Biblioteksplan för Säters kommun

Transkript

1 Antagen av kommunfullmäktige Biblioteksplan för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kulturnämnden

2 Innehållsförteckning Inledning...1 Syfte...1 Fakta om kommunen...1 Äldreboenden...1 Förskolor i Säters kommun...1 Skolor i Säters kommun...2 Antalet invånare fördelade på ålder och kommundelar Bibliotek i Säters kommun...2 Folkbiblioteken i siffror Övergripande mål för kommunens utveckling...3 Mål för folkbiblioteksverksamheten...3 Strategi för verksamhetens utveckling...4 Samverkan mellan folkbibliotekets tre enheter...4 Bibliotekens målgrupper...6 Barn...6 Skolbibliotek...9 Gymnasiebibliotek...10 Vuxna...11 Särskilda tjänster/ social biblioteksverksamhet...12 Styrdokument... 13

3 Inledning 1996 fick Sverige en bibliotekslag som bl a lyfter fram tre prioriterade målgrupper: barn och ungdomar, funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska anta planer för biblioteksverksamheten, och att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. KS au har uppdragit till kulturnämnden att ansvara för och ta fram förslag till biblioteksplan. Översyn av bibliotekslagen har gjorts 2010 men någon ändring är ännu inte beslutad. Syfte Biblioteksplanen ska definiera bibliotekets roll i olika politikområden i förhållande till de övergripande målen för kommunens utveckling, ange konkreta målsättningar för biblioteksverksamheten och lägga fast en strategi för verksamhetens utveckling. Fakta om kommunen Säters kommun består av Säters centralort och kommundelarna Stora Skedvi, Gustafs och Silvberg. Kommunen har inv ( ). Befolkningen har minskat de senaste åren, men andelen äldre ökar. Ungefär hälften av befolkningen bor i centralorten Säter. Säter räknas som en pendlingskommun, där utpendlingen är betydligt större än inpendlingen. Utbildningsnivå är lägre än i riket. Äldreboenden finns i Fågelsången i Säter, Skedvigården i Stora Skedvi och Enbackagården i Gustafs. Förskolor i Säters kommun Säter Myran, Borgen, Varggropen, Trasten och Smultronet (dbv) Gustafs Konvaljen, Täppan, Mora by och Svalan (dbv) Stora Skedvi Fäggeby, Solrosen och Kulan (dbv) 1

4 Skolor i Säters kommun Säter Kungsgårdsskolan F6 och fritids Prästgärdsskolan F2 och fritids Kristineskolan, grundsärskola/träningsskola 19 Klockarskolan 79 Dahlandergymnasiet/Vuxenutbildningen Stora Skedvi Stora Skedvi skola F6 och fritids Gustafs Enbackaskolan F6 och fritids Antalet invånare fördelade på ålder och kommundelar Kommundel/Ålder Säter Gustafs Stora Skedvi Silvberg Totalt Bibliotek i Säters kommun Bibliotek Huvudman Huvudbiblioteket Kulturnämnden Filialbibliotek, Enbacka KN/BUN Filialbibliotek, St Skedvi KN/BUN Kungsgårdsskolans skolbibl.bun Klockarskolans skolbibl. BUN Gymn.bibliotek, Dahlander BUN Sjukhusbiblioteket Landstinget Målgrupp Alla Alla + skolan (10 h) Alla + skolan (6 h) KG:s o PG:s elever & personal Klockarskolans elever & pers. Gymnasiets elever & pers. + komvux Sjukhusets patienter & personal 2

5 Folkbiblioteken i siffror 2010 Öppet Huvudbiblioteket i Säter 55 tim/v varav lättöppet 17 tim/v Filialbibliotek Enbacka 11 tim/v för allmänheten Filialbibliotek Stora Skedvi 11 tim/v för allmänheten Utlån lån totalt, vilket innebär 9,1 lån/invånare Jfr genomsnitt i riket 7,6 lån/inv 2009 Besök Huvudbiblioteket i Säter fysiska besök Besök på startsidan för bibliotekets webbplats totalt Övergripande mål för kommunens utveckling Goda möjligheter till försörjning och bra kommunikationer Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor Förstärka den positiva bilden av Säter Ekologisk hållbar utveckling Mål för folkbiblioteksverksamheten enligt kulturnämndens verksamhetsplan 2011 Mål Gott utnyttjande av bibliotekets och kulturens resurser o 9 lån/inv (högre än riket) o besök per år på HB o Vidmakthålla bibliotekens nuvarande öppettider o 150 kulturarrangemang God service till medborgarna o Kvalitetssäkras genom att göra enkätundersökning 3

6 Strategi för verksamhetens utveckling Biblioteken visar vägar till kunskap och upplevelser genom att vara en öppen mötesplats för alla människor oavsett ålder, social, etnisk eller annan tillhörighet bereda alla brukare lika tillgång till bibliotekets resurser utveckla lusten till läsning, särskilt hos barn och ungdomar stödja såväl självstudier som utbildning på olika nivåer Samverkan mellan folkbibliotekets tre enheter Biblioteken ska samverka och stödja varandra för att kunna erbjuda ett brett och lockande utbud. Bibliotekens mediebestånd är en helhet som vi samverkar kring. Både huvudbiblioteket och filialbiblioteken är viktiga mötesplatser för kommunens invånare, som ofta är det enda öppna offentliga rummet på orten. Ledord för folkbiblioteken i Säters kommun är tillgänglighet och service, som vi arbetar med genom: Tillgänglighet Öppethållande ITtjänster Barnverksamhet Medier Särskilda/anpassade medier Service Bemötande Kompetens Redskap i det livslånga lärandet Stödja utvecklandet av människors informationskompetens Utvecklingsområden: Trådlöst nätverk i Säters bibliotek RFID Sociala medier Digital delaktighet Samarbete för uppsökande verksamhet Nya medier (ny teknik) Byte av klassifikationssystem till Dewey (nationellt beslut) Biblioteksportal (integrerad interaktiv webbplats och katalog) 4

7 Biblioteksverksamheten genom hela livet 18 > 100 år år 1316 år Informationssökning & Kunskapsinhämtning Läsning, Läslust & informationssökning 612 år 0 5 år Livslångt lärande Biblioteket > 100 år Språket > 100 år Boken Särskilda tjänster 5 Nytta och nöje för alla

8 Bibliotekens målgrupper Barn Ansvarig är kulturnämnden och barn och utbildningsnämnden Styrs av bibliotekslagen, biblioteksplanen, förskole och skolplanen, skollagen 2 kap. 36 (gäller från ), läroplan LPF 94 samt läroplan, LPO 94(ersätts med förordning om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet; SKOLFS 2010:37), läroplan för grundsärskolan samt UNESCO s folkbiblioteksmanifest och skolbiblioteksmanifest. Folkbiblioteket Folkbibliotekets uppgift Mål 1 Stimulera barns och ungas språkutveckling och läslust genom att 05 år sprida kunskap om vikten av språkutveckling använda oss av förmedlare för att nå barn, unga och föräldrar göra barnen delaktiga i våra lässtimulerande aktiviteter förmedla goda berättelser på olika sätt 612 år vara ett stöd för barn och unga i deras läs och språkutveckling uppmuntra och inspirera barn och unga att använda böcker och bibliotek betona bokens betydelse som konstform nå ickeläsarna köpa ett kvalitetsurval av medier för barn och unga ha ett mediautbud som tilltalar många olika intressen och läsnivåer 1316 år vara ett stöd för barn och unga i deras läs och språkutveckling uppmuntra och inspirera barn och unga att använda böcker och bibliotek använda oss av sociala medier köpa ett kvalitetsurval av medier för barn och unga ha ett mediautbud som tilltalar många olika intressen och läsnivåer 6

9 Mål 2 Vara ett stöd och ett redskap i barns och ungas eget kunskapssökande genom att 05 år tidigt ge barn och föräldrar en vana att använda bibliotek ge varje barn möjlighet att i tidig ålder besöka biblioteket samarbeta med BVC, förskola och skola 612 år barn och unga regelbundet ges möjlighet att besöka biblioteket barn och unga utifrån sina egna intressen och behov ska kunna hitta det material de behöver ge barn och unga en bra introduktion till bibliotekets medier och hanteringen av dessa. ordna bibliotekens medier på ett så lättförståeligt sätt som möjligt 1316 år barn och unga utifrån sina egna intressen och behov ska kunna hitta det material de behöver ordna bibliotekens medier på ett så lättförståeligt sätt som möjligt Mål 3 Vara en inbjudande och trygg mötesplats för barn och ungdomar, där de möts med respekt av engagerad och kompetent personal genom att: 016 år få barn och unga att känna sig välkomna till biblioteket den fysiska miljön är en inbjudande, spännande och avkopplande plats där man gärna vistas ha ett bestånd som är aktuellt, välgallrat och fräscht arbeta med teman och göra det lätt att hitta för alla barn Mål 4 Vara en del av samhällets nätverk runt barn och unga när det gäller kulturarv, kulturupplevelser, muntligt berättande och eget skapande genom att: 016 år vara en självklar arena för alla barn och ungas kulturupplevelser och eget skapande ha ett programutbud som lockar barn i olika åldrar ge barn och unga möjlighet att ställa ut och uppträda på biblioteket erbjuda lovaktiviteter som innehåller eget skapande Utvecklingsområden: Genom ökat samarbete inom och utom förvaltningen ytterligare utveckla den uppsökande och utåtriktade verksamheten. 7

10 8

11 Skolbibliotek Ansvarig är barn och utbildningsnämnden Styrs av biblioteksplanen, förskole och skolplanen, skollagen 2 kap. 36, läroplan LPF 94 samt läroplan, LPO 94(ersätts med förordning om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet; SKOLFS 2010:37), läroplan för grundsärskolan samt UNESCO s skolbiblioteksmanifest. Träder i kraft I: kap: 36 Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Lag (2010:860). Ny skollag (2010:800) Integrerade folk och skolbibliotek Ansvarig är kulturnämnden och barn och utbildningsnämnden Styrs av biblioteksplanen, förskole och skolplanen och UNESCO s folkbiblioteksmanifest och skolbiblioteksmanifest Uppgift för skolbiblioteken vara ett redskap i skolans pedagogiska arbete stödja och främja att skolan når målen. ge elever läslust och träning i att söka, värdera och använda information oavsett form, samt ge dem insikt i IKT. De integrerade folk och skolbiblioteken i Skedvi och Gustafs har dessutom till uppgift att ge folkbiblioteksservice till allmänheten fungera som mötesplats för det lokala kulturlivet Utvecklingsområden 2009 utarbetades ett förslag till handlingsplan för utveckling av skolbiblioteken och samverkan mellan förskola/skola och folkbibliotek i Säters kommun. Planen bör ses över igen, utifrån aktuellt nuläge, eftersom planen inte kunnat följas. Mål Alla förskolebarn och elever har tillgång till bibliotekens resurser utifrån sina egna förutsättningar. Alla förskolebarns och elevers språk, läs och skrivutveckling stimuleras så att de kan nå sina kunskapsmål. Alla elever utvecklar sin förmåga att söka och hantera information. 9

12 Gymnasiebibliotek Ansvarig är barn och utbildningsnämnden från 2011 Styrs av biblioteksplanen, förskole och skolplanen, skollagen 2 kap. 36 och läroplan Lpf 94. Gymnasiebibliotekets uppgift Gymnasiebiblioteket ska vara ett redskap i det pedagogiska arbetet genom att: vara skolans informationscentrum integrerat i undervisningen vara en resurs för att öka informatioskompetensen hos elever och skolans personal, samt stimulera till kritiskt tänkande ge eleverna lässtimulans Samverkan med folkbiblioteket genom gemensamt biblioteksdatasystem och samordning av databaser Utvecklingsområden Utökat samarbete med folkbiblioteket genom t ex delad bibliotekarietjänst 10

13 Vuxna Folkbiblioteket Ansvarig är kulturnämnden Styrs av bibliotekslagen och biblioteksplanen Folkbibliotekets uppgift Ha en viktig roll i det livslånga lärandet och vara ett stöd och redskap för vuxenstuderande genom ökad informationskompetens 24timmarsbiblioteket databaser/elektroniska resurser studielitteratur av allmänt intresse studieplatser Folkbibliotekets uppgift Vara till nytta och nöje för alla genom litteraturupplevelse information kunskap handledning vägledning ittjänster utställningar och programverksamhet mötesplats kulturell mångfald 11

14 Särskilda tjänster/ social biblioteksverksamhet Folkbiblioteket Ansvarig är kulturnämnden Styrs av bibliotekslagen och biblioteksplanen 8 i bibliotekslagen, prioriterade grupper: Invandrare/minoriteter Funktionshindrade Folkbibliotekets uppgift Tillhandahålla och erbjuda litteratur anpassad för särskilda grupper. Erbjuda service anpassad till alla invånare. Verksamhet Invandrare och andra minoriteter nyanlända bjuds in till biblioteket SFIgrupper får visning av biblioteket och dess tjänster Samarbete med integrationsenheten Anskaffning av litteratur på aktuella språk Samverkan särskilda omsorgen, SFI, frivilligorg. Särskilda tjänster till vissa grupper med speciella behov: DAISY talböcker DAISY spelare till utlån LLböcker (Lättläst) STOR STILböcker Punktskrift vid behov Boken kommer böcker levereras hem till den som inte kan komma själv till biblioteket, samarbete med Hemtjänsten och Väntjänsten Programverksamhet Bokdepositioner på Vårdcentralen i Säter, Fågelsången och Enbackagården. Utvecklingsområden: Inläsningsservice (kommunkansliets ansvar) Socialbibliotekarie ordbok som gåva till nyanlända sagostunder på lätt svenska språkcafé 12

15 Styrdokument Bibliotekslagen Ändring av 5 i bibliotekslagen genomförs med hänvisning till skollagen kap. 2 paragraf 36. FN:s barnkonvention Förskole och skolplan för Säters kommun Läroplan, LPF 94, Läroplan, LPO 94, (ersätts från med Förordning om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, SKOLFS 2010:37), samt läroplan för grundsärskolan, Läroplan för förskolan Lpfö 98 Läroplan för grundsärskolan, Offentlighets och sekretesslagen Personuppgiftslagen Skollagen 2 kap. 36 (SFS 2010:800) UNESCO:s folkbiblioteksmanifest och skolbiblioteksmanifest Upphovsrättslagen Verksamhetsplan och mål för kulturnämnden 2011, KN