Witt GNESTA KOMMUN -X. Gnesta kommun. Kommunfullmäktige

Transkript

1 GNESTA KOMMUN -X Ink: Dnr För handläggning Kommunfullmäktige Utlåtande avseende delårsrapport Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål för den ekonomiska förvaltningen som fullmäktige beslutat om i årsbudgeten och flerårsplanen. Kommunens revisorer har genomfört en översiktlig granskning av s delårsrapport per Uppdraget ingår som en obligatorisk del av revisionsplanen för år Granskningen är väsentligt begränsad och inriktad på analys och mindre på detaljgranskning. Granskningsresultatet framgår av bifogad revisionsrapport som utarbetats av. Rapporten har behandlats och godkänts vid revisorernas möte Resultatet för perioden är 8,5 mnkr (-4,1 mnkr), vilket är 12,6 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Prognosen för helåret pekar mot ett resultat om 9,2 mnkr. Bedömningen i delårsrapporten är att balanskravet kommer att uppfyllas. Utifrån vår översiktliga granskning gör vi följande bedömning av kommunens delårsrapport: Vi bedömer att delårsrapporten i allt väsentligt är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. Vi bedömer att det finns möjlighet att uppnå de finansiella mål om god ekonomisk hushållning som kommunfullmäktige har fastställt utifrån den prognos som lämnas. - Vi bedömer att det finns möjlighet att delvis uppnå de verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning som kommunfullmäktige har fastställt. Vi bedömer att redovisning lämnas utifrån de mått som finns fastställda. Målen är strävansmål och det finns inte någon tydlig definition för vad som ska ha uppnåtts för att de olika nivåerna ska anses uppnådda. Vi har noterat att kommunen har påbörjat arbete med att införa komponentavskrivning. käivisorer A Witt Åke Nilsson 4" Björn Svallfors BjØitta Bergqvis Lena Dahlö Lööf Sune Åkerlind Gnesta 1 vxl: qnesta.kommun@qnesta.se 1 besöksadress: Västra Storgatan 15 1 organisationsnummer:

2 Granskningsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir, Johan Sjöberg. Granskning av delårsrapport 2014 pwc i

3 Innehållsförteckning 2 Sammanfattande bedömning Inledning Bakgrund Syfte, revisionsfrågor och avgränsning Revisionskriterier Metod 3 3 Granskningsresultat Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed Resultatanalys Nämndernas budgetuppföljning och prognos God ekonomisk hushållning Finansiella mål Mål för verksamheten 8 Pwe

4 1 Sammanfattande bedömning har på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer översiktligt granskat kommunens delårsrapport för perioden Uppdraget ingår som en obligatorisk del av revisionsplanen för år Syftet med den översiktliga granskningen är att ge kommunens revisorer ett underlag för sin bedömning av om delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål som kommunfullmäktige fastställt. Revisorernas uttalande avges i den bedömning som de avlämnar till kommunfullmäktige i samband med att delårsrapporten behandlas. Resultatet för perioden är 8,5 mnkr (-4,1 mnkr), vilket är 12,6 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Prognosen för helåret pekar mot ett resultat om 9,2 mnkr. Bedömningen i delårsrapporten är att balanskravet kommer att uppfyllas. Utifrån vår översiktliga granskning gör vi följande bedömning av kommunens delårsrapport: - Vi bedömer att delårsrapporten i allt väsentligt är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. Vi bedömer att det finns möjlighet att uppnå de finansiella mål om god ekonomisk hushållning som kommunfullmäktige har fastställt utifrån den prognos som lämnas. Vi bedömer att det finns möjlighet att delvis uppnå de verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning som kommunfullmäktige har fastställt. Vi bedömer att redovisning lämnas utifrån de mått som finns fastställda. Målen är strävansmål och det finns inte någon tydlig definition för vad som ska ha uppnåtts för att de olika nivåerna ska anses uppnådda. Vi har noterat att kommunen har påbörjat arbete med att införa komponentavskrivning. fr 1 av lo

5 2 Inledning 2.1 Bakgrund Kommuner är enligt den kommunala redovisnitigslagen (KRL), skyldiga att minst en gång om året upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från årets början. och KL 9 kap 9 a Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrapporten som enligt 8 kap. zo a skall behandlas av fullmäktige och årsbokslutet är förenligt med de målfullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas delårs rapporten årsbokslutet. Revisorernas bedömning av delårsrapporten ska grundas på det ekonomiska resultatet och uppfyllelsen av fullmäktiges mål för ekonomi och verksamhet. 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning Granskningen syftar till att översiktligt bedöma om delårsrapporten ger svar på följande revisionsfrågor. Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av fullmäktige fastställda finansiella målen, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av fullmäktige fastställda målen för verksamheten, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Granskningen har planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om delårsrapporten ger en rättvisande bild. Granskningen är översiktlig och omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i delårsrapporten. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. 2.3 Revisionskriterier Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av delårsrapporten som enligt 8 kap 20 a KL ska behandlas av kommunfullmäktige. Granskningen av delårsrapporten innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen och lag om kommunal redovisning Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 22 samt god redovisningssed i övrigt Fullmäktigebeslut avseende god ekonomisk hushållning tr. 2 av lo

6 2.4 Metod Granskningen har utförts genom: Intervjuer med berörda tjänstemän Analys av relevanta dokument Översiktlig granskning och analys av det siffermässiga bokslutet per samt av resultatprognosen för året Översiktlig analys av verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige fastställda målen Granskningen är inte lika omfattande som granskningen av årsredovisningen utan mer översiktlig. Granskningen är dessutom mer inriktad på analytisk granskning än på substansgranskning. fr Rapporten är faktagranskad av personal på ekonomienheten. 3 av lo

7 3 Grartskrtingsresultat 3.1 Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed Den upprättade delårsrapporten omfattar perioden januari augusti. Resultatet för perioden uppgår till 8,5 mnkr. Delårsrapporten består av en förvaltningsberättelse samt resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys, driftredovisning och sammanställd redovisning. Separata resultat- och balansräkningar redovisas också för VA- och renhållningsverksamheterna. Väsentliga händelser under perioden redovisas under rubriken Gnestas nämnder och bolag. Semesterlöneskuldens periodisering avviker från den som görs i årsbokslutet, men sker på samma sätt som tidigare. Semesterlöneskuld, uppehållslön/ferieskuld och okompenserad övertid är uppbokat med samma belopp som i årsredovisningen. Tidpunkten för delårsbokslutet infaller efter perioden med det största semesteruttaget, vilket medför en mycket liten skuld. Resultatet hade förbättrats om skulden hade bokförts till faktiskt värde i delårsbokslutet, för att sedan försämras igen vid bokslutet, då skulden är större vid årets slut. Kommunen tillämpar därmed inte samma princip i delår och bokslut. Förfarandet kommenteras i redovisningsprinciperna. Kommunen redovisar två resultat- och balansräkningar. Den ena följer lagstiftningen och är uppställd enligt den s.k. blandmodellen. Den andra redovisar enligt den s.k. fullfonderingsmodellen, d.v.s. hela pensionsåtagandet finns med i resultatoch balansräkningen, då även den del av det kommunala pensionsåtagandet som redovisas utanför balansräkningen (inom linjen) har lyfts in i balansräkningen. Resultatet påverkas så att resultatet enligt detta sätt att redovisa blir 11,5 mnkr, d.v.s. 3,0 mnkr högre. Kommunen har försäkrat 24,8 mnkr av det åtagande som redovisas som avsättning vilket anges i not enligt RKR 17. Beloppet är samma som i årsredovisningen. Jämförelse görs med motsvarande period föregående år för resultaträkningen och kassaflödesanalysen och med senaste årsredovisning för balansräkningen enligt RKR 22 som gäller fr.o.m Förbättring har skett av noterna för de materiella anläggningstillgångarna så att dessa nu uppfyller RKR Enligt samma rekommendation ska kommunerna fr.o.m använda komponentavskrivning, d.v.s. avskrivning för en tillgång som förbrukas i olika takt, t.ex. fastighet, ska delas upp på olika avskrivningstider. har påbörjat arbetet med att gå över till komponentavskrivning, men detta är ännu inte färdigt. Ekonomienheten på kommunledningskontoret skickar anvisningar och interna föreskrifter avseende delårsrapporteringen till förvaltningarna och bolagen. fr 4 av 10

8 Bedömning I vår översiktliga granskning har det inte framkommit några omständigheter som tyder på att kommunens delårsrapport är upprättad i strid med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. Några punkter kommenteras nedan. Vi har granskat ett urval av de periodiseringar som har gjorts och konstaterar att väsentliga poster har periodiserats korrekt utom avseende semesterlöneskulden. Vi noterar att förfarandet har kommenterats i redovisningsprinciperna. Vi ser positivt på att det finns separata resultat- och balansräkningar för renhållningsverksamheten och VA-verksamheten. Vi ser positivt på de anpassningar som har gjorts till rekommendationer från Rådet för Kommunal Redovisning och som kommenteras ovan. Då delårsrapporten är mindre omfattande än årsredovisningen har vi här inte kommenterat om uppgifter saknas enligt rekommendationer från Rådet för Kommunal Redovisning som inte är obligatoriska att redovisa i en delårsrapport. 3.2 Resultatanalys Prognosen för helåret pekar på ett positivt resultat, 9,2 mnkr, vilket är 7,8 mnkr bättre än budgeterat. Avvikelsen beror på: Verksamhetens nettokostnad avviker med 4,5 mnkr mot budget Skatteintäkter och statsbidrag förväntas bli 2,4 mnkr högre än budgeterat Finansnettot ligger i prognosen 2,0 mnkr bättre än budgeterat, framförallt de finansiella intäkterna som förväntas bli högre än budget Kommunen har budgeterat återbetalning för AFA-premier med 5 mnkr för hela Något beslut om detta finns ännu inte. 5 av 10

9 I nedanstående tabell redovisas utfallet för de första åtta månaderna 2013 och 2014 samt jämförelse över utvecklingen, prognos för utfallet för året samt avvikelsen mot budget. Utfall Utfa it rognos - &Mår delm delår av Ökn/ vikelse Minskn. mot bud- Resultaträkning jrnf get för öre år 201 Verksamhetens intäkter 56,5 63,2 11,9% 11,1 Verksamhetens kostnader -405,6-412,6 1,7% -9,3 Avskrivningar -6,0-7,0 16,7% 1,7 Verksamhetens nettokostnader -355,1-356,4 0,4% 3,5 Skatteintäkter 287,2 293,3 2,1% 1,6 Generella statsbidrag 60,9 68,7 12,9% 0,8 Summa skatter och statsbidrag 348,1 362,0 4,0% 2,4 Finansiella intäkter 3,2 3,6 12,8% 2,2 Finansiella kostnader -0,2-0,7 231,0% -0,2 Årets resultat -4, 1 8,5 308,9% 7,8 *) Jmf fastställd budget i framtidsplan 2014 med flerårsplan , kommunen jämför med utlagda ramar, vilket ger en viss skillnad för de olika raderna, men resultatet är detsamma Resultatet enligt avstämningen mot balanskravet uppgår till 6,2 mnkr för perioden och Kommunstyrelsen bedömer att balanskravet kommer att klaras under helåret tt 6 av lo

10 3.3 Nämndernas budgetuppföljning och prognos Prognosen för nämndernas utfall jämfört med budget för hela 2014, samt utfallet jämfört med budget per augusti visas i nedanstående tabell: Prognos avvikelse mot budget för året, tkr februari Kommungemensamt KS 400 Miljö- och byggnämnden -250 Barn- och utbildningsnämnden 0 Socialnämnden 0 Kultur- o tekniknämnden 2) 0 Totalt resultat -1 0 au usti Avvikelse mot budget per augusti o i6o Exklusive kommungemensamt 150 2) varav avgiftskollektiven Vatten- och avlopp 0 Renhållnin: 1) Jämfört med nämndernas budget per augusti Av tabellen framgår att avvikelserna för nämnderna totalt sett exklusive kommungemensamt visar på en prognos för 2014 med underskott jämfört med budget på -500 tkr. Detta är en förbättring jämfört med föregående år då resultatet var tkr. Kommunstyrelsen beräknas redovisa ett överskott om netto 500 tkr. Miljö- och byggnämnden beräknas redovisa ett underskott med netto -200 tkr främst p g.a. ökade kostnader för ombyggnaden av brandstationen. VA-verksamheten beräknas redovisa ett underskott på -800 tkr vilket uppges främst beroende på omfattande insatser i vatten- och avloppsanläggningarna p.g.a. problem som borde ha genomförts under de senaste io-15 åren. Kommungemensamt redovisar en prognos för året om ett överskott med tim Detta beror främst på överskott för skatteintäkter och generellt statsbidrag, pensioner, finansnetto och medel avsedda för folkomröstning som ej användes. Budgeterade medel för återbetalning från AFA uppgår till tkr och det finns ännu inget beslut om att kommunen kommer att erhålla några medel, vilket innebär ett underskott med motsvarande belopp. tr 7 av lo

11 3.4 God ekonomisk hushållning Finansiella mål I delårsrapporten görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i Framtidsplan 2014 med flerårsplan Målen är en del av den ekonomiska styrningen: Finansiellt mål, fastställt av fullmäktige i framtidsplan 2014 med tlerårsplan Långsiktigt ska resultatbudgeten ge ett överskott (ökning av eget kapital) med 1,5 % av skatter och statsbidrag. Investeringarna ska vara självfinansierade till wo %. Avkastning på pensionsportföljen ska användas till att kapa topparna på de utbetalningar som överstiger ca 2 mnkr från och med Prognos 2014 : ets resultat enligt kommunens prognos är 1,7 %. Periodens resultat är 2,3 %. Några lån har inte tagits upp. Kommunen har sålt några placeringar och har gjort några nya placeringar. Reavinsten redovisas till 2,2 mnkr. Kommunens ränteintäkter uppgår till 1,7 mnlu: under perioden. Pensionsutbetalningarna för tidigare intjänade pensioner uppgår till 3,4 mnkr. Årets resultat överstiger avkastningen på pensionsportföljen. Måluppfyllelse, kommunens bedömning Kommunstyrelsen bedömer att målet förväntas bli uppfyllt under Kommunstyrelsen bedömer att målet förväntas bli uppfyllt under Kommunstyrelsen bedömer att målet förväntas bli uppfyllt under Vi delar kommunstyrelsens samlade bedömning att de finansiella målen kommer att kunna uppnås. Bedömning Vår översiktliga granskning visar på att prognostiserade resultat är förenligt med de finansiella målen som fullmäktige fastställt i budget Mål för verksamheten Kommunfullmäktige har i Framtidsplan 2014 med flerårsplan fastställt styrmodell för. I planen finns ett antal öppna mål som visar medborgarvärden och anger en strävan under en mandatperiod. Avsikten med öppna mål är att skapa engagemang i organisationen med att se sin del i helheten och vad man kan bidra med. Bedömning av om kommunen är på rätt väg att uppnå målens avsikter görs i delårsrapporten och årsredovisningen. För varje mål finns ett antal o- 8 av lo

12 mått samt övriga indikatorer. En sammanfattande bedömning görs för varje mått enligt skalan uppfyllt (grönt), delvis uppfyllt (gult), arbete inlett (vitt) och ej uppfyllt (rött). Målen är 1. Hela kommunen ska utvecklas och vitaliseras (Bedöms grönt) 2. Kommunen ska utveckla ett gott företagsklimat (Bedöms grönt) 3. Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet för alla (Bedöms grönt) 4. Kommunen ska aktivt samverka med föreningsliv, kulturliv och näringsliv (Bedöms gult) 5. Kommunen ska genom god planering skapa förutsättningar för en hållbar befolkningsutveckling (Bedöms gult) 6. Kommunen ska aktivt arbeta för att vara en föregångskommun i miljö- och klimatfrågor (Bedöms gult) 7. Kommunens verksamheter ska kännetecknas av effektivitet, kvalitet och långsiktig hållbar ekonomisk hushållning (Bedöms gult) 8. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med mönsterarbetsplatser (Bedöms gult) Samtliga mål som fullmäktige fastställt följs upp i delårsrapporten i avsnittet Gnestas mål. Vissa enkäter kommer att genomföras 2015 nästa gång. En sammanfattande avstämning görs i avsnittet Gnestas ekonomi. Målen är strävansmål som de förtroendevalda prioriterat för mandatperioden. Kommunstyrelsens uppföljning av målen går ut på att analysera om kommunen är på rätt väg att uppnå målets avsikter eller om det fordras en ändad kurs på den inslagna vägen. Av den sammanfattande bedömningen framgår att tre av målen bedöms kunna uppnås helt medan fem mål bedöms kunna uppnås delvis. Bedömning Vår översiktliga granskning tyder på att måluppfyllelsen avseende verksamheten är delvis förenlig med de av fullmäktige fastställda målen i Framtidsplan 2014 med flerårsplan vilket innebär att vi instämmer i Kommunstyrelsens översiktliga bedömning. Vi bedömer att redovisning lämnas utifrån de mått som finns fastställda. Målen är strävansmål och det finns inte någon tydlig definition för vad som ska ha uppnåtts för att de olika nivåerna ska anses uppnådda. 9 av 10

13 rr rua& Sa Annika Hansson Projektledare Peter öde n Uppd gsledare 10 av 10