michael Gustavsson (S) angående byggnationen på Frönäsområdet. Beslutsunderlag ~ Interpellation från Anders Simme (V) den 1 april 2015.

37 Gnesta kommun Ink: Dnr: För handläggning. Vänsterpartiet Interpellation från Vänsterpartiet Gnesta till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Michael Gustafsson angående byggnation på Frönäsområdet Peab var det företag som åtog sig byggnationen av Frönäsområdet. Nu har Peab dragit sig ur projektet och vi vill därför ställa följande frågor När fick kommunen indikationer på att Peab inte ville fotsätta sitt åtagande? Vad gjorde kommunen för att undvika att Peab skulle dra sig ur sitt åtagande? Vad gör kommunen idag för att säkerställa en bebyggelse i området? Anders Simme Vänsterpartiet Gnesta Lena Staaf Vänsterpartiet Gnesta

38 Kommunledningskontoret ÄRENDEBLAD Upprättad: Diarienummer: KS Kommunfullmäktige Interpellation - Våld i nära relationer Kommunfullmäktiges presidiums förslag till beslut 1. Interpellationen får ställas. Ärendebeskrivning Interpellation till vuxen och omsorgsnämndenss ordförande Ingrid Jerneborg Glimne (M) angående våld i nära relationer. Beslutsunderlag ~ Interpellation från KukkamariiaValtola Sjöberg (MP) den 9 april 2015.

39 Gnesta kommun Ink: Dnr För handläggning- miljöpartiet de gröna Interpellation Våld i nära relationer Ställd till Vuxen- och omsorgsnämndens ordförande Ingrid Jerneborg Glimne "En majoritet av mäns våld mot kvinnor är riktat mot den egna flickvännen eller frun. Varje år polisanmäls omkring fall av misshandel mot kvinnor. I knappt hälften av dessa fall har offer och förövare en nära relation. Dessutom anmäls omkring fall av grov kvinnofridskränkning. Mörkertalet är dock stort. Bra uppskattar att omkring 80 procent av våldet mot kvinnor i nära relationer aldrig polisanmäls. Varje år mördas omkring 17 kvinnor av en man de har eller har haft en kärleksrelation med. Vanligast är att en man utsätter en kvinnlig partner, men våld förekommer i alla sorters parrelationer hetero- som homosexuella. En kvinna kan bli våldtagen av sin flickvän, en man slagen av sin make och en transkvinna hotad av sin pojkvän. Unga tjejer är överrepresenterade som offer för våld i nära relationer. Oftast är förövaren en jämnårig eller något äldre kille." Så skriver organisationen Unizon på sin hemsida om våld i nära relationer. Kommuner har ett stort ansvar i att motverka och förhindra förekomsten av våld i nära relationer. 1 Gnesta Kommun har vi under förra mandatperioden påbörjat ett riktat arbete då till exempel all personal inom socialförvaltningen fick utbildning (bland annat om våld mot personer inom omsorg och äldreomsorg) och en projektanställd person arbetade med frågorna. Den personen finns nu kvar i kommunen och arbetar vidare vilket är mycket bra. Dessutom arbetade Frejaskolan med att belysa och arbeta med de begränsande normer som pojkars och mäns våld är ett uttryck för.

40 Unizon har även gjort en ranking på hur Sveriges kommuner arbetar mot våld i nära relationer levinnofridsbarometem" och där hamnade Gnesta på plats 98. Rankirtgar ska inte få vara det som styr om och hur vi gör insatser i frågan men kan vara en fingervisning om hur vi ligger till och kan uppmärksamma vad mer vi behöver göra. Miljöpartiet har således följande fråga: - Vilka insatser avser majoriteten göra för att ytterligare förbättra kommunens arbete mot våld i nära relationer? Kukkamariia Valtola Sjöberg

41 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: KS Kommunstyrelsen Årsredovisning 2014 Gnesta kommun Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Godkänna årsredovisning 2014 för Gnesta kommun Sammanfattning Gnesta kommuns resultat för 2014 var 3,0 mkr, en ökning från 2013 (+1,5 mkr). Verksamheternas bruttokostnader ökade med 1 procent (4 procent 2013) och skatteintäkterna ökade med 3,7 procent. Gnesta kommun har åtta övergripande mål. Av dessa uppfyllde Gnesta kommun fyra mål, medan fyra mål bedömdes som delvis uppfyllda. Det var en förbättring från 2013 då tre mål uppfylldes. De fyra mål kommunen uppfyllde 2014 var målet att hela kommunen ska utvecklas och vitaliseras, att Gnesta ska utveckla ett gott företagsklimat, Gnesta kommun ska ha ett aktivt arbete med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet för alla samt att kommunen genom god planering ska skapa förutsättningar för en hållbar befolkningsutveckling. En utförlig redovisning finns i avsnittet Gnestas mål. Uppföljningen av mål utgår från de mått som kommunen fastställt i sin framtidsplan som i sin tur grundar sig på varje nämnds årsredovisning föregående år. I måluppföljningen ingår också andra indikatorer som medborgar- och brukarundersökningar, satsningar och åtgärder som också påverkar den totala måluppfyllelsen. Gnesta kommun har tre finansiella mål: 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Långsiktigt ska resultatbudgeten ge ett överskott (ökning av eget kapital) med 1,5 procent av de skatter och statsbidrag som kommunen får. Årets resultat blev 0,5 procent av skatter och statsbidrag. Målet uppfylldes inte. Investeringarna ska vara självfinansierade till 100 procent. Målet uppfylldes. Det överordnade målet är att säkerställa att kommunen kan fullgöra sina långsiktiga pensionsåtaganden. Det innebär att avkastningen på kommunens

42 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) kapital bara får användas till det långsiktiga pensionsåtagandet. Målet uppfylldes. Bilagor 1. Årsredovisning 2014 Nils Erik Selin Kommunchef Marlene Bernfalk Karlsson Ekonomichef

43 Årsredovisning 2014

44 Innehållsförteckning Inledning Innehåll 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4 Kommunchefen har ordet 5 Vision och styrmodell 6 Gnesta i korthet 7 Förvaltningsberättelse Gnestas mål 11 Gnestas ekonomi 35 Gnestas medarbetare 40 Året som gått i nämnderna och bolagen 43 Gnesta och omvärlden 53 Ekonomi Finansiell analys 57 Redovisningsprinciper 63 Resultaträkning och balansräkning för Gnesta och sammanställd 65 Resultaträkning och balansräkning inklusive ansvarsförbindelse 75 Resultaträkning och balansräkning för avgiftsfinansierad verksamhet 77 Kassaflödesanalys för Gnesta och sammanställd 83 Driftsredovisning 85 Investeringsredovisning 87 Exploateringsredovisning 88 Revisionsberättelse Revisionsberättelse - 2 Omslagsfoto: Bertil Karlsson

45 Foto: Kajsa Kromnér Inledning

46 Kommunstyrelsens ordförande har ordet När det nu har blivit dags att summera år 2014 kan vi konstatera att Gnesta kommun återigen gör ett positivt ekonomiskt resultat, efter att också ha avsatt medel för både kommande kostnader och framtida utvecklingsinsatser. Inom kommunens olika verksamheter har många arbetat för att hålla sin budget och det är oerhört viktigt för att kommunen som helhet ska kunna ha en ekonomi som inte behöver innebära drastiska åtgärder i form av neddragningar i verksamheterna, vilket skulle krävas om budgetarna inte hålls och ekonomin inte går ihop. Det finns fortfarande arbete kvar att göra för att långsiktigt säkra en god ekonomisk hushållning, men många har visat sig beredda att ta ansvar för kommunens ekonomi och det bådar gott inför det fortsatta arbetet var ett år som politiskt präglades av de dubbla valrörelser som ägde rum vilket var ansträngande för många, men samtidigt utvecklande. Många politiska partier valde att tydligare kommunicera sina ståndpunkter i olika frågor, vilket vitaliserar den politiska diskussionen. Med det sagt finns ändå ett stort mått av vilja till diskussioner och kompromisser i Gnestapolitiken, vilket i sig bidrar till stadga och långsiktighet i kommunens arbete. Det är bra eftersom Gnesta står inför ett antal utmaningar, men också inför stora möjligheter. När vi ser till mandatperioden som helhet kan vi konstatera att mycket av det arbete som gjorts har bidragit till att vi nått eller närmat oss de övergripande mål som kommunfullmäktige antagit för mandatperioden. På flera områden nådde arbetet inte ända fram, men på många områden kom vi desto längre. Lärdomar att dra av detta är att målstyrningen kan förbättras vad gäller både avgränsning och tydlighet. Men det går också att konstatera att de politiska målen har en stor inverkan på inriktningen i kommunen. För det vill jag rikta ett tack till alla anställda som de senaste åren varit med och bidragit till att utveckla Foto: Robert Paraniak verksamheterna i riktning mot de övergripande målen för Gnesta kommun. Jag vill också rikta ett tack till alla de förtroendevalda som på olika sätt bidragit till arbetet med att utveckla vår gemensamma kommun i nämnderna, i fullmäktige, i olika arbetsgrupper och i debatter. Det har varit värdefulla insatser. Nu tar vi med en ny politisk majoritet avstamp mot en ny mandatperiod. Gnesta är en bra kommun, men vi kan bli bättre. Viktiga utvecklingsfrågor kommer att få ännu högre prioritet, takten skruvas upp. I stället för att vänta in utvecklingen ska vi vara med och forma den. Jag har en stor tilltro till att vi kan prestera mer, när vi vill och vågar. Vi går en spännande framtid till mötes! Johan Rocklind (S) Kommunstyrelsens orförande 4

47 Kommunchefen har ordet Det har varit ett händelserikt år i Gnesta. Vi har tagit flera viktiga strategiska beslut som påverkar Gnestas framtid på ett positivt sätt: I arbetet med att utveckla Gnesta centrum togs två arkitektförslag fram som visar olika utvecklingsinriktningar. Kommunen övertog Storgatan, som är en viktig pusselbit i utvecklingen av centrum. I den nya stadsdelen Frösjöstrand började Gnestahem bygga ett bostadshus med omkring 40 lägenheter. Området ska få både hyreslägenheter och bostadsrätter i en blandning av flerbostadshus och radhus i ett mycket centralt läge vid Frösjön. Med inspiration från arkitektförslagen och en omfattande medborgardialog började också Thuleparken byggas om, och den första etappen blev klar. Tillgång till snabb internetuppkoppling är en viktig framgångsfaktor för kommunens invånare och företag. Därför sålde kommunen Gnesta Stadsnät AB. Tanken är att en privat aktör har bättre kompetens och resurser att utveckla bredbandstillgången så att vi når målet att 90 procent av alla hushåll i kommunen ska ha möjlighet att få bredband med 100 Mbit/s senast år Kommunen köpte Åsbackaskolan av det statliga bolaget Specialfastigheter. Köpet är strategiskt och innebär att kommunen kan samla flera olika verksamheter i Åsbacka. Det ger både samordningsvinster i verksamheten och lägre lokalkostnader eftersom kommunen kan lämna flera externt hyrda lokaler (som vi inte hyr av kommunens eget fastighetsbolag). En ny nämndorganisation och en ny förvaltningsorganisation planerades och införs 1 januari Den nya organisationen innebär att olika kompetenser har samlats för att samverka mer och kunna arbeta ännu mer professionellt. Foto: Kajsa Kromnér Frågan om kommunens simhall avgjordes under året och en stor ombyggnation av simhallen startade. Att bygga om gamla simhallar är riskfyllt, men så här långt löper arbetet på bra och projektet håller sig inom både tidsram och budget. Simhallen färdigställs till hösten Gnesta är på rätt väg och har en stark utvecklingstakt. Förbättrade resultat inom skolan, trygghet inom våra omsorger och en ökad satsning på olika näringslivsaktiviteter är förstås viktiga faktorer. Detta samtidigt som befolkningsantalet har nått rekordnivåer och det ekonomiska resultatet är bra. Med det sagt så kan jag bara blicka framåt med stor optimism och framtidstro. Nils-Erik Selin Kommunchef, Gnesta kommun 5

48 Vision och styrmodell 2014 Styrmodell för Gnesta All verksamhet inom kommunen styrs utifrån Gnesta kommuns vision: Gnesta för dig som vill växa i stadens lugn och landets puls. Till visionen finns både långsiktiga mål och en tillväxtstrategi. Kommunens långsiktiga mål Målen fram till 2020 är en ökande befolkning kommunen ska ha invånare 2020 en trygg och hållbar livsmiljö kunskapstillväxt (bland annat genom utbildning). Tillväxtstrategi För att nå målen ska kommunen arbeta för ett förbättrat vägnät och god kollektivtrafik att kommuninvånare och besökare ska få berikande upplevelser. Framtidsplanen Det övergripande styrmedlet för att uppnå visionen är kommunfullmäktiges Framtidsplan. Framtidsplanen uppdateras varje år för den kommande treårsperioden och antas varje år i juni av kommunfullmäktige. Framtidsplanen anger inriktningen för kommunens verksamhet de närmaste tre åren, med politiska prioriteringar i form av mål och mått samt förutsättningar som påverkar kommunen, till exempel skatteintäkter, byggnation och befolkningstillväxt. Gnesta har en målstyrning där förbättringsarbete och uppföljning av indikatorer är grundstenar. För att bedöma måluppfyllelsen använder kommunen flera indikatorer eller mått: beslutade mått i Framtidsplanen resultat från medborgar- och brukarundersökningar och fokusgrupper aktiviteter, insatser och åtgärder som kan kopplas till respektive mål. Utifrån kommunfullmäktiges mål sätter varje nämnd sedan sina egna mål. Nämndernas mål anger hur de kan bidra till de kommunövergripande målen och på så sätt arbeta för att uppnå kommunens vision. Mål för verksamhet och ekonomi följs sedan upp i delårsrapporten och i årsredovisningen. Delårsrapporten och årsredovisningen bildar tillsammans med jämförelser och annan statistik ett viktigt underlag som kommunen använder när man beslutar om förändringar inför nästa planeringsperiod. På så sätt får kommunen en kontinuitet och ständig utveckling av verksamheten samtidigt som den har politiska mål som styr verksamheten. Politiska partier i fullmäktige Kommunfullmäktige har 31 ledamöter. Under mandat perioden styrdes Gnesta av Socialdemokraterna med 11 mandat, Miljöpartiet med 4 mandat och Vänsterpartiet med 1 mandat. Moderaterna hade 8 mandat, Centerpartiet 3 mandat, Folkpartiet 2 mandat, Kristdemokraterna 1 mandat och Sverigedemokraterna 1 mandat. Gnesta kommun hade tre kommunalråd: ett vardera från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Moderaterna. Gnestas organisation Gnestas organisation omfattar Gnesta kommun med dess nämnder samt Gnesta kommunkoncern AB. I Gnesta kommunkoncern AB ingår Gnestahem AB, Gnesta Förvaltnings AB, Gnesta Stadsnät AB och Gnesta Centrumfastigheter AB. Alla mått ska successivt förbättras jämfört med föregående år. 6

49 Gnesta i korthet Gnesta i korthet Här redovisas kommunens resultat och förbättringar de senaste åren inom några områden som är viktiga för kommunens medborgare. Måtten omfattar ett brett perspektiv på läget i kommunen. Resultaten redovisas också i jämförelse med genomsnittet för de 220 kommuner som använder samma mått som Gnesta. Ungefär samma resultat för måtten inom skolan Måtten för skolan var i stort sett oförändrade mot 2013, förutom vad gäller elever som fullföljer gymnasie skolan inom fyra år, där andelen har ökat. Alla resultat var ungefär samma som kommungenomsnittet. (procent) Medel Kortare väntetid till förskola och äldreboende Väntetiden till förskola minskade till en mer normal nivå efter den höga nivån 2013 som bland annat berodde på ökad efterfrågan. Väntetiden till äldreboende minskade 2014 och var betydligt lägre än kommun genomsnittet. Väntetiden för ekonomiskt bistånd ökade något och är högre än kommungenomsnittet Nationella prov år 3, % Nationella prov åk 6, genomsnittlig andel (sv, ma, en) % Andel behöriga till yrkesprogram på gymnasiet Elever som fullföljer gymnasiet inom 4 år inkl IV, % (Antal dagar) Plats i förskola Riket 2014 Plats i äldreboende Ekonomiskt bistånd Något lägre betyg för hemtjänsten och ungefär oförändrat för äldreboenden Resultatet från den nationella brukarundersökningen inom äldreomsorgen visar att betygen för hemtjänsten försämrats något sedan 2013 och är på ungefär samma nivå som för äldreboenden. Jämfört med kommungenomsnittet var Gnestas betyg högre för hemtjänst och lika för äldreboende. (andel nöjda, %) Medel Hemtjänst Äldreboende 7

50 Goda betyg inom miljöområdet Andelen ekologiska livsmedel och miljöbilar i kommunorganisationen var densamma som 2013 medan återvinningen av hushållsavfall minskade något. Jämfört med kommungenomsnittet hade Gnesta bättre resultat inom återvinning och andel miljöbilar, men lika resultat inom ekologiska livsmedel. (procent) Återvinning av hushållsavfall (beräknat värde) Riket 2014 Andel inköpta ekologiska livsmedel Försämrade resultat för kontakter med handläggare, svar via e-post och bemötande En serviceundersökning som kommunen genomfört i flera år visar att Gnesta försämrade sina resultat 2014 när det gäller svar via e-post och bemötande. Resultaten var också lägre än kommungenomsnittet. Resultatet för kontakt via telefon förbättrades däremot och var över genomsnittet. Från att ha förbättrat resultaten för varje undersökning pekar trenden mot försämringar inom några områden, något som kommunen behöver analysera och åtgärda. Högre kostnader än väntat inom tre områden och lägre inom två områden En jämförelse mellan Gnesta kommuns kostnader och den så kallade standardkostnaden, som beräknas i det statliga utjämningssystemet, visar att Gnestas kostnader var högre än standardkostnaden inom barnomsorg (5,5 mkr), grundskola (16 mkr), gymnasie skola (0,4 mkr), LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) (3,1 mkr) och äldreomsorg (15,2 mkr). Däremot var Gnestas kostnader lägre än standardkostnaden för IFO (individ- och familjeomsorg) (5,5 mkr). Standardkostnaden beräknas som förväntade kostnader för respektive område utifrån den struktur som Gnesta kommun har vad gäller befolkning i olika åldersgrupper, geografisk täthet, barn med utländsk bakgrund och andra faktorer. Grundskola (procent) Barnomsorg Gymnasieskola Äldreomsorg IFO LSS (procent) Riket Svar via e-post inom 2 dagar Kontakt med handläggare via telefon Gott bemötande via telefon Foto: Bertil Karlsson 1 Beräkningar för 2014 blir tillgängliga först i juni

51 Vart gick skattepengarna? Vart gick skattepengarna? Så här får kommunen sina pengar 84,79 procent av kommunens intäkter kommer från skatter och utjämningsbidrag. 14,42 procent kommer från avgifter och ersättningar som kommunen får för den service som kommunen erbjuder. 0,79 procent är finansiella intäkter såsom avkastning på placeringar i värdepapper. 84,79 % 14,42 % 0,79 % och 100 kronor i skatt till kommunen användes under 2014 så här 24,10 kronor till för- och grundskoleverksamhet 11,87 kronor till förskolan 24,86 kronor till hälsa, vård och omsorg 8,44 kronor till gymnasieskola och vuxenutbildning 6,25 kronor till insatser för funktionsnedsatta 3,76 kronor till individ- och familjeomsorg 3,13 kronor till kommunövergripande verksamhet 4,85 kronor till särskoleverksamhet och elevhälsa 2,33 kronor till teknisk verksamhet och planering av till exempel byggnation 2,51 kronor till subventioner för kommuninvånarnas resor med SJ, SL och busstrafik 1,10 kronor till fritidsverksamhet 1,89 kronor till kulturverksamhet 1,21 kronor till räddningstjänst 0,83 kronor till plan- och byggverksamhet 0,16 kronor till miljö- och hälsoskyddsverksamhet 1,26 kronor till politiker, överförmyndaren och revisionen 1,44 kronor till kommunens pensioner 9

52 Foto: Bertil Karlsson Förvaltningsberättelse

53 Gnestas mål Gnestas mål Gnesta kommun uppfyllde 2014 fyra av de åtta övergripande målen, medan de resterande fyra målen uppfylldes delvis. Måluppfyllelsen ökade därmed återigen med ännu ett uppfyllt mål (två 2012, tre 2013). Målen som uppfylldes var utveckling och vitalisering av hela kommunen, utveckling av ett gott företagsklimat, att alla verksamheter ska arbeta med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet samt målet att skapa förutsättningar för en hållbar befolkningsutveckling. Kommunen bedömer måluppfyllelsen genom att granska dels om kommunen uppfyllt de beslutade måtten, dels om man gjort åtgärder och aktiviteter som lett till förbättringar som närmat sig målet. Målen bedöms också utifrån hur nöjda medborgare och brukare är med kommunens service och verksamheter. Efter redovisningen av resultatet för varje mål sammanfattas de olika verksamheternas viktigaste insatser för att nå målen. Uppföljning av målen sammanfattas i bedömning ut ifrån alla indikatorer. Måtten bedöms utifrån om det skett förbättringar eller inte mellan åren. Det baseras på grundtanken i styrsystemet om en organisation som kännetecknas av ständiga förbättringar. Eftersom målen är strävansmål bedömer kommunen om ett mål är uppfyllt utifrån i vilken grad man uppnått resultat och om kommunen under året gjort tillräckliga aktiviteter för att nå målet. Uppföljningen består i att analysera om kommunen är på rätt väg att uppnå målet eller om det behövs andra aktiviteter, eller ändrad inriktning på arbetet, för att nå målet. Måluppfyllelsen redovisas i fyra nivåer, som beskrivs nedan. De har också varsin färgsymbol. Uppfyllt Målet är uppfyllt. Resultatet har förbättrats märkbart jämfört med föregående år och/eller viktiga aktiviteter/åtgärder har genomförts. (Grönt) Delvis uppfyllt Resultaten var oförändrade eller visade en viss förbättring jämfört med föregående år och/eller några aktiviteter har genomförts. Delar av målet är uppfyllt eller utvecklingen går i målets riktning, men uppfylldes inte helt. (Gult) Arbete inlett Inga effekter märks i resultatet men kommunen har påbörjat arbetet med att uppnå målet och/eller har genomfört aktiviteter till viss del. (Vitt) Ej uppfyllt Arbetet har inte påbörjats, det vill säga inga aktiviteter genomfördes eller utvecklingen har gått i fel riktning utifrån målets syfte och resultatet har försämrats. (Rött) 11

54 1. Hela kommunen ska utvecklas och vitaliseras Bedömning av måluppfyllelse Målet uppfylldes Som tidigare år är framtidsmötena viktiga mötesplatser i yttertätorterna för att ha en dialog med medborgarna om utvecklingen beslutade kommunen bland annat om att göra klart upprustning och försköning av mötesplatser vid sjöar i Björnlunda, Stjärnhov och Laxne under I Gnesta har andra former av medborgardialog använts för att inhämta Gnestabornas synpunkter på utformningen av centrum och Thuleparken. God planberedskap i hela kommunen är en annan viktig faktor för att uppfylla målen, liksom bostads byggande och utsmyckning i form av blommor i hela kommunen. Uppföljning av mått Antal framtidsmöten. Antal aktiviteter efter framtidsmöten I Stjärnhov genomfördes tre framtidsmöten med Stjärnhovs Byalag, där styrelsen består av fyra kvinnor och två män. En fråga som varit aktuell en längre tid är Mötesplats Stjärnhov. Kultur- och tekniknämnden beslutade om dessa åtgärder vid mötesplatsen: Iordningställande av parkeringsplats och skylt om p-plats Tillgänglighetsanpassad omklädningshytt Anslutningsramp till promenadbryggan Rutschkana för mindre barn I Laxne hölls ett möte med delar av styrelsen för Föreningen Laxnegården. Styrelsen består av sex män och en kvinna. Badplatsen, reningsverket och avloppsledning till Gnesta, föreningsbidrag samt tomterna på Spårbacken var några frågor som diskuterades. Kultur- och tekniknämnden beslutade om dessa åtgärder: Uppsnyggning kring stranden vid sjön Klämmingen med badbrygga, tillgänglighetsanpassad omklädningshytt och lekutrustning Upprustning av motionsspår samt upprustning av utrustning på lekplats I Björnlunda hölls två öppna möten för alla Björnlundabor. På det första mötet i februari deltog tre kvinnor och sex män, på mötet i maj deltog åtta kvinnor och elva män. En fråga handlade om den tidigare inbrottsvågen och polisen deltog vid februarimötet för att svara på frågor. Andra frågor handlade om promenadstråk, lekplatser, husvagnsövernattning på allmän plats, hjärtstartare, tomterna vid Aspliden samt gång- och cykelvägar. Kultur- och tekniknämnden beslutade om dessa åtgärder: Uppsnyggning kring stranden vid Kyrksjön, bland annat upprustning av bänkar, utedass och brygga samt slyröjning och tillgänglighets anpassad rastmöbel Att utrusta spontanidrottsplatsen med enklare omklädningsmöjligheter och tillgänglighetsanpassad rastmöbel Antal påbörjade bostäder i nyproduktion (enfamiljs- och flerfamiljshus) Peab färdigställde två flerfamiljshus till sommaren på Thulegatan med totalt 32 bostadsrätter. Inflyttning pågår. Gnestahem fick bygglov för 42 hyreslägenheter på Frösjöstrand och bygglov beviljades för småhus (19 bostäder) Totalt beviljades bygglov för 61 bostäder 2014 (47 bostäder 2013 varav 32 i flerbostadshus). Genomsnittlig handläggningstid och antal aktiviteter efter medborgarförslag Handläggningstiden för medborgarförslag och motioner varierar stort beroende på när en motion eller ett medborgarförslag inkommer till kommunen och när nästa kommunfullmäktigemöte är. Alla medborgarförslag och motioner anmäls först till kommunfull Målförklaring Gnesta centrum ska vara en plats av liv och rörelse. Den fysiska utformningen av kommunens tätorter ska förbättras och förskönas, det gäller både infarterna till tätorterna och utformningen av Gnesta centrum. Tillgängliga parkområden såväl som en stärkt lokal handel är viktiga delar i en levande stadsbild. Halva kommunens befolkning är bosatt utanför centralorten. Därför är det viktigt att utvecklingen i kommunen planeras för att komma alla till del. 12

55 Gnestas mål mäktige för att sedan delegeras till den nämnd som ska svara. Medborgarförslag stannar i nämnden medan motioner alltid går tillbaka till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Besvarade medborgarförslag redovisas löpande som anmälningsärenden till kommunfullmäktige. Medborgarförslag Under 2014 fick kommunen totalt 16 medborgarförslag. Av dessa har 12 besvarats. Motioner Under 2014 fick fullmäktige in två motioner, varav en besvarades på kommunstyrelsesammanträdet i september. Handläggningstiden för denna motion var 161 dagar. Handläggningstiderna kan bli långa om ärendet kräver en mer ingående beredning och ibland svarsutredningar från andra nämnder. Handläggningstiden fördröjs också av hur kommunfullmäktigesammanträden samt nämndsammanträden ligger. Invånarnas uppfattning om tillgänglighet och information på hemsidan SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) granskar varje år alla kommuners webbplatser utifrån drygt 250 vanliga medborgarfrågor. Gnesta kommun fick 2014 ett medelvärde på 77 av 100 möjliga, vilket är ungefär som kommungenomsnittet. Dagbefolkning (antal personer som arbetar i kommunen) År Gnesta Män Kvinnor Ökningen med cirka 130 arbetstillfällen mellan 2011 och 2013 är en ökning med 4 procent. Kvinnor står för hela ökningen. Antal aktiviteter och antal medborgare delaktiga i arbetet med centrumförnyelse i Gnesta Två arkitektkontor anlitades för att ta fram förslag och visioner för Gnesta centrum utifrån synpunkter från medborgardialogerna 2013 och syn från kommunen. Förslagen presenterades av arkitektkontoren på ett öppet möte i mars 2014 där ett hundratal personer kom för att ta del av informationen. Våren 2014 hölls ytterligare en medborgardialog utifrån de två arkitektförslagen. Under fyra öppna möten deltog 29 personer. Utöver de öppna mötena ställdes förslagen ut på biblioteket i Gnesta centrum där medborgarna kunde lämna synpunkter och skicka in dem via e-post till kommunen. Under julmarknaden i november genomfördes en medborgardialog om Stora torget och Storgatan. Uppskattningsvis träffade och diskuterade kommunföreträdare med över 150 deltagare. Sammanlagt fick kommunen in 24 lappar med synpunkter, och av dessa lämnades flera in av en grupp eller familj. Uppföljning av övriga indikatorer Gnesta centrum ska vara en plats med liv och rörelse Arkitektkontoren som lämnat förslag på centrumförnyelsen har flera gemensamma idéer, bland annat att koncentrera handeln till centrumkvarteret och Stora torget, utveckla gångstråket från Thuleparken till Frösjön, skapa aktiviteter och gärna något landmärke (pir, brygga) vid Frösjön, skapa småstadsgator samt anpassa hushöjder till den befintliga bebyggelsen. Arkitektkontoren föreslår nya bostäder bland annat söder om Thuleparken, vid brandstationen, i Marieströms kvarteret och i centrumkvarteret. De olika förslagen bearbetas nu för att skapa en utvecklingsplan för centrum som kan beslutas under Medborgardialog om Thuleparken I samband med Kalaset i maj ställdes ett förslag ut om utveckling av Thuleparken och synpunkter samlades in. Förslaget byggde på medborgardialogen kring centrumutveckling. Sammanlagt samlade kommunen in synpunkter från 132 personer. I juni 2014 genomfördes dessutom en medborgardialog med Frejaskolans elever från årskurs 6, 7 och 8. Dialogen innehöll en kortare presentation om Gnesta centrum och Thuleparken samt ett grupparbete om förslaget om Thuleparken. Sammanlagt deltog cirka 70 personer i dialogen. 13

56 Deltagande vid medborgardialoger inklusive könsfördelning Dialog Totalt Pojkar/män Flickor/kvinnor Digitalt Formulär Presentation av centrumförslag ca 100 ca 50 ca 50 Centrum Thuleparken (maj) Thuleparken (juni) ca 70 ca 35 ca 35 Stora torget och Storgatan Totalt Ny äldreomsorgsplan Socialförvaltningen inledde arbetet med en ny äldreomsorgsplan för åren Klotter Under året har kommunen fått in sex anmälningar om klotter på sammanlagt 17 platser på kommunala fastigheter. Det var en förbättring jämfört med 2013 då 33 platser klottersanerades. Förutom klotter som saneras via ett upphandlat saneringsföretag utför vaoch renhållningsenheten övermålning på egna anläggningar så fort klotter upptäcks. Det har stor betydelse för att det inte ska upprepas på samma anläggning. Allt anmält klotter rapporteras till ett saneringsföretag som fotograferar, polisanmäler och sanerar i möjligaste mån inom 48 timmar. Ett förnyat arbete genomförs i samarbete med privata fastighetsägare för att hitta lösningar för klotter på deras fastigheter. Nya hastigheter i Gnesta centrum Den nya hastighetsplanen Rätt fart i staden har införts i Gnesta, Björnlunda och Laxne. För Stjärnhov väntar kommunen in ett yttrande från Trafikverket. Förenklat innebär förändringen att alla typiska bostadsgator får hastighetsbegränsningen 30 km/tim och genomfartsgatorna i tätorterna 40 km/tim. Mer blomsterprakt i kommunen Fler urnor med sommarblommor placerades i Laxne, Stjärnhov och Björnlunda. Även på Strömmentorget i Gnesta placerades extra blomurnor ut tack vare ett företagarinitiativ med en auktion på företagarmässan i oktober Pengarna gick till nya blommor och nya specialdesignade blomlådor. Sittbänkar har placerats längs Solåkravägen. Rallarkajens gångstråk rustades upp med planteringslådor med anpassat växtmaterial och sittbänkar. Fler papperskorgar har satts upp. Ett förenklat underhåll gör att det dagliga helhetsintrycket förbättras betydligt. Kulturskolans aktiviteter Kulturskolan har arrangerat och/eller deltagit i 40 evenemang under året, de flesta i Gnesta tätort. Kultur skolans dag arrangerades för andra året i rad på Skottvångs Grufva och kulturskolan hade dansuppvisning i Björnlunda på midsommarafton. 14

57 Gnestas mål 2. Kommunen ska utveckla ett gott företagsklimat Bedömning av måluppfyllelse Målet uppfylldes Aktiviteter för och med företagarna har fortsatt i stor omfattning. Kommunen jobbar med att besöka företag samt att kommunicera via webbplatsen, Facebook och nyhetsbrev. Mötesplatser som morgonsoffa och nätverksaktiviteter lockar många företag. Under hösten genomfördes både Gnesta Expo och en näringslivsgala. Allt i enlighet med näringslivsprogrammets målområden och handlingsplanen som näringslivsrådet tagit fram. Insatser för att stärka utbildningsnivån hos invånarna har inom skolan höjt meritvärdena 2014, och biblioteket genomförde fler läsfrämjande aktiviteter än tidigare år (168 stycken). Andel invånare med fullföljd gymnasieskola och högskola Uppföljning av mått Antal nystartade företag 2014 startade 48 företag i Gnesta kommun, siffran för 2013 var 93 företag. Flest företag startades inom bygg, gräv, måleri, el och vvs. Samtidigt avregistrerades 25 företag (2013 upphörde 17 företag och sju gick i konkurs). Antal företag med fler än fem anställda 67 företag hade fler än fem anställda vid årets slut (lika många som 2013) Invånare år med eftergymnasial Gnesta Kvinnor 35,3 36,7 37,3 38,1 * utbildning, andel (%) Män 24,4 24,9 25,5 25,9 * Totalt 29,8 30,8 31,4 32,0 * Alla kommuner Kvinnor 35,6 36,6 37,4 38,1 * Män 25,1 25,5 25,8 26,0 * Totalt 30,2 30,9 31,4 31,9 * Invånare år med högst Gnesta Kvinnor 50,3 50,4 50,7 50,5 * gymnasial utbildning, andel (%) Män 56,5 56,9 57,1 57,3 * Totalt 53,4 53,6 53,9 53,9 * Alla kommuner Kvinnor 52,7 52,6 52,5 52,1 * Män 56,5 57,2 57,6 57,8 * Totalt 54,7 54,9 55,1 55,0 * * Statistik för 2014 publiceras i april i Kolada, kommun- och landstingsdatabasen. Andelen invånare med eftergymnasial utbildning är nu på samma nivå som riket och ungefär lika som i jämförelsekommunerna Trosa och Nykvarn. Gnesta är en utpräglad småföretagarkommun vilket också syns i andelen unga som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutat gymnasium. 53,5 procent av de som gått ett yrkesförberedande program är sysselsatta med arbete eller studier två år efter gymnasiet. Det är, näst efter Vingåker, bäst i Sörmland. Målförklaring Gnesta kommun ska vara en bra kommun att driva verksamhet i. Den kommunala servicen till företagare ska hålla hög kvalitet. En förutsättning för ett framgångsrikt företagsklimat är tillgången till kunskap och kompetens. Kommunen bör därför aktivt verka för att stärka utbildningsnivån hos invånarna. 15

58 Vilket sammanfattande omdöme vill du ge företagsklimatet i kommunen? (Ur Svenskt Näringslivs undersökning om företagsklimat) Det sammanfattande omdömet företagen i Gnesta kommun vill ge företagsklimatet i kommunen sjönk från 3,6 till 3,42. Värdet har dock långsamt stigit över tid. Nöjdhet vid kommunal enkätundersökning till företag Det finns inga resultat från nöjd-kund-index, NKI, för perioden. Senaste resultatet är från Planlagd och såld mark till företag (hektar) I Gnesta finns planlagd mark på totalt 23 hektar, varav 20 är kommunal mark i Vackerby industriområde. Planprogrammet som nyligen antagits för Norra Gnesta innebär dock att cirka 17 hektar industrimark i stället planläggs för bostäder. Därmed minskar planberedskapen för industrimark i Gnesta, från 23 till 6 hektar, varav cirka 5 hektar är i kommunal ägo. Förutom Vackerby industriområde äger kommunen en tomt i Frösjöstrand och en tomt i anslutning till Tvålfabriken. Ingen mark såldes Uppföljning av övriga indikatorer Näringslivsprogram Näringslivsprogrammet antogs i november 2013 och 2014 gick startskottet för det nya näringslivsrådets arbete med att ta fram konkreta aktiviteter för att nå målen i programmet. Under våren tog ett handlingsprogram form med aktiviteter och olika arbetsgrupper. I rådet ingår 13 företagare, två rektorer, två politiker och tre tjänstemän från kommunledningen. Företagsbesök Kommunstyrelsens ordförande, oppositionsråd och näringslivschef gjorde 25 företagsbesök. Av de besökta företagen drevs 17 av män och sex av kvinnor medan två var familjeföretag med delat ansvar gjordes 19 företagsbesök. Starta-eget-kurs Tillsammans med Nyföretagarcentrum har Gnesta kommun arrangerat två starta-eget-kurser om fem tillfällen per omgång. Omkring 50 personer deltog, varav 60 procent män och 40 procent kvinnor deltog drygt 50 personer. Morgonsoffor och föreläsningar I samarbete med Företagarna, Regionförbundet Sörmland, Nordea, Östsvenska Handelskammaren, Svenska Kulturpärlor och Almi arrangerade kommunen fyra morgonsoffor, varav en också i samarbete med Strängnäs kommun. Gnesta kommun deltog också tillsammans med 19 andra sörmländska kommuner i en Sörmlandsmorgonsoffa i Flen. Totalt deltog 311 företagare på dessa företagsfrukostar. Dessutom anordnade kommunen tre föreläsningar kvällstid för företagare, varav två var så kallade webinarier (föreläsningar på webben) i Almis regi. Två företagsträffar anordnades också under konceptet Företagsfredag samt två företagsträffar under konceptet Affärslunchen. Kommunen skickade även ut 11 nyhetsbrev till drygt 400 företag/mottagare. Gnesta Expo och Gnesta Näringslivsgala I oktober 2014 genomfördes Gnesta Expo Gnesta kommuns företagsmässa för tredje gången. På mässan visade ett 40-tal utställare sina produkter och tjänster för drygt 500 besökare. I samband med Gnesta Expo bjöd också Företagarna Trosa Gnesta, Gnesta Handel och Gnesta kommun i samarbete med Södertuna Slott och Skottvångs Grufva in till en näringslivsgala där omkring 90 företagare deltog under kvällen. Det delades ut priser till Årets nyföretagare, Årets innovatör och Årets profil i kommunen. Arbetsmarknadsåtgärder i samverkan med företag och föreningar Individ- och familjeomsorgens arbetsmarknadsåtgärder har omfattat projektet Kulturarvslyftet och sysselsättningen Slussen. Arbetet har bedrivits i nära samarbete med arbetsförmedling, näringsliv och olika förvaltningar. Enheterna inom äldreomsorgen och omsorg om personer med funktionsnedsättning har haft ett antal samverkansmöten med Försäkringskassan för att ta emot praktikanter. Verksamheterna har också tagit emot elever/studenter från olika skolor. Träffpunktsverksamheten har samverkat med olika föreningar. Fjärrlån som underlättar eftergymnasiala studier Gnesta bibliotek hade en markant ökning av fjärrlån 2014, med böcker inlånade från andra bibliotek, jämfört med böcker Då litteraturkostnad är en stor kostnad för många studenter är möjligheten till fjärrlån via det nationella bibliotekssamarbetet viktigt. 16

59 Gnestas mål Läsfrämjande aktiviteter på biblioteket för att stärka utbildningsnivån Inom Gnesta biblioteks arbete med läsfrämjande anordnades 168 aktiviteter för barn och ungdomar (143 aktiviteter 2013). I samarbete med skolan har biblioteket anordnat bokprat, lånebesök samt projektet Bokjuryn för årskurs fyra. Bokcirkeln Bookworms, lovaktiviteter och teater var andra aktiviteter under året. I satsningen Bokrecept samarbetar kommunen med logopedmottagningen i Nyköping med att stödja barn som behöver träna extra på talets olika moment. Tillsammans med förskolan och barnavårdscentralen har Gnesta bibliotek inlett ett samverkansprojekt med arbetsnamnet Språkväskan. Målet är att stödja och stimulera barns språkutveckling och motorik. Foto: Bertil Karlsson 17

60 3. Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet för alla Bedömning av måluppfyllelse Målet uppfylldes Flera goda resultat motiverar bedömningen. CEMR-deklarationen 1 har antagits och en politisk referensgrupp arbetar med att ta fram en handlingsplan. Jämställdhetsprojektet hade en lyckad avslutning och kommunen genomförde en nationell jämställdhetskonferens. En checklista för jämställdhet har utarbetats och ska användas av såväl tjänstemän vid tjänsteskrivelser som politiker vid beslutsfattande. Föräldrar i skolan upplever en stor delaktighet. Utifrån dessa grundprinciper har 30 artiklar utformats som omfattar såväl den politiska rollen som rollen som tjänsteleverantör och arbetsgivarrollen. Just nu pågår ett omfattande arbete med att färdigställa handlingsplanen för jämställdhet, där planen tydligt ska ange prioriteringar, åtgärder och resurser. I arbetet deltar en grupp politiker och tjänstemän. Parallellt med jämställdhetsarbetet på ledningsnivå pågår praktiskt förändringsarbete ute i verksamheterna. Uppföljning av mått Aktiviteter och resultat utifrån CEMR-deklarationen Gnesta kommun undertecknade CEMR-deklarationen som en fortsättning på SKL-projektet Hållbar jämställdhet som pågått Huvudsyftet var att skapa förutsättningar för ett jämställdhetsarbete hållbart på lång sikt. CEMR-deklarationens sex grundprinciper 1. Jämställdhet är en grundläggande rättighet. 2. För att jämställdhet ska garanteras måste flerfaldig diskriminering och andra missgynnanden bekämpas. 3. Ett representativt deltagande av kvinnor och män i beslutsprocessen är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. 4. Att avskaffa stereotypa uppfattningar om kön är avgörande för att uppnå jämställdhet. 5. Jämställdhetsintegrering av alla kommunens/ regionens verksamheter är nödvändigt för att främja jämställdhet. 6. Att handlingsplaner och program har tillräcklig finansiering är nödvändigt för att jämställdhetsarbete ska nå framgång. 1 Council of European Municipalities and Regions (europeiska kommuners och regioners deklaration för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män). Målförklaring Jämställdhet är ett tillstånd vilket vi ännu inte är framme vid. Det är en rättighet för människor att behandlas lika, därför krävs aktiva åtgärder. Genom normbrytande arbete kan vi skapa kunskap som ger människor möjlighet till ett jämställt förhållningssätt. Kommunen behöver också kontinuerligt göra översyn och utvärderingar av styrdokument och praktiska arbetssätt. Kommunen ska erbjuda valfrihet inom de verksamhets - områden där det är möjligt. De individuella behoven och önskemålen kan se olika ut för olika människor, därför är det angeläget att kommunen så långt som möjligt möter de förväntningar invånarna har. En god delaktighet från invånare såväl som anställda ska eftersträvas för att den kommunala verksamheten ska kunna utvecklas och det individuella inflytandet ska kunna öka. Kommunens invånare ska ges förutsättningar att leva ett fritt och aktivt liv. Vissa grupper har idag sämre möjlighet till deltagande än andra, därför krävs ett aktivt arbete för att ta bort eventuella hinder. Barnens perspektiv likväl som äldreperspektivet ska vara en viktig del i kommunens verksamhet. Gnesta ska vara en kommun där man oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning eller ålder har möjlighet att leva ett aktivt liv. 18

61 Gnestas mål Arbete med jämställdhet och likabehandling i förskola och skola Barn- och utbildningsförvaltningen bedriver sedan många år ett framgångsrikt jämställdhetsarbete som har uppmärksammats på nationell nivå. I november deltog Gnesta kommun vid Skolverkets rikskonferenser i Stockholm och Göteborg på temat Jämställdhetsarbete i skolan utveckling för ökad måluppfyllelse. I november hölls också en regional konferens för politiker och tjänstemän på uppdrag av länsstyrelsen i Sörmland. Gnesta kommun bidrog även då med erfarenheter, främst inom utbildning och lärande. I slutet av året började Gnesta kommun även få internationella förfrågningar om kommunens jämställdhetsarbete i skolan, bland annat från Danmark, Finland och Island. En förskola tog emot ett studiebesök från Danmark. Det lokala arbetet med jämställdhet i Gnesta kommun fortsatte utifrån de goda erfarenheterna från SKL-projektet Hållbar Jämställdhet. Här ingår ett fortsatt värdegrundsarbete med främjande, före byggande och åtgärdande arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling sammanfattas sedan 2009, både enligt skollagen och enligt diskrimineringslagen, i en likabehandlingsplan. I juni 2014 presenterade kommunen tydligare riktlinjer för likabehandlingsarbetet och en ny övergripande likabehandlingsplan. Det främjande arbetet prioriteras så att alla barn och ungdomar får goda möjligheter till utveckling och lärande. Hösten 2014 förankrades det uppdraget starkare i rektorsgruppen. Ett informationsmaterial till föräldrar om vad Gnesta kommuns övergripande likabehandlingsplan innebär togs fram och testades med positivt resultat på en av skolorna vid föräldramöten för olika årskurser. Nationell jämställdhetskonferens Den 6 maj genomfördes en välbesökt jämställdhetskonferens arrangerad av Gnesta kommun. Ett antal inbjudna föreläsare medverkade, bland annat dåvarande jämställdhetsminister Maria Arnholm. Jämställdhets- och mångfaldsperspektiv i medborgardialogen Kommunen har utvecklat sina medborgardialoger utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Man arbetar även med att göra fler jämställdhetsanalyser när man tar fram detaljplaner. Arbete mot våld i nära relationer Socialförvaltningen fortsatte utveckla sitt arbete mot våld i nära relationer. En samordnare för frågor om våld i nära relationer har anställts i kommunen och har regelbundna träffar med representanter från socialförvaltningens olika delar samt jämställdhetsstrategen. Nya rutiner har tagits fram i samarbete med personalen i socialförvaltningens olika verksamheter med utgångspunkt från höstens utbildningar. Kommunen har antagit en handlingsplan för hela arbetet mot våld i nära relationer, kartlagt omfattningen av våld i nära relationer i Gnesta kommun och arbetat med att sprida information i ämnet till allmänheten. Checklista för jämställdhetsanalys För att säkerställa jämställda politiska beslut finns tydliga riktlinjer för tjänsteskrivelser och en checklista för jämställdhetsanalys. Det finns även en checklista för förtroendevalda för att de ska kunna kontrollera att man tagit hänsyn till jämställdhetsperspektivet i underlag för beslut. 19

62 Antal individuella valmöjligheter för medborgare/ brukare per verksamhetsområde Renhållningen: Hushållen kan välja olika storlek på sophämtningskärlet, ansöka om förlängt hämtningsintervall och välja extrahämtningar vid storhelger och sportlov. Förskola: Förskola finns i alla kommundelar och man kan välja förskola i mån av plats. I Gnesta tätort finns både kommunal och fristående förskola. Skola: Grundskola F 5 finns i alla kommundelar. Föräldrar och elever har rätt att välja skola var de önskar, elevpengen följer då eleven. I Gnesta tätort finns både kommunal grundskola och friskola. Gymnasieskola: Gnesta kommun har ingen egen gymnasieskola men ungdomarna erbjuds utbildning genom samverkansavtal med sex andra kommuner. Ungdomarna kan även fritt välja en fristående skola. I kommunen finns en fristående gymnasieskola. Kulturskola: Instrument anpassade för yngre barn finns för att ge möjligheter till de yngre eleverna att börja med musikundervisning, och det finns flera olika valmöjligheter inom dans, drama och instrumentalmusik. Genom LEK-kurserna (lärorikt, engagerande och kul) erbjuds aktiviteter i alla kommundelar. Vuxenutbildning: Vuxenutbildningens komvux och lärvux erbjuder många olika ämneskompletteringar och i övrigt köper kommunen ämnes- och yrkesutbildningar från andra anordnare. Äldreomsorg: Gnesta kommun har valfrihetssystem inom hemtjänsten, vilket innebär att privata företag kan bli utförare av hemtjänst efter ansökan hos kommunen, och brukaren har möjlighet att välja en privat eller kommunal utförare av sin hemtjänst. Personer med funktionsnedsättning: Dessa kan välja mellan privat eller kommunal assistansanordnare eller att själva ansvara för assistansen. Medborgarundersökning: Invånarnas möjligheter till insyn, inflytande och påverkan Medborgarundersökning genomförs nästa gång Antal möten med handikappråd och pensionärsråd Fyra möten har hållits i handikapprådet där bland annat planen för Thuleparken diskuterades utifrån ett tillgänglighetsperspektiv liksom utvecklingen av Frösjö strand och Stora torget. Handikapprådet och även pensionärsrådet (två möten) har fått löpande information om socialnämndens olika beslutsärenden. Pensionärsrådets representanter deltog i kommunfullmäktigeberedningens arbete med förprojektering av ett nytt äldreboende i Gnesta. Råden har även yttrat sig om förslaget till lokala värdighetsgarantier. I mars 2015 ersätts handikapprådet och pensionärsrådet med ett äldre- och omsorgsråd. Antal aktiviteter och därpå efterföljande åtgärder angående anmälda enkelt avhjälpta hinder Under 2014 har kommunen inte fått några nya anmälningar om enkelt avhjälpta hinder. Handikapprådet har däremot lämnat in fyra punkter som ska utredas. 12 anmälningar fanns 2013 (varav 11 var från 2012), av vilka tio är åtgärdade. Fördelning av kommunala resurser inom fritidssektorn mellan flickor och pojkar Detta går inte att redovisa eftersom subventionerade hyror i idrottslokaler inte går att fördela utifrån kön. Denna subvention är på 0,9 mkr medan bidrag till idrottsföreningar är 1,3 mkr. 20

63 Gnestas mål Meritvärde för flickor respektive pojkar Meritvärde för flickor respektive pojkar i åk 9 Åk pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor Frejaskolan 197,7 212,9 200,4 215,9 185,8 213,2 198,1 225,9 Riket 199,6 222,1 199,4 223,8 202,1 224,0 203,5 226,8 Källa: Skolverkets databas SIRIS Meritvärdet räknades på 16 ämnen i statistiken även 2014, trots förändringar i lagen. Från och med ansökan till gymnasiet 2014 får eleverna som fått betyg i modernt språkval räkna med det som ett 17:e betyg i meritvärdet. I betygsinsamlingen har dock inte SCB haft möjlighet att särskilja ämnet modersmål från modernt språk. Därför finns inte statistik för 17 betyg på kommunal nivå för Andel elever med fullständiga betyg i åk 9 (16 ämnen) Åk 9 (%) pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor Frejaskolan Riket 77,3 77, Källa: Kolada och SIRIS , samt skedde en felrapportering till SCB, därför redovisas enhetens egna siffror. Kommunen strävar efter en hög måluppfyllelse, det vill säga att alla elever ska ha fullständiga betyg och dessutom ha ett högt meritvärde när de lämnar årskurs 9. Båda måtten ökade 2014 och var bland de absolut bästa sedan Flickornas meritvärde var i nivå med riket och andelen elever med fullständiga betyg var betydligt högre än riket. Två utmaningar återstår dock; skillnaden mellan pojkars och flickors meritvärde är för stor (27,8 poäng) och resultaten för slutbetygen i årskurs 9 varierar mellan åren. Utvecklingsarbetet som pågår inom förvaltningen handlar därför om att stabilisera resultaten på en hög nivå. Som stöd för en hög måluppfyllelse arbetar förvaltningen med bättre uppföljning av resultat, kompetensutveckling av personal och chefer samt förbättring av arbetsmiljön för lärare. Äldres möjligheter till delaktighet inom äldreomsorgen Arbetet med uppsökande verksamhet bland äldre fortsätter efter att tjänsten som anhörigkonsulent blev tillsatt efter sommaren. Uppföljning av övriga indikatorer Upplevelse av delaktighet inom förskola och grundskola 880 vårdnadshavare besvarade den årliga föräldraenkäten. 89 procent av vårdnadshavarna i förskolan och 88 procent av vårdnadshavarna i grundskolan känner sig delaktiga i sitt barns förskolevistelse eller skolgång. För förskolan var andelen densamma som 2013, men för grundskolan ökade andelen med 1 procentenhet. Elever i årskurs 3 9 besvarade sex frågor om delaktighet och inflytande. Sammantaget upplever 80 procent av pojkarna och 86 procent av flickorna delaktighet på olika sätt. Det är en stor ökning från 2013 då motsvarande andel var 70 procent. Integrationsverksamheten Flyktingmottagandet är fortsatt lågt i Gnesta kommun, vilket framför allt beror på en ansträngd bostadsmarknad i Gnesta. Under 2014 anlände totalt 12 personer, vara fyra inom anhöriginvandring. För att underlätta för flyktingar att komma in i det svenska samhället och lära sig språket har svenska kommuner utvecklat ett system med språkvänner. Tanken är att 21

64 invandrare ska paras ihop med intresserade svenskar. De träffas och gör saker ihop, som att gå på museum, laga mat till varandra med mera. I Gnesta startade projektet i juni och hittills har fyra matchningar gjorts. I februari genomfördes en kulturbytarmässa tillsammans med sfi, Röda Korset och Studieförbundet Vuxenskolan. Språkcaféer genomfördes en gång i veckan i samarbete med sfi i mars maj. Könsuppdelad statistik inom fritidsverksamheten Under 2014 fanns 21 registrerade idrottsföreningar och tre friluftsföreningar. Av totalt barn och ungdomar 4 20 år var 823 flickor (42 procent) och pojkar (58 procent). Fördelningen var densamma som

65 Gnestas mål 4. Kommunen ska aktivt samverka med föreningsliv, kulturliv och näringsliv Bedömning av måluppfyllelse Målet bedöms som delvis uppfyllt. Medborgarundersökningen genomfördes inte 2014, men året präglades av en positiv utveckling. Kommunen genomförde ett antal samverkansmöten och Föreningarnas dag genomfördes i samband med Gnestakalaset. Föreningen c/o Gnesta var också med och planerade ett antal aktiviteter under hösten. Uppföljning av mått Antal samverkansmöten med förenings-, kultur- och näringsliv inom olika områden: 10 Under året hölls fyra idrottsråd, ett kulturråd och två gemensamma möten med både kultur-, intresse- och idrottsföreningar. Gemensamma möten hölls i samband med bidragsöversynen. Kommunen hade även två planeringsmöten med Gnesta handel i samband med Kalaset. Antal aktiviteter efter samverkansmöten Syftet med råden har varit att informera, kommunicera och arbeta fram en långsiktig plan för hur kommunen och föreningslivet ska arbeta tillsammans. Det gemensamma mötet var en del i dialogen i arbetet med det nya bidragssystemet. Medborgarundersökning: Nöjdhet med anläggningar och möjligheter till utövande inom fritidssektorn Medborgarundersökning genomförs nästa gång Medborgarundersökning: Nöjdhet med tillgång till kulturaktiviteter inom fritidssektorn Medborgarundersökning genomförs nästa gång Uppfattning från föreningsliv, kulturliv och näringsliv om kommunens vilja att samverka Ingen undersökning gjordes Uppföljning av övriga indikatorer Föreningarnas dag I samband med Kalaset hölls Föreningarnas dag i Thuleparken där kommunens föreningar fick möjlighet att visa upp sig. Många föreningar bidrog med uppvisningar, smakprov och publika framträdanden. I samband med Föreningarnas dag ställde kommunen ut planen för Thuleparken. Tältet var välbesökt och dialogen mycket lyckad. Förskolors och skolors samverkan Förskolor, skolor och vuxenutbildningen samarbetar på olika sätt med idrottsföreningarna, andra föreningar, biblioteket och näringslivet. Via projektet Skapande skola får eleverna samarbeta med lokala kulturarbetare, exempelvis Art Lab Gnesta. Under våren arrangerade vuxenutbildningen tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan en välbesökt internationell mässa på Elektron. Under förskole- och skoltiden får barn och elever ta del av teater- och musikföreställningar via Scenkonst Sörmland och biovisningar anordnade av Film i Sörmland. Flera av årets musikföreställningar samarrangerades med kulturskolan. Kulturskolan har också utvecklat ett samarbete med Skottvångs Grufva och Ung Kultur Sörmland. Frejaskolan årskurs 6 9 genomför varje termin en arbetslivsdag då yrkesverksamma bjuds in för att berätta om sitt yrke för eleverna. Rektorer deltar i näringslivsrådet för att stärka samarbetet mellan näringsliv och skola. Målförklaring För en gynnsam utveckling behöver kommunen samverka med andra aktörer. Möjligheterna att beslut och utveckling går i rätt riktning ökar när fler aktörer deltar i dialog, planering och utförande. Ett väl fungerande förenings-, kultur- och näringsliv skapar mervärde för kommuninvånarna, vilket stärker kommunens attraktionskraft. 23

66 Samarbete med Sisu Under året höll Sisu (den svenska idrottsrörelsens studieförbund) och Sörmlandsidrotten tre öppna konsulentträffar, utbildning i dolda utmaningar samt utbildning och support i det administrativa systemet Idrott Online. Sponsring Kommunen sponsrade många aktiviteter under året, bland annat cirkusskola, Lakeside, fotbollsskola, Gnesta gröna marknad, julmarknaden och Gnestarevyn. Föreningen c/o Gnesta Föreningen c/o Gnesta, med representanter från näringsliv, föreningsliv och kommun, hade årsmöte, stormöte och åtta styrelsemöten. Mötena resulterade i planering av Gnesta gröna marknad, ökad samverkan kring Gnesta marknad, initiativ till cykellopp och deltagande i planeringen av en oktoberfest tillsammans med Gnesta handel. Aktiviteter inom besöksnäring/turism Under året hölls 14 nätverksträffar i länet. Åtta möten hölls inom ramen för Destinationsutveckling Sörmland, ett projekt som drivs av Sörmlands turismutveckling AB på uppdrag av Regionförbundet. Arbetet sker i nära samverkan med de nio kommunernas destinationscoacher. Syftet med projektet är att skapa samverkan mellan företag för en hållbar besöks näring i Sörmland. Det innebär bland annat att stödja företagen i regionen med att utveckla och paketera produkter som möter höga krav från internationella och svenska besökare. I slutet av året inledde kommunen arbetet med att utveckla en turistwebb en ny digital marknadsföring av Gnesta kommun som besöksmål. Kommunen höll två workshops med representanter för besöksnäringen. Lanseringen av den nya webben ska ske i mars Gnesta turism finns på Facebook, Instagram och Twitter. I juni öppnades också Visit Sörmlands turismsajt på webben. Besöksguiden delades ut till alla hushåll inklusive sommargäster/sommarhushåll och den finns även att hämta på medborgarkontoret. Sommarprogrammet producerades som vanligt, liksom en ny Sörmlandskarta för gratis utdelning samt kartor för cykelleder. Öppna verksamheter Powerhusets öppna verksamhet hade i snitt 20 besökare per månad och Flammans öppna fredagsfik hade i snitt 15 besökare per månad. 24

67 Gnestas mål 5. Kommunen ska genom god planering skapa förutsättningar för en hållbar befolkningsutveckling Bedömning av måluppfyllelse Målet uppfylldes Efter att ha minskat en period ökade befolkningen igen och nådde rekordnivåer mot slutet av året. Kommunen tog över ansvaret för Storgatan för att kunna hålla ihop en framtida centrumutveckling. En del strategiska cykelvägar byggdes och ombyggnationen av badhuset startade. Uppföljning av mått Befolkningsförändring årsvis, totalt och i respektive tätort Sedan kommunen bildades 1992 till och med december 2014 har befolkningen ökat från till invånare. Könsfördelningen i kommunen är jämn med pojkar/män och flickor/kvinnor vid årets slut. Anledningen till årets befolkningsutveckling i Gnesta är främst att många flyttat till kommunen. Ökningar andra år har även berott på invandring och många födda. Under 2000-talet har den genomsnittliga befolkningsökningen varit omkring 50 personer per år. Det varierar samtidigt mycket mellan olika år, och befolkningen minskade under fyra år på 2000-talet, 2001, 2004, 2011 och Befolkningen ökade mest 2003, med 188 invånare. Även 2008 och 2009 var befolkningsökningen ganska hög, 148 respektive 139 invånare. Målförklaring Gnesta kommun har en speciell identitet som kan sammanfattas i ord som småskalighet och småstadsidyll, denna bild av kommunen är värdefull att behålla. Kommande bebyggelse måste ta hänsyn till landskapsbilden, naturen samt invånarna. Exploatering ska inte ske på bekostnad av de karaktärsdrag som symboliserar Gnesta. För en sund och långsiktig utveckling är hela samhällsplaneringen viktig. Hur bostadsområden, grönstråk, förskolor, idrottsanläggningar och liknande placeras i förhållande till varandra, avgör såväl stadsbilden som invånarnas möjlighet till ett gott och fungerande liv i Gnesta. Befolkningsutveckling i Gnesta kommun Antal År 2014 ökade befolkningen med 104 invånare trots att kommunen hade ett födelseunderskott på tio. Invandrings överskottet var 16 och nettoflyttningen 96 invånare. Vid årets slut hade Gnesta invånare (de två som fattas är en justering av SCB i statistiken). 2 2 Födelsenetto (underskott eller överskott) är skillnaden mellan antalet födda och antalet avlidna, flyttnetto skillnaden mellan in- och utflyttade etc. 25

68 Befolkningsutveckling i de olika delområdena (2014 års siffror kommer den 31/3) Namn Befolkning totalt ( ) M K Befolkning totalt ( ) M K Befolkningsutveckling totalt M Utveckling Utveckling K Vackerby Gnesta centrum Dansut Gnestahöjden Frönäs Gnesta landsbygd Laxne tätort Laxne landsbygd Björnlunda tätort Björnlunda landsbygd Stjärnhov tätort Stjärnhov landsbygd Restförda Gnesta kommun Den differens som föreligger gentemot det faktiska antalet invånare beror på att de saknade är restförda i kommunen eller tillhör ett NYKO-område som definierats som restområde. Medborgarundersökning: Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på? Hur nöjd är du med din kommun vad gäller hur det planeras för bostäder? Medborgarundersökning genomförs nästa gång Antal fastställda och andel överklagade detaljplaner samt hur många lägenheter som omfattas av överklaganden Kommunen fastställde tre planer varav en blev överklagad, men inga planer som rör lägenheter har överklagats. Jämförelse mellan behov och faktiskt tillgänglig hallyta inom fritidssektorn Det finns ingen statistik på detta. Däremot visar föreningarnas behov att det inte finns tillräckligt med hallyta för bollsporter, vilket gör att flera klubbar inte kan träna så mycket som de vill. Utveckling av Thuleparken Etapp 1 av utvecklingen av Thuleparken är klar enligt tidplan med bland annat klätterlek. Nästa etapp ska genomföras Upprustning av bibliotek och medborgarkontor Biblioteket och medborgarkontoret har fått en ansiktslyftning med nya golv, nymålade väggar samt ny inredning och disk. Utformningen är gjord utifrån medborgarförslag och intervjuer med medborgare och personal. Upprustning av Elektron Under året rustade kommunen upp Elektrons båda salar med målning, nya armaturer i B-salen och nya biofåtöljer i A-salen. Uppföljning av övriga indikatorer Övertagande av Storgatan Gnesta kommun tog över Storgatan från Trafikverket Övertagandet är viktigt för att komma vidare med centrumutvecklingen och skapa mer attraktiva infarter. Förberedelserna för att påbörja byggnationen av den östra rondellen pågår och invigning beräknas ske hösten Om- och tillbyggnad av badhuset Om- och tillbyggnaden av badhuset är i full gång. Enligt tidplanen ska ett ombyggt badhus stå färdigt till hösten

69 Gnestas mål Gång- och cykelvägar En cirka 400 meter lång gång- och cykelväg anlades längs Häggvägen i Stjärnhov. Den nya gc-vägen ska göra skolbarnens väg till Kvarnbackaskolan säkrare. En gc-väg är också anlagd ut mot busshållplatsen vid Frejaskolan och längs Västra Storgatan. Alla gc-vägar är asfalterade. Föräldrars nöjdhet med förskola och skola Föräldrar som är nöjda med verksamheten blir goda ambassadörer för kommunen. I föräldraenkäten svarade 91 procent av föräldrarna i förskolan och 82 procent av föräldrarna i grundskolan att de kan rekommendera sitt barns förskola respektive skola till andra. För förskolan var det en ökning med 11 procentenheter från 2013 och för grundskolan en ökning med 3 procentenheter. 27

70 6. Kommunen ska aktivt arbeta för att vara en föregångskommun i miljö- och klimatfrågor Bedömning av måluppfyllelse Målet uppfylldes delvis Målet att vara en föregångskommun är mycket ambitiöst. Under året tog miljö- och hållbarhetsutskottet fram en resepolicy och en grön it-plan som ska beslutas under hösten. På Welandersborgs skola prövas den första solcellsanläggningen i kommunens regi. Uppföljning av mått Uppföljning av mått i Gnesta kommuns miljö- och hållbarhetsplan Minskat bilresande Storgatan: Gnesta kommun har tagit över gatan och planerar åtgärder för att främja gång- och cykeltrafikanter. Cykelplan: Antagen i juni Användning av fossila energikällor ska minska i samhället Ett personligt informationsbrev har gått ut till 80 fastig heter som enligt sotningsregistret har oljeeldning. Gnesta kommun ska minska energiberoendet i sin egen verksamhet Kommunen har inventerat alla tänkbara kommunala byggnader för att hitta lämpliga solcellslägen. Invente ringen redovisar lämplig placering, investeringskostnad, möjligt effektuttag med mera. En första solcellsanläggning testas på Welandersborgs skola. En resepolicy för att anställda i Gnesta kommun ska resa mer klimatanpassat är antagen. Vatten Avloppsinventering av kommunens alla enskilda avlopp pågår för att minska växtnäringsläckaget till kommunens vattendrag. Samarbete med vattenorganisationer: Gnesta kommun är medlem i Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund och Trosaåns vattenvårdsförbund (Tvvf). I Tvvf:s regi har miljöövervakningsundersökningar gjorts och förbundet har erbjudit informations- och utbildningstillfällen. Kalkning av sjöar: Provtagning utfördes planenligt två gånger våren 2014 och sjökalkning med hjälp av helikopter genomfördes under hösten. Vad gäller åtgärder inom kommunens vatten- och avloppsnät har kommunen beslutat om en överföringsledning för avlopp från Laxne till Gnesta reningsverk. Ekologisk omställning Utöka antalet miljöcertifierade skolor och förskolor: Alla förskolor har formulerat en projektplan för arbetet med Grön Flagg 1 och arbetar vidare för att få certifiering. Welandersborgs skola har Grön Flagg. Öka andelen ekologiska livsmedel till 50 procent samt öka andelen miljöanpassade varor i upphandlingen och minska varuflödet: Statistik för 2014 har inte presenterats för helåret men för årets tio första månader var andelen inköpta ekologiska livsmedel via kostenheten 23,9 procent. En grön it-plan håller på att tas fram. Kommunens tätortsnära skogar ska skötas så att de inbjuder till besök och skog i närheten av skolorna kan erbjudas som skolskog: Arbetet med tätortsnära natur fortsätter. 1 Ett verktyg för hållbarhetsarbete i det dagliga skol- och förskolearbetet (drivs av stiftelsen Håll Sverige Rent). Målförklaring Kommunen ska arbeta aktivt för att vara en positiv förebild för såväl kommuninvånare som för andra kommuner, då det gäller miljö- och klimatfrågor. För att bidra till en hållbar samhällsutveckling ska samtliga verksamheter sträva efter energieffektiviseringar och minsta möjliga negativa påverkan på miljön. 28

71 Gnestas mål Uppföljning av övriga indikatorer Hållbar utveckling i förskola och skola. På Welandersborgs skola pågår ett utvecklingsprojekt, Idéskola, med fokus på naturvetenskap och miljö. Skolan har också utrustats med solpaneler under sommaren ett tekniskt projekt som passar utmärkt att koppla ihop med skolans pedagogik kring miljö. Under vårens temavecka arbetade Frejaskolan årskurs 6 9 med temat hållbar utveckling. Elevernas uppgift var att på olika sätt skapa en framtidsbild av Gnesta om 30 år. I arbetet deltog även kommunens samhällsplanerare. Miljöbilar Andelen miljöbilar i den kommunala organisationen var 63 procent 2014 (lika som 2013). Ekokörning Sedan 2006 ingår ekokörning i all körkortsutbildning. Alla som använder kommunens bilar inom social förvaltningen får utbildning i alkolås och positionering steknik. Förvaltningen har för närvarande Exyplus (positioneringsteknik) i 26 bilar och i det programmet ingår även ekokörning. Enhetsspecifika miljöplaner Alla enheter inom socialförvaltningen har börjat upprätta enhetsspecifika miljöplaner för att minska sin miljöpåverkan. Överskridet gränsvärde vid Gnesta reningsverk Gränsvärdet för utsläpp av BOD (syreförbrukande ämnen) vid reningsverket i Gnesta överskreds fortfarande under För att få bukt med problemet har bland annat gamla bassänger renoverats för att börja användas igen. Slam Avloppsslam från det senaste året har sålts till en lokal lantbrukare som ska använda det som gödningsmedel på åkermark. Kilo restavfall/invånare: 141 kg Restavfall är det som blir kvar när man från hushållsavfallet tagit bort det utsorterade organiska avfallet. Mängden 2014 var lägre än 2013, då den var 145 kg/ invånare. Varje person har dessutom slängt totalt 11 kg mindre avfall i sopkärlen under året jämfört med 2013 (177 kg jämfört med 188 kg). 29

72 7. Kommunens verksamheter ska kännetecknas av effektivitet, kvalitet och långsiktig hållbar ekonomisk hushållning Bedömning av måluppfyllelse Målet uppfylldes delvis Ett av de finansiella målen är att kommunen ska ha ett positivt resultat på minst 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Kommunens resultat 2014 var 9,5 mkr (1,8 procent av skatter och statsbidrag) före avsättningen till deponi i Korslöt. Efter avsättningen blev resultatet 0,5 procent av skatter och statsbidrag. Inventeringar i samband med årsredovisningen visar att många insatser i kommunens verksamheter görs för att höja kvaliteten och därigenom bidra till högre effektivitet. Uppföljning av mått Medborgarundersökning: Nöjdhet med olika kommunala verksamheter Medborgarundersökning genomförs nästa gång Jämförelser med andra kommuner avseende kvalitet och ekonomi Kommunen tar varje år fram jämförelser av ekonomiska nyckeltal där även kvalitetsnyckeltal finns med. De används i planeringen för kommande år för att kunna jämföra Gnesta med andra kommuner när det gäller kvalitetsnivån och hur mycket olika verksamheter kostar. Kommunen är också med i ett nätverk som heter Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) där cirka 220 kommuner deltar för att kunna jämföra både kvalitet och kostnader (läs mer i avsnittet Gnesta i korthet). Jämförelser redovisas varje år under dagen för gemensamma planeringsförutsättningar för presidier, chefer, revisionen och fackliga organisationer. Kostnad per betygspoäng Kostnaderna för skolan i förhållande till betygspoäng har ökat mellan 2012 och I alla landets kommuner har kostnaden per betygspoäng ökat något under de tre åren (15 kronor per betygspoäng) medan kostnaden i Gnesta kommun har ökat betydligt mer, med 34 kronor per betygspoäng. Det är ett resultat av att Gnesta kommun medvetet har satsat på förskola och grundskola. Även om forskning visar att det inte finns några direkta samband mellan resurser och resultat, kommer kommunen ändå att analysera resultaten i förhållande till skolverksamheternas resurser för att säkerställa att pengarna används så effektivt som möjligt. Prognossäkerhet vid budgetuppföljningar Redovisas i ekonomiavsnittet. Ekonomiskt resultat Redovisas i ekonomiavsnittet. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter Redovisas i ekonomiavsnittet. Andel verksamheter som använder en systematisk förbättringsmetod för att utveckla verksamheten Utveckling av verksamheten sker på olika sätt i olika verksamheter och inte alltid systematiskt. Erfaren heter inom privat och offentlig verksamhet visar goda resultat av att använda en metod för ett systematiskt förbättringsarbete. Arbetet med ett systematiskt förbättrings arbete, så kallat systemtänk, har startat med pilotprojekt inom samhällsbyggnads förvaltningen, kultur- och teknikförvaltningen och kommunledningskontoret. Arbetet har inte genomförts som planerat 2014, främst på grund av chefsbyte och personalomsättning. Målförklaring Kommunens verksamheter ska arbeta för ökad effektivitet. Alla medarbetare ska ständigt sträva efter att hålla högsta kvalitet gentemot invånare, företagare och andra kunder. Ekonomiskt ansvarstagande och ett effektivt resursutnyttjande ska genomsyra kommunens verksamheter. För att uppnå en kvalitativ, effektiv och ekonomiskt gångbar verksamhet behöver kommunens medarbetare ges möjlighet att aktivt delta i förbättringsarbetet. 30

73 Gnestas mål Barn- och utbildningsförvaltningen gör ett systematiskt förbättringsarbete genom att varje verksamhet varje år beskriver sin måluppfyllelse och sina utvecklingsområden i en kvalitetsredovisning. Den ligger sedan till grund för nämndens årsredovisning och för utvecklingsarbetet inom hela förvaltningen. En del av det systematiska kvalitetsarbetet är enkäter som elever i årskurs 3 9 och vårdnadshavare i förskola och grundskola får svara på varje år. Sammanvägt index om innovativt organisationsklimat i medarbetarundersökning Frågan ingår inte i nuvarande medarbetarundersökning. Medarbetarnas egna initiativ till förändring på arbetsplatsen i medarbetarundersökning Frågan ingår inte i nuvarande medarbetarundersökning. Uppföljning av övriga indikatorer Nytt bidragssystem Under året tog kommunen fram förslag på ett nytt bidragsreglemente. Arbetet innebar en analys av det gamla systemet, omvärldsanalyser och dialog med föreningarna. Syftet med det nya systemet är bland annat att skapa ett mer rättvist och enkelt bidragssystem för kommunens föreningar. E-fakturering Renhållningen införde möjlighet till e-faktura för sophämtning och slamsugning. För att underlätta för kommunens leverantörer att skicka e-fakturor erbjuder kommunen en webbaserad tjänst som leverantörerna enkelt kan ansluta sig till. Teknisk kundtjänst Under året pågick en översyn av marknaden vad gäller teknisk support för felanmälan och ärendehantering i den tekniska kundtjänsten. En slutsats är att det finns många system att välja bland och att kommunen behöver ett ärendehanteringssystem som gör det enkelt för medborgarna att kommunicera med kundtjänsten, samtidigt som det är enkelt och effektivt för kundtjänsten. Verksamhetsuppföljning Socialförvaltningen gjorde verksamhetsuppföljningar utifrån en uppföljningsplan på tre år gjordes verksamhets uppföljningar på Liljedalshemmet, Frustuna gården och på Dammlöta Hages gruppbostad. Läkemedelsgenomgång Hälso- och sjukvårdsenheten genomförde förenklad läkemedelsgenomgång med alla patienter som är inskrivna i hemsjukvården, och fördjupad läkemedelsgenomgång med 20 patienter. Vid för djupad läkemedels genomgång krävs att en läkare deltar. Ny organisation inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Omorganiseringen av verksamheterna inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning fortsatte. En ny verksamhetschef tillträdde i februari Kommunens hemtjänst fördelades på två mindre enheter (Björnlunda och Gnesta) och verksamheten för personer med funktions nedsättning organiserades i två enheter. Rättvis barnomsorgsavgift Under hösten jämförde barn- och utbildnings förvaltningen inkomstuppgifter från 2012 för vårdnads havare med barn inom förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem med den barnomsorgsavgift de betalat. Syftet är att systemet ska vara rättvist så att alla betalar rätt avgift för förskole- eller fritidshemsplatsen. Övervakningssystem för vatten och avlopp Kommunen upphandlade ett nytt övergripande driftövervakningssystem som införs i va-verksamheten. Det nya driftövervakningssystemet kommer att effektivisera och utveckla driften. Arbete på vattenreservoar Vattenreservoarer rengjordes på Gnesta vattentorn, Laxne vattenverk, Björnlunda vattenverk och Stjärnhovs vattenverk för att säkra en fortsatt hög vattenkvalitet. Gnesta och Björnlunda vattentorn fick också nya tak. 31

74 Ledningsförnyelse i Storgatan Alla avloppsledningar i Storgatan undersöktes invändigt med kamera. Under hösten renoverades ett antal va-ledningar i Storgatan. Arbetet fortsätter våren 2015 och är ett förarbete inför kommande ombyggnation av Storgatan. Avloppsledning från Laxne till Gnesta Arbetet med va-ledningen mellan Laxne och Gnesta fortsätter. Kommunen har kontaktat markägare och gjort en geologisk undersökning. Avloppsledning från Gnesta till Himmerfjärdsverket Kommunfullmäktige beslutade i maj om ett samarbete med Syvab (Sydvästra Stockholmsregionens va-verksaktiebolag) som innebär att kommunen ska pumpa avloppsvatten från Gnesta till Himmerfjärdsverket i Botkyrka kommun. Man kommer att bygga en ledning mellan Gnesta och Mölnbo i stället för att investera pengar i ett nytt reningsverk i Gnesta. Förutom ökad driftsäkerhet är det bättre för miljön att behandla Gnestas avloppsvatten vid Himmerfjärdsverket, dels tack vare en avancerad reningsteknik, dels för att slammet då kan bli till fordonsgas. 32

75 Gnestas mål 8. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med mönsterarbetsplatser Bedömning av måluppfyllelse Målet bedöms som delvis uppfyllt. Ingen medarbetarundersökning gjordes Tyvärr ökade sjukfrånvaron något, vilket den gör i hela landet. Flera kompetensutvecklingsinsatser genomfördes och kommunen genomförde också en omfattande utbildning i stresskunskap. Uppföljning av mått Total sjukfrånvaro i procent Den totala sjukfrånvaron ökade till 6,7 procent (kvinnor 7,2 procent, män 4,7 procent) att jämföra med 2013 då den totala sjukfrånvaron var 5,9 procent (kvinnor 6,4 procent, män 3,6 procent). Ökningen var störst inom barn- och utbildningsförvaltningen samt socialförvaltningen. Ökningen var marginell i kultur- och teknikförvaltningen och minskade i övriga förvaltningar. Sjukfrånvaro mer än 59 dagar i procent av total sjukfrånvaro Sjukfrånvaron över 59 dagar ökade till 50,2 procent av den totala sjukfrånvaron, jämfört med 45,8 procent Andel heltidsanställda Andelen heltidsanställda var oförändrad jämfört med procent av kommunens månadsavlönade personal har en heltidsanställning (62 procent av kvinnorna och 74 procent av männen). Hållbart medarbetarengagemang (HME) 2 med delindex: Motivation Ledarskap Styrning Hållbart medarbetarengagemang (HME) mäts vartannat år i medarbetarundersökningen. Nästa medarbetarundersökning genomförs Eget initiativ till kompetensutveckling och deltagande i kompetensutveckling i medarbetarundersökning Frågan har tagits bort ur medarbetarundersökningen. 2 Framtaget av SKL och RKA, Rådet för främjande av kommunala analyser. Målförklaring Gnesta kommun ska ständigt arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare med ett kompetent ledar skap. Kommunen ska ha arbetsplatser där de anställda genom delaktighet och en god arbetssituation känner arbetsglädje och stolthet. Personalen ska ha rätt till utveckling i arbetet och dess kompetens ska tas tillvara på bästa sätt. Andelen tillsvidareanställda som slutar sin anställning inom två år Av de tillsvidareanställda som anställdes mellan 1 januari 2013 och 31 december 2014 har 11 procent slutat sin anställning, vilket var lägre än vid årsslutet 2013 då 12 procent av de tillsvidareanställda hade slutat sin anställning inom två år. 33

76 Uppföljning av övriga indikatorer Kompetensutveckling För att utveckla delaktighet och samverkan inom kompetens utveckling arbetar kommunen med verksamhetsplanen inklusive strategisk kompetensförsörjning inom barn- och utbildningsförvaltningen. Syftet är att förvaltningen ska beskriva hur man ska arbeta för att uppnå de politiska målen. I samband med arbetet kommer medarbetare och chefer tillsammans ta fram en kompetensutvecklingsplan för att öka samarbetet och delaktigheten i organisationen. Under året fick även förskolechefer och rektorer i förvaltningens ledningsgrupp kompetensutveckling för att utveckla ledarskapet. Under året genomfördes fem ledarforum för kommunens alla chefer, bland annat en föreläsning om effektiva möten och en aktualitetsdag. Kommunchefens ledningsgrupp arbetade med utveckling av ledningsgruppens syfte, mål och samman sättning. Personal som berörs av krisledningshantering har fått två dagars utbildning i stabsledningsmetodik. Ett 60-tal lärare har fått kompetensutveckling anordnad av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) kring barn med neuropsykiatriska svårigheter. Ytterligare en kurs planeras till Kompetensutveckling inom det neuropsykiatriska området behövs för att ge pedagogerna bättre verktyg för att stödja elevernas utveckling och lärande. Dessutom visar forskning att just kompetens i att stödja elever med svårigheter är en viktig arbetsmiljöfaktor för pedagoger. Som en del i att bli en lärande organisation anordnade förskolorna ett sommarsymposium i maj. Syftet var att sprida kunskap om några av de projektarbeten som genomfördes under våren och stimulera till kollegialt utbyte. En partssammansatt grupp har arbetat med att tydliggöra innehåll och förutsättningar för lärares arbetstid. Syftet med arbetet, som ska slutföras 2015, är att minska upplevelsen av så kallat spänt arbete som lärarna gav uttryck för i medarbetarenkäten. Fritidshemmen är i stort behov av ett kompetenslyft. Under våren startade ett projekt för att utveckla fritidshemmens roll och stärka personalen. Projektet ska även öka samarbetet mellan fritidshem och skola för att ytterligare stärka elevernas utveckling och lärande. Ledarskapet behöver också utvecklas och stärkas på alla nivåer inom förvaltningen. Barn- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp har utvecklat strukturer för styrning och ledning, men också fått utbildning i grupputveckling och ledarskap. Mindre stress mer kunskap för livet Medarbetarundersökningen 2013 visade att de flesta medarbetare var nöjda, och särskilt bra var resultaten för motivation och engagemang. De svagare områdena var arbetssituation och hälsa har förvaltningarnas ledningsgrupper fått utbildning i stresskunskap. Utbildningen har även genomförts på flera enheters arbetsplatsträffar. I juni genomfördes en må-bra-dag där anställda fick möjlighet att prova på olika hälsofrämjande aktiviteter. I december erbjöds alla anställda tre hälsokvällar med föreläsningar om stress (av Hjärnkoll) samt föreläsning om kost och motion, prova-på-mindfulness och basal kroppskännedom under ledning av företagshälsovården Previa. Önskad sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden i Gnesta kommun var 88,1 procent 2014 (kvinnor 87,4 procent och män 91,5 procent), vilket var en ökning sedan 2013 (totalt 87,8 procent varav kvinnor 87,3 procent och män 90,6 procent). Sysselsättningsgraden för de större yrkeskategorierna i kommunen (%): Barnskötare 86 (kvinnor 86, män 83) Förskollärare 97 (kvinnor 97, män 100) Undersköterskor 85 (kvinnor 84, män 95) Vårdbiträden 83 (kvinnor 83, män 88) Sysselsättningsgraden ökade mest bland undersköterskor (82,6 procent 2013) och vårdbiträden (78,7 procent 2013) och i dessa grupper står kvinnor för den största ökningen. Alla deltidsanställda inom äldreboenden har erbjudits att öka sin arbetstid under viss tid, under förutsättning att man är flexibel och kan tänka sig att arbeta på flera enheter. Hemtjänsten fortsatte arbetet med att använda schemaläggningssystemet (Time Care) på ett bättre sätt för att kunna vara mer flexibla utifrån brukar- och verksamhetsbehoven. I dagsläget planeras personal på fasta rullande scheman utifrån hur personalen arbetar. Alla anställda inom hemtjänsten har erbjudits en högre sysselsättningsgrad, men det förutsätter att personalen kan ha flexibla arbetstider och kan skifta mellan flera olika enheter/arbetsgrupper. Alla anställda inom hälso- och sjukvårdsenheten har den sysselsättningsgrad de önskar. 34

77 Gnestas ekonomi Foto: Bertil Karlsson Gnestas ekonomi Kostnadsutvecklingen dämpades Nettokostnaderna ökade med 3,4 procent, vilket var en mindre ökning än föregående år. Nettokostnadsutvecklingen var 2,1 procent exklusive jämförelsestörande poster. Höga nettokostnadsökningar gör det svårt att behålla en god ekonomisk hushållning på lång sikt. Nämnderna höll budget sammantaget Kommunstyrelsen redovisade ett överskott på 0,9 mkr mot budget. Övriga nämnder redovisade mindre underskott. Ekonomisk redovisning per nämnd 1 Kommunstyrelsen Kostnadsutveckling Totalt blev kommunstyrelsens nettokostnader 39,2 mkr, vilket var en ökning med 1,9 mkr (5,1 procent) från Kostnadsökningen mellan åren 2013 och 2014 beror bland annat på att flera stabsfunktioner förstärktes i budgeten. Högst kostnadsutveckling hade verksamhetsområdena kommunchef, personalenhet och it-enhet. 1 Se även driftredovisning s. 85 Budgetavvikelse Kommunstyrelsen redovisade ett överskott på 0,9 mkr. De största positiva avvikelserna fanns inom samhällsunderstödda resor och ekonomienheten. Underskottet på 0,1 mkr inom verksamhetsområdet kommunchef beror på att projektet Gnesta företagsutveckling hade kostnader för lokalhyra efter projektets slut samt vissa andra kostnader som inte finansierades inom projektet. Kansli- och nämndservice enheten och ekonomienheten redovisade överskott på 0,2 mkr respektive 0,7 mkr på grund av tjänstledigheter. Underskottet på 0,6 mkr för it-enheten beror på ökade kostnader för nya serverlicenser, att samtalskostnaderna var för lågt beräknade och att antalet datorer och datamängder ökade vilket medförde högre kostnader för backup, licenser och hantering. Underskottet på 0,2 mkr för mark och fastigheter beror dels på att ett hyreskontrakt är uppsagt, dels på kostnader för installation av laddstolpar för elfordon. Personalenhetens överskott på 0,1 mkr beror främst på att kostnaderna för företagshälsovård blev lägre än budgeterat. I samhällsunderstödda resor ingår kostnader för busstrafik samt subventionen för att resa med SL-taxa på pendeltåget. Samhällsunderstödda resors överskott, 0,8 mkr, beror på att kollektivtrafikmyndighetens budget förändrades efter att budgeten i Gnesta kommun fastställdes. 35

78 Miljö- och byggnämnden Kostnadsutveckling Nämndens nettokostnader för 2014 var 11,2 mkr, vilket var en minskning med 0,5 mkr (4,7 procent) från Kostnadsminskningen beror främst på att ansvaret för bostadsanpassningar (och därmed kostnader för dessa) flyttades till socialnämnden. Budgetavvikelse Miljö- och byggnämnden redovisade ett underskott på 0,1 mkr för Avloppsinventeringen genererade inte så många debiterbara timmar som var planerat. Orsaken är att bland de inventerade fastigheterna fanns en större andel gamla ärenden från inventeringen som gjorde att fastigheterna måste ominventeras. Förvaltningen kunde då inte ta betalt för inventering ännu en gång vilket gav ett underskott på 0,2 mkr. Bygglovsintäkterna blev 0,2 mkr högre än budgeterat på grund av två stora bygglov för simhallen respektive Gnestahem AB:s bygge på Frösjöstrand. I och med ombyggnaden av brandstationen väntades hyran för 2014 öka. Den ökade kostnaden 2014 var inte budgeterad, därför fick miljö- och byggnämnden (enligt kommunstyrelsebeslut i maj) tillåtelse att överskrida budgetramen för hyresökningen. Hyresökningen för augusti december 2014 blev 0,2 mkr. Barn- och utbildningsnämnden Kostnadsutveckling Barn- och utbildningsnämndens nettokostnader för 2014 blev 251 mkr, en kostnadsminskning med 0,3 mkr jämfört med De områden som hade den högsta kostnadsutvecklingen inom nämnden var administration med 21,8 procent, vuxenutbildning med 13,3 procent, elevhälsa med 12,3 procent och särskola med 6,4 procent. Ökningen inom administration förklaras bland annat av ökade kostnader för dataprogram samt ökande konsult- och personalkostnader. Elevhälsans kostnadsökning på 1,4 mkr bestod av ökade personalkostnader. Inom särskolan beror kostnadsökningen på fler internt köpta fritidshemsplatser på Regnbågen som tillhör socialförvaltningen. Kostnaderna inom grundskolan ökade med 1,9 mkr eller 1,7 procent, vilket var lägre än ökningen av löner för året. Det kan jämföras med kostnadsökningen 2013 som var 6,5 procent. Inom gymnasieskolan och förskolan har kostnaderna istället minskat jämfört med tidigare år. Inom gymnasieskolan minskade kostnaderna med 4,2 mkr beroende på att det var färre elever än Inom förskolan minskade kostnaderna med 1,8 mkr ( 2,8 %), vilket var en stor skillnad mot 2013 då kostnaderna ökade med 9 procent. Kostnaderna minskade trots att antalet barn i förskolan ökade med 16 stycken. Det beror till viss del på att kommunen har tagit emot fler förskolebarn från andra kommuner och därmed fått in mer pengar än budgeterat. Budgetavvikelse Det totala underskottet var 43 tkr (0,02 procent) av barn- och utbildningsnämndens budget en stor skillnad mot underskottet på hela 8,7 mkr Inför 2014 fick barn- och utbildningsnämnden därför en budgetökning med 2,8 mkr. Störst budgetavvikelse redovisade grundskolan, 1,5 mkr eller 1,3 procent över budget. Nedan redovisas resultaten inom olika verksamheter och områden. Kommunens grundskolor ( 4,1 mkr): Ytterskolorna ( 2,8 mkr), där bemanningen var för hög i förhållande till elevpengen. Freja F 5 ( 0,8 mkr), dels på grund av för hög bemanning i förhållande till elevpeng, dels 400 tkr i oförutsedda kostnader för extra stöd till elever samt rehabiliteringskostnader för personal. Freja 6 9 (+0,1 mkr). Dansutskolan F 5 ( 0,6 mkr), på grund av bemanning för extra resurser till elever med behov av stöd. Interkommunala ersättningar och fristående skolor (+3 mkr), på grund av att fler barn/elever valt kommunens verksamheter samt högre intäkter från andra kommuner än beräknat. Kompletteringstrafik och skolkort ( 1,2 mkr), på grund av att flera busslinjer drogs in inför 2014 och fick ersättas med taxiresor. Inom förskolan beror underskottet 1,3 mkr bland annat på fler barn i kommunens förskolor (452 barn mot beräknade 435) vilket medfört ökade kostnader på 1,9 mkr. Dessutom har ytterförskolorna haft svårigheter att anpassa bemanningen till den tilldelade barnpengen eftersom barnens närvarotimmar kräver personal på plats under stor del av dagen. Sammantaget har förskolorna haft totalt 1 mkr högre kostnad än barnpengen. Pedagogisk omsorg redovisade ett mindre överskott på 49 tkr. Interkommunala ersättningar inom förskolan bidrog till att förbättra resultatet genom 20 fler sålda platser i förskolan än budgeterat. Vuxenutbildningen stod för ett litet underskott på 0,1 mkr. 36

79 Gnestas ekonomi Socialnämnden Kostnadsutveckling Socialnämndens nettokostnader för 2014 blev 195 mkr och ökade med drygt 2,6 mkr (1,4 procent) mellan 2013 och Budgetavvikelse Socialnämndens budgetavvikelse totalt blev 0,5 mkr eller 2,4 procent av budgeten. Socialnämnden fick en budgetförstärkning med 4,3 mkr inför Nämnd samt verksamhetsstöd, uppföljning och tillsyn redovisade ett överskott på 2,5 mkr. Det beror på att 3,4 mkr för ofördelad verksamhet budgeterades här. Av dessa medel har en del använts för att analysera verksamheterna och hitta mer effektiva arbetssätt. Utifrån analysen har förvaltningen gjort en omorganisation inför 2015 och skapat ett helt nytt verksamhetsområde som ska hantera utbildning, arbetsmarknad och integration. Individ- och familjeomsorgen redovisade ett överskott på 1,8 mkr, främst för att kostnaderna för försörjnings stöd blev 1,3 mkr lägre än budgeterat. Under året startade arbetet med sysselsättning och Slussen öppnade. Kostnaden för den verksamheten var 0,5 mkr. I övrigt beror överskottet på lägre personalkostnader på grund av vakanta tjänster. Äldre och omsorg om personer med funktionsnedsättning redovisade ett underskott på 4,5 mkr. Den budgeterade posten på verksamhetsstöd, uppföljning och tillsyn skulle ha budgeterats här. Den största avvikelsen gäller hemtjänst med ett underskott på 2,6 mkr, även Liljedalshemmet och Ekhagen hade underskott. Under året påbörjade förvaltningen ett arbete med att utveckla resursfördelningen. Hälso- och sjukvård redovisade ett underskott på 0,2 mkr på grund av höga kostnader för sjukvårdsmaterial och andra apoteksvaror. Rutiner och hantering ska ses över Kultur- och tekniknämnden Skattefinansierad verksamhet kostnadsutveckling Nämndens skattefinansierade verksamheter hade nettokostnader på 26,1 mkr Det var en kostnads ökning med 1,1 mkr jämfört med 2013 (4,3 procent). Det beror främst på ett tillskott i budgeten för föreningsbidrag och underhåll av Storgatan efter övertagandet från Trafikverket. Foto: Bertil Karlsson Administrationen (förvaltningsövergripande administration) minskade sina kostnader med 0,4 mkr sedan Det beror främst på att kultur- och fritidschefen slutade sin anställning efter sommaren och ingen ny chef rekryterades. Fritidsverksamheten ökade sina kostnader med 0,8 mkr sedan 2013, främst beroende på ett tillskott för ökade föreningsbidrag. Mindre uthyrning av konstgräsplanen än budgeterat bidrog också till de ökade kostnaderna. Samtidigt var kostnaderna för badhuset lägre på grund av stängningen under renoverings arbetet. Kostnaderna för gatu-, park- och anläggningsenheten ökade med 0,7 mkr jämfört med Ökningen beror främst på att en entreprenör lagat förstörda belysningsstolpar i stor omfattning under 2014 samt att underhållsbudgeten förstärkts i samband med att kommunen tog över Storgatan från Trafikverket. Taxefinansierad verksamhet kostnadsutveckling Vatten- och avloppsenheten redovisade ett underskott på 0,7 mkr, en försämring med 0,3 mkr jämfört med Det beror främst på att avskrivningarna ökat markant på grund av omfattande investeringsbehov för upprustning av vattenverken, reningsverken och ledningsnät. 37

80 Kostnadshöjningarna kunde inte kompenseras av ökade intäkter från va-taxan. Resultatet för renhållningsenheten blev 0,4 mkr jämfört med ett budgeterat nollresultat. Det beror främst på indexreglering av avtal, ökade kostnader för lördagsöppet under sommaren samt extra personal kostnader för teknisk kundtjänst. Resultatet för slamhanteringen blev ett överskott på 0,3 mkr, främst beroende på en höjning av taxan från och med 1 januari Budgetavvikelse Skattefinansierad verksamhet Nämndens budgetavvikelse för den skattefinansierade verksamheten var 0,2 mkr. De största avvikelserna uppstod inom förvaltningsövergripande administration (+0,4 mkr) och fritidsverksamheten ( 0,6 mkr). Det beror främst på att en förvaltningsgemensam reserv för oförutsedda kostnader inte utnyttjats och att stängningen av badhuset under renoveringen innebar att personalbudgeten minskade. På grund av överklaganden fortsatte dock badhuset att vara öppet till och med juni och därmed uppstod obudgeterade kostnader för löner. Dessutom blev intäkterna för uthyrning av konstgräsplanen lägre än beräknat vilket också bidrog till underskottet. Taxefinansierad verksamhet Vatten- och avloppsenheten redovisade ett underskott på 0,7 mkr, främst på grund av omfattande insatser i vatten- och avloppsanläggningarna. Det handlar om kostnader för att åtgärda problem som borde genomförts de senaste åren, exempelvis avvikelser vid tillsyn av miljöenheten/länsstyrelsen, driftsäkerhetsproblem, arbetsmiljöproblem och säkerhetsproblem. Renhållningsenheten redovisade ett underskott på 0,1 mkr i form av ökade lokal- och personalkostnader i samband med flytt av kundtjänst och utökad öppettid på återvinningsgården under sommarhalvåret. Investeringar Under året gjorde kommunen investeringar för 34,5 mkr, dubbelt så mycket som 2013 (17,2 mkr). Några av de största avslutade investeringarna avsåg vatten- och avloppsledningar, reningsverk (13,2 mkr), it-system (5,8 mkr), gator och vägar inklusive gång- och cykelbanor (5,4 mkr), övriga inventarier (3,8 mkr) varav en stor del var larm- och nyckelhanteringssystem samt belysningsarmaturer (3,4 mkr). God ekonomisk hushållning Lagens krav på god ekonomisk hushållning innebär att en kommun ska ha ett rimligt överskott i både sin budget och i bokslutet. Kommuner ska i sin budget ta fram mål och riktlinjer som är viktiga för en god ekonomisk hushållning, och ska ha mål för både ekonomi och verksamhet. Gnesta kommun ska bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Därför är alla verksamhetsmål och finansiella mål kopplade till god ekonomisk hushållning. En grundligare uppföljning av kommunfullmäktiges övergripande verksamhetsmål och de finansiella målen tillsammans med den finansiella analysen visar att Gnesta kommun har en god ekonomisk hushållning. Nyckeltalen i den finansiella analysen har förbättrats jämfört med de senaste årens nedgång. Kostnadsutvecklingen har bromsats och kommunen står stark för att även i fortsättningen kunna nå målet om god ekonomisk hushållning. Avstämning av verksamhetsmål Gnesta kommuns verksamhetsmål är så kallade strävansmål som de förtroendevalda valt att prioritera för den aktuella mandatperioden. Det innebär att bedömningen av om kommunen uppfyllt målen bygger på i vilken grad verksamheterna uppnått resultat och gjort tillräckliga aktiviteter varje år. Uppföljningen av målen handlar därför om att analysera om kommunen är på rätt väg att uppfylla målen eller om kommunen behöver ändra inriktning för att nå dem. Gnesta kommun har åtta övergripande mål. Av dessa uppfyllde Gnesta kommun fyra mål och fyra mål bedömdes som delvis uppfyllda. De fyra mål kommunen uppfyllde 2014 var att hela kommunen ska utvecklas och vitaliseras, att Gnesta kommun ska utveckla ett gott företagsklimat samt att Gnesta kommun ska ha ett aktivt arbete med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet för alla samt att kommunen genom god planering ska skapa förutsättningar för en hållbar befolkningsutveckling. En utförlig redovisning finns i avsnittet Gnestas mål. Uppföljningen av mål utgår från de mått som kommunen fastställt i sin framtidsplan, som i sin tur grundar sig på varje nämnds årsredovisning föregående år. I måluppföljningen ingår också andra indikatorer som medborgar- och brukarundersökningar samt satsningar och åtgärder som också påverkar den totala måluppfyllelsen. 38

81 Gnestas ekonomi Avstämning av finansiella mål Gnesta kommun har tre finansiella mål: Resultatet ska vara minst 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Långsiktigt ska resultatbudgeten ge ett överskott (ökning av eget kapital) med 1,5 procent av de skatter och statsbidrag som kommunen får. Årets resultat blev 0,5 procent av skatter och statsbidrag. Målet uppfylldes inte. Investeringarna ska vara självfinansierade till 100 procent. Målet uppfylldes. Det överordnade målet är att säkerställa att kommunen kan fullgöra sina långsiktiga pensionsåtaganden. Det innebär att avkastningen på kommunens kapital bara får användas till det långsiktiga pensionsåtagandet. Målet uppfylldes. Balanskravsuträkning Kommunens resultat var 3,0 mkr I balanskravsuträkningen ska 0,2 mkr i kostnadsuppräkning för Citybanan återföras till resultatet samtidigt som reavinster på 3,1 mkr från placeringar dras bort från resultatet. Det ger ett balanskravsresultat på 32 tkr. Årets resultat och jämförelsestörande poster (mkr) Årets resultat 7,2 1,5 3,0 Jämförelsestörande poster enligt resultaträkning 7,5 7,0 6,7 Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster 0,3 5,5 9,7 Resultat före finansnetto 0,6 2,6 0,9 Resultatet före finansnetto blev positivt, 0,9 mkr blev resultatet före finansnetto 2,6 mkr. Verksamheternas nettokostnader får inte överskrida årets skatteintäkter om kommunen ska ha en långsiktigt hållbar ekonomi. Foto: Bertil Karlsson 39

82 Foto: Robert Paraniak Gnestas medarbetare 40 Antalet medarbetare minskade med fem personer till 751 anställda vid årets slut. De flesta, 88 procent, arbetar inom barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Sjukfrånvaron ökade till 6,7 procent. Kommunen genomförde flera hälsofrämjande aktiviteter, bland annat hälsokvällar med föreläsningar samt utbildning i stresskunskap för både chefer och medarbetare. De anmälda tillbuden var fler men arbetsskadorna färre än De närmaste åren går många medarbetare i pension, men rekryteringsläget är ganska bra för Gnesta. Antal anställda minskade något Vid 2014 års slut hade kommunen 751 anställda med månadslön. Omräknat till heltidsanställningar motsvarar det 669 årsarbetare. Antalet anställda minskade med fem medan antalet årsarbetare minskade med fyra jämfört med Männens andel av de anställda ökade med två procentenheter, från 15 till 17 procent, medan kvinnornas andel minskade från 85 till 83 procent. Antal månadsavlönade och årsarbetare Nämnd Barn- och Antal anställda Årsarb Antal anställda Årsarb utbildningsnämnden , ,8 Socialnämnden , ,3 Kommunstyrelsen 30 28, ,5 Miljö- och byggnämnden Kultur- och tekniknämnden 46 41, ,7 Totalt * , ,3 * Går ej att sumera förvaltning till total eftersom några personer arbetar i flera förvaltningar Antal månadsavlönade och årsarbetare fördelat på kvinnor och män Nämnd Antal anställda kvinnor Årsarb Antal kvinnor anställda män Årsarb män Barn- och utbildnings nämnden , ,9 Socialnämnden , ,4 Kommunstyrelsen 21 19, Miljö- och byggnämnden Kultur- och tekniknämnden 20 16, ,5 Totalt , ,8

83 Gnestas medarbetare 91 procent av kommunens månadsavlönade var tillsvidareanställda vilket är oförändrat sedan Utöver de månadsanställdas arbete utfördes arbetstimmar av timavlönade medarbetare. Det motsvarar 76 årsarbetare och var en ökning med två årsarbetare jämfört med 2013 men i nivå med De flesta timavlönade arbetar inom socialförvalt ningens verksamheter, eftersom vårdoch omsorgsarbetet till stor del bemannas utifrån det faktiska vårdbehovet, som varierar i omfattning. Antalet arbetade övertidstimmar 2014 var och antalet fyllnadstimmar var , vilket tillsammans motsvarar 14 årsarbetare. Det var en minskning med två årsarbetare jämfört med Framtida pensionsavgångar Snittåldern bland alla medarbetare var 47 år. Av kommunens anställda var 19 procent över 60 år och förväntas gå i pension inom sju år, vilket var fler än vid årsslutet 2013, då andelen var 13 procent. De största yrkesgrupperna i åldersgruppen över 60 år är förskollärare, lärare, undersköterskor och vårdbi träden. Eftersom pensionsåldern är rörlig mellan 61 och 67 år är det svårt att förutsäga rekryteringsbehovet för de närmaste åren. Rekryteringsläget är dock relativt gott, bland annat på grund av kommunens läge som lockar medarbetare från både Södermanlands län och Stockholms län. Mindre stress mer kunskap för livet Medarbetarundersökningen som genomfördes 2013 visade att flertalet medarbetare var nöjda, särskilt bra var värdena för motivation och engagemang. De svagare områdena var arbetssituation och hälsa. Under 2014 har förvaltningarnas ledningsgrupper utbildats i stresskunskap och utbildningen genomfördes även på flera enheters arbetsplatsträffar. 250 medarbetare deltog 2014 och aktiviteten fortsätter I juni genomfördes en må-bra-dag där anställda fick möjlighet att prova på olika hälsofrämjande aktiviteter. I december erbjöds alla anställda tre hälsokvällar som innehöll föreläsningar om stress (av organisationen Hjärnkoll) och om kost och motion. De fick också prova på mindfulness och basal kroppskännedom under ledning av Previa som ansvarar för kommunens företagshälsovård Sjukfrånvaron ökade Sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid ökade under året till 6,7 procent mot 5,9 procent Sjukfrånvaron ökade inom alla förvaltningar utom kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen där sjukfrånvaron minskade något. Även sjukfrånvaron i övriga Sörmlandskommuner ökar vilket syns i jämförelsetabellen nedan (2013) Trosa 5,8 % (5,3) Flen 6,2 % (5,6) Nyköping 6,3 % (6,1) Gnesta 6,7 % (5,9) Strängnäs 7,0 % (6,4) Eskilstuna 7,2 % (6,7) Oxelösund 8,2 % (7,8) Total sjukfrånvaro i % Nämnd Total Kvinnor Män Total Kvinnor Män Barn- och utbildnings nämnden 5,9 6,2 3,6 7,4 7,8 5 Socialnämnden 6,7 7,1 4,7 7,2 7,4 6,1 Kommunstyrelsen 2,2 1,9 2,9 1,9 2 1,7 Miljö- och byggnämnden 5,4 10,4 1,4 3,4 5,2 0,9 Kultur- och tekniknämnden 3 3,5 2,7 3,1 2,3 3,6 Totalt 5,9 6,4 3,6 6,7 7,2 4,7 Tabellen visar den totala sjukfrånvaron i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron har ökat bland både kvinnor och män, och ökade i alla åldersgrupper. 41

84 Total sjukfrånvarotid i % fördelat på åldersgrupp Ålder Total Kvinnor Män Total Kvinnor Män ,5 6,6 5,8 4 7,1 6,4 2 4,4 3,4 4,2 7,1 7 4,6 7,4 7,7 2,6 5,7 4,4 Totalt 5,9 6,4 3,6 6,7 7,2 4,7 Antalet sjukskrivningar i 60 dagar eller fler stod för hälften av den totala sjukfrånvaron, vilket var en ökning sedan Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer Nämnd Total Kvinnor Män Total Kvinnor Män Barn- och utbildnings nämnden 42,9 42,9 18,5 Socialnämnden 50, ,4 Kommunstyrelsen 0,4 0,7 0 12,13 16,62 0 Miljö- och byggnämnden 55,1 59,4 0 33,5 69,3 0 Kultur- och tekniknämnden 18,8 29,4 3,6 28,6 47,4 0 Totalt 45,8 48, ,2 52,2 36,3 Tabellen visar långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) i procent av den totala sjukfrånvarotiden * Statistiken över sjukfrånvaro >60 dagar är ofullständig på grund av brister i underlaget. Uppgifter saknas för Barn- och Utbildningsnämnden samt Socialnämnden. Orsakerna är dels organisationsförändringen den 1 januari 2015 då långtidssjukskrivna personer bytte förvaltning, dels ett tekniskt fel i systemet i december Fler tillbud färre arbetsskador 2014 ökade antalet anmälda tillbud från 109 till 130 samtidigt som anmälda arbetsskador minskat från 51 till 33. Det är en positiv utveckling som pågått några år och visar att det förebyggande arbetet ger resultat. De flesta arbetsskador och tillbud sker inom socialförvaltningens verksamheter och den vanligaste typen av skada är våld/hot eller skada från brukare/ elev eller annan. När en arbetsskada väl inträffar har det vanligtvis redan skett flera tillbud, ofta med samma bakomliggande faktorer och liknande händelseförlopp. För att undvika arbetsskada är det viktigt att ta tillvara kunskapen om de inträffade tillbuden. Tillbudsrapporteringen är därför avgörande för att upptäcka risker som kan leda till arbetsskador. Utmaningar i framtiden Att vara en attraktiv arbetsgivare med nöjda och stolta medarbetare är en nyckel till att säkra en fortsatt positiv utveckling av kommunens verksamheter. Viktiga områden att fokusera på är att utveckla kompetens och ansvarstagande, gott ledarskap, god arbetsmiljö och trygga anställningar där medarbetarna har attraktiva arbetsuppgifter och önskad sysselsättningsgrad. Andra framgångsfaktorer är främjande hälsoarbete och ett tidigt och aktivt rehabiliteringsarbete. Allt med stadig förankring i kommunens värdegrund Drag delaktighet, respekt och ansvar i Gnesta kommun. 42

85 Året som gått Foto: Robert Paraniak Året som gått i nämnderna och bolagen Det hände mycket i Gnesta kommun Bland annat beslutade kommunen om en ny nämndorganisation och flera omorganisationer bland annat inom omsorgen. Ett planprogram för Norra Gnesta antogs med sikte på nya bostäder. Den första etappen av Thuleparken blev klar. Efter många juridiska turer blev det också klart för ombyggnad av simhallen. Strömmen hade fler besökare än 2013 och året präglades av en rad evenemang med tonvikt på musik, men även de traditionella marknaderna och konstrundan. Vad de olika verksamheterna gjort under året beskrivs mer i detalj under varje nämnd. Arbetsgrupp för e-förvaltning En kommungemensam arbetsgrupp med representanter från alla förvaltningar har bildats. Gruppens huvud uppgift är att arbeta fram en kommungemensam plattform för e-tjänster. Kommunen har även påbörjat en dialog med andra Sörmländska kommuner om samarbete i e-förvaltningsfrågan. Tecknade avtal Kommunstyrelsen tecknade flera avtal, bland annat ett leasingavtal för fordon, som kommer att minska kostnaderna med över 3 procent, samt ett annat avtal som sänker försäkringskostnaderna samtidigt som försäkringarnas omfattning ökar. Kommunstyrelsen Uppgradering av telefonväxeln Växeln uppgraderades under hösten, vilket gav nya funktioner som tidigare inte varit tillgängliga, exempelvis kan man sätta inkommande samtal i vänteläge om mottagaren är upptagen. Framöver får förvaltningarna tillgång till videomöten och chatt, vilket kan minska antalet mejl och möjliggöra fler resefria möten. Radiolänk för datakommunikation En radiolänk för datakommunikation till renings- och vattenverket i Gnesta har installerats med syfte att sänka kommunens kostnader för datakommunikation och öka driftsäkerheten. Det är även en förutsättning för att övervakningssystemet för pumpar och verk ska kunna skicka snabba larm så att man kan undvika läckage från reningsverk och pumpstationer. 43

86 Nytt pensionsavtal för förtroendevalda Kommunfullmäktige beslutade om nya pensions villkor för förtroendevalda, OPF-KL (Bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda), som ska gälla förtroendevalda som nytillträder efter valet 2014 eller senare. Vissa delar gäller även förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte omfattas av PBF (Bestämmelser om pension och avgångs ersättning för förtroendevalda). Beslut om ny nämndorganisation En politisk referensgrupp har sett över kommunens nämndsorganisation och gett ett förslag som beslutades under våren. Förslaget innebar förändringar för alla nämnder. Den största förändringen är att kultur- och tekniknämnden avskaffas. Ansvarsområdet delas huvudsakligen upp på kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden. Flera av nämnderna får även nya namn och till viss del ändrade ansvarsområden. Köp av Åsbackaskolan Kommunen köpte Åsbackaskolan i augusti Köpet innebär att kommunen kan samla en stor del av den kommunala verksamheten i Åsbackaskolans lokaler. Därmed kan kommunen kliva ur ett antal externt hyrda lokaler. På sikt innebär det stora besparingar i lokalkostnader och effektivare verksamhet. Försäljning av Gnesta Stadsnät Kommunstyrelsen godkände våren 2014 en försäljning (ett aktieöverlåtelseavtal) av Gnesta Stadsnät AB till Telia Soneras bolag Skanova AB. Beslutet överklagades och därför försenades försäljningen. Förvaltningsrätten ogillade överklagan det och försäljningen kunde genomföras i slutet av december. Syftet med försäljningen är att få in en aktör med resurser och kompetens som kommunen saknar, för att öka utbyggnaden av bredband i hela kommunen, i tätorter såväl som på landsbygd. Ett övergripande mål är att nå ett av målen i den nationella it-strategin: att 90 procent av kommunens hushåll ska ha fått ett erbjudande om bredband senast år Projekt om medborgardialog avslutades Gnesta kommun deltog i ett projekt om medborgardialog. Projektet leddes av Sveriges Kommuner och Landsting och avslutades i december Projektet har omfattat kommunstyrelsen, miljö- och byggnämnden samt kultur- och tekniknämnden. Medborgar dialoger genomfördes om centrumutveckling i flera omgångar och om Thuleparken. En slutsats av dialogerna är att medborgarna blir mycket mer engagerade om man genomför dialogen vid etablerade mötesplatser, till exempel Gnestadagen, Kalaset, Gnesta Gröna Marknad och julmarknaden. Socialnämnden Allmänt Alla anställda inom socialförvaltningen erbjöds lex Sarah-utbildning under året. Förvaltningen har också upprättat en treårsplan för verksamhetsuppföljningar inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning samt en enhetlig modell för verksamhetsuppföljningar. Individ- och familjeomsorg (IFO) Samarbetet mellan barn- och utbildningsförvaltningen, landstinget och socialförvaltningen i arbetsgrupperna Vits (Vardagsnära insatser i tydlig samverkan) pågick under IFO har ordinarie BBIC-licens (Barns behov i centrum), och alla barnutredningar följer BBIC. Antalet hushåll med försörjningsstöd minskade från 98 till 83 hushåll i snitt per månad. Sysselsättningen Slussen har haft en positiv inverkan. Där får kommuninvånare som har ekonomiskt bistånd möjlighet till arbete eller studier. Uppdraget att ta emot ensamkommande flyktingbarn fortsatte och kommunen tog emot 11 ensamkommande barn Äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning inklusive kostenhet (ÄoF) Socialnämnden har antagit lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen och omsorg om personer med funktionsnedsättning. Omorganiseringen fortsatte av verksamheter inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning. Kommunens hemtjänst fördelades till två mindre enheter (Björnlunda och Gnesta). Omsorg om personer med funktionsnedsättning organiserades i två enheter. I januari flyttades en enhet med tio äldreboendeplatser från Liljedalshemmet till Blåklockan på Frustunagården. 44

87 Året som gått Hemtjänsten fortsatte med förändringsarbetet för att få balans mellan personaltimmar och beviljade hemtjänsttimmar. Socialnämnden antog nya riktlinjer för handläggning av äldreomsorg, minoritetsspråk och parboendegaranti samt riktlinjer för hantering av privata medel. Socialnämnden i Gnesta deltar i en gemensam livsmedelsupphandling tillsammans med Oxelösund, Nyköping och Trosa kommuner. Ett nytt avtal beräknas träda i kraft Gnesta blev 2014 den första kommunen i länet att byta ut alla trygghetslarm till digitala. Nya rektorsområden för mer samarbete För att skapa bättre förutsättningar för pedagogisk utveckling och erfarenhetsutbyte mellan pedagoger och skolor omorganiserades kommunens rektorsområden under våren. I mars blev rektor för Frejaskolan F 5 också rektor för Kvarnbackaskolan, rektor för Dansutskolan också rektor för Laxne skola och rektor för Welandersborgs skola även biträdande rektor på Frejaskolan 6 9. De små skolorna i ytterområdena får på så sätt fler kollegor och samarbetsmöjligheterna ökar för både medarbetare och elever, vilket väntas öka måluppfyllelsen. Hälso- och sjukvårdsenhet (HSE) För att förbättra patientsäkerheten deltog hälso- och sjukvårdsenheten i projektet Bättre liv för sjuka äldre i samverkan med landstinget. I projektet ingår bland annat olika kvalitetsregister, läkemedelsgenomgångar och individuella samordnade vårdplaner. För att minska akutintag ingår hälso- och sjukvårds enheten i det mobila närvårdsteamet med landstingets ambulanssjukvård som startades våren Patienterna kan få hjälp hemma av kommunens sjuksköterskor. Hälso- och sjukvårdsenheten fick i juli 2014 Skype 1 i sina surfplattor från landstinget för att kunna ge bättre service till patienterna i hemmet. Läkare på vårdcentralen kan på så sätt använda surfplattan för att enklare nå patienter som är hemma. Ny timplan i matematik och mer innovativt lärande Timplanen i matematik förändrades inför hösten. Anledningen var en lagförändring Förändringen innebar mindre justeringar i elevernas scheman men ska på sikt förbättra måluppfyllelsen. Projektet Idéskola har pågått hela året på Welandersborgs skola. Projektet ska öka kunskapen i naturdidaktik och ge pedagogerna verktyg för att utveckla det innovativa lärandet. Som en del i att bli en lärande organisation anordnade förskolorna ett sommarsymposium den 23 maj, med syfte att sprida kunskap om några av de projektarbeten som genomförts under våren samt stimulera till kollegialt utbyte. Barn- och utbildningsnämnden Barnomsorgen har utökat omsorgstiden från 15 till 20 timmar per vecka för barn till föräldralediga och arbetssökande föräldrar. Det innebär en ökad service för Gnesta kommuns invånare. Avgifterna har förändrats något. Utifrån perspektivet rättvis avgift jämförde nämnden med hjälp av Skatteverket föräldrars taxerade inkomst 2012 och de inkomstuppgifter som avgiften för förskole- och fritidshemsplats baserats på. Det medförde att de som betalat för hög avgift fick tillbaka pengar och de som betalat för låg avgift fick göra en extra inbetalning. 1 En kostnadsfri bildtelefonitjänst via internet. Fler valmöjligheter i gymnasiet Nämnden tecknade samverkansavtal med Botkyrka kommun för att ytterligare bredda möjligheterna för eleverna att välja gymnasieutbildning och studieort. Särvux bytte namn till lärvux den 1 augusti för att bättre spegla verksamheten. Konferens med besök av jämställdhetsministern En jämställdhetskonferens hölls den 6 maj där bland andra jämställdhetsministern medverkade. Syftet med konferensen var att sprida erfarenheter från kommunens omfattande jämställdhetsarbete. Barn- och utbildningsförvaltningens framgångsrika arbete lyftes också fram under konferensen. 45

88 Foto: Bertil Karlsson Granskad arbetsmiljö Arbetsmiljöverket granskade arbetsmiljön på central nivå samt på Frejaskolan och Dansutskolan. Ingen kritik riktades mot det övergripande arbetsmiljöarbetet men skolorna fick några påpekanden som redan har åtgärdats. Granskningen ger möjlighet att hitta ännu bättre arbetsformer för arbetsmiljöarbetet. Miljö- och byggnämnden Norra Gnesta Ett planprogram för Norra Gnesta tätort antogs i kommunfullmäktige i mars. Förslaget innehåller bostäder på tomter i storleken kvm. Planprogrammet för Norra Gnesta tätort lägger grunden för fortsatt planering i området och kan tillsammans med redan detaljplanerade områden på sikt ge möjlighet till 500 nya bostäder. Detaljplanen för Vängsö vann laga kraft En detaljplan för Vängsö flygplats, numera Stockholm/ Gnesta, togs fram Planen ändrar inte villkoren för flygverksamhetens omfattning utan reglerar bebyggelsen på flygplatsen. Detaljplanen överklagades av närboende ända upp till Mark- och miljööverdomstolen, som dock inte gav prövningstillstånd. Detaljplanen vann därmed laga kraft den 13 januari Bostäder Under sommaren påbörjades inflyttningen i Peabs två hus med 32 bostadsrätter på Thulegatan. 28 av 32 lägenheter är sålda. Totalt fick förvaltningen bygglovsansökningar för 61 bostäder varav 42 hyreslägenheter på Frösjö strand (Gnestahem). Bygget påbörjades under sommaren och inflyttning beräknas ske hösten Peab har inte skrivit på det godkända exploateringsavtalet och har därmed inte heller längre någon markanvisning. Våren 2015 planeras en ny markanvisning för intresserade byggare. En skiss för utformning av parken och badplatsen redovisades för Gnestaborna i september på Gnesta Gröna Marknad. Gnesta Förvaltnings AB har fått i uppdrag att begära en ändring av en detaljplan i Frönäs för att bygga ett nytt äldreboende med 36 platser. Bygglov Frejahallen många turer Miljö- och byggnämnden beslutade i december 2013 att ge Gnesta Förvaltnings AB bygglov för till- och ombyggnad av simhallen. Ansökan innebär en liten avvikelse från detaljplanens bestämmelser för en del av byggnadens hörn (0,8 kvm). Grannar överklagade beslutet med synpunkter på bland annat trafiksituationen och buller från fläktar samt klorlukt. Länsstyrelsen tyckte precis som nämnden, att avvikelsen från detaljplanen är liten och förenlig med planens syfte, och avvisade överklagandet. 46

89 Året som gått De som överklagat yrkade att Mark- och miljödomstolen skulle besluta om inhibition (att ställa in, frysa ) av nämndens beslut om bygglov. Gnesta Förvaltnings AB ansökte då om startbesked för att få påbörja arbetet med simhallen trots att bygglovet var överklagat. Motivet var att man ville börja med störande arbeten som exempelvis sprängning under sommaren då skolan inte har någon verksamhet. Nämnden beslutade också att bevilja startbesked i juni. I juli avslog Mark- och miljödomstolen klagandenas krav på inhibition av bygglovet. Senare, i november, beslutade Mark- och miljödomstolen att undanröja underinstansernas beslut och skickade tillbaka ärendet till miljö- och byggnämnden i Gnesta för fortsatt handläggning, med motiveringen att det inte framgick vilka handlingar som legat till grund för beslutet. Gnestas miljö- och byggnämnd gjorde då ett förtydligande av vilka handlingar som ingick i bygglovet och ärendet togs upp för ett nytt beslut i miljö- och byggnämnden i november. Det beslutet överklagades inte och bygglovet vann till slut laga kraft några dagar in på Båvenplanen Genom beslut av länsstyrelsen har det generella strandskyddet på 100 meter utökats till 300 meter runt sjön Båven. Båvenplanen är en gemensam översiktsplan för Båvenområdet som antogs av Gnesta, Flen och Nyköpings kommuner Varje kommun ska ha en översiktsplan för hela ytan. Båvenplanen är en för djupad översiktsplan av Gnesta kommuns översiktsplan från En gemensam analys gjordes 2011 som visade att planen har blivit konkretiserad genom att ett antal skydd har tillkommit och Båvenplanen uppfyllde därför sitt syfte vad gäller skydd. Därefter beslutade länsstyrelsen 2013 om ett utökat strandskydd på 300 meter. Syftet med Båvenplanen var också att medverka till landsbygdsutveckling, men där har planen troligen haft en motsatt effekt. Kommunerna beslutade därför 2014 gemensamt att inaktualisera den gemensamma översiktsplanen. Beslutet är skickat till länsstyrelsen. Avloppsinventering reviderad plan Enligt den tidigare planen skulle alla avlopp (cirka 3 000) vara inventerade före I februari 2014 beslutade kommunfullmäktige att en avlopps ledning från Laxne till Gnesta anläggs som ersättning för det befintliga reningsverket i Laxne. I december 2013 beslutade miljö- och byggnämnden att prioritera inventering av avlopp med vattentoalett då dessa innebär störst risk för människors hälsa och miljö. Det innebär också att de avlopp som inventerades , och där inga krav ställdes på att åtgärda underkända avlopp, ska återinventeras i detta projekt. Det medför att projektplanen behöver ändras. På grund av återinventeringen har fler fastigheter lagts till i projektet som förlängts till Viktigt att notera är att alla fastigheter i kommunen omfattas av projektet, vilket även innebär att fastigheter som kan komma att anslutas till det kommunala vatten- och avloppsnätet ingår. Det innebär att projekttiden kan komma att förkortas beroende på hur många fastigheter som kopplas på den kommande avloppsledningen mellan Laxne och Gnesta. Inventeringen ska som längst pågå till och med 2020 och de sista avloppen ska åtgärdas Foto: Bertil Karlsson 47

90 Försiktighetsmått Vängsö I januari 2014 tog kommunens miljöenhet emot det första formella klagomålet om störningar från flygverksamheten. När kommunen får in synpunkter om störningar gör kommunen en utredning för att se ifall det finns skäl att kräva så kallade försiktighetsmått om det riskerar att uppstå olägenheter för människors hälsa eller miljö. Miljö- och byggnämnden beslutade i september om totalt 17 olika försiktighetsmått för Stockholm/Gnesta flygplats. Under hela processen har kommunen haft en omfattande dialog med såväl flygklubben som representanter för de som bor kring flygplatsen. Enligt beslutet börjar försiktighets måtten gälla från den 1 januari Ändring i PBL I juni beslutade riksdagen om lagändringar vad gäller åtgärder som kan göras utan krav på bygglov. Lagändringarna gäller från och med den 2 juli 2014 och innebär att man utan bygglov kan bygga så kallade Attefallshus på tomten för en- eller tvåbostadshus. I områden som är värdefulla miljöer kan kommunen fortfarande bestämma att åtgärderna kräver bygglov. Bygglov krävs också fortfarande om åtgärderna gäller byggnader eller bebyggelseområden som är särskilt värdefulla ur bland annat historisk, kulturhistorisk och miljömässig synpunkt. I Gnesta kommun gäller det Gnestahöjden och Hammersta fritidshusområde efter särskilt beslut i miljö- och byggnämnden. Kultur- och tekniknämnden Även 2014 präglades av många stora utvecklingsprojekt och utredningar inom flera områden: Om- och tillbyggnad av badhuset Utredning om lokalisering och utformning av ny idrottshall Utredningar om ett nytt avloppsreningsverk i Laxne alternativt en avloppsledning från Laxne till Gnesta Åtgärder i Gnesta reningsverk med anledning av störning i reningsprocessen Fortsatt upprustning av biografen i Elektron Översyn av regler för föreningsbidrag Upprustning av entrén till Strömmen Övertagande av Storgatan från Trafikverket Ny plan för hastighetsbestämmelser i tätorterna Barnkalaset Utformning, upphandling och byggnation av Thuleparken, etapp 1 Nedan beskrivs vad som hänt under året inom de olika verksamhetsområdena. Fritidsverksamheten Idrottsföreningarna genomförde många aktiviteter som var positiva för invånarna. Alla tätorter har haft vinteraktiviteter för alla invånare och besökare. Utöver det har fritidsverksamheten anordnat sportlovsaktiviteter, idrottsskola, höstlovsaktiviteter, fotbollscuper, cirkusskola, handbollsskola med mera. För Gnestas löpare anordnades Marknadsloppet och Kärruset. Under året delade kommunfullmäktige ut stipendier för SM- och VM-guld till Gnesta Gym. Årets ungdomsledarpris gick till Art Lab. Biblioteksverksamheten Strömmen fortsätter att vara välbesökt under året steg antalet besökare till omkring , vilket var nästan fler än i fjol. De som besökt Strömmen har mötts av en renoverad entré som visat sig vara mycket uppskattad. Kommuninvånarna kommer till Strömmen både för att låna böcker, se på utställningar och delta i aktiviteter. Biblioteket hade över utlån under året varav cirka i Stjärnhov. Över 200 aktiviteter och nästan 20 utställningar arrangerades. Många aktiviteter är riktade till barn och i synnerhet dem med lässvårigheter. Här har flera samarbetsprojekt dragits igång under året, både tillsammans med barnavårds centralen, elevhälsan, logopedmottagningen och länsbiblioteket. Inom utlåningen ökar användningen av de tekniska möjligheterna och tjänsterna: Antalet egna nedladdningar (för dem med lässvårigheter) ökade från 64 till 698. Utlåningen av talböcker ökade från 383 till 858. Fjärrlån till studenter ökade med en fjärdedel. Antalet är fortfarande lågt i förhållande till den totala utlåningen men den procentuella ökningen är anmärkningsvärd. Allmänkultur I Gnesta kommun finns en stark musiktradition vilket märks när året summeras. Under 2014 genomfördes bland annat Gnestastämman på Elektron, Bellmansspelen, Sandviks musikfestival, Lakeside music lovers festival Gnesta, Brunnskonsert i Gryt, Musik i sommarkväll, konserter på Elektron där Scenkonst Sörmland 48

91 Året som gått och kulturskolan samarbetat med kultur och fritid, konserter i Skottvångs Grufva, allsångskvällar i Gryt, klassisk musik i arrangemang av Ateljé 42 och Musik i Gryt, konserter i Björnlunda hembygdsgård samt pianofestival i Björnlunda. Till årets konstrunda kom över besökare för att titta på verk av 49 medverkande konstnärer. Samlingsutställningen på Art Lab Gnesta lockade närmare 600 besökare och besöken i konstnärernas ateljéer varierade från 30 till över 400. Medborgarkontor Gnesta medborgarkontor har i sin roll som informations central hanterat många olika frågor; turism, torgplatser, bokning av Elektron, borgerliga vigslar, konsumentärenden, åkkort för gymnasieungdomar, biljett bokningar, evenemang på hemsidan, affischering och marknadsföring, utlämning av gröna sorterings påsar för matavfall med mera. Under året tog kommunen också tillbaka konsumentvägledning i egen regi, efter att den har varit utlagd på en jurist som skött detta. Turism Gnesta turism finns på Facebook, Instagram och Twitter. I juni öppnades också Visit Sörmlands turismsajt på webben. Besöksguiden delades ut till alla hushåll inklusive sommargäster och sommarbostäder, och den finns även att hämta på medborgarkontoret. Sommarprogrammet producerades som vanligt liksom nya gratis kommunkartor. Gatu- och parkverksamhet Vintervägunderhållet i början på året var både omfattande och långvarigt med stora snömängder, men det vägdes upp av en betydligt lindrigare start på vinterväg underhållet i november och december. Gatu- och parkverksamheten inventerade kommunens träd och buskar i parkmiljöer och på allmänna platser och arbetade med skötselplaner. Utbyte av kvicksilverarmaturer på gatubelysningen fortsatte och alla gång- och cykelvägar får LED-belysning. Senast 2015 ska all belysning med kvicksilver vara utbytt. Elljusspåren har också setts över vad gäller gamla ruttna stolpar och armaturer, och även dessa har fått LED-belysning. Vad gäller vägnätet har verksamheten gjort underhåll som asfaltarbeten på ett flertal vägar, målning av övergångsställen med mera samt anlagt nya gång- och cykelvägar. Gatu- och parkverksamheten har även satsat på en försköning av samhällena med bland annat nya blom urnor. I och med övertagandet av Storgatan köpte kommunen in ny julbelysning. Den gamla sattes åter upp längs Torggatan. Vatten och avlopp Året präglades av stora projekt och fortsatt förnyelsearbete inom enhetens olika delar. Arbetet har handlat om allt från nya rutiner och dokumentering av risker på vatten- och reningsverken till att bygga ny pumpstation på Gnesta reningsverk. De stora projekten pågår fortfarande och under året beslutade fullmäktige bland annat att satsa på en överföringsledning från Gnesta till Mölnbo för att möjliggöra pumpning av Gnestas avlopp till Himmerfjärdsverket strax öster om Södertälje. På avloppsreningsverket i Gnesta har det hela året pågått arbete med att minska utsläppsnivåerna som ligger över de godkända för BOD (syreförbrukande ämnen). Många åtgärder har genomförts men problemet kvarstår delvis. Ett arbete pågick även kring Gnesta vattenverk och vattentäkt för att säkra tillförseln av vatten av bra kvalitet för överskådlig framtid. Renhållning Renhållningens olika delar har fungerat bra, framför allt slamtömningen har flutit på mer problemfritt än tidigare år. Sorteringsnivåerna var ungefär lika som tidigare år, det vill säga på en hög nivå jämfört med riket. Insamlingen av matavfall minskade dock något och renhållningen ska ta krafttag 2015 för att öka insamlingsmängden. Återvinningsgården fortsatte med sommar öppet alla lördagar även Det har inte bara höjt service graden utan har även förbättrat arbetsmiljön för personalen då det blir en mer jämn och spridd ström av besökare. Besöksantalet ligger stadigt på runt per år. Kundtjänsten startade ett arbete med att dels höja servicenivån, dels öka kvalitetssäkringen för tjänsterna. Första steget var att se över marknaden vad gäller verktyg för kommunikation mellan kommuninvånare och kundtjänst samt effektiva ärende hanteringssystem. Planen är att lansera ett nytt system

92 Foto: Bertil Karlsson Koncernen Gnesta kommun Kommunkoncernen, där kommunens helägda bolag ingår, redovisade ett resultat på 10,3 mkr 2014, en klar förbättring mot 2013 ( 2,3 mkr). Kommunen sålde Gnesta Stadsnät AB enligt tidigare beslut. Gnestahem påbörjade byggnationen av 42 lägenheter på Frösjö strand. Gnesta Förvaltnings satte upp solpaneler på taket till Welandersborgs skola och började ombyggnationen av simhallen. Bolaget köpte även Åsbackaskolan som ska användas till kommunens verksamheter. Olika arkitektförslag togs också fram för gamla posthuset. Koncernen Gnesta kommun omfattar, förutom kommunens nämnder, Gnesta kommunkoncern AB. Gnesta kommunkoncern AB började sin verksamhet Koncernen ska, utifrån kommunens vision och långsiktiga mål och företagspolicyn för Gnesta kommun och dess bolag, ha en sammanhållande ägarroll för de kommunala bolag där kommunen äger minst 50 procent av aktierna. Eftersom kommunen har ett bestämmande inflytande i Gnesta kommunkoncern AB ingår den i den sammanställda redovisningen. Gnesta kommunkoncern AB Gnesta kommunkoncern AB är helägd av Gnesta kommun. I koncernen ingår bolagen Gnestahem AB, Gnesta Förvaltnings AB, Gnesta Stadsnät AB och Gnesta Centrumfastigheter AB. Koncernens resultat Resultatet för hela koncernen inklusive alla bolag var 10,3 mkr ( 2,3 mkr 2013). Det sammanställda resultatet efter elimineringar för Gnesta kommun tillsammans med bolagen blev 13,3 mkr ( 0,8 mkr 2013). Gnestahem AB Gnestahem AB är ett allmännyttigt bostadsbolag som äger och förvaltar 818 lägenheter och ett 20-tal loka ler i Gnesta kommun. Den totala förvaltade ytan är m 2. Syftet med bolaget är att det på affärsmässiga grunder ska bygga och förvalta bostäder och lokaler för såväl kommersiella som kommunala ändamål. Bolaget ska eftersträva ett varierat utbud av bostäder för att tillgodose invånarnas olika önskemål vad gäller bostäder. Gnestahem AB hade under 2014 inga lediga lägenheter och bolagets andel av det totala lägenhetsbeståndet i Gnesta kommun är 63 procent. Bolaget skrev 115 nya lägenhetskontrakt och kötiden till lägenheterna 50

93 Året som gått är i snitt 2 år. Gnestahems intressebank hade intressenter vid årets slut. Ett antal hyresgästträffar genomfördes med de lokala hyresgästföreningarna. Effektiviseringarna av energianvändningen fort sätter och 2015 ska bolaget bland annat i Gnesta byta fönster på kvarteret Snickaren, bygga om under centralen på Torggatan och installera ny styr- och reglerutrustning på fastigheterna i Stjärnhov. Många små energibesparingsåtgärder och det varma året 2014 gjorde att energiförbrukningen minskade med 5 procent mellan 2013 och Bolaget använde under året 0,6 mkr på att förbättra tillgängligheten i fastigheterna. Efter en offentlig upphandling påbörjade bolaget 2014 produktionen av 42 nya lägenheter på Frösjöstrand i Gnesta. Lägenheterna beräknas bli klara i december Bolaget genomförde tillsammans med systerbolaget en upphandling av ramavtal för byggnadsarbeten. Gnestahem AB fortsatte med underhållsinsatser. Bolaget har en ambitiös underhållsplan och investerade 111 kronor per m (147 kronor 2013). De nya redovisningsreglerna med komponentavskrivning innebär att underhåll som tidigare bokförts som kostnader nu istället aktiveras i balansräkningen. Gnesta Förvaltnings AB Gnesta Förvaltnings AB hade under 2014 (liksom 2013) inga lediga lokaler. Många små energibesparingsåtgärder och det varma året 2014 minskade energiförbrukningen med 5 procent mellan 2013 och Under sommaren satte bolaget upp solpaneler på taket i Welandersborgs skola i Björnlunda. Dessa paneler står nu för 12 procent av energibehovet på skolan och investeringen är betald inom tio år. Den 1 april utnyttjade bolaget sin option att köpa tillbaka äldreboendena Frustunagården och Ekhagen, för sammanlagt 66,9 mkr. Bolaget köpte fastigheten Gnesta 42:12 (Åsbacka) för 42 mkr. Tanken är att delar av kommunens verksamheter successivt ska flytta in i fastigheten. En kommunal förskola har flyttat in och Gnesta kommun har också skrivit kontrakt och flyttat in i idrottshallen och köket. Den 18 december inlöste Specialskolemyndigheten sina hyreskontrakt i förtid vilket gav ett mycket stort överskott för Gnesta Förvaltnings AB. Tillsammans med systerbolaget Gnestahem AB upphandlade bolaget ramavtal för byggnadsarbeten. I juni 2014 påbörjade bolaget efter upphandling en renovering och utbyggnad av simhallen i Gnesta. Arbetet beräknas bli klart hösten Foto: Kajsa Kromnér 51

94 Gnesta Stadsnät AB Gnesta Stadsnät har i uppdrag att förvalta och driva fiberoptiskt stadsnät i Gnesta. 35 procent av hushållen och företagen i Gnesta är anslutna till stadsnätet sålde kommunen bolaget till Skanova då kommunen räknar med att en extern operatör har både bättre ekonomi och bättre kompetens för att få fler i kommunen att ansluta sig till det fiberoptiska nätet. Gnesta Centrumfastigheter AB Gnesta Centrumfastigheter äger och förvaltar fastigheterna vid Strömmentorget i centrala Gnesta. Bolaget äger både bostäder och lokaler. En fråga som diskuterats under året är det så kallade posthuset som har ett stort renoverings- och underhållsbehov. De parallella arkitektuppdragen som har genomförts har utmynnat i olika förslag för posthuset. I alla alternativ är kvarteret i och omkring posthuset av stor betydelse för Gnesta centrums utveckling. Kommunen har ännu inte tagit ställning till vad som ska hända med posthuset. Kommunen äger 1,79 procent av aktiekapitalet i Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet som är huvudman för länets kollektivtrafik. Kommunen äger 100 aktier (2 procent) i Energikontoret i Mälardalen AB. Energikontoret ska arbeta för en hållbar energiutveckling i Mälardalen genom att bidra till ökad medvetenhet om och agerande för energi- och klimatfrågor. Gnesta kommun äger också tre aktier (totalt kr) i Sörmlands turismutveckling AB (STUA). Sörmlands turismutvecklings uppgift är att tillsammans med kommuner och näringsliv samt övriga regionala organisationer i Sörmland arbeta för ökad lönsamhet och tillväxt inom turistnäringen i länet genom länsgemensam marknadsföring och produktutveckling. Gnesta kommun har en andel i Byggnadsföreningen Gryts Föreningshus i Stjärnhov. Föreningens uppdrag är att förvalta en byggnad med samlingslokal som hyrs ut till föreningar. Kommunen äger också 6,5 andelar i Daga Vattenregleringsföretag. Övriga aktieinnehav I följande bolag äger inte kommunen något bestämmande inflytande, och därför ingår de inte i den sammanställda redovisningen. Gnesta kommun har ett andelskapital på 420 tkr i kreditmarknadsbolaget Kommuninvest, som ägs av mer än 280 svenska kommuner och landsting. Bolagets syfte är att utifrån kommunal värdegrund skapa de långsiktigt bästa villkoren för ägarnas finansiella verksamhet. 52

95 Gnesta och omvärlden Gnesta och omvärlden Foto: Bertil Karlsson Gnesta har ett mycket bra geografiskt läge i Stockholmsoch Mälardalsregionen. Den kraftfulla till växten i Stockholmsregionen ger även effekter i Gnesta, framför allt i Gnesta tätort. Gnesta kan erbjuda en god boendemiljö till en relativt låg kostnad samtidigt som kommuninvånarna har hela Stockholms arbetsmarknad och utbud inom rimligt avstånd. Det är viktigt inför framtiden att hela Gnesta kommun, såväl alla tätorter som landsbygden, ska leva och utvecklas. Det framgår tydligt i den vision som kommunfullmäktige antog 2008: Gnesta för dig som vill växa i stadens lugn och landets puls. Kommunen arbetar därför med dialoger med kommuninvånarna, bland annat genom framtidsmöten i kommunens olika tätorter och med så kallad medborgardialog. Kommunen fortsätter att utveckla Gnesta samhälle, bland annat genom att ta fram en centrumplan och bygga fler bostäder. Gnestahem har börjat bygga 42 lägenheter av totalt 140 planerade bostäder vid Frösjöstrand. Det är kommunens största exploaterings projekt för närvarande. I samband med detta projekt ska kommunen även anlägga en promenadväg längs Frösjön, samt en badplats och en småbåtshamn. När det gäller utvecklingen av Gnesta centrum har Thuleparken delvis byggts om under året och kommunen har övertagit ansvaret för Storgatan. En ombyggnad av Storgatan startar Två arkitektkontor har utarbetat idéer och förslag på hur centrum inklusive Storgatan kan förändras, och kommunen arbetar nu vidare med dessa förslag. Tillgång till snabb internetuppkoppling är en viktig framgångsfaktor. Därför har kommunen sålt Gnesta Stadsnät AB utifrån övertygelsen att en privat aktör både har bättre kompetens och större finansiella möjligheter att utveckla bredbandstillgången i Gnesta. Målet är att 90 procent av alla hushåll i kommunen ska ha möjlighet att få bredband med en hastighet på 100 mbit/s senast år Ett av kommunfullmäktiges övergripande mål är ett närmare samarbete mellan kommun, näringsliv, föreningsliv och kulturliv. Därför pågår en mängd olika verksamheter riktade mot näringslivet, förenings livet och kulturlivet. Ett exempel är föreningen c/o Gnesta (Care of Gnesta), där kommunen tillsammans med företag och föreningar marknadsför Gnesta. Kommunen har stora utmaningar när det gäller idrottsanläggningar. Under 2014 startade ombyggnaden av kommunens simhall, och planeringen för en ny idrottshall fortsätter. En viktig framtidsfråga är att fler unga läser vidare efter gymnasiet. Det finns goda möjligheter till det eftersom skolresultaten har förbättrats stadigt, behörig heten till gymnasiet ökar och allt fler får full ständiga betyg i grundskolan. Ett tydligt tecken på de förbättrade skolresultaten är att det genomsnittliga meritvärdet 2014 var högre än någonsin tidigare. Befolkningen ökade 2014 Från att kommunen bildades 1992 till och med december 2014 har befolkningen ökat från till invånare ökade befolkningen med 104 personer, och ökningen bestod nästan helt av inflyttning beviljades bygglov för 47 bostäder varav 32 i flerfamiljshus beviljades fler bygglov; 60 bostäder varav 42 i flerfamiljshus. Kommunens vision är att ha invånare år Bedömningen i dagsläget är en fortsatt ökning men att befolkningen år 2020 kommer att vara omkring

96 Befolkningsutvecklingen i Gnestas delområden (Totalbefolkningen i Gnesta ) Antal År Befolkningsförändringar i olika åldersgrupper (Befolkningsförändringar bland kvinnor och män) Antal Kvinnor Män År Befolkningsökningen är ojämnt fördelad i kom munen, och störst i Gnesta tätort som har cirka invånare. I tätorterna Björnlunda med 830 invånare, Stjärnhov med 560 invånare och Laxne med 180 invånare har befolkningstalen de senaste åren i princip varit oförändrade. Enligt kommunens befolkningsprognos väntas både Björnlunda och Laxne tätort få fler invånare kommande år. Befolkningstalen för landsbygdsområdena väntas vara oförändrade eller öka något med undantag för Laxne landsbygd där befolkningen väntas minska. Antalet barn i förskoleåldern ökar fram till 2015 då ökningen planar ut. Antalet skolbarn i åldern 6 15 år ökar stadigt fram till Antalet gymnasielever fortsätter däremot att minska fram till 2015 för att sedan öka. År 2018 väntas gymnasieeleverna vara ungefär lika många som Antalet äldre äldre (80 år och över) väntas börja öka år 2016 och framåt. År 2020 är den gruppen cirka 15 procent större än idag enligt kommunens befolkningsprognos. Gnesta tappar många ungdomar redan i samband med att de börjar gymnasiet, men framför allt ungdomar i åldern år. Därför har kommunen en mycket liten andel invånare i åldern år. Däremot flyttar många barnfamiljer in vilket gör att Gnesta har en stor andel invånare i åldern år, det vill säga den period där många är föräldrar och har barn i skolan. Den stora andelen i åldern år beror på de stora 40-talskullarna och att Gnesta är attraktivt för pensionärer. Anmärkningsvärt är att befolkningen i arbetsför ålder är relativt liten i förhållande till antalet pensionärer i kommunen. Gnesta har en relativt jämn könsfördelning med något fler flickor/kvinnor. Att det finns fler kvinnor än män i de högre åldrarna beror på att kvinnor i genomsnitt lever längre än män. I ålderskategorin år finns det färre kvinnor än män. Att det finns både få invånare och färre kvinnor i denna ålderskategori kan bland annat ha att göra med utbildningsmöjligheterna i Gnesta samt att fler kvinnor än män väljer att studera vidare på andra orter. 54

97 Gnesta och omvärlden Gnestas befolkning i ettårsklasser 2014 kvinnor Antal Ålder Arbetsmarknaden i Gnesta I Gnesta finns arbetstillfällen och över företag, varav de flesta är fåmansföretag, många med inriktning mot tjänsteproduktion. Gnestas arbetsmarknad domineras av arbeten inom vård och omsorg samt utbildning. Totalt står de för arbetstillfällen, eller 40 procent av arbetstillfällena i kommunen. Tillverkning och byggindustri sysselsätter ungefär 300 personer, eller drygt 10 procent vardera Gnestabor pendlar till arbeten i andra kommu ner, varav till Södertälje och 600 till Stockholm. 700 personer pendlar in till Gnesta kommun, främst från Södertälje kommun. Gnestas befolkning i ettårsklasser 2014 män Antal Ålder 55

98 Foto: Bertil Karlsson Ekonomi

99 Finansiell analys Foto: Bertil Karlsson Finansiell analys Gnesta kommuns resultat för 2014 var +3,0 mkr, en ökning från 2013 (+1,5 mkr). Verksamheternas bruttokostnader ökade med 1 procent (4 procent 2013), medan intäkterna ökade med 3 procent (10 procent 2013). Nettokostnadsandelen var 100 procent, det vill säga kommunen förbrukade årets totala skatteintäkter och statsbidrag. Soliditeten ökade från 27 till 28 procent. Verksamheterna följde i stort sett budget och särskilt socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden förbättrade sin budgetfölj samhet. I stort är kommunens ekonomi stabil trots stora investeringar 2014 och planerade investeringar framöver. Modell för finansiell analys Den finansiella analysen bygger på fyra olika perspektiv: resultat, kapacitet, risk och kontroll. Här redovisas de parvis eftersom resultat och kapacitet har ett starkt samband, liksom risk och kontroll. Syftet med den finansiella analysen är att se om kommunen uppfyller kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Resultat och kapacitet En analys av resultat och kapacitet kartlägger årets resultat och dess orsaker. En obalans mellan kostnader och intäkter, det vill säga att kostnaderna är högre än intäkterna, är en varningssignal. Analysen av dessa faktorer visar även vilken långsiktig finansiell styrka kommunen har. Skatte- och nettokostnadsutveckling Förändring (%) Skatteintäkter 2,7 2,9 3,7 Nettokostnader 3,1 3,5 3,4 Nettokostnader exklusive jämförelsestörande poster 4,9 3,4 2,1 Nettokostnadernas ökning var mindre än Nettokostnadsutvecklingen exklusive jämförelsestörande poster var 2,1 procent, en minskning med 1,3 procentenheter. De jämförelsestörande posterna var indexuppräkning för Citybanan (0,2 mkr) och avsättning till deponi i Korslöt (6,5 mkr). 57

100 Intäkter och kostnader, ökning respektive minskning (%) Verksamhetens bruttointäkter Verksamhetens bruttokostnader Avskrivningar Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämningar Finansiella intäkter och kostnader De minskade bruttointäkterna beror till stor del på att kommunen höjde taxor och avgifter De största intäkterna var taxor och avgifter samt bidrag. Verksamheternas bruttokostnader ökade med 1 procent, vilket kan jämföras med 4 procent I pengar var det en ökning med 5 mkr mellan 2013 och 2014, medan ökningen från 2012 till 2013 var 25 mkr. Inkomstutjämningsbidraget beräknas utifrån skillnaden mellan kommunens egen beskattningsbara inkomst och ett skatteutjämningsunderlag som motsvarar 115 procent av skattekraften hos kommuner som ligger på samma nivå som riksgenomsnittet. Gnesta hade en skattekraft på 96,6 procent och fick därför inkomstutjämningsbidrag på 75 mkr Finansnettot minskade med 0,3 mkr. Bland de finansiella intäkterna minskade ränteintäkterna medan borgen savgifterna ökade, vilket gav en sammanlagd ökning med 0,6 mkr. Övriga finansiella kostnader ökade med 0,8 mkr främst på grund av avskrivning av fordringar. I 2014 års finansnetto ingick även reavinster på 3,1 mkr. Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag (%) Nettokostnadsandel Nettokostnadsandel med avdrag för beslutade, men ej budgeterade, satsningar samt övriga jämförelsestörande poster En förutsättning för god ekonomisk hushållning är att kommunen har en balans mellan kostnader och intäkter. Ett nyckeltal är nettokostnadsandelen, det vill säga hur stor andel de löpande kostnaderna tar i anspråk av skatteintäkter, statsbidrag och utjämningsavgifter. Riktvärdet för landets alla kommuner är 98 procent. Gnesta hade en nettokostnadsandel på 100 procent, det vill säga Gnesta förbrukade årets skatteintäkter. Nettokostnadsandelen exklusive jämförelsestörande poster var 99 procent. Soliditet (%) Soliditet inklusive ansvarsförbindelse Tillgångsförändring Förändring av eget kapital 2 0,4 1 Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella styrka. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med egna medel (skatteintäkter och andra intäkter). Soliditeten ökade med 1 procentenhet 2014 och är därmed tillbaka på 2012 års nivå. Tillgångarna ökade med 1 procent vilket motsvarar 4 mkr. Skuldsättningsgrad (%) Total skuldsättningsgrad varav avsättningsgrad varav kortfristig skuldsättningsgrad varav långfristig skuldsättningsgrad Den del av tillgångarna som kommunen har finansierat med lån brukar kallas för skuldsättningsgrad. Det är ett nyckeltal som beskriver hur räntekänslig kommunen är. Den kortsiktiga skuldsättningsgraden minskade med 1 procentenhet, bland annat på grund av minskade leverantörsskulder. Sammanfattning av perspektiven resultat och kapacitet Årets resultat på 3,0 mkr var högre än föregående års 1,5 mkr. Även resultatet före finansiella poster blev positivt, 0,9 mkr. Nyckeltalen visar också att kommunens ekonomi förbättrats något jämfört med Nettokostnadernas ökningstakt har minskat och skatte intäkterna ökat. Verksamheternas nettokostnader får inte överskrida skatteintäkterna om kommunen ska ha en långsiktigt hållbar ekonomi. Soliditeten ökade igen tillbaka till 2012 års nivå. På grund av att Gnesta har finansiella tillgångar och inga långfristiga skulder är soliditeten hög även när ansvarsförbindelsen räknas med. Gnesta har tidigare år satt av pengar för bland annat pensionskostnader, sluttäckning av deponier och infrastruktursatsningar, för att minska framtida kostnader. Trots det är årets resultat inte tillräckligt. För att ha en fortsatt hög kapacitet behöver kommunen ha ett resultat på minst 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Riktvärdet är 2 procent, men Gnesta har en stark finansiell position 58

101 Finansiell analys och därför kan kommunen ha ett lite lägre resultatmål, förutsatt att nämnderna följer budget och har beredskap för oförutsedda händelser. Riskförhållande och kontroll Med riskförhållande menar man hur utsatt kommunen är för finansiella risker. En god ekonomisk hushållning innebär att kommunen i ett kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här analyserar man också borgensåtagande och pensionsskuld. Med kontroll menar man om och hur kommunen följer sina finansiella mål och sin budget. En god följsamhet mot budget innebär också en god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman genom att båda är ett mått på kommunens förmåga att anpassa sin ekonomi till olika situationer. Likviditetsmått (%) Likvida medel/kortfristiga skulder Kassalikviditet (omsättningstillgångar/ korta skulder) Likviditeten, den kortsiktiga betalningsförmågan, försämrades för tredje året i rad och har gjort det sedan 2011 då likviditeten var 44 procent. De likvida medlen minskade men det gjorde även de kortfristiga skulderna. Räknas alla omsättningstillgångar in i förhållande till de korta skulderna är nyckeltalet högt, 213, beroende på att medel som är avsatta för pensionskostnader ska bokföras som omsättningstillgång. Dessa medel får inte användas till löpande drift och är placerade så att de förfaller (blir tillgängliga) i takt med kommande pensionsutbetalningar. Minskningen jämfört med 2013 beror på minskade upplupna skatteintäkter. Är kassalikviditeten lägre än 100 procent kan kommunen tvingas låna eller sälja anläggningstillgångar för att kunna betala sina kortfristiga skulder. I slutet av månaden är likviditeten ändå relativt hög eftersom kommunen fått in skatter men inte betalat ut löner. Medelsaldot var negativt under fem månader 2014 (två månader 2013), vilket innebär att kommunen utnyttjat checkkrediten. Finansiella nettotillgångar (mkr) Omsättningstillgångar + finansiella anläggningstillgångar Kort- och långfristiga skulder Nettotillgångar I finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar som kommunen beräknas omsätta inom år. Utifrån den tidsperioden kan man bedöma Gnestas betalningsberedskap som medellång minskade tillgångarna men även skulderna, och totalt sett minskade de finansiella nettotillgångarna för andra året i rad. Ränte- och valutarisker Ränterisk är risken för förändringar av räntorna och med valutarisk menar man risk för eventuella valutakursförluster. Kommunen är inte utsatt för ränterisk eftersom merparten av kommunens lån flyttades 2003 i samband med att fastigheterna övergick till kommunens fastighetsbolag. Gnestahem AB och Gnesta Förvaltnings AB hanterar sin ränterisk bland annat genom att göra så kallade ränteswappar för att säkerställa en jämn räntenivå. Enligt finanspolicyn får inte kommunen ta någon valutarisk. Kreditrisk Kommunen har en kreditrisk på sina fordringar, det vill säga en risk att kommunen inte får fordringar betalda. Kommunens kundfordringar var vid årets slut 6,4 mkr (6,7 mkr 2013). Borgensåtagande/hyresåtagande och koncernens resultat (mkr) Hyresåtagande 5 år framåt 351,4 367,9 359,4 Utnyttjad kommunal borgen Sammanställt resultat 5,7 0,8 14,8 varav Gnesta Kommunkoncern AB 1,5 2,3 11,8 59

102 Hyresåtagandet visar vilka hyresavtal kommunen har i åtagande för fem år framåt. Det ökade hyresåtagandet omfattar bland annat ny brandstation, sporthall, förskola och upprustning av simhall vilket medför högre hyra. Hyrorna är uppräknade med 2 procent från och med Kommunens tak för borgensåtagande 2014 uppgick till 757 mkr, en ökning med 204 mkr jämfört med Borgensramen för Gnestahem AB höjdes med 100 mkr på grund av det planerade byggprojektet på Frösjöstrand. Borgensramen för Gnesta Förvaltnings AB höjdes i omgångar under året. En första höjning gjordes med 20 mkr för om- och tillbyggnad av simhallen. Inför köp av den tidigare skolfastigheten Åsbacka höjdes ramen med ytterligare 44 mkr och i oktober höjdes den med 40 mkr för att slutföra arbetet med simhallen. Tabellen ovan visar den utnyttjade kommunala borgen den sista december Risken att behöva infria borgensåtagandena bedöms som låg. Bostadsbolagets uthyrningssituation är god, med flera nybyggda fastigheter, men vissa anläggningar i Gnesta Förvaltnings AB har ett stort underhållsbehov. Pensionsskuld (mkr) Pensioner, individuell del, inklusive löneskatt Avsättning för pensioner, inklusive löneskatt Pensioner intjänade före 1998, ansvarsförbindelsen, inklusive löneskatt Total pensionsskuld, inklusive särskild löneskatt 24,26 % Bokförda likvida medel Bokfört värde, finansiella placeringar Totalt, finansiella placeringar Marknadsvärde, finansiella placeringar Finansiella placeringar utan marknadsvärde Marknadsvärde, finansiella omsättningstillgångar Marknadsvärde totalt, finansiella placeringar Skillnad mellan pensionsåtagande och öronmärkta medel Finansiella placeringar, marknadsvärde/bokfört värde (%) Soliditet inklusive ansvarsförbindelsen (%) Foto: Bertil Karlsson Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen. För pensioner intjänade före 1998 redovisas ansvarsförbindelsen utanför balansräkningen. Det är den största delen av kommunens pensionsskuld var kommunens pensionsskuld inklusive löneskatt 212 mkr varav 190 mkr avser ansvarsförbindelsen. Det innebär att omkring 90 procent av den totala pensionsskulden inte ingår i balansräkningen. Lägger man in den posten i balansräkningen minskar soliditeten från 71 till 28 procent. Enligt kommunens finanspolicy ska kommunen använda avkastningen på pensionsportföljen till att kapa topparna på de pensionsutbetalningar som överstiger 2 mkr från och med Under 2014 använde kommunen 3,2 mkr till detta. 60

103 Finansiell Analys Finansiella placeringar Kommunens Limit tillgångar (%) min Limit max Svenska aktier Globala aktier Aktieindexobligation Nominella räntor Realräntor Kassa Totalt Avkastningen på pensionsportföljen blev 7,4 procent 2014 jämfört med 0,6 procent Innehaven ligger inom placeringslimiterna (kommunens placeringsregler för riskspridning). Känslighetsanalys Vissa händelser kan kommunen påverka, andra inte till exempel konjunkturförändringar eller förändrade lagar och förordningar. Oplanerade händelser eller beslut kan få avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Tabellen nedan visar hur kommunens ekonomi påverkas av olika tänkbara händelser. Händelser Kostnad/intäkt +/ mkr Förändrad skattesats 1 kr 21,7 Bruttokostnadsförändring 1 % 6,2 Löneförändring 1 % 3,4 Generella statsbidrag 1 % 1,0 Försörjningsstöd 10 % 0,6 Avgiftsändring 1 % 0,5 Prognossäkerhet och budgetföljsamhet En hög prognossäkerhet innebär att kommunen har goda möjligheter att anpassa sig efter ändrade förutsättningar. Budgetföljsamhet är ett annat mått på kommunens finansiella kontroll. Prognosen efter oktober 2014 pekade på ett överskott på 9 mkr mot budget. Nämnderna har haft god prognossäkerhet och budgetföljsamhet under året. Stort fokus har också legat på att få en budget i balans i kommunens två största nämnder, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden hade dessa nämnder underskott jämfört med budget och kraftigt ökade kostnader. Åtgärder för att nå en budget i balans redovisades på nämndernas sammanträden i juni 2013 och åtgärderna bromsade upp kostnadsutvecklingen. Båda nämnderna fick en ökad budget till 2014 och fortsatte också att genomföra åtgärder för att nå en budget i balans. Dessa åtgärder har gett effekt och nämnderna var i stort sett i balans Den stora avvikelsen för de kommungemensamma posterna beror på att resultatet användes till att göra en avsättning för kommande kostnader för deponin Korslöt. Resultaträkning (mkr) Budget helår Prognos avvikelse oktober Budget - avvikelse helår Kommungemensamma poster 505,2 8,6 2,2 Kommunstyrelse 37,5 0,5 0,9 Miljö- och byggnämnd 11,8 0,4 0,1 Barn- och utbildningsnämnd 242,9 0,4 0 Socialnämnd 186,0 0 0,5 Kultur- och tekniknämnd 25,0 0,1 0,1 Totalt 2 9,0 2,4 Vatten- och avloppsenhet 0 0,4 0,7 Renhållningsenhet 0 0,1 0,1 Totalt inklusive taxefinansierad verksamhet 0 8,5 1,6 Sammanfattning av perspektiven risk och kontroll Den kortsiktiga betalningsförmågan är ansträngd. Kommunen har investerat mer än dubbelt så mycket 2014 som 2013 och planerar att fortsätta investera i bland annat centrumförnyelse, idrottsanläggningar och vatten- och avloppsanläggningar. Kommunens finansiella tillgångar är placerade för att så långt som möjligt balansera risk mot avkastning. Kostnaderna för pensionsutbetalningar ökar successivt till omkring år 2022 och börjar sedan minska. Det beror på att pensioner intjänade före 1998 redovisas utanför balansräkningen, i den så kallade ansvarsförbindelsen. Både 2011 och 2012 gjorde kommunen förskottsinbetalningar på totalt 7,9 mkr av delar av pensionsskulden för att bli bättre ekonomiskt rustad. 61

104 Borgensåtagandet mot bostadsbolaget är högt och kan innebära en risk för kommunen på lång sikt. Prognossäkerheten förbättrades Gnesta kommun jämför sig med andra liknande kommuner och med kommunerna i nätverket Femklövern. Det är ett viktigt verktyg för att se vilka verksamheter som är kostnadseffektiva och har hög kvalitet. Jämförelser av åren visar också vilka verksamheter som kostar mer (eller mindre) än standardkostnaden eller kostnaden som andra jämförbara kommuner har gick Gnesta med i Kommunens kvalitet i korthet, KKiK började kommunen också använda en metod för systematiskt förbättringsarbete i verksamheterna. Ekonomin i framtiden Gnesta kommun har en stabil ekonomi med goda förutsättningar att driva och utveckla sina verksamheter. Kommunen har bra pendlingsmöjligheter och nära till en stor arbetsmarknad, och befolkningen har också ökat de senaste åren. Fokus på näringslivsfrågor har stärkt företagarna och flera byggprojekt är på gång. Kommunens förvaltningar fortsätter sitt arbete med att säkerställa att kommunen använder sina resurser kostnadseffektivt och bidrar till ökad medborgarnytta, samtidigt som personalens delaktighet och arbetsglädje ökar. Gnesta står dock inför förändringar i befolkningsstrukturen och ökade krav från medborgarna på en effektiv service. En kommun måste agera långsiktigt och ha tillräckligt bra resultat för att inte urholka det egna kapitalet och tvingas till kortsiktiga beslut. För att uppnå detta måste politikerna våga prioritera hårdare och verksamheterna bli ännu mer kostnadseffektiva i sin service till medborgarna. Foto: Kajsa Kromnér 62

105 Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Periodiseringar Periodiseringar har skett för att ge en rättvisande bild av kommunens finansiella ställning för perioden. Det innebär att utgifter bokförs för den period förbrukningen skett och inkomster bokförs för den period intäkterna avser. Villkorade bidrag som sträcker sig över flera redovisningsperioder redovisas i takt med att villkoren bedöms vara uppfyllda. Väsentlighetsprincipen är utgångspunkten vid periodisering av kostnader och intäkter. I bokslutsanvisningen anges att belopp över kronor ska periodiseras. Avsättningar Semesterlöneskulden, det vill säga skulden till personalen för sparade semesterdagar och okompenserad övertid, redovisas som kortfristig skuld. Den del av pensioner till personalen som hör till det individuella valet särredovisas som kortfristig skuld i balansräkningen. Övriga pensionsåtaganden, som visstids- eller garantipension och intjänad pension på lönedelar över 7,5 basbelopp, redovisas under avsättningar i balansräkningen. Pensionsåtagandet före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Beräkningen av kommunens pensionsåtagande bygger på de förutsättningar som anges i RIPS I årsredovisningen beskrivs även hur resultat- och balansräkning skulle påverkas om ansvarsförbindelsen inklusive löneskatt lyfts in i balansräkningen via eget 1 Styrelsen för SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, har beslutat att rekommendera medlemmarna att från och med verksamhetsåret 2007 tillämpa den modell för beräkning av pensionsskuld som föreslås i Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld RIPS 07. kapital och uppskrivningen av ansvarsförbindelsen tas upp som en kostnad i resultaträkningen, medan utbetalningar från ansvarsförbindelsen tas direkt från balansräkningen. Kommunen har även bokfört övriga avsättningar, det vill säga förpliktelser där beloppet eller tidpunkten för betalning är okända. Avsättning för Citybanan baseras på ett regeringsbeslut. Kalkylen indexuppräknas utifrån basåret januari Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar bokförs i balansräkningen till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivning görs på det ursprungliga anskaffningsvärdet. För att inventarier ska bokföras under förbrukningsinventarier, korttidsinventarier eller inventarier av mindre värde, ska de ha en ekonomisk livslängd på högst 3 år eller ha ett anskaffningsvärde exklusive moms som är mindre än ett halvt prisbasbelopp. Inventariet avskrivs då inte utan bokförs i sin helhet i samband med anskaffningen. Inköp över ett halvt basbelopp bokförs i balansräkningen som en investering, förutsatt att de har en livslängd på minst 3 år. Kalkylränta på 2,9 procent har belastat alla investeringar i anläggningsregistret. Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserad på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. Viss vägledning för bedömning finns i Sveriges Kommuner och Landstings förslag till avskrivningstider och Rådet för kommunal redovisnings skrift om avskrivningar. Komponentavskrivningar Kommunen började med komponentavskrivning Syftet är att minimera felaktigheter vad gäller avskrivningar, det vill säga periodiseringar av anskaffningsutgifter, i framtida resultaträkningar. 63

106 Det pågår en genomgång av kommunens gator och vatten- och avloppsanläggningar i anläggningsregistret. Beloppsgränsen för en komponent är beräknad till 500 tkr. Exploateringsfastigheter som ska avyttras klassificeras som omsättningstillgångar. Utgångspunkten för omklassificeringen av en exploateringsfastighet från anläggnings- till omsättningstillgång är att detaljplanen vunnit laga kraft och att kommunen tecknat avtal med exploatören för att påbörja markarbeten. Intäkter och kostnader från exploateringar går via resultaträkningen och nollställs sedan mot balansräkningen. Först när exploateringen är färdig kommer underskottet eller överskottet att påverka resultatet. 2 Finansiella tillgångar Kommunens pensionsmedelsportfölj är klassificerad som omsättningstillgång. Portföljens förvaltning regleras i den finanspolicy som fullmäktige antagit. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen för koncernen Gnesta kommun har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Konsolideringen innebär att kommunens och Gnesta kommunkoncern AB:s räkenskaper sammanförts efter eliminering av alla koncerninterna mellanhavanden och att endast de ägda andelarna (räkenskapsposterna) har tagits med. Den sammanställda redovisningen är grundad på årsredovisningar som inte har varit definitivt fastställda vid konsolideringstidpunkten. Det kan därför finnas vissa mindre avvikelser jämfört med de definitiva årsredovisningarna i bolagen. För Gnesta kommunkoncern AB gäller bokföringslagen och för kommunen har redovisningen skett enligt den kommunala redovisningslagen. Redovisningsprinciperna kan därför skilja något mellan de ingående enheterna. Det rör sig dock om marginella skillnader som inte väsentligt påverkar koncernens resultat och ekonomiska ställning. Där det har varit möjligt har kommunens redovisningsprinciper varit vägledande. I Gnesta kommunkoncern AB:s redovisning används för första gången K3-regelverket i enlighet med BFNAR (Bokföringsnämndens allmänna råd) 2012:1. Rekommendationen K3 kräver att en anläggningstillgång som omfattar stora delar med väsentligt olika nyttjandeperioder ska delas upp på dessa komponenter, och varje komponent ska skrivas av var för sig över nyttjandeperioden. Det innebär att ingående värden i kommunkoncernens materiella anläggningstillgångar ändrats något. Förändringarna har redovisats direkt mot eget kapital. 2 Se även investerings- och exploaterings verksamhet. 64

107 Räkenskaper Resultaträkning Tkr Gnesta kommun Sammanställd Not 2014 Budget Avvikelse 2014 budget/utfall Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Skattekostnader ÅRETS RESULTAT Återföring tidigare års öronmärkning Citybanan Reavinst Nedskrivningar ÅRETS RESULTAT ENLIGT BALANSKRAVET

108 Balansräkning Tkr Gnesta kommun Sammanställd Not Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital därav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder

109 Räkenskaper Tkr Gnesta kommun Sammanställd Not Panter och ansvarsförbindelser 22 Pensionsförpliktelse intjänad före 1998, inklusive löneskatt 24,26 % Kommunal borgen Gnesta kommunkoncern AB, Gnestahem AB och Gnesta Förvaltnings AB Borgen och förlustansvar egna hem Operationella leasingavgifter 12 månader och framåt Framtida hyror med förfall överstigande 5 år Summa ansvarsförbindelser Förvaltningsuppdrag

110 Tilläggsupplysning Sammanställd redovisning Bidrag, tillskott och utdelningar Bolag: Ägartillskott Koncernbidrag Utdelning Givna Mottagna Givna Mottagna Givna Mottagna Gnesta kommun Gnesta Kommunkoncern AB Gnestahem AB Gnesta Förvaltnings AB Kostnader, intäkter, fordringar och skulder Bolag Försäljning Lån Borgen Köpare Säljare Givna Mottagna Givna Mottagna Gnesta kommun Gnesta Kommunkoncern AB Gnestahem AB Gnesta Förvaltnings AB Gnesta Centrumfastigheter

111 Räkenskaper Noter Tkr Kommunen Sammanställd Not 1. Verksamhetens intäkter Inklusive interna poster avgår interna poster Verksamhetens intäkter varav försäljningsmedel varav taxor och avgifter varav hyror och arrende varav bidrag varav försäljning av verksamhet varav övriga förvaltningsintäkter Not 2. Verksamhetens kostnader Inklusive interna poster avgår interna poster Verksamhetens kostnader varav entreprenader och köp av verksamhet varav bidrag varav personalkostnader varav lokalkostnader varav förbrukning och främmande tjänster Not 3. Jämförelsestörande poster Indexuppräkning Citybanan Avsättning deponi Förändrad pensionsskuld p g a räntesänkning Summa Not 4. Avskrivningar Immateriella tillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa Not 5. Skatteintäkter Preliminär skatteinbetalning Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år Summa Not 6. Generella statsbidrag och utjämning Bidragsintäkter Inkomstutjämningsbidrag Reglerings-/strukturbidrag Kommunal fastighetsavgift Bidragskostnader Kostnadsutjämningsavgift Utjämningsavgift LSS Summa Not 7. Finansiella intäkter Ränteintäkter Ränteintäkter kundfordringar Ränta på reverslån Borgensavgift Övriga finansiella intäkter Summa

112 Tkr Kommunen Sammanställd Not 8. Finansiella kostnader Räntekostnader Dröjsmålsränta Bankavgifter Övriga finansiella kostnader Summa Not 9. Immateriella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde Vid årets början Årets investeringar Avyttrat under året Utrangeringar/omklassificering Summa Avskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar Utrangeringar/omklassificering Summa Nedskrivningar Vid årets början Årets nedskrivningar Utrangeringar/omklassificering Summa Utgående bokfört värde Avskrivningstider 3-5 år 3-5 år 3-5 år 3-5 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. Pågående investeringar avskrivs ej Not 10. Materiellla anläggningstillgångar Anskaffningsvärde Vid årets början Årets investeringar Avyttrat under året Utrangeringar/omklassificering Summa Avskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar Utrangeringar/omklassificering Summa Nedskrivningar Vid årets början Årets nedskrivningar Utrangeringar/omklassificering Summa Utgående bokfört värde Varav: Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Bostadsfastigheter Mark/markanläggning Summa Avskrivningstider år år år år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. Pågående investeringar avskrivs ej. 70

113 Räkenskaper Tkr Kommunen Sammanställd Not 11. Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde Vid årets början Årets investeringar Avyttrat under året Utrangeringar/omklassificering Summa Avskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar Utrangeringar/omklassificering Summa Nedskrivningar Vid årets början Årets nedskrivningar Utrangeringar/omklassificering Summa Utgående bokfört värde Varav: Kommunstyrelsen Miljö- och byggnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Kultur- och tekniknämnden Bolagen Summa Avskrivningstider 3-20 år 3-20 år 3-20 år 3-20 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. Pågående investeringar avskrivs ej. Not 12. Finansiella anläggningstillgångar Aktier i koncernföretag Nedskrivning finansiella anläggningstillgångar Andelskapital i Kommuninvest* Obligationer Reversfordran Gnesta Förvaltnings AB Reversfordran Gnesta kommunkoncern AB Övriga långfristiga fordringar Bostadsrätt Summa *Gnesta kommun har i maj 2011 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelse. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Gnesta kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till mkr och totala tillgångar till mkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 389,3 mkr per och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 377,7 mkr. 71

114 Tkr Kommunen Sammanställd Not 13. Förråd, lager och exploateringsfastigheter Förråd Exploatering Fasanvägen, Laxnevägen servis Exploatering Björnlundagården 1:1 servis Exploatering Frösjöstrand servis Exploatering gatukostnader Fasanvägen Exploatering Gnesta tätort, Mårdstigen Exploatering Vackerby 3:3, 4: Exploatering Österkärv, Gnesta 84:14, Gnestahöjden Exploatering Gnesta 38: Exploatering gatukostnad Frösjöstrand Exploatering Björnlunda 1:5 och del av 1: Exploatering Ytterby 4: Exploatering Vässlevägen Exploatering Prästhopen 2:1, 2:2, industri Exploatering Prästhopen 2:1, 2:2, bostad Exploatering Vackerby industriområde Exploatering Gnesta tätort, Thulegatan Exploatering Gnesta Centrum Exploatering Vackerby Hage 2 + Norra Vackerby Exploatering Framnäs, villor + förskola Exploatering Skenda (Aspliden) Exploatering Stationsområdet Exploatering färdigställande, Frönäs Gärde, Hovgården Summa Not 14. Fordringar Kundfordringar Momsfordran Fordringar skattekonto Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader Upplupna skatteintäkter Upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter Summa Not 15. Kortfristiga placeringar Obligationer, värdepapper Summa Not 16. Kassa och bank Kassa Plusgiro Bank Summa Not 17. Eget kapital Ingånde eget kapital Direktbokning mot eget kapital Balanserat resultat varav vatten- och avloppskollektivet varav avfallskollektivet Årets resultat Utgående eget kapital Not 18. Avsättningar pensioner Avsättning exklusive ÖK-SAP Ingående balans Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Nya utbetalningar Sänkning av diskonteringsränta/intjänad PA-KL Utgående bokfört värde

115 Räkenskaper Tkr Kommunen Sammanställd Avsatt till pensioner ÖK-SAP Ingående balans Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Utbetalning ÖK-SAP Sänkning av diskon.räntan (2013) Ändrad samordning (2013) Övrig post Utgående bokfört värde Övrig post Löneskatt på pensioner Summa avsättningar Upplysning avseende avsättning enligt ÖK-SAP förpliktelse minskad genom försäkring Överskottsmedel i försäkringen Aktualiseringsgrad 94 % 92 % 94 % 92 % Not 19. Övriga avsättningar Avsättning Citybanan Redovisat vid årets början Nya avsättningar Ianspråktagna avsättningar Utbetalning kollektivtrafikmyndigheten Utgående avsättning Ackumulerad överavskrivning Avsättning för återställande av deponier/soptippar Korslöt Redovisat värde vid årets början Nya avsättningar Ianspråktagna avsättningar Utgående avsättning Käxle Redovisat värde vid årets början Nya avsättningar Ianspråktagna avsättningar Utgående avsättning Summa deponier/soptippar Uppskjuten skatteskuld Summa övriga avsättningar Under åren har indexuppräkning skett för Citybanan. Avsättning för återställande av deponin Korslöt sker i sambarbete med Trosa. Korslöts fond avslutades Gnesta kommun amorterar 300 tkr per år. Ny avsättning avser utökade kostnader för sluttäckning. Avsättning för återställande av Käxletippen. Projektering av den sista etappen pågår för närvarande och kan komma att leda till ökade kostnader. Det är länsstyrelsen som beslutar om slutdatum. Not 20. Långfristiga skulder SEB Nordea Kommuninvest Swebank SBAB Summa

116 Tkr Kommunen Sammanställd Not 21. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Personalens källskatt Okompenserad övertidsersättning Upplupna semesterlöner Upplupna sociala avgifter Upplupen särskild löneskatt Upplupen pension individuell del Interima skulder Statsbidrag med villkor Förutbetalda hyror och avgifter Övriga kortfristiga skulder Summa Not 22. Panter och ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelse ingående balans Försäkring IPR Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Gamla utbetalningar Sänkning av diskonteringsräntan Bromsen Aktualisering Övrig post Löneskatt Pensionsförpliktelse intjänad före 1998, inkluxive löneskatt 24,26 % Aktualiseringsgrad 94 % 92 % Kommunägda företag, Gnesta kommunkoncern SBAB SEB Bolån Swedbank Kommuninvest Nordea Summa Operationella leasingavgifter Datautrustning 45 2 Kopiatorer & faxar Kaffemaskin 36 6 Personbilar Telefoniutrustning, trygghetslarm Summa Föregående års operationella leasingavgifter Datautrustning Kopiatorer & faxar Kaffemaskin Personbilar Massagefåtölj, gasflaska 10 0 Telefoniutrustning, trygghetslarm Summa Hyror med förfall överstigande 5 år Hyror Summa panter och ansvarsförbindelser

117 Räkenskaper Resultaträkning Gnesta kommun inklusive ansvarsförbindelse Tkr Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkter 0 0 Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande intäkter och kostnader Årets förändring av ansvarsförbindelsen Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 ÅRETS RESULTAT Förändringen av ansvarsförbindelsen till KPA har förts på resultatet. Nedan visas skillnaden mellan kommunens bokförda resultat och resultat inklusive ansvarsförbindelsen. Kommunens redovisade resultat Resultat inklusive ansvarsförbindelsen Skillnad av resultat

118 Balansräkning Gnesta kommun inklusive ansvarsförbindelse Tkr Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital därav årets resultat Avsättningar Ansvarsförbindelse KPA inklusive löneskatt Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder I balansräkningen inklusive ansvarsförbindelsen har posten ansvarsförbindelse lagts upp som en egen post och därmed reducerat det egna kapitalet. 76

119 Räkenskaper Resultaträkning Avgiftsfinansierad verksamhet vatten och avlopp Tkr Not Utfall 2014 Utfall 2013 Budget 2014 Avvikelse budget/utfall Verksamhetens externa intäkter Verksamhetens interna intäkter Verksamhetens intäkter Verksamhetens externa kostnader Verksamhetens interna kostnader Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader ÅRETS RESULTAT

120 Balansräkning Avgiftsfinansierad verksamhet vatten och avlopp Tkr Not Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 7 Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier 0 0 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar 8 Förråd, lager, exploateringsfastigheter Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Fordringar Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital 9 Eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

121 Räkenskaper Noter Avgiftsfinansierad verksamhet vatten och avlopp Not 1. Verksamhetens externa intäkter (tkr) Brukningsavgifter Anläggningsavgifter 0 0 Hyror och arrende Driftbidrag från staten Summa Not 2. Verksamhetens interna intäkter (tkr) Personalintäkter mot investeringar Försäljning av verksamhet * Summa * Avser slamtömning från septitankar från renhållningsenheten Not 3. Verksamhetens externa kostnader (tkr) Entreprenader och köp av verksamhet Personalkostnader Lokalkostnader 3 3 Förbrukning och främmande tjänster Diverse kostnader Summa Not 4. Verksamhetens interna kostnader (tkr) Övriga interna kostnader därav gemensamma verksamhetskostnader därav övriga interna kostnader 50 4 Kalkylräntekostnad Intern personalkostnad för gatupersonal Summa Not 5. Avskrivningar (tkr) Mark, byggnader, tekniska anläggningar Summa Not 6. Finansiella intäkter (tkr) Ränteintäkter kundfordringar 9 12 Summa 9 12 Not 7. Materiella anläggningstillgångar (tkr) IB Anskaffning under året Avyttrat under året 0 0 Avskrivning enligt plan Utgående bokfört värde Varav: Verksamhetsfastigheter Maskiner och inventarier 0 0 Summa Not 8. Omsättningstillgångar (tkr) Exploateringsfastigheter Kundfordringar Värdereglering kundfordringar Förutbetalda kostnader Summa omsättningstillgångar Not 9. Eget kapital (tkr) Ingående eget kapital Årets resultat Utgående eget kapital Not 10. Långfristiga skulder (tkr) Lån från kommunen Förutbetalda intäkter serviser Summa Not 11. Kortfristiga skulder (tkr) Leverantörsskulder Momsskuld Upplupna semesterlöner, okompenserad övertidsersättning Upplupna sociala avgifter och källskatt Upplupen pensionskostnad Upplupen löneskatt Interima skulder 0 24 Övriga kortfristiga skulder 0 0 Summa

122 Resultaträkning Avgiftsfinansierad verksamhet renhållning Tkr Not Utfall 2014 Utfall 2013 Budget 2014 Avvikelse budget/utfall Verksamhetens externa intäkter Verksamhetens interna intäkter Verksamhetens intäkter Verksamhetens externa kostnader Verksamhetens interna kostnader Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader ÅRETS RESULTAT

123 Räkenskaper Balansräkning Avgiftsfinansierad verksamhet renhållning Tkr Not Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 7 Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar 8 Förråd, lager, exploateringsfastigheter Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Fordringar 0 0 Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital 9 Eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

124 Räkenskaper Noter Avgiftsfinansierad verksamhet renhållning Not 1. Verksamhetens externa intäkter (tkr) Brukningsavgifter Övriga externa intäkter Summa Not 2. Verksamhetens interna intäkter (tkr) Anläggningsavgifter Försäljning av verksamhet 0 0 Summa Not 3. Verksamhetens externa kostnader (tkr) Entreprenader och köp av verksamhet Personalkostnader Lokalkostnader 0 34 Förbrukning och främmande tjänster Diverse kostnader Summa Not 4. Verksamhetens interna kostnader (tkr) Övriga interna kostnader därav avgifter för externslam därav hyreskostnad därav övriga interna kostnader Kalkylräntekostnad Interna personalkostnader renhållningspersonal Summa Not 5. Avskrivningar (tkr) Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa Not 6. Finansiella intäkter (tkr) Ränteintäkter kundfordringar Summa Not 7. Materiella anläggningstillgångar (tkr) IB Anskaffning under året Avyttrat under året Avskrivning enligt plan Utgående bokfört värde Varav: Verksamhetsfastigheter Maskiner, inventarier, bilar Summa Not 8. Omsättningstillgångar (tkr) Kundfordringar Nedskrivning kundfordringar 0 0 Förutbetalda kostnader Summa omsättningstillgångar Not 9. Eget kapital (tkr) Ingående eget kapital Årets resultat Utgående eget kapital Not 10. Långfristiga skulder (tkr) Lån från kommunen Summa Not 11. Kortfristiga skulder (tkr) Leverantörsskulder Momsskuld Upplupna semesterlöner, okompenserad övertid Upplupna sociala avgifter och källskatt Upplupen pensionskostnad Upplupen löneskatt Interima skulder Summa

125 Räkenskaper Kassaflödesanalys Tkr Kommunen Sammanställd Not Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning ( )/minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning( )/minskning(+) förråd och varulager Ökning (+)/minskning ( ) kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv immateriella anläggningstillgångar Försäljning immateriella anläggningstillgångar Förvärv materiella anläggningstillgångar Försäljning materiella anläggningstillgångar Förvärv finansiella omsättningtillgångar Försäljning finansiella omsättningtillgångar Medel från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Minskning av avsättningar pga.utbetalningar Medel från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Summa

126 Noter Kassaflödesanalys Tkr Kommunen Sammanställd Not 1. Justering för av- och nedskrivningar Immateriella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa Not 2. Justering för ej likviditetspåverkande poster Värdereglering placeringar Ej kapitaliserad ränta Justering gjorda avsättningar Justering reavinster Övertagande av kollektivtrafikmyndigheten Justering aktiägartillskott 0 Förändring bundna reserver Justeringspost Summa Not 3. Förvärv materiella anläggningstillgångar Anskaffning mark, byggnader, tekniska anläggningar Anskaffning maskiner och inventarier Summa Not 4. Förvärv finansiella anläggningstillgångar Inköp värdepapper Bolagen Betald upplupen ränta Summa

127 Räkenskaper Driftsredovisning Tkr Utfall Utfall Förändring Förändring Utfall Budget Budget / / avvikelse Kommungemensamma poster ,3 % Revision ,4 % Överförmyndare ,2 % Övriga förtroendevalda ,5 % Pensioner ,4 % Skatter/statsbidrag ,7 % Räntenetto/borgensavgift ,4 % Övrigt kommungemensamt ,1 % Kommunstyrelsen ,1 % Kommunchefen ,7 % Kansli- och nämndserviceenheten ,7 % IT-enheten ,0 % Ekonomienheten ,6 % Mark och fastigheter ,7 % Personalenheten ,6 % Samhällsunderstödda resor ,1 % Miljö- och byggnämnden ,7 % Samhällsbyggnad administration ,9 % Plan- och byggenheten ,8 % Planeringsenheten ,6 % Räddningsenheten ,8 % Miljöenheten ,9 % Barn- och utbildningsnämnden ,1 % BoU administration ,8 % Förskoleverksamhet ,8 % Grundskola ,7 % Särskola ,4 % Elevhälsa ,3 % Kulturskola ,2 % Gymnasieskola ,9 % Vuxenutbildning ,3 % Socialnämnden ,4 % Nämndkostnader ,0 % Gemensam verksamhet ,5 % Individ- och familjeomsorg ,3 % Myndigheten för vård och omsorg ,1 % Äldreomsorg ,4 % Stödverksamheten ,0 % Kostenheten ,6 % Hälso- och sjukvårdsenheten ,6 %

128 Tkr Utfall Utfall Förändring Förändring Utfall Budget Budget / / avvikelse Kultur- och tekniknämnden (totalt) ,7 % Kultur- och tekniknämnden (skattefinansiering) ,3 % Nämndkostnader ,0 % KoT administration ,0 % Bibliotek/allmänkultur/medborgarkontor ,1 % Fritidsverksamhet ,1 % Gatu-/park-/anläggningsenheten ,2 % Kultur- och tekniknämnden (taxefinansiering) ,0 % Vatten- och avloppsenheten ,0 % Renhållningsenheten ,2 % Kommunen totalt ,4 %

129 Räkenskaper Investeringar Årets nettoinvesteringar är tkr. De investeringar som har aktiverats i kommunens anläggningsregister uppgår till tkr. Utgående värde för pågående investeringar är 27 tkr. Att aktiveringen i anläggningsregistret är högre än nettoinvesteringarna beror på att det fanns ett ingående värde för pågående investeringar. Årets aktiverade nettoinvesteringar är: Vatten och avloppsledningar, reningsverk 13,2 Asfalt samt vägar 5,4 IT-investeringar 5,8 Belysning 3,4 Möbler 1,4 Fordon 1,5 Övriga inventarier 3,8 Summa 34,5 Tkr Ingående Årets Utgående Beslutade Beslutade Totalt Återstår värde anskaffning värde investeringar investeringar beslutade beslutssumma 2014 före 2014 investeringar Immateriella anläggningar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa Pågående immateriella anläggningar Pågående mark, byggnader, tekniska anläggningar Pågående maskiner och inventarier Summa Summa Varav Kommunledningskontoret Samhällsbyggnadsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Kultur- och teknikförvaltningen Summa Varav taxekollektivet 1 Vatten- och avloppsenheten Renhållning Summa

130 Exploateringar Under perioden har de 32 lägenheterna på Thulegatan färdigställts. Byggnationen påbörjades i juli 2013 och stod klar för inflyttning i maj Förutom lägenheterna har trafiksäkerhetshöjande åtgärder på Thulegatan genomförts med bland annat avsmalning av gatan. I projekt Frösjö strand påbörjades i augusti 2014 byggnationen av 42 hyresrätter i Gnestahems regi. Därutöver finns byggrätt för att bygga ytterligare cirka 70 bostäder i flerbostadshus och cirka 30 bostäder i radhus/kedjehus. Gator, park och badplats har projekterats hösten 2014 och kommer att byggas under Upphandling av markentreprenör pågår för närvarande. Planprogram för Norra Gnesta antogs i fullmäktige i mars 2014 och en detaljplan för en första etapp med ett tiotal villatomter påbörjas våren Arkitektuppdrag har genomförts för Gnesta centrum och arbete pågår med etappindelning och prioritering av projekt. Som ett led i centrumarbetet har en villafastighet på Dagagatan köpts (Gnesta 38:17). En gatukostnadsutredning för Fasanvägen i Stjärnhov har antagits i november 2014 och gatan planeras byggas ut under Utredningen är för närvarande överklagad av en fastighetsägare. Pågående exploateringar Ingående balans Inkomster Utgifter Vinst/förlust Omklassificering Utgåendebalans 88 Expl. Vackerby industriområde servis Expl. Fasanvägen Stjärnhov servis Expl. Laxnetorp 1:16, Laxneväg servis Expl. Björnlundagården 1:1 servis Expl. Thulegatan 1:1 servis Expl. Frösjöstrand, bostad, servis Expl. Vackerby 3: Expl. Ytterby 4: Expl. Vässlevägen Expl. Präshopen 2:1, industri Expl. Präshopen 2:1, bostad Expl. Vackerby industriområde Expl. Framnäs, villor+förskola Expl. Skenda, Aspliden Expl. Stationsområdet Expl. Gnesta tätort, Mårdstigen Expl. Vackerby Hage Expl. Norra Vackerby Expl. Hovgården, Stjärnhov Expl. Thulegatan Expl. Österkärv Expl. Vackerby 4: Expl. Björnlunda 1:5 och del av 1: Expl. Frönäs Gärde Expl. Gnestahöjden Expl. Gatukostnader fasanvägen Expl. Gnesta Gnesta 38: Expl.Gnesta Centrum Expl. Gatukostnad Frösjöstrand Expl.färdigsställande Frönäs m fl Resultat

131 PRODUKTION: Fernemo Information & Grafik AB, Nora TEXTBEARBETNING: Eva Jönsson KORREKTUR: Hanna Williamsson LAYOUT: Albin Ström

132 Årsredovisning 2014 Gnesta kommun Gnesta kommun, Västra Storgatan 15, Gnesta Telefon: E-post:

133 Kommunstyrelsen PROTOKOLL 15 Sammanträdesdatum: Ärendenummer: KS Disposition av 2014 års resultat Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Avsätta 500 tkr till den sociala investeringsfonden 2. Avsätta 500 tkr för kostnader i samband med flytt av vissa verksamheter till Åsbacka 3. Avsätta 500 tkr till ortsutveckling 4. Uppdra åt förvaltningen att ta fram riktlinjer och kriterier för ansökan och utbetalning av medel till ortsutveckling Sammanfattning av ärendet Resultatet innan avsättning till framtida förpliktelser för deponin i Korslöt var ca 9 mkr. Av återstående 3 mkr föreslås 1,5 mkr öronmärkas för olika satsningar och projekt. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse den 2 mars 2015 Tjänsteförslag 1. Avsätta 500 tkr till den sociala investeringsfonden 2. Avsätta 500 tkr för kostnader i samband med flytt av vissa verksamheter till Åsbacka 3. Avsätta 500 tkr till ortsutveckling 4. Uppdra åt förvaltningen att ta fram riktlinjer och kriterier för ansökan och utbetalning av medel till ortsutveckling Förslag till beslut på sammanträdet Kukkamariia Valtola Sjöberg (MP) bifaller det framskrivna förslaget. Ordföranden föreslår att kommunstyrelsen bifaller tjänsteförslaget. Beslutsgång Kommunstyrelsen bifaller ordförandens förslag. Sändlista: ~ Kommunfullmäktige Ordförandes signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

134 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: KS Kommunstyrelsen Disposition av 2014 års resultat Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Avsätta 500 tkr till den sociala investeringsfonden 2. Avsätta 500 tkr för kostnader i samband med flytt av vissa verksamheter till Åsbacka 3. Avsätta 500 tkr till ortsutveckling 4. Uppdra åt förvaltningen att ta fram riktlinjer och kriterier för ansökan och utbetalning av medel till ortsutveckling Sammanfattning Resultatet innan avsättning till framtida förpliktelser för deponin i Korslöt var ca 9 mkr. Av återstående 3 mkr föreslås 1,5 mkr öronmärkas för olika satsningar och projekt. Ärendebeskrivning Resultatet innan avsättning till framtida förpliktelser för deponin i Korslöt var ca 9 mkr. Av återstående 3 mkr föreslås 1,5 mkr öronmärkas för olika satsningar och projekt. Social investeringsfond 2013 infördes en social investeringfond (1 mkr) för att främja kommunens arbete med tidiga insatser för barn och unga. Ytterligare 500 tkr föreslås avsättas till den sociala investeringsfonden. Ansökan ur den sociala investeringsfonden görs enligt riktlinjer fastställda av kommunstyrelsen maj Flytt till Åsbacka För kostnader i samband med flytt av vissa av kommunens verksamheter till Åsbacka avsätts 500 tkr.

135 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Ortsutveckling För att sätta kommunens tätorter på kartan och öka inflyttningen satsas 500 tkr för att utveckla kommunens tätorter, t ex i samarbete med föreningslivet. Förvaltningens synpunkter Ekonomiska konsekvenser Enligt redovisningslagen likställs en social investeringsfond eller annan avsättning med en vanlig driftskostnad och belastar det ekonomiska resultatet det år insatsen genomförs. Om kommunen går med underskott i ett bokslut måste kommunen kunna motivera att underskottet uppfyller undantaget från balanskravet om synnerliga skäl. Nils Erik Selin Kommunchef Marlene Bernfalk Karlsson Ekonomichef

136 Kommunstyrelsen PROTOKOLL 14 Sammanträdesdatum: Ärendenummer: KS Årsredovisning 2014 KS förvaltning Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Godkänna förslag till Årsredovisning 2014 för kommunstyrelseförvaltningen. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelseförvaltningens årsredovisning redovisar uppföljning av ekonomi och verksamhet för Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse den 8 mars Årsredovisning 2014 kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteförslag 1. Godkänna förslag till Årsredovisning 2014 för kommunstyrelseförvaltningen. Förslag till beslut på sammanträdet Ordföranden föreslår att kommunstyrelsen bifaller tjänsteförslaget. Beslutsgång Kommunstyrelsen bifaller ordförandens förslag. Sändlista: ~ Kommunfullmäktige Ordförandes signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

137 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: KS Kommunstyrelsen Årsredovisning 2014 KS förvaltning Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Godkänna förslag till Årsredovisning 2014 för kommunstyrelseförvaltningen. Sammanfattning Kommunstyrelseförvaltningens årsredovisning redovisar uppföljning av ekonomi och verksamhet för Verksamhet Av nämndens åtta mål uppfylldes fyra av målen delvis och fyra blev uppfyllda. 1. Fokus i en ny översiktsplan ska vara tidig dialog med invånare och förnyelse i samtliga tätorter. Verka för ökad tillgänglighet till bredbandsuppkoppling i hela kommunen - delvis uppfyllt 2. Kontakterna med företagen ska präglas av intresse för företagens behov - uppfyllt 3. Vidareutveckla jämställdhetsarbetet enligt CEMR-deklarationen Utveckla tillgänglighet och delaktighet som passar alla invånare - uppfyllt 4. Möjliggöra gemensamma projekt mellan föreningsliv, kulturliv och näringsliv - delvis uppfyllt 5. Hållbar befolkningsutveckling med hänsyn till kommunens ekonomi, miljö och bebyggelsestruktur - uppfyllt 6. Kommunen som drivande och sammanhållande kraft i miljöoch klimatfrågor och fler resor med kollektivtrafik - delvis uppfyllt 7. Förbättrad kvalitet och/eller lägre kostnader i kommunens

138 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Ekonomi verksamheter - delvis uppfyllt 8. Personalpolitik med fokus på utveckling av ledarskap, medarbetarskap och arbetstider - uppfyllt Kostnadsutveckling Totalt blev nettokostnaderna 39,2 mkr, en ökning med 1,9 mkr (5,1 %) jämfört med Kostnadsökningen mellan åren 2013 och 2014 beror bland annat på att flera stabsfunktioner förstärktes och budgetramen räknades upp med 2,6 mkr. Budgetavvikelse Nämnden visar ett överskott på 0,9 mkr. En sammanfattning av kommunstyrelsens årsredovisning för 2014 ingår också i ärendet Årsredovisning 2013 Gnesta kommun Bilagor 1. Årsredovisning 2014 för kommunstyrelseförvaltningen Nils Erik Selin Kommunchef Marlene Bernfalk Karlsson Ekonomichef

139 Årsredovisning 2014 Kommunstyrelsens förvaltning KS

140 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Uppdrag och organisation... 3 Kommunstyrelsens mål... 4 Nämndens verksamhet Nämndens ekonomi Händelser av betydelse... 26

141 3 Foto: Lilian Eriksson

142 Uppdrag och organisation Kommunchefen arbetar med stöd till förtroendevalda i det strategiska ledningsarbetet och som organisationens främsta företrädare i genomförandet av de uppsatta målen. Kommunchefen företräder kommunen utåt i samråd med kommunstyrelsens ordförande. Kommunchefen är chef för förvaltningscheferna och själv förvaltningschef på kommunledningskontoret. Kommunchefen ska följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomi och ta initiativ till effektiviseringsåtgärder och samverkan. Kommunchefen ansvarar också för samordning och produktion av kommunens informationsbehov, internt såväl som externt samt marknadsföring av Gnesta kommun i ett strategiskt och långsiktigt perspektiv. Dessutom ligger ansvaret för näringslivsfrågor inom verksamhetsområdet. Kansli- och nämndserviceenhetens främsta uppgifter är att tillhandahålla service till andra förvaltningar och förtroendevalda i form av sekreterarskap i nämnder och styrelser, stöd i ärende- och dokumentationshantering, juridisk konsultation, beslutsunderlag, utredningar, stöd vid upphandlingsförfarande, diarieföring, telefonväxel, reception, arkivvård, kopiering, frankering och konsultation i arkivvårdsfrågor, försäkringsfrågor mm. IT-enheten har driftansvar för kommunens gemensamma IT-miljö, persondatorer, nätverk, servrar, kommunikationssystem och kommungemensamma verksamhetssystem samt tekniskt ansvar för telefoni. IT-enheten arbetar nära alla förvaltningar och med långsiktiga mål för att säkerställa organisationens krav på tillgänglighet och utveckling. Ekonomienheten tillhandahåller analys och utvärdering av det ekonomiska utfallet och fungerar som ett stöd i ekonomiska frågor till verksamhetsansvariga och politiker. Enheten svarar också för allt löpande redovisningsarbete och ekonomiadministration. Dessutom upprättas budget, delårsrapport och årsbokslut för kommunen och kommunens stiftelser i enlighet med kommunallagen och den kommunala redovisningslagen. Enheten ansvarar även för kvalitetssäkring av kommunens målprocess genom att ge verksamhetsansvariga och politiker stöd vid formulering av mål, mått och övriga indikatorer samt vid uppföljning av mål och verksamhet. Personalenheten ansvarar för att förvaltningarnas behov av information, stöd och rådgivning samt utbildning i personalfrågor/arbetsrätt tillgodoses. Enheten har det operativa ansvaret för lönebildningen, ansvarar för handläggning av pensioner, friskvård, löneöversyn och tvisteförhandlingar. Enheten ger stöd och råd i arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågor samt samordnar kontakten med företagshälsovården. Enheten arbetar strategiskt för en god personaloch lönepolitik. Löneadministrationen sköts i samverkan med Katrineholms kommun. Inom området mark- och fastigheter finns kommunens exploateringsverksamhet och övergripande planering samt miljöstrategiska frågor som utförs av samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsunderstödda resor: Under detta verksamhetsområde sorterar busstrafik och tågtrafik som kommunen är med och finansierar. Fr om 2013 finansierar kommunen enbart lokala busslinjer samt möjligheten att resa med 30-dagarskort på SL:s pendeltåg till Gnesta. Regionaltåg, pendeltåg och regionala busslinjer finansieras av landstinget. 4

143 Kommunstyrelsens mål Bedömning av måluppfyllelse Kommunstyrelsen beslutade om Framtidsplan 2014 med flerårsplan i november Den redovisning som görs visar bredden av alla insatser som gjorts under 2014 och vilka resultat det medfört. I måluppföljningen ingår flera indikatorer för att bedöma måluppfyllelsen: - beslutade mått i Framtidsplanen - resultat från medborgar-/brukarundersökningar och fokusgrupper - aktiviteter/insatser/åtgärder/ insatser som kan kopplas till respektive mål För varje mål görs en sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen. Måtten bedöms utifrån om det skett förbättringar eller inte. Detta baseras på grundtanken i styrsystemet om en organisation som kännetecknas av ständiga förbättringar. Eftersom målen är strävansmål baseras bedömningen av måluppfyllelse på i vilken utsträckning resultat uppnåtts och tillräckliga aktiviteter genomförts för respektive år. Uppföljningen av målen går därför ut på att analysera om kommunen är på rätt väg att uppnå målets avsikter eller om det fordras andra aktiviteter alternativt ändrad kurs på den inslagna vägen. Bedömningen av måluppfyllelse utmynnar i följande fyra sammanfattande slutsatser (med respektive definitioner) och färgsättning. 1. Uppfyllt Målet är uppfyllt. Under året visar märkbara resultatförbättringar jämfört med föregående år och/eller viktiga aktiviteter/åtgärder har genomförts. (Grönt) 2. Delvis uppfyllt Under året är resultaten oförändrade eller visar viss förbättring jämfört med föregående år och/eller några aktiviteter har genomförts. Delar av målet är uppfyllt eller utvecklingen går i målets riktning, men uppfylls inte helt. (Gult) 3. Arbete inlett Inga effekter kan ännu avläsas i resultat men arbetet med att uppnå målet har inletts (aktiviteter har till viss del genomförts). (Vitt) 4. Ej uppfyllt Arbetet har inte inletts (inga genomförda aktiviteter) eller utvecklingen går i fel riktning utifrån målets intentioner (sämre resultat). (Rött) 5

144 1.1 Fokus i en ny översiktsplan ska vara tidig dialog med invånare och förnyelse i samtliga tätorter 1.2 Verka för ökad tillgänglighet till bredbandsuppkoppling i hela kommunen Bedömning av måluppfyllelse En politisk styrgrupp har bildats för att utveckla dialogen med Gnestaborna i arbetet med bl a centrum och en ny översiktsplan. Arbetet med en ny översiktplan ska komma igång under En första mer omfattande medborgardialog påbörjades 2013 inför kommunstyrelsens beslut om program för Gnesta centrum. Den 5 mars presenterades två arkitektkontor förslag till utformning av centrum och under våren har en fortsatt dialog pågått med Gnestaborna (se nedan) I arbetet med centrumplan ingår att uppnå följande: Skapa en attraktiv stadskärna med en offentlig miljö som attraherar besökare och boende I förslaget finns förslag till utformning av bl a Thuleparken, Storgatan, Stora Torget och området kring Frösjön. En första etapp för Thuleparken är genomförd. Etapp 2 är beslutad och beslut finns om att upphandla etapp 2. Förslaget i sin helhet beräknas kosta ca 6,7 mkr, exklusive kostnader för konsultstöd och parken beräknas vara klar hösten Skapa förutsättningar för nya attraktiva bostäder Det finns förslag på nya bostäder i centrum i de presenterade förslagen från de två arkitektkontoren. Arbetet med att utveckla respektive bostadsprojekt har påbörjats. Förbättra förutsättningarna för handel i centrum Båda arkitektförslagen innehåller förslag till hur handeln kan förstärkas genom bl a ombyggnad hela kvarteret med konsum och biblioteket. Öka trafiksäkerheten och förbättra trafikmiljön inklusive parkering för pendlare och besökare Förslag finns till utformning av Storgatan för att förbättra miljön och förslag till parkering är också redovisade. Utveckla dialogen med medborgarna Genomfört i maj i samband med Kalaset om Thuleparken och i december (skyltsöndagen) om utformning av Stora Torget och Storgatan. Bedömningen är att målet är delvis uppfyllt. Uppföljning av mått Medborgarundersökning om delaktighet, tillgänglighet, insyn och påverkan. Medborgarundersökning genomförs nästa gång Antal framtidsmöten och aktiviteter efteråt I Stjärnhov har tre framtidsmöten med Stjärnhovs Byalag hållits under året. Styrelsen består av fyra kvinnor och två män. Frågor som diskuterats har varit mötesplats Stjärnhov som invigdes 5 juli. I Laxne har ett möte hållits med delar av styrelsen för Föreningen Laxnegården. Styrelsen består av 6 män och en kvinna. Frågor som diskuterats har varit badplatsen, reningsverket och avloppsledning till Gnesta, föreningsbidrag, tomterna på Spårbacken mm. I Björnlunda har två öppna möten hållits för alla Björnlundabor. På första mötet i februari deltog 3 kvinnor och 6 män, på mötet i maj deltog 8 kvinnor och 11 män. Frågor som togs upp i Björnlunda var inbrottsvåg och polisen deltog vid februarimötet för att svara på frågor mm, andra frågor 6

145 handlade om promenadstråk, lekplatser, husvagnsövernattning på allmän plats, hjärtstartare, tomterna vid Aspliden och gång- och cykelvägar. Programhandling för centrum Två förslag till utformning av Gnesta centrum har tagits fram av två arkitektkontor. Kommunen har redovisat dessa för Gnestaborna under våren vid olika sk medborgardialoger (se nedan) där de fått möjlighet att ta ställning till de olika delarna i förslagen. Förslagen innehåller bl a förslag på hur förutsättningarna för handeln kan förbättras, hur gator, parker och torg kan förbättras, var nya bostäder kan tillkomma och hur kontakten med Frösjön kan förbättras. Kommunen arbetar vidare med olika delar. Arkitektförslagen innehöll även olika förslag till utformning av Thuleparken. En prioritering av de olika delprojekten har påbörjats i kommunens planeringsutskott. En första etapp för Thuleparken är genomförd. Etapp 2 är beslutad och beslut finns om att upphandla etapp 2. Förslaget i sin helhet beräknas kosta ca 6,7 mkr, exklusive kostnader för konsultstöd. Parken beräknas vara klar hösten Nästa etapp i centrumomvandlingen blir att bygga om Stora Torget och Västra Storgatan genom centrala Gnesta. Beslut om utformning 2015 och byggstart Antal offentliga möten om programhandling för centrum Två arkitektkontor anlitades för att ta fram förslag och visioner för Gnesta centrum utifrån de synpunkter som framkom under medborgardialogerna 2013 och synpunkter från kommunen. Förslagen presenterades av arkitektkontoren på ett öppet möte den 5 mars 2014 där cirka 100 personer kom för att ta del av informationen. Under våren 2014 hölls ytterligare en medborgardialog utifrån de två arkitektförslagen. Under fyra öppna möten deltog 29 personer varav 16 kvinnor och 13 män. Utöver de öppna mötena ställdes förslagen ut på biblioteket i Gnesta centrum där synpunkter kunde lämnas in samt skickas in digitalt till kommunen. 41 synpunkter inkom via kommunens hemsida och 56 synpunkter lämnades in via formulär till biblioteket. I samband med Kalaset den 24 maj ställdes förslaget om Thuleparken ut för Gnestaborna. För att få synpunkter användes ett formulär med möjlighet att skriva vad man gillade och inte gillade i förslaget. Där noterades också vad man saknade i förslaget. Tältet var välbesökt och ca 130 personer lämnade synpunkter. 132 formulär med synpunkter på förslaget inkom under dialogen. Av dessa var 106 positiva, 4 negativa samt 22 som tyckte det var både bra och dåligt. I samband med skyltsöndagen den 23 november fick Gnestaborna lämna synpunkter på utformningen av Stora Torget och Storgatan. Uppskattningsvis skedde möten och diskussion med över 150 deltagare. Sammanlagt samlades 24 lappar in med synpunkter och av dessa lämnades flera lappar av en grupp eller familj. Antal aktiviteter för att få till stånd bredbandsuppkoppling Kommunstyrelsen godkände i våren 2014 en försäljning (ett aktieöverlåtelseavtal) av Gnesta stadsnät AB till Teliasonera ägda bolaget Skanova AB. Beslutet överklagades och därmed försenades försäljningen. Förvaltningsrätten ogillade överklagan och försäljningen kunde därför genomföras i slutet av december Syftet med försäljningen är att få in en aktör med resurser och kompetens som kommunen saknar för att öka utbyggnaden av bredband i hela kommunen, i tätorter såväl som på landsbygd. Ett övergripande mål är att nå ett av målen i den nationella ITstrategin: Att 90 procent av kommunens hushåll ska ha fått ett erbjudande om bredband senast år

146 Uppföljning av övriga indikatorer Nybyggnation Peab färdigställde två flerfamiljshus till sommaren på Thulegatan med tillsammans 32 lägenheter i bostadsrätt. Inflyttning pågår men några lägenheter var osålda vid årsskiftet. Gnestahem påbörjade byggandet av 42 hyreslägenheter på i augusti. Inflyttning beräknas till hösten Därutöver söktes bygglov för 15 småhus. Under 2014 beviljades således bygglov för totalt 67 bostäder. 2. Kontakterna med företagen ska präglas av intresse för företagens behov Bedömning av måluppfyllelse Den höga aktiviteten och nystart av näringslivsrådet gör att målet bedöms som uppfyllt. Uppföljning av mått Antal företag med fler än 5 anställda Under 2014 startade 49 företag i Gnesta kommun. Den största delen inom bygg, gräv, måleri, el och VVS. Samtidigt avregistrerades 25 företag och 7 gick i konkurs. Antalet företag med fler än 5 anställda uppgår till 67 stycken. Sammanfattande bedömning av företagsklimatet, Svenskt näringslivs rankning Det sammanfattande omdömet företagen i Gnesta kommun vill ge företagsklimatet i kommunen har sjunkit från 3,6 till 3,42. Nöjdhet vid kommunal enkätundersökning till företag. Det finns under perioden inga resultat från Nöjd kundindex att redovisa. Senaste resultatet var Däremot har insamlandet av enkätsvar pågått under hela året. Antal av kommunen arrangerade företagsträffar under året Kommunen arrangerade tillsammans med samarbetspartners Företagarna, Regionförbundet Sörmland, Nordea, Östsvenska Handelskammaren, Svenska Kulturpärlor och Almi 4 morgonsoffor, varav en också i samarbete med Strängnäs kommun. Gnesta kommun deltog också tillsammans med 19 andra sörmländska kommuner i en Sörmlandsmorgonsoffa på i Flen. Totalt deltog 311 företagare på dessa företagsfrukostar. Dessutom anordnade kommunen tre föreläsningar kvällstid för företagare varav två st. var webinarföreläsningar i Almis regi. Det anordnades även två företagsträffar under konceptet Företagsfredag samt två företagsträffar under konceptet Affärslunchen. Under 2014 skickade kommunen ut 11 nyhetsbrev till drygt 400 företag/nyhetsbrev. Antal företagsbesök Kommunstyrelsens ordförande, oppositionsråd och näringslivschefen gjorde under företagsbesök varav 17 företag drevs av män och sex av kvinnor samt två familjeföretag med delat ansvar. Antal besök på sektionen Näringsliv & arbete på kommunens webbplats Drygt 3000 besök och 2400 unika besökare, vilket är bland de 25 mest besökta sidorna på hela kommunens webbplats. Populäraste undersidan var Arbetsmarknad, där bland annat lediga jobb 8

147 finns. Statistiken gäller från juli till december, glappet beror på ändring av statistiksystem. Intern samordningsgrupp för myndighetsbeslut (antal möten) En intern samordningsgrupp med representanter från miljö, bygglov, turism, mark och exploatering och alkoholhandläggning hade sitt första möte i juni. Rutiner diskuterades för att arbeta företagslotsande och en snabbare samordning beslutades vid större ärenden från företagare. Flera sådana möten har skett under hösten för att ge snabbare service till företagen. Uppföljning av övriga indikatorer Kommunens webbplats fräschades upp Sista mars lanserades en uppfräschad kommunal webbplats. Den är responsiv vilket betyder att den fungerar optimalt på smarta telefoner, plattor och datorer. Den har ny design, ny struktur och många nya bilder och texter. Facebook På kommunens officiella Facebook sida har dialogen med medborgarna fortsatt. Engagemanget kring Thuleparken, skådespelaren Will Ferrell som älskar återvinningsgården i Gnesta, årets företagare, årets Gnestabo som tidningen ÖSP anordnar, nya Trappgatan, julbelysning både på Storgatan och stationshuset och olika evenemang och händelser runt om i kommunen har skapat en god dialog med medborgarna. Gnesta Företagsutveckling Gnesta Företagsutveckling är ett projekt med medel från ESF (Europeiska Socialfonden) som fick beviljade medel i december 2011 och avslutades 16 januari Projektet handlade om att erbjuda kompetensutveckling till de 137 deltagande företagarna och deras personal. Det inkluderar även utbildning för kommunens anställda för att bättre möta företagens behov. Projektet avslutades den 16 januari med ett stort slutseminarium där Tomas Tengby var moderator, projektets mål, resultat och deltagare presenterades. Per Frankelius, docent, forskare och innovatör samt Karin Adelsköld, entreprenör och komiker var externa gäster och föreläsare. Slutseminariet avslutades med middag, diplomering och prisutdelning till olika deltagare för deras insatser under projektet. Näringslivsprogrammet Näringslivsprogrammet antogs i november 2013 och därmed gick startskottet för det nya näringslivsrådets arbete med att ta fram konkreta aktiviteter för att uppnå målen i programmet. Under våren har ett handlingsprogram med aktiviteter och olika arbetsgrupper tagit form. Bland annat har en arbetsgrupp startats för bättre samverkan mellan skola och näringsliv och en annan arrangerade en näringslivsgala i oktober. Gnesta Expo och Gnesta Näringslivsgala Den 14 oktober 2014 genomfördes Gnesta Expo - Gnesta kommuns företagsmässa för tredje gången. Det var cirka 40 utställare som visade sina produkter och tjänster samt drygt 500 besökare som kom. I samband med Gnesta Expo bjöd också Företagarna Trosa Gnesta, Gnesta Handel och Gnesta kommun i samarbete med Södertuna Slott och Skottvångs Grufva in till en näringslivsgala där ca 90 företagare deltog under kvällen. Det delades ut priser till Årets Nyföretagare, Årets innovatör och Årets Profil i kommunen. Destinationsutveckling Regionförbundet Sörmland driver tillsammans med Sörmlands nio kommuner processen destinationsutveckling. Målet är att utveckla Sörmland till en av Sveriges nya internationella destinationer. Gnesta kommun deltar med näringslivschef och turismsamordnare i processen 9

148 genom att tillsammans med ett antal företag i kommunen inom besöksnäringen, utveckla produkter, paket och erbjudanden till den utländske turisten. Syftet är att öka antalet besökare både svenska och utländska till Sörmland och Gnesta kommun. Den 17 juni lanserades en webbplats för hela besöksnäringen i länet. Målet är att aktörerna ska presentera sitt utbud och sina paket som också ska vara bokningsbara. Åkers bergsslag Gnesta och Strängnäs kommuner tillsammans med nätverket Åkers bergsslag har haft sex möten under året för att samverka mer kring besöksnäringen i området. Diskussioner kring mål med nätverket och hur kommunerna kan bistå i arbetet att öka antalet besökare. Nyhetsbrev till företagare Under 2014 skickade kommunen ut 11 nyhetsbrev till drygt 400 företag/nyhetsbrev. Innehållet speglar de aktiviteter som redovisats ovan. Antal möjligheter till interaktion på hemsidan Inom ramen för sektionen Självservice på kommunens webbplats finns bland annat möjlighet att söka barnomsorgsplats, fritidsplats liksom att göra ändringar i sin befintliga tid. Där finns också möjlighet att lämna klagomål och synpunkter, fylla i blanketter, nå skolportalen för kommunikation mellan föräldrar och skola, söka föreningar och boka idrottshallar och planer samt beställa slamtömning och söka kommersiella lokaler. Även kommunens närvaro på sociala medier såsom Facebook är en utökad dialog med medborgarna. 10

149 3. Vidareutveckla jämställdhetsarbetet enligt CEMR-deklarationen Utveckla tillgänglighet och delaktighet som passar alla invånare Bedömning av måluppfyllelse Jämställdhetsarbetet i Gnesta kommun fortsätter i syfte att ge alla kommuninvånare jämställda förutsättningar vid fördelning av resurser, kommunal service och möjlighet till inflytande. Samtliga förvaltningar har i olika omfattning deltagit i SKL-projektet Hållbar jämställdhet som pågick I projektet arbetade Gnesta kommun med att jämställdhetsintegrera styr- och ledningssystem, säkerställa jämställda politiska beslut samt verka för jämställda verksamheter i praktiken. Nästa steg var att, utifrån ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv, underteckna en jämställdhetsdeklaration utformad av de europeiska kommun- och regionförbundens samarbetsorganisation CEMR, The Council of European Municipalities and Regions. Arbetet med att uppnå jämställda verksamheter i praktiken handlar om att förändra normer med hjälp av utbildning och information utifrån aktuell genusforskning, nya rutiner, förhållningssätt, bemötande och förväntningar. Detta är en ständigt pågående process, både lokalt, regionalt och nationellt. Gnesta kommun har kommit en god bit på väg men har många utmaningar kvar, bl. a. vad gäller uppföljning och långsiktig hållbarhet. Målet bedöms uppfyllt. Uppföljning av mått Aktiviteter och resultat utifrån CEMR-deklarationen Jämställdhetsanalyser inför politiska beslut Arbete pågår för att öka antalet jämställdhetsanalyser. Tydliga riktlinjer för tjänsteskrivelser är framtagna, samt en checklista för jämställdhetsanalys. Könsuppdelad statistik Arbetet med att ta fram och öka användandet av könsuppdelad statistik pågår fortfarande i syfte att upptäcka ojämställdhet. I kommunens och förvaltningarnas årsredovisning för 2013 användes avsevärt mer könsuppdelad statistik. Vidare så har checklistan i tjänsteskrivelser använts i högre grad än tidigare. CEMR-deklarationen En grupp med politiker och tjänstemän har bildats med anledning av Gnesta kommuns undertecknande av CEMR-deklarationen. Gruppens uppdrag är att verka för att CEMRdeklarationens sex principer och 30 artiklar förverkligas utifrån Gnesta kommuns förutsättningar. Detta sker genom att en handlingsplan för jämställdhet ska upprättas där prioriteringar, åtgärder och resurser tydligt anges. Ett inventerings- och prioriteringsarbete där både politiker och tjänstemän deltar har initierats. Enligt ordinarie tidsplan ska handlingsplanen vara färdigskriven och beslutad juni Planen ska vara CEMR-organisationen tillhanda senast i september I och med valet september 2014 är arbetsprocessen i Gnesta kommun försenad. Lokala-, regionala- och nationella spridningseffekter av jämställdhetsarbetet Ett nationellt jämställdhetsseminarium arrangerades i maj 2014 med temat: Hur man lyckas med ett normkritiskt jämställdhetsarbete i förskola och skola i syfte att sprida positiva erfarenheter från jämställdhetsprojektet, både internt men framförallt externt. Gnesta kommun har med Frejaskolan som exempel har förekommit frekvent, både i tidningsartiklar, nyhetsinslag på TV samt i flera olika sammanhang av konferenser och möten på riksnivå. Det som efterfrågats är hur Frejaskolan gått tillväga för att få effekter på skolresultaten, framförallt pojkarnas betyg. 11

150 Gnesta kommun önskade bredda bilden av arbetet genom att beskriva den normkritiska ansatsen i projektet samt visa att det är ett strategiskt helhetsperspektiv som leder till långsiktiga effekter. Politiker, tjänstemän, chefer och personal från olika verksamheter medverkade. Jämställdhetsoch biträdande utbildningsminister Maria Arnholm och Peter Söderström från Män för jämställdhet medverkade också. Efter seminariet har frågor kring fler förvaltningars arbete och Gnesta kommuns undertecknande av CEMR-deklarationen inkommit samt önskningar om deltagande vid konferenser, seminarier och dylikt. Gnesta kommun har under hösten 2014 deltagit i Skolverkets Rikskonferenser i Göteborg och Stockholm samt en regional konferens på uppdrag av Länsstyrelsen. Det har även visat sig att Gnesta kommuns jämställdhetsarbete i skolan är internationellt intressant då flera förfrågningar från länder i Norden inkommit till jämställdhetsstrategen. Ett studiebesök från Danmark har tagits emot. En lokal spridningseffekt som bör nämnas är att den arbetsprocess som påbörjades på Fritidsgården Chill 2011, genom bl. a. noggranna kartläggningar av miljö och verksamhet nu börjar få återverkningar. Under våren 2015 planeras både studiebesök på Funkabo fritidsgård i Kalmar (känd från SKL-projektet Hållbar jämställdhet) och utbildningsdagar för personalen som ett vidare led i utvecklingsarbetet av Chills verksamhet. Uppdraget utifrån den nya övergripande likabehandlingsplanen för Gnesta kommun har tydliggjorts i rektorsgruppen och ett informationsmaterial för föräldrar har provats av jämställdhetsstategen i samband med föräldramöten på en skola. Information, dokument och länkar om jämställdhet- och likabehandling på Insidan och Hemsidan har reviderats och uppdateras löpande. Enkelt avhjälpta hinder Under 2014 har 10 nya anmälningar gällande enkelt avhjälpta hinder inkommit från Handikapprådet. 2 av ärenden har avskrivits då de ej anses vara en sådan punkt som avser enkelt avhjälpta hinder. Resterande 8 anmälningar, vilka kom in under hösten 2014, har fastighetsägarna underrättats om att hindret ska åtgärdas. Bedömning av fysisk tillgänglighet från handikapporganisationer Ingen uppgift. Antal riktade aktiviteter i projekt medborgardialog (könsuppdelad statistik över deltagare) Medborgardialog om Gnesta centrum och Thuleparken Denna dialog inleddes på julmarknaden söndagen den 24 november 2013 på Strömmentorget. Uppskattningsvis skedde möten med över 200 Gnestabor. och 85 lappar in med 232 förslag samlades in. Synpunkterna låg till grund för gestaltningsarbetet för Thuleparken som genomfördes med landskapsarkitekter under vintern fram till mars 2014 då två arkitektförslag presenterades. Under våren 2014 hölls ytterligare en medborgardialog utifrån de två arkitektförslagen. Under fyra öppna möten deltog 29 personer. Utöver de öppna mötena ställdes förslagen ut på biblioteket i Gnesta centrum där synpunkter kunde lämnas in samt skickas in digitalt till kommunen. I samband med Kalaset den 24 maj ställdes ett förslag gällande Thuleparken ut och synpunkter samlades in. Sammanlagt samlades synpunkter in från 132 personer varav 77 synpunkter från kvinnor och 55 synpunkter från män. Av dessa synpunkter var 40 från personer under 19 år. Den 3 juni 2014 genomfördes en medborgardialog med Frejaskolans elever från klass 6, 7 och 8. Dialogen innehöll en kortare presentation om Gnesta centrum och Thuleparken med tillhörande grupparbete gällande förslaget om Thuleparken. Sammanlagt deltog cirka 70 personer i dialogen 12

151 med jämn fördelning mellan pojkar och flickor. Under julmarknaden den 23 november genomfördes en medborgardialog om Stora torget och Storgatan som ingår i centrumområdet. Uppskattningsvis skedde möten och diskussion med över 150 deltagare. Sammanlagt samlades 24 lappar in med synpunkter och av dessa lämnades flera lappar av en grupp eller familj. Deltagande vid medborgardialoger inklusive könsfördelning Dialog Totalt Pojke/Man Flicka/Kvinna Digitalt Formulär Presentation av centrumförslag (5/3) ca 100 ca 50 ca 50 Centrum (6/3-6/4) Thuleparken (24/5) Thuleparken (3/6) ca70 ca 35 ca 35 Stora torget och Storgatan Totalt Antal aktiviteter där tillgänglighetfrågan särskilt beaktas Beaktas i samtliga bygglov för permanentbostäder enligt lagstiftningen. Resultat från LIX-test (Läsbarhetsindex) i nämndärenden Ingen uppgift. 13

152 4. Möjliggöra gemensamma projekt mellan föreningsliv, kulturliv och näringsliv Bedömning av måluppfyllelse Ett flertal aktiviteter har förberetts och eller genomförts under året, målet bedöms därför vara delvis uppfyllt. Uppföljning av mått Antal framtidsmöten (se mål 1) Resultat och aktiviteter utifrån framtidsmöten (se mål 1) Antal av kommunen arrangerade företagsträffar (se mål 2) Antal företagsbesök (se mål 2) Uppföljning av övriga indikatorer c/o Gnesta Föreningen c/o Gnesta, med representanter från näringsliv, föreningsliv och kommun har under halvåret haft årsmöte, stormöte och 8 styrelsemöten. Resultaten är planering av Gnesta Gröna Marknad, uppstart av ökad samverkan kring Gnesta marknad, initiativ till cykellopp och deltagande i planering av en oktoberfest tillsammans med Gnesta handel. Fortsatt samverkan Samverkan har fortsatt med näringslivet genom företagsbesök, företagsträffar och olika nätverk. Näringslivsprogrammet Näringslivsprogrammet antogs i november 2013 och därmed gick startskottet för det nya näringslivsrådets arbete med att ta fram konkreta aktiviteter för att uppnå målen i programmet. Under våren har ett handlingsprogram med aktiviteter och olika arbetsgrupper tagit form. Bland annat har en arbetsgrupp startats för bättre samverkan mellan skola och näringsliv och en annan arrangerade en näringslivsgala i oktober. Sponsring Sponsring av olika evenemang och aktiviteter har gjorts under första halvåret. Till exempel Fotoplanket, Lakeside Festival, Gnesta golfklubb, Gnesta Ridklubb, mfl. 14

153 5. Hållbar befolkningsutveckling med hänsyn till kommunens ekonomi, miljö och bebyggelsestruktur Bedömning av måluppfyllelse Förutsättningarna för att få en befolkningsutveckling i hela kommunen finns. Kommunen har en god planberedskap i alla delar av kommunen och läget är geografiskt gynnsamt. Sedan kommunen bildades 1992 fram till december 2014 har befolkningen ökat från 9481 till invånare. Könsfördelningen i kommunen är jämn då det under december 2014 fanns 5246 pojkar/män och 5267 flickor/kvinnor. Anledningen till årets befolkningsutveckling i Gnesta är främst ett positivt flyttningsöverskott. Övriga års ökningar kan även tillskrivas invandring och födelseöverskott. Under 2000-talet har den genomsnittliga befolkningsökningen varit cirka 50 personer per år. Mellan åren är det stora variationer och befolkningen har minskat under 4 år under 2000-talet. Detta skedde under 2001, 2004, 2011 och Den största befolkningsökningen skedde 2003 då befolkningen ökade med 188 personer. Även under åren 2008 och 2009 var befolkningsökningen relativt hög då utvecklingen var 148 respektive 139 invånare. Målet bedöms som uppfyllt. Uppföljning av mått Befolkningsförändring årsvis, totalt och i respektive tätort (köns- och åldersuppdelad statistik) Under 2014 har befolkningen ökat med 104 personer varav födelseöverskottet var minus 10, invandringsöverskottet var 16, samt inrikes nettoflyttning 96. Befolkningen uppgick den 31 dec till personer. Befolkningsutvecklingen har stannade av något under det första halvåret, men ökat igen under sommarmånaderna för att mot slutet av året nå rekordnivåer. Befolkningsutveckling i de olika delområdena: (statistik för dec 2014 kommer 31/3). Antal beviljade bygglov för bostäder 2014 är 60 varav 42 hyreslägenheter på Frösjöstrand (Gnestahem). Övriga bostäder är småhus. Planberedskap finns för cirka 370 bostäder varav 215 i Gnesta tätort. Stjärnhov: 93 bostäder (varav 50 obebyggda tomter i Nysätter och 43 i Hovgården), Laxne: 32 bostäder, Björnlunda: 10 bostäder och på landsbygden: 24 bostäder (Davidstad och Hårby). Under 2000-talet har det byggts i genomsnitt cirka 50 bostäder om året med ganska stora variationer mellan åren. För att nå invånare 2020 krävs ett bostadsbyggande på ungefär 100 bostäder per år. Bedömningen i kommunens gällande befolkningsprognos är att bostadsbyggandet från dagens relativt låga nivå ökar till 75 bostäder/per år from år 2015 fram till 2020 vilket skulle ge cirka invånare Medborgarundersökning: Hur nöjd är du med kollektivtrafiken? (Könsuppdelning av resultat) Medborgarundersökning genomförs nästa gång

154 Uppföljning av övriga indikatorer Pendeltågshotet I juni 2013 presenterade Trafikverket ett förslag om att lägga ner pendeltågstrafiken helt mellan Järna och Gnesta en trafik som funnits sedan Reaktionerna blev mycket starka från alla parter; resenärer och Gnestabor ( namnunderskrifter samlades in), Den starka opinionen och uppvaktningarna gav resultat och i den nya tidtabellen för 2014 som började gälla i december 2013 så fanns alla pendeltågsavgångar kvar - visserligen med sämre tidtabeller. Det innebär bl a ökade bytestider vid Södertälje hamn för resenärer mot Stockholm samt att tågen inte längre går jämna minuttal (sk styv tidtabell). Även Sörmlandspilen drabbades. Totalt 10 av 21 tåg och från till Gnesta fick längre restider. I tidtabellen som trädde i kraft i december blev det en utökning sker två nya förbindelser mitt på dagen där det tidigare har varit en lucka. Bytestiderna vid Södertälje Hamn har dessutom förbättrats något i den nya tidtabellen. Gnesta har nu 1-timmestrafik hela dagen från kl 06 till kl 22 på vardagar plus i princip ½-timmestrafik i högtrafik morgon och eftermiddag. Väg 57 Ca 100 mkr var avsatta i länsplanerna för väg 57 för att kunna höja trafiksäkerheten och medge höjd hastighet hela sträckan Gnesta - Järna. Det färdiga förslaget visar att kostnaden blir 144 mkr varav Sörmlands län betalar 42 Mkr och kostnadsramen har utökats till 144 Mkr. Förslaget innebär att ökad trafiksäkerhet men att hastigheten kommer att begränsas till 80 km/tim. Restidsvinsten är beräknad till 1-2 min på sträckan Gnesta E4 men då har inte hänsyn tagits till eventuellt reducerad hastighet genom Järna och Mölnbo. Ombyggnaden beräknas starta hösten

155 6. Kommunen som drivande och sammanhållande kraft i miljö- och klimatfrågor och fler resor med kollektivtrafik Bedömning av måluppfyllelse Arbetet i miljö- och hållbarhetsutskottet fortskrider. Under året har en Grön IT-plan utarbetats, beslut av Grön IT-plan beräknas ske under Q Vidare så har en miljöresepolicy har beslutats. Den samlade bilden av alla aktiviteter gör att målet bedöms som delvis uppfyllt. Uppföljning av mått i Gnesta kommuns miljö- och hållbarhetsplan Minskat bilresande Östra Storgatan. Gnesta kommun har tagit över gatan och arbete med åtgärder planeras för att främja gång- och cykel -Pågående Cykelplan. Antagen juni Utfört Användning av fossila energikällor ska minska i samhället Personligt infobrev till 80 som enligt sotningsregistret har oljeeldning. Brev har gått ut till samtliga som enligt sotningsregistret eldar med olja. Utfört Gnesta kommun ska minska energiberoendet i sin egen verksamhet Styrning av belysning och LED. Försök på Elektron 2014 GFAB Pågående Föra över el- och vattenförbrukning på brukaren så att brukaren själv kan styra kostnaden och därmed få incitament till sparande. Åtgärder som kräver tekniklösningar och investeringar, hyresomförhandlingar behövs. En inledande diskussion har skett. Knappt påbörjat Solceller på Dansutskolan. En inventering av lämpliga solcellslägen har skett på samtliga tänkbara kommunala byggnader. Inventeringen redovisar lämplig placering, investeringskostnad, möjligt effektuttag mm. Solcellsanläggning på Welandersborgs är skola byggd, då den visat sig mer gynnsam än Dansutskolan. Genomfört. Utbilda anställda i Gnesta kommun i sparsam körning. Ej påbörjat. Klimatkompensationskonto för resor i den kommunala organisationen. Metoder studeras för att finna en för användarna lättarbetad Gnestamodell Utredning genomförd men visar att det ger för liten effekt. Resepolicy, framskrivet förslag berett i Miljö- och hållbarhetsutskottet. Beslutad i KS. - Utfört Vatten Avloppsinventering, inspektion avseende växtnäringsläckage ingår i miljöenhetens tillsynsplaner. Pågående Samarbete med vattenorganisationer. Gnesta kommun är medlemmar i Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund Nvvf) och Trosaåns vattenvårdsförbund (Tvvf) Miljöstrategen som sitter i Tvvf s styrelse uppvaktade tillsammans med Nvvf länsledning för att fördjupa samarbetet i vattenfrågor. Uppvaktningen fick ett positivt gensvar från landshövdingen. Flera projekt 17

156 genomförda i Trosaåsystemet. Det handlar miljöövervakning samt utbildning/information till allmänhet, tjänstemän och beslutsfattare Kalkning av sjöar. Provtagning utfördes två gånger enligt program våren 2014.Kalkning i utvalda sjöar utfördes under hösten Utfört Åtgärder inom kommunens vatten och avloppsnät. Beslut om överföringsledning för avlopp från Laxne till Gnesta reningsverk. Pågående. Ekologisk omställning Utöka antalet miljöcertifierade skolor och förskolor. Alla förskolor har nu formulerat en projektplan för arbetet med Grön Flagg. Gläntans förskola har kommit längst i arbetet. Förskolan arbetar nu med tema om kretslopp och har ett utvecklingsprojekt som handlar om fröer och kärnor. - Pågående Öka andelen ekologiska livsmedel till 50 % samt öka andelen miljöanpassade varor i upphandlingen och minska varuflödet var andelen ekologiska varor för samtliga kök 20,3 %. Uppgifter till årsrapporten saknas men kommer att levereras som nyckeltal när helårsuppgifter finns att tillgå. Pågående. En Grön IT-plan är under framtagande med miljö- och hållbarhetsutskottet som styrgrupp. - Pågående Kommunens tätortsnära skogar ska skötas så att de inbjuder till besök och skog i närheten av skolorna kan erbjudas som skolskog. Arbete med tätortsnära natur fortsätter. Under 2014 har arbetslag från kulturarvslyftet ersatts med Slussen som är en verksamhet under Individ och familjeomsorgen ett flertal arbeten har utförts i tätortsnära områden. Pågående. Alla skolor har erbjudits teckna markavtal för skolskog. Öka återvinningen Förlänga öppettiderna på återvinningsgården -Under sommaren har det varit lördagsöppet på återvinningsgården. Enligt personalen har tillströmningen varit god Utfört. Uppföljning av övriga indikatorer Miljö- och hållbarhetsutskottet Under 2014 startade miljö- och hållbarhetsutskottet sin verksamhet. Utskottet ansvarar för beredning av kommunens övergripande miljö- och hållbarhetsfrågor. Utskottet ska verka strategiskt för att bidra till kommunens långsiktigt hållbara utveckling. Utskottets ordförande är kommunens politiska representant i föreningen Sveriges ekokommuner. Utskottet beslutar även om Gnesta kommuns miljöpris. Miljöfordonsdiagnos I april presenterade Miljöfordon Syd vinnarna i Miljöfordonsdiagnos I kategorin andel miljöfordon i den kommunala fordonsparken placerar sig Gnesta kommun på en delad femteplats tillsammans med Trosa kommun. Båda kommunerna hade 85,2% miljöfordon i sin fordonsflotta. Snittet för Sveriges 290 kommuner ligger på 60,3 % miljöfordon. Upphandling av nya miljöklassade fordon pågår varför en ytterligare förbättring kan förutspås under Miljöaktuellts rankning Gnesta kommun ligger 2014 på plats 54 av landets 290 kommuner, en ökning med 33 placeringar. Resultatet baseras på Miljöaktuellts egen enkät som kommunerna svarat på och 7 18

157 andra källor (Gröna Bilister, Grön Flagg från Håll Sverige Rent, SKL Insikt från Sveriges kommuner och landsting, Vattenmyndigheten, Boverkets miljömålsenkät, Ekomatcentrum samt, Kolada kommunernas och landstingens gemensamma databas). Återvinning av elavfall Gnesta kommuns invånare fortsätter att vara mycket bra på att lämna in elavfall till återvinning. Det visar ny insamlingsstatistik från El-kretsen för I Gnesta kommun lämnades 25,05 kg elavfall/invånare, knappa 3kg bättre än i fjol. I Södermanland var motsvarande siffra 16,27 kg/invånare, och för hela Sverige 14,83 kg/invånare. Laddstolpe för elbil Kommunens första laddstolpe för elbilar har invigts vid Norra parkeringen, efter en modifiering består den nu av trå olika typer av laddutag. Andelen laddande fordon har ökat mycket påtagligt under årets sista månader. Fotdriven cykelpump Vid resecentrum har en kommunal fotdriven cykelpump satts upp. Läsplattor till förtroendevalda Kommunfullmäktige beslutade i juni 2013 att samtliga kallelser och protokoll till nämnder, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige ska distribueras till förtroendevalda via läsplatta. Under våren 2014 har fullmäktige och samtliga nämnder försetts med läsplattor, och från 1 april har inga handlingar skickats ut i pappersform. Politikerwebben har haft vissa problem med behörigheterna, vilka tyvärr inte lösts under hösten. Ambitionen är att snarast lösa problemet och publicera handlingarna via politikerwebben. 19

158 7. Förbättrad kvalitet och/eller lägre kostnader i kommunens verksamheter Bedömning av måluppfyllelse Målet bedöms vara delvis uppfyllt. Uppföljning av mått Avstämning till kommunstyrelsen om utveckling av metoder för systematisk kvalitetsutveckling Ansvarig tjänsteman för dessa frågor har haft andra arbetsuppgifter. Resultat ur medborgarundersökningen Redovisas nästa gång Kvalitetsmåtten i medarbetarundersökningen Redovisas nästa gång Utvärdering av några områden som genomfört förbättringsåtgärder Ansvarig tjänsteman för dessa frågor har haft andra arbetsuppgifter. Uppföljning av övriga indikatorer Plan för internkontroll Ny internkontrollplan antogs under våren 2013 efter att kommunstyrelsen genomfört en väsentlighets- och riskanalys. Planen kommer att uppdateras under våren Bland annat föreslås att väsentlighets- och riskanalys görs inför varje ny mandatperiod och att de fokusområden som framkommer där ska gälla under kommande mandatperiod. Köp av Åsbackaskolan Kommunen förvärvade Åsbackaskolan den 15 augusti. Förvärvet innebär att kommunen kommer kunna samla en stor del av den kommunala verksamheten i Åsbackaskolans lokaler. Därmed kan kommunen kliva ur ett antal externt förhyrda lokaler. På sikt innebär detta stora besparingar i lokalkostnad och effektivisering i verksamheten. Förbättrad IT-utrustning IT-enheten arbetar ständigt med förbättringar i den gemensamma driftsmiljön, vilket höjer kvaliteten för alla verksamheter. Under första halvåret påbörjades arbetet med att övergå från att hyra kommunikation till egenägd kommunikation, detta görs genom investeringar i ny förvaltningsfiber till vissa verksamheter och radiolänkar till verksamheter i kransorter samt till renings- och vattenverk. IT-enheten har även investerat i en integrationsmotor som kommer att automatisera flera processer i verksamheterna som idag är manuella. Arbetet med att förbättra servicen till förvaltningarna från IT-supporten har påbörjats genom en processkartläggning och nytt systemtänk har börjat införas. Fakturaportal För att öka andelen e-fakturor in till kommunen anslöt sig kommunen till Fakturaportalen under året. Fakturaportalen är en sk. fakturaväxel där fakturor oavsett format kan tas emot och skickas vidare till rätt mottagare. Vinsterna med e-faktura är flera, dels ekonomiska då 20

159 hanteringskostnader minskar och dels miljömässiga då pappersanvändningen och fysiska transporter minskar. Uppdatering av webinfo Den web-baserade delen av ekonomisystemet har uppdaterats. Uppdateringen innebär bl a att användarna nu kan se fakturabilden även för de fakturor som inkommit i e-fakturaformat. Årsredovisning En populärversion av årsredovisningen skickades ut till alla hushåll i kommunen för andra året i rad. På hemsidan visades årsredovisningen i en webversion och hade 204 besök mellan juli och december. Handläggningstid för motioner och medborgarförslag Handläggningstiden då det gäller medborgarförslag och motioner varierar stort beroenden på när en motion eller ett medborgarförslag inkommer till kommunen och när nästkommande kommunfullmäktigemöte är. Alla medborgarförslag samt motioner anmäls först till kommunfullmäktige för att sedan därifrån delegeras de till den nämnd som ska svara. Medborgarförslag stannar i nämnden medan motioner alltid går tillbaka till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Besvarade medborgarförslag redovisas löpande som anmälningsärenden till kommunfullmäktige. Medborgarförslag Hittills har under 2014 inkommit 16 medborgarförslag. Av dessa har 10 stycken besvarats. Motioner Handläggningstiden för motioner varierar stort, under 2014 har 3 motioner inkommit, en av dem är besvarad. Handläggningstiden för denna motion var 161 dagar. Handläggningstiderna kan förskjutas av att ärendets natur kräver en mer ingående beredning samt att man kan invänta svar utredningar från andra nämnder. Handläggningstiden fördröjs också av hur kommunfullmäktigesammanträden samt nämndsammanträden ligger inplanerade vilket kan innebära att ärendena ej hinner med nästa nämnd. 21

160 8. Personalpolitik med fokus på utveckling av ledarskap, medarbetarskap och arbetstider Bedömning av måluppfyllelse Ett flertal aktiviteter har genomförts, målet bedöms därför vara uppfyllt. Uppföljning av mått Antal ledarutvecklingsinsatser Under året har 5 ledarforum för kommunens samtliga chefer genomförts. Kommunchefens ledningsgrupp har under våren arbetat med utveckling av ledningsgruppens syfte, mål och sammansättning. Genomsnittliga sysselsättningsgrader för de större yrkeskategorierna Den genomsnittliga sysselsättningsgraden i Gnesta kommun är 88,07 % (kvinnor 87,36 % och män 91,48 %), vilket innebär att den genomsnittliga sysselsättningsgraden ökat något sedan (totalt 87,79 % kvinnor 87,26 % män 90,55 %). För de större yrkeskategorierna i kommun ser motsvarande siffror ut på följande sätt: Barnskötare 85,74 % (kvinnor 85,85 % män 83,33 %) Förskollärare 96,81 % (kvinnor 96,75 % män 100 %)) Undersköterskor 85,13 (kvinnor 84,42 % och män 95 %) Vårdbiträden 83,13 % (kvinnor 82,95 % och män 87,5%) Den största ökningen av sysselsättningsgrader har skett inom grupperna undersköterskor (82,59 % )och vårdbiträden (78,74 % ) och i dessa grupper står kvinnor för den största ökningen. Analys och slutsatser av könsuppdelad personalstatistik Kommunledningskontorets personal har en jämnare könsfördelning än kommunen totalt, 66 % kvinnor och 34 % män att jämföra med kommunen totalt som består av 83 % kvinnor och 17 % män. Kommunledningskontorets ledning består av 67 % kvinnor och 33 % män. Det totala sjukfrånvaron för kommunledningskontoret är lägre än för kommunen totalt och har minskat till 1,9 % (2,2 % ). Minskningen under 2014 har skett hos männen. Fördelat på kön var sjukfrånvaron för kvinnor 2 % och för män 1,7 %. Av kommunens totala sjukfrånvaro på 6,7 % stod kvinnor för 7,2 % och män för 4,7 %). Resultat från medarbetarundesökningen (redovisas vartannat år) Nästa medarbetarundersökning genomförs Uppföljning av övriga indikatorer Medarbetarskap - Mindre stress mer kunskap för livet Medarbetarundersökningen som genomfördes 2013 visade att flertalet medarbetare var nöjda och särskilt bra värden fanns för motivation och engagemang. De svagare områdena var arbetssituation och hälsa. Under 2014 har förvaltningarnas ledningsgrupper utbildats i stresskunskap. Utbildningen har även genomförts på flera enheters arbetsplatsträffar I juni genomfördes en må-bra-dag där anställda gavs möjlighet att prova på olika aktiviteter för att må bra. I december erbjöds samtliga anställda tre hälsokvällar med föreläsningar om stress av Hjärnkoll 22

161 samt föreläsning om kost och motion, prova på mindfulness och basal kroppskännedom av företagshälsovården Previa. Arbetstider Under året har arbetet mot önskad sysselsättningsgrad inriktats på att i enlighet med kollektivavtalet Allmänna Bestämmelser (AB) erbjuda deltidsanställda att öka sin sysselsättningsgrad där så är möjligt Nämndens verksamhet Uppgradering av telefonväxeln Växeln har uppgraderats under hösten, vilket innebar att vissa funktioner som tidigare inte fungerat nu finns. T.ex kan man sätta inkommande samtal på vänt om mottagaren är upptagen. Framöver kommer förvaltningarna att få tillgång till videomöten och chatt, vilket kan leda till mindre mejlflöden och fler resfria möten. Arbetsgrupp för e-förvaltning En kommungemensam arbetsgrupp med representanter från samtliga förvaltningar har bildats. Gruppens huvuduppgift är att arbeta fram en kommungemensam plattform för e-tjänster som passar i verksamhetens processer och kan integreras i verksamhetssystemen. Det har även påbörjats en dialog med andra Sörmländska kommuner om samarbete i e-förvaltningsfrågan. Information- och näringsliv Informations- och näringslivsarbetet har fortsatt med bland annat arbetet med bilden av Gnesta. Näringslivschefen har fortsatt att arbeta med dialog och nätverkande med kommunens företag. Som exempel kan nämnas näringslivsråd, elektroniska nyhetsbrev, Gnesta företagsutveckling, företagsbesök, företagsträffar, starta-eget-kurser och deltagande i olika nätverk med t ex Gnesta handel, nätverket för affärskvinnor mm. Tecknade avtal Under året har flertal avtal tecknats, verksamheten har bland annat fått ett leasingavtal som innebär en sänkning på mer än 3 % på de fordon som kommer bytas ut under det kommande året, vidare har försäkringskostnaderna sänkts och omfattningen för försäkringarna har förbättrats. Ansvarsfördelning mellan IT och verksamheter Under året har arbetet med att teckna överenskommelser med förvaltningarna gällande driften av IT-system fortsatt, dessa överenskommelser hanterar bland annat ansvarsfördelningen mellan IT-enheten och verksamheterna. Radiolänk för datakommunikation Radiolänk för datakommunikation till Renings- och vattenverket i Gnesta har satts upp och den hyrda ledningen från Telia är uppsagd samt även den mobila anslutningen som fanns på vattenverket, i avsikt att sänka kommunens kostnader för datakommunikation och öka driftsäkerheten. Det är även en förutsättning för att det kommande övervakningssystemet för pumpar och verk ska kunna skicka snabba larm så läckage från reningsverk och pumpstationer kan undvikas. Nytt pensionsavtal för förtroendevalda Kommunfullmäktige har antagit nya pensionsvillkor för förtroendevalda, OPF-KL (Bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda), att gälla för förtroendevalda som nytillträder efter valet 2014 eller senare. Vissa delar är även tillämpliga för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte omfattas av PBF (Bestämmelser om pension och 23

162 avgångsersättning för förtroendevalda). Jubileumsmiddag Under hösten uppvaktades 33 anställda med 25 års anställning och 5 förtroendevalda med 20 års uppdrag med middag och gåva. Rökfri arbetstid Under hösten antog kommunfullmäktige policy om rökfri arbetstid. Kommunens inför rökfri arbetstid fr o m mars Nämndens ekonomi Kostnadsutveckling Totalt blev nettokostnaderna 39,2 mkr, en ökning med 1,9 mkr (5,1 %) jämfört med Kostnadsökningen mellan åren 2013 och 2014 beror bland annat på att flera stabsfunktioner förstärktes och budgetramen räknades upp med 2,6 mkr. Budgetavvikelse Nämnden visar ett överskott på 0,9 mkr. Kostnadsutveckling Utfall 2013 tkr Utfall 2014 tkr Förändring 2013/2014 i tkr 24 Förändring 2013/2014 i % Budgetavvikelse Utfall 2014 tkr Budget 2014 tkr Budget avv. tkr Kommunchefen ,7% Kansli- och nämndserviceenheten ,7% IT-enheten ,0% Ekonomienheten ,6% Mark och fastigheter ,7% Personalenheten ,6% Samhällsunderstödda resor ,1% Kommunstyrelsen ,1% Kommunchef Verksamhetsområdet gjorde ett underskott på -134 tkr. Underskottet beror på att projektet Gnesta företagsutveckling har slutredovisats, kostnader för lokalhyra efter projektets avslut samt vissa andra kostnader som ej finansiserades inom projektet som påverkar utfallet. Kansli- och nämndserviceenheten Verksamhetsområdet gjorde ett överskott på 156 tkr p g a tjänstledigheter och föräldraledigheter. IT-enheten IT-enheten gjorde ett underskott på 591 tkr. Underskottet berodde dels på att telefonikostnaderna blev högre än budgeterat och dels på ökade kostnader för övrig ITverksamhet. Övrig IT-verksamhet Inköp av sk. Cal-licenser (möjliggör att en PC kan prata med en eller flera servrar) har gjorts. Antal datorer och datamängder ökade också vilket medförde högre kostnader för back-up, licenser och hantering Ekonomienheten

163 Verksamhetsområdet gjorde ett överskott på 697 tkr, pga tjänstledigheter. Mark- och fastigheter Verksamhetsområdet visar en avvikelse på -161 tkr. Dels beroende på att hyreskontraktet är uppsagt för Rekalfastigheten och dels för att kostnader för installation av laddstolpar för elfordon belastat verksamhetsområdet. Personalenheten Verksamhetsområdet visar en avvikelse med 135 tkr. Kostnaden för lönehanteringen blev ca 170 tkr högre än budgeterat. Dessa ökade kostnader vägdes upp av överskott inom bl a företagshälsovård. Samhällsunderstödda resor Verksamhetsområdet visar en avvikelse på 813 tkr. I samhällsunderstödda resor ingår kostnader för busstrafik samt subventionen för att resa på SL-taxa på pendeltåget. Den positiva avvikelsen och beror på att kollektivtrafiksmyndighetens budget förändrades efter att budgeten för Gnesta kommun fastställdes. Händelser av betydelse Byggandet av Frösjöstrand har startat i och med Gnestahems byggnation av ett flerbostadshus med 42 lägenheter. Frösjöstrand. Peab har inte skrivit under exploateringsavtalet ännu och kommunen undersöker om det kan finna andra exploatörer till området. Upphandling av gator, vägar, VA, park och badplats är påbörjad. Området rymmer total 140 bostäder vara ett 30-tal rad/kedjehus. Bostäderna i Frönäs kommer att knytas närmare Gnesta centrum genom en strandpromenad längs Frösjön och en separat gång- och cykelväg. Under året har det hållits medborgardialoger om Thuleparkens och Stora Torgets utformning som ett led i utvecklingen av Gnesta centrum. En medborgardialog har även genomförts kring utformning av det nya badet och parken vid Frösjöstrand. I och med övertagandet av Storgatan kan nu en förnyelse och upprustning av Gnesta centrum starta. Två olika arkitektförslag har utarbetats som idéväckare och inspiration för hur Gnesta centrum ska utvecklas. Genomgående och viktigt i förslagen är att bevara småstadskänslan i Gnesta och förbättra den offentliga miljön. En första etapp av Thuparkens omdaning genomfördes under hösten. En politisk referensgrupp har sett över kommunen nämndsorganisation och lämnade ett förslag som det beslutades om under våren. Förslaget innebar förändringar för alla nämnder. Den största förändringen är att kultur- och tekniknämnden avskaffas. Ansvarsområdet delas huvudsakligen upp på kommunstyrelsen och Miljö- och samhällsbyggnadsnämnen. År 2015 får även flera av nämnderna nya namn och till del ändrade ansvarsområden. Kommunen förvärvade Åsbackaskolan den 15 augusti. Förvärvet innebär att kommunen kommer kunna samla en stor del av den kommunala verksamheten i Åsbackaskolans lokaler. Därmed kan kommunen kliva ur ett antal externt förhyrda lokaler. På sikt innebär detta stora besparingar i lokalkostnad och effektivisering i verksamheten. Kommunstyrelsen godkände i våren 2014 en försäljning (ett aktieöverlåtelseavtal) av Gnesta stadsnät AB till Teliasonera ägda bolaget Skanova AB. Beslutet överklagades och därmed försenades försäljningen. Förvaltningsrätten ogillade överklagan och försäljningen kunde därför genomföras i slutet av december Syftet med försäljningen är att få in en aktör med resurser och kompetens som kommunen saknar för att öka utbyggnaden av bredband i hela kommunen, i 25

164 tätorter såväl som på landsbygd. Ett övergripande mål är att nå ett av målen i den nationella ITstrategin: Att 90 procent av kommunens hushåll ska ha fått ett erbjudande om bredband senast år

165 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: KS Kommunstyrelsen Koncernbidrag för Thuleparkens upprustning och försköning Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Gnestahem AB får i uppdrag att genomföra en värdeöverföring i form av ett koncernbidrag till Gnesta kommunkoncern AB motsvarande tkr för upprustning och försköning av Thuleparken. Ärendebeskrivning Gnesta kommun genomför tillsammans med Gnestahem AB en omfattande upprustning och försköning av Thuleparken med lekpark, multiplan, grillområde, planteringar etc. Kostnaderna är beräknade till totalt 7,2 mkr för planering, projektering, markarbeten samt utrustning. Den färdiga parken kommer att rikta sig till alla åldersgrupper. Parken ligger i direkt anslutning till flera av Gnestahems flerbostadshus och delvis på Gnestahems mark och möjligheterna är stora för hyresgästerna att utnyttja parken. Förvaltningens synpunkter Den upprustade parken ger stora möjligheter för Gnestahems hyresgäster i området att nyttja parken på sin fritid. Åtgärder i form av upprustning av parkområden har dessutom visat sig innebära såväl ökad trivsel, ökad social samvaro som ökad trygghet i parker och dess närhet. Diskussion har förts med Gnestahem AB om en gemensam satsning på upprustning och försköning av Thuleparken. För att kunna genomföra satsningen föreslås Gnestahem AB göra ett koncernbidrag till Gnesta kommunkoncern AB, som sen i sin tur levererar till Gnesta kommun. Beloppet som föreslås som koncernbidrag är tkr. Ekonomiska konsekvenser Av totala kostnader för upprustning och försköning med 7,2 mkr kommer Gnestahem AB med detta förslag att bidra med 1 mkr. Juridiska konsekvenser Eftersom utdelningen i form av ett koncernbidrag kommer att användas av Gnesta kommun till åtgärder som främjar social sammanhållning i ett av Gnestahems bostadsområden är bedömningen att detta inte strider mot de

166 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) begränsningar som finns i lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsbolag 5. Checklista för jämställdhet En viktig utgångspunkt för upprustning av Thuleparken har varit jämställdhetsperspektivet. Det innebär att välja utrustning som attraherar både flickor och pojkar, kvinnor och män. Exempel är att i anslutning till multiplanen byggs en scen vilket möjliggör aktiviteter för olika intresseinriktningar och båda könen. Utöver det har mycket kraft lagts på att tillgänglighetsanpassa de olika delarna. Beslutet ska skickas till: - Gnestahem AB - Gnesta kommunkoncern AB Nils Erik Selin Kommunchef Bengt Klintbo Biträdande förvaltningschef

167 Kommunstyrelsen PROTOKOLL 16 Sammanträdesdatum: Ärendenummer: KS Tak för borgen 2015 Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Att såsom för egen skuld ingå borgen för Gnesta kommunkoncern AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader och att en borgensavgift om 0,3 procent av borgensåtagandet debiteras Gnesta kommunkoncern AB. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp, inklusive de borgensåtaganden som gäller för befintliga lån. 2. Att såsom för egen skuld ingå borgen för Gnestahem AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader och att en borgensavgift om 0,3 procent av borgensåtagandet debiteras Gnestahem AB. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp, inklusive de borgensåtaganden som gäller för befintliga lån. 3. Att såsom för egen skuld ingå borgen för Gnesta förvaltnings AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader och att en borgensavgift om 0,3 procent av borgensåtagandet debiteras Gnesta Förvaltnings AB. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp, inklusive de borgensåtaganden som gäller för befintliga lån. Sammanfattning av ärendet Gnesta kommun har idag ett borgenstak gentemot bolagen inom Gnesta kommunkoncern AB om totalt 757 mkr. I föreliggande ärende föreslås ingen höjning av borgensramen. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse den 26 februari 2015 Tjänsteförslag 1. Att såsom för egen skuld ingå borgen för Gnesta kommunkoncern AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader och att en borgensavgift om 0,3 procent av borgensåtagandet debiteras Gnesta kommunkoncern AB. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens Ordförandes signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

168 Kommunstyrelsen PROTOKOLL respektive ursprungliga lånebelopp, inklusive de borgensåtaganden som gäller för befintliga lån. 2. Att såsom för egen skuld ingå borgen för Gnestahem AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader och att en borgensavgift om 0,3 procent av borgensåtagandet debiteras Gnestahem AB. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp, inklusive de borgensåtaganden som gäller för befintliga lån. 3. Att såsom för egen skuld ingå borgen för Gnesta förvaltnings AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader och att en borgensavgift om 0,3 procent av borgensåtagandet debiteras Gnesta Förvaltnings AB. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp, inklusive de borgensåtaganden som gäller för befintliga lån. Förslag till beslut på sammanträdet Ordföranden föreslår att kommunstyrelsen bifaller tjänsteförslaget. Beslutsgång Kommunstyrelsen bifaller ordförandens förslag. Sändlista: ~ Kommunfullmäktige Ordförandes signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

169 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: KS Kommunstyrelsen Tak för borgen 2015 Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Att såsom för egen skuld ingå borgen för Gnesta kommunkoncern AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader och att en borgensavgift om 0,3 procent av borgensåtagandet debiteras Gnesta kommunkoncern AB. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp, inklusive de borgensåtaganden som gäller för befintliga lån. 2. Att såsom för egen skuld ingå borgen för Gnestahems AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader och att en borgensavgift om 0,3 procent av borgensåtagandet debiteras Gnestahem AB. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp, inklusive de borgensåtaganden som gäller för befintliga lån. 3. Att såsom för egen skuld ingå borgen för Gnesta förvaltnings AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader och att en borgensavgift om 0,3 procent av borgensåtagandet debiteras Gnesta Förvaltnings AB. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp, inklusive de borgensåtaganden som gäller för befintliga lån. Sammanfattning Gnesta kommun har idag ett borgenstak gentemot bolagen inom Gnesta kommunkoncern AB om totalt 757 mkr. I föreliggande ärende föreslås ingen höjning av borgensramen. Ärendebeskrivning Gnesta kommun har tidigare ingått borgen för totalt 757 miljoner kronor för Gnesta kommunkoncern AB, Gnestahem AB och Gnesta Förvaltnings AB. Genom att varje år ta beslut om en ram för borgen behövs inga nya beslut så

170 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 2(3) länge lånen understiger det totala högsta beloppet enligt borgensbeslutet. Beslutet kan då omfatta flera lån utan att ett nytt beslut behöver fattas vid omsättning av lånen. Borgensmannen, i det här fallet Gnesta kommun, bör dock bekräfta på lånehandlingen att lånet omfattas av det borgensåtagandet och att inte det högsta beloppet enligt borgensbeslutet överskrids. I 2015 års beslut om borgenstak föreslås taket ligga fast på samma nivå som Utnyttjat borgensåtagande per den 31 december 2014: Gnesta kommunkoncern AB Långivare Belopp (kr) Förfaller Kommuninvest Kommuninvest Kommuninvest Summa Gnestahem AB Långivare Belopp (kr) Förfaller SBAB SBAB SBAB SBAB SEB Nordea bygglån* Kommuninvest Kommuninvest Kommuninvest Summa *Checkkredit Gnesta förvaltnings AB Långivare Belopp (kr) Förfaller SEB Nordea Nordea Kommuninvest Kommuninvest Kommuninvest Kommuninvest Kommuninvest Kommuninvest Kommuninvest Summa TOTALT Förvaltningens synpunkter Det är kommunfullmäktige som har rätten att fatta beslut om upplåning. Kommunfullmäktige får dock enligt kommunallagen (6. kap. 33 ) inte delegera beslutanderätten i frågor som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt som exempelvis frågor av större ekonomisk vikt. Det råder s.k. delegeringsförbud för dessa ärenden.

171 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 3(3) Delegeringsförbudet anses dock inte gälla om kommunfullmäktige fattar beslut om årliga ramar för upplåning, eftersom kommunfullmäktige då angett gränserna för de ekonomiska åtagandena, anses beslut om upplåning inom dessa ramar inte längre ha den principiella beskaffenhet som endast är förbehållet kommunfullmäktige. Borgensåtaganden preskriberas efter tio år, det innebär att ett beslut om borgen inte får vara äldre än tio år när lån beviljas. Genom att ta årligen besluta om ett tak för totalt borgensåtagande aktualiseras dessa och åtagandena undgår att preskriberas. Bolagen inom Gnesta kommunkoncern AB skulle kunna låna externt utan att Gnesta kommun borgar för lånen. Bolagen skulle då få sämre lånevillkor och behöva ta ut pantbrev, dvs. lånen blir dyrare och Gnesta kommun förlorar borgensavgiften på 0,3 %. Bolagen får sämre förutsättningar att göra ett bra resultat, vilket i sin tur påverkar ägarens, dvs. Gnesta kommunkoncern AB:s möjlighet att lämna avkastning till huvudägaren Gnesta kommun. Senast känt antal invånare i Gnesta (31/ ), var personer. Utnyttjad borgen blir då ca kr uttryckt i kronor per invånare, vilket är ett relativt högt borgensåtagande. Det ska dock ställas mot det värde fastigheterna har och hur vakansgraden ser ut. Beslutet ska skickas till: ~ Gnesta kommunkoncern AB's styrelse ~ Gnestahem AB's styrelse ~ Gnesta förvaltnings AB' styrelse Nils Erik Selin Kommunchef Marlene Bernfalk Karlsson Ekonomichef

172 Kommunstyrelsen PROTOKOLL 23 Sammanträdesdatum: Ärendenummer: KS Revisionsrapport: Intern kontroll avseende inköp från externa leverantörer inom kultur- och tekniknämnden Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Godkänner förvaltningens svar på revisionsrapport om intern kontroll inom kultur- och tekniknämnden. 2. Ekonomichefen uppdras att återkomma till kommunstyrelsens sammanträde i juni 2015 med rapport hur arbetet med åtgärder för att möta revisionens kritik fortskrider. Sammanfattning av ärendet På uppdrag av revisorerna i Gnesta kommun har PwC granskat inköp och upphandling inklusive jävsförhållanden på kultur-och tekniknämnden. Granskningen syftade till att besvara följande revisionsfrågor: - Är kultur-och tekniknämndens interna kontroll tillräcklig vad gäller inköp från externa leverantörer? - Är kultur-och tekniknämndens interna kontroll tillräcklig vad gäller jävsförhållanden avseende upphandling och inköp? Kommunledningskontoret har i tjänsteskrivelse daterad den 2 mars 2015 svarat att granskningen belyser ett viktigt förbättringsområde för kommunen som tar med sig revisionens bedömningar och synpunkter i det fortsatta utvecklingsarbetet. Förvaltningen instämmer i revisionens bedömningar och tex så har tvåhandsprincipen (som inte ingår i kommunens attestreglemente) genomförts i samtliga förvaltningar från och med den 1 januari Ett förebyggande arbete kring jävsförhållanden kommer att fortsätta på ett systematiskt sätt och alltfler upphandlade ramavtal kommer att bidra till ytterligare minskad risk för jävsförhållanden. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse den 2 mars Revisionsskrivelse 3. Revisorsrapport Tjänsteförslag 1. Godkänner förvaltningens svar på revisionsrapport om intern kontroll inom kultur- och tekniknämnden. Förslag till beslut på sammanträdet Ordförandes signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

173 Kommunstyrelsen PROTOKOLL Håkan Ekstrand (C) lämnar följande tilläggsförslag med lydelsen "Ekonomichefen uppdras att återkomma till kommunstyrelsens sammanträde i juni 2015 med rapport hur arbetet med åtgärder för att möta revisionens kritik fortskrider". Ann-Sofie Lifvenhage (M), Kukkamariia Valtola Sjöberg (MP), Lena Staaf (V), Ingalill Fredriksson (C), Jesper Hammarlund (S) och Ingrid Jerneborg Glimne (M) bifaller till Håkan Ekstrands (C) förslag. Beslutsgång Ordföranden frågar om kommunstyrelsen bifaller det framskrivna förslaget eller det framskrivna förslaget med Håkan Ekstrands (C) tilläggsförslag. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutat enligt framskrivet förslag med Håkan Ekstrands tilläggsförslag. Sändlista: ~ Kommunfullmäktige Ordförandes signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

174 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: KS Kommunstyrelsen Svar på revisionsrapport: Intern kontroll avseende inköp från externa leverantörer inom kultur- och tekniknämnden Förslag till beslut i kommunstyrelsen 1. Godkänner förvaltningens svar på revisionsrapport om intern kontroll inom kultur- och tekniknämnden Ärendebeskrivning På uppdrag av revisorerna i Gnesta kommun har PwC granskat inköp och upphandling inklusive jävsförhållanden på kultur-och tekniknämnden. Granskningen syftade till att besvara följande revisionsfrågor: - Är kultur-och tekniknämndens interna kontroll tillräcklig vad gäller inköp från externa leverantörer? - Är kultur-och tekniknämndens interna kontroll tillräcklig vad gäller jävsförhållanden avseende upphandling och inköp? I avsnittet Förvaltningens synpunkter redovisas revisionens bedömningar och förvaltningens svar. Förvaltningens synpunkter Granskningen belyser ett viktigt förbättringsområde för kommunen som tar med sig revisionens bedömningar och synpunkter i det fortsatta utvecklingsarbetet. Dessvärre har granskningen kantats av några svårigheter som inte förekommit vid tidigare granskningar: Möjligheterna till faktagranskning av preliminär rapport har varit mycket begränsad jämfört med tidigare granskningar. Kommunen fick drygt två dagar på sig för faktagranskningen jämfört med normalt cirka två veckor. (Den preliminära rapporten inkom till kommunen den 4 december, kl och synpunkter begärdes senast den 8 december, kl Den 6 och 7 december var helgdagar). Den här typen av granskning innehåller många uppgifter och ännu fler siffror/belopp vilket fordrar tid för kontroll. I vissa fall har inblandade tjänstemän varit på semester eller utbildning och

175 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 2(5) inte kunnat nås under dessa två dagar. Rapporten är otydlig avseende vad som är inköp över direktupphandlingsgräns eller inköp av ej upphandlad leverantör. I en tabell på sidan 7 anges inköp på cirka sju mkr från ej upphandlad leverantör medan i bilaga 1 anges sju mkr som inköp över direktupphandlingsgräns. Nedan redovisas revisionens åtta bedömningar och förvaltningens svar på dessa. 1. Inköp inte alltid sker i enlighet med lagstiftningen. Vår verifiering visar att det görs otillåtna direktupphandlingar från ett flertal leverantörer. Vidare noterar vi att avrop görs från det kommunala bolagets ramavtal trots att kommunen enligt avtalen inte är avropsberättigad. Svar: Inköp över direktupphandlingsgränsen har felaktigt gjorts från tre leverantörer och motsvarar cirka 4,3 procent av förvaltningens totala inköp för perioden. Merparten av inköpen över direktupphandlingsgränsen har skett inom VA-verksamheten för akuta insatser. De akuta insatserna har varit nödvändiga för att trygga vattenkvaliteten och uppfylla gällande miljölagstiftning. I fortsättningen kommer den nyligen genomförda upphandlingen av ramavtal för 14 kompetenser inom det tekniska området att nyttjas istället för direktupphandling. Angående avrop från det kommunala bolagets ramavtal tar kommunen till sig revisionens synpunkter. Förvaltningen har handlat i god tro att det varit möjligt men tyvärr inte kontrollerat det faktiska förhållandet. För kommunen har användandet av bolagets avtal medfört lägre kostnader för kommunen men dessvärre inte följt reglerna för upphandling Vid en närmare inventering har det visat sig att kommunen endast ingår i ett av det kommunala bolagets ramavtal. Sammanfattningsvis anser förvaltningen att rapportens synpunkter om att det saknas ramavtal är befogad. Fortsättningsvis behöver dock inte risken för direktupphandling förekomma inom det tekniska området eftersom kommunen måste använda de upphandlade ramavtalen för inköp. Vidare har kommunen anslutit sig till flera varuområden i upphandlingar som SKL Kommentus genomfört och där kommunen kan avropa vid behov. Dessutom kommer i fortsättningen upphandlingar att samordnas mellan kommunala förvaltningar och kommunala bolag för att uppnå maximal effektivitet. 2. I kontrollen av att faktureringen från leverantörer överensstämmer med tecknade avtal konstaterades att det för endast en av de granskade leverantörerna gick att stämma av avtalade priser. För två av leverantörerna var fakturerade priser högre än avtalat, för en leverantör var fakturorna för dåligt specificerade och för en leverantör har ingen prisbilaga tillhandahållits oss.

176 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 3(5) Svar: För två av leverantörerna (Arkeologisk utredning och Maskinentreprenad) som kontrollerades fanns inte tid att ta fram tillräckliga underlag under de cirka två dagarna för faktaavstämning. Underlagen finns för båda leverantörerna och stämmer med upphandling. För en leverantör där priset är högre än avtalet (Projektledning) innehöll en av fyra fakturor en avvikelse på kronor som har kompenserats av entreprenören. För en annan leverantör (Arkitekter) var priset högre än avtalet men detta baseras på två förutsättningar. I ramavtalet från det kommunala bolaget anges att vid anlitande av underleverantör sker påslag med sju procent och där har förvaltningen följt ramavtalet. I ramavtalet anges exempel på pris för byggarkitekter men förvaltningen har anlitat landskapsarkitekt som har ett högre timpris, vilket också verifierats av Sveriges arkitekter. För den återstående leverantören (Måleriarbete) är fakturorna bristfälliga avseende specifikationer men belopp som totalt utbetalats till leverantören överensstämmer helt med givna offerter. Sammanfattningsvis instämmer förvaltningen i revisionens synpunkter att förbättringar är möjliga. Det innebär i flera fall att leverantören tydligare specificerar fakturan och att nödvändig kontroll sker. 3. Att en beslutsattestant har möjlighet att godkänna en ekonomisk transaktion endast genom en attest är inte i enlighet med tvåhandsprincipen och bedöms vara kopplad till risker kopplat till bristande internkontroll och i värsta fall oegentligheter. Vår verifiering visar att hälften av de granskade fakturorna endast har attesterats av en person. Tvåhandsprincipen är dock inget krav i kommunens attestreglemente och därmed följer förvaltningen kommunens regler. Ur ett interkontrollperspektiv gör vi dock bedömningen att tvåhandprincipen behöver tillämpas. Svar: Tvåhandprincipen ingår inte i kommunens attestreglemente men kommunen har tagit till sig av revisionens synpunkter och har genomfört detta i samtliga förvaltningar från den 1 januari Extra utbildningsinsatser har också genomförts efter årsskiftet för granskare och beslutsattestanter. 4. Förvaltningen har mycket få beslutsattestanter och väldigt många objektskoder. Detta i kombination med att det görs frånsteg från tvåhandprincipen samt att alla förvaltningens anställda är potentiella inköpare gör att vi ställer oss frågande till hur beslutsattestanterna rimligen kan säkerställa de tre attestmomenten som framgår av kommunens rutiner.

177 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 4(5) Svar: Att ha få beslutsattester ingår i kommunens grundläggande princip att koppla ihop budget, verksamhets- och personalansvar med ansvar för attester. Det blir en helhet som utgår från rollen som chef. Eftersom kommunen som organisation är liten kan också information om beställning och inköp nås med enkla medel. En översyn av vilka attestanter som har många fakturor kommer att göras som kan leda till en justering för vissa attestanter. Under 2015 kommer dessutom beställare att utses inom samtliga förvaltningar. 5. Det är svårt att bedöma huruvida bokförda utgifter/kostnader har hänförliga till rätt objekt. Vi kan konstatera att konteringen inte alltid är konsekvent och att det till och med finns sådana konteringen som ser felaktiga ut. Detta kan dock även delvis förklaras av att fakturorna i vissa fall är bristfälliga samt att samlingsfakturor inte alltid delas upp på olika objekt. Svar: Förvaltningen instämmer i revisionens bedömning att det är viktigt att kontera rätt och på rätt objekt för att kunna visa ett rättvisande ekonomiskt resultat. Ett kontinuerligt förbättringsarbete görs bl.a. i vid budgetuppföljningar sex gånger per år då en kontroll av om kostnader/intäkter belastar rätt objekt görs som kan föranleda justeringar ske för att rätta till eventuella fel. Exempel på justeringar kan vara när ett företag från västra Sverige anlitades för sjöbottenundersökning med specialutrustning. För att uppnå maximal effektivitet och låga kostnader genomfördes analyser för tre separata projekt; avloppsledning från Laxne till Gnesta, avloppsledning från Gnesta till Himmerfjärdsverket i Botkyrka kommun samt ny vattentäkt i Gnesta. Fakturan konterades inledningsvis på ett objekt för att senare kunna fördelas på övriga objekt som ännu inte aktiverats p.g.a. att det var nya projekt för VAverksamheten. I rapporten kommenteras att höga resekostnader förekommer i fakturor. Detta är nödvändigt inom framförallt VA-verksamheten där företag anlitas utifrån sin specialistkompetens och inte utifrån närheten till Gnesta. En annan kommentar rör inköp av dator från leverantör som beror på att kommunens egen IT-enhet inte hade tillräcklig kapacitet att själva utrusta datorn utifrån behov i VA-verksamheten. Sammanfattningsvis anser förvaltningen att kontera rätt är ett förbättringsområde och som också bör kopplas till tydligare krav på specifikationer i fakturor. 6. Vår verifiering visar att fyra av fem granskade avtal har undertecknats av behörig. Eftersom nämndens delegationsordning är otydlig kan vi inte bedöma huruvida det femte avtalet är korrekt undertecknat. Vidare noterar vi att nämndens delegationsordning strider mot kommunallagen gällande anmälan av vidaredelegerade beslut samt att delegationsordningens punkter är otydliga och det är svårt att skilja mellan de olika besluten.

178 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 5(5) Svar: Förvaltningen instämmer i revisionens bedömning att delegationsordningen behöver förtydligas. Delegationsordningen i samtliga förvaltningar kommer att revideras under våren i och med organisationsförändringen och då kommer synpunkterna att inarbetas. 7. Vi noterar att det finns ett visst förebyggande arbete för att förhindra jävsförhållande gällande inköp och upphandling, bl.a. informeras samtliga anställda årligen och det görs en årlig inventering av samtliga anställdas bisysslor på förvaltningen. Det är även positivt att kommunen under 2013 antog en policy som behandlar mutor och otillbörliga förmåner. En risk med att det finns så få upphandlade avtal är dock att inköparen går till en leverantör som denne har en personlig relation till. Detta kan vara både medvetet och omedvetet. Svar: Förebyggande arbete kring jävsförhållande kommer att fortsätta på ett systematiskt sätt och alltfler upphandlade ramavtal kommer att bidra till ytterligare minskad risk för jävsförhållanden. Bilagor 1. Revisionsskrivelse 2. Revisionsrapport Beslutet ska skickas till: ~ Revisionen Nils Erik Selin Kommunchef Bengt Klintbo Biträdande förvaltningschef

179 Revisionsrapport Gnesta kommun Ink: Dnr För handläggning.. Sofia Nylund December 2014 Intern kontroll avseende inköp från externa leverantörer inom kultur- och tekniknämnden,f nestå kommun pwc