Medlemskap i nätverket Mötesplats Relation för Landstinget i Uppsala län

Transkript

1 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (77) Handläggare: Martina Melander Dnr LS Medlemskap i nätverket Mötesplats Relation för Landstinget i Uppsala län Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att att teckna ett medlemskap om tio personoberoende platser för landstinget i nätverket Mötesplats Relation för ett år, medlemskapet ska samordnas av landstingets kommunikationsavdelning, men finansieras av respektive förvaltning som idag redan deltar eller vill delta i nätverket framåt. Ärendet Mötesplats Relation startade i slutet av 2006 med syftet att kunna bjuda Uppsalas beslutsfattare på inspiration, kunskap och kontakter på ett professionellt och underhållande sätt. Relation arbetar med att skapa förutsättningar för företag/organisationer att skapa nya och utveckla befintliga affärsrelationer. Detta bland annat genom att arrangera mötesplatser/aktiviteter för näringslivet i Uppsalaregionen. Arrangemangen samlar mellan 350 och 1000 beslutsfattare. Idag har Mötesplats relation cirka 700 medlemmar anslutna. Några av landstingets förvaltningar är redan idag medlemmar; Akademiska sjukhuset (ett medlemskap), Kollektivtrafiken UL (tre medlemskap) och Landstingsservice (ett medlemskap). Övriga medlemmar är några icke vinstdrivande organisationer som Uppsala Universitet, Statens veterinär medicinska anstalt och många av länets kommuner, däribland Uppsala kommun. Regionförbundet har ett medlemskap. Ett medlemskap är för en person, och är inte personligt, utan kan överlåtas. Ordinarie pris är kr/år och person. Landstinget erbjuds en rabatt på 50 % på medlemskapet, om vi tecknar 10 personoberoende medlemskap. Genom samordning av medlemskapet har landstinget möjlighet att skicka fler personer på de aktiviteter som erbjuds till en lägre kostnad. Landstinget skulle med samordnat medlemskap få ut en större nytta av medlemskapet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (77) Förslag föreligger att teckna medlemskap om 10 personoberoende platser och att medlemskapet samordnas av ledningskontorets kommunikationsavdelning. Finansieringen fördelas mellan de förvaltningarna som redan idag deltar eller vill delta framåt. Att vara medlem och delta i Mötesplats Relations aktiviteter ger möjlighet att tillsammans med många andra aktörer i Uppsala, göra nytta för Uppsalas utveckling. Landstinget syns och verkar i ett sammanhang där kontakter kan knytas, samarbeten etableras, erfarenheter och kunskaper utbytas och landstinget varumärke stärkas. I medlemskapet ingår alla de aktiviteter som anordnas samt prenumeration på tidningen Relation. Kopia till: Kommunikationschefen Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Stabschefen, Akademiska sjukhuset Registrator, Akademiska sjukhuset Kollektivtrafikförvaltningen Landstingsservice Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

3 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (77) Handläggare: Andreas Kaltenegger Dnr LS Gallring av Folktandvårdens databas Sture Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar, i egenskap av arkivmyndighet, att gallra Folktandvårdens databas Sture med innehåll i sin helhet. Ärendet Databasen Sture har använts från ca 1989 till mars 2004, beroende på klinik. Arkivbildare är Folktandvården i Uppsala län, och informationsägare är tandvårdsdirektören. Arkivlagen (1990:782) medger att allmänna handlingar får gallras (10 ), förutsatt att gallringen inte inskränker rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, samt forskningens behov. Beslutet fattas även med stöd av 8 Landstingets i Uppsala län arkivregler (LF ). Beslutet omfattar såväl databasens informationsinnehåll, som databassystemet i sig. All information i databasen får gallras, i och med, samt förutsatt att, denna antingen redan överförts till papper, eller annat system, eller passerat sin gallringsfrist. All information som gallras finns på papper eller i andra system. Det åligger arkivbildaren att i pappersform bevara och arkivera i systemet ingående avidentifierade epidemiologiuppgifter. Så har redan skett genom att informationen årligen på papper levererats till tandhälsovården i form av statistik. Det åligger arkivbildaren även att i pappersform bevara och arkivera en översiktlig redogörelse över databasens informationsinnehåll och användning. Det har skett genom att Folktandvården lämnat en informationsvärdering samt användarhandledning till Landstingsarkivet. Kopia till: Tandvårdsdirektören Anne Hallvig, landstingsarkivarie Hans Almquist, Folktandvården Andreas Kaltenegger, Landstingsarkivet Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

4

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (77) Handläggare: Birgitta Ekholm Lejman Dnr LS Utbildningsplan barnets rättigheter för Landstinget i Uppsala län Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att godkänna uppföljningen av Utbildningsplan barnets rättigheter. Ärendet Landstinget i Uppsala län antog år 2000 en policy för barnkonventionen. Vidare antog landstingsfullmäktige , 33, Policy för att förverkliga barnets rättigheter och handlingsplan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade , 261, om ett avtal med föreningen Barnombudsmannen i Uppsala om funktionen Länsbarnombudsmannen. Landstingsstyrelsen antog , 222, Utbildningsplan barnets rättigheter för Landstinget i Uppsala län. Landstingsstyrelsen beslutade även att uppföljning av utbildningsplanen genomförs under kvartal fyra 2015, och redovisas till landstingsstyrelsen i mars Syftet med utbildningsplanen är att alla förtroendevalda och berörda anställda ska ha tillräcklig grundkunskap om barnets rättigheter. För att nå alla förtroendevalda och medarbetare har Länsbarnombudsmannen valt att ta fram två utbildningsfilmer, grund och chef. Filmen Grund producerades under 2015 och är nu möjlig att ta del av i landstingets lärplattform Ping Pong och på Youtube. Filmen Chef lanseras sommaren Förutom filmerna har chefer möjlighet att anlita länsbarnombudsmannen för fördjupning inom området. Positivt är att alla förvaltningar som har barn/unga som patienter, inklusive privata utförare, har film 1 Grund inskriven i sina egna aktivitetsplaner i barnrätt, och det är därmed en mycket god prognos för att de ska ha genomgått utbildning under handlingsplanens giltighetstid. För de övriga målgrupperna, de som möter vuxna med minderåriga barn, förare inom UL och förtroendevalda är prognosen sämre då det för de flesta saknas genomförande-planer. Uppföljningen av Utbildningsplan barnets rättigheter har granskats och diskuterats vid Länsbarnombudsmannens politiska referensgrupp den 8 februari Uppföljning av Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (77) utbildningsplanen kommer fortsättningsvis ingå som en del av Länsbarnombudsmannens verksamhetsberättelse. Kopia till: Samtliga styrelser, nämnder och beredningar Samtliga förvaltningar Barnombudsmannen i Uppsala Registrator, Akademiska sjukhuset Exp Sign.- Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 8 februari 2016 Martin Price Läns-BO Uppsala Uppföljning av Utbildningsplan barnets rättigheter (Dnr CK ) Situation 2013 april antog Landstingsfullmäktige en Policy och en Handlingsplan för förverkligandet av barnets rättigheter i Landstinget Uppsala län (LUL) december antogs i Landstingsstyrelsen en Utbildningsplan för barnets rättigheter. Beslutet (Dnr CK ) uttrycker också att en uppföljning ska genomföras och redovisas till Landstingsstyrelsen mars januari beslutades att uppföljningen kommer som ärende vid sammanträdet den 5/4. Handling ska lämnas in senast 2 mars. Utbildningsplanen har inget slutdatum, men utgår från Handlingsplanen som sträcker sig till och Bakgrund De som ska förverkliga barnets rättigheter ska känna till att de finns och i tillräcklig grad förstå deras innebörd. I en stor organisation som LUL behövs olika insatser genom olika kanaler under flera år för att höja kunskapen på alla nivåer. De flesta anställda i LUL berörs av barnets rättigheter, genom att barnet kan vara såväl patient som anhörig och brukare. Under har utbildning uteslutande skett genom att Länsbarnombudsmannen (Läns-BO) mött medarbetare och förtroendevalda. Antalet anställda och att de verkar på så många platser i länet gör att andra kanaler behövs. Därför ingick i Utbildningsplanen att film skulle ligga på lärplattformen Pingpong. Som stöd till filmen skriver verksamheter in utbildning i sina egna ordinarie ledningssystem för utbildning. I de fall det behövs kommer Läns-BO för uppföljande besök till personalgruppen. Film 1 är 15 minuter lång och grundläggande för alla berörda anställda. Den gjordes under 2015 och ligger nu januari (något försenad) för anställda på Pingpong (LÄNK) och för övriga på Youtube (LÄNK). Film nr 2 görs under våren 2016 och läggs på Pingpong sommaren 2016.

8 Utbildningsplanen kommer ur Policy och Handlingsplanen och där ingår också barnets rätt då det är anhörigt en sjuk vuxen samt behöver komma till socialtjänstens kännedom. Utbildning och film om anhöriga respektive orosanmälan genomförs inte av Länsbarnombudsmannen utan av landstingets Anhörigsamordnare respektive Barnskyddsteamet. Insatser av dem redovisas inte här. Aktuellt tillstånd Nivåer i LUL Utbildningsplanens uppdrag Landstingets ledning 6) Förtroendevalda barnrätt, Utbildas av Läns-BO i handlingsplanen och barnrättsliga beslutsunderlag. 5) Anställda på ledningskontor och staber Film grund och chef. Bakgrund, status och prognos alla nämnder och styrelser 2015 endast Beredningen B&U Prognos oklart om de ska se film och önskemål annan utbildning LUL ledningskontor. Utb för PatNämnd och Upphandling samt några HSA 2015 Akademiska, Hälsa&Hab och Primärvård ledningsgrupper Lasarett Enköping ledningsgrupp 2016 Folktandvård ledning Prognos ovannämnda har filmerna i sina egna Aktivitetsplaner. Övriga verksamheter (inkl Las Enk) oklart. Verksamhet där barn/unga är brukare (ej patient). Landstingsservice, UL, Kultur och Bildning. (Varuförsörjn och Resurscentr omfattas ej) 4) Chefer och stab Film grund och chef. Utbildas av Läns-BO inga genomförda utb. Prognos oklart om de har egna aktivitetsplaner i barnrätt. 3) Alla anställda Film grund och orosanmälan Läns-BO träffat förvaltare i Landstingsservice. En medarbetare i K&B har enl förvaltningen utbildat alla medarbetare. Prognos oklart om de har egna aktivitetsplaner i barnrätt.

9 Hälso- och sjukvård Akademiska sjukhuset, Folktandvården, Hälsa och Habilitering, Primärvården och Lasarettet i Enköping. Samt motsvarande privata utförare. 2) Verksamhetschef alla Film grund, chef samt orosanmälan. Utbildas av Läns-BO Läns-BO utb några divisionsledningar på AS, vissa chefer FTV, ledningsgrupp Habilitering och alla verksamhetschefer PV. Prognos stor grupp, men genomförbart fram till och med Satsning på AS b) All personal där barn/unga är patient 1a) All personal för vuxna med minderåriga barn Film grund och orosanmälan. Utbildas av Läns-BO. Film grund, orosanmälan samt anhöriga alla på Barnsjukhuset, BVC, MVC/BMM och Habilitering fått utb av Läns-BO. Alla inom Folktandvården utbildats internt och dessutom ca 50% av dem utb av Läns-BO. Prognos mycket god. AS, PV, FTV och H&H har filmen i egen aktivitetsplan. Läns- BO kontaktar privata vårdgivare för barn många utb i FTV och delar av AS. I övrigt få. Prognos väldigt stor grupp. Förutsättning är att ledningar uppmanar till att medarbetaren ser 15 min film Slutsats och rekommendationer Högst troligt att utbildningsinsatserna når alla som arbetar direkt med barn och unga. Plan behövs för hur förtroendevalda ska utbildas i barnets rättigheter. Utmanande men genomförbart med utbildning till alla de som arbetar med vuxna svårt sjuka patienter med minderåriga barn och syskon till svårt sjuka barn. Samarbete mellan politik, HR och kommunikationsavdelning. Redovisning av genomförande behöver ingå i instruktion för årsredovisning. Plan behövs för hur förare som kör för UL ska utbildas. Plan behövs för hur politik, landstingsledning och Läns-BO kan samarbeta för att göra Pingpong-filmerna kända i hela LUL.

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (77) Handläggare: Birgitta Ekholm Lejman Dnr LS Länsbarnombudsmannens verksamhetsberättelse 2015 och plan 2016 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att att godkänna Länsbarnombudsmannens verksamhetsberättelse 2015 för Landstinget i Uppsala län och lägga berättelsen till handlingarna, godkänna Länsbarnombudsmannens verksamhetsplan 2016 för Landstinget i Uppsala län. Ärendet Landstinget i Uppsala län antog år 2000 en policy för barnkonventionen. Vidare antog landstingsfullmäktige , 33, Policy för att förverkliga barnets rättigheter och handlingsplan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade , 261, om ett avtal med föreningen Barnombudsmannen i Uppsala om funktionen Länsbarnombudsmannen. Verksamhetsberättelsen för 2015 visar att 50 % av de planerade aktiviteterna har genomförts, cirka 40 % av aktiviteterna är delvis genomförda och cirka 10 % av aktiviteterna har inte genomförts. Den största delen av de mål som är delvis genomförda är utbildningar i barnrätt och utförande av barnkonsekvensanalyser. Under året har det påbörjats flera nya dialogformer med barn och unga som brukare/expert. Det har också tagits fram ett patienthäfte till Barnsjukhuset, och informationshäften inför årskontroller på BVC, som fallit väl ut. Verksamhetsplanen 2016 har fokus på utbildning till förtroendevalda och anställda med syfte att nå ökad kunskap om barnets rättigheter samt öka antal beslut som föregås av barnrättsligt underlag. Dialog med barn och unga är ett annat område som prioriteras liksom skydd och stöd till barn. Verksamhetsberättelse 2015 och verksamhetsplan 2016 har granskats och diskuterats vid Länsbarnombudsmannens politiska referensgrupp den 8 februari Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

22 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (77) Kopia till: Samtliga styrelser, nämnder och beredningar Samtliga förvaltningar Barnombudsmannen i Uppsala Registrator Akademiska sjukhuset Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

23 Verksamhetsberättelse 2015 Länsbarnombudsmannen i Uppsala län Kontakt martin.price@boiu.se Sida 1 (6) 1) Bakgrund Sedan slutet av 2012 har Landstinget i Uppsala län (LUL) ett avtal (Dnr HSS ) med föreningen Barnombudsmannen i Uppsala (BOiU) om funktionen Länsbarnombudsman (Läns-BO). Föreliggande dokument redogör för Läns-BO:s verksamhet enligt avtal för året Innehållet har granskats av ansvarig handläggare på landstingets ledningskontor, av Läns-BO:s referensgrupp och kommer att tas upp vid BOiU:s årsmöte mars Den presenteras för Landstingsstyrelsen i april Huvuduppdrag för Läns-BO är att bistå LUL i genomförandet av landstingsfullmäktiges policy och handlingsplan från Länsbarnombudsman är en benämning på en funktion som innehas av Martin Price. Han är anställd av föreningen BOiU och samarbetar med kollegor på BOiU i uppdragen inom avtalet. Avtalet anger förtroendevalda och anställda som målgrupp och omfattar uppdrag i all landstingsfinansierad verksamhet men omfattade under 2015 också länets kommuner. Landstingets Policy och Handlingsplan däremot omfattar endast landstingsfinansierad verksamhet. Inför 2016 reviderades avtalet och omfattar inte längre aktiviteter riktade till länets kommuner. Fyra gånger om året rapporterar Läns-BO sitt och landstingets genomförande till en politisk referensgrupp. 2) Redovisning av aktiviteter utifrån avtalet Verksamhetsplanen beskriver aktiviteter både utifrån avtalet och landstingets handlingsplan. Här redovisas vad som planerades utifrån avtalet. Observera att avtalets punkt 6 prioriterar Läns-BO:s insatser till målgrupperna förtroendevalda och anställda i landstinget och kommunerna. Färgen illustrerar hur väl Läns-BO anser uppdraget genomfört. Grönt = genomfört. Gul = ej helt genomfört. Rött = ej genomfört. Avtalets uppdrag Planerade aktiviteter 2015 (förkortat) Uppföljning januari 2016 Sprida kunskap om FN:s barnkonvention och landstingets Policy Utbildningsplan för barnets rättigheter (dnr CK ) antogs dec 2014 av Landstingsstyrelsen. Under 2015 påbörjas genomförandet. Förtroendevalda endast blivit inbjuden till Beredningen för barn och unga. Anställda Drygt 800 medarbetare har mött Läns-BO i olika sammanhang. Film om barnets rätt under 2015 gjorde Läns-BO en kortfilm för alla i landstingsfinansierad verksamhet. Filmen finns för anställda i portalen Pingpong där också fördjupning och uppföljning erbjuds. Ett gott exempel på utbildning är Röntgen på Akademiska där all personal utbildats av Läns-BO hösten 2015.

24 Verksamhetsberättelse 2015 Länsbarnombudsmannen i Uppsala län Kontakt martin.price@boiu.se Sida 2 (6) Sprida kunskap om och praktiskt handleda kring arbetssätt för ökat barnperspektivet i verksamheter. Sammankalla och samverka med ansvariga för verksamhet som riktar sig till barn och a) rutin för barnrättsliga underlag till verksamhetsbeslut ska vara känd för beslutsfattare i landsting och länets kommuner. b) Akademiska sjukhusets arbete med värdebaserad vård ska ha ett barnrättsligt inslag. c) Kännedom om och efterlevnad av bestämmelsen om barnets bästa i 8 Patientlagen. d) Sprida goda dialogformer med barn som patient och brukare. e) Former för att bestämma och dokumentera barnets bästa. a) Fortsatt arbete med Barnskyddsrådet i Uppsala län, med minst två utbildningsinsatser. b) Samverkansavtal rörande barn och familj mellan kommuner och landstinget bör innehålla a) Mall barnkonsekvensanalys av Läns-BO godkänd av ledningskontoret och upplagd på Navet. Kommuner utbildats och fått mallar. b) Samarbete med projektledare för Akademiska har sökts men utan respons. Samarbete istället med Barnsjukhuset där det ska införas generellt. c) Trädde i kraft 1 jan Många frågor om nya lagen. Stående inslag vid all utbildning till berörd personal i LUL. Läns-BO också varit rådgivare för Socialstyrelsens kunskapsunderlag för mognadsbedömning. Barnets bästa ingår nu också i Tandvårdslagen och därför satsade Folktandvården på utbildning av medarbetare med Läns-BO våren Barnläkarföreningen har också bjudit in Läns-BO som föreläsare. Även anlitad av dem för seminarium april 2016 på Barnveckan. d) Satsning på bred spridning av Gröna Häftet uteblivit. Istället många enskilda samarbeten och piloter. Dialogformer för barn och unga där de får vara värdefull brukare/expert är outvecklat i landstinget. Läns-BO har många samarbeten med verksamheter som vill utveckla egna former. Exempel är trygghetsvandring på Hörcentralen, expertgrupp för unga med diabetes 1, unga som tillfrågas om trafikplanen i UL, bra former för den nya Nationella Patientenkäten, äldre barn till föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning (SUF), videchatt med unga som lider av Cystisk Fibros. Studiebesök i England april 2015 till två stora barnsjukhus och ett opinionsinstitut med stor erfarenhet av patientenkät till unga. Lärdomarna från resan kan tillämpas dagligen i Läns.BO:s arbete. e) Fortsatt arbete med barnkonsekvensanalys. Utbildning för alla om barnets bästa genom filmen på Pingpong. Fördjupning planeras i filmen för chefer på Pingpong. a) Barnskyddsrådet i Uppsala län leds och administreras av Lisa Skiöld inom avtalet för Läns-BO. Genomfört seminarium om barns utsagor och ensamkommande barn. b) Läns-BO engagerad i utveckling av SIP Samordnad Individuell Plan och

25 Verksamhetsberättelse 2015 Länsbarnombudsmannen i Uppsala län Kontakt martin.price@boiu.se Sida 3 (6) unga. På förfrågan från landstinget utgöra remissinstans. Arbetsområde är främst förtroendevalda och anställda. Representera LUL i Sveriges Kommuner och Landstings nätverk för barnkonventionsarbete. Verka för att kommunerna vill samfinansiera Läns-BO. barnrättsperspektiv. c) Barn i livets slutskede ska kunna få palliativ vård även i hemmet oavsett bostadsort, ålder och diagnos. På förfrågan bidra med barnrättsliga perspektiv av viss fråga. Läns-BO ska kunna tillfrågas av både den enskilda medarbetaren och politiken. Förutom förtroendevalda och anställda kan Läns-BO också ge råd till enskilda barn och unga om de söker kontakt. Uppdrag som föreläsare utanför landstingets eller kommunernas verksamhet görs i mån av tid mot arvode. Två heldagar på våren och två på hösten, i internatform i Stockholm. Läns-BO ingår i nätverkets arbetsgrupp. Länets kommuner ska erbjudas paket av Läns-BO. En inventering utförs som följs av förslag på systematiska barnrättsliga aktiviteter ingår i arbetsgrupp för riktlinjer för samverkan kring barn i länet. Ingår i olika samarbeten inom föräldrastöd. Ytterligare redogörelse av insatser i avsnittet om handlingsplanen nedan. Tagit fram handlingsplan med Barnhälsovården för god kontakt mellan BVC och Socialtjänst. c) Bidragit till beslut i HSS Specialiserad palliativ hemsjukvård Övrigt: med-arrangör av studiedag för stud till sjuksköterska, läkare, psykolog och socionom. Två dagar per år sedan 1999 med Uppsala universitet. Exempel under 2015: Fortsättning projekt Barnskyddsteamet, Knivsta barnens/ungdomens hus, Tillnyktringsenhet vid psykiatrin, Socialstyrelsen Kunskapsstöd för Mognadsbedömning, Myndighetens BO:s utredning om Barnbokslut, Palliativ hemsjukvård, Omorganisation Barnsjukhuset, Hemlösa EU-migranter i mödravård. Endast några enstaka ärenden, varav de flesta på telefon. Dessa redovisas i BOiU:s verksamhetsrapport. Ärenden som lett till möten är två tonårsflickor i deras respektive kontakt med socialtjänsten i Heby respektive Uppsala kommun. Enstaka externa föreläsningar. Lisa och Martin delar dessa uppdrag. Nätverksmöten och planering av dem. Läns-BO ansvarade för utbildningspass med fokus delaktighet i vården vid höstens nätverk. LUL hälso- och sjukvårdsdirektör fått rapport och avstämningsmöte genomfört. Inventerande intervjuer gjordes med vissa kommuner, utifrån så kallade av s.k. implementeringsnycklar. Alla kommuner deltagit i utbildningar vi erbjudit. Från 1 jan 2016 ersätts inte BOiU av LUL för insatser av Läns-BO i länets kommuner och BOiU har därför erbjudit kommunerna tjänster mot ersättning.

26 Verksamhetsberättelse 2015 Länsbarnombudsmannen i Uppsala län Kontakt martin.price@boiu.se Sida 4 (6) 3) Redovisning av aktiviteter utifrån landstingets handlingsplan Här redovisas aktiviteter enskilt eller i verksamheter av Läns-BO för att bidra till genomförandet av landstingets handlingsplan. Även här är målgrupperna förtroendevalda och anställda i landstinget och kommunerna. Färgen illustrerar hur väl Läns-BO anser uppdraget genomfört. Grönt = genomfört. Gul = ej helt genomfört. Rött = ej genomfört års aktiviteter för LUL i handlingsplanen 1b (mål 1 aktivitet 2) - De som fattar beslut som berör barn ska i hög grad uppleva att de vid behov får stöd och tid för att kunna synliggöra barnrättsperspektivet. 4c - Beslutsfattare på alla nivåer ska ha kunskap om barnkonventionen och hur en barnkonsekvensanalys kan genomföras. 5b - Samverkan i stöd till föräldraskapet ska beskrivas och vara känd för all berörd personal års planerade aktiviteter för Läns- BO 1) Mallen för och exempel på barnkonsekvensanalys ska finnas lätt tillgänglig för berörda anställda. 2) Chefer påminns att verksamheten kan utse barnrättspilot, som får stöd av Läns-BO. 3) Samarbete med de som planerar och genomför värdebaserad vård för barn. 1) Utbildning eller möte erbjuds alla förvaltningsledningar och de chefsgrupper där barn är patient. Prioritet de som ännu inte träffat Läns-BO. 2) Landstingets alla förtroendevalda erbjuds utbildning. 3) Varje förvaltning och varje verksamhetsledning där barn är patient gör minst ett barnrättsligt beslutsunderlag. 1) Delta i regionförbundets nätverk för föräldrastöd. 2) Bidra till att personal som möter föräldrar har lättillgänglig information om föräldrastöd. 3) Inslag om barnets rättigheter i det föräldrastöd som erbjuds av landstingsfinansierad verksamhet. Genomförandet av dem 1) Mall framtagen och publicerad som beslutsstöd i kvalitetshandbok på Navet. Exemplen ligger i öppet virtuellt arbetsrum på Navet. 2) Brev till alla nya VC på Akademiska våren Mycket liten respons. 3) Ska ingå i genomförandet på barnsjukhuset. 1) Brevet till nya VC på Akademiska våren 2015 gav inget. Men träffade alla dem januari Många utbildade i Folktandvården och Hälsa & Hab. Alla chefer utbildade i Primärvården. 2) Introduktionsutbildningen var fulltecknad och övriga avvaktat. Inbjuden av Beredningen barn och unga. 3) Påminner i de fyra stora som har egen aktivitetsplan. Övrigt: landstingsservice skrev om ett barnrättsperspektiv i textdelen av ett styrande dokument för Akademiska. 1) Läns-BO deltar. 2) Inventering gjord. Samarbete om publicering på hemsida. 3) Material från BMM (MVC) har det. Ännu ej på BVC. 4) Deltar i utvecklingsprojekt i Regionförbundet och Uppsala kommun.

27 Verksamhetsberättelse 2015 Länsbarnombudsmannen i Uppsala län Kontakt martin.price@boiu.se Sida 5 (6) 4) Påverka formerna för möten inom Samordnad individuell plan (SIP) att bli anpassade för förälderns och barnets behov. 6a - Informationsmaterial och på hemsidor uppmärksamma barnets behov och rättigheter. Barnet kan vara både patient och anhörig. (OBS frågan om barn som anhöriga ej prioriterad arbetsuppgift pga att projektledare finns för LUL.) 9b - Under 2015 utvärderas arbetet. (OBS punkten avser Kultur och Bildnings eget arbete med mål 9 i LUL handlingsplan.) 1) Kallelser till patienter under 18 år ska anpassas efter deras förmåga. Materialet bör hänvisa till digital information som Barnwebben och ) Kallelse till föräldrar som patient, bör informera om barnets rättigheter som anhörig. 3) Läns-BO medlem i nationella redaktionsrådet för 1177, med ansvar för barnrättsperspektiv. 4) Barn som vårdas under en period eller regelbundet bör få särskild information om sina rättigheter, t ex genom att framtaget häfte delas ut till dem. 1) Erbjuda förvaltningen stöd i utvärderingen. 2) Ta del av och sprida goda exempel som identifieras. 1) Barnhälsovården och Läns-BO gjort bild-kallelse till årskontroll 3, 4 och 5 år. Folktandvården planerar liknande På Akademiska ska kallelser till barn ses över och deras Barnwebb förnyas. Hälsa & Hab har gjort bild-webb för barn inför besök. Övrigt: Förvaltningarna som tagit fram egna Aktivitetsplaner berättar om det på extern och intern webb. Väntrums-TV kommer att berätta om barnrätt både på Akademiska och i Primärvården. Landstingets hemsida har ny sida om barnrätt 2) Ej Läns-BO:s ansvar. Ev utförande i landstingets anhörigprojekt. 3) Några större textgranskningar per år. Ingår också i referensgrupp för handbok för barnrätt i socialtjänsten. 4) Patienthäfte utprovat på Barnsjukhuset. Beslut om fortsättning. Revision och spridning våren ) Kontakt togs hösten ) Oklart, men förvaltningen uppger att: - all personal utbildats i barnets rättigheter. - två av tre mål uppnås i deras handlingsplanen för mål 9

28 Verksamhetsberättelse 2015 Länsbarnombudsmannen i Uppsala län Kontakt martin.price@boiu.se Sida 6 (6) Ekonomisk redovisning för 2015 Objekt Budget 2015 Utfall 2015 Budget 2016 Intäkter Bidrag från Landstinget i Uppsala län Upplöst från 2013 respektive Totalt IN Utgifter Lönekostnader inkl overhead, it, web, layout, admin, ekonomi, arb ledn Övriga personalkostnader Utbildning + handledning Hyra och andra lokalkostnader* Telefon, mobil och fast Datorer och internet** Resor Verksamhet: material, ev seminarier Referensgrupp Totalt * Hyra och lokalkostnad pga flytt under 2015 erhölls hyreslättnader. ** Dator och internet inga större inköp. Löpande kostnader ligger ingår i hyran.

29 Martin Price Läns-BO Uppsala Verksamhetsplan Läns-BO 2016 Bakgrund Tidigare verksamhetsplaner och berättelser har gjorts strikt utifrån innehållet i Landstinget i Uppsala läns (LUL) handlingsplan och det avtal gällande Länsbarnombudsman (Läns-BO) som finns mellan LUL och föreningen Barnombudsmannen i Uppsala (BOiU). Inför 2016 ändras verksamhetsplanen så att den motsvarar de rubriker Läns-BO använder i arbetet med verksamheter. Under avtalsåren 2013, 2014 och 2015 har det arbetet inriktats mot att hjälpa verksamhet att beskriva sina barnrättsliga aktiviteter och behov. Beskrivningen kopplas till landstingets övergripande handlingsplan och en lokal plan upprättas. Med planen och tillräcklig kunskap och vilja kan verksamheten självständigt bedriva systematiskt barnrättsarbete. Under 2015 antog både Primärvården och Akademiska egna planer och anslöt sig därmed till Hälsa & Habilitering samt Folktandvården som haft planer sedan tidigare. Alla landstingets fyra stora vårdande förvaltningar är nu i samma fas av implementering. Fem områden för Läns-BO:s arbete Samtidigt som genomförandet pågår för fullt måste nu mål och vision hållas tillräckligt framåtsyftande och relevant. Därför har Läns-BO förenklat handlingsplanens nio innehållsmål till fyra innehållstema. För Läns-BO tillkommer ett tema för genomförande av planerna i sig. 1. Beslut om och med barn ska föregås av ett barnrättsperspektiv. 2. Kunskap behövs om barns behov och rättigheter hos såväl landstingets förtroendevalda som anställda. 3. Dialog med barn och unga är en särskild kompetens och formerna ska gärna beskrivas och studeras. 4. Skydd och stöd har alla barn särskilda behov av. I regel behövs rutiner för att säkra detta och den samverkan som behövs med andra berörda. 5. Bidra till att upprätta nya och revidera befintliga planer.

30 Tema 1. Beslut om och med barn ska föregås av ett barnrättsperspektiv. Barnets bästa i främsta rummet är ett tydligt och tungt krav från barnkonventionen, men också i tex Patientlagen. Beskriva vad som är barnets bästa och hur det står sig i främsta rummet är en utmaning för de flesta. Landstinget har en dokumentmall för en förenklad barnkonsekvensanalys. 1. Påtagligt fler beslut ska föregås av ett barnrättsligt underlag, såsom en barnkonsekvensanalys. Tema 2. Kunskap behövs om barns behov och rättigheter hos såväl landstingets förtroendevalda som anställda. Aktiviteter för ökad kunskap om barns behov: 1. Läns-BO deltar i Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) utvecklingsarbete för anpassad Nationell Patientenkät för de under 18 år. 2. Läns-BO, Barnombudsmannen i Uppsala och Regionförbundet har 2016 ett samarbetsprojekt om samordnad elevhälsodatabas modell ELSA. Aktiviteter för ökad kunskap om barnets rättigheter: 3. Ett grunduppdrag är att utbilda om barnets rättigheter. Utbildningsfilmen på Pingpong medför att många verksamheter vill ha uppföljande besök från Läns- BO. 4. På Pingpong ramas filmen in av en interaktiv portal där medarbetare kan läsa mer, ställa frågor och få goda råd. Läns-BO är redaktör för sidan. 5. Utbildningsfilm nr 2 för chefer i Landstinget handlar om barnrätt i beslut. Den blir ca 7 minuter lång och produceras under våren Utbildning och diskussion om Patientlagen inklusive barnets bästa och mognadsbedömning fortsätter vara en arbetsuppgift på förfrågan. Större insats sker på Barnveckan i Östersund i april (mot arvode). 7. Hemsidan på underhålls och Läns-BO bidrar till förvaltningarnas Navet-sidor. 8. Läns-BO deltar för LUL i SKL s nätverk för barnets rättigheter. 9. Läns-BO är medlem i redaktionsrådet för 1177 med uppdrag barnets rättigheter. 10. Läns-BO är medlem i referensgrupp för en handbok om barnkonventionen från Norstedts förlag riktad till socialtjänsten.

31 Tema 3. Dialog med barn och unga är en särskild kompetens och formerna ska gärna beskrivas och evidensbaseras. Goda exempel på former för kontakt med barn och unga finns i hela LUL exempelvis för att informera, förbereda, fråga, inhämta samtycke, smärtlindra. Läns-BO har gjort många studiebesök för att samla in goda exempel och några beskrivs i Gröna Häftet. Prioritering för Läns-BO från 2016 blir dialog med barn och unga i grupp, snarare än som individer. 1. Barnsjukhuset startar under 2016 minst tre råd för barn och unga. Ett expertråd för unga med diabetes 1 och för hela verksamheten ett tonårsråd och ett barn- och föräldraråd. Läns-BO hjälper dessa och motsvarande råd under en pilotperiod. 2. Akademiska, men också andra förvaltningar ser över hur barn och unga kallas till besök. Läns-BO är engagerad i flera samarbeten kring såväl utskick som webb. 3. Patienten är också brukare och bör när lämpligt tillfrågas direkt av sin verksamhet om hur besöket eller vistelsen var. Goda former finns på flera håll i LUL och Läns-BO är engagerad i några av dem. 4. Värdebaserad vård har stor potential för ungas delaktighet. Arbetssättet ska breddinföras på Akademiska Barnsjukhuset. Läns-BO ger råd om dialogformer. Tema 4. Skydd och stöd har alla barn rätt till. I regel behövs rutiner för att säkra detta och den samverkan som behövs med andra berörda. 1. Barnskyddsrådet fortsätter utbilda och samverka. Rådet administreras och leds inom avtalet för Läns-BO, i samverkan med Uppsala kommun och förhoppningsvis framöver även de övriga kommunerna i länet. 2. Barnhälsovården och Läns-BO har förslag på rutin för kontakten om barn med särskilda behov mellan en Vårdcentral och kommunens socialtjänst. Rutinen ska prövas som pilot hos några intresserade under Länsövergripande riktlinjer för samverkan kring barn och unga är under framtagande. Läns-BO sitter i arbetsgruppen med särskilt intresse för delaktighet, SIP och hemsjukvård.

32 5 Bidra till att upprätta nya och revidera befintliga planer. 1. Följa och understödja genomförandet i förvaltningarna Akademiska, Primärvården, Hälsa & Habilitering samt Folktandvården. 2. Verksamheter på alla nivåer får hjälp med en egen plan när så önskas. Aktuella insatser görs i Verksamhetsområden på Akademiska och i Hälsa & Hab samt på kliniker i Folktandvården och på Vårdcentraler i Primärvården. ============ Läns-BO budget för 2016 Intäkter Intäkt från Landstinget i Uppsala län 900,000 Totalt: 900,000 Kostnader Lönekostnader inkl overhead, it, web,layout, admin, ekonomi, arb ledn 750,000 Övriga personalkostnader 5,000 Utbildning + handledning 15,000 Hyra och andra lokalkostnader 72,000 Telefon, mobil och fast 9,000 Datorer och internet 4,000 Resor 10,000 Verksamhet: material, ev seminarier 30,000 Referensgruppen 5,000 Totalt: 900,000

33 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (77) Handläggare: Ann-Lis Söderberg Dnr LS Patientsäkerhetsberättelse för Landstinget i Uppsala län Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att godkänna Patientsäkerhetsberättelse för Landstinget i Uppsala län 2015 enligt bilaga. Bilaga 109 Ärendet Patientsäkerhetslagen (2010:659) anger krav på att vårdgivaren årligen ska sammanställa en patientsäkerhetsberättelse där det systematiska patientsäkerhetsarbetet beskrivs. Patientsäkerhetsberättelsen 2015 har upprättats av patientsäkerhetssamordnaren och kommunicerats med chefläkaren vid Landstingets ledningskontor samt med landstingets chefläkarnätverk, vilkas synpunkter har beaktats. Vid framtagagandet av berättelsen har förvaltningarnas patientsäkerhetsberättelser och årsredovisningar samt verksamhetsrapport från Strama Uppsala län, Smittskyddsenheten, Vårdhygien och Klinisk farmaci används som underlag. Exempel på områden som varit i fokus under 2015 och där åtgärder vidtagits Landstinget ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete Landstingsövergripande strategier för patientsäkerhetsarbete och vårdrelaterade infektioner (VRI) med tillhörande handlingsplaner har upprättats. Av strategierna framgår att landstinget antar en nollvision för undvikbara vårdskador och målet är att ständigt minska antalet vårdskador genom ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Under året har ett landstingsövergripande patientsäkerhetsteam bildats med uppgift att samordna och bidra till ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Arbete för att minska vårdrelaterade infektioner Vid alla vårdcentraler har lokala smittskydds- och antibiotikaresistensansvariga läkare och sjuksköterskor tillsatts. Under ledning av smittskyddsansvariga har vårdcentralerna arbetat systematiskt med kvalitetsutvecklingen av det lokala Strama-arbetet. Inom slutenvården har Infektionsverktyget validerats och superanvändare har utbildats vilket innebär att verktyget kan användas i det förebyggande VRI-arbetet. Projekt har startats vid Akademiska sjukhuset med syfte att minska antalet VRI som är relaterade till riskfaktorer. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

34 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (77) Arbete för säkrare läkemedelsförskrivning Landstingsgemensamma riktlinjer för läkemedelshantering har upprättats och implementering pågår. Kliniska apotekare utför läkemedelsgenomgångar inför utskrivning från slutenvården vilket bidrar till säkrare läkemedelshantering och vårdövergångar. Läkemedelsgenomgångar genomförs även vid akutmottagningarna och i primärvården. Arbetssätt som bidrar till säkra vårdövergångar Värdebaserad- och processbaserad vård och lasarettsansluten hemsjukvård samt omvårdnadssatsningar är nya arbetssätt som har införts vid förvaltningar. Arbetssätten bidrar till ökad patientdelaktighet, förebygger vårdskador och säkrar vårdövergångar eftersom arbetssätten förutsätter en nära samverkan med berörda specialiteter men också med primärvården och länets kommuner. Ett annat arbetssätt är förstärkt utskrivning av sköra äldre patienter vilket bidrar till säkra vårdövergångar. Åtgärder för att öka tillgänglighet Äldre multisjuka patienter kan läggas in direkt på en geriatrisk avdelning vid Akademiska sjukhuset och vid närvårdsavdelning i Tierp och i Uppsala istället för att gå via akutmottagning. Andra åtgärder är att en korttidsavdelning har öppnats där patienter tas emot som behöver mer tid för bedömning och utredning inför ev. beslut om inläggning. Dessutom har tio vårdplatser öppnats inom lungmedicin som är avsedda för utskrivningsklara patienter där vårdplanering är genomförd. Syftet med vårdplatserna är att öka tillgängligheten vid övriga vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset. Vid akutmottagningen på Lasarettet i Enköping har en särskild sjuksköterskefunktion tillsatts för äldre patienter och även lasarettsansluten hemsjukvård ökar tillgängligheten. Arbete för förbättrad psykisk hälsa I den nationella psykiatrisatsningen (PRIO) uppfyllde landstinget samtliga grundkrav och prestationskrav under Det positiva resultatet omfattade bl.a. samverkan med kommunerna kring psykisk ohälsa och att vårdgarantin för barn hade uppfyllts samt användning av kvalitetsregister inom psykiatrin. En landstingsövergripande handlingsplan för psykisk ohälsa har upprättats. Syftet är att säkra en trygg hälso- och sjukvård för personer i alla åldrar med psykisk ohälsa. E-hälsa Utveckling av E-hälsa har fortsatt under året och varje invånare kan nå uppgifter om sig själv och aktivt medverka i sin vård och behandling genom E-tjänster på 1177.se. Landstingsstyrelsens hälso-, sjukvård- och FoUU-utskott beredde ärendet , 15. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

35 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (77) Kopia till: Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Sjukhuschefen, Lasarettet i Enköping Förvaltningschefen, Hälsa och habilitering Primärvårdsdirektören Tandvårdsdirektören Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

36

37

38

39 Patientsäkerhetsberättelse för Landstinget i Uppsala län År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Ann-Lis Söderberg Patientsäkerhetssamordnare

40 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisation och ansvar för patientsäkerhetsarbetet, Struktur för uppföljning/utvärdering... 7 Uppföljning genom egenkontroll... 9 Hur har patientsäkerhetsarbetet bedrivits och vilka åtgärder har genomförts för ökad patientsäkerhet. 10 Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Resultat... Fel! Bokmärket är inte definierat. Övergripande mål och strategier för kommande år... 28

41 3 Sammanfattning Landstingsövergripande strategier för patientsäkerhetsarbete och vårdrelaterade infektioner (VRI) med tillhörande handlingsplaner har upprättats. Av strategierna framgår att landstinget antar en nollvision för undvikbara vårdskador och målet är att ständigt minska antalet vårdskador genom ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Under året har ett landstingsövergripande patientsäkerhetsteam bildats med uppgift att samordna och bidra till ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. En organisationsöversyn av Strama, Smittskydd och Vårdhygien har gjorts med syfte att effektivisera arbetet mot VRI och tydliggöra åtgärderna mot antibiotikaresistens samt optimera antibiotikaanvändning. Arbetet har fortsatt med att öka följsamheten till Stramas 10-punktsprogram inom slutenvården och primärvården. Vid alla vårdcentraler har lokalt smittskydds- och antibiotikaresistensansvariga läkare och sjuksköterskor tillsatts under året. Under ledning av smittskyddsansvariga har vårdcentralerna fått i uppdrag att arbeta systematiskt med kvalitetsutvecklingen av det lokala Strama-arbetet. Inom slutenvården har Infektionsverktyget validerats och superanvändare har utbildats vilket innebär att verktyget kan användas i det förebyggande arbetet. Andra åtgärder är påbörjade projekt med syfte att minska antalet infektioner som är relaterade till riskfaktorer. Vårdnära service har också etablerats som innebär att det finns en tydlig arbetsfördelning mellan service- och vårdpersonal. Inom läkemedelsområdet har landstingsgemensamma riktlinjer upprättats och implementering pågår. Kliniska apotekare utför läkemedelsgenomgångar inför utskrivning från slutenvården vilket bidrar till säkrare läkemedelshantering och vårdövergångar. Tillgången till kliniska apotekare har ökat under året och innebär att läkemedelsgenomgångar även genomförs vid akutmottagningarna och vid primärvården. Utöver kliniska apotekare har utskrivningsprocessen förstärkts genom att en utskrivningssköterska identifierar sköra äldre patienter och genomför förstärkt samtal samt ansvarar för vårdplanering. Värdebaserad- och processbaserad vård och lasarettsansluten specialiserad hemsjukvård samt omvårdnadssatsningar är nya arbetssätt som har införts vid förvaltningar. Arbetssätten bidrar till ökad patientdelaktighet, förebygger vårdskador och säkrar vårdövergångar eftersom arbetssätten förutsätter en nära samverkan med berörda specialiteter men också med primärvården och länets kommuner. Utveckling av E-hälsa har fortsatt under året och varje invånare kan nå uppgifter om sig själv och aktivt medverka i sin vård och behandling genom E-tjänster på 1177 vårdguiden. Åtgärder för ökad tillgänglighet är bl.a. att äldre multisjuka patienter kan läggas in direkt på en geriatrisk avdelning vid Akademiska sjukhuset och vid närvårdsavdelning i Tierp och i Uppsala, istället för att gå via akutmottagning. Andra åtgärder är att en korttidsavdelning har öppnats där patienter tas emot som behöver mer tid för bedömning och utredning inför ev. beslut om inläggning. Dessutom har tio vårdplatser öppnats, inom lungmedicin, som är avsedda för utskrivningsklara patienter där vårdplanering är genomförd. Syftet med vårdplatserna är att öka tillgängligheten vid övriga vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset. Vid Lasarettet i Enköping har en särskild sjuksköterskefunktion tillsatts för de äldre patienterna på akutmottagningen och även utvecklingen av lasarettsansluten specialiserad hemsjukvård bidrar till ökad tillgänglighet. Egenkontrollen av patientsäkerhetsarbetet sker bland annat genom patientsäkerhetsronder, markörbaserad journalgranskning, hygienronder, uppföljning av resultat från lokala och nationella mätningar samt kvalitetsregister och rapporter som tas ut från Infektionsverktyget.

42 4 Vårdskador identifieras framför allt genom patientklagomål, avvikelserapportering, markörbaserad journalgranskning samt punktprevalensmätningar av olika relevanta indikatorer såsom vårdrelaterade infektioner, trycksår och nutrition. Avvikelser följs upp och åtgärdas genom avvikelsehanteringssystemet MedControl. Antalet rapporterade avvikelser och anmälningar har ökat något under året vilket är en positiv utveckling och en viktig källa för ett lärande av hur landstingets hälso- och sjukvård kan bli säkrare. Övergripande mål och strategier Hög patientsäkerhet är grundläggande för en hälso- och sjukvård av god kvalitet. Landstingets övergripande mål är att bidra till en god hälsa och livskvalitet genom god tillgänglighet, hög säkerhet och hälsoinriktat arbete samt att alltid sätta patienten först. Landstingsfullmäktiges mål för patientsäkerhetsarbetet under 2015: o Landstinget ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. o Landstingsövergripande strategi för ett systematiskt patientsäkerhetsarbete upprättas. o Landstingsövergripande handlingsplaner för patientsäkerhet ska upprättas. o Ökad andel patienter som fått läkemedelsberättelser jämfört med o Ändamålsenlig antibiotikaförskrivning ska öka jämfört med o VRI ska minska med 10 %. o Infektionsverktyget ska vara etablerat och användas i det förebyggande arbetet. o Ökad patientfokuserad hälso- och sjukvård. o Vårdkedjor ska säkras och ansvaret hos olika vårdgivare tydliggöras. o Målen för väntetider i enlighet med kraven för vårdgarantin ska nås Styrning och inriktning av patientsäkerhetsarbetet utgår från det politiska styrdokumentet landstingsplan och budget (LPB). I LPB beskrivs landstingets mål och inriktningar som ligger till grund för styrning av förvaltningar och externa vårdgivare. Mål och inriktningar sammanfattas i landstingets balanserade styrkort som består av strategiska mål, framgångsfaktorer samt uppföljbara mål och mått. Andra styrdokument är landstingsövergripande strategier och handlingsplaner för systematiskt patientsäkerhetsarbete. Styrning av landstingets verksamheter sker också genom vårdöverenskommelser, vårdavtal och regelböcker. Organisation och ansvar för patientsäkerhetsarbetet, 2015 Organisation och ansvar på politisk- och tjänstemannanivå Landstingsfullmäktige beslutar om övergripande mål för patientsäkerhetsarbetet som framgår av Landstingsplan och budget Fullmäktige ger uppdrag till landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsen är vårdgivare och har det övergripande ansvaret för patientsäkerheten. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ingår vårdöverenskommelser (VÖK) med landstingets egna förvaltningar och vårdavtal med externa utförare. Produktionsstyrelsen har i uppdrag att se till att tandvårds- och hälso- och sjukvårdsförvaltningarna genomför uppdragen enligt landstingsplan och budget och uppfyller målen i VÖK. Landstingsdirektören är förvaltningschef för landstingets ledningskontor och ansvarar för att landstingets organisation säkerställer kvalitet och patientsäkerhet.

43 5 Hälso- och sjukvårdsdirektören ansvarar för att samordna patientsäkerhetsarbetet på ledningskontorets hälso- och sjukvårdsavdelning. Chefsläkare vid ledningskontoret är medicinsk rådgivare i patientsäkerhetsfrågor till landstingets ledning. Smittskyddsläkaren har ett ansvar enligt smittskyddslagen att följa att vårdgivare vidtar de åtgärder som behövs för att förebygga smittspridning. Patientsäkerhetsteamet är en landstingsövergripande stödfunktion med uppgift att samordna och bidra till ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Patientnämndens förvaltningschef ansvarar för att patientnämndens iakttagelser återförs till landstingets ledning och till förvaltningarnas ledning. Organisation och ansvar vid hälso- och sjukvårdsförvaltningar Det konkreta arbetet med att öka patientsäkerheten och förebygga att patienter drabbas av vårdskador sker vid förvaltningarnas verksamheter. Förvaltningschefer har det samlade ansvaret inom förvaltningen och ansvarar för att tillhandahålla förutsättningar för att bedriva en patientsäker vård. Chefsläkare vid förvaltningarna och chefstandläkare deltar i och följer det systematiska patientsäkerhetsarbetet och kvalitetsarbetet vid den egna förvaltningen. Chefsläkaren och chefstandläkaren är även anmälningsansvarig inom förvaltningen och verkar för att förvaltningens patientsäkerhetsarbete är överensstämmande med landstingets patientsäkerhetsstrategi. Vidare svarar chefsläkaren för samverkan med externa aktörer i patientsäkerhetsfrågor. Verksamhetschefer ansvarar för säker hälso- och sjukvård genom ett aktivt riskförebyggande arbete inom sitt verksamhetsområde och ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls genom att medverka i det systematiska kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. Personalen ska i detta syfte rapportera risker för vårdskador till vårdgivaren samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Vid Akademiska sjukhuset finns en Vårdkvalitetsavdelning som leds av chefssjuksköterskan i samarbete med chefsläkare och avdelningen för Vårdhygien. Avdelningen ger stöd till verksamheterna med processledning i förändringsarbete, analyserar resultat från mätningar och utarbetar handlingsplaner samt initierar och följer upp förbättringsarbeten och återkopplar till berörda. Vid sjukhuset finns ett epidemiråd som behandlar infektionsutbrott och utbrott av resistenta bakterier samt ett hygienråd som beslutar om övergripande vårdhygieniska frågor. Vid Lasarettet i Enköping finns en patientsäkerhetsorganisation som består av en styrgrupp, arbetsgrupper samt stabsfunktioner såsom chefsläkare och patientsäkerhetssamordnare. Lasarettets styrgrupp för smittskydd och vårdhygien leder det förebyggande VRI-arbetet. Vid Primärvården och Hälsa- och Habilitering finns patientsäkerhets- och kvalitetsråd som samverkar med verksamhetscheferna.

44 6 Folktandvården har en centralt placerad enhet, avdelningen för Hälsa, Kvalitet och Utveckling, som planerar och följer upp patientsäkerhetsarbetet. Stödfunktioner inom patientsäkerhetsområdet Chefsläkarnätverket består av ledningskontorets och förvaltningarnas chefsläkare samt patientsäkerhetssamordnaren. I gruppen diskuteras aktuella patientsäkerhetsområden och samordning sker av landstingets patientsäkerhetsarbete. Landstinget Läkemedelskommitté samarbetar med enheten för kunskapsstöd, klinisk farmakologi och läkemedelsavdelningen på Akademiska sjukhuset. Landstingsövergripande styrgrupp för smittskydd och vårdhygien arbetar på uppdrag av landstingsdirektören. Uppdraget innebär att upprätta länsövergripande handlingsplaner för hantering av epidemier och att sprida kunskap om dessa inom vården och till andra berörda aktörer i länet. Vidare ingår att upprätta landstingsövergripande vårdhygieniska riktlinjer och rutiner samt att kommunicera dessa med förvaltningarna som ser till att implementering sker i verksamheterna. Styrgruppen upprättar även riktlinjer för egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring och sätter mål för att minska VRI som är relaterade till riskfaktorer. Smittskyddsenhetens arbete syftar till att minimera spridningen av smittsamma sjukdomar bland befolkningen i Uppsala län. Arbetet består också av övervakning av anmälningspliktiga sjukdomar, smittspårning, utbildning och information till både offentliga och privata aktörer inom vården samt till allmänheten i länet. Strama Uppsala län arbetar för en rationell användning av antibiotika och analyserar antibiotikaanvändningen i förhållande till rådande behandlingsrekommendationer samt återkopplar till berörda inom förvaltningarna. Avdelningen för Vårdhygien har ett länsövergripande uppdrag som omfattar all hälso- och sjukvård och tandvård oavsett utförare. Uppdraget innebär att medverka till att landstingets hälso- och sjukvård är av god kvalitet och god hygienisk standard vilket inkluderar att arbeta förebyggande mot VRI. Vårdhygien samarbetar med länets Smittskyddsenhet och Landstingsservice samt med landstingets patientsäkerhetsteam. Förvaltningarnas hygienombudsorganisation förtydligar roller och ansvar i det vårdhygieniska arbetet för sjukhusledning, verksamhetschefer, hygienansvariga läkare, avdelningschefer och hygienombud. Kliniskt träningscentrum (KTC) är landstingets utbildningsavdelning där personal och studenter kan träna praktiska färdigheter i en trygg miljö vilket skapar förutsättningar för att uppnå medicinsk kvalitet och patientsäkerhet. Vid KTC ges även möjlighet att träna samarbete, kommunikation och ledarskap. Kvalitetshandboken är ett dokumenthanteringssystem där rutiner och styrande dokument finns. Verksamheterna har en egen handbok, som ingår i kvalitetshandbokens organisatoriska struktur och där publiceras verksamhetsunika dokument. Den finns att tillgå på landstingets intranät men också på den externa hemsidan;

45 7 Struktur för uppföljning/utvärdering Uppföljning av det systematiska patientsäkerhetsarbetet Den politiska ledningen följer upp patientsäkerhetsarbetet genom förvaltningarnas resultatredovisning i tertial-, delårs- och årsrapporter samt årliga patientsäkerhetsberättelser där det framgår måluppfyllelse av vårdöverenskommelser och vårdavtal. Uppföljning sker också genom månatliga rapporter till landstingets ledning och politiska styrelser. I rapporterna redovisas utvecklingen av patientsäkerhetsarbetet och resultat av nationella samt lokala mätningar och vidtagna åtgärder. Landstinget har förstärkt arbetet med fördjupad uppföljning och utvärdering som syftar till att stärka patientsäkerheten genom att granska den medicinska kvaliteten hos utförare. Resultat från lokala och nationella mätningar analyseras och sammanställs av förvaltningarnas kvalitets- och patientsäkerhetsfunktioner som även går igenom resultatet med varje verksamhetsledning. Resultaten återkopplas till förvaltningsledningen och uppföljning sker vid månadsavstämning där förvaltnings- och verksamhetsledning samt kvalitets- och patientsäkerhetsfunktioner deltar. Patientsäkerhetsronder Patientsäkerhetsronder är ett viktigt verktyg för att följa upp verksamheternas patientsäkerhetsarbete och stimulerar till ett förebyggande arbetssätt. Ronderna genomförs av förvaltningschef, chefsläkare och lokala funktioner för patientsäkerhetsarbetet. Vid ronderna diskuteras patientsäkerhetsrisker och avvikelsehantering samt patientsäkerhetskulturen. Förbättringar initieras genom förvaltningarnas vårdkvalitets- och patientsäkerhetsorganisation som bistår med stöd i förbättringsarbetet och följer upp att vidtagna åtgärder haft avsedd effekt. Vårdskador Vårdskador identifieras framför allt genom patientklagomål, patientsäkerhetsronder, avvikelserapportering, markörbaserad journalgranskning och punktprevalensmätningar av relevanta indikatorer. Vid tre förvaltningar används Kaizen/Leanmetoden för att identifiera risker som analyseras och åtgärdas på ett strukturerat sätt. Folktandvården använder årligen en kvalitetschecklista där patientsäkerheten följs upp och vid brister upprättas handlingsplaner. Markörbaserad journalgranskning Markörbaserad journalgranskning (MJG) innebär att dokumentationen granskas från ett slumpmässigt urval av avslutade vårdtillfällen. Vid respektive sjukhus granskas journaler varje månad av ett granskningsteam som består av sjuksköterska och läkare. Resultatet analyseras och återförs till berörd ledning som använder informationen i förbättringsarbetet. Dessutom har flera verksamhetsområden, vid Akademiska sjukhuset, egen strukturerad journalgranskning. Avvikelsehantering och händelseanalyser Landstinget har fortsatt att intensifiera arbetet med att utveckla avvikelsehanteringssystemet MedControl. En rapporterad avvikelse i MedControl sänds till en ärendeansvarig person som fördelar uppdrag till orsaksutredare vars uppgift är att utreda orsaken till avvikelsen. Därefter handläggs avvikelsen av ärendeansvarig som ansvarar för åtgärder, uppföljning och återkoppling. Varje verksamhet ska göra en sammanställning av sina egna avvikelser genom utdata från landstingets informationssystem LIS och därmed identifieras risker och åtgärdas på den egna enheten. Uppföljning och återkoppling av avvikelser sker i linjen vid arbetsplatsträffar

46 8 och patientsäkerhetsronder. Vid allvarliga händelser sker dialogmöten mellan berörd verksamhet, chefsläkare och händelseanalysteam. Händelseanalyser med komplicerad karaktär initieras av verksamhetschef eller chefsläkare och genomförs av sjukhusgemensamma händelseanalysteam. Teamen består av läkare och sjuksköterska med erfarenhet och utbildning i händelseanalysmetoden. Även personal med erfarenhet av patientsäkerhets- och kvalitetsarbete deltar vid behov. Patienter och närstående erbjuds möjlighet att delta i händelseanalysen. Teamet och chefsläkare följer upp identifierade risker och åtgärder med berörda verksamheter. Infektionsverktyget Infektionsverktyget är ett nationellt IT-stöd för uppföljning av VRI och antibiotikaordinationer på verksamhetsnivå och som möjliggör ett kontinuerligt förebyggande arbete. Nationella punktprevalensmätningar Landstinget deltar i alla nationella punktprevalensmätningar; basala hygienrutiner och klädregler (PPM-BHK), vårdrelaterade infektioner (PPM-VRI), PPM-trycksår, Dagen nutrition och Dagen smärta. Dessutom görs lokala BHK-observationer varje månad vid sjukhusen och inom primärvården. Inom Folktandvården mäts också följsamhet till BHK enligt checklista. Resultat från PPM och lokala mätningar analyseras och sammanställs i ett IT-verktyg för beslutsstöd (SAS) som innehåller mätresultat för varje enhet. Förvaltningarnas kvalitets- och patientsäkerhetsfunktioner återkopplar till förvaltnings- och verksamhetsledning för att skapa en diskussion med medarbetarna kring vilka svårigheter som finns i det förebyggande arbetet. Smittskydd, Strama och Vårdhygien Smittskyddsenheten, Strama och Vårdhygien samverkar med sjukhusledningarna och primärvårdens ledning genom att analysera resultat från nationella och lokala mätningar och utvärdera det strategiska arbetet samt initiera förbättringar. Strama Uppsala län verkar för ökad följsamhet till Stramas 10-punktsprogram genom att analysera förskrivningsmönstret av antibiotika i länet. Analysen återkopplas till förvaltningsledningarna och berörda inom slutenvården och vårdcentralerna. Avdelningen för Vårdhygien utför systematiska hygienronder vart fjärde år vid sjukhusens vårdavdelningar och inom primärvården. Däremellan ska verksamheterna själva genomföra en årlig egenkontroll och vid ev. upptäckt av brister ska en vårdhygienisk konsultrond genomföras av Vårdhygien. Vårdhygien har nätverksträffar med hygienombudsgrupper och med förvaltningarnas hygienombud två gånger per år där även privata vårdcentraler deltar.

47 9 Uppföljning genom egenkontroll Tabell 1. Landstingets källor för egenkontroll Egenkontroller Metod/källa Frekvens Omfattning Basala hygienrutiner och klädregler Vårdrelaterade infektioner Hygienronder Egenkontroller av hygien PPM-BHK Lokala hygienobservationer Checklista God vård PPM-VRI Infektionsverktyget Journalgranskning Rutin Rutin 2 g/år 1 g/mån 1g/år 1 g/år Löpande 250 journaler granskade Vart fjärde år En gång per år Patientsäkerhetsronder Frågeformulär Löpande SV Akademiska sjukhuset (AS), Lasarettet i Enköping (LE), primärvården (PV) och Folktandvården (FTV) Slutenvården (SV) AS och LE FTV SV och PV SV och PV Vårdskador, avvikelser, klagomål och synpunkter MedControl Händelseanalyser Journalgranskning (MJG) Infektionsverktyget Löpande Löpande 20 journaler/mån Löpande Alla förvaltningar Alla förvaltningar SV AS och LE Trycksår PPM- trycksår Cosmic 1 g/år Löpande SV SV Fall Avvikelser/ MedControl Löpande Alla förvaltningar Nutrition PPM- Dagen nutrition 1 g/år SV Smärta Munhälsa Läkemedelsanvändning Patientsäkerhetskulturmätning Information, tillgänglighet, bemötande och delaktighet PPM-Dagen smärta Palliativregistret Bedömningsinstrumentet ROAG (Revised Oral Assessment Guide) Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsberättelser Kliniska apotekare Infektionsverktyget Avvikelser/MedControl Strama Nationell enkät Att mäta patientsäkerhetskulturen Nationell patientenkät Egna enkäter 1 g/år Löpande Löpande Löpande Löpande Löpande Löpande Löpande Löpande Vart tredje år Vart annat år SV SV Geriatrisk verksamhet LE SV SV SV AS och LE Alla förvaltningar SV, PV och FTV Alla berörda förvaltningar Alla berörda förvaltningar Kvalitetsregister Mortalitet, återinläggning och vårdtillfällen >30 dagar Verktyg för uppföljning (SAS) av resultat för patientsäkerhetsmått Öppna jämförelser Övriga kvalitetsregister Tandhälsoregistret Statistik följs och mått analyseras Årligen Årligen Årligen Löpande Berörda förvaltningar Berörda förvaltningar FTV AS, slutenvården Rapport Löpande AS, LE; avdelnings-, verksamhets- och övergripande nivå

48 10 Hur har patientsäkerhetsarbetet bedrivits och vilka åtgärder har genomförts för ökad patientsäkerhet I april 2015 bildades ett landstingsövergripande patientsäkerhetsteam med uppgift att samordna och utveckla ett systematiskt patientsäkerhetsarbete genom samarbete med landstingets chefsläkarnätverk. Teamet består av chefsläkare vid ledningskontoret och fem samordnare inom följande områden: patientsäkerhet, tillgänglighet, MedControl, vävnad och Infektionsverktyget. I teamet deltar också Patientnämndens förvaltningschef. En strategi för systematiskt patientsäkerhetsarbete och handlingsplan har upprättats där det framgår att landstinget har antagit en nollvision för undvikbara vårdskador. Målet är att ständigt minska antalet vårdskador genom ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Handlingsplanen beskriver att patientsäkerhetsarbetet ska kännetecknas av att vara patientfokuserat, kunskapsbaserat och organiserat på landstings-, förvaltnings- och verksamhetsnivå. Arbete för att minska VRI En landstingsövergripande strategi för att minska VRI har också upprättats och konkretiserats i en handlingsplan. Handlingsplanen berör följande områden som bedöms vara framgångsfaktorer i det systematiska förebyggande arbetet; ledning och kultur, patientdelaktighet, kompetens och utbildning, verktyg, teknik och metoder, lokaler och städning samt samverkan mellan slutenvård, primärvård och kommunal vård och omsorg. Strategin och handlingsplanen betonar att det ska finnas en utbredd kultur där undvikbara VRI ses som oacceptabla och möjliga att förebygga. Lokala handlingsplaner för att minska vårdrelaterade infektioner har också upprättats vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping som tydliggör sjukhusens mål och aktiviteter för att förebygga VRI. Folktandvården har genomfört ett utvecklingsprojekt under året där förekomsten av VRI har studerats genom journalgranskningar. Resultatet visade att VRI inträffade i 6 % av kirurgiska behandlingar. Arbetet fortsätter med fördjupad kartläggning och därefter är avsikten att förbättra handlingsplaner. Under 2015 liksom tidigare år har landstinget deltagit i nationella PPM-VRI som mäter förekomsten av VRI vid en aktuell mätdag. Infektionsverktyget mäter förekomsten av VRI i realtid och ger möjlighet att styra det förebyggande VRI-arbetet genom att verksamheter tar ut egna rapporter, analyserar resultatet, sätter upp mål och vidtar åtgärder samt följer upp om åtgärderna har haft avsedd effekt. Verktyget är infört på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping, teknisk validering och utbildning av personal samt superanvändare har skett under hösten Rutiner för uppföljning, utdatafångst och återrapportering har upprättats vid berörda förvaltningar. Andra förebyggande åtgärder är VRISS-projekt (vårdrelaterade infektioner ska stoppas) som påbörjats vid Akademiska sjukhuset. Projekten syftar till att minska antalet urinvägsinfektioner och kateterbehandlingar samt antalet infektioner som är relaterade till centrala venkatetrar. Efter utvärdering av projekten är avsikten att sprida nya arbetssätt till övriga avdelningar. Vid Akademiska sjukhuset finns ett epidemiråd med uppgift att hantera utbrott och frågor angående smittskydd och vårdhygien samt att ta fram strategier inom området. Det finns även ett hygienråd, som leds av Vårdhygien, med uppgift att ge förslag på vårdhygieniska mål för sjukhuset och förebyggande åtgärder samt arbetssätt utifrån kvalitetsindikatorer. Hygienrådet rapporterar resultat och aktiviteter till sjukhusledningen.

49 11 Avdelningen för Vårdhygien tillhandahåller evidensbaserade riktlinjer och handlingsplaner och stödjer förvaltningarnas övervakning och kartläggning av smittor och VRI. Under året har systematiska hygienronder genomförts vid alla verksamheter enligt rutin. Vårdhygiens huvuduppgift är att undervisa vårdpersonal och vid hälso- och sjukvårdsutbildningar. Förvaltningarnas hygienombud har utbildats i vårdhygiens grunder och är organiserade i hygiengrupper som träffas regelbundet under ledning av Vårdhygien. Under 2015 har Vårdhygien initierat ett system för infektionsregistrering för kommunal vård och omsorg där datainsamling pågår. Vårdhygien ansvarar för att sammanställa och återkoppla data till medicinskt ansvariga sjuksköterskor inom varje kommun. Informationen kommer att ligga till grund för ett systematiskt arbete med syfte att minska VRI i länet. I arbetet med att förebygga smittspridning ses städning som en prioriterad del inom vården. Vårdhygien deltar i upphandling av servicetjänsterna och utbildar samtliga medarbetare som utför städtjänster. Vårdnära service har också etablerats vilket innebär att det finns en tydlig arbetsfördelning mellan servicepersonal och vårdpersonal. Arbete för att minska smittspridning i länet Smittskyddsenheten har påbörjat ett arbete för att minska risken för smittspridning inom öppen- och slutenvård som syftar till att öka antalet vårdpersonal som vaccineras mot säsongsinfluensa. Ett annat arbete är att utveckla en hälsodeklaration för all nyanställd vårdpersonal och utifrån deklarationen ska en individuell åtgärdsplan upprättas. Syftet är att nyanställd vårdpersonal ska ha gott vaccinationsskydd mot ett antal smittsamma sjukdomar och att risken för smittspridning inom vården ska minimeras. Ytterligare åtgärder är att öka influensavaccination bland personer med ökad medicinsk risk för allvarlig influensa. För att minska ojämlikheter i provtagningsfrekvens och öka möjligheterna till diagnos och behandling av vissa allmänfarliga sjukdomar inom smittskyddslagen har ett centralt smittprovskonto upprättats för ersättning av provtagning. Arbete för rationell förskrivning av antibiotika Under 2015 har en organisationsöversyn av Strama, Smittskydd och Vårdhygien gjorts med syfte att effektivisera arbetet mot VRI och tydliggöra åtgärderna mot antibiotikaresistens samt optimera antibiotikaanvändning. Landstinget har under ledning av den lokala Stramagruppen och smittskyddsenheten fortsatt arbetet med att öka följsamheten till Stramas 10-punktsprogram inom slutenvården och primärvården. Strama besöker vårdcentralerna två gånger per år för uppföljning och återkoppling av den lokala förskrivningen av antibiotika i förhållande till Stramas mål och gällande behandlingsrekommendationer. Sedan hösten 2015 görs ett av dessa besök tillsammans med Smittskyddsenheten. Läkarna vid vårdcentralerna har individuella förskrivarprofiler med uppsatta mål för att kunna följa, förbättra och analysera den egna förskrivningen. Lokalt smittskydds- och antibiotikaresistensansvariga läkare och sjuksköterskor har tillsatts under året och utbildats av Smittskyddsenheten. Under ledning av smittskyddsansvariga har vårdcentralerna fått i uppdrag att arbeta systematiskt med kvalitetsutvecklingen av det lokala Strama-arbetet. Under Stramas besök på Närakuten diskuterades rutiner för hantering av infektioner och varje månad gavs återkoppling på antibiotikaförskrivningen relaterat till antalet läkarbesök. Stramagruppen har fortsatt att bygga upp arbetet inom slutenvården genom att delta i läkarmöten och informera om 10-punktsprogrammet samt diskutera behandlingsrekommendationer inom de diagnoser som är mest vanliga på respektive klinik. Strama har också arbetat för infö-

50 12 randet av antibiotikaansvariga läkare inom varje verksamhetsområde vid sjukhusen. Vidare har Strama deltagit i implementering och validering av Infektionsverktyget. Som tidigare år har Strama undervisat hälso- och sjukvårdspersonal i både öppen- och slutenvård samt utbildning av AT- och ST-läkare kring antibiotikarekommendationer och resistens ur ett slutenvårdsperspektiv. Slutenvården har tillgång till en infektionskonsult som utöver kunskapsöverföring aktivt intervenerar i pågående behandlingar och bidrar därmed till en rationell antibiotikaanvändning. Under året etablerade Strama ett kontaktnätverk med länets medicinskt ansvariga sjuksköterskor och föreläsningar hölls för kommunal hälso- och sjukvårdspersonal. Ytterligare aktiviteter var information till allmänheten samt fortsatt samarbete med läkemedelskommittén. Information finns också tillgänglig på hemsidan Arbete för säkrare läkemedelsförskrivning och hantering I frågor som rör läkemedel finns tre enheter som verkar för en evidensbaserad, rationell och säker läkemedelsförskrivning och hantering; Enheten för kunskapsstöd vid ledningskontoret, klinisk farmakologi och läkemedelsavdelningen vid Akademiska sjukhuset. Dessutom finns läkemedelskommittén som har en viktig policyskapande funktion kring rekommendationer och riktlinjer avseende läkemedelsförskrivning och hantering. Dessa tre enheter och kommittén samverkar angående information och fortbildning kring läkemedel, läkemedelsrekommendationer, läkemedelshantering, uppföljning av läkemedelsanvändningen, läkemedelsupphandling och avtalsteckning etc. Läkemedelskommittén har under 2015 upprättat landstingsgemensamma riktlinjer för läkemedelshantering och implementering pågår. Syftet med riktlinjerna är att öka patientsäkerheten genom att främja samverkan mellan olika vårdnivåer, utgöra stöd i det dagliga arbetet och underlätta kvalitetsuppföljning. Riktlinjerna kompletteras med lokala instruktioner som bland annat reglerar egenkontroll etc. I läkemedelskommittén ingår expertgruppen Äldre och läkemedel som består av medlemmar från både landsting och kommun samt även representanter för patienter och pensionärsorganisationer. Under året har gruppen bland annat arbetat med framtagande av läkemedelsrekommendationer för de mest sjuka äldre och implementering av dessa. Mer information finns på hemsidan Arbetet med att förbättra äldres läkemedelsbehandling sker främst genom att kliniska apotekare genomför läkemedelsgenomgångar (LMG) i samverkan med patient och förskrivande läkare. Specifika målområden är att förebygga och rätta till läkemedelsfel framförallt vid vårdens övergångar och att optimera läkemedelsbehandlingen samt se till att läkemedelslistan är korrekt inför utskrivning. Under 2015 har resurser för kliniska apotekare utökats vilket innebär att LMG även genomförs vid sjukhusens akutmottagningar och primärvården. I förbättringsarbetet ingår en webbutbildning om läkemedelsbehandling för de mest sjuka äldre som hälso- och sjukvårdspersonal kan ta del av. Användning av resultat i Öppna jämförelser och Nationella patientenkäten Landstingets analysgrupp för Öppna jämförelser analyserade resultat och gjorde en sammanställning av indikatorer inom förbättringsområden under Rapporten har publicerats och finns tillgänglig via Under 2015 har resultat i Öppna jämförelser analyserats av chefsläkare och ledningsgrupp med återkoppling till verksamhetschefer och analysresultatet används i verksamheternas systematiska utvecklingsarbete.

51 13 Resultatet i Nationella patientenkäten analyseras också på ledningsnivå och åtföljs av handlingsplaner på verksamhetsnivå. Införande av värdebaserad- och processbaserad vård Värdebaserad vård påbörjades 2014 vid Akademiska sjukhuset och har utvecklats under året. Arbetssättet handlar om att styra vården utifrån de hälsoutfall som är viktigast för patienten och att skapa delaktighet mellan patienten och teamen som arbetar med processerna. För varje patientgrupp bildas en tvärprofessionell arbetsgrupp som ansvarar för att ta fram tydliga och mätbara mål och rutiner för att arbeta med förbättringar. Att ta ett ansvar för hela patientens vård över enhets- och professionsgränser är en central del av ett värdebaserat arbetssätt vilket ökar helhetssynen på patienten. Det förutsätter en nära samverkan med berörda specialiteter men också med primärvården och länets kommuner samt andra sjukhus som remitterat patienten. Genom värdebaserad vård styrs verksamheten utifrån de givna processerna och följs upp utifrån mätbara utfalls- och processmått som är viktiga för patienten. Personcentrerad vård har införts vid den geriatriska kliniken, Akademiska sjukhuset, vilket innebär att patienten är en självklar del i teamet och att den vård och behandling som ges utgår från patientens egna mål. Individuella vårdplaner tas fram med tydlig information om mål för olika insatser. Den offentliga primärvården har fortsatt arbetet med att kartlägga kliniska processer och implementeringen av processerna för KOL, diabetes och artros har påbörjats. Flera av de privata vårdgivarna har ett systematiskt patientsäkerhetsarbete med program för att t.ex. förebygga fall inom särskilda boenden. Patientnära arbetssätt - omvårdnadssatsningar Det patientnära arbetssättet vid Akademiska sjukhuset är i linje med både den personcentrerade- och värdebaserade vården och syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens självbestämmande och delaktighet. Exempel på arbetssätt för att uppnå syftet och för att säkerställa omvårdnaden är följande: o Tydlig fördelning av arbetsuppgifter mellan sjuksköterska och undersköterska. o Planerade timsrundor, Hourly Rounding är ett förebyggande arbetssätt som inkluderar patienternas behov av omvårdnad och rehabilitering etc. o Bedsiderapportering innebär att patienter och närstående blir delaktiga i informationsutbytet om sjukdomstillståndet, omvårdnadsbehov och behandlingar etc. Arbete för att förebygga trycksår, fall och undernäring Riskbedömning för trycksår, fall och nutrition ska genomföras av inneliggande patienter som är 65 år och äldre. Bedömningsinstrument ska användas för riskpatienter och åtgärder vidtas enligt rutin vilket möjliggör ett förebyggande arbete. PPM av trycksår sker årligen inom somatisk sjukvård. Utifrån resultatet genomförs riktade trycksårsronder vid sjukhusen med syfte att synliggöra hur rutiner kring trycksårsarbetet fungerar och att stödja personalen i det förebyggande arbetet. Systematiskt arbete med förebyggande åtgärder av trycksår sker också genom det landstingsövergripande nätverket för trycksårsansvariga sjuksköterskor. Nätverket har genomfört lokala projekt med lyckat resultat vilket har skapat spridningseffekter inom båda sjukhusen. Det finns även en trycksårsutbildning för personal via Pingpong. Vid Akademiska sjukhuset har också annat omfattande förbättringsarbete pågått genom bland annat inköp av trycksårsförebyggande madrasser till alla

52 14 sängar. Dessutom har patientinformation utarbetats om hur patienten själv kan medverka i det förebyggande trycksårsarbetet. För uppföljning av fall används MedControl där fallincidenter registreras och utreds. Vid Lasarettet i Enköping används SKL:s åtgärdspaket för fallprevention och nya rutiner har införts. För patienter med ökad fallrisk har förebyggande åtgärder vidtagits vid Akademiska sjukhuset och den pågående ny- och ombyggnationen till enpatientrum förväntas minska risken för fallskador eftersom toalett finns nära och nattbelysning kan användas. Dagen Nutrition är en årlig nationell mätning som undersöker om patientens beräknade energiintag tillgodoses. Nutritionsrådet vid Akademiska sjukhuset har under året startat ett projekt som syftar till att höja vårdpersonalens kompetens inom området och att anpassa rutiner för riskbedömning, förebyggande och behandling av undernäring. Nutritionsrådet har också utarbetat en handlingsplan för att patienters beräknade energiintag ska tillgodoses och ger stöd till nutritionsansvariga sjuksköterskor i verksamheterna. Andra åtgärder för att förebygga vårdskador inom dessa områden är det nya arbetssättet med timsrundor som har införts vid Akademiska sjukhuset under året. Dokumentation av riskbedömning och åtgärder för trycksår, fall och undernäring sker i journaldatasystemet Cosmic och inte i kvalitetsregistret Senior Alert. Rapporter hämtas ur informationssystemet LIS och förbättringsarbetet sker utifrån upprättad rutin som möjliggör ett förebyggande arbete. Arbete för att säkra vårdövergångar och undvikbar slutenvård Arbete med att förbättra vården för de mest sjuka äldre har fortsatt under året och en landstingsövergripande grupp har arbetat för att initiera och leda arbetet utifrån den tidigare nationella överenskommelsen som avslutades Lasarettet i Enköping har under 2015 utvecklat den lasarettsanslutna specialiserade hemsjukvården i projektform. Projektet syftar bland annat till att minska undvikbara återinläggningar och skapa tryggare hemgång och tidig rehabilitering för utvalda patientgrupper. Specialistansluten hemsjukvård bedrivs i samverkan mellan landstinget och länets kommuner och erbjuds patienter där de palliativa behoven behöver tillgodoses av ett multiprofessionellt team. Det finns tre mobila multiprofessionella team i länet som bemannas av läkare och sjuksköterska samt vid behov sjukgymnast, dietist och kurator. I länet finns också tillgång till sviktplatser vid närvårdsavdelningar, Hospice och geriatrisk avdelning vilket förebygger inläggning i slutenvården. Utredning av mobila team har genomförts under året med syfte att utveckla omhändertagandet av äldre med omfattande vårdbehov. Av resultatet framgår att det finns behov av ökade satsningar på hemsjukvård i länet genom utveckling av mobila team inom primärvården. Under året har landstinget arbetat med olika projekt för att analysera orsaker till undvikbar slutenvård och återinläggningar. En fördjupad analys har genomförts av 1187 återinskrivningar av patienter som är 65 år och äldre med utvalda sjukdomstillstånd. Analysen har gjorts genom journalgranskning och resultatet bidrar till ökad kunskap om interna och externa svagheter i vårdkedjan samt orsaker till återinskrivningar vilket möjliggör förebyggande arbete och ökad samverkan mellan vårdens aktörer för att säkra vårdövergångarna.

53 15 Av tabell 2 framgår landstingets arbete för att skapa en sammanhållen vård och omsorg som bidrar till att de mest sjuka äldre känner sig trygga och att behovet av slutenvård kan minska. Tabell 2. Sammanställning av arbetssätt för att säkra vårdövergångar och undvikbar slutenvård Arbetssätt Beskrivning Område Förstärkt utskrivningsprocess Förstärkt utskrivningsprocess Förstärkt utskrivningsprocess Geriatrisk sjuksköterskekompetens vid akutmottagningar Mobila äldreakuten Äldrevårdsenheten, mobil enhet Utskrivningssjuksköterska identifierar sköra äldre patienter och genomför ett förstärkt samtal inför hemgången samt ansvarar för vårdplanering inför ev. övergång till kommunal sjukvård. Kliniska apotekare säkerställer att läkemedelslistor är korrekta och att rätta läkemedel skickas med patienten vid utskrivning till kommunal hemsjukvård. Kliniska apotekare genomför läkemedelsgenomgångar. Identifierar sköra patienter som är 65 år och äldre, enligt checklista. Snabbt omhändertagande av äldre patienter och inläggning i slutenvården kan undvikas om medicinska skäl inte föreligger. Samarbete med biståndshandläggare i Uppsala kommun kan ske vb. Läkare och sjuksköterska utför akuta hembesök hos patienter som är 65 år och äldre. Samverkan sker med kommunens sjuksköterskor. Läkare utför planerade hembesök och samverkar med kommunens sjuksköterskor. Patienter kan lista sig vid Äldrevårdsenheten genom remiss från husläkare. Akademiska sjukhuset (AS) Lasarettet i Enköping (LE) AS och LE AS och LE, vårdavdelningar och akutmottagningar Akutmottagningar vid AS och LE Primärvården, Uppsala Primärvården, Uppsala Mobil tandvårdsklinik Undersökningar och behandlingar erbjuds äldre som Folktandvården bor på särskilda boenden och även i ordinärt boende. Hjärtsviktsteam Utför hembesök hos patienter som har hjärtsvikt. LE Lasarettsansluten specialiserad hemsjukvård Samordnad individuell planering (SIP) Värdebaserad- och processbaserad vård Patienten är inskriven i slutenvården men påbörjad behandling slutförs i hemmet av tvärprofessionella team. Tidig rehabilitering påbörjas i hemmiljön. Samordning av insatser när patientens vårdbehov omfattar flera vårdgivare och huvudmän. Vården styrs utifrån hälsoutfall som är viktigast för patienten. Patientens delaktighet ökar. LE AS AS Personcentrerad vård Vård och behandling utgår från individuella vårdplaner AS och LE Omvårdnadssatsningar Direkt inläggning för äldre multisjuka Närvårdsavdelning (NÄVA) Hourly Rounding s.k. planerade timsrundor och Bedsiderapportering. Äldre multisjuka behöver inte gå via akutmottagningen utan kan läggas in direkt på geriatrisk vårdavdelning eller vid närvårdsavdelning. Vårdavdelning för patienter som behöver sjukhusvård men inte specialistvård. Patienter från primärvården kan läggas in direkt på NÄVA efter läkarkontakt. AS AS, geriatrisk verksamhet (även vid akutgeriatriken i Tierp), närvårdsavdelning (NÄVA) Hälsa och Habilitering, Uppsala

54 16 Arbete för att öka tillgänglighet Landstinget genomför mätningar av primärvårdens telefontillgänglighet och läkarbesök varje månad. Mätningar av specialistvårdens tillgänglighet inkluderar väntetid för besök och operation eller annan behandling. Åtgärder har vidtagits för att öka tillgängligheten genom att en stödfunktion har tillsatts vid produktionsavdelningen på Akademiska sjukhuset och en korttidsavdelning har öppnats med syfte att avlasta akutmottagningen genom att utökad tid ges för bedömning och utredning av patienter inför ev. beslut om inläggning. Dessutom har tio vårdplatser öppnats inom lungmedicin som är avsedda för utskrivningsklara patienter där vårdplanering är genomförd. Syftet med vårdplatserna är att öka tillgängligheten vid övriga vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset. Vid Lasarettet i Enköping har en särskild sjuksköterskefunktion tillsatts för de äldre patienterna på akutmottagningen och även utvecklingen av lasarettsansluten specialiserad hemsjukvård bidrar till ökad tillgänglighet. Den offentliga primärvården har fortsatt satsningen på god tillgänglighet genom att det finns drop-in verksamhet till sjuksköterska vid alla vårdcentraler och triagering sker enligt Bästa Effektiva Omhändertagande Nivå (BEON). Landstinget kommer även att, utöver de fem redan införda SVF (Standardiserade vårdförlopp vid cancer), införa ytterligare tretton SVF som syftar till att minska ledtider mellan utredning, beslut och behandling. Arbete för förbättrad psykisk hälsa I den nationella psykiatrisatsningen (PRIO) uppfyllde landstinget samtliga grundkrav och prestationskrav under Det positiva resultatet omfattade bl.a. samverkan med kommunerna kring psykisk ohälsa och att vårdgarantin för barn hade uppfyllts samt användning av kvalitetsregister inom psykiatrin. Under året har en landstingsövergripande handlingsplan för psykisk ohälsa upprättats. Syftet är att säkra en trygg hälso- och sjukvård för personer i alla åldrar med psykisk ohälsa. Handlingsplanen omfattar bl.a. följande områden; stärka kompetensen för psykisk ohälsa på vårdcentraler, utveckla internetbaserade behandlingsformer, fortsätta utreda barns och ungdomars psykiska hälsa med särskilt fokus på beroende/missbruk samt ett länsövergripande omhändertagande av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Utbildningsinsatser avseende patientsäkerhet Under våren hade Akademiska sjukhuset en sjukhusgemensam temadag med uppskattade presentationer av förbättringsarbeten och föreläsningar hölls av både interna och externa föreläsare. För att kunna arbeta med utmaningen att skapa en god och säker vård har två utbildningar i patientsäkerhet upphandlats. Den ena delen omfattar två dagars chefsutbildning och den andra delen är en webbutbildning som riktas till alla medarbetare. Även övriga hälso- och sjukvårdsförvaltningar kommer att ta del av webbutbildningen. Vid Lasarettet i Enköping ingår patientsäkerhetsutbildning i introduktionen av nyanställda. Folktandvården har under året haft en utbildningsdag för all personal om hygienrutiner och antibiotikaförskrivning. Kliniskt utvecklingsår erbjuds till nyutexaminerade sjuksköterskor och innebär att sjuksköterskorna tar del av utbildningar och praktiska övningar inom omvårdnadsarbetet. Syftet med det kliniska utvecklingsåret är främst att säkra yrkesintroduktionen och att underlätta övergången mellan grundutbildningen och yrkesrollen som sjuksköterska.

55 17 E-Hälsa Varje invånare kan nå alla uppgifter om sig själv och aktivt medverka i sin vård och behandling genom E-tjänster på 1177 vårdguiden. Där har varje person åtkomst till att läsa sin journal, kontakta mottagning, av- och omboka tid, följa sin remiss, förnya recept etc. Det finns även möjlighet för den enskilde att fylla i formulär för levnadsvanor och hälsodeklaration inför operation. På detta sätt kan invånarna föra in information, som vården behöver, direkt i sin journal vilket ökar patientsäkerheten. Min journal via nätet är den mest använda e-hälsotjänsten och antalet användare ökar stadigt. Ett annat arbete med att förbättra och utöka individens möjlighet att bidra till sin journal sker genom en intygstjänst som innebär att riktade formulär skickas till patienterna via Det kan t.ex. vara uppgifter som behövs för att genomföra utredningar eller som underlag för behandlingar. Den tekniska lösningen för intygstjänsten är under uppbyggnad. Landstingets e-hälsoprojekt handlar om Patientens HemMonitorering (PHM) och innebär att patienter med hjärtsvikt kan delta i sin egen vård genom att mäta sin vikt i hemmet och ev. även blodtrycket. Mätvärden skickas med hjälp av blue tooth-funktion till en app och uppgiften skickas sedan per automatik direkt till journaldatasystemet Cosmic. PHM kan öka patientens medvetenhet om den egna sjukdomen och ev. förebygga sjukhusbesök. Telemedicin erbjuder stöd i terapiplanering till Folktandvårdens tandläkare och även privattandläkarna erbjuds denna möjlighet. Telemedicin används också för besök via internet där patienten och läkaren deltar och även behandlande läkare på patientens hemort kan delta. För att stärka patientens ställning i vården finns även den nationella plattformen E-tjänst stöd och behandling som på ett säkert sätt erbjuder både stödjande insatser, information och behandlingar. Ex. på information kan vara hur bedömningsprocessen går till på en enhet eller ett formulär som patienten ska fylla i. Patienten kan ha hela sin vårdkontakt via plattformen eller kombinera med fysiska besök. Två pilotprojekt kommer att göras inom psykiatrin; en sömnbehandling inom BUP och en depressionsbehandling för unga vuxna. Utöver detta kommer landstinget att delta i ett pilotprojekt som avser videointegration vilket ger möjlighet till vård på distans. På 1177.se finns information till barn och unga med psykisk ohälsa där det framgår vart, inom landstinget eller kommunerna, den unge kan vända sig vid olika psykiska problem. Motsvarande information för vuxna med psykisk ohälsa ska utarbetas. Landstinget tillgängliggör information i Nationell patientöversikt (NPÖ) via Cosmic. Andra huvudmäns användande av tillgänglig information i NPÖ är dock lågt. För att förstärka användandet kommer en samverkansgrupp att starta under våren Informationsöverföring över organisatoriska gränser sker genom landstingets kommunikationssystem Prator som är en viktig länk mellan slutenvård, primärvård och länets kommuner. Samverkan för att förebygga vårdskador Samverkan mellan landstinget, länets kommuner och primärvården Regionförbundet är ett politiskt samverkansforum mellan länets kommuner och landstinget. Grunden för samverkan är länsgemensamma överenskommelser avseende hälso- och sjukvård och psykisk funktionsnedsättning. Syftet är att tydliggöra strukturen för samverkan på läns-

56 18 och lokal nivå samt kring den enskilda personen som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser. Dokumenten publiceras i en gemensam kvalitetshandbok Vård i Samverkan (ViS) som alla anställda inom kommun och landsting har tillgång till. På länsnivå finns forum för mötesplatser genom Tjänstemannaberedningen kommuner och landsting (TKL) som består av ledande tjänstemän från båda huvudmännen. I TKL behandlas samverkansfrågor som rör socialtjänsten och hälso- och sjukvården. TKL utser och ger uppdrag till samverkansgrupper varav ett exempel är en länsövergripande patientsäkerhetsgrupp där huvudmännen samverkar för att förebygga vårdskador. På lokal nivå sker samverkan inom närvården som är ett samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg. Målgrupper är äldre och multisjuka patienter och personer med psykisk ohälsa och kroniska sjukdomar. Syftet med närvården är att invånarna ska få sitt behov av hälso- och sjukvård och sociala omvårdnad där de bor. Exempel på närvård är närvårdsenheten i Östhammar, närvårdscentrum i Tierp och närvårdsavdelningen i Enköping. Vid lasarettet i Enköping finns ett geriatriskt team som genomför insatser i samarbete med kommunerna och primärvården. Utifrån ett remissförfarande gör teamet bedömningar, sätter in åtgärder och genomför uppföljningar i hemmet, framförallt hemrehabilitering och hemgång med stöd. Utvecklingen av landstingets samarbete med kommunerna sker också genom läkemedelskommitténs expertgrupp där det ingår medlemmar från landsting och kommun samt representanter för patienter och pensionärsorganisationer. Samverkan mellan slutenvård, primärvård och kommunerna sker också i programråd som har etablerats främst för sjukdomar som drabbar många människor och kräver mycket resurser. Programråden arbetar med att implementera behandlingsstrategier och följa upp de nationella riktlinjerna t.ex. för diagnoserna diabetes, stroke, hjärtsvikt och astma-kol. Mer information finns på hemsidan I branschrådet för primärvård möts både offentliga och privata utförare för dialog kring avtal och gemensamma frågor. Landstingets ledningskontor är sammankallande och informerar om nyheter och förändringar inom området. Det finns även ett primärvårdsråd som leds av Hälsaoch Habilitering där bland annat kvalitetsfrågor diskuteras. Kunskapscentrum för Äldretandvård har bidragit till Folktandvårdens samarbete med den kommunala hemsjukvården. Kunskapscentrat har även startat ett samarbete med privattandvården i länet. Samarbete med övriga folktandvårdsorganisationer i Sverige har resulterat i ett ramdokument för äldretandvård som är ett vårdprogram för hur äldretandvård bedrivs säkert och med hög kvalitet. Intern samverkan Inom landstinget pågår införande av ett processorienterat arbetssätt som kräver en intern samverkan mellan verksamheter så att patientens resa genom vården hänger ihop och upplevs vara trygg och smidig. Arbetssättet gynnar även gränsöverskridande vård och ett multiprofessionellt synsätt. Under året har samverkansöverenskommelser gjorts mellan primärvården och kardiologen samt den psykiatriska verksamheten där ansvarsfördelning och arbetsformer tydliggjorts. Det finns också en samverkansöverenskommelse mellan närvårdsavdelningen (NÄVA) och geriatriken angående jourlinje under kvällar och helger samt ett systematiserat arbete för att rapportera till primärvården såväl som till kommunen.

57 19 Landstingets chefsläkarnätverk är ett annat viktigt forum för intern samverkan i patientsäkerhetsfrågor. Chefläkarna i hälso- och sjukvårdsförvaltningarna och landstingets ledningskontor har planerade möten sex gånger per år. Riskanalys Inför sommar och längre helgledigheter görs en riskanalys av patientsäkerhetsläget. Riskanalysen utförs av chefsläkare i samråd med verksamhets- och centrumchefer samt fackliga företrädare. Utifrån riskanalysen upprättas handlingsplaner för att säkra patientens väg genom vården. Exempel på åtgärder från sommaren 2015 är bl.a. att en plan gjordes för öppethållande utifrån det förväntade behovet av platser, förstärkning av utskrivningssjuksköterskor och kliniska apotekare på vårdavdelningar och vid schemaläggning beaktades att erfaren personal tjänstgjorde vid kritiska tidpunkter. Andra exempel är att vårdplatskoordinatorer höll dagliga platsmöten med representation från alla slutenvårdsavdelningar och veckovisa möten med företrädare för kommunerna. Förutom sjukhusövergripande åtgärder hade varje verksamhet planerat sommaren utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Inför organisationsförändringen med lasarettsansluten specialiserad hemsjukvård genomfördes en riskanalys med kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska och handlingsplaner upprättades, processer kartlades och övergångar mellan vårdnivåer säkrades. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Landstinget tillämpar en systemsyn snarare än en individsyn i avvikelsehanteringsarbetet. Enligt patientsäkerhetslagen är all personal skyldig att rapportera risker och avvikelser som de har kännedom om. Alla anställda inom landstinget uppmuntras att skriva förbättringsförslag och avvikelser via MedControl. Klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter från patienter och närstående tas emot som värdefull information och används i förbättringsarbetet. Informationen ska i första hand omhändertas av berörd verksamhetschef som registrerar ärendet i MedControl. Ärendet utreds och åtgärdas samt återkopplas till patient eller närstående enligt verksamhetens rutin. Patienter och närstående kan också kontakta Patientnämnden och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att framföra klagomål på vårdgivare. Klagomål diarieförs, utreds och handläggs inom respektive verksamhetsområde och vid behov i samråd med chefsläkaren. Återkoppling sker inom berörd verksamhet och till patient eller närstående. En samlad analys av avvikelser och ärenden från IVO, Patientnämnden och Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF) görs årligen av chefsläkaren och återkopplas till sjukhusets ledningsgrupp och i linjeorganisationen.

58 20 Sammanställning och analys Vid allvarlig vårdskada eller risk för allvarlig vårdskada tar verksamhetschefen kontakt med chefsläkaren/chefstandläkaren för beslut om anmälan enligt lex Maria. Verksamhetschefer har utbildats i lex Maria processen och en checklista har tagits fram som stöd i arbetet. Tabell 3. Rapporterade avvikelser och anmälningar i landstinget, Antal rapporterade avvikelser och anmälningar Antal MedControl ärenden avvikelser, synpunkter och klagomål Antal ärenden till Patientnämnden Antal anmälningar enligt lex Maria Antal enskilda klagomål (IVO) Antal anmälningar till LÖF Analysen från Lasarettet i Enköping visar att antalet rapporterade avvikelser i MedControl minskade jämfört med föregående år. Andelen rapporter med betydande eller katastrofal allvarlighetsgrad var 0.07% vilket utgjorde en minskning jämfört med Kort sammanfattning av lex Mariaärenden publiceras på hemsidan. Akademiska sjukhuset uppger att 32 händelseanalyser med komplicerad karaktär har genomförts av händelseanalysteam under Av de ärenden som publicerats på hemsidan rör de flesta vård och behandling och läkemedel. Den offentliga primärvårdens analys av avvikelserna visar en marginell men önskvärd ökning av MedControl-ärenden jämfört med förra året. Ärenden till Patientnämnden, IVO och anmälningar enligt lex Maria är fortsatt lågt. Av primärvårdens lex Maria-ärenden rör två självmord och tre ärenden handlar om fördröjd eller missad diagnos. Hälsa och Habilitering ser nästan en fördubbling av antalet avvikelserapporter (245 till 451) vilket till del beror på en utökad verksamhet men även på ett fokuserat arbete att öka antalet avvikelserapporter. En anmälan enligt lex Maria har hanterats under året där händelsen inte gav upphov till bestående skador. Händelseanalysen resulterade i åtgärder som förebygger att liknande händelser kan ske igen. Folktandvården anger att det ökade antalet avvikelserapporter kan ha samband med ökat fokus på avvikelser och riskanalyser i arbetet med kvalitetsledningssystemet. Av Folktandvårdens lex Maria ärenden gällde den ena händelsen en ung person som inte fick adekvat behandling efter ett tandtrauma med följd att tanden förlorades. Den andra händelsen gällde en patient som drabbades av flera vårdskador med avsevärd förlängning av vårdperioden. Under året har Patientnämnden avslutat 1365 ärenden vilket är en ökning med 195 ärenden sedan Sedan 2014 noterar Patientnämnden en ökning av ärenden som handlar om vård och behandling samt kommunikation där bemötande och avsaknad av information till patient och närstående finns med. Frågor om patientjournal eller loggar har också ökat. Många patienter har synpunkter på tillgänglighet till vården t.ex. att vården inte informerar om ny tid enligt överenskommelse.

59 21 Antalet anmälningar till LÖF har ökat avseende sjukhusvård, se tabell 4. Enligt uppgift från LÖF kan ökningen vara en följd av patientsäkerhetslagen som bl.a. innebär upplysningsskyldighet från vårdgivare till patient och närstående vid inträffad skada. Ett annat skäl kan vara att landstinget arbetar mer aktivt med patientsäkerhet vilket ökar kunskap om försäkringen. Tabell 4. Anmälningar till LÖF, Landstinget i Uppsala län med nationell jämförelse, 2015 (Uppgifterna är hämtade från Samverkan med patienter och närstående En landstingsövergripande handlingsplan för stöd till anhöriga har upprättats under året. Målet med anhörigstödet är att förebygga ohälsa hos patienter och anhöriga (barn eller vuxna), öka tryggheten och patientsäkerheten hos patienterna oavsett om de vårdas i slutenvården eller i hemmet. Samverkan med patienter och närstående har ökat genom nya arbetssätt; värdebaserad- och processbaserad vård, personcentrerad vård, utveckling av lasarettsansluten specialiserad hemsjukvård och omvårdnadssatsningar genom patientnära arbetssätt. Verksamheterna vid förvaltningen Hälsa och Habilitering har etablerat långvarig samverkan med brukare och närstående eftersom de flesta har livslånga funktionsnedsättningar. Barn, ungdomar och vuxna har stort inflytande över den habilitering/rehabilitering som utförs. Den individuella planeringen sker också i nätverksarbete där även vårdgrannar deltar. Landstingets strävan är att vården präglas av en kultur som kännetecknas av gott bemötande och patientens delaktighet. I linje med intentionen görs mätningar inom psykiatrin och akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset. Mätningarna är ett komplement till Nationell Patientenkät som mäter patientupplevd kvalitet och resultatet används för att utveckla vårdens arbetssätt utifrån ett patientperspektiv. Vid alla vårdcentraler i den offentliga primärvården finns tv i minst ett av väntrummen. Information som ges via tv är bland annat om minskad antibiotikaanvändning, AKUT-test för att upptäcka stroke, information om Vårdguiden och 1177.se. Även vid Folktandvården finns väntrumsskärmar med information om basala hygienrutiner och antibiotikaförskrivning.

60 22 Samverkan med patienter sker också via E-tjänster som ger ökade möjligheter till delaktighet och information. Resultat Läkemedelsgenomgångar och förskrivning av olämpliga läkemedel till äldre Under 2015 har totalt 9907 läkemedelsgenomgångar (LMG) genomförts av kliniska apotekare vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och primärvården inklusive NÄVA. Av dessa var 1795 fördjupade LMG och 8112 var enkla genomgångar. Jämfört med 2014 är detta en stor ökning. Tabell 5. Antal läkemedelsgenomgångar, Förvaltning Enkel LMG Fördjupad LMG Totalt Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården + NÄVA LMG avser patienter som är äldre än 65 år med omfattande läkemedelsbehandling och är en metod för kartläggning av en patients samtliga ordinerade och använda läkemedel i syfte att säkerställa en korrekt och aktuell läkemedelslista. LMG är dessutom en metod för analys, omprövning och uppföljning av en patients hela läkemedelsanvändning i syfte att, upptäcka, åtgärda och förebygga läkemedelsrelaterade problem. Det övergripande syftet med att genomföra LMG är att öka kvaliteten och säkerheten i läkemedelsbehandlingen, särskilt hos sköra äldre som är en utsatt grupp. Det är viktigt att notera att en stor andel av de enkla läkemedelsgenomgångarna är att betrakta som utvidgade och strax under de fördjupade i omfattning. Under året gjordes en analys av 45 slumpvis utvalda journaler med syfte att granska kvaliteten på läkemedelsanvändningen före och efter en LMG. Syftet var också att mäta antalet läkemedel, förekomst av läkemedel utan indikation och överföringsfel. Resultatet visade att antalet läkemedel minskade per patient efter läkemedelsgenomgång. Likaså minskade antalet läkemedel utan indikation. Identifierade avvikelser i patienters läkemedelslistor var framförallt att läkemedel fanns kvar på listan trots att ordinationen inte längre var aktuell. I samband med utskrivning från Akademiska sjukhuset har patienter fått del av läkemedelsberättelser vilket är en ökning med sedan Implementering av den landstingsövergripande riktlinjen för läkemedel samt författningen om läkemedelsgenomgångar och utdelning av läkemedelslistor fortsätter främst genom de kliniska apotekarnas arbete. Förskrivning till äldre har minskat av antikolinerga läkemedel, tramadol, propiomazin, långverkande bensodiazepiner och NSAID-preparat. Under 2015 förskrevs DDD (definierad dygnsdos) jämfört med DDD föregående år. Utskrivning av olämpliga läkemedel till äldre är ett fortsatt förbättringsområde under 2016.

61 23 Förskrivning av antibiotika Mått och mål i öppenvård Ett av förskrivningsmålen för 2015 var att antibiotikaanvändningen mätt i recept per 1000 invånare skulle minska jämfört med Användningen minskade med 3 %: från 341 till 331 recept per 1000 invånare och år, se tabell 6. Tabell 6. Antibiotikaanvändningen i Uppsala län , recept/1000 invånare och år Ytterligare ett förskrivningsmål för primärvården var att minst 80 % av alla recept på luftvägsantibiotika till barn 0 6 år skulle utgöras av penicillin V. Bland vårdcentraler och husläkarmottagningarna i länet var siffran 74 %, vilket är en ökning med två procentenheter jämfört med under Enligt ett tredje förskrivningsmål för primärvården skulle andelen kinoloner av recept på urinvägsantibiotika till kvinnor år minska jämfört med under Ett mål från Folkhälsomyndigheten är att andelen inte ska överstiga 10 %. Andelen kinoloner minskade från 6,6 till 5,9 %. Det fjärde förskrivningsmålet för primärvården var att minska antibiotikaförskrivningen vid akut bronkit jämfört med under Under 2014 förskrevs antibiotika mot 17 % av de akuta bronkiterna på länets vårdcentraler. Under 2015 förekom något färre akuta bronkiter, 2 722, och andelen som fick antibiotika ökade till 22 %. Vid Närakuten var förskrivningen av antalet antibiotikarecept (ATC-kod J01 exklusive metenamin) per läkarbesök (allmänmedicin och ortopedakuten) 11 % högre under 2015 än under Mått och mål i slutenvård På Akademiska sjukhuset ökade användningen av rekvirerad antibiotika (J01 exkl. metenamin och rifampicin) med 1 % under året. Antibiotikaförskrivningen via recept minskade med 4 %, se tabell 7. Användningen av antibiotika relaterad till vårdproduktion ökade med 3 %. Ett för-

62 24 skrivningsmål för slutenvården under 2015 var att minska användningen av cefalosporiner och kinoloner och karbapenemanvändningen skulle inte öka. På Akademiska sjukhuset minskade den totala kinolonanvändningen (receptförskrivning och ordinationer på sjukhuset) med 6 % jämfört med föregående år. Cefalosporinerna ökade med 4 %. Karbapenemanvändningen minskade med 1 % under Tabell 7. Receptförskriven och rekvirerad antibiotika, Akademiska sjukhuset, *exkl. metenamin. Antibiotikaanvändningen på Lasarettet i Enköping minskade med 6 %, se tabell 8. Antibiotikaförskrivningen via recept minskade med 3 %. Totalt sett (receptförskrivning och ordinationer på sjukhuset) minskade användningen av kinoloner med 3 % jämfört med föregående år. Cefalosporinerna minskade med 15 % och karbapenemanvändningen minskade med 37 %. Tabell 8. Receptförskriven och rekvirerad antibiotika, Lasarettet i Enköping, *exkl. metenamin. Vårdrelaterade infektioner och följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Vid punktprevalensmätningen 2015 var andelen patienter med VRI 12,1 % i landstinget. Frekvensen av VRI har i stort sett varit konstant enligt de senaste mätningarna. Nivån av VRI i riket var 9.6 % vid samma mätning. Resultatet indikerar att det pågående arbetet mot VRI

63 25 måste fortsätta och att aktiviteter som finns beskrivna i den landstingsövergripande handlingsplanen för att minska VRI måste beaktas vid alla nivåer. Mätningar av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler sker genom nationella punktprevalensmätningar och genom månatliga hygienobservationer vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Tabell 9. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler, Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler, 2015 Månad Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Klädregler % Hygienrutin % Antal obs Följsamhet till hygienrutin Följsamhet till klädregler (Källa: Sammanställning av lokala hygienobservationer vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping) Sammanställningen visar att det finns god följsamhet till klädregler men mindre följsamhet till hygienrutiner vilket är ett viktigt område i bekämpningen av VRI. PPM-BHK som genomfördes våren 2015 visade att Uppsala läns landsting låg på fjärde plats gällande andel med korrekta hygienrutiner och klädregler jämfört med andra landsting. Trots den goda placeringen är följsamhet till basala hygienrutiner ett förbättringsområde. Vård på rätt vårdnivå och undvikbar slutenvård Andelen oplanerade återinläggningar inom 30 dagar för patienter 65 år och äldre var 14,4 % vilket är väsentligen oförändrat jämfört med Motsvarande uppgifter för riket är 15,8 %. Undvikbar slutenvård är ett fortsatt förbättringsområde under Trycksår, fall och undernäring Landstingets resultat från vårens punktprevalensmätning för trycksår visar att den totala förekomsten av trycksår var 13,4 % och av dessa var 21,8 % riskpatienter. Andelen riskpatienter med trycksår var 34,7 % och i riket var andelen 36,3 %. Andelen patienter med trycksår, kategori 2-4, var 7,0 % vilket är i nivå med riket. Andelen riskpatienter som riskbedömts inom 24 h efter inskrivning på avdelning inklusive akutmottagning var 38 %. Resultatet visar att riskbedömning inom 24 h behöver öka och likaså förebyggande och avlastande åtgärder. Antalet fall fortsätter att minska vid Lasarettet i Enköping vilket kan vara ett resultat av ett systematiskt fallförebyggande arbete under de senaste åren. Sammanlagt har riskbedömningar genomförts vid lasarettet vilket är % täckningsgrad vid relevanta enheter. Vid Akademiska sjukhuset har 640 riskbedömningar genomförts av de patienter som är 65 år och äldre varav ungefär hälften hade planerade åtgärder. Under 2015 registrerades 500 fallskador i MedControl vilket är marginellt lägre antal jämfört med Mätningen Dagen Nutrition genomförs årligen och målet är att 70 % av patienterna ska få

64 26 75 % av beräknat energibehov. Vid Akademiska sjukhuset var det 418 patienter som deltog i årets mätning och av dessa uppnådde 54,6 % av patienterna 70 % av sitt beräknade energibehov. Riskbedömning för nutrition ska genomföras av inneliggande patienter som är 65 år och äldre. Vid Akademiska sjukhuset riskbedömdes 23 % varav ca 26 % var riskpatienter och av dessa hade 84 % planerade åtgärder. Vid Lasarettet i Enköping har 88 % av patienterna riskbedömts avseende undernäring och ungefär hälften hade risk för undernäring. Förebyggande av trycksår, fall och undernäring ses alltjämt som förbättringsområden och utvecklingen kommer att följas under Tillgänglighet Enligt vårdgarantins krav har specialistvården inte uppnått målen för kortare väntetider. Likaså har den offentliga och privata primärvården inte uppnått målen för telefontillgänglighet och väntetider för läkarbesök. Trots detta är det glädjande att både offentliga och privata vårdcentraler i Uppsala län rankas bland de fem landsting i landet som får bäst betyg avseende tillgänglighet och bemötande vilket framgår av resultatet i den nationella patientenkäten. Resultatet av den nationella patientenkäten för akutmottagningar visade att landstingets tillgänglighet, d.v.s. hur länge patienter väntat på att få vård, har försämrats något jämfört med mätningen Av resultatet framgår även att patienter saknar löpande information om beräknade väntetider. Analys av resultat i Öppna jämförelser Analysen som gjordes av landstingets analysgrupp för Öppna jämförelser fokuserade bland annat på följande utvalda indikatorer där förbättringspotential finns; säker vård, undvikbar slutenvård, hälsoinriktad hälso- och sjukvård, tillgänglighet, diabetesvård, hjärtsjukvård, strokesjukvård, psykiatrisk vård, vård i livets slutskede, läkemedelsbehandlingar etc. Analysgruppen betonade att berörda verksamheter ansvarade för att fördjupa analysen och påbörja eller fortsätta med ett pågående förbättringsarbete. Uppföljning av verksamheternas förbättringsarbete med anledning av analysens identifierade förbättringsområden ska göras under 2016.

65 27 Måluppfyllelse av landstingsfullmäktiges mål för patientsäkerhetsarbetet under 2015 Landstingets övergripande mål för patientsäkerhet beskrivs under rubriken Övergripande mål och strategier på sidan 4. Nedan följer en redogörelse för måluppfyllelse. Tabell 10. Avstämning för måluppfyllelse Mål 2015 Uppfyllt Analys av resultat Landstinget ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Landstingsövergripande strategi för ett systematiskt patientsäkerhetsarbete ska upprättas. Landstingsövergripande handlingsplaner för patientsäkerhet upprättas. Ja Ja Ja Ett landstingsövergripande patientsäkerhetsteam har bildats med uppgift att samordna och bidra till ett systematiskt patientsäkerhetsarbete vid hälsooch sjukvårdsförvaltningarna. Landstingsövergripande strategi för systematiskt patientsäkerhetsarbete och strategi för att minska VRI har upprättats. Strategierna har konkretiserats i en handlingsplan för patientsäkerhet och en handlingsplan för att minska VRI. Uppföljning av uppnådda resultat Ja Resultat analyseras och återkopplas till berörd ledning inklusive politiska styrelser. Ökad andel patienter som fått läkemedelsberättelser jämfört med Ja Totala antalet läkemedelsberättelser vid Akademiska sjukhuset var vilket är en ökning med sedan Ändamålsenlig antibiotikaförskrivning ska öka jämfört med Ja Förskrivningen mätt i recept per 1000 invånare minskade med 3 % jämfört med Vårdrelaterade infektioner ska minska med 10 %. Nej Trots ett omfattande förebyggande arbete uppnår vi inte målet. Infektionsverktyget är etablerat och ska användas för systematiskt förebyggande arbete. Ja Teknisk validering av Infektionsverktyget och utbildning av personal samt superanvändare blev klart i slutet av Nu kan verksamheter ta ut egna rapporter från verktyget samt vidta åtgärder i realtid vilket ökar möjligheten att styra det förebyggande VRI-arbetet. Ökad patientfokuserad hälso- och sjukvård. Ja Värdebaserad och processbaserad vård, personcentrerad vård, omvårdnadssatsningar och specialiserad hemsjukvård skapar ökad delaktighet med patienten och närstående. Avdelningar med enkelrum ökar också möjlighet till patientdelaktighet. Vårdkedjor ska säkras och ansvaret hos olika vårdgivare tydliggöras. Målen för väntetider i enlighet med kraven för vårdgarantin ska nås Nej Ja Värdebaserad och processbaserad vård, personcentrerad vård och specialiserad hemsjukvård ökar möjligheten för vård på rätt vårdnivå samt ger förutsättningar för säkra vårdövergångar. Utskrivningssköterskor säkrar vårdplaneringar i samverkan med kommunernas sjukvårdspersonal. Kliniska apotekare säkerställer att läkemedelslistor är korrekta inför utskrivning från slutenvården. Användning av SIP ökar möjligheten till trygga vårdkedjor och likaså dialog med kommunerna om vårdkedjan och vårdplatssituationen. Primärvården har inte uppnått målen för telefontillgänglighet och väntetider för läkarbesök. Specialistvården har inte heller uppnått målen för kortare väntetider.

66 28 Övergripande mål och strategier för kommande år Landstingsfullmäktiges mål för patientsäkerhetsarbetet under 2016 Landstingsfullmäktiges nuvarande mål kommer fortsättningsvis att styra patientsäkerhetsarbetet under planperioden. Utöver nuvarande mål framgår av landstingsplan och budget att en kvalitetssäkrad utskrivningsprocess och en mer sammanhållen vård ska skapas för de patienter som riskerar återinläggning inom 30 dagar efter utskrivning från slutenvården. I landstingsplan och budget betonas också vikten av fortsatt infektionsbekämpning och följsamhet till Stramas rekommendationer samt användning av Infektionsverktyget och ett effektivt vårdhygienarbete. Av förvaltningarnas patientsäkerhetsberättelser och resultat från mätningar framgår att oplanerade återinläggningar inom 30 dagar, läkemedel, trycksår, fall och nutrition samt förbättrad följsamhet till hygienrutiner är fortsatta förbättringsområden. Utifrån sammanfattningen av förvaltningarnas patientsäkerhetsberättelser betonas att landstingsövergripande strategier för patientsäkerhetsarbete och vårdrelaterade infektioner med tillhörande handlingsplaner ska implementeras för att uppnå landstingets mål som är att ständigt minska antalet undvikbara vårdskador genom ett systematiskt patientsäkerhetsarbete.

67 Landstingets patientsäkerhetsberättelse 2015 Kort sammanfattning Landstingets ledningskontor Landstingets framgångsfaktorer Nollvision för vårdskador - avser skador som är möjliga att undvika Målet är att ständigt minska antalet undvikbara vårdskador genom ett systematiskt patientsäkerhetsarbete Landstingets ledningskontor 1

68 Landstingets ledningskontor Landstingets ledningskontor 2

69 Landstingets framgångsfaktorer, forts.. Tydliga roller för organisation och ansvar Former för identifiering av vårdskador Uppföljning genom egenkontroll Landstingets ledningskontor Arbete som bidrar till att minska vårdskador Nya arbetssätt har införts Värdebaserad vård Personcentrerad vård Omvårdnadssatsningar Lasarettsansluten hemsjukvård (LAH) Snabbspår för multisjuka äldre Vårdnära service Landstingets ledningskontor 3

70 Arbete som bidrar till att minska vårdskador Infektionsverktyget används inom slutenvården VRISS-projekt (vårdrelaterade infektioner ska stoppas) påbörjats Smittskyddsansvariga finns vid vårdcentraler Läkemedelsgenomgångar i slutenvård och primärvård Läkemedelsberättelser har ökat Förstärkt utskrivningsprocess Rapporterade avvikelser har ökat Händelseanalyser Landstingets ledningskontor Patientsäkerhetsmål för 2016 Systematiskt patientsäkerhetsarbete ska bedrivas Landstingsfullmäktiges mål för 2016 Landstingsövergripande strategier och handlingsplaner för patientsäkerhetsarbete och förebyggande av VRI ska används Säker hälso- och sjukvård Ändamålsenlig antibiotikaförskrivning Säker läkemedelsanvändning för äldre Patientfokuserad hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Minskad förekomst av VRI och riskfaktorer Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler samt vårdhygieniska riktlinjer Säkra vårdkedjor Kvalitetssäkrad utskrivningsprocess Ökad följsamhet till Stramas 10-punktsprogram Ökat antal läkemedelsgenomgångar Ökat antal läkemedelsberättelser Minskad förskrivning av olämpliga läkemedel till äldre Ökad patientupplevd kvalitet Vårdgarantin ska uppnås Landstingets ledningskontor 4

71 Förvaltningarnas fokusområden, 2016 Utöver landstingsfullmäktiges mål har följande områden valts ut Införande av R8.1 Läkemedel Utbildning Trycksår och fall Minska VRI Uppdatering av Cosmic med förbättrad läkemedelsmodul och nya patientöversikter Rätta läkemedelslistor och utskrift till patienter, läkemedelsgenomgångar Ökad kunskap leder till ökat patientsäkerhetsarbete Riskbedömning och förebyggande åtgärder Använda Infektionsverktyget Dra lärdomar från VRISS-projekt Landstingets ledningskontor Kontakt och mer information chefläkare på ledningskontoret patientsäkerhetssamordnare på ledningskontoret Digital plattform på Navet är under upparbetning Landstingets ledningskontor 5

72

73 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (77) Handläggare: Ann-Lis Söderberg Dnr LS Handlingsplan för patientsäkerhet vid Landstinget i Uppsala län Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att anta handlingsplan för patientsäkerhet vid Landstinget i Uppsala län enligt bilaga. Bilaga 110 Ärendet Landstingsfullmäktige beslutade , 11, att anta en strategi för patientsäkerhet Vidare fick landstingsstyrelsen i uppdrag att, med strategin som grund, upprätta en landstingsövergripande handlingsplan. Handlingsplanen har upprättats utifrån den godkända strategin med syfte att vara vägledande för landstings- förvaltnings- och verksamhetsnivå för att genomföra ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och därmed förebygga undvikbara vårdskador. Handlingsplanen omfattar följande områden; centrala definitioner, organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet, bakgrund, vision och mål, strategier och metoder samt aktiviteter liksom årlig uppföljning och revidering av arbetet. Genomförande av handlingsplanen sker inom ramen för ordinarie budget. Handlingsplanen har utarbetats av patientsäkerhetsteamet och chefläkaren vid landstingets ledningskontor i samarbete med chefläkare från primärvården samt Patientnämndens förvaltningschef. Landstingsstyrelsens hälso-, sjukvårds- och FoUU-utskott beredde ärendet , 16. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

74 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (77) Kopia till: Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Sjukhuschefen, Lasarettet i Enköping Förvaltningschefen, Hälsa och Habilitering Primärvårdsdirektören Tandvårdsdirektören Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

75

76

77 Handlingsplan för patientsäkerhet vid Landstinget i Uppsala län

78 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Uppföljning av handlingsplanen Centrala definitioner Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Bakgrund Patientsäkerhetsarbetet vid vårt landsting Vision och mål Strategier och metoder Långsiktigt patientsäkerhetsarbete Patientfokuserat patientsäkerhetsarbete Kunskapsbaserat patientsäkerhetsarbete Organiserat patientsäkerhetsarbete Referenslista

79 1 Inledning Landstinget i Uppsala län har en politiskt beslutad nollvision för undvikbara vårdskador vilket framgår av strategin för patientsäkerhet (dnr CK ). Av landstingsfullmäktiges beslut framgår även att strategin ska ligga till grund för att upprätta en handlingsplan för patientsäkerhet vid landstinget i Uppsala län, Handlingsplanen har utarbetats av patientsäkerhetsteamet och chefläkaren vid landstingets ledningskontor i samarbete med chefläkare från primärvården samt Patientnämndens förvaltningschef. Handlingsplanen har kommunicerats med chefläkarnätverket och deras synpunkter har beaktats. Underlag för handlingsplanen är antagen strategi för patientsäkerhet, landstingsplan och budget , gällande regelverk samt rapporter och studier från Sveriges kommuner och landsting (SKL) har också använts vid upprättandet av handlingsplanen. 1.1 Syfte Syftet med handlingsplanen är att vara vägledande för landstings- förvaltnings- och verksamhetsnivå för att genomföra ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och därmed förebygga undvikbara vårdskador. 1.2 Uppföljning av handlingsplanen Chefläkaren och patientsäkerhetssamordnaren vid landstingets ledningskontor ansvarar för att uppföljning av handlingsplanen görs årligen. Uppföljningen och analys delges den politiska ledningen och landstingsdirektören. Beslut om åtgärder samt revidering av handlingsplanen fattas av berörda styrelser. 2 Centrala definitioner Avvikelsehantering Med avvikelsehantering menas rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt för att fastställa och åtgärda orsaker, utvärdera åtgärdernas effekt och sammanställa och återföra erfarenheterna (SOSFS 2005:28). Egenkontroll Systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem (SOSFS 2011:9). Händelseanalys Systematisk identifiering av orsaker till en negativ händelse eller ett tillbud. Markörbaserad journalgranskning (MJG) MJG innebär att dokumentationen från ett urval av avslutade vårdtillfällen granskas retrospektivt enligt en strukturerad metod med syfte att identifiera vårdskador. Granskningsresultatet utgör underlag för utvecklingsarbete som leder till ökad patientsäkerhet. Patientsäkerhet och vårdskada Begreppen patientsäkerhet och vårdskada definieras i patientsäkerhetslagen (2010:659). Med patientsäkerhet avses skydd mot vårdskada och med vårdskada menas lidande, kroppslig eller 3

80 psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. I lagen anges att en allvarlig vårdskada är bestående och inte ringa eller som har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit. Patientsäkerhetsarbete Arbete som syftar till patientsäkerhet genom att analysera, fastställa och undanröja orsaker till risker, tillbud och negativa händelser. Risk och riskanalys En risk är möjlighet att en negativ händelse ska inträffa och riskanalys är en systematisk identifiering och bedömning av risker i ett visst sammanhang. Säkerhetskultur Med säkerhetskultur menas gemensamma förhållningssätt och normer hos medarbetarna i en organisation vad gäller risker och säkerhet i syfte att uppnå hög tillförlitlighet för verksamheten. 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Ledningen av hälso- och sjukvården ska vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Landstinget i Uppsala län ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvården upprätthålls. Landstinget ska också vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador och fortlöpande bedöma om det finns risk för händelser som innebär brister i verksamhetens kvalitet. Styrning och inriktning av patientsäkerhetsarbetet utgår från politiska mål enligt landstingsplan och budget (LPB). Landstingsfullmäktige beslutar om innehållet i LPB. Fullmäktige ger sedan uppdrag till landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för patientsäkerheten. Landstingsdirektören är landstingets högsta tjänsteman och ansvarar för att landstingets organisation säkerställer kvalitet och patientsäkerhet. Chefläkaren vid ledningskontoret är en medicinsk rådgivare i patientsäkerhetsfrågor till landstingets ledning. Patientsäkerhetsteamet vid hälso- och sjukvårdsavdelningen är en stödfunktion i landstinget för samordning av det landstingsövergripande patientsäkerhetsarbetet. Patientnämnden är en oberoende instans med uppgift att hjälpa patienter så att de får den information som de behöver för att kunna ta tillvara sina intressen i hälso- och sjukvården samt tandvården. I uppgiften ingår också att främja kontakterna mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal. 4

81 Patientnämndens förvaltningschef ansvarar för att patientnämndens iakttagelser återförs till landstingets ledning och till förvaltningsledningarna. Förvaltningschefer ansvarar för att leda och följa upp patientsäkerhetsarbetet inom förvaltningen. Chefläkare vid förvaltningarna deltar i och följer det övergripande patientsäkerhetsarbetet och det systematiska kvalitetsarbetet vid den egna förvaltningen. Chefläkarna är anmälningsansvariga för att anmäla ärenden enligt lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Verksamhetschefer ansvarar för säker hälso- och sjukvård genom ett aktivt riskförebyggande arbete inom sitt verksamhetsområde. Verksamhetschefen ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska i detta syfte rapportera risker för vårdskador till vårdgivaren samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Vårdkvalitetsavdelningen vid Akademiska sjukhuset leds av chefssjuksköterska och ger stöd till verksamheterna med processledning i förändringsarbete, analyserar resultat från prevalensmätningar och utarbetar handlingsplaner samt följer upp förbättringsarbeten. Vid lasarettet i Enköping finns en patientsäkerhetsorganisation som består av en styrgrupp där sjukhuschefen är ordförande. I styrgruppen deltar chefläkare, centrumchefer och patientsäkerhetssamordnare. Styrgruppen anger inriktning, fastställer mål och tilldelar nödvändiga resurser för det lasarettsövergripande patientsäkerhetsarbetet. I den offentliga primärvården finns ett Patientsäkerhets- och kvalitetsråd där primärvårdsdirektören är ordförande och chefläkare samt verksamhetschef deltar. Verksamhetscheferna ansvarar för patientsäkerheten och bedriver det systematiska arbetet i enlighet med primärvårdens värdegrund. Vid Hälsa och habilitering leds patientsäkerhetsarbetet av förvaltningsledningen med förvaltningsdirektören som ordförande. Det finns även ett patientsäkerhetsråd som består av chefläkare, internkonsult och kvalitetsutvecklare som bistår med råd och sammanställningar till verksamhetscheferna. Folktandvården har en centralt placerad enhet, avdelningen för Hälsa, Kvalitet och Utveckling (HKU-avdelningen) som planerar och följer upp patientsäkerhetsarbetet inom Folktandvården. Avdelningen leds av cheftandläkare som ingår i förvaltningschefens stab. 5

82 4 Bakgrund Vårdskador medför mänskligt lidande och betydande kostnader för samhället samt bristande förtroende hos allmänheten för hälso- och sjukvården och tandvården. SKL:s studie Skador i vården (2015) visar att patienter drabbas av minst en vårdskada i 8,8 procent av alla vårdtillfällen inom somatisk vuxenvård. Drygt 60 procent av skadorna bedömdes som undvikbara eller sannolikt undvikbara. Ungefär 45 procent ledde till förlängd sjukhusvistelse och i cirka 5 procent ledde skadan till permanenta men eller bidrog till att patienten avled. Den vanligaste typen av skador var vårdrelaterade infektioner (VRI). Kirurgiska och andra invasiva ingrepp samt läkemedelsrelaterade skador var också vanligt. Andra vanliga skador var trycksår och blåsöverfyllnad. 4.1 Patientsäkerhetsarbetet vid vårt landsting Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömde 2014 att landstingets patientsäkerhetsarbete var minst utvecklat jämfört med övriga landsting i Sverige eftersom vårt landsting inte hade ett systematiskt patientsäkerhetsarbete Under åren pågick en nationell patientsäkerhetssatsning med indikatorer och krav som var kopplade till ekonomisk ersättning utifrån landstingets uppnådda resultat. I augusti 2015 gjordes en nulägesanalys av landstingets patientsäkerhetsarbete som visade att landstinget fortsätter att arbeta i enlighet med den nationella satsningens intentioner trots att de ekonomiska incitamenten upphört. Analysen visade också att det proaktiva arbetet (egenkontroll och riskanalyser) bör öka för att säkra kvaliteten vid verksamheterna. 5 Vision och mål Landstinget i Uppsala län har fastställt en nollvision för undvikbara vårdskador. Det övergripande målet är att ständigt minska antalet vårdskador och erbjuda patienten en god och säker vård genom ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Landstingsfullmäktiges mål för patientsäkerhetsarbetet under 2016 är följande: o Landstinget ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. o Säker hälso- och sjukvård o Säker läkemedelsanvändning för äldre o Ändamålsenlig antibiotikaförskrivning o Patientfokuserad hälso- och sjukvård o Hälso- och sjukvård i rimlig tid 6 Strategier och metoder Strategierna anger inriktningen för landstingets systematiska patientsäkerhetsarbete. o Ansvaret för patientsäkerheten utgår från landstingsledningen och följer linjeorganisationen. o Ledningen på alla nivåer visar engagemang och tar ansvar för patientsäkerhetsarbetet genom att sätta mål, efterfråga resultat och ge återkoppling. o Ett öppet klimat som förbättrar patientsäkerhetskulturen. o Hög kompetens och engagemang upprätthålls på alla nivåer. o Samordning av funktioner som främjar ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. o I patientsäkerhetsarbetet fokuseras mer på helheten än på enskilda ingående delar (systemsyn istället för individsyn). 6

83 o o Patienter och närstående är informerade och delaktiga i patientsäkerhetsarbetet. Systematisk användning av metoder och verktyg för att styra, utvärdera och följa upp patientsäkerhetsarbetet. Metoderna anger tillvägagångssättet för att genomföra strategierna. o Landstingsstyrelsen fastställer övergripande direktiv för patientsäkerhetsarbetet i landstingsplanen. o Patientsäkerhetsutbildningar genomförs för berörda medarbetare. o Egenkontroller genomförs för att säkra följsamhet till rutiner och riktlinjer. o Riskanalyser och händelseanalyser genomförs och resultatet används i det förebyggande arbetet. o Avvikelser rapporteras, utreds och åtgärdas samt återkopplas till personal och berörd patient. o Politiska- och tjänstemannaledningen följer upp och utvärderar det systematiska patientsäkerhetsarbetet. o Tydliga och kartlagda processer som stödjer säkra övergångar mellan vårdnivåer och vårdgivare. 7 Långsiktigt patientsäkerhetsarbete Patientsäkerhetsarbetet ska kännetecknas av att vara patientfokuserat, kunskapsbaserat och organiserat på alla nivåer enligt SKL:s ramverk. Prioriterade förbättringsområden är vårdrelaterade infektioner (VRI), rätt vårdnivå, multisjuka äldre och läkemedel. Förbättringsområden har tagits fram av landstingets chefsläkarnätverk och patientsäkerhetsteamet vid landstingets ledningskontor. Utifrån dessa förbättringsområden upprättar varje verksamhet egna mål och handlingsplaner för t.ex. läkemedel, fall, trycksår, undvikbara återinläggningar och VRI. 7

84 Följande tabeller är vägledande för ett systematiskt patientsäkerhetsarbete på alla nivåer. 7.1 Patientsäkerhetsarbetet har patienten i fokus Patientens och närståendes delaktighet är en förutsättning för säker vård och finns inskrivet i patientlagen. Mötet mellan personal och patient är kärnan i hälso- och sjukvårdens verksamhet och har direkt bäring på patientsäkerhet. Patienten och närstående kan aktivt medverka till säker vård genom att uppmärksamma och påtala risker. Landstingsnivå Förvaltningsnivå Verksamhetsnivå Hög patientupplevd kvalitet i hälso- och sjukvården ska tydligt framgå i verksamhetsuppdrag Patientnämndens statistik och analys tas tillvara i styrning och ledning Utveckla handlingsplaner utifrån resultat av undersökningar med Nationell patientenkät (NPE) och Öppna jämförelser Synpunkter och klagomål från patienter och närstående följs upp Genomföra förbättringsarbeten enligt handlingsplaner Synpunkter och klagomål utreds och åtgärdas samt besvaras och återförs till berörda Patientens och närståendes delaktighet och inflytande stärks genom att fortlöpande uppdatera relevant patientinformation via 1177.se Landstingsövergripande patientsäkerhetsberättelse tillgängliggörs för invånarna Patientinformation tas fram utifrån övergripande riktlinjer och 1177.se. Säkerställa att chefer och vårdpersonal har kännedom om patientens rättigheter enligt patientlagen Följa upp verksamheternas insatser för att informera och göra patienten delaktig Visa öppenhet kring risker och skador i vården Information ges till patienter och närstående angående vård och behandling Involvera patienter och närstående i planerings- genomförande- och uppföljningsfaserna Patienter informeras om risker för vårdskador inför vård och behandling Aktivt uppmana patienter och närstående att fråga och ifrågasätta om det är något de undrar över eller känner sig tveksamma till i vårdsituationen Öppenhet gentemot patienter och närstående angående händelser 8

85 7.2 Kunskapsbaserat patientsäkerhetsarbete Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Landstingsnivå Förvaltningsnivå Verksamhetsnivå Mål och krav på kunskapsbaserad hälso- och sjukvård framgår av verksamhetsuppdrag och avtal. Säkerställa att all personal har grundläggande kunskap inom patientsäkerhetsområdet genom introduktionsprogram och fortbildning. God introduktion av all ny och inhyrd personal samt personal som varit ledig under en längre tid. Planera patientsäkerhetsutbildning för alla medarbetare samt följa upp att den genomförs. Fatta inriktningsbeslut gällande nationella riktlinjer och vårdprogram. Uppmärksamma verksamheter som har ett framgångsrikt patientsäkerhetsarbete. Planera och införa beslutade nationella riktlinjer och vårdprogram. Lära av varandra och dela goda exempel i olika arbetsnätverk och mellan förvaltningar. Följsamhet till landstingets riktlinjer. Lära av varandra och dela goda exempel i olika arbetsnätverk och mellan verksamheter. 9

86 7.3 Organiserat patientsäkerhetsarbete Ledningens engagemang och medarbetarnas medverkan är hörnstenar i allt förbättringsarbete. Det är ledningens ansvar att skapa goda förutsättningar för vårdpersonal att utföra sitt arbete på ett säkert sätt. Systematiskt patientsäkerhetsarbete är att sätta mål, planera, analysera och följa upp genomförda åtgärder. Landstingsnivå Förvaltningsnivå Verksamhetsnivå Sätta mål för hög patientsäkerhet i verksamhetsuppdrag och i landstingets strategi för patientsäkerhet. Politiska- och tjänstemannaledningen efterfrågar resultat och återkopplar till förvaltningar. Sätta tydliga mål för verksamheternas patientsäkerhetsarbete samt följa upp att målen nås. Uppmärksamhet och engagemang kring betydelsen av ett förebyggande arbetssätt. Följa upp och utvärdera det systematiska patientsäkerhetsarbetet med chefer och vid behov kräva åtgärder. Upprätta handlingsplan för att uppnå målen. Följa upp resultat och mål som ligger till grund för systematiskt förbättringsarbete. Hälso- och sjukvårdspersonal identifierar risksituationer och tar initiativ för att förebygga dessa. Återkoppla resultat till alla medarbetare och genomföra åtgärder. Tydliggöra det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet i landstinget. Samordning och informationsöverföring från myndigheter och SKL. Upprätta en övergripande rutin för hantering av avvikelser och synpunkter. Sammanställa resultat från det systematiska patientsäkerhetsarbetet i årlig patientsäkerhetsberättelse. Säkerställa att det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhet är fördelat och känt. Uppmärksamhet och engagemang kring betydelsen av att använda metoder för både proaktivt och reaktivt patientsäkerhetsarbete. Identifiera systematiska brister i verksamhetens kvalitet genom analyser av avvikelser, händelseanalyser, lex Maria, patientnämndsärenden etc. Arbetet med att minska förekomsten av vårdskador redovisas i årsberättelser, tertialrapporter och patientsäkerhetsberättelse Engagemang och ansvarskänsla; alla ska medverka till säker vård. Egenkontroller ska göras med den frekvens och i den omfattning som behövs för att säkra följsamhet till rutiner, riktlinjer och handlingsplaner. Risk- och händelseanalyser genomförs och identifierade risker åtgärdas och återkopplas till personal och ledning. Genomföra markörbaserad journalgranskning i den omfattning som beslutats av förvaltningen. Uppmuntra medarbetare att rapportera vårdskador och risk för vårdskador. Avvikelser utreds, åtgärdas och följs upp samt återrapporteras till medarbetare. Återkoppling av resultat från patientsäkerhetsarbetet till alla medarbetare. 10

87 Referenslista Akademiska sjukhuset. (2015). Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset. Landstinget i Uppsala län (år). Landstingsplan och budget Landstingets revisorer i Uppsala län. (2015). Uppföljning av tidigare granskning av landstingets insatser för vårdrelaterade infektioner. Utförd av KPMG AB. Landstinget i Uppsala län. (2015). Nulägesanalys av patientsäkerhetsarbetet inom landstinget i Uppsala län, augusti Dnr PS Landstinget i Uppsala län. (2015). Utredning och förslag angående Strama, Smittskydd och Vårdhygien i Uppsala län. Dnr HSS Riksrevisionen. (2015). Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RIR 2015:12). Stockholm: Riksdagen. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Riksdagen. SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Riksdagen. SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Riksdagen. Socialstyrelsen. (2007). God Vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälsooch sjukvården. (Artnr: ). Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2012). Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Handbok för vårdgivare, chefer och personal. (Artnr: ). Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2015). Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet SOSFS 2005:28. Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt lex Maria. Stockholm: Socialstyrelsen. SOSFS 2011:9. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Stockholm: Socialstyrelsen. STRAMA. Informationen hämtades den 4 september SOU 2008:127. Patientens rätt. Några förslag för att stärka patientens ställning. Stockholm: Edita. Sveriges kommuner och landsting. (2011). Patientsäkerhetssatsning Sveriges kommuner och landsting. (2012). Markörbaserad journalgranskning. Sveriges kommuner och landsting. (2014). Vårdrelaterade infektioner framgångsfaktorer som förebygger. Sveriges kommuner och landsting. (2015). Nationellt ramverk för patientsäkerhet. Sveriges kommuner och landsting. (2015). Skador i vården skadeområden, undvikbarhet samt förändringar över tid. Sveriges kommuner och landsting. (2015). Riskanalys och händelseanalys analysmetoder för att öka patientsäkerheten. 11

88

89

90

91

92

93 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (77) Handläggare: Johan Lindqvist Dnr LS Initiering av upphandling avseende licenspartner Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att initiera en upphandling av oberoende återförsäljare av licenser. Ärendet Landstinget avser att upphandla en återförsäljare av licenser genom vilken landstinget kan anskaffa licenser för de vanligaste produktområdena och produktleverantörerna. Licenspartnern ska vara oberoende och bistå landstinget med sakkunnighet inom licensområdet. Syftet med upphandlingen är att minska landstingets administration och underlätta arbetet kring licensfrågor. Arbetet med upphandlingen genomförs av It-direktören i samråd med upphandlingsenheten och Medicinsk teknik, sjukhusfysik och it (MSI). En kravspecifikation kommer att tas fram, vilken sedan beslutas av landstingsstyrelsens arbetsutskott. Avtalstiden är 24 månader med möjlighet till förlängning upp till 24 månader. Kopia till: It-direktören Upphandlingschefen MSI Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

94 Översikt av efterfrågade produktområden Här presenteras en översikt av de produktområden och produktleverantörer som är aktuella. Sammanställningen är preliminär och kommer att detaljeras ytterligare i en kravspecifikation. Operativsystem Databashantering Klient- och applikationsprogramvara Notes Domino Applikationsvirtualisering Skydd mot skadlig kod och andra säkerhetslösningar Administration och distribution- Kontorsstöd Kontorsprogramvaror Produkter och tjänster för e-post, dokumenthantering, samverkan etc Administration och paketering Projekthantering Microsoft, Linux Microsoft IBM Citrix MacAfee, Pointsharp CA ITCM Adobe Microsoft Microsoft Flexera Software Antura Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

95 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (77) Handläggare: Daniel Edwartz Dnr LS Sprinkler och övriga säkerhetshöjande åtgärder av Tierps vårdcentral Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att att att projektet tilldelas ytterligare medel för genomförandet på tkr, den totala investeringskostnaden får uppgå till tkr. den årliga kostnadsökningen på tkr, med anledning av investeringen finansieras av Landstingsservice via det justerade avkastningskravet. Ärendet Uppsala brandförsvar utförde en tillsyn på Tierps vårdcentral och fann ett stort antal brister, bland annat: Låsta utrymningsvägar. Dörrar i brandcellsgräns med en icke godkänd avskiljande förmåga. Dörrar i utrymningsväg försedda med haspar. Utrymning till innergård utan möjlighet att ta sig vidare till säker plats. Det var högst osäkert om brandcellsgränserna är täta och håller inne brand och brandgaser under den tid den är avsedd för. Landstingsstyrelsen beslutade , 142, att landstingsservice fick genomföra projekt för att säkra sprinker/brandcellsgränser på Tierps vårdcentrum till en kostnad på 14,5 mnkr. Projektet hade då tidigare tilldelats 7,5 mnkr vilket gav en total kostnad för åtgärderna på 22 mnkr. Projektet närmar sig slutskedet. Dock har mögel funnits på flera ställen vilket resulterats i att delar har fått projekterats om, vissa grävnings-, bygg- och installationsarbeten har fått göras om. Till detta har brandskyddet i form av byggnadstekniska brister varit mer omfattande än vad den första analysen visat. Detta har sammantaget gjort att projektet blivit försenat samt dyrare än tidigare beräknat. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

96 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (77) Investeringskostnad per fas Upparbetade kostnader i investeringsprojektet till och med genomförande uppgår till tkr. Tidigare tilldelade medel uppgår till tkr. Investeringsskede Upparbetat per skede Tilldelade kostnader per skede Behovsanalys Förstudie Program Kommentar Fattade beslut Genomförande Dnr CK Summa kostnad Total investeringskostnad Beslut föreslås fattas att öka totalkostnaden med tkr jämfört med tidigare beslut för genomförande. Ny totalkostnad efter genomförande är tkr inklusive kostnad i utredningsfaserna enligt ovan. I Tierp har brandcellsgränser förbättrats både med åtgärder på väggar och dörrbyten. Sprinkler installerats både i lokaler som inrymmer inneliggande personer samt i lokaler där de byggnadstekniska bristerna varit väldigt svåra och kostsamma att åtgärda. En bit in i projektet stötte projektet på problem i form av kraftiga mögelangrepp i befintliga byggnader vilket ledde till dyra omtag i projektet. Bl.a. behövdes vissa grävningar i mark göras om, viss projektering fick göras om och vissa installationer ändras. Det ledde till att projektet blev mycket dyrare än beräknat samt kraftigt försenat. Investeringsskede Belopp Kommentar Fattade beslut Förstudie Program Genomförande CK Genomförande ökning av budget för projektet Summa Investeringskostnad Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

97 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (77) Årlig kostnadsökning Årlig kostnadsökning som uppkommer, med anledning av investeringen, för verksamheten och Landstingsservice. Hyreskostnad Kostnad enl totalkostnad i förstudie Kostnad enl totalkostnad i programarbete Kostnad enl totalkostnad i genomförande Ökad hyreskostnad för verksamheten pga investering Ökad kostnad Landstingsservice pga investering Summa ökad kostnad Finansiering av årlig kostnadsökning Hur finansieras hyreskostnaden? Verksamheten kan finansiera hela investeringen själv Verksamheten kan finansiera del av investeringen själv samt äskar tillskott av ägaren Verksamheten kan inte finansiera investeringen själv, utan äskar tillskott av ägaren Övrig finansiering (ex extern) Utrangering Inget behov av utrangering finns Sätt kryss x Motivera Samråd och godkännande Verksamheterna i Tierp är informerade om vilka brandåtgärder som genomförs. Investeringsrådets bedömning Investeringsrådet beredde ärendet och godkände föreliggande förslag till beslut. Kopia till: Förvaltningsdirektören, Landstingsservice Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

98

99

100

101 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (77) Handläggare: Marie-Charlotte Stenborn Dnr LS Gustavsson 113 Fråga patienten Nya perspektiv i klagomål och tillsyn remissyttrande till Socialdepartementet Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att lämna bifogat yttrande till Socialdepartementet. Bilaga 113 Ärendet Landstinget samt Patientnämnden i Uppsala län har beretts möjlighet att yttra sig över slutbetänkandet Fråga patienter, nya perspektiv i klagomål och tillsyn. Syftet med utredningen var att se över den nuvarande hanteringen av klagomål mot hälso- och sjukvården och föreslå hur hanteringen kan bli enklare, mer ändamålsenlig och effektivare. Dagens klagomålsystem tar en betydande del av IVO:s resurser i anspråk och det tar lång tid innan patienten får svar på sina frågor. Detta minskar myndighetens möjligheter att driva en patientcentrerad tillsyn. Utredningen anser även att IVO gör för få inspektioner, och att det är en brist att patienten inte får komma till tals i samband med att en verksamhet granskas. Vidare har utredningen visat att det inte är klart för patienterna var man ska vända sig för olika ändamål. Utredningen uppfattning är att patientens svaga ställning i klagomålssystemet inte bara beror på ansvars- och resursfördelning utan i hög grad på kultur och värderingar. För att skapa ett mer ändamålsenligt klagomålssystem konstaterar utredningen att det krävs tre åtgärder: Förändrad och förtydligad ansvarsfördelning. Förändrad resursfördelning. Kulturförändringar för en mer patientcentrerad vård. Det ska tas fram nationell information om hur man gör för att klaga på vården, vart man ska vända sig och vilka förväntningar man kan ha. Förslaget är att patienten i första hand ska vända sig till vårdgivaren eller patientnämnden. Patientnämnden ska ha som uppgift att hjälpa och stödja patienten att få svar av vårdgivaren. Patientnämnden ska årligen analysera inkomna klagomål och synpunkter. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

102 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (77) IVO ska bedriva en tillsyn som är riskbaserad och förebyggande på ett sätt som bidrar till att förhindra vårdskador och kan leda till kvalitetsförbättringar ur patientens perspektiv. Tillsynen ska bedrivas där vård utförs och bygga på direktkontakt med patienter, personal och ledning. Utredningen föreslår att regeringen ger IVO i uppdrag att utveckla en mer patientcentrerad tillsyn. Omfördelning av resurser ska ske genom att IVO:s utredningsskyldighet begränsas och frigjorda medel ska användas till att förstärka patientnämnderna. Den begränsade utredningsskyldigheten innebär att IVO ska ha skyldighet att pröva klagomål först när vissa förutsättningar är uppfyllda. En ändamålsenlig klagomålshantering förutsätter att vårdens kultur och arbetssätt utvecklas mot en patientcentrerad vård. De attityder som krävs när en patient eller närstående klagar måste utgå från patientens upplevelse av en händelse för att vårdgivaren ska kunna bemöta klagomålet på ett adekvat sätt. Vidare måste synpunkter och klagomål i större utsträckning användas som en kunskapskälla och drivkraft för verksamhetsutveckling. Utredningen föreslår att patientnämndens roll stärks ytterligare genom att i 3 kap. patientsäkerhetslagen tydliggöra att vårdgivaren är skyldig att bistå patientnämnden i den utsträckning som behövs för att nämnden ska kunna fullgöra sitt uppdrag när klagomål från patienter och närstående framförs genom nämnden. Patientnämnden har även möjlighet att vända sig till IVO när vårdgivaren inte svarar på patientens frågor trots påminnelser. Landstinget i Uppsala län ser positivt på att initiativ tagits för att arbeta fram en ändamålsenlig hantering av klagomål på hälso- och sjukvård. Klagomålsutredningen utgår från patienternas behov, bidrar till patientsäkerhet och är resurseffektiv. Utredningen lägger fokus på att patienternas och närståendes klagomål och synpunkter ska tas tillvara i hälso- och sjukvården. Landstinget instämmer i huvudsak i utredningens förslag. Kopia till: Socialdepartementet Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

103 Dnr A Landstinget Uppsala län Patientnämnden Marie-Charlotte Stenborn Gustavsson Tfn E-post Socialdepartementet Regeringskansliet Stockholm Remissyttrande angående Fråga patienten! Nya perspektiv i klagomål och tillsyn SOU 2015:102 Sammanfattande överväganden Landstinget i Uppsala län ser positivt på att initiativ tagits för att arbeta fram en ändamålsenlig hantering av klagomål på hälso- och sjukvård. Där utredning lägger fokus på att patienternas och närståendes klagomål och synpunkter ska tas tillvara i hälso- och sjukvården. Landstinget instämmer i huvudsak i utredningens förslag. En kulturförändring behövs inom vården för att klagomål från patienter och närstående ses som något positivt av vårdgivare, en möjlighet till att göra förbättringar. Vårdgivarens förbättringsarbete bör också utvärderas och följas upp systematiskt. Landstinget vidhåller sin uppfattning om att det inte är rätt att begränsa IVO:s utredningsskyldighet till enbart ärenden av särskild karaktär, där vårdgivarens åtgärder inte har varit tillräckliga. Detta för att säkerställa att ett rättssäkert och tillitsfullt klagomålssystem finns, där patienten sätts i centrum. Det behövs en objektiv medicinsk och saklig granskning av klagomål som görs av en extern part, IVO. Landstingets och patientnämndens synpunkter redovisas under respektive rubrik från slutbetänkandet Vårdgivaren är skyldig att svara patientnämnden Landstinget instämmer i utredningens förslag men önskar tillägg om tidsram som vårdgivaren har på sig för att besvara ett yttrande innan svar lämnas till patienter eller närstående via Patientnämnden. 8.5 IVO:s skyldighet begränsas till vissa ärendetyper Landstinget instämmer i utredningens förslag men vill förtydliga vikten av information till patienter och närståenden om att tiden för IVO:s utredningsskyldighet endast gäller händelser som ligger mer än två år tillbaka i tiden. Patientnämndens kansli Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

104 2 (2) För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Margareta Fredin Patientnämndens ordförande

105

106

107

108

109 Fråga patienten Nya perspektiv i klagomål och tillsyn Slutbetänkande av Klagomålsutredningen Stockholm 2015 SOU 2015:102

110 SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, Stockholm Ordertelefon: E-post: Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss hur och varför. Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad ) En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet. Omslag: Elanders Sverige AB. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm ISBN ISSN X

111 Till statsrådet Gabriel Wikström Regeringen beslutade den 12 juni 2014 att tillsätta en särskild utredare med uppgift att se över den nuvarande hanteringen av klagomål mot hälso- och sjukvården och föreslå hur hanteringen kan bli enklare, mer ändamålsenlig och effektivare (dir. 2014:88). Som särskild utredare förordnades från och med den 12 juni 2014 Anders Printz, kanslichef på Vårdförbundet. Som sekreterare förordnades från och med den 15 augusti 2014 utredaren Kajsa Westling och den 1 september 2014 utredaren Ursula Carlgren. Som experter att biträda utredningen förordnades från och med den 25 augusti 2014 Thord Redman, utredare Inspektionen för vård och omsorg, Eva Westerling, handläggare Sveriges kommuner och landsting, Kerstin Sundholm, verksamhetschef Patientnämnden Landstinget Västernorrland, Staffan Blom, förvaltningschef Patientnämndens förvaltning, Stockholms läns landsting, Lars Berge Kleber, förste vice ordförande HSO, Åke Nilsson, handläggare Riksförbundet för social och mental hälsa, Karin Båtelson, vice ordförande Läkarförbundet, Johan Larsson, vice ordförande Vårdförbundet, Conny Mathiesen, verksamhetschef Vidarkliniken, Peter Möller, chefsläkare Sophiahemmet, Ingrid Bengtsson-Rijavec, hälso- och sjukvårdsdirektör Region Skåne, Kirsi Kennebäck, handläggare Stockholms läns landsting och Gunnar Ramstedt, chefsläkare Region Gotland. Vid samma tidpunkt förordnades dåvarande departementssekreteraren Klara Granat, departementssekreteraren Monica Malmqvist samt ämnesrådet Eva Willman som sakkunniga i utredningen. Per den 4 september 2014 entledigades förvaltningschef Staffan Blom från sitt uppdrag som expert. Från och med den 5 september 2014 förordnades Agneta Lönnemo Calleberg, förvaltningsjurist Patientnämndens förvaltning Stockholms läns landsting, som expert till utredningen. Per den 25 september 2015 entledigades Eva Westerling, handläggare Sveriges kommuner och landsting från sitt uppdrag som expert. Från

112 samma datum förordnades Agneta Andersson, handläggare Sveriges kommuner och landsting, som expert till utredningen. Utredningen har antagit namnet Klagomålsutredningen. Utredningen har tidigare överlämnat delbetänkandet Sedd, hörd och respekterad: ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14) till Socialdepartementet. Utredningen överlämnar härmed slutbetänkandet Fråga patienten: nya perspektiv i klagomål och tillsyn (2015:102). Utredningens uppdrag är med detta slutfört. Stockholm i december 2015 Anders Printz / Ursula Carlgren Kajsa Westling

113 Innehåll Sammanfattning Författningsförslag Förslag till lag om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården Förslag till lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659) Förslag till lag om ändring i patientlagen (2014:821) Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Förslag till lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168) Förslag till lag om ändring i lag (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård Utredningens arbete Uppdraget Delbetänkandet Arbetet med slutbetänkandet Slutbetänkandets innehåll

114 Innehåll SOU 2015:102 3 Vad består klagomålen av? Kommunikationsbrister bakomliggande orsak till många klagomål hos patientnämnder Klagomål om vård och behandling hos IVO Missnöje med klagomålshanteringen Kvinnor klagar mer än män Slutsatser Klagomålssystem i andra länder Klagomålsreform i Danmark Fokus på patientinvolvering i England Regional hantering i Norge Vårdgivarens ansvar tydligt i Finland Slutsatser Brister i klagomålssystemet i dag Klagomålssystemet är otydligt och tillgodoser inte patienternas behov Bristande resurseffektivitet och systematik i IVO:s klagomålshantering Ett ändamålsenligt klagomålssystem till gagn för patienten En ändamålsenlig klagomålshantering Förändrad och förtydligad ansvarsfördelning utan detaljreglering Kulturförändringar för en mer patientcentrerad vård Förändrad resursfördelning

115 SOU 2015:102 Innehåll 7 Patientens ställning stärks Vinster för patienten Vårdgivaren ska ge patienten tydliga och förklarande svar Patientens klagomål hamnar rätt Patienter får tydlig och enhetlig information Information till patienten vid vårdskador Ökat stöd från patientnämnder till patienter Ny lag om stöd vid klagomål Vårdgivaren är skyldig att svara patientnämnden Särskilt stöd till barn Patientnämnderna ska ha en självständig ställning Patientklagomål ska bidra till vårdens utveckling Nämnderna har varierande resurser Inget utökat stöd till grupper som inte omfattas av patientnämndens uppdrag En patientcentrerad tillsyn Vad är patientcentrerad tillsyn? Är tillsynen patientcentrerad i dag? Vad behövs för att en patientcentrerad tillsyn ska bedrivas? Vissa inspektioner ska vara oanmälda Patienterfarenheter ska ligga till grund för riskanalyser Patienter ska höras i tillsynen Tillsyn över klagomålshanteringen Patientcentrerad utveckling av tillsynen

116 Innehåll SOU 2015: IVO:s utredningsskyldighet begränsas till vissa ärendetyper Skälen för en begränsning av IVO:s utredningsskyldighet IVO behöver inte utreda klagomål som inte först framställts till vårdgivaren eller patientnämnden Gränsen för IVO:s utredningsskyldighet IVO ska ta ställning till om ett handlande varit felaktigt eller inte IVO kan överlämna klagomål som inte först besvarats av vårdgivaren IVO behöver endast kommunicera handlingar i ärenden som utreds Hälso- och sjukvården behöver bli mer patientcentrerad Patientcentrerad vård bidrar till en ändamålsenlig klagomålshantering Långsam utveckling mot en patientcentrerad vård Flera hinder för en patientcentrerad vård Styrsystem och ledarskap behöver utvecklas mot en patientcentrerad vård Strategi för en mer patientcentrerad vård Konsekvenser Inledning Finansiella konsekvenser Konsekvenser för IVO Konsekvenser för landsting och kommuner Resurser till en patientcentrerad tillsyn hos IVO Konsekvenser för vårdgivare

117 SOU 2015:102 Innehåll 10.3 Samhällsekonomiska konsekvenser Nollalternativ Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen Förslaget om att landstingen och kommunerna ska organisera nämnderna så att de kan utföra sina uppgifter självständigt Förslaget om att nämnderna årligen ska analysera inkomna klagomål och synpunkter Förslaget om att landstingen och kommunerna ska organisera sin verksamhet på sådant sätt att slutsatserna av de analyser som nämnderna gör tas om hand och bidrar till hälso- och sjukvårdens utveckling Förslaget om att alla nämnder ska ha samma namn Förslaget om att vårdgivaren är skyldig att bistå patientnämnden i den utsträckning som behövs om klagomål från patienter och närstående framförs genom nämnden Konsekvenser för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet Konsekvenser för små företag Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män Konsekvenser för brottsligheten Konsekvenser för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen Konsekvenser gällande EU-rätt Konsekvenser för barn Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

118 Innehåll SOU 2015: Författningskommentar Förslaget till lag om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården Förslaget till lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659) Förslaget till lag om ändring i patientlagen (2014:821) Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Förslaget till lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168) Förslaget till lag om ändring i lag (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv 2014: Bilaga 2 Patientgrupper som inte omfattas av patientnämndens uppdrag

119 Sammanfattning Klagomålsutredningens uppdrag är att ge förslag på hur hanteringen av klagomål mot hälso- och sjukvården kan bli mer ändamålsenlig. Med ändamålsenlig menar vi att klagomålshanteringen utgår från patienternas behov, bidrar till ökad patientsäkerhet och är resurseffektiv. Brister i klagomålssystemet i dag Klagomål mot hälso- och sjukvården kan framställas till vårdgivare, till patientnämnd i landsting eller kommun eller anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Utredningens kartläggning visar att de olika funktionerna i dagens klagomålssystem är otydliga för patienterna och att det inte är klart vart man ska vända sig för olika ändamål. Patienternas förväntningar överensstämmer inte heller med de olika aktörernas uppdrag, vilket leder till besvikelse och frustration. Det finns också brister och stor variation i vårdens bemötande av patienter som klagar. När en patient anmäler fel i vården till IVO, tar det lång tid innan patienten får svar på sina frågor, och patientens perspektiv är ofta inte synligt i myndighetens beslut. Dagens klagomålssystem tar en betydande del av IVO:s resurser i anspråk. Av IVO:s totala kostnader går 28 procent till hanteringen av klagomål mot hälso- och sjukvården. Av de resurser som avsätts för tillsyn inom hälso- och sjukvårdsområdet går 60 procent till klagomålshanteringen. Detta minskar myndighetens möjlighet att bedriva en patientcentrerad tillsyn som är riskbaserad. Utredningen anser även att IVO gör för få inspektioner, och att det är en brist att patienterna inte intervjuas eller på andra sätt får komma till tals i samband med att en verksamhet granskas. Insamlandet av patienterfarenheter 11

120 Sammanfattning SOU 2015:102 behöver även utvecklas i IVO:s riskanalys, och samarbetet med patientnämnderna fördjupas. Utredningen drar också slutsatsen att det inte finns någon tradition i vården som innebär att man i tillräckligt hög grad ser värdet i patienternas synpunkter och reaktioner på den vård som ges. Det finns därför ingen systematisk användning av patienters erfarenheter i vårdens kvalitets- och patientsäkerhetsutveckling. Utredningens uppfattning är att patientens svaga ställning i klagomålssystemet inte bara beror på ansvars- och resursfördelning utan i hög grad på kultur och värderingar. Det behövs därför kulturförändringar såväl i hälso- och sjukvården som hos IVO, som bidrar till att klagomålsystemet utgår från patientens perspektiv. Vinster för patienten Det klagomålssystem som utredningen föreslår bör, om det genomförs, utvärderas utifrån om det bidragit till de vinster för patienterna som är syftet med förändringen. Utredningen ser följande vinster. Patienten får svar snabbare. Svaren från vårdgivaren till patienten är tydligare och ger förklaringar av vad som hänt. Det blir lättare för patienter att förstå vart man ska vända sig med klagomål. Det bedrivs en patientcentrerad tillsyn. IVO gör tydliga ställningstaganden huruvida en vårdgivare eller hälso- och sjukvårdspersonal har handlat felaktigt eller inte. Patienternas synpunkter, erfarenheter och klagomål används i utvecklingen av hälso- och sjukvården. Ett ändamålsenligt klagomålssystem För att skapa ett ändamålsenligt klagomålssystem konstaterar utredningen att det krävs tre typer av åtgärder: förändrad och förtydligad ansvarsfördelning, förändrad resursfördelning samt kulturförändringar för en mer patientcentrerad vård. 12

121 SOU 2015:102 Sammanfattning Patienten får svar Patienten måste veta vart man ska vända sig med klagomål och synpunkter och vem som har vilket ansvar. I delbetänkandet föreslog vi därför att det ska tas fram enhetlig nationell information om hur man gör för att klaga på vården, vart man ska vända sig och vilka förväntningar man kan ha. I det nya klagomålssystem som vi föreslår ska patienten i första hand vända sig till vårdgivaren. Det är vårdgivaren som kan förklara vad som har hänt och som har möjlighet att vidta åtgärder som gör att patienterna får sina behov tillgodosedda, exempelvis genom uppföljande besök eller nya kontaktvägar. Vårdgivaren kan också bättre än någon annan beskriva vad som görs för att en negativ händelse inte ska inträffa igen samt vid behov ge patienten en ursäkt. Utredningen föreslog därför i delbetänkandet en bestämmelse som ger vårdgivaren en preciserad skyldighet att hantera patienters klagomål. I detta betänkande föreslår vi att den som tar emot ett klagomål från patienten ska se till att det hamnar hos rätt vårdgivare. Eftersom patienten är i beroendeställning gentemot vårdgivaren, måste ett fungerande klagomålsystem även innehålla en instans vars uppgift är att stödja patienten och verka för att vårdgivaren ger svar och förklaringar till det som inträffat. Vi har gjort bedömningen att patientnämnden ska ha den funktionen och föreslår en ny lag som ska reglera verksamheten. Av lagen framgår att nämndernas huvuduppgift ska vara att hjälpa och stödja enskilda patienter att få svar av vårdgivaren. Patientnämnderna ska kommunicera med patienter så som det är lämpligt med hänsyn till frågans eller klagomålets art. Nämnderna ska, om patienten är ett barn, särskilt beakta barnets bästa. Vi menar att patientnämnden ska ha en självständig ställning som organisatoriskt sett är åtskild från vårdgivarna och från landstingets ledning för att patienterna ska känna trygghet att framföra synpunkter utan att riskera att få en sämre vård. Patientnämnden utgör tillsammans med vårdgivaren första linjen i det föreslagna systemet. Dessa aktörer kan i de flesta fall tillgodose patientens behov genom en snabb, personlig och informell hantering. Vi föreslår också att nämnderna ska bidra till patientcentrering och hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården genom att årligen analysera inkomna klagomål och synpunkter. Riskområden och hinder för en säker och patientcentrerad vård som framkommit i 13

122 Sammanfattning SOU 2015:102 analysen ska kommuniceras till landstinget eller kommunen. Dessa ska därför organisera sin verksamhet på ett sådant sätt att slutsatserna av de analyser som nämnderna gör tas om hand, och bidrar till att patienterfarenheterna tas till vara i hälso- och sjukvårdens utveckling. Patientcentrerad tillsyn IVO:s roll i klagomålssystemet är att pröva patienters klagomål och uttala sig om huruvida en åtgärd eller underlåtenhet av vårdgivare eller hälso- och sjukvårdspersonal strider mot lag eller annan föreskrift eller är olämplig med hänsyn till patientsäkerheten. IVO måste på ett tydligt sätt ta ställning till om ett handlande varit författningsenligt eller inte. Vi anser också att IVO ska bedriva en patientcentrerad tillsyn. Med patientcentrerad tillsyn menar utredningen en tillsyn som för det första är riskbaserad och förebyggande på ett sätt som bidrar till att förhindra vårdskador och kan leda till kvalitetsförbättringar ur patientens perspektiv. IVO ska prioritera insatser mot missförhållanden som bedöms få en påtaglig betydelse för patienters säkerhet. På motsvarande vis ska tillsynen i lägre grad inriktas på områden där sådana risker inte förekommer eller där de är små. En patientcentrerad tillsyn ser också till vårdens sammanlagda resultat för patienten och granskar inte bara ledningssystem eller egenkontroll hos en vårdgivare i taget. En patientcentrerad tillsyn förutsätter vidare att patientens erfarenheter, kunskap och iakttagelser får stor plats både när tillsynen planeras och när den genomförs. Vi menar även att tillsyn i mycket högre grad ska bedrivas där vård utförs, exempelvis på sjukhus och vårdcentraler, och bygga på direktkontakter med patienter, vårdpersonal och ledning inte främst på skriftliga underlag. Utredningen föreslår att regeringen ger IVO i uppdrag att utveckla en patientcentrerad tillsyn. En förutsättning för att IVO:s tillsyn ska utvecklas i en sådan riktning är emellertid att resurserna omfördelas. Detta är också en förutsättning för att patientnämndens roll ska kunna utvecklas på det sätt som beskrivits ovan. Omfördelningen av resurser ska ske genom att IVO:s utredningsskyldighet begränsas. Vi har noga övervägt förslaget eftersom det innebär en begränsning av patientens rättighet att få en oberoende prövning av en händelse i vården. Be- 14

123 SOU 2015:102 Sammanfattning gränsningen är dock nödvändig, eftersom ett nytt klagomålssystem, som i högre grad utgår från patienternas behov, förutsätter att resurserna i systemet fördelas på ett annat sätt. I dag går över 60 procent av IVO:s resurser för tillsyn av hälso- och sjukvården till handläggningen av klagomål medan endast 9 procent används för att på eget initiativ granska verksamheter i hälso- och sjukvården. Vi har i våra beräkningar visat att en begränsad utredningsskyldighet för IVO frigör cirka 75 miljoner kronor. Delar av dessa medel menar vi ska användas för att förstärka patientnämnderna, så att de kan hjälpa patienterna att få svar från vårdgivaren och så att analyser av brister och risker ur ett patientperspektiv kan göras. Vi anser emellertid att merparten av resurserna ska vara kvar på IVO i syfte att ge utrymme för en patientcentrerad tillsyn. Våra beräkningar visar att den föreslagna förändringen ger utrymme för exempelvis 813 fler inspektioner per år samtidigt som patientnämnderna förstärks. Detta ska jämföras med knappt 300 inspektioner som genomfördes år Den begränsade utredningsskyldigheten innebär att IVO ska ha skyldighet att pröva klagomål först när vissa förutsättningar är uppfyllda. Den första är att vårdgivaren ska ha givits möjlighet att besvara klagomålet. Den andra är att klagomålet är av en viss allvarlighetsgrad. IVO ska vara skyldig att utreda ärenden där patienten i samband med hälso- och sjukvård har fått en sjukdom eller skada som är bestående och inte ringa, eller har lett till ett väsentligt ökat vårdbehov eller att patienten avlidit. Klagomål från patienter som är föremål för viss tvångsvård ska alltid utredas om de inte är uppenbart obefogade eller rör beslut som kan överklagas till domstol. Utredningsskyldigheten omfattar även händelser i vården som påverkat eller hotat patientens självbestämmande, integritet eller rättsliga ställning. IVO får avstå från att utreda klagomål om händelsen ligger mer än två år tillbaka i tiden. Patientcentrerad vård Utredningen anser att författningsändringar inte kommer att vara tillräckliga för att skapa ett ändamålsenligt klagomålssystem som tillgodoser patienternas behov. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys undersökningar har visat att många författningar, som i vissa 15

124 Sammanfattning SOU 2015:102 fall gällt i mer än 30 år, inte följs fullt ut av vården. En tolkning av detta är att lagstiftning har sina begräsningar som metod för att skapa förändring i hälso- och sjukvården. Vi menar därför att en ändamålsenlig klagomålshantering även förutsätter att vårdens kultur och arbetssätt utvecklas mot en patientcentrerad vård. De attityder som krävs när en patient eller närstående klagar måste utgå från patientens upplevelse av en händelse för att vårdgivaren ska kunna bemöta klagomålet på ett adekvat sätt. Vidare måste synpunkter och klagomål i större utsträckning användas som en kunskapskälla och drivkraft för verksamhetsutveckling. Utredningen har i betänkandet valt att använda begreppet patientcentrerad vård men anser dock att en utveckling mot både en patientcentrerad- och en personcentrerad hälso- och sjukvård skapar förutsättningar för en ändamålsenlig klagomålshantering. För att åstadkomma en sådan utveckling krävs förändringar på systemnivå. Enligt vår uppfattning handlar detta om styrning, ledarskap, utrymmet för att använda professionell kunskap, samt patientinvolvering. Vi anser därför att varje sjukvårdshuvudman och vårdgivare bör utveckla sin verksamhet mot en mer patientcentrerad hälso- och sjukvård med fokus på ovanstående områden. Om regeringen avser att stimulera utvecklingen mot en patientcentrerad vård bör inriktningen koncentreras på dessa områden. 16

125 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (77) Handläggare: Mats Holmberg Dnr LS Stöd och hjälp till vuxna med ställningstaganden till vård, omsorg och forskning remissyttrande till Socialdepartementet Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att lämna bifogat yttrande till Socialdepartementet. Bilaga 114 Ärendet Landstinget i Uppsala län har beretts möjlighet att yttra sig över slutbetänkandet Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och forskning. Utredningen föreslår en ny lag: lagen om stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till hälso- och sjukvård och omsorg (LSH). Den nya lagen syftar till att klargöra och stärka ställningen för personer som inte har förmåga att själva ta ställning i frågor som gäller deras hälso- och sjukvård, tandvård och omsorg i olika situationer. Ett annat syfte med lagen är att personer så långt som möjligt ska ges lämpligt stöd och lämpliga förutsättningar i övrigt för att kunna ta ställning själva i de frågor som uppkommer. När detta inte är möjligt ska de så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar, önskemål och behov göras delaktiga i ställningstagandena. Utredningen föreslår att lagförslagen ska träda i kraft den 1 januari Kopia till: Socialdepartementet Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

126 FÖRSLAG Dnr CK Administrativa avdelningen Mats Holmberg Tfn E-post Socialdepartementet Remissyttrande angående Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och forskning (SOU 2015:80) Sammanfattande överväganden Utredningen och dess slutsatser är av stort allmänt etiskt och rättsligt intresse med avseende på behovet att stärka dessa patientgruppers skydd och tillvarata deras intressen. Förslaget är i sig ytterst välkommet med tanke på den rättslöshet som råder idag för den här gruppen (jfr. s. 439). Frågorna är mycket viktiga i en rättsstat eftersom de får stor betydelse för realiserandet av den här gruppens rättigheter. Att formalisera ställföreträdarskapet är ett viktigt rättssäkerhetsskydd (s. 510 f). Forskning Med föreslagen ordning för att inkludera dessa patienter i forskningsstudier finns nu möjlighet till kunskapsutveckling till gagn för förbättrad diagnostik och behandling. I dagsläget har det varit svårt att bedriva studier för dessa grupper eftersom man inte kan inhämta ett giltigt informerat samtycke som etiknämnderna kräver. Resultatet har blivit att dessa, redan extra sårbara och ofta diskriminerade grupper blivit ytterligare åsidosatta och utsatta för risker i vardaglig sjukvård därför att goda vetenskapliga underlag saknats för åtgärder och insatser. Att själv kunna ta ställning Bra att beslutet kan överklagas (s. 522 ff) och att man för in ett krav på att personen först ska få stöd och lämpliga förutsättningar i övrigt för att själv kunna ta ställning, innan ställföreträdare fattar beslut å personens vägnar (s 500). Tvångsvård En anledning till kritik är den onyanserade avgränsningen mot tvångsvården. Utredningen har visserligen problematiserat dikotomin frivillighet-tvång, se t.ex. s 124 ff och s 482 ff, men ändå inte förtydligat vad som ska gälla i den mycket svåra gränsdragningen i förhållande till denna grupp. Det torde fortfarande finnas ett utrymme för godtycke här. Det framstår dessutom som märkligt om de föreslagna reglerna inte Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

127 2 (2) ska användas under tvångsvård (s 477 f, 599 f). Det torde väl vara just då de behövs som bäst. Förhandsdirektiv Det finns också skäl att undra varför utredningen inte tittat närmare på s.k. förhandsdirektivs rättsliga verkan. Det sägs att sådana ska tillmätas betydelse när en ställföreträdare fattar beslut å någon annans vägnar (s. 585), men ställningstagandet tycks mest bygga på etiska skäl (s. 388 ff). Vi uppfattar sammantaget att utredningen inte är tillräckligt analyserande och insiktsfull i dess olika delar. Juridiken och etiken beskrivs separat, som vore de möjliga att skilja åt, istället för att visa hur svårt det är att lösa dessa problem, av både etiska och rättsliga skäl. Det torde också vara svårt att hitta generella lösningar som fungerar på de tre ganska olika områdena sjukvård, socialtjänst och forskning. Beslutsförmåga Angående bedömningen av någons beslutsförmåga (s 490 ff + s 631 ff) fastställs vem (läkare) som ska göra bedömningen samt utifrån vilka faktorer, men inte hur bedömningen ska göras. Kravet på att det ska vara uppenbart är föga förtydligande. Risken finns att man tittar mycket på den exemplifierande listan över tillstånd som räknas upp på sidan 500, även om det understryks att det kan handla om situationer som ser mycket olika ut. Genomförandet Den av utredningen föreslagna regleringen av de beslutsoförmögnas ställning i vård, omsorg och forskning synes inte helt lätt att omsätta i den praktiska verksamheten. Landstinget ser därför positivt på att Socialstyrelsen ges i uppdrag att ta fram ett samlat vägledningsdokument för tillämpningen av den föreslagna lagstiftningen. För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Staffan Isling Landstingsdirektör

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142

143

144

145

146

147

148

149

150

151

152

153

154

155

156

157

158

159

160

161

162

163

164

165

166

167

168

169

170

171

172

173

174

175

176

177

178

179