Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund

Transkript

1 1 (2) KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Datum Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund Tid Torsdagen den 24 november 2016, klockan Gruppmöten kl Plats Förbundskontoret, Stagneliusgatan 33, Kalmar Enligt uppdrag Ingegerd Andersson Styrelsesekreterare Föredragningslista 1. Mötets öppnande 2. Val av justerare 3. Godkännande av dagordning Beslutsärenden 4. Preliminär utbildningsorganisation 2017/2018 Föredragande: Antagningssekreterare Sven-Göthe Lidheim (15 min) 5. Budget och verksamhetsmål 2017 Ekonomisk planering Föredragande: Ekonomichef Carina Cerafiani (20 min) 6. Intern kontrollplan Kontrollpunkter med konsekvensbeskrivning Föredragande: Ekonomichef Carina Cerafiani (5 min) 7. Anmälnings- och kännedomsärenden 8. Redovisning av delegationsbeslut

2 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Datum (2) Informationsärenden 9. Budgetprognos efter 10 månader Föredragande: Ekonomichef Carina Cerafiani (10 min) 10. Revisorernas utlåtande avseende delårsbokslut 2016 Föredragande: Ekonomichef Carina Cerafiani (5 min) 11. Detaljplan för södra Fredriksskans, del av fastigheten Malmen 2:3 m.fl. Lägesrapport Föredragande: Planeringschef Ann-Charlotte Anderberg, chef för idrottsenheten Kalmar kommun Per-Ola Johansson samt huvudprojektledare för Fredriksskans, Kalmar kommun, Mattias Andersson (20 min) 12. Det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) Läsårsrapport 2015/2016 Föredragande: Administrativ samordnare för KAA Robert Bergkvist och motivationscoach Josefine Johansson (20 min) 13. En attraktiv gymnasieutbildning för alla. SOU 2016:77 Föredragande: Förbundschef Joachim Håkansson (20 min) 14. Information från förbundschefen (5 min)

3 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida Plats och tid Förbundskontoret, klockan Omfattning Beslutande Ledamöter Dzenita Abaza (S), ordförande Måns Linge (M) Sven Stenson (M) Sören Bondesson (S) Jan-Olof Forslund (S) Övriga deltagande Tjänstemän m.fl. Joachim Håkansson, förbundschef Carina Cerafiani, ekonomichef Chatharina Gustafsson, administrativ chef, närvarande vid inledningen Ingegerd Andersson, sekreterare Datum för justering Underskrifter Sekreterare Ingegerd Andersson Ordförande Dzenita Abaza Justerande Jan-Olof Forslund Datum för anslag Justeringen har tillkännagivits genom anslag på Kalmar kommuns anslagstavla

4 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida Inledning av dagens möte Dagens möte inleds med att fackliga representanter från den centrala samverkansgruppen träffar arbetsutskottets ledamöter. Justerare Utdragsbestyrkande

5 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida GYF 2016/ Preliminär utbildningsorganisation 2017/2018 Beslutsunderlag Förbundskontorets skrivelse Bilagor 1-4. Bakgrund Preliminär utbildningsorganisation för läsåret 2017/2018 inom Kalmarsunds gymnasieförbund föreslås enligt bifogat förslag bilagorna 1-3. Förslaget är utarbetat efter analys av årets ansökningar och i samråd med verksamhetsområdeschefen och samtliga rektorer. En prognos för antalet sökande 2017/2018 har upprättats. Målet är att i största möjliga mån tillgodose sökandes förstahandsval inom ramen för en verksamhet med hög kvalité och kostnadseffektivitet. Utifrån prognoserna har en ekonomisk konsekvensanalys genomförts för respektive program och skolenhet. Prognosen pekar på ett behov av en organisation med något färre platser än innevarande läsår. För att inte planera för en organisation med överkapacitet har organisationen justerats ner med 40 platser. Den preliminära organisationen för 2017/2018 omfattar platser på nationella program. Förslaget inkluderar 32 platser för gymnasial lärlingsutbildning. Förslag till organisation för nationella program redovisas i bilaga 1. Organisationsförslag med antalet platser för introduktionsprogrammen framgår av bilaga 2. Språkintroduktion har en beredskap att ta emot 100 nya elever. För gymnasiesärskolan föreslås att utbildningsutbudet minskas från sex till fem program, fyra nationella och det individuella programmet. Antalet elever har minskat på programmet Skog, mark och djur. Idag går tre elever fördelade över de fyra årskurserna. Hösten 2017 saknades sökande och ingen antagning gjordes. Förslaget innebär att programmet Skog, mark och djur tas bort från utbudet och fasas ut när nuvarande elever slutat. Utbildningsutbudet framgår av bilaga 3. En analys av elev- och kostnadsutveckling redovisas i bilaga 4. Beslut Arbetsutskottet föreslår att styrelsen fastställer utbildningsorganisation inom Kalmarsunds gymnasieförbund för läsåret 2017/2018 enligt bifogat förslag, bilagorna 1-3. Justerare Utdragsbestyrkande

6 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida GYF 2016/ Budget och verksamhetsmål 2017 Ekonomisk planering Beslutsunderlag Förbundskontorets skrivelse Budget och verksamhetsmål 2017 Ekonomisk planering Bakgrund Budgetförslag inför år 2017 utgår från 2016 års budget inklusive löneökningar samt justering för antalet åringar, förändringar av statsbidrag, komvuxverksamhet och satsning på digital kompetens. Sammantaget innebär detta en budgetram för år 2017 som uppgår till tkr. Under 2015 beslutades att komvuxverksamheten i Torsås skulle flyttas till Kalmar. Under 2016 har Torsås kommun skrivit avtal med förbundet för att bibehålla verksamheten på plats i Torsås vilket innebär ett högre medlemsbidrag för komvuxverksamheten. Till detta kommer justering för statsbidrag som ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning och som omfattar bidrag till gymnasie- och komvuxverksamhet. För statsbidrag som omfattar gymnasie- och komvuxverksamhet beräknas bidragen enligt den totala befolkningsprognosen för varje kommun. Förändringar av statsbidragen korrigeras enligt det slutgiltiga cirkuläret från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) inför år 2017 i samråd med medlemskommunerna. Enligt cirkuläret har regeringen lämnat förslag om en rätt till utbildning inom Komvux på gymnasial nivå för att uppnå grundläggande och särskild behörighet till högskoleutbildning samt motsvarande behörighet till yrkeshögskola. Detta innebär en korrigering av statsbidragen med ca 5 mkr. Överläggning Ekonomichef Carina Cerafiani redogör för ärendet. Under överläggningen redovisas följande förslag. Dzenita Abaza (S) föreslår att ytterligare lönesatsning görs i budgeten 2017 med 0,2 % utöver det som föreslås i budgetunderlaget. Sedan överläggningen avslutats frågar ordföranden om arbetsutskottet vill bifalla eller avslå Dzenita Abazas förslag. Hon finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Justerare Utdragsbestyrkande

7 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida Beslut Arbetsutskottet föreslår att styrelsen godkänner upprättat förslag till Budget och verksamhetsmål 2017 Ekonomisk planering med det tillägget att ytterligare lönesatsning görs med 0,2 %. Justerare Utdragsbestyrkande

8 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida GYF 2016/ Interna kontrollpunkter 2017 med konsekvensanalys Beslutsunderlag Förbundskontorets skrivelse Interna kontrollpunkter 2017, Konsekvensanalys beskrivning av föreslagna kontrollpunkter IKP, Bakgrund Utifrån konstaterade risker med relativa höga risktal inom ekonomiområdet har ett antal kontrollpunkter, upprättade , med konsekvensanalys tagits fram i syfte att kontrollera hur pass utsatt förbundet är inom respektive område. Ekonomisk konsekvens Kontrollpunkterna är prioriterade och kommer att hanteras inom befintlig personalstyrkas arbetsuppgifter. Beslut Arbetsutskottet föreslår att styrelsen antar kontrollpunkter för ekonomiområdet år 2017, upprättade Justerare Utdragsbestyrkande

9 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida GYF 2016/ Val av ersättare till LSS-rådet i Kalmar kommun för mandatperioden , efter Ylva Granqvist (S) Beslutsunderlag Beslut från Kalmar kommunfullmäktige 173 om Ylva Granqvists (S) avsägelse från samtliga uppdrag. Bakgrund Ylva Granqvist (S) har avsagt sig samtliga uppdrag i Kalmar kommun, däribland ersättare i Kalmarsunds gymnasieförbund. Ylva Granqvist har dessutom varit gymnasieförbundets ersättare till LSS-rådet i Kalmar kommun för mandatperioden Sven Stensson (M) är sedan tidigare vald till ledamot i LSS-rådet. Beslut Arbetsutskottet beslutar att välja Dzenita Abaza (S) som ersättare till LSS-rådet i Kalmar kommun för mandatperioden Justerare Utdragsbestyrkande

10 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida GYF 2016/ Budgetprognos efter 10 månader Informationen ges till styrelsen vid styrelsemötet GYF 2016/ Revisorernas utlåtande avseende delårsbokslut 2016 Informationen ges till styrelsen vid styrelsemötet GYF 2015/ Detaljplan för södra Fredriksskans, del av fastigheten Malmen 2:3 m.fl. - Lägesrapport Informationen ges till styrelsen vid styrelsemötet Justerare Utdragsbestyrkande

11 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida GYF 2016/ Jämställdhetspriset 2016 Information Kommunikatör Jenny Herlin informerar om bakgrunden till jämställdhetspriset. Ett av förbundets övergripande mål är att jämställdhet skall råda i förbundets verksamhet utifrån såväl ett medarbetarperspektiv, som ett elevperspektiv. Därför har förbundsstyrelsen beslutat att gymnasieförbundet årligen skall dela ut ett jämställdhetspris på kronor. Priset ska stimulera till ett arbetssätt som förstärker det hållbara jämställdhetsarbetet inom ramen för skolans verksamhet och undervisning. Jämställdhetspriset kan delas ut till en eller flera personer, medarbetare och elever inom Kalmarsunds gymnasieförbund, för att premiera goda insatser i förbundets verksamhet och som bidragit till en ökad jämställdhet eller som har arbetat för att motverka begränsade normer kring kön och genus. En sammanställning delas ut över inkomna nomineringar till ledamöterna under mötet. Kommunikatör Jenny Herlin och verksamhetsområdeschef Christian Sandahl bereder ärendet vilket återkommer för beslut i arbetsutskottet Justerare Utdragsbestyrkande

12 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida GYF 2016/ Det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) Läsårsrapport 2015/2016 Informationen ges till styrelsen vid styrelsemötet En attraktiv gymnasieutbildning för alla, SOU 2016:77 Informationen ges till styrelsen vid styrelsemötet Information från förbundschefen Informationen ges till styrelsen vid styrelsemötet Justerare Utdragsbestyrkande

13 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ärendebeteckning I (l) 20t6-rr-07 GYF Handläggare Sven-Göthe Lidheim r507 sven- gothe. lidheim@gyf. se Styrelsen fi)r Kalmarsunds gymnasieforbund Preliminär utbildningsorganisation inför Iäsåret Bakgrund Preliminär utbildningsorganisation fiir läsåret inom Kalmarsunds gymnasieforbund fi)reslås enligt bifogat lorslag bilagorna 1-3. Förslaget är utarbetat efter analys av årets ansökningar och i samråd med verksamhetsområdeschefen och samtliga rektorer. En prognos for antalet sökande har upprättats. Målet àr att i största möjliga mån tillgodose sökandes ftirstahandsval inom ramen fiir en verksamhet med hög kvalité och kostnadseffektivitet. Utifran prognoserna har en ekonomisk konsekvensanalys genomfürts ftir respektive progtam och skolenhet. Prognosen pekar på ett behov av en organisation med något färre platser än innevarande läsår. För att inte planera for en organisation med överkapacitet har organisationen justerats ner med 40 platser. Den preliminära organisationen for omfattar platser på nationella program. Förslaget inkluderar 32 platser für gymnasial lärlingsutbildning. Förslag till organisation ftir nationella program redovisas i bilaga l. Organisationsforslag med antalet platser fiir introduktionsprogrammen framgår av bilaga 2. Språkintroduktion har en beredskap att ta emot 100 nya elever. För gymnasiesärskolan ftireslås att utbildningsutbudet minskas från sex till fem program, fyra nationella och det individuella programmet. Antalet elever har minskat på programmet Skog, mark och djur. Idag gåtr tre elever fürdelade över de fyra årskurserna. Hösten 2016 saknades sökande så ingen antagning gjordes. Förslaget innebär att programmet Skog, mark och djur tas bort från utbudet och fasas ut när nuvarande elever slutat. Utbildningsutbudet framgât av bilaga 3. En analys av elev- och kostnadsutveckling redovisas ibllaga 4. Förslag till beslut Styrelsen fastställer utbildningsorganisation inom Kalmarsunds gymnasiefiirbund ftir läsåret enligt bifogat fi)rslag bilagorna 1-3 FÖR KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND J Sven Lidheim Förbundschef Antagnings sekreterare FORBUNDSKONTORET Besöksad ress Stagneliusgatan 33 Postadress Box 865, Kalmar Tel l5 00 E- pos t gymnasieforbundet@gyf. se Hemsida Org nr

14 BILAGA 1 Datum (2) Ärendebeteckning GYF 2016/ Handläggare Sven-Göthe Lidheim sven-gothe.lidheim@gyf.se Preliminär utbildningsorganisation för nationella program till antagning till läsåret 2017/2018 Kod Program Platser BA-LK Bygg- och anläggningsprogrammet; HUS, MAL, PLA 50 BF-JN Barn- och fritidsprogrammet; FRI, PED, SOC 64 EE-LK El- och energiprogrammet; AUT, DAT, ENE, ELT 64 EK-ST Ekonomiprogrammet; EKO, JUR 128 ESBIL-JN Estetiska programmet, bild och formgivning 16 ESDAN-JN Estetiska programmet, dans 6 ESEST-JN Estetiska programmet, estetik och media 16 ESMUS-JN Estetiska programmet, musik 16 ESTEA-JN Estetiska programmet, teater 10 FT-LK Fordons- och transportprogrammet; PER 18 HA-ST Handels- och administrationsprogrammet; HAN 24 HAHANA-ST Handels- och administrationsprogrammet; HAN profil AST 4 HT-JN Hotell- och turismprogrammet; HOT, TUR 24 HVFRI-LK Hantverksprogrammet, frisör 16 HVSTY-LK Hantverksprogrammet, hår - och makeupstylist 16 NA-JN Naturvetenskapsprogrammet; NAT, NAS 32 NA-LK Naturvetenskapsprogrammet; NAT, NAS 96 RL-JN Restaurang- och livsmedelsprogrammet; BAG, KOK 40 SA-ST Samhällsvetenskapsprogrammet; BET, MED, SAM 128 SABETL-ST Samhällsvetenskapsprogrammet; BET profil ledarskap och idrott 32 SABETR-ST Samhällsvetenskapsprogrammet; BET profil räddning och säkerhet 32 SAMEDA-ST Samhällsvetenskapsprogrammet; MED profil AST 4 TE-LK Teknikprogrammet; DES, INF, PRO, SAM, TEK 96 VF-LK VVS- och fastighetsprogrammet; VVS 12 VO-JN Vård- och omsorgsprogrammet

15 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND BILAGA 1 Datum (2) Ärendebeteckning GYF 2016/ Gymnasielärling, Lärlingscentrum (LC) Kod Kod Program Program Platser RL-JN BAHUS0L-GLU Restaurang- Bygg- och och anläggningsprogrammet, livsmedelsprogrammet; husbyggnad, BAG, KOK lärling 392 RLBAG0L-JN BAMAL0L-GLU Restaurang- Bygg- och och anläggningsprogrammet, livsmedelsprogrammet; måleri, bageri, lärling lärling 2 2 RLFAR0L-JN BAPLA0L-GLU Restaurang- Bygg- och och anläggningsprogrammet, livsmedelsprogrammet; plåtslageri, färsk, deli lärling o cat lärling 2 2 RLKOK0L-JN BFFRI0L-GLU Restaurang- Barn- och fritidsprogrammet, och livsmedelsprogrammet; fritid o hälsa, kök o lärling servering, lärling 2 2 RL-ÖG BFPED0L-GLU Restaurang- Barn- och fritidsprogrammet, och livsmedelsprogrammet; pedagogiskt FAR, arbete, KOK lärling 242 RLFAR0L-ÖG EEAUT0L-GLU Restaurang- El- och energiprogrammet, och livsmedelsprogrammet; automation, lärling färsk, deli o cat lärling 2 1 RLKOK0L-ÖG EEDAT0L-GLU Restaurang- El- och energiprogrammet, och livsmedelsprogrammet, dator- o kommunikationsteknik, kök och servering, lärling 2 1 SA-ST EEELT0L-GLU Samhällsvetenskapsprogrammet; El- och energiprogrammet, elteknik, BET, lärling MED, SAM 1281 SABETL-ST EEENE0L-GLU Samhällsvetenskapsprogrammet; El- och energiprogrammet, energiteknik, BET profil lärling ledarskap och idrott 641 SABETR-ST FTLAS0L-GLU Samhällsvetenskapsprogrammet; Fordons- och transportprogrammet, BET lastbil profil o räddning mob maskiner, och säkerhet lärling 323 SAMEDA-ST FTPER0L-GLU Samhällsvetenskapsprogrammet; Fordons- och transportprogrammet, MED personbil, profil asperger lärling 101 TE-LK HAHAN0L-GLU Teknikprogrammet; Handels- och administrationsprogrammet, DES, INF, PRO, SAM, handel, TEK lärling 1201 VF-LK HTHOT0L-GLU VVS- Hotell- och och fastighetsprogrammet, turismprogrammet, hotell VVS o konferens, lärling 121 VO-JN HTTUR0L-GLU Vård- Hotell- och och omsorgsprogrammet turismprogrammet, turism o resor, lärling 321 HVFRI0L-GLU Hantverksprogrammet, frisör, lärling 1 HVSTY0L-GLU Hantverksprogrammet, hår- och makeupstylist, lärling 1 RLBAG0L-GLU Restaurang- och livsmedelsprogrammet, bageri, lärling 2 RLFAR0L-GLU Restaurang- och livsmedelsprogrammet, färsk, deli o cat, lärling 2 RLKOK0L-GLU Restaurang- och livsmedelsprogrammet, kök o servering, lärling 2 VFVVS0L-GLU VVS- och fastighetsprogrammet, VVS, lärling 1 VOVAR0L-GLU Vård- och omsorgsprogrammet, lärling 2 32

16 BILAGA 2 Datum (1) Ärendebeteckning GYF 2016/ Handläggare Sven-Göthe Lidheim sven-gothe.lidheim@gyf.se Preliminär utbildningsorganisation för introduktionsprogram inför antagning till läsåret 2017/2018 Kod Program Platser IMIND Introduktionsprogram Individuellt alternativ Efter behov IMINDA-ST Individuellt alternativ, profil AST 7 IMPRE Introduktionsprogram Preparandutbildning Efter behov IMPROBA-LK IMPRO, mot Bygg- och anläggningsprogrammet 2 IMPROBF-JN IMPRO, mot Barn- och fritidsprogrammet 4 IMPROEE-LK IMPRO, mot El- och energiprogrammet 2 IMPROFT-LK IMPRO, mot Fordons- och transportprogrammet 2 IMPROHA-ST IMPRO, mot Handels- och administrationsprogrammet 2 IMPROHT-JN IMPRO, mot Hotell- och turismprogrammet 2 IMPROHVFRI-LK IMPRO, mot Hantverksprogrammet, frisör 2 IMPROHVSTY-LK IMPRO, mot Hantverksprogrammet, hår - och makeupstylist 2 IMPRORL-JN IMPRO, mot Restaurang- och livsmedelsprogrammet 4 IMPROVF-LK IMPRO, mot VVS- och fastighetsprogrammet 2 IMPROVO-JN IMPRO, mot Vård- och omsorgsprogrammet 2 IMSPR-JN Introduktionsprogram, Språkintroduktion, nivå 2 Efter behov IMSPR-LK Introduktionsprogram, Språkintroduktion, nivå 1 Efter behov Yrkesintroduktion med inriktning mot: IMYRKBF-JN Barn- och fritidsprogrammet, JN 5 IMYRKFT-LK Fordons- och transportprogrammet, LK 5 IMYRKHA-ST Handels- och administrationsprogrammet, ST 5 IMYRKRL-JN Restaurang- och livsmedelsprogrammet, JN 5 Övrigt önskemål, prövas utifrån tillgång på praktikplats Efter tillgång Antagning till Introduktionsprogram programinriktat individuellt val, IMPRO, sker i mån av plats till det nationella programmet när behöriga sökande har antagits. Antagningssekreteraren kan efter samråd med programrektor för aktuellt program besluta att utöka antalet IMPRO platser. Under reservantagningen kan antagningssekreteraren i samråd med rektor besluta om att inrätta IMPRO platser på ytterligare yrkesprogram än ovanstående.

17 BILAGA 3 Datum (1) Ärendebeteckning GYF 2016/ Handläggare Sven-Göthe Lidheim sven-gothe.lidheim@gyf.se Preliminär utbildningsorganisation för gymnasiesärskolan inför antagning till läsåret 2017/2018 Kod AHADM-GS FAFAS-GS HRHOT-GS SNSAM-GS IAIND-GS Program Nationella program Administration, handel och varuhantering Fastighet, anläggning och byggnation Hotell, restaurang och bageri Samhälle, natur och språk Individuella program Individuellt program Antagning till gymnasiesärskolan sker efter särskild prövning om mottagande gällande behörighet till aktuell utbildning. Antal platser på de erbjudna utbildningarna ska så långt det är möjligt anpassas efter antalet behöriga sökande.

18 BILAGA 4 Datum (2) Ärendebeteckning GYF 2016/ Handläggare Lisa Holm Preliminär utbildningsorganisation 2017/2018 Analys av elev- och kostnadsutveckling för gymnasiesärskolan Bakgrund Elevutvecklingen i diagrammet nedan visar hur antalet elever inomm gymnasiesärskolan de senaste åtta åren sjunkit från 1655 till 83 elever. Detta har inneburit en betydande kostnadsökning per elev (från 1651 tkr/elev v till 408 tkr/elev) med ekonomiskt underskott som resultat. Utifrån nuvarande elevantal med 12 elever i årskurs 4 och med den senaste prognosen med åttaa nya eleverr till höstens antagning innebär då en fortsatt elevminskningg med ca fyra elever. Förutsättningar Antal elever på särskolans olika nationella program varierar idag från tre till tio t elever. En ekonomiskk hållbarhet t kräver minst åtta elever (i genomsnitt) per program. På tre års sikt skulle ettt fortsatt elevunderlag utifrån vad dagens prognos visar innebära ca sex elever per program. Detta skulle medföra betydandee underskottt och motiverar därför inte, ur ett ekonomiskt e perspektiv,, ett programutbud med fem program. Skog mark djur är det program som idag endast har tre elever, två i årskurs 2 och en elev i årskurs 4. Vid senaste antagningen fanns det ingen sökande till detta program. Kvarstår samma sökbild till hösten innebär dett endast tvåå elever på programmet t. I dag skerr samläsning med programmet samhälle, naturr och språk utöver programmens karaktärsämnen.

19 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Datum (2) Ärendebeteckning GYF 2016/ En utfasning av programmet skog, mark och djur är mindre kostsam än vad utfasningen av ett annat program skulle vara då möjligheten till samläsning är svårare. Sammanfattning Utifrån de förutsättningar vi känner till idag är ett minskat programutbud av nationella program nödvändigt för att möjliggöra en budget i balans. En prognos med få intresserade till programmet skog, mark och djur och nuvarande elevantal medför att en utfasning av programmet föreslås.

20 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ärendebeteckning I (1) 20t6-rt-24 GYF Handläggare Carina Cerafiani canna.cerafi ani@gyf.se Styrelsen fiir Kalmarsunds gymnasieftirbund Budget och verksamhetsmål Ekonomisk planerin g Budgetñrslag infor är 2017 utgår fran 2016 åtrs budget inklusive löneökningar (2,7 %) samt justering fiir antalet åmngat, ffirändringar av statsbidrag, komvuxverksamhet och satsning digital kompetens. I fiirslaget ligger även fürbundets egna lönesatsning som ökar löneutqimmet fräî 2,7 % tlll 3,8 o/o. Sammantaget innebär detta en budgetram for ãr 2017 som uppgår till tkr. Under 2015 beslutades att komvuxverksamheten i Torsås skulle flyttas till Kalmar. Under 2016har Torsås kommun skrivit avtal med fiirbundet flor att bibehålla verksamheten på plats i Torsås vilket innebåir ett högre medlernsbidrag ft)r komvuxverksamheten. Till detta kommer justering for statsbidrag som ingår i anslaget für kommunalekonomisk utj?imning och som omfattar bidrag till gymnasie- och komvuxverksamhet. För statsbidrag som omfattar gymnasie- och komvuxverksamhet beräknas bidragen enligt den totala befolkningsprognosen fìir varje kommun. Förtindringar av statsbidragen korrigeras enligt det slutgiltiga cirkuläret från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) infiir år 2017 i samråd med medlemskornmunerna. Förslag till beslut Styrelsen godkänner upprättat ñrslag till "Budget och verksamhetsmål Ekonomisk planerin g ". Beslutsexpediering Medlernskom.munerna FÖR KALMARSI.]NDS GYMN J Håkansson Förbundschef Ekonomichef FORBUNDSKONTORET Besöksadress Stagneliusgatan 33 Postadress Box 865, Kalmar Tel l5 00 E-post gymnasieforbundet@gyf. se Hemsida Org nr

21 BUDGET OCH VERKSAMHETSMÅL 2017 Ekonomisk planering KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Fastställd av förbundsstyrelsen XX november 2016

22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING POLITIKENS FÖRORD RESULTATSTYRNING OCH SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE...3 GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR...4 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUNDS ORGANISATION...5 VISION...7 VÅRA PRIORITERADE MÅLOMRÅDEN...8 Kunskap, utvckling och lärande...9 Normer, värden och inflytande...12 En skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet...14 Digital kompetens...16 Entreprenöriellt lärande - attraktiv och konkurrensmässig utbildningsorganisation...17 Integration...18 SPECIFIKA PRIORITERINGAR OCH SATSNINGAR...20 BUDGET 2017 OCH PLANERING BESKRIVNING AV BUDGETSYSTEMET...25 DIMENSIONERING AV GYMNASIESKOLORNAS PROGRAMUTBUD...26 Dimensionering av gymnasieskolornas programutbud...26 Dimensionering av utbudet på Gymnasial Lärlingsutbildning (GLU)...27 Gymnasiesärskolan...28 INTERKOMMUNALA ERSÄTTNINGAR...30 DRIFTSBIDRAG FRÅN MEDLEMSKOMMUNER BUDGETRAM OCH DRIFTSBUDGET INVESTERINGSBUDGET RESULTATBUDGET...36 FINANSIERINGSBUDGET BALANSBUDGET GYMNASIEFÖRBUNDETS VERKSAMHETER...39 Förbundsövergripande...40 Axel Weudelskolan...41 Jenny Nyströmsskolan...43 Lars Kaggskolan...46 Mjölnergymnasiet...48 Stagneliusskolan...49 Ölands Gymnasium...51 FOTNOTER...53 BUDGET

23 POLITIKENS FÖRORD Kalmarsunds gymnasieförbund har haft en stark och positiv utvecklingskurva sedan förbundet bildades En slutförd gymnasieutbildning är en mycket viktig förutsättning för en etablering på arbetsmarknaden. Därför har lärare, styrelse och tjänstemän målmedvetet och uthålligt samarbetat för att höja utbildningens kvalité och resultat. Lärare är skolans viktigaste resurs, därför är det viktigt att skapa en trygg och god arbetsmiljö inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Vi har en mycket stor utmaning framför oss då bristen på utbildade lärare under de kommande åren kommer att vara stor. Förbundet ska vara väl rustat för att möta framtiden med en högt kvalificerad lärarkår på förbundets alla skolenheter. Digital kompetens har de senaste åren varit en spännande utmaning för förbundets organisation. Idag har vi en digital agenda som är ett övergripande styrdokument som säkrar framtida utveckling. Gymnasieförbundet har dessutom rönt nationellt erkännande genom att vi tilldelats utmärkelsen Guldtrappan för Utmärkelsen visar att de satsningar som gjorts i budget har varit viktiga och haft en mycket positiv inverkan på den digitala utvecklingen inom förbundet. Att vi genom utmärkelsen även står som förebild för andra utbildningsorganisationer känns positivt. En ökning av antalet elever under läsåret 2015/16 har ställt både ökade och nya krav på förbundets utbildningsorganisation, speciellt angående frågor om integration och hur den ska ske. Kalmarsunds gymnasieförbund kommer att öka och utveckla verksamheterna som rör nyanlända elevers mottagande och utbildning. Ett led i detta är att stärka och utveckla SFI. Att underlätta och påskynda nyanländas etablering i samhället kommer även i fortsättningen att ha hög prioritet för gymnasieförbundet. Inom gymnasieförbundets skolor ska det märkas att vi tillsammans har höga ambitioner för att skapa en god miljö för arbete och lärande. Värdegrundsarbetet ska intensifieras vid våra skolor så att alla elever känner trygghet och trivsel. Målet är att ingen elev ska utsättas för kränkande behandling eller trakasserier. Vi politiker vill vara med och skapa en så god lärandemiljö som är möjligt, och tillsammans med förbundets engagerade och professionella medarbetare är vi säkra på att detta ska kunna genomföras. Dzenita Abaza (S) Ordförande Kalmarsunds gymnasieförbund Sven Stensson (M) Vice ordförande Kalmarsunds gymnasieförbund 2 BUDGET 2017

24 RESULTATSTYRNING OCH SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Syftet med budgetdokumentet är att skapa ett sammanhållet dokument som synliggör gymnasieförbundets vision och de prioriterade områden som ska ligga till grund för allt planerings- och genomförandearbete inom förbundets enheter. Planen visar de områden som politiken anser vara angeläget att utveckla under mandatperioden. Kalmarsunds gymnasieförbund erbjuder idag väl fungerande verksamheter, men strävar alltid efter att bli ännu bättre. Resultatförbättringar måste därför ständigt stå i fokus inom alla verksamhetsområden för att eleverna ska nå målen. Budgetdokumentet formulerar mätbara mål och konkreta uppdrag tillsammans med resurser i budgeten, och blir därmed ett viktigt styrdokument för utbildningsverksamheten inom Kalmarsunds gymnasieförbund för att nå såväl nationella, som lokala mål. De formulerade målen ska i sin tur brytas ner av enheterna till SMARTA mål, det vill säga Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsbestämda och Ansvarstilldelade. Ett sådant synsätt underlättar prioriteringar av gemensamma resurser, verksamheternas mål- och resultatarbete, samt mätningar av kvaliteten på det arbete som utförs. Genom de nationella målen och förbundsstyrelsens prioriterade områden som utgångspunkt, utformar varje enhet årligen en lokal utvecklingsplan som visar på vilka sätt enheten avser att arbeta för att nå målen. Kalmarsunds gymnasieförbund ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i gymnasieskolan och vuxenutbildningen, i syfte att säkerhetsställa likvärdighet, kvalitet och elevers möjligheter till goda resultat. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna nulägesanalys ska bland annat innefatta kunskapsresultaten och resultaten avseende tryggheten och studieron vid skolenheterna. I arbetet ingår även att följa upp de centrala förutsättningarna som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Genom det systematiska kvalitetsarbetet identifierar och analyserar huvudmannen vilka åtgärder till förbättringar som behövs för en bättre måluppfyllelse, samt vidtar dessa åtgärder. När nulägesbilden formuleras ska den bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter som huvudmannen själv samlat in (exempelvis trivselenkäter, kursutvärderingar, nationell statistik, anmälningar om kränkande behandlingar, kontaktpolitikerbesök etc.). Det ska således finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektor, tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder vid skolenheterna. Med hjälp av förbundets verksamhetsledningssystem och systematiska kvalitetsarbete ska avstämning, uppföljning och utvärdering ske kontinuerligt genom resultatdialoger, delårsrapporter, årsredovisning och enheternas kvalitetsredovisningar. BUDGET

25 GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Alla som arbetar inom Kalmarsunds gymnasieförbund är i första hand till för eleverna. För att skapa en kultur som sätter våra elever i främsta rummet krävs ett tydligt och engagerat tjänstemannaskap och ett gott medarbetarskap. Förbundets anställda ska vara aktiva, engagerade och ta tillvara alla möjligheter att stödja ungdomars och vuxnas utveckling och lärande. Genom att ha höga förväntningar på elever skapas en ökad tillit till den egna förmågan och en vilja att utvecklas, samtidigt som lusten att lära stimuleras. Att skapa förtroendefulla relationer och att anpassa arbetssättet efter elevernas förutsättningar och behov, tillsammans med höga förväntningar, är grunden för att eleverna ska nå utbildningens mål. Kalmarsunds gymnasieförbund blir en framgångsrik organisation genom att alla medarbetare har klara och tydliga mål i sin yrkesutövning, ser sin roll i helheten och har kunskaper om de resultat som ska uppnås. Ett gott medarbetarskap innefattar förmågan att själv bidra till ett positivt arbetsklimat, att kunna samarbeta konstruktivt med alla aktörer och att visa ett gott bemötande i alla lägen. 4 BUDGET 2017

26 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUNDS ORGANISATION Styrelsen är det högsta beslutande organet i Kalmarsunds gymnasieförbund och har det yttersta ansvaret för förbundets verksamhet. I delegationsordningen redovisas de ärenden där styrelsens beslutanderätt har delegerats till arbetsutskottet eller till enskilda tjänstemän. Arbetsutskottet är ett utskott som bereder de ärenden som ska behandlas i förbundsstyrelsen. Presidiet består av ordförande och vice ordförande som planerar och förbereder förbundsstyrelsens sammanträden. Förbundschefen är förbundets högste tjänsteman och har det yttersta ansvaret mot huvudmannens styrelse. Förbundskontorets personal är direkt underställda förbundschefen, ekonomichefen eller administrativa chefen, men är inte överställda någon personal på enheterna. Förbundschefen kan vid behov utse en ställföreträdare. Förbundskontoret leds av förbundschefen och består av kvalificerade stödfunktioner som samordnar och ansvarar för förbundets olika områden såsom ekonomi, kansli, arbetsrätt, arbetsmiljö, personal, IT, kost, systematiskt kvalitetsarbete med mera. Förbundskontoret biträder styrelsens, förbundschefens och enheternas behov av spetskompetenser och kan knyta till sig ytterligare experthjälp vid behov eller under vissa projektperioder. Förbundskontoret tar också fram professionella beslutsunderlag, konsekvensanalyser, utredningsarbeten och dylikt. Verksamhetsområdeschefen leder och utvecklar skolverksamheterna inom förbundet och är personalansvarig för rektorer, IKT-pedagoger och planeringschef. Verksamhetsområdeschefen har det övergripande ansvaret för att våra skolor drivs och utvecklas med hög kvalitet och effektivitet. Skolorna är organiserade i skolenheter där rektor är pedagogisk ledare för lärare och elever inom sin skolenhet. Rektor har det pedagogiska ansvaret för skolenheten och ska på ett effektivt sätt organisera och leda arbetet inom enheten. I sin myndighetsutövning arbetar rektor utifrån skollagen, förordningar, föreskrifter, allmänna råd och gymnasieförbundets mål och vision. BUDGET

27 ORGANISATIONSSKISS Styrelse Presidiet Arbetsutskott Förbundschef Förbundsstaben Verksamhetsområdeschef Jenny Nyströmsskolan Lars Kaggskolan Stagneliusskolan Axel Weüdelskolan Mjölnergymnasiet Ölands Gymnasium Skolenhet JN1 Skolenhet LK1 Skolenhet ST1 Skolenhet AW1 Skolenhet MJ1 Skolenhet ÖG1 Skolenhet JN2 Skolenhet LK2 Skolenhet ST2 Skolenhet AW2 Skolenhet MJ2 Skolenhet JN3 Skolenhet LK3 Skolenhet ST3 Skolenhet JN4 Skolenhet LK4 FÖRKORTNINGAR Jenny Nyströmsskolan JN1 - Estetiska pogrammet, Introduktionsprogram språkintroduktion JN2 - Hotell- och turismprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet JN3 - Gymnasiesärskola, Gymnasial lärlingsutbildning, Introduktionsprogram individuellt alternativ JN4 - Barn- och fritidsprogrammet, Vård- och omsorgsprogrammet Lars Kaggskolan LK1 - Naturvetenskapsprogrammet, Hantverksprogrammet LK2 - Teknikprogrammet, VVS- och fastighetsprogrammet LK3 - Introduktionsprogram preparandutbildning, individuellt alternativ, språkintroduktion, yrkesintroduktion, programinriktat individuellt val LK4 - Bygg- och anläggningsprogrammet, El- och energiprogrammet, Fordon- och transportprogrammet Stagneliusskolan ST1 - Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning medier, information och kommunikation, Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning samhälle, AST-enheten (Utbildning för elever med Autismspektrum tillstånd) ST2 - Ekonomiprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet ST3 - Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning beteendevetenskap Axel Weudelskolan AW1 - Grundläggande vuxenutbildning, Svenska för invandrare (SFI), Lärvux - särskild utbildning för vuxna AW2 - Gymnasial vuxenutbildning, Uppdrag - uppdragsutbildningar Mjölnergymnasiet MJ1 - Estetiska programmet MJ2 - Svenska för invandrare (SFI), Lärvux - särskild utbildning för vuxna Ölands Gymnasium ÖG1 - Hotell- och turismprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet, Svenska för invandrare (SFI), Lärvux - särskild utbildning för vuxna, Grundläggande vuxenutbildning, Gymnasial vuxenutbildning, Uppdragsutbildningar, Introduktionsprogram språkintroduktion 6 BUDGET 2017

28 VISION Inom Kalmarsunds gymnasieförbund har alla studerande nått sina kunskapsmål och som demokratiska och ansvarstagande människor berikade med kunskaper och färdigheter lämnar de sin utbildning väl rustade för att möta yrkeslivet och vidare studier BUDGET

29 VÅRA PRIORITERADE MÅLOMRÅDEN Prioriterade områden under planeringsperioden med mål, ansvar och uppdrag är: Kunskap, utveckling och lärande Normer, värden och inflytande En skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Digital kompetens Entreprenöriellt lärande attraktiv och konkurrensmässig utbildningsorganisation Integration 8 BUDGET 2017

30 Kunskap, utveckling och lärande Utbildning är av stor betydelse för att kunna leva ett gott liv. Forskning visar på att den enskilt viktigaste faktorn för etablering på arbetsmarknaden är en fullföljd gymnasieutbildning. 1 Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande oavsett bakgrund 2 och undervisningen ska genomsyras av höga förväntningar på alla elever. En högre kvalitet i undervisningen ska vara i fokus för alla aktörer inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Läraren ska i undervisningen stödja och stimulera alla elever på den nivå de befinner sig, vilket är en av lärarens viktigaste och samtidigt svåraste uppgifter. Elevers studieframgångar bygger på en kombination av individuell ansträngning och professionell ledning av välutbildade, engagerade lärare ska löpande anpassa sin undervisning till den nivå där eleverna befinner sig i sitt lärande. Det gäller att stimulera elevens motivation med utgångspunkt i att de flesta elever tycker att skolan är värdefull. Undervisningen ska vara utformad så att alla elever, oavsett elevgruppens sammansättning, upplever att lärarna tror på deras förmåga. Skolan behöver i många fall höja förväntningarna på elevers prestationer och utveckla lärandemiljöer som motiverar och möter alla. Unga och vuxna ska ges förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. 3 Att stödja och stimulera varje elev är en stor utmaning för skolan. Även de elever som kommit långt i sin kunskapsutveckling ska få de utmaningar som de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt. 4 Elever i behov av extra anpassningar i undervisningen eller i behov av särskilt stöd ska få det i rätt tid. Behoven ska uppmärksammas tidigt och hanteras skyndsamt. Om eleven inte får möjlighet att utveckla de grundläggande kunskaper som behövs för att hänga med i skolan riskerar motivationen att försvinna och självkänslan att brytas ned. Här spelar ett gott mentorskap, en väl fungerande elevhälsa samt studie- och yrkesvägledning en central roll i arbetet med att fånga upp och stötta elever. Undervisningen inom förbundet ska läggas upp efter varje elevs förutsättningar vilket innebär att elever inte ska lämnas ensamma i sitt lärande. Lärarna ska aktivt, genom en strukturerad undervisning, stödja och följa eleverna i deras kunskapsutveckling samt ge återkoppling på hur varje elev bäst utvecklas. Detta leder till bättre resultat. För att kunna anpassa undervisningen behöver läraren förstå hur elevers lärande ser ut. En process med formativ återkoppling är ett verkningsfullt sätt att åstadkomma detta. 5 Det innebär att läraren tidigt ska tydliggöra målet med undervisningen för eleverna, att läraren ska ta reda på var varje elev befinner sig i förhållande till målet och ge återkoppling på hur eleven ska komma vidare mot målet. Den formativa processen ger läraren möjlighet att snabbt återkoppla elevens insatser och elevens återkoppling ger läraren möjlighet att utveckla sin undervisning. Genom att eleven vet var den står och vart den ska, kan eleven även ta ett större ansvar för det egna lärandet. 1 En förlorad generation? Om ungas etablering på arbetsmarknaden, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan en registerstudie, Skolverket Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och socioekonomisk bakgrund. 3 3 kap 3 skollagen (2010:800) 4 Skolinspektionen Från huvudmannen till klassrummet tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat. 5 Skolverket 2013 Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. BUDGET

31 En viktig faktor för goda studieresultat är elevernas närvaro i skolan. Gymnasieförbundets skolor fortsätter sitt målmedvetna arbete med att höja elevernas närvaro i skolan. Utvecklandet av en formativ process ska underlättas inom förbundets skolor genom ett kollegialt lärande där lärare hjälper och stöttar varandra och där det finns tid för pedagogiska samtal. På så sätt ökar elevernas måluppfyllelse. För att på ett effektivt sätt kunna möta samtliga elever i sina undervisningsgrupper ska en strävan vara att förbundets lärare även breddar sin kompetens genom att tillägna sig ett mer specialpedagogiskt perspektiv 6 i sin undervisning. Detta uppnås i hög grad i samarbetet med speciallärare och specialpedagoger i den egna undervisningen. Mål Ansvar Redovisas Minst 86 % av eleverna på yrkesprogram ska erhålla GY Delårs- och examensbevis. 6 årsredovisning Minst 91 % av eleverna på högskoleförberedande GY Delårs- och program ska erhålla examensbevis. 6 årsredovisning Genomsnittligt jämförelsetal 7 på avslutade kurser VUX Delårs- och inom vuxenutbildning ska vara minst 12,1. 6 årsredovisning Andel avslutade kurser med minst betyget E 8 inom VUX Delårs- och vuxenutbildning ska vara minst 87 %. 6 årsredovisning Andel elever på nationella program som fått examenseller studiebevis inom tre år ska vara minst 83 %. 6 GY Delårs- och årsredovisning Genomsnittligt jämförelsetal 9 för elever med examen ska vara minst 14,5. 6 GY Delårs- och årsredovisning Minst 66 % av alla avgångselever ska ha minst betyget E i alla kurser. GY Delårs- och årsredovisning 6 Genomsnittet riket. 7 Jämförelsetal är poängsumman av betygsatta kurser. Varje betygssteg (F-A) genererar en betygspoäng från Jämförelstalet kan maximalt bli Betyg sätts efter en betygsskala med sex steg. Betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E står för godkända resultat och F står för ej godkänt resultat. 9 Jämförelsetal är poängsumman av de kurser som ingår i examensbeviset delat med summan av gymnasiepoängen för betygsatta kurser. Varje betygssteg (F-A) genererar en betygspoäng från 0-20 och kurserna omfattar gymnasiepoäng. Poängsumman är betygspoängen multiplicerat med gymnasiepoängen (exempelvis 12,5x300=3750). Jämförelsetalet kan maximalt bli BUDGET 2017

32 Mål Ansvar Redovisas Medelvärdet på påståendet Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det ska vara minst 7,5. 10 Samtliga skolor Årsredovisning Elevernas totala närvaro ska öka. Samtliga skolor Delårs- och årsredovisning Medelvärdet på elevernas kursutvärderingar ska vara Samtliga skolor Årsredovisning minst 4,6. 11 Fotnötter här: 10, Genomsnittet i riket. Skala 1 till 10, ju högre värde desto bättre resultat. 11 KGYFs senaste värde. Skala 1 till 6, ju högre värde desto bättre resultat. BUDGET

33 Normer, värden och inflytande Förbundets skolor ska präglas av en trygg och god arbetsmiljö där målet är att ingen elev ska utsättas för kränkande behandling eller trakasserier. Arbetet med värdegrundsfrågorna ska vara en ständigt pågående process som all personal och alla elever ansvarar för. Skolorna ska arbeta aktivt och metodiskt för att ta tillvara och utveckla elevernas förmåga till ansvarskänsla och kamratanda. Skol- och klassrumsklimatet ska präglas av respekt och gott bemötande eftersom detta är centralt för elevernas lärande. I enlighet med läroplanen, skollagen och FN:s barnkonvention ska gymnasieförbundet ge alla elever samma rättigheter och framhålla alla människors lika värde, människolivets okränkbarhet, jämställdhet mellan människor, jämlikhet etc. Såväl skolorna som dess elevkårer ska arbeta aktivt och medvetet för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar 12 och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Värdegrundsarbetet sker överallt och hela tiden. Förbundets elever ska känna sig trygga och få vara som de vill vara inom ramen för alla människors likas värde. De ska kunna påverka sin egen skolsituation genom delaktighet och inflytande och samtidigt utveckla förmågor för att aktivt kunna verka i demokratin. Demokratiska värderingar utvecklas i möten med andra, genom samtal och i relationer. Skolorna ska kännetecknas av ett tillåtande klimat, tillitsfulla relationer där ingen kränks, vilket är förutsättningar för en god lärandemiljö. Både Skollagen och Diskrimineringslagen förbjuder kränkande behandling av elever i skolan och den som ansvarar för en verksamhet ska aktivt arbeta för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Om en lärare eller annan personal får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, så är hen skyldig att anmäla detta till rektor, som i sin tur ska anmäla vidare till huvudmannen för utbildningen. I skolornas upprättade likabehandlingsplaner framgår hur skolorna arbetar och vilka åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Rektor har ansvaret för likabehandlingsarbetet vid respektive skola men olika befattningshavare/medarbetare har tilldelats uppdraget att ansvara för arbetet i planernas olika delar och tillämpningar. Genom utbildningen ska unga och vuxna oavsett bakgrund få möjlighet att inhämta och utveckla både kunskaper och värden. Skolans kunskaps- och värdegrundsuppdrag förstärker varandra. I skollagen och läroplanerna framgår tydligt att eleverna ska ha inflytande över utbildningen och stimuleras att ta aktiv del i att vidareutveckla den. 13 Elever ska få möjlighet att komma till tals, blir respekterade och uppleva sig ha möjlighet till inflytande och delaktighet över verksamhetens innehåll och arbetssätt. Då ges det goda förutsättningar för dem att ta till sig kunskaper och växa i sitt lärande Läroplanerna för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen kap. 9 skollagen (2010:800) 14 Skolverket (2013) Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. 12 BUDGET 2017

34 Skolan ska göra en kartläggning och en nulägesanalys av den fysiska, sociala och pedagogiska miljön. Just att regelbundet göra kartläggningar av elevernas situation när det gäller kränkningar och låta det styra arbetet, är det som tydligast minskar mobbning och kränkningar enligt Skolverkets utvärdering av metoder mot mobbning ,17 Mål Ansvar Redovisas Medelvärdet på påståendet Som helhet fungerar vår skola bra ska vara minst 7,4. 16 Samtliga skolor Årsredovisning Medelvärdet på påståendet I min skola respekterar vi Samtliga skolor Årsredovisning varandras olikheter ska vara minst 7,1. 16 Medelvärdet på påståendet Mina lärare ser till att det Samtliga skolor Årsredovisning är studiero på lektionerna ska vara minst 6,2. 16 Medelvärdet på påståendet Min möjlighet att delta i planeringen av arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen har varit ska vara minst 4,3. 17 Samtliga skolor Årsredovisning Medelvärdet på påståendet Jag känner mig trygg i Samtliga skolor Årsredovisning skolan ska vara minst 8, Skolverket, Forskning för skolan, Vad fungerar? Resultat från utvärdering av metoder mot mobbning. 16 Genomsnittet i riket. Skala 1 till 10 där 10, ju högre värde desto bättre resultat. 17 KSGYFs kursutvärdering. Skala 1 till 6 där 6, ju högre värde desto bättre resultat. BUDGET

35 En skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet I skollagen står att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 18 Vetenskaplig grund är kunskap som baseras på vetenskaplig metod medan beprövad erfarenhet handlar om professionell erfarenhet. I och med att utbildningen på förbundets skolor ska bedrivas på vetenskaplig grund ställer det krav på både undervisningens innehåll och metoder. För att lärare ska kunna bedriva en undervisning på vetenskaplig grund krävs att varje lärare och rektor kontinuerligt tar del av nya vetenskapliga rön. Rektor är den som ska skapa förutsättningar för att skolans personal får möjlighet till kollegialt lärande och att utveckla sina ämnes- och metodkunskaper. Skolan måste också följa diskussionen bland forskare om metoder och vetenskaplighet. Förbundets lektorer har som en central uppgift att verka för en höjd vetenskaplig kompetens inom förbundet och tillsammans med lärarna, i arbetslag och i andra sammanhang, diskutera hur undervisningen kan utvecklas med det vetenskapliga perspektivet som en viktig hörnsten. Skolorna ska använda metoder och färdigheter som har stöd i beprövad erfarenhet dvs. prövats under en längre tid av många, är systematiskt utvärderade och dokumenterade. Den beprövade erfarenheten är viktig eftersom den byggs av lärarna själva utifrån viktiga erfarenheter och en grundläggande metodkunskap. Att skapa en miljö för kollegialt lärande på skolorna där lärarna kan prata om sin undervisning, känna sig trygga att lära och lära om, är en viktig del i arbetet med beprövad erfarenhet. De kunskaper och färdigheter som utvecklats i lärarnas vardagliga praktik är de som har visat sig mest effektiva för att åstadkomma goda elevresultat. 19 Alla elever har rätt till en god utbildning. För att klara de utmaningar skolsystemet står inför, behöver skolan utveckla innovativa metoder och arbetssätt. Fjärrundervisning 20 innebär förnyade möjligheter att förbättra kvaliteten och likvärdigheten genom att erbjuda alla elever den undervisning och det stöd de behöver. Under genomför Kalmarsund gymnasieförbund, Ifous 21 tillsammans med Umeå universitet och Interactive Institute en forsknings- och utvecklingssatsning med fokus på fjärrundervisning. Projektet syftar till att, tillsammans med lärare och skolledare, utveckla kunskaper om hur fjärrundervisning kan organiseras och genomföras för att ge elever bästa möjliga undervisning och stöd. Läraren är skolans viktigaste resurs och yrkesskickliga lärare är en av de viktigaste förklaringsfaktorerna för att eleverna ska nå goda resultat i skolan. Det är viktigt att lärare vid sidan av lärarskicklighet också utvecklar en vetenskaplig kompetens. Läraryrket kan först då utvecklas till en 18 1 kap. 5 skollagen (2010:800) 19 Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling, Kommunförbundet Skåne. En sammanfattning av Helen Timperleys bok Teacher professional learning and development 20 Undervisningen är interaktiv och sker i realtid genom att man använder informations- och kommunikationsteknik (IKT). Eleverna är i skolans lokaler tillsammans med en handledare. Den undervisande läraren fjärrläraren befinner sig samtidigt någon annanstans. Fjärrundervisning är alltså inte samma sak som distansundervisning, där eleverna själva bestämmer när och var de ska utföra sitt skolarbete. 21 Ifous innovation, forskning och utveckling i skola och förskola. Fristående forskningsinstitut som verkar för att skapa nytta för svensk skola och förskola. 14 BUDGET 2017

36 gedigen profession som tar makten över kunskapsutvecklingen inom skolans område där lärarna forskar i frågor som de själva definierar. Samarbetet med högskolor och universitet ska stärkas, så att gymnasieförbundet kan få tillgång till kvalificerad kompetensutveckling för alla lärare. Skolorna kan också därigenom lättare få tillgång till forskning som är relevant för dem och kritiskt pröva den i det egna arbetet. 22, 23 Mål Ansvar Redovisas Ökade kunskaper om hur fjärrundervisning kan organiseras och genomföras för att ge elever bästa möjliga undervisning och stöd. JN, ST Årsredovisning Andelen legitimerade lärare för samtliga lärarkategorier 22 Samtliga skolor Årsredovisning ska vara minst 80 %. 23 Det kollegiala lärandet med analys, gemensam reflektion, dokumentation och systematiskt utvecklingsarbete för att ständigt förbättra måluppfyllelsen och resultaten ska öka. Samtliga skolor Årsredovisning 22 Gäller alla lärare, även de lärarkategorier som är undantagna från kravet på legitimation i behörighetsförordningen. 23 Av lärarkategorier med legitimationskrav är andelen för GYF 93 % (juni 2016). BUDGET

37 Digital kompetens I ett allt mer digitaliserat samhälle ska skolan också bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt för att kunna värdera information. Därigenom utvecklar eleverna förmågor som är värdefulla i arbets- och samhällslivet och vid vidare studier. 24 Kalmarsunds gymnasieförbund har en etablerad digital agenda som sätter fokus på de förväntningar förbundet har på alla i organisationen. På detta sätt skapas tydlighet kring förväntningar, förutsättningar och möjligheter som skolans digitalisering skapar. 25 Kalmarsunds gymnasieförbund tilldelades utmärkelsen Guldtrappan med motiveringen: för ett genomtänkt digitalt skolutvecklingsarbete, långsiktigt drivet hela vägen från ledningsnivån till de digitala elevcoacherna, med fäste i ett blocköverskridande vision i styrelsen och förankrat i omvärldsorientering. Med infrastruktur, lärresurser och en innovativ modell med IKT-pedagoger, pedagogforum, utvecklingsmiljö och högskolesamarbete genomfört med beställarkompetens. Mål Ansvar Redovisas Digitala agendan ska genomföras Samtliga skolor Årsredovisning 24 Bilaga 7: Läroplan för gymnasieskolan Skolverkets förslag till förändringar - Nationella IT-strategier (U2015/04666/S) Dnr :1 608, s Digital agenda för Kalmarsunds gymnasieförbund, beslutad av förbundsstyrelsen Initiativtagare är Stiftelsen Datorn i Utbildningen och Sveriges Kommuner och Landsting. 16 BUDGET 2017

38 Entreprenöriellt lärande attraktiv och konkurrensmässig utbildningsorganisation Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. 27 Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta. Att vara entreprenöriell betyder att ta tillvara möjligheter och förändringar samt att utveckla och skapa värden personliga, kulturella, sociala eller ekonomiska. En rörligare arbetsmarknad ställer nya krav på dem som kommer ut i arbetslivet idag. Utbildningsväsendet behöver anpassa sig för att kunna bemöta förändringarna i samhället. Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen lika mycket som det är en kunskap om egenföretagande. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende. 28 För att skapa entreprenörer ska skolorna inom förbundet arbeta med att uppmuntra till innovativt tänkande och att utveckla elevers entreprenörsanda. Det är därför angeläget att fler elever får prova på att driva UF-företag 29 under sina studier. Gymnasieförbundet ser Ung företagsamhet, Kalmar län som en naturlig samarbetspartner som t.ex. genom processtöd och i UF-mässor. Processutbildningen UF-företagande ger elever på gymnasiet möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. Gymnasieförbundet ska vara en attraktiv och konkurrensmässig utbildningsorganisation vilket bland annat innebär att utbildningsutbudet är anpassat till arbetsmarknadens och samhällets behov. Uppdragsutbildningar inom olika yrkesområden främjar rörligheten på arbetsmarknaden. Förbundets yrkesutbildningar håller en hög kvalitet med såväl utbildad personal som lokaler och utrustning. Uppdragsutbildningen ska genomföras med hög kvalité och goda studieresultat. Förbundet ska sträva efter att erbjuda uppdragsutbildningar som branscherna och arbetsmarknaden efterfrågar. Detta görs genom att ytterligare stärka redan upparbetad samverkan med branschorganisationerna och arbetsmarknadens parter. 30 Mål Ansvar Redovisas Minst 30 % av gymnasieeleverna prövar att bli UFföretagare. GY, GYSÄR Årsredovisning Andelen avslutade kurser inom uppdragsutbildningen GY, VUX Årsredovisning med minst betyget E ska vara minst 90 %. 30 Det entreprenöriella lärandet i undervisningen ska öka. VUX Årsredovisning 27 Skolverket. Utvecklingsavdelningen. Vad är entreprenörskap? UF = Ung Företagsamhet 30 KSGYFs senaste resultat BUDGET

39 Integration För att ge alla nyanlända elever goda förutsättningar till fortsatta studier, arbete och ett liv som aktiva samhällsmedborgare är tillgången till god och inkluderande utbildning avgörande. En framgångsrik undervisning för de nyanlända kräver stora insatser från flera delar av samhället. Det finns flera viktiga framgångsfaktorer för en positiv utveckling. Eleverna ska mötas av höga förväntningar i skolan och efter en inledande kartläggning av var och ens kunskaper, ska de så snart som möjligt få tillgång till ett flertal skolämnen. I många fall behöver eleverna få studiehandledning på modersmålet så att deras kunskapsutveckling inte stannar upp. Alla lärare ska ha kunskaper i språkutvecklande arbetssätt och särskilt behövs lärare med kompetens i andraspråksinlärning. Vid övergångar mellan olika undervisningsformer eller skolformer ska skolorna säkerhetsställa att information inte går förlorad och att strukturer finns för kommunikation mellan de berörda verksamheterna. Studie- och yrkesvägledning och elevhälsan ska vara viktiga funktioner för framgång i elevernas studier och integrering. Kalmarsunds gymnasieförbund ska ha som ambition att utveckla verksamheterna som rör nyanlända elevers mottagande och utbildning. Ett led i denna ambition är att med stöd av Skolverket genomföra systematiska insatser i syfte att stärka förbundets förmåga att på kort och lång sikt erbjuda nyanlända elever en utbildning av hög och likvärdig kvalitet med målet att förbättra förutsättningarna för goda kunskapsresultat för dessa elever. Prioriterade insatser som ska stärka förbundets förmåga att planera, följa upp och utveckla utbildningen ska identifieras så att kunskapsresultaten höjs samt att likvärdigheten inom och mellan skolorna ökar. Språkintroduktion ska med ett flexibelt arbetssätt och ändamålsenlig organisation möjliggöra optimala kombinationer av svenska som andraspråk, grundskolekurser, gymnasiekurser och praktik i enlighet med kraven på programmets individuella anpassning. Svenska för invandrare (SFI) är en central del av integrationspolitiken för att underlätta och påskynda den nyanländas etablering i samhället. Goda kunskaper i det svenska språket förenklar vid inträde i det svenska arbetslivet och en väl fungerande SFI-undervisning syftar således till att bl.a. stärka individens möjligheter att uppnå egen försörjning. Flexibiliteten och tillgängligheten ska stärkas och SFI måste i högre grad kunna kombineras med bl.a. arbete, praktik och yrkesutbildning samt annan vuxenutbildning. På så sätt påskyndas såväl språkinlärningen som möjligheten för individen att etablera sig på arbetsmarknaden. Förbundet ska bidra till en väl fungerande samverkan mellan och inom olika aktörer såsom vuxenutbildningen, förvaltningar i medlemskommunerna som har hand om invandring, integration och socialtjänst, arbetsförmedlingen etc. 18 BUDGET 2017

40 31 32 Mål Ansvar Redovisas Andelen elever som får studiehandledning på modersmålet ska öka. GY, GYSÄR Årsredovisning Andel elever efter avslutad språkintroduktion som nått en nivå motsvarande behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram ska vara minst 24 %. 31 De med Skolverket avtalade åtgärderna inom projektet för riktade insatser för nyanländas lärande 32 ska genomföras. GY JN, LK, ÖG Årsredovisning Årsredovisning 31 KSGYFs senaste reslutat. 32 Skolverket har inlett ett arbete med flera huvudmän med målet att utbildningen för nyanlända barn och ungdomar ska vara av hög likvärdighet och kvalitet samt att elevernas kunskapsresultat ska höjas. BUDGET

41 SPECIFIKA PRIORITERINGAR OCH SATSNINGAR Gymnasieförbundet kommer under 2017 fortsätta med specifika prioriteringar och satsningar utifrån verksamhetens krav och behov. Nedan följer en kortfattad beskrivning av de viktigaste satsningarna. De medel för riktade insatser för kvalitetsutveckling av nyanländas lärande som förbundet beviljats av Skolverket kommer under nästa år att innebära en markant förstärkning av utbildningen för nyanlända elever. Insatserna riktar sig till hela förbundet och handlar både om verksamhetsutveckling och kompetensutveckling för all personal. Genom medverkan i projektet BIU Online kommer även möjligheterna till studiehandledning för elever med annat modersmål än svenska att avsevärt förbättras. Projektet innebär att Kalmarsunds gymnasieförbund medverkar i att skapa en regional struktur för studiehandledning online som bygger på samarbete mellan kommunerna i sydostregionen för att öka tillgängligheten till handledarresurser och språkutbud. Ersättning till grundskolan för examinationer i grundskoleämnen för ungdomar som går på introduktionsprogrammen och som inte tidigare varit inskrivna i svensk grundskola kommer också att fortsätta. Det är viktigt att verksamheten också utvecklas genom initiativ från olika medarbetare och personalgrupper inom den egna organisationen. Förbundet vill särskilt stödja sådana bra och för verksamheten angelägna idéer och förslag. Därför utgör den så kallade verksamhetsutvecklingsfonden en betydande del av de specifika satsningarna även kommande budgetår. Förbundet kommer dessutom att fortsätta avsätta särskilda medel för rättning av nationella prov i syfte att stärka en likvärdig och rättssäker bedömning av elevernas kunskapsnivå. Andra specifika prioriteringar handlar om att stärka kopplingen mellan språkutvecklingen och olika arbetsplatser genom att avsätta medel för praktikanskaffare vid Axel Weüdelskolans SFIundervisning. Kopplingen mellan skola och arbetsliv kommer även att stärkas genom den fortsatta satsningen på den gymnasiala lärlingsutbildningen (GLU), som från och med innevarande år nu finns samlad under en rektor på Jenny Nyströmskolan med bättre förutsättningar att organisera och effektivisera undervisningen för de elever som vill genomföra sin gymnasieutbildning som lärling och på så sätt få sin yrkesexamen. En annan satsning för att stärka eleverna inför kommande arbetsliv, uppmuntra innovativt tänkande och utveckla deras entreprenörsanda är de medel som avsätts till UF-koordinatorer i syfte att få fler elever att under sin gymnasietid driva UF-företag. Gymnasieförbundets elever ska uppleva skolmiljön som trygg och att de alltid får den hjälp och det stöd de behöver, inte bara för sina studier. Att särskilt satsa på elevhälsan är därför en självklarhet för gymnasiebundet, som kommande år bland annat utökar omfattningen av tillgången till skolpsykolog. Kalmarsunds gymnasieförbund ska vara en attraktiv arbetsgivare. En viktig del av detta är upplevelsen av att en god arbetsinsats och bra prestationer också ska löna sig. Därför avsätter förbundet medel för en särskild lönesatsning för 2017 utöver budget från medlemskommunerna. 20 BUDGET 2017

42 BUDGET

43 BUDGET 2017 OCH PLANERING

44 BUDGET 2017 OCH PLANERING FINANSIELLA MÅL 2017 Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Balanskravet innebär att kommuner och landsting skall upprätta en budget för varje kalenderår så att intäkterna överstiger kostnaderna. Utöver balanskravet ska dock fullmäktige/direktionen fatta beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för den kommunala verksamheten. För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. RESULTATMÅL Under den senaste treårsperioden ska gymnasieförbundet uppnå något av följande alternativ: 1. Ett positivt resultat varje enskilt år inom avstämningsperioden 2. Ett genomsnittligt positivt resultat som minst uppgår till 1 % procent av förbundets medlemsbidrag INVESTERINGSMÅL Under den senaste treårsperioden ska gymnasieförbundets nettoinvesteringar självfinansieras. SOLIDITETSMÅL Under den senaste treårsperioden ska gymnasieförbundet soliditet exklusive pensionsförpliktelser minst uppgå till 35 % samt bibehålla en positiv soliditet inklusive pensionsförplikter. varierat utbud av program och inriktningar. Nuvarande trend är att fler ungdomar från gymnasieförbundets medlemskommuner väljer skolor inom förbundet samtidigt som antalet elever från andra kommuner i förbundets skolor blir fler. Enligt befolkningsprognosen i medlemskommunerna sker nu även ett trendbrott gällande elevunderlaget och antalet åringar ökar från och med år För de flesta kommunerna innebär befolkningsprognoserna i genomsnitt en procentuell ökning för ålderkategorin med ca 20 % fram till år Parallellt med kommunernas befolkningsunderlag så sker en markant ökning av antalet elever inom språkintroduktion. Kalmarsunds gymnasieförbund har sen slutet av år 2015 hanterat en ökning på 335 % (från 140 elever till 470 elever). Den kraftiga ökningen av elevantalet innebär ett flertal utmaningar för gymnasieförbundet. Förbundet ser idag ökade kostnader inom bland annat lokaler, personalkostnader, administration och elevhälsa. I början av år 2016 fastställde Kalmarsunds gymnasieförbund en digital agenda för åren 2016 till Den digitala agendan sätter fokus på de förväntningar som förbundet har på alla i organisationen och innebär att förbundet hela tiden omdefinierar sina processer för att vara fas i med tiden. Förbundets satsningar kring digital kompetens är en av de mest kraftfulla och långsiktiga pedagogiska satsningar som gymnasieförbundet genomfört sedan förbundet bildades. PLANERING OCH UTVECKLING Under de senaste åren har regionen upplevt ett vikande elevunderlag men Kalmarsunds gymnasieförbund har fortsatt arbetat för att regionens elever ska ha tillgång till ett stort och Kalmarsunds gymnasieförbund har under de senaste åren behövt ställa av lokaler på grund av minskat elevantal men nu står förbundet inför det omvända. I princip utnyttjas alla lokaler på Jenny Nyströmsskolan och Lars Kaggskolan, och utöver förbundets egna loka- BUDGET

45 Befolkningsprognos antal åringar Utveckling av åringar BORGHOLM MÖRBYLÅNGA TORSÅS KALMAR ler har ett flertal klassrum hyrts externt för att klara av det hårda trycket. På Ölands Gymnasium har avställda lokaler tagits tillbaka och utöver dessa har även nya rum behövt hyras. Under den kommande perioden ökar nu antalet åringar inom medlemskommunerna, vilket innebär att den potentiella målgruppen blir större. Dessutom beräknas nivån på andelen ensamkommande barn vara fortsatt hög. Nämnda faktorer innebär en utmaning gällande planering av förbundets verksamhetslokaler och arbetet med lokalavställning, lokalanskaffning och lokalanpassning kommer att öka markant de kommande åren. Utöver lokalfrågan så är även den stora efterfrågan på legitimerade lärare något som gymnasieförbundet måste hantera. Bristen av lärare pressar i sin tur upp lönerna och personalkostnaderna ökar. Ett annat område som innebär stora behov för målgruppen ensamkommande barn är elevhälsan. Driftkostnader för vaccinationer, skolsjuksköterskor och kuratorer är driftkostnader där förbundet förutspår att en ökning kommer att ske. En annan fortsatt ekonomisk utmaning är finansieringen av den trådlösa pedagogiken. Inför 2017 har gymnasieförbundet ett fortsatt behov av en medfinansiering från medlemskommunerna för att fortsatt kunna öka kvaliteten i undervisningen och att ta tillvara de möjligheter som öppnar sig med informations- och kommunikationstekniken (IKT). Förbundets prognos är dock att en självfinansiering av digital kompetens kan vara möjlig från år 2018 då kommunernas befolkningsprognoser bidrar till en utökad budgetomslutning. 24 BUDGET 2017

46 BESKRIVNING AV BUDGETSYSTEMET Från och med höstterminen 2005 tillämpar Kalmarsunds gymnasieförbund en programrelaterad elevpeng enligt nedanstående beskrivning inkluderades även gymnasiesärskolan och introduktionsprogrammen. Avräkning med budgetjustering sker en gång om året när antagningen är avslutad. För språkintroduktionen och AST- enheten sker avräkningen 4 gånger per år. Samma prislista används som i budgetarbetet. Den av Skolverket beslutade riksprislistan (senast kända) för fristående skolor används som fördelningsnyckel när budgetramarna fördelas till enheterna. Beloppen som anges i prislistan kan både bli högre och lägre för enheterna inom Kalmarsunds gymnasieförbund, då de endast används som fördelningsnyckel. Introduktions- programmen ingår inte i riksprislistan och för gymnasiesärskolan finns enbart ett genomsnittligt grundbelopp angivet. Kalmarsunds gymnasieförbund har därför tagit fram specificerade belopp för dessa verksamheter. Var femte år sker en översyn av de specificerade beloppen och däremellan sker en uppräkning med skolindex. Justering görs efter meritvärde enligt Växjös modell (5-15 %). Detta bör ge kompensation för svagpresterande elever på nationella program. Meritvärde ger 15 % mer i bidrag. Meritvärde 120,5-155 ger 10 % mer i bidrag. Meritvärde 155,5-190 ger 5 % mer i bidrag. Nedanstående verksamheter undantas från elevpengen: - Förtroendevalda - Förbundskontoret - Kosten - Elevresor - Inackorderingstillägg - Interkommunala ersättningar - Gemensam kompetensutveckling - Ungdomsmottagningen - Förändring av semesterlöneskuld (budgeteras centralt) För Kostverksamheten räknas budgetramen upp för löner och övriga kostnader samt intäkter enligt de procentsatser som tilldelas gymnasieförbundet. En justering görs sedan med förändringen av antalet elever inom dess upptagningsområde. Avstämning sker en gång per år den 15 september. För elever som läser in gymnasiebehörigheten, har fått dispens från behörighetskravet, samtidigt som de går på ett nationellt program ges ett extra stöd med kr. Särskild viktning görs för nationellt godkänd idrottsutbildning. För lagidrotter (fotboll och innebandy) med kr/elev och för individuella idrotter (simning och fäktning) med kr/elev. BUDGET

47 DIMENSIONERING AV GYMNASIE- SKOLORNAS PROGRAMUTBUD Nedanstående tabeller visar antalet platser för nationella program i årskurs 1 inkl. GLU Kalmar, (Gymnasieförbundets lärlingscentrum på Jenny Nyströmsskolan). Antalet platser i organisationen har från läsåret 2016/2017 till 2017/2018 minskats med 40 st. Skola Anskod Benämning Kommun 17/18 16/17 15/16 JN BF Barn- och fritidsprogrammet Kalmar LK BA Bygg- och anläggingsprogrammet Kalmar ST EK Ekonomiprogrammet Kalmar LK EE El- och energiprogrammet Kalmar JN ESBIL Estetiska programmet, bild och formgivning Kalmar JN ESDAN Estetiska programmet, dans Kalmar JN ESEST Estetiska programmet, estetik och media Kalmar JN ESMUS Estetiska programmet, musik Kalmar S4Y ESMUS Estetiska programmet, musik Torsås S4Y ESMUS0S Estetiska programmet, musik, riksrekryterande spetsutbildning Torsås JN ESTEA Estetiska programmet, teater Kalmar LK FT Fordons- och transportprogrammet Kalmar ST HA Handels- och administrationsprogrammet Kalmar ST HA Handels- och administrationsprogrammet profil asperger Kalmar LK HVFRI Hantverksprogrammet, frisör Kalmar LK HVSTY Hantverksprogrammet, styling Kalmar JN HT Hotell- och turismprogrammet Kalmar JN NA Naturvetenskapsprogrammet Kalmar LK NA Naturvetenskapsprogrammet Kalmar JN RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet Kalmar ÖG RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet Borgholm ST SA Samhällsvetenskapsprogrammet Kalmar ST SABETL Samhällsvetenskapsprogrammet Bet profil ledarskap och idrott Kalmar ST SABETA Samhällsvetenskapsprogrammet Bet profil räddning och säkerhet Kalmar ST SAMEDA Samhällsvetenskapsprogrammet Med profil asperger Kalmar LK TE Teknikprogrammet Kalmar LK VF VVS- och fastighetsprogrammet Kalmar JN VO Vård- och omsorgsprogrammet Kalmar Summa BUDGET 2017

48 Dimensionering av utbudet på Gymnasial Lärlingsutbildning (GLU) Skola Anskod Benämning Kommun 17/18 16/17 JN BFPED0L Barn- och fritidsprogrammet, pedagogiskt arbete, lärling Kalmar 2 2 JN BFFRI0L Barn- och fritidsprogrammet, fritid och hälsa, lärling Kalmar 2 2 JN BAHUS0L Bygg- och anläggingsprogrammet, husbyggnad, lärling Kalmar 2 2 JN BAMAL0L Bygg- och anläggingsprogrammet, måleri, lärling Kalmar 2 2 JN BAPLA0L Bygg- och anläggingsprogrammet, plåtslageri, lärling Kalmar 2 2 JN EEELT0L El- och energiprogrammet, elteknik, lärling Kalmar 1 2 JN EEAUT0L El- och energiprogrammet, automation, lärling Kalmar 1 2 JN EEDAT0L El- och energiprogrammet, dator och ommunikationsteknik, lärling Kalmar 1 2 JN EEENE0L El- och energiprogrammet, energiteknik, lärling Kalmar 1 2 JN FTPER0L Fordons- och transportprogrammet, personbilar, lärling Kalmar 1 2 JN FTLAS0L Fordons- och transportprogrammet, lastbil o mobila maskin, lärling Kalmar 3 2 JN HAHAN0L Handels- och administrationsprogrammet, handel och service, lärling Kalmar 1 2 JN HVFRI0L Hantverksprogrammet, frisör, lärling Kalmar 1 0 JN HVSTY0L Hantverksprogrammet, styling, lärling Kalmar 1 0 JN HTHOT0L Hotell- och turismprogrammet, hotell o konferans, lärling Kalmar 1 2 JN HTTUR0L Hotell- och turismprogrammet, turism o resor, lärling Kalmar 1 2 JN RLBAG0L Restaurang- och livsmedelsprogrammet, bageri o konditori, lärling Kalmar 2 2 JN RLFAR0L Restaurang- och livsmedelsprogrammet, färskvaror, lärling Kalmar 2 2 JN RLKOK0L Restaurang- och livsmedelsprogrammet, kök o servering, lärling Kalmar 2 2 JN VFVVS0L VVS- och fastighetsprogrammet, VVS, lärling Kalmar 1 2 JN VOVAR0L Vård- och omsorgsprogrammet, lärling Kalmar BUDGET

49 Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan planerar för att anta nya elever till följande program läsåret 2017/2018. Antalet platser anpassas i så stor utsträckning som möjligt efter behovet. Kod AHADM-GS FAFAS-GS HRHOT-GS SNSAM-GS Program Nationella program Administration, handel och varuhantering Fastighet, anläggning och byggnation Hotell, restaurang och bageri Samhälle, natur och språk Individuella program IAIND-GS Individuellt program 28 BUDGET 2017

50 BUDGET

51 INTERKOMMUNALA ERSÄTTNINGAR De interkommunala ersättningarna för år 2017 påverkas av antagningen till två läsår; dels läsåret 2016/2017, dels läsåret 2017/2018. Antagningen visar att fler elever från förbundets kommuner söker utbildningar utanför gymnasieförbundet, vilket innebär ökade kostnader. Antal elever från andra kommuner som vill studera i förbundets skolor beräknas minska på gymnasiet. INTERKOMMUNALA INTÄKTER Kalmarsunds gymnasieförbund har stort inflöde av gymnasieelever från vissa kringkommuner. Det totala antalet elever från Nybro kommun är 178 (145 elever, läsåret 2015/16), Oskarshamn kommun 66 elever (64 elever, läsåret 2015/16), Mönsterås kommun 168 elever (166 elever, läsåret 2015/16), samt Emmaboda kommun 66 elever (67 elever, läsåret 2015/16). Totalt studerar 587 elever från andra kommuner inom förbundet (608 elever, läsåret 2015/16). De program som elever från andra kommuner i första hand söker är estetiska programmet, teknikprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet, restaurang- och livsmedelsprogrammet, el och energiprogrammet, bygg- och anläggningsprogrammet och barn och fritidsprogrammet. Elever från andra kommuner finns dock på alla program. Intäkterna beräknas till totalt 80,0 miljoner kronor (verklig intäkt år 2015 var 82,7 miljoner kronor), inklusive gymnasiesärskolan och AST-enheten. Interkommunala intäkter Lå 13/14 Lå 14/15 Lå 15/16 Lå 16/17 Antal elever i gymnasieskolan från andra kommuner Antal elever i gymnasiesärskolan från andra kommuner Antal elever i aspergetenheten från andra kommuner Summa INTERKOMMUNALA KOSTNADER Elever som studerar i andra kommuner är 94 stycken (90 elever, läsår 2015/2016). På fristående skolor, belägna i Kalmar kommun, studerar 493 elever i (543 elever, läsår 2015/16). Interkommunala kostnader Lå 13/14 Lå 14/15 Lå 15/16 Lå 16/17 Folkbokförda elever inom GYF:s skolor Antal elever på gymnasiala utbildningar i andra kommuner Fristående skolor lokala(cis+flv+dhg+kpg+itgy+syab+hegy+plu) Fristående skolor externa Summa CIS = Calmar Internationella Skola, DHG= Dag Hammarsköldsgymnasiet, HEGY = Helgesbogymnasiet, ITGY = Ingelstorpgymnasiet FLK=Kalmar Fria Läroverken, KPG = Kalmar Praktiska Gymnasium, PLU = Plusgymnasiet, SYAB = Svensk Yrkesförarutbildning AB 30 BUDGET 2017

52 Elever hos andra huvudmän läsåret 16/17 12% 14% Andel elever på gymnasiala utbildningar i andra kommuner Fristående skolor lokala 74% Fristående skolor externa FÖRÄNDRINGAR INOM DEN INTERKOMMUNALA KOSTNADEN Inom samverkansområde Sydost söker alla elever som förstahandssökande. Inom området studerar 40 elever från Kalmarsunds gymnasieförbund, årskurs 1-3, i någon annan kommun (36 elever, 15/16). För de fristående skolorna i Kalmar är förändringen enligt nedan: - Kalmar Fria Läroverken har antagit 44 elever (44 elever, 15/16). - CIS har antagit 39 elever (43 elever, 15/16). - KPG har antagit 21 elever (35 elever, 15/16). - Ingelstorpsgymnasiet har antagit 18 elever (14 elever, 15/16), intagningen sköts via Växjö. - SYAB har antagit 28 elever (19 elever, 15/16). - Dag Hammarsköldsgymnasiet har antagit 0 elever (4 elever, 15/16). - Helgesbogymnasiet har antagit 3 elever (3 elever, 15/16). - Plusgymnasiet har antagit 19 elever (17 elever, 15/16). Den totala kostnaden, inklusive gymnasiesärskolan och AST-enheten, beräknas till 79,8 miljoner kronor för år BUDGET

53 DRIFTSBIDRAG FRÅN MEDLEMSKOMMUNER Enligt befolkningsprognosen för 2017 är antalet åringar Bidraget från kommunerna blir 87,1 tkr per åring till förbundet. Jämfört med det antal åringar som legat till grund för 2016 års budget beräknas antalet öka med 4. Med hänsyn till denna prognos ökar därmed budgeten med 351 tkr inför nästa år. Under 2015 beslutades att komvuxverksamheten i Torsås skulle flyttas till Kalmar. Under 2016 har Torsås kommun skrivit avtal med förbundet för att bibehålla verksamheten på plats i Torsås. Detta innebär att Torsås kommun medlemsbidrag ökar gällande komvuxverksamheten med 1760 tkr. Finansering för Axel Weudelskolan förändras därmed och inbegriper numera även Torsås kommun. Det tillkommer en justering för statsbidrag som ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning och som omfattar bidrag till gymnasieoch komvuxverksamhet. 33 De statsbidrag som ingår i budgetramen uppgår till ett belopp om tkr, det ingår även ett effektiviseringskrav för gymnasieskolan som reducerar förbundets statsbidrag med tkr. Effekten av statsbidragets påverkan på förbundets budget är minus tkr. Komvux - Införande aktivitetskrav - Nationella prov - Tydligare/justerat krav Förbundet står nu i jämförelse med de senaste åren inför en omvänd situation. Under planeringsperiod för åren 2018 och 2019 fortsätter antalet elever att öka vilket innebär en stabilisering av medlemsbidraget framöver. Antalet åringar beräknas öka med 80 till inför budgetåret 2018 för att sedan öka med ytterligare 80 till budgetåret För år 2018 räknas därför gymnasieskolans nettokostnader i förhållande till ökningen upp med tkr. För år 2019 räknas nettokostnaderna upp med tkr i förhållande till år Tkr Totalt driftsbidrag Kalmar Mörbylånga Torsås Summa Gymnasieskola driftsbidrag I beloppet ingår statsbidrag för: Gymnasieskolan - Lärarlegitimationen - Stärkta förutsättningar för elever (SOU 2011:30) - Nya skollagen - Rektorsutbildning - Den nya gymnasiesärskolan - Ungdomar utanför gymnasieskolan - Effektiviseringar nya gymnasieskolan 33 Förändringar av statsbidragen kan komma att korrigeras enligt det slutgiltiga cirkuläret från SKL. Tkr Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Summa Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Summa Tkr Vuxenutbildningen driftsbidrag BUDGET 2017

54 BUDGETRAM OCH DRIFTSBUDGET 2017 Budgetförslag inför år 2017 utgår från 2016 års budget inklusive löneökningar samt justering för minskning av antalet åringar och förändringar av statsbidrag. 34 Sammantaget innebär detta en budgetram för år 2017 som uppgår till tkr. (tkr) Intäkter Budget 2016 Budget 2017 Driftsbidrag från medlemskommunerna Gymnasieskola Vuxenutbildning Total summa: Gemensamt Förbundskontoret Gemensamma verksamhetskostnader Ers från gymnasieskola och vuxenutbildning Total summa: Gymnasieskola Lars Kaggskolan Stagneliusskolan Jenny Nyströmsskolan inkl Gymnasiesärskolan Ölands Gymnasium Mjölnergymnasiet Kostenheten Ers för gemensam adm Total summa: Vuxenutbildning Övergripande Komvux Axel Weüdelskolan Mjölnergymnasiet, Komvux Ölands Gymnasium, Komvux Ers för gemensam adm Total summa: Resultat: Förändringar av statsbidragen kan komma att korrigeras enligt det slutgiltiga cirkuläret från SKL. BUDGET

55 INVESTERINGSBUDGET 2017 Investeringsbudgeten för år 2017 uppgår till tkr vilket är en ökning med tkr jämfört med föregående års budgetutrymme. Investeringsbudgeten för planperioden, , är tkr respektive tkr. Investering 2017 (tkr) Axel Weüdelskolan; 300 Mjölnergymnasiet; 50 Förbundsövergripande ink kost.; Stagneliusskolan; Ölands gymnasium; 50 Jenny Nyströmsskolan; Lars Kaggskolan; Mjölnergymnasiet En mindre budgetpost är avsatt för skolan vilken avses användas till uppkomna investeringsbehov. Axel Weudelskolan Investeringsbudget 2017 ämnar användas till klassrumsmöbler. Inköp av kamerautrustning för att säkerställa trygghetsbehovet på skolan inkluderas i investeringsäskandet. Ölands Gymnasium Skolans behov av investering inför 2017 avser nyinvestering i klassrumsuppsättningar vad gäller elevmöbler i och med det ökade elevantalet inom bl. a. språkintroduktionen. 34 BUDGET 2017

56 Stagneliusskolan Skolan har med start under 2015 påbörjat en övergripande satsning på enhetens lärmiljö för att anpassa skolan till en flexiblare, mer IKT-anpassad undervisning. I och med 2017 års investeringsnivå slutförs satsningen. Investeringsmedel används till klassrum, studieplatser och lärarnas arbetsplatser. Även inköp av media - och kommunikationsutrustning ingår i avsatta medel. Jenny Nyströmskolan Flera klassrum har fått ny utrustning i digital anda med med möbler som öppnat för fler flexibla undervisningsformer. Detta planeras även fortlöpa under I skolans korridorer, planeras nya sittplatser. En annan åtgärd under året kommer vara att installera kameraövervakning i skolans samtliga lokaler. Lars Kaggskolan En betydande elevökning till skolans program har medfört behov av inköp vad det gäller utrustning i form av olika läromedel, nya möbler samt en del anpassning av lokaler. En redan påbörjad process till moderna och mer flexibla lärmiljöer planeras även att fortsätta. En ytterligare process som förväntas påbörjas under 2017 är ombyggnation av skolans ventilation. Förbundsövergripande Centralt finns en budgetpost avsedd för enheternas beviljade anslag från verksamhetsutvecklingsfonden, vilken är avsedd att främja utveckling av verksamheterna. Nytt för 2017 är att förbundet köper kopiatorer centralt med en avskrivningstid om fyra år. Enheterna interndebiteras månadsvis. Kostverksamheten planerar för att ersätta möblerna i elevrestaurangen på Jenny Nyströmsskolan under år Utöver möbler planeras reinvesteringar för maskiner som måste fasas ut. Kostverksamheten ser även att den ökade mängden elever kan innebära ett behov av byte av maskiner med högre kapacitet för Lars Kaggskolan. Kalmar kommuns planer på att bygga lägenheter på fastigheten Forellen innefattar nytt kök och matsal för eleverna på Stagneliusskolan, investeringarna kommer därför att bli så begränsade som möjligt i kök och matsal på skolan, tills dess att den nya byggnationen finns på plats. BUDGET

57 RESULTATBUDGET Bokslut Bokslut Prognos Resultatbudget (tkr) Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkter Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande Kostnader Pensions kostnader m m Avskrivningar Verksamhetens nettokostn Medlemsbidrag Statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat BUDGET 2017

58 FINANSIERINGSBUDGET 2017 Bokslut Bokslut Prognos Finansieringsbudget (tkr) Tillförda medel Resultat Justering för av- o nedskrivningar Återbetalning Justering för gjorda avsättningar, pensioner Justering för övriga poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (-)/minskning (+) förråd och varulager Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder Ökning (-)/minskning (+) långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Förändring likvida medel Förändring likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut BUDGET

59 BALANSBUDGET 2017 Bokslut Bokslut Prognos Balansbudget (tkr) Tillgångar Anläggningstillgångar materiella tillgångar finansiella långfristig fodran Omsättningstillgångar varulager kortfristiga fordringar likvida medel Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital ingående balans återbetalning årets resultat Avsättningar pensioner öriga avsättningar Skulder långfristiga kortfristiga Summa eget kapital, BUDGET 2017

60 GYMNASIEFÖRBUNDETS VERKSAMHETER

61 Förbundsövergripande Förbundets uppgifter enligt förbundsordningen är att ansvara för ungdomars gymnasieutbildning, bedriva vuxenutbildning och utbildning i svenska för invandrare (SFI) samt anordna uppdragsutbildningar. Den förbundsövergripande verksamheten uppgår till 5,5 % av förbundets nettokostnader dvs. ca 22,3 mkr. I den övergripande verksamheten administreras verksamhet som inte är direkt hänförbar till gymnasieskolan eller Komvux, exempelvis kostnader för ekonomi- och lönesystem, viss fortbildning, informationsinsatser, IT, ungdomsmottagningen, kvalitéts- och utvecklingsfrågor samt ersättning till fackliga förtroendemän. Cirka 95 % av de förbundsövergripande kostnaderna består av interkommunala ersättningar, inackorderingsbidrag, elevresor. Inom verksamheten för det förbundsövergripande återfinns förbundskontoret. Personalen på förbundskontoret biträder styrelsens, förbundschefens och enheternas behov av spetskompetenser och kan knyta till sig ytterligare experthjälp vid behov eller under vissa projektperioder. Personalen tar också fram professionella beslutsunderlag, konsekvensanalyser och utredningsarbeten. Nettokostnad 2017 Vuxenutbildningen 11,1% Resultat 0,1% Förbundsövergripande 5,5% Gymnasieutbildningen 83,3% 40 BUDGET 2017

62 Axel Weudelskolan Det finns goda förutsättningar att trivas på Axel Weüdelskolan. Cafeteria och tillgång till datorer ger möjligheter till självstudier eller arbete i grupp. All personal inom skolan arbetar ständigt med att verksamhetens kvalité ska förbättras. Skolan vill skapa en miljö för elevens livslånga lärande som ger studieglädje, ökad kompetens och självtillit. I kombination med att eleven får möta människor i alla åldrar och med varierande yrkes-, studie- och livsbakgrund uppstår en speciell dynamik vilket ger mycket goda förutsättningar för elevernas lärande. På komvux i Kalmar kan eleverna läsa fristående kurser, kortare och längre utbildningar på grundläggande och gymnasial nivå. Skolan har också utbildning i vård och omsorg, svenska för invandrare (SFI) samt för vuxna med speciella funktionshinder (Lärvux). INFÖR 2017 Inför 2017 förbereder sig Axel Weüdelskolan för att ta emot ännu fler elever då antalet invandrare till Kalmar kommun enligt uppgift kommer att öka. Nya kursplaner för verksamheten avseende svenska för invandrare och grundläggande vuxenutbildning gör att skolan redan idag arbetar i olika grupper för att kunna starta året på bästa möjliga sätt. Personal och rektorer går på utbildning och känner att de ligger långt fram i sina förberedelser. Under innevarande år har skolan startat fler kvällskurser vilket skolan tänker fortsätta med även nästa år. Detta ökar betydligt elevernas möjligheter till flexibelt lärande. Från och med januari 2017 erbjuder skolan kontinuerlig utbildning. Detta innebär att alla elever har möjlighet att studera hela året. Axel Weüdelskolan har under året fortsatt att utbyta erfarenheter med andra aktörer och har haft många besök där de tittat på hur skolan arbetar inom flera olika områden bl.a IKT, flexundervisning och integration. Skolans personal har också gjort ett antal studiebesök på andra skolor för att få inspiration och kunskaper. Detta är ett arbete som enheten kommer att fortsätta utveckla då det bidrar med många vinster för både elever och personal. Handlingsplaner för alla prioriterade målområden finns upprättade och implementering och genomförande har startat under hösten 2016 och fortsätter under Dessa innehåller aktiva handlingar hur varje arbetslag ska arbeta med kunskaper, utveckling och lärande, normer, värden och inflytande, digital kompetens, entreprenöriellt lärande, integration samt en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. UTVECKLING OCH FÖRÄNDRING Skolan arbetar med en organisation för kontinuerlig utbildning där skolans elever ges möjlighet att studera under hela året och där personalen hittar ett väl fungerande arbetssätt som leder till ökad måluppfyllelse för eleverna. Skolan ser en satsning från staten avseende vuxenutbildningen som mycket viktig för att kunna behålla utbildad personal och attraktivitet för att rekrytera ny. Enheten lägger stor vikt vid och arbetar utifrån elevens behov och förutsättningar samt för att BUDGET

63 elever med speciella behov får den hjälp de behöver. Detta för att eleverna ska kunna nå målen. Enheten arbetar med att skapa förutsättningar för att kunna anställa speciallärare som tillsammans med lärare i kurserna ska arbeta i klassrummen med elevernas måluppfyllelse. I övrigt är det viktigt att arbetet med IKT och entreprenöriellt lärande samt diskussionerna om och runt måluppfyllelse fortsätter. Vi arbetar för att få en god arbetsmiljö och hög trivsel bland elever och personal då detta är en god förutsättning för en god lärmiljö och därmed medverkar till en högre måluppfyllelse. En del i det systematiska arbetsmiljöarbetet har resulterat i ett trivselrum för personalen. Förväntningen är att detta blir väl använt och kan ge personalen möjlighet till en lugn och trivsam stund på dagen. Vård- och omsorgscollege kommer att ge eleverna på vård- och omsorgsutbildningen en bredare utbildning med fler möjligheter både till arbete och fortsatt utbildning. Då skolan förväntar ett fortsatt ökat söktryck inom alla verksamheter fortsätter även arbetet med att maximera nyttjandet av skolans lokalytor. Inom den gymnasiala vuxenverksamheten ser skolan att det tillkommer fler elever med annat modersmål än svenska vilket leder till att en förstärkning avseende resurserna på språksidan är nödvändig för att eleverna ska ha möjlighet att nå målen i kurserna. Under våren 2017 kommer enheten att utveckla ansökningsförfarandet för eleverna. Eleverna inom gymnasial vuxenverksamhet kommer enbart kunna ansöka via webben. Detta förfarande kommer efter hand att införas även på grundläggande vuxenverksamhet och svenska för invandrare om möjligheten finns. 42 BUDGET 2017

64 Jenny Nyströmsskolan Kom som du är, bli den du vill! Jenny Nyströmsskolan arbetar för att alla elever ska få en meningsfull utbildning i ett vänligt klimat och i en god miljö! Som elev på Jenny Nyströmsskolan har du alla förutsättningar att få en riktigt bra gymnasieutbildning. Jenny Nyströmsskolan invigdes 1992 och är därmed snart 25 år gammal. Skolan, som består av sex skolenheter vilka leds av en rektor vardera, bedriver utbildning inom gymnasiet och inom gymnasiesärskolan. Skolan är en modern skolbyggnad med många specialsalar anpassade för flera utrustningskrävande program. Utmärkande för skolan är dess estetiskt tilltalande galleria och den stora funktionella aulan. Hösten 2016 har Jenny Nyströmsskolan 746 elever inskrivna på gymnasiets nationella program, 118 på språkintroduktion, 19 på uppdragsutbildningar åt Kunskapsnavet, 9 på gymnasial lärlingsutbildning (GLU) samt 84 på gymnasiesärskolan. Jenny Nyströmsskolan befinner sig i en expansiv pedagogisk utvecklingsfas där förbundets digitala satsning är central. Skolans pedagoger har tillägnat sig den digitala tekniken och använder sig av denna för att stärka undervisningen ytterligare med målet att alla elever ska nå kunskapsmålen. viktig och väl fungerande stödorganisation. En god tillgång till speciallärare, skolsköterskor, kuratorer, studie- och yrkesvalslärare m.fl. innebär att skolans elever, utöver stöd i sitt ordinarie lärande, också har möjlighet till hjälp och stöd inom en rad olika situationer som kan uppkomma i livet och som kan påverka utbildningen. INFÖR 2017 För att möta de politiska målen arbetar skolan sedan flera år med en kompetensutvecklingsplan. Lärarna följer en metod där deras arbete både stimuleras, prövas, analyseras och dokumenteras, samt utvecklas inom vetenskapligt beprövade framgångsfaktorer och metoder runt formativt och kollegialt arbete, och digital förstärkning. Lärarna har också själva aktivt fått delta i beslut vilka prioriteringar som ska göras och skolans elevhälsoteam nyttjar sin kompetens för att stärka allas bidrag till att förbättra närvaron samt tryggheten och studieron. Skolan har också arbetat aktivt för att nyttja tillgängligt statistiskt underlag för analys och förbättringsarbete. Nya lärmiljöer har skapats med större flexibilitet och förbättrade möjligheter till dialoger och gruppdiskussioner i olika former. Detta innebär att eleverna både lär av och med varandra, vilket anses vara ett viktigt redskap till lärandet. Den ambitiösa och yrkesskickliga pedagogiska personalen vid skolan kompletteras med en BUDGET

65 Inom musikinriktningen på det estetiska programmet har en genomgripande upprustning skett under våren Förutom att kvalitén på våra liveframträdanden höjts och elevernas kreativitet utvecklats, har arbetsmiljön för både elever och lärare på detta sätt förbättras vilket skolan anser kommer att leda till ökad kvalitet på undervisningen. Skolan har också med detta gett eleverna möjlighet att arbeta med professionell analog och digital teknik. Inför 2017 vill skolan fortsätta att utveckla sina miljöer för musikundervisningen bland annat genom att komplettera musikstudion för att förbättra inspelningsmöjligheterna. Investeringarna gör också att skolan i ännu högre grad kan använda de digitala verktygen för att eleverna ska kunna öka sin måluppfyllelse. Detta gör att skolan på flera olika sätt kan ge eleverna möjlighet att analysera, utvärdera och reflektera runt undervisningen. Hotell- och turismprogrammet, restaurang och livsmedelsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet har påbörjat en process att enas runt gemensamma värderingar som samtliga kurser ska arbeta mot för att visa vikten av att uppnå kunskapsmål i samtliga ämnen på programmen. På restaurangprogrammet fortsätter intaget att öka i motsats till i övriga riket. Hotell- och turismprogrammet har en positiv trend i en jämnare könsfördelning. En ny inriktning på barn- och fritidsprogrammet, social inriktning har startat som ett tredje alternativ med en yrkesutgång för väktare vilket inför kommande år skulle kunna ge en bredd till programmet som medför ett större antal sökande. Yrkesutgången kommer här att vara väktare. Inom vård- och omsorgsprogrammet har ett mer hälsoinriktat fokus startat inom hälsa och friskvård. Att arbeta med hälsa i kombination med digital kompetens medför att programmet 44 BUDGET 2017

66 går i samma riktning som e-hälsomyndighetens framtida etablerande här i Kalmar. Inför 2017 kommer en aktivitetsdag bli en hälsodag där eleverna får vara med och anordna hälsofrämjande aktiviteter. Till läsåret 2016/17 startade Gymnasial lärlingsutbildning; GLU, som innebär en sammanhållen klass, under en skolenhet och en rektor. Nio elever blev antagna inom vitt skilda program och inriktningar. Detta har inneburit intensivt arbete med de inblandade rektorerna och yrkeslärarna samt mot olika branschföretag. Flera utmaningar inför 2017 återstår för att etablera denna utbildningsform. Där ett gott samarbete mellan skola och yrkesliv är centralt. Gymnasiesärskolan kommer under läsåret 16/17 ha de första eleverna som tar sitt gymnasiesärskolebevis. Mycket fokus under läsåret, vad gäller kompetensutveckling ligger mot lågaffektivt bemötande, IKT som en del i hela utbildningen, samt individuell utveckling. UTVECKLING OCH FÖRÄNDRING Den påbörjade förändringen av skolans lokaler till moderna lärmiljöer anpassade till modern pedagogik med digitala verktyg kommer att fortgå. I riktning mot ökad måluppfyllelse kommer lärare tillsammans med personal från elevhälsan ha en fortsatt framträdande roll för att utveckla och förbättra verksamheten för såväl elever som personal. Med en sund resursanvändning och med målet inställt på fortsatt hög utbildningskvalité förväntas utmaningen att attrahera fler elever till skolans program kvarstå. BUDGET

67 Lars Kaggskolan LARS KAGGSKOLAN KALMAR Din framtid är vårt mål! På Lars Kaggskolan ska alla ungdomar, utifrån var och ens behov, öka sina kunskaper och förbättra sina förmågor under sina gymnasieår. I slutet av 1970-talet fick Lars Kaggskolan sitt nuvarande namn då det traditionsrika Tekniska Gymnasiet och det 1966 nybildade Erik Dahlbergsgymnasiet slogs ihop till en gemensam gymnasieskola. Skolan har därefter under årens lopp vid flera tillfällen byggts om och byggts ut för att anpassas till rådande förutsättningar och behov. Av Lars Kaggskolans åtta program är två högskoleförberedande. Yrkesprogrammen är i hög grad tekniska och därmed resurskrävande vad det gäller att upprätthålla en modern utrustning anpassad till utbildning av hög kvalitet för att tillfredsställa både dagens och framtidens krav. Programutbudet är ur ett samhällsperspektiv viktigt och flera branscher är exempelvis genom aktivt deltagande i programråd, engagerade i utbildningarna och vill på olika sätt medverka till att säkerställa en god återväxt av yrkeskunniga framtida medarbetare. INFÖR 2017 Inför läsåret 2016/17 fortsätter elevantalet till de nationella programmen att öka. Till introduktionsprogrammen har det totalt sett skett en dubblering vid jämförelse med hösten Den totala budgetramen för 2017 innebär ett utökat budgetutrymme med drygt 8,3 mkr i jämförelse med förra året. Även antalet uppdragsutbildningar för vuxenstuderande har ökat. Ett fortsatt samarbete med grundskolan i matematik och naturkunskap kan vara en bidragande orsak till det höga söktrycket till naturvetenskaps- och teknikprogrammen. En fortsatt uppåtgående trend av elevantal torde vara en effekt av elevernas goda resultat gällande måluppfyllelse, trivsel samt i elevernas utvärderingar av undervisningen. Lars Kaggskolan har ett mycket bra rykte vilket gör att eleverna aktivt söker sig hit oavsett vilken kommun de bor i. Elevtillströmningen har inneburit ett ökat Den yrkesskickliga pedagogiska personalen vid skolan är, tillsammans med en väl fungerande stödorganisation, en garant för att Lars Kaggskolan även i fortsättningen kommer att utvecklas positivt och vara ett utmärkt studieval för de ungdomar som är intresserade av skolans utbildningsalternativ. Skolans välrenommerade Resurscentrum är en flitigt utnyttjad resurs av de elever som på något sätt önskar stöd och hjälp, inte minst av de elever som studerar vid högskoleförberedande program och kämpar för höga betyg. 46 BUDGET 2017

68 personal- och lokalbehov men även ökade driftskostnader och investeringar i form av lärverktyg. Flera salar och andra miljöer som exempelvis cafeterian har fått nytt möblemang för att skapa flexibla lärmiljöer som gynnar elevernas lärande. Under våren planerades och genomfördes en del ombyggnationer i samband med skolans nya inriktning styling som redan vid sin första antagning nästan fyllde antalet utbildningsplatser (14 av 16). Förväntningarna på ett fortsatt intresse till inriktningen speglas i en fortsatt planering och närmare analys vad det gäller behovet av ytterligare anpassade karaktärsämnessalar. På el- och energiprogrammet ändrades en av inriktningarna, energiteknik, för att anpassas efter arbetsmarknadens och samhällets behov av större energimedvetenhet samt ökad kunskap inom energiområdet. Skolans arbete med att öka måluppfyllelsen fortsätter, där inkluderande stöd i ordinarie undervisning är centralt men även insatser för ökad närvaro samt vårt drogförebyggande arbete är en viktig del. Organiseringen av elevhälsans arbete har över tid förändrats och skolan skönjer redan goda resultat. För att höja måluppfyllelsen ytterligare har skolan förstärkt elevhälsan avseende speciallärare och andra stödjande resurser i form av kurator och skolsköterska. Organisationsförändringen kommer att utvärderas i slutet av läsåret (16/17). tet med uppdraget är att lärare ska lära av varandra och därmed utveckla sin undervisning utifrån vikten av gruppdynamik, förväntningar och relationer. Ett resultat av ett pågående arbete med att motverka tidigare nollningstendenser och skapa god lärmiljö är en gemensam Kaggdag då eleverna i årskurs 1 välkomnas som äkta kaggnister genom föreläsningar, underhållning och gemensamma aktiviteter. Under 2017 är intentionen att fortsätta påbörjad satsning av förbättrade lärmiljöer. Detta i samklang med ökad flexibilitet utifrån den pedagogik skolan arbetar mot. Även skolans hörsal kommer prioriteras att rustas upp. UTVECKLING OCH FÖRÄNDRING Påbörjade arbetsinsatser inom olika personalgrupper för att öka måluppfyllelsen kommer fortgå. Samtidigt som det i enlighet med utvecklingsplanen kring kollegialt lärande öppnar för ytterligare pedagogiska verktyg att förbättra verksamheten för såväl elever, lärare och övrig personal. Planering för ombyggnad av skolans ventilation under 2017 har påbörjats. Detta ställer krav på god planering för hur verksamheten ska bedrivas under ombyggnaden. Lokaler är en tydlig utmaning utifrån tidigare nämnda söktryck till skolan. Detta omfattar behovet av både lärarrum och undervisningssalar i olika former (från större klassrum till grupprum). Skolans särskilt yrkesskickliga lärare (SYL:are) har i linje med utvecklingsplanen fått i uppdrag att jobba kollegialt kring klassrumsklimat. Syf- BUDGET

69 Mjölnergymnasiet Mjölnergymnasiet bedriver vuxenutbildning i form av Svenska för invandrare (SFI) och Lärvux (särskild utbildning för vuxna). Vid Mjölnergymnasiet finns även spetsutbildning inom ramen för det estetiska programmets musikinriktning. SFI är en kvalificerad språkutbildning vars syfte är att ge vuxna med annat modersmål än svenska grundläggande kunskaper i svenska. Målet är att ge språkliga redskap för kommunikation för ett aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetslivet. Utgångspunkten för SFI är den enskildes behov och förutsättningar som planeras och utformas tillsammans med eleven. Lärvux fokuserar på att ge eleven kunskaper som leder till personlig utveckling och större kunskaper om samhälls- och arbetslivet. På Lärvux studerar man i små grupper i trygg miljö. Vid studieplanering får alla elever sin egen individuella studieplan. INFÖR 2017 Mjölnergymnasiets estetiska spetsutbildning finns under utfasningsperioden i Torsås. Nya kursplaner på verksamheten avseende svenska för invandrare gör att skolan redan idag arbetar i olika grupper för att kunna starta året på bästa möjliga sätt och från och med januari 2017 erbjuder skolan kontinuerlig utbildning. Detta innebär att alla elever har möjlighet att studera hela året. Handlingsplaner för alla prioriterade målområden finns upprättade och implementering och genomförande har startat under hösten 2016 och fortsätter under Dessa innehåller aktiva handlingar hur varje arbetslag ska arbeta med kunskaper, utveckling och lärande, normer, värden och inflytande, digital kompetens, entreprenöriellt lärande, integration samt en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. UTVECKLING OCH FÖRÄNDRING Skolan arbetar med en organisation för kontinuerlig utbildning där skolans elever ges möjlighet att studera under hela året och där personalen hittar ett väl fungerande arbetssätt som leder till ökad måluppfyllelse för eleverna. Enheten lägger stor vikt vid och arbetar utifrån elevens behov och förutsättningar samt för att elever med speciella behov får den hjälp de behöver. Detta för att eleverna ska kunna nå målen. Från och med läsåret kommer den estetiska spetsutbildningen i musik inte längre finnas kvar vid Mjölnergymnasiet i Torsås. All utbildning vid det estetiska programmet kommer då att vara förlagd till Jenny Nyströmsskolan i Kalmar. 48 BUDGET 2017

70 Stagneliusskolan Vi tar dig till din framtid! Stagneliusskolan är en gymnasieskola som präglas av öppenhet, samarbetsvilja och ett vetenskapligt förhållningssätt i en trygg och trivsam miljö. Vi tror på kraften hos varje elev och vi vet att din gymnasieutbildning är starten på ditt vuxna liv. Skolan består av tre skolenheter vilka leds av varsin rektor och erbjuder de högskoleförberedande programmen samhällsvetenskapsprogrammet och ekonomiprogrammet samt yrkesprogrammet handels- och administration. Stagneliusskolan bedriver också anpassad undervisning inom samhällsvetenskapsprogrammet och inom introduktionsprogrammen för elever med speciella behov inom så kallade autismspektrumtillstånd, AST-enheten. Denna enhet är inte lokalintegrerad med skolan i övrigt, utan är förlagd till tre olika byggnader/lokaler inom gångavstånd från huvudbyggnaden. Stagneliusskolan bedriver utbildning som i hög grad attraherar ungdomar som står i begrepp att söka till gymnasiet. Det stora sökintresset till framförallt ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammen har därför inneburit att organisationen fått utökas under senare år. Skolan har ett gott rykte och en lärarkår med hög kompetens som, på ett ambitiöst och yrkesskickligt sätt, lotsar och stöttar eleverna mot målen. Den pågående digitala satsningen på skolan är av stor betydelse eftersom den moderna tekniken har inneburit att undervisningen bättre kan anpassas till den enskildes kunskapsnivå och förutsättningar. tion som står på två ben; arbetsorganisation och utvecklingsorganisation. Skolans lärcirklar fortsätter att arbeta med pedagogiska lärfrågor och ser en spännande utveckling mot learning studies, lesson studies, TLC (Teacher Lerning Community) och mot en allt tydligare koppling till vetenskaplighet och systematik. Under föregående år påbörjades en satsning på skolans lärmiljöer som utgår från den pedagogik och den kunskapssyn skolan strävar mot! Det ska finnas möjlighet till samarbete och en mängd olika aktiviteter i klassrummet! Allt i enlighet med skolans utvecklingsplan och de prioriterade målområden som förbundet satt upp. Satsningen är planerad att fortsätta även under INFÖR 2017 Hösten 2016 har Stagneliusskolan totalt 987 elever (933 elever hösten 2015) inskrivna vid skolan. Höstens antagning innebar att skolans elevtal ökade med totalt 54 elever. En fjärde klass på ekonomiprogrammet utgör en stor del av denna ökning då endast två klasser slutade trean på programmet i våras. Elevantalet be- Under våren påbörjades en diskussion kring behovet av att skapa en pedagogisk helhetsidé för skolan samt att utveckla en organisa- BUDGET

71 räknas till nuvarande totala nivå även nästkommande höst. Den totala budgetramen för 2017 innebär ett utökat budgetutrymme på 4,2 mkr jämfört med 2016 (inklusive löneökningar). Ökningen hänförs till största del till ekonomiprogrammet som enligt budget ökar elevantalet med 48 elever sett över kalenderår 2017 i jämförelse med 2016 men även till AST enheten. Budgetförslaget vad avser skolans investeringsprojekt uppgår till 1,7 mkr vilket är effekten av den satsning skolan gör på moderna lärmiljöer för att skapa en flexiblare och mer IKT-anpassad undervisning. UTVECKLING OCH FÖRÄNDRING Förmågan att attrahera ungdomar att söka till Stagneliusskolan är fortsatt hög. Rekryteringsunderlaget kommer fortsätta minska under något år framöver så arbetet med att erbjuda en modern och relevant utbildning med hög kvalitet för alla är fortsatt centralt. Det låga rekryteringsunderlaget har dock inte påverkat skolans söktryck i negativ riktning. Den pågående digitala satsningen är av stor betydelse. Modern teknik har bidragit till att skapa en attraktiv utbildning, som lättare kan anpassas till den enskildes kunskapsnivå och förutsättningar. Utvecklingen av pedagogiska verktyg och metodik ger verksamheten större flexibilitet och bättre möjlighet för eleverna att nå kunskapsmålen. De påbörjade satsningar som utarbetandet av en pedagogisk helhetsidé, utveckling av organisationen och lärcirklarna kommer att fortgå. Dessa medvetna satsningar är en garant för skolans gemensamma strävan att ständigt förbättra verksamheten. Skolans viktigaste uppgift är att utveckla och förbättra varje medarbetares prestationer. AST-enheten erbjuder samhällsvetenskapsprogrammets inriktning media, information och kommunikation samt det nationella yrkesprogrammet handels- och administration. 50 BUDGET 2017

72 Ölands Gymnasium Ditt framgångsrecept! Ölands Gymnasium ligger centralt belägen i Borgholms stad med viss utbildning placerad på anrika Halltorps Gästgiveri strax söder om Borgholm. Skolan utbildar vuxna genom Svenska för invandrare (SFI), Lärvux (särskild utbildning för vuxna) samt grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning. Ungdomsgymnasiet utbildar nyanlända ungdomar genom introduktionsprogrammet språkintroduktion. Kvar från den tidigare utbildningen på restaurang- och livsmedelsprogrammet finns utbildning av vuxna inom ramen för restauranginriktningen. Detta gör skolan genom fortsatt samarbete med Halltorps Gästgiveri. Därmed lever skolans QD-filosofi, Quality dining, med de profilområdena: Den goda måltiden, Den hälsosamma livsstilen och Entreprenörskap kvar och gör skolan speciell. INFÖR 2017 I oktober 2015 fattade styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund beslut om utfasning av restaurang- och livsmedelsprogrammet och hotell- och turismprogrammet på Ölands Gymnasium. Detta innebar att ingen antagning skedde till programmen hösten Däremot startade skolan språkintroduktion strax efter styrelsens beslut. Höstterminen 2016 går 92 elever på programmet. Att flera av förläggningarna i Borgholms kommun har stängt under hösten har hittills inte påverkat elevantalet på skolan. Kvar på restaurang- och livsmedelsprogrammet och hotell- och turismprogrammet under läsåret är totalt 14 elever. Verksamhetsavtalet med entreprenören Halltorps Gästgiveri har förlängts med två år, till och med juni 2018, då 2015 års elever slutar. Totalt har antalet elever på Ölands Gymnasium ökat markant i och med att språkintroduktionen startades. Detta medförde initialt en brist på lokaler/klassrum, vilken löstes genom att gymnasieförbundet åternyttja de lokaler på skolan som Borgholms kommun under ett antal år använt till Kulturskolans undervisning. I februari 2016 startade skolan upp en restaurangutbildning inom Komvux med 14 elever. Kunskapsnavet i Kalmar köper 10 platser. Utbildningen är upplagd på tre terminer om totalt 1600 gymnasiepoäng från restaurangprogrammets programgemensamma karaktärsämnen. Möjlighet ges för de studerande att komplettera till en yrkesexamen från restaurang och livsmedelsprogrammet. Eleverna är efter avslutad utbildning eftertraktade på arbetsmarknaden och de har även fått arbete vid sidan om studierna. Då behovet av i synnerhet kockar men även serveringspersonal är mycket stort planeras även en ny start av utbildningen inom Komvux i januari Även denna kommer att ske i samarbete med Kunskapsnavet. Under 2016 har länets vård-och omsorgsutbildningar inom såväl ungdomsskolan som vuxenutbildningen certifierats för att ingå i Kalmar läns Vård och omsorgscollege. Skolan räknar med att detta gör vård- och omsorgsutbildningen mer attraktiv och att ett ökat samarbete med kommun och förvaltning bidrar till ett ökat antal vuxenstuderande inom utbildningen. UTVECKLING OCH FÖRÄNDRING Läsåret har skolan kvar en klass med fyra elever inom restaurang- och livsmedelsprogrammet och hotell- och turismprogrammet. Antalet ungdomar på språkintroduktion och elever på SFI beräknas till samma nivå som BUDGET

73 under hösten 2016 medan antalet elever inom den grundläggande vuxenverksamheten beräknas öka. Certifieringen avseende Vård- och omsorgscollege förmodas bidra till ett växande intresse för utbildningen. En riktad utbildning för skolans vuxenelever med invandrarbakgrund planeras. Ett projekt med praktik och språkstöd har påbörjats under hösten 2016 och löper vidare. Intresset för lärlingsutbildning inom vuxenutbildningen har ökat och fler ansökningar inför 2017 har kommit in. Detta gäller även för yrkesvux. Hur många som kan få sina ansökningar beviljade beror till största delen på antalet beviljade platser från Skolverket. I höstens budgetproposition aviseras en förstärkning av antalet platser inom yrkesvux med ytterligare 2425 platser och 1000 platser avseende lärlingsvux på riksnivå. Detta borde kunna hjälpa skolan med det ökade antalet ansökningar inom just dessa områden. Totalt ser skolan ett ökat antal studerande inom vuxenutbildningen på Ölands Gymnasium. 52 BUDGET 2017

74 FOTNOTER 1. En förlorad generation? Om ungas etablering på arbetsmarknaden, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan en registerstudie, Skolverket Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och socioekonomisk bakgrund kap 3 skollagen (2010:800) 4. Skolinspektionen Från huvudmannen till klassrummet tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat. 5. Skolverket 2013 Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. 6. Genomsnittet riket. 7. Jämförelsetal är poängsumman av betygsatta kurser. Varje betygssteg (F-A) genererar en betygspoäng från Jämförelsetalet kan maximalt bli Betyg sätts efter en betygsskala med sex steg. Betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E står för godkända resultat och F står för ej godkänt resultat. 9. Jämförelsetal är poängsumman av de kurser som ingår i examensbeviset delat med summan av gymnasiepoängen för betygsatta kurser. Varje betygssteg (F-A) genererar en betygspoäng från 0-20 och kurserna omfattar gymnasiepoäng. Poängsumman är betygspoängen multiplicerat med gymnasiepoängen (exempelvis 12,5x300=3750). Jämförelsetalet kan maximalt bli Genomsnittet i riket. Skala 1 till 10, ju högre värde desto bättre resultat. 11. Skolverket 2013 Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. 12. Läroplanerna för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen kap. 9 skollagen (2010:800) 14. Skolverket (2013) Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. 15. Skolverket, Forskning för skolan, Vad fungerar? Resultat från utvärdering av metoder mot mobbning. 16. Genomsnittet i riket. Skala 1 till 10 där 10, ju högre värde desto bättre resultat. 17. KSGYFs kursutvärdering. Skala 1 till 6 där 6, ju högre värde desto bättre resultat kap. 5 skollagen (2010:800) 19. Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling, Kommunförbundet Skåne. En sammanfattning av Helen Timperleys bok Teacher professional learning and development. 20. Undervisningen är interaktiv och sker i realtid genom att man använder informations- och kommunikationsteknik (IKT). Eleverna är i skolans lokaler tillsammans med en handledare. Den undervisande läraren fjärrläraren befinner sig samtidigt någon annanstans. Fjärrundervisning är alltså inte samma sak som distansundervisning, där eleverna själva bestämmer när och var de ska utföra sitt skolarbete. 21. Ifous innovation, forskning och utveckling i skola och förskola. Fristående forskningsinstitut som verkar för att skapa nytta för svensk skola och förskola. 22. Gäller alla lärare, även de lärarkategorier som är undantagna från kravet på legitimation i behörighetsförordningen. 23. Av lärarkategorier med legitimationskrav är andelen för GYF 93 % (juni 2016). BUDGET

75 24. Bilaga 7: Läroplan för gymnasieskolan Skolverkets förslag till förändringar - Nationella IT-strategier (U2015/04666/S) Dnr :1 608, s Digital agenda för Kalmarsunds gymnasieförbund, beslutad av förbundsstyrelsen Initiativtagare är Stiftelsen Datorn i Utbildningen och Sveriges Kommuner och Landsting. 27. Skolverket. Utvecklingsavdelningen. Vad är entreprenörskap? UF = Ung Företagsamhet. 30. KSGYFs senaste resultat. 31. KSGYFs senaste resultat. 32. Skolverket har inlett ett arbete med flera huvudmän med målet att utbildningen för nyanlända barn och ungdomar ska vara av hög likvärdighet och kvalitet samt att elevernas kunskapsresultat ska höjas. 33. Förändringar av statsbidragen kan komma att korrigeras enligt det slutgiltiga cirkuläret från SKL. 34. Förändringar av statsbidragen kan komma att korrigeras enligt det slutgiltiga cirkuläret från SKL. 54 BUDGET 2017

76 Kalmarsunds gymnasieförbund, Budget och verksamhetsmål 2017, 1701-JH AXEL WEÜDELSKOLAN GYMNASIESÄRSKOLAN JENNY NYSTRÖMSSKOLAN LARS KAGGSKOLAN MJÖLNERGYMNASIET STAGNELIUSSKOLAN ÖLANDS GYMNASIUM Kalmarsunds gymnasieförbund Box 865, Kalmar

77 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ärendebeteckning I (1) 2016-lr-09 GYF Handläggare Caroline Johansson t5 14 caroline j ohans son@ gyfs e Styrelsen ffir Kalmarsunds gymnasiefiirbund Interna kontrollpunkter 2017 med konsekvensanalys Bakgrund Utifrån konstaterade risker med relativa höga risktal inom ekonomiområdet har ett antal kontrollpunkter med konsekvensanalys tagits fram i syfte att kontrollera hur pass utsatt fiirbundet är inom respektive område. Ekonomisk konsekvens Kontrollpunktema àr prioriterade och kommer att hanteras inom befintlig personalstyrkas arbetsuppgift er. Förslag till beslut Att anta kontrollpunkter fiir ekonomiområdet år 2017, upprättade 2016-tr-09. FÖR KALMARSUNDS GYMNASIEFÖ Förbundschef son Carina Cerafiani Ekonomichef rör-bunosrontoret Besöksadress Scagneliusgatan 33 Postadress Box 865, Kalmar Tel l5 00 E-post gymnasieforbundet@ gyf.se Hemsida Orgnr

78 Interna kontrollpunkter Kalmarsunds gymnasieförbund Kontrollområde Kontrollmoment Metod Ansvarig Frekvens/tidpunkt Rapport till Attestrutiner Avstämning fakturasystem mot beslutad attestlista Stickprov Ansvarig leverantörsreskontra 1 gång per år Styrelse Attestrutiner Kontroll av attestersättare vid semester och frånvaro Stickprov Controller 1 gång per år Styrelse Leverantörsfakturor Nyupplägg leverantör konto stäms av med levnamn Stickprov Controller 1 gång per år Styrelse Leverantörsfakturor Kontroll två attester av två olika personer Stickprov Ansvarig leverantörsreskontra 1 gång per år Styrelse Leverantörsfakturor Kurser och utbildningar följs av deltagare och syfte Stickprov Controller 1 gång per år Styrelse Leverantörsfakturor Kreditkort - kontroll underlag Komplett Redovisningscontroller Löpande Styrelse Representation Representation - kontroll mot policy intern/extern Stickprov belopp Redovisningscontroller 1 gång per år Styrelse Stickprov baserat på Upphandling Avtalstrohet, LOU leverantörsstatistik Ansvarig leverantörsreskontra/avtal 1 gång per år Styrelse Avtal Giltig firmatecknare Stickprov Ansvarig avtalsdatabas 1 gång per år Styrelse

79

80 1 (2) Datum Ärendebeteckning GYF 2016/ Handläggare Caroline Johansson Konsekvensanalys beskrivning av föreslagna kontrollpunkter IKP Utifrån konstaterade risker med relativa höga risktal inom ekonomiområdet har ett antal kontrollpunkter tagits fram i syfte att kontrollera hur pass utsatt förbundet är inom respektive område. Attestrutiner och leverantörsfakturor En felaktig beslutsattest innebär att styrelsens beslutade delegation avseende attest inte följs. Det kan även försvåra möjligheten för den budgetansvariga att ha kontroll på enhetens kostnader och därmed hantera en av sina huvuduppgifter ekonomi i balans. Stickprov av leverantörsfaktura mot beslutad attestlista ska därför genomföras. I systemet ska en ersättare läggas in då ordinarie attestant är frånvarande av någon orsak. Om detta inte sker finns risk för försenade betalningar. Detta kan leda till försämrat anseende hos leverantörer samt betalningsföreläggande och onödiga avgifter. Därav bör en kontroll av attestersättare, vid semester och frånvaro genom stickprov av controller för respektive skola/enhet, genomföras. I planen finns även kontrollpunkt för att säkerställa att attestreglementet följs i avseendet att två olika attester ska finnas på varje faktura. Fakturasystemet ska inte godkänna att en och samma attestant attesterar fler än två gånger på samma faktura. I samma område finns kontrollpunkt som avser nyupplägg av leverantör. Dessa nyupplägg ska stämmas av med leverantörsnamn mot bankuppgifter via företagsuppgifter. Detta ska göras via stickprov om 20 procent av årets nya leverantörer i reskontra. Hanteras inte dessa moment på rätt sätt finns risker för felaktiga utbetalningar och att systemet nyttjas för egen vinning. Kurser och utbildningar ska följas av deltagarförteckning samt syfte, antingen via bilaga som fästs vid fakturan elektroniskt eller via en elektronisk anteckning. Fakturor avseende kurser och konferenser ska inte godkännas/beslutsattesteras utan denna information. Om utfallet av kontrollen inte blir godkänt så kan man undersöka möjligheterna att vissa kontoslag ger tvingande uppgift via anteckning eller bilaga. Denna möjlighet undersöks i eventuellt fall av systemansvarig controller. FÖRBUNDSKONTORET Besöksadress Stagneliusgatan 33 Postadress Box 865, Kalmar Tel Fax E-post gymnasieforbundet@gyf.se Hemsida Org nr

81 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Datum (2) Ärendebeteckning GYF 2016/ Under året har massmedia uppmärksammat hantering av kreditkort i tjänsten där det framkommit vissa brister i offentlig sektor. För Kalmarsunds gymnasieförbund är det därför viktigt att påvisa en korrekt hantering i den egna organisationen. Därmed består en kontrollpunkt i att fullständigt kontrollera fakturor på inköp med personligt utfärdade kreditkort via förbundet och att dessa följs av fullständiga underlag. Representation Ett VLS dokument avseende representation togs fram under 2015 för att säkerställa att alla enheter hanterar representationen på likvärdigt sätt. En avstämning mot 2015 görs för att säkerställa att riktlinjerna har fått genomslag. Upphandling och avtal Lagen om offentlig upphandling har blivit en större del av de avtalsansvarigas vardag. Att följa ingångna ramavtal och att sprida kunskap om detta är än mer viktigt då avsteg från dessa kan innebära utdömda viten samt sämre ingångslägen i framtida förhandlings- och avtalssituationer. Som anslutning till denna kontrollpunkt avslutas årets lista med att kontrollera ingångna avtals signaturer. Endast firmatecknare har rätt att underteckna avtal.

82 I (1) Datum 2016-rt-17 Handläggare Ingegerd Andersson inge gerd. se Styrelsen fiir Kalmarsunds gymnasiefiirbund Anmälnings- och kännedomsärenden l. Rapport från kommunledningskontoret efter tillsyn enligt arkivlagen. GYF Beslut gällande ansökan till verksamhetsutvecklingsfonden 2016, byte av skola lor projektet. GYF Yttrande till Skolinspektionen över uppgifter i anmälan mot lärare vid Lars Kaggskolan. GYF Beslut fran Skolinspektionen om ftirutsättningarna for anmälan till Låirarnas ansvarsnämnd gällande Lars Kaggskolan. GYF Protokoll från Centrala samverkansgruppen Minnesanteckningar fran möte mellan arbetsutskottet och centrala samverkans gruppen GYF I Beslut fran Kalmar kommunfullmäktige $ Ylva Hällblad (S) väljs till ersättare i styrelsen für Kalmarsunds gymnasiefürbund, efter Ylva Granqvist (S). GYF

83 Kalmar kommun KOPIA Rapport vid tillsyn enligt arkivlagen Datum 201,6-1,1,-04 KALMARii$i..Ii\iDS GYMNASI[I LìÍ:]i]UND 2016 "11-0 /- l. U Förvaltning/bolag/komm unalförbund I(almatsunds Gymnasieförbund Område som tillsynen avser Verksamhet som tillsynen avser Datum för tillsyn Kommunark varie MarieJohansson Deltagare vid tillsynen Ingegerd Andersson, Charhanna Gustafsson, Pernilla Jemold och Pet Svensson Kommunarkivariens sammanfattande intryck (både positivt och negativt), notera även ev. förbättringsomräden }r'4anhar bra rutiner vad gäller dokumenthanteringen överlag i fötbundet. Det vat ett tag sedan man gick igenom och uppdaterade sin dokumenthanteringsplan så det fu kanske nägot som behöver bli en stående punkt som ska göras ådigen. Man vet med sig att man kan komma att bli t\ ungen attbyta ut sitt databassystem för elevadministradonen i ftamtiden och diskuterade vzd som händet med den inforrnation som finns och vad som behövet ktavställas vid en eventuell upphandling. Konstaterades några awikelser? X Nej Om inga awikelser konstaterades är rapporten klar Jâ, fö ande awikelser framkom: Rapporten skickas till berörd chef SêîâSt en vecka efter tillsynstillfället. Berörd chef ansvarar för att åtgärderna genomförs nom åtta veckor från det att rapporten togs emot. Endast då de korrigerande åtgärdema är mycket omfattande kan en längre tid sättas. Rapporten översänd tillberörd chef, datum Fastställt av Ställföreträdande kommundirektör Annette Andetsson Utgåvedatum ,28 KOi,liI UNGEIIIENSAITIi'A VERKSAMI-IETSHAN DBOKEN Dokumentansvarig MarieJohansson Tillhör dokument Frågeformulät Atkivtillsyn 1 (1)

84 ;# Datum I Ärendebeteckning GYF I (1) Handläggare Hans Gustavsson Beslut gällande ansökan till verksamhetsutvecklingsfonden byte av skola för projektet Projektnamn Idrott (simning) som integration - JN Uppgiftslämnare Björn Lekselius Skola JN Sökt belopp kr Beviljat belopp/ei beviliat kr Beviliad investering Kommentar Motsvarande projekt på LK blir inte av. JN elever hjälper elever som inte kan simma att utveckla färdigheter inom det kunskapsområdet. Samarbete, lära av varandra, utveckla förmåga hur man kan lära andra (något som ökar kunskaperna även hos den som lär sig lära ut), Pengarna kommer fram för allt att användas till inträdesbilietter till simhallen. ftirbundschef Þ{ ut-j Þ o

85 (2) Datum Árendebeteckning cyf Handläggare: Lars-Peter Gustafsson lars-peter. eustafsson(akisgyf. se , Skolinspektionen Box Linköping Begäran om yttrande över uppg fter anmälan mot lärare vid Lars Kaggskolan Skolinspektionens äirende: Dnr 7 l lnledande anmärkn ng Lars-Peter Gustafsson har,p.g.a. ordinarie rektors sjukskrivning, uppehållit en tjänst som tillfiirordnad rektor ftir skolenhet LK3 vid Lars Kaggskolan i Kalmar sedan 2016' 0g -lg. Gustafsson har tidigare fr ãn 2004 fram till I varit anställd i Kalmarsunds gymnasiefiirbund fran början som rektor samt under senare år som skolområdeschef med verksamhetsansvar ftir bland annat Lars Kaggskolan och i detta även varit chef fiir skolans rektorer. Denna bakgrund innebåir att Gustafsson har en god kunskap om ftirbundets organisation och även verksamheten vid Lars Kaggskolan. D iremot saknas tidigare kunskap om anmäld lärare. För att på ett såikert sätt kunna låimna ett yttrande i aktuell ftâgahar tf rektor därfiir skaffat sig kunskaper om läraren och dess undervisning genom att bland annat prata med skolans tre öwiga rektorer och på detta sätt ta del av deras erfarenheter. Tfrektor har vidare gjort tre, für läraren oftirberedda, lektionsbesök samt haft flera samtal med denne. Tf rektor har arbetat inom offentlig skolverksamhet som rektor i manga år och har en gedigen erfarenhet av utbildningsväsendet på olika nivåer samt naturligtvis också av lärare och deras professionalitet i klassrummet och i annan undervisningssituation. Med detta som bakgrund bedöms fiireliggande yttrande korrekt i bedömningar av lärarens yrkesskicklighet. Utredning om läraren var t oskicklig i sin yrkesutövning 1. Har rektorn fìitt kännedom om de omständigheter som anmälaren beskriver angående undervisningen? Svar: Nej.Inte heller några av skolans övriga tre rektorer har/ått några som helst indikationer på omständigheter i överensstämmelse med anmälarens beslvivning. Tvärt om, andra elever som har aktuell lärare i undervisníng, har till en rektor aktivt berömt läraren och i detta gett uttryckjör lärarens skícklighet bland annat med uttrycket, något i stil med "det var en bra relcrytering ni giorde när ni anställde xx" 2. Har omståindigheterna utretts när de kommit till rektors kåinnedom? Svar: Nej. Inga omstöndigheter i enlighet med anmälarens beslcrivning har kommit till rektors krinnedom vilket innebtir att någon utredning naturligtvis inte LARS KAGGSKOLAN Besöksadress Lorensbergsgatan 56 Postadress Box 832, Kalmar Tel t6 00 Fax E-post larskaggskolan@gyf.se Hemsida Orgllr KAI."I\,IAßSUNDS eym srrõr ulrto

86 LARS KAGGSKOLAN Datum (2) Ärendebeteckning GYF har giorts. Efier att dnmälan kommit till huvudmannens, underteclcnad rektors och till berörd lärares luinnedom har samtal naturligtvis fi)rts mellan rektor och lärare. 3. Har rektorn/kalmarsunds gymnasieforbund haft samtal med läiraren om situationen och gett låiraren fìirutsättningar lor ftirändring? Svar: Med tanke på ovanstående svar salcnar dennafråga relevans. 4. Bifoga ett yttrande över lärarens skicklighet att undervisa. Se bilaga. FÖR KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Förbundschef Tf rektor, skolenhet LK3

87 t^l Skclinspektiane r K@PIA KALMARSUf.'lDS GYMNASIEFCIìBLJND W'?[i/aryr B tsesiut (1) Dnr :7765 Aktbilaga 10 Ärende om förutsättningarna för anmälan till Lärarnas ansvarsnämnd Beslut Skolinspektionen avskriver ärendet. Ärendet Skolinspektionen har den 4 oktober 201,6 tagit emot en anmälan med bland annat uppgifter om att en lärare skulle ha agerat oskickligt i sin yrkesutövning. Skolinspektionen har inhämtat ett yttrande från huvudmannen och rektom i ärendet samt gett läraren möjlighet att inkomma med synpunkter på uppgiftema i anmälan' Motivering till beslutet Skolinspektionen utreder anmälningar med uppgifter om att en legitimerad lärare eller förskollärare har agerat oskickligt i sin yrkesutövning eller gjort sig skyldig till förseelser som kan göra personen olämplig som lärare eller förskolelärare. Skolinspektionen kan efter utredning göra en anmälan till Läramas ansvarsnämnd med yrkande om att en legitimerad lärare eller förskolelärare ska ges en varning eller att legitimationen ska återkallas. Skolinspektionen bedömer att det inte finns förutsätüringar att konstatera att läraren skulle ha agerat oskickligt i sin yrkesutövning. Skolinspektionen finner därför inte skäl att vidare utreda anmälan. Arendet avslutas. På Skolinspektionens vägnar Hanna Kindén Enhetschef Christina Hjalmarsson urist Bilaga Yttrande, ab 9 Skol nspektionen, Box 330, Linköping, Besöksadress Storgatan 33 Telefon: , Fax:

88 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Central samverkansgrupp SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida (6) t Plats och tid Omfattning Förbundskontoret, klockan $$1-10 Närvarande För arbetsgivarsidan: Joachim Hfüansson Chatharina Gustaßson Karita Jeansson Ordfürancle Administrativ chef Personalsekreterare För arbetstagarsidan: Jonas Hallén Gunilla Göransson V/ahlmark Ann-Katrin V/ijk Bodil Sjöblom Sveri ges Skoll edarftirbund Lärarfiirbundet Lärarnas Riksforbund Vision Adjungerad Frånvarande Christian Sandahl Jane Lindström Verksamhetområdes chef Kommunal Sekreterare Karita J r+,ætrrz Yz.\- Ordfiirande Justerande Ann-Katrin V/ijk

89 KALMARSUNDS GYMNASIEFORBUND Central samverkansgrupp SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida (6) $1 Val av protokollsjusterare Ann-Katrin Wijk, Lärarnas Riksförbund, utses att tillsammans med ordfiiranden justera protokollet. $2 Godkännande av dagordning Dagordningen godkåinns med loljande tillägg: Utvtirdering av o r gani s atí o n sj u s t erín g 2 0 I 6 o ch Av s t ämníng p e r s onalpr o gr am o c h komp e t en sjii r s ö rj nin gs p I an. $3 Föregående mötesprotokol I Föregående mötesprotokoll läggs eft er genomgång och godkåinnande till handlingarna. $4 GYF r.02 Verksamhetsplan för Elevhälsans medicinska insats (EMl) Bakgrund De medicinska insatsema inom elevhälsan regleras i Skollagen (2010:800) som framhåller att elevhälsan främst ska vara fiirebyggande och hälsofråimjande. Elevernas utveckling mot målen ska stödjas. Eleverna ska erbjudas hälsosamtal och hälsokontroller minst en gång under sin skolgång i gyrnnasiet eller gymnasiesärskolan. I skollagen ingår skolsköterskor och skolläkare i elevhälsan och benämns som "Elevhälsans medicinska insatser" (EMI). EMI är en del av hälso- och sjukvården och omfattas av det regelsysternet. Inspektionen für vård och omsorg (IVO) har tillsynsansvar över hälso- och sjukvården och dess personal.

90 KALMARSUNDS GYMNASIEFöRBUND Central samverkansgrupp SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3(ó) 20t6-r0-te Chatharina Gustafsson, administrativ chef, informerar att det ska bedrivas ett systematiskt kvalitetsarbete ftir EMI inom verksamheten vilket regleras av Patientsäkerhetslagen (SFS :659), Socialstyrelsen (SOSFS 201 I :9) samt Socialstyrelsen och Skolverket (Vägledning för elevhälsan). Verksamheten ska utvärderas årligen och upprättad verksamhetsplan ska revideras efter utvärdering. Utvärderingen utgår fran kvalitetsindikatorer (kvalitetsmått flor elevhälsans medicinska insats, Riksfijreningen for skolsköterskor/svenska skolläkarfüreningen) som är rekommenderade i Vägledning fi)r elevhälsan (Socialstyrelsen/Skolverket). Utvärderingen sammanfattas i en verksamhetsberäffelse. $ 4:1 GYF s33-01'02 Reglemente för intern kontroll och riskhanter ng Bakgrund Styrelsen har det övergripande ansvaret für att se till att det finns riktlinjer fiir en god intem kontroll och riskhantering inom gymnasiefiirbundets verksamheter. I detta ligger ett ansvar fiir att en organisation kring intem kontroll upprättas. Ordftiranden informerar om att reglementet ft)r intern kontroll definierar organisationen, ansvarsområden samt uppftiljningen av den interna kontrollen i fürbundet. Det anger även tidpunkt für upprättande av intem kontrollplan och dess uppfiiljning. $ 4:2 GYF s ) Godkännande av delårsbokslut 2016 Ordfiiranden redogör ftir delårsbokslutet 2016 dar resultatet per den 3ll uppgår till plus 21,7 r'r^kr samtidigt som helårsprognosen kalkyleras till plus 6,7 mkr. Det prognostiserade resultatet innebdr att gymnasiefìirbundet klarat av alt inhämta den kostymanpassning, till största del hänfiirt till minskningen av ånngar, som belastade verksamheten i början av ätet med ca 16 mkr. Inom skolområdena finns budgetawikelser och enhetemas samlade resultat visar ett underskott om3,2 mkr. Resultatetàr en stor lorbättring i fiirhållande till samma tidpunkt ftirra året då enheterna prognostiserade ett helårsresultat om minus 2l mkr. Till resultatet bidrar det positiva utfallet gällande interkommunala ersättningar om 5,8 mkr samt en återftiring av ej nyttjade medel avseende pensionsrätter om 5,9 mlff.

91 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Central samverkansgrupp SAMMANTNÄONSPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida (6) $ 4:3 GYF Sammanträdsplan för 2017 Ordfiirande redogör kort for ett ftirslag på en sammanträdesplan under Förslagct påvisar ingen fiirändring på dagama eller tiderna fiir CSVG och CSK. Sammanträdestider CSVG: onsdagar klockan CSK: onsdagar klockan CSVG har inget att erinra. Två gånger per år besöker CSVGs representanter Arbetsutskottet (AU). Nästa besök är tisdagen den 15 novernber 2016, klockan Frågor som behöver fìirberedas av AU skickas i forväg till Ingegerd Andersson, styrelsesekreterare. $ 4:4 cyf 2015/ Uppföljning av estetiska utbildningen v d Mjölnergymnas et Ordft)randen informerar att en elev gör klart sin utbildning vid MjölnergSrmnasiet i Torsås. Mandagar och tisdagarseftermiddagat är.-eleven på Jenny Ñyströmsskolan och läser ä*"n som idrott och ensemble. Övrig tid i veckan undervisas eleven ensam av lärare som åker till Torsås. Detta har fungerat tillfredsställande. Eleven har önskemål om attpä sin fritid fü tillgång till skolans lokaler ft)r att kunna öva på sitt musikinstrument. Detta kommer att ordnas genom att eleven fär tillgang till korthållare. ) Mariett Andersson ár rektor både vid Jenny Nyströmsskolan och Mjölnergymnasiet estetiska utbildning. $ 4:5 GYF Val av ersättare till LSS-rådet i Kalmar kommun för mandatperioden , efter Ylva Granqvist (S) Orclforanden upplyser om att en politisk tillsättning av ersättare till LSS-rådet berör inte CSVG.

92 KALMARSUNDS GYMNASIEFORBUND Central samverkansgrupp SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida s(6) 2016-r0-re $s Vikarierande rektor vid Lars Kaggskolan Christian Sandahl, verksamhetsområdeschef upplyser om planer pâ att rekrytera en vikarie für Jens Nilsson, rektor på Lars Kaggskolan under resten av läsåret Ordfiiranden informerar kort att den snabba utvecklingen av IMS-utbildningen medftir att verksamheten behöver ses över. $6 Lärarlönelyftet (LLL) Bakgrund Lärarlönelyftet är en statlig satsning, 3 miljarder kronor på årsbasis, fiir att skolhuvudmännen ska kunna ge löneökning till särskilt kvalificerade lärare, ftirskollärare och fritidspedagoger. Syftet ëir att öka läraryrkets attraktionskraft och därigenom fiirbättra resultaten i skolan. För att huvudman ska kunna söka Låirarlönelyftet krävs att centrala kriterier är uppfullda (g.und- och g rmnasieskola, legitimation, ej nyansställd)' Det åir arbetsgivaren som bedömer vilka anställda som uppffller kriterierna och som für löneökning genom Lärarlönelyftet. Utifran kriterierna fiir statsbidraget kan arbetsgivaren ställa upp lokala villkor fiir hur och till vilka statsbidraget ska ftirdelas. Chatharina Gustafsson informerar att arbetsgivaren håller tidplanen. Arbetsgivaren har fiirdelat statsbidragspengarna tlll l28lärare inom ft)rbundet utifran central kriterier. Varje berörd rektor har skickat hem ett skriftligt besked om ny lön. Löneökningen kommer att utbetalas i oktober samt retroaktivt från den l juli Arbetsgivaren har också haft en presskonferens om Lärarlönelyfter i Kalmarsunds gymnasieforbund där artikeln utifran presskonferensen har skapat ett missnöje hos ett antallàrare på grund av journalistens sprfübruk' Arbetsgivaren tar klart avstånd fran den massmediala framställningen. $7 O rga n isation sj uster n g Ordfüranden informerar om fürslag pã att anlita en extern konsult som skulle genomfora en utvärdering av organisationsforändrin gama med utgångspunkt att bedöma organisationen utifrån tidigare identifierade svagheter och ftirbättringsområden.

93 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Central samverkansgrupp SAMMANTRÄDE SPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 20t6-10-te 6(6) Förslaget är att konsulten skulle utväirdera om organisationsfiiråindringarna fick den effekt som eftersträvades utifran de fyra effektmålen enligt PWCs rapport, apnl2015. I 2 J 4. Ge en ökad tydlighet och fiirståelse gällande de politiska målen Stärka rektors roll och ansvar som pedagogisk ledare Kvalitetssäkra de systernatiska fürbäthingsarbetet Ge en ökad kvalitet och samordning av ekonomifunktionen inom ftirbundet CSVG är positiva till ftirslaget. $8 Avstämn ing personal prog ram och kom petensförsörj n i ngsplan Chatharina Gustaßson informerar om arbetsgivarens uppdrag av styrelsen att ta fram ett personalprogram och kompetensfürsörjningsplan inftir kommande pensionsavgângar. Arbetsgivaren ska presentera ett fiirslag imaj CSVG kommer att bli en referensgupp under arbetets går:.g. $e Övriga frågor Inga öwiga frågor anmälda. $10 Nästa sammanträde Nästa sammanträde åir på forbundskontoret onsdagen den 16 november 2016, klockan

94 1(2) M in nesanteckn ingar Fran möte mellan arbetsutskottet i Kalmarsunds gymnasieforbund och fackliga repres entanter från den centrala samverkans gruppen (C SVG). PIats och tid Förbundskontoret den 15 november 2016, klockan Närvarande För arbetsutskottet: FöT CSVG: Öwiga tjänstemän: Dzenita Abaza (S), ordforande Måns Linge (L) Sven Stenson (M) Sören Bondesson (S) Jan-Olof Forslund (S) Ann-Katrin Wijk, Lärarnas Riksforbund Gunilla Göransson Wahlmark, Lärarft)rbundet Bodil Sjöblom, Vision Jonas Hallén, Skolledarforbundet Joachim Håkansson, forbundschef Carina Cerafiani, ekonomichef Chatharina Gustaßson, administrativ chef Ingegerd Andersson, styrelsesekreterare Fackliga representanter från den centrala samverkansgruppen har bjudits in till möte med arbetsutskottets ledamöter i Kalmarsunds gymnasiefürbund' Ordfürande Dzenita Abaza(S) hälsar alla välkomna och låimnar ordet fritt. Gunilla Göransson Wahlmark, L irarlorbundet (LF): LF åir positiva till regeringens satsning "Lärarlönelyftet" i det stora hela men ser samtidi g[.vad som händer med läramas psykosociala miljö, då lärarnas löner skiljer sig åt ännu mer. Gunilla berättar om att kommunerna Uppvidinge, Nybro, Nyköping, Hjo med flera, har eller kommer att komplettera lönerna med kommunala medel och färeslår att glmrnasiefi)rbundet gör detsamma. Gunilla framfür också att LF är nöjd med att löneökningen är tillsvidare. Ann-Katrin V/ijk, Lärarnas Riksftirbund (LR): LR har fiirt diskussioner med komvux om extra lönesatsningar samt 5 extra semesterdagar. Ann-Katrin anser att láramapå komvux är dubbelt drabbade då de inte ingår i regeringens satsning pä"lárarlönelyftet" och att deras tjänster ändrades fran ferietjänst till semestertjänst efter Skolinspektionens tillsyn. Gymnasieftirbundet erbjöd ldtrama 5 extra semesterdagar i och med inlorande av semestertjänst men de tackade nej till erbjudandet. Nu har de ångrat sitt beslut. LR ftireslår att styrelsen ånoy tar upp ärendet lor behandling. Ordforande Dzenita Abaza(S) och vice ordfiirande Sven Stenson (M) meddelar att Îrâgan kommer att tas upp på nytt och diskuteras. De meddelar att även rektorernas löner ska ses över.

95 2 (2) KALMARSLINDS GYMNASIEFÖRBUND Bodil Sjöblom, Vision, informerar om att Visions önskan kvarstår om att den administrativa yrkesgruppen ska prioriteras i årets löneöverläggring. Förra året var rektorer, skolsköterskor och SFl-lärare prioriterade och lärama har sin karriär/löneutveckling i ftjrbundet genom SYL, Ariete-meritering och nu senast det statliga lärarlönelyftet som permanentas for de som flar ta del av den. Ordförande Dzenita Abaza(S) tycker att detta Ëir en viktig gupp och tar frågan med sig. Jonas Hallén, Skolledarflorbundet, meddelar att Skolledarfiirbundet är tacksam fiir att arbetsutskottet beaktar rektoremas löner eftersom de bästa lärarna i fiirbundet har kommit ifatt rektorerna lönemässigt. Jonas poängterar att det är en stor skillnad i ansvar mellan dessa tjänster och att rektorernas ansvar har ökat med tiden. Mans Linge (M) och Jan-Olof Forslund (S) ir mycket nöjda med gymnasieftirbundets hantering av lärarlönelyftet då forbundet tagit hänsyn till olika kriterier fiir att ñ en mer rättvis bedömning. OrdfiirandeDzenita Abaza (S) instämmer och ger tjänstemännen en eloge ftir mycket bra utftirt arbete. Ann-Katrin Wijk, Låiramas Riksfärbund (LF) ftireslår att forbundet ser över möjligheten att ge äldre lärare nedsättning i undervisningen ftir att kunna ge handledning samt kompetensöverfiira till de ynge lärama. Ann-Katrin fiireslår också att äldre lärare över 67 âr, für ta del av den minskade arbetsgivaravgiften, som träder i kraft vid 66 års ålder, i form av högre lön med 15 %. Administrativ chef Chatharina Gustafsson informerar om att sänkt arbetsgivaravgift für äldre är ett politiskt beslut på nationell nivå, som ett incitament att fler kan arbeta längre. Ordfiirande Dzenita Abaza(S) framhåller att framtida kompetensftirsörjning är en stor utmaning. Framtagande av ett personalpolitiskt program fiir fürbundet tir igangsatt och en inventering kommer att påbörjas inom den närmaste tiden. Dåirefter kan åtgåirder sättas in. Ordforanden tycker att en av åtgärderna blir att faldtrare att stanna kvar längre i ftirbundet genom att ge dem bra erbjudanden. Ordftiranden tar tacksamt emot ideér och synpunkter i ärendet. Gunilla Göransson V/ahlmark, Låirarfiirbundet (LF) framfiir att LF har diskuterat kompetensfiirsörjningen och ser gärna att fiirbundet värnar om att behålla de äldre som redan har en anställning i fiirbundet. Samtliga i centrala samverkansgruppen är positiva till dialogmötena med arbetsutskottets politiker och ser gärrra en fortsäuning. Ordforande Dzenita Abaza(S) avslutar mötet och lovar att arbetsutskottet tar synpunkterna/önskemålen med sig från dagens möte. Styrelsesekreterare

96 Kalmar kommun Kommunfullmäktige s 1s8 UTDRAG Sammanträdesdatum K@PIA Fyllnadsval som ersättare i styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund efter Ylva Granqvist (S) Dnr I{S 20L6/0564 Handlingar Skdvelse från valberedningens presidium den 31 oktober Beslut I{ommunfuilmäktige vâljer Yva Hällblad (S) till etsättare i stytelsen för I(almarsunds gymnasieforbund efter Ylva Granqvist (S) till och med den 31 december KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND r 't- 1 I Sekreterare Jonas Svetkén Justeras Roger l{altff otdförande Stig Petsson Ànnika Catlsson!Øistedt Anslaget på kommunens anslagstavla den 14 november 2016.

97 1 (2) Datum Handläggare Ingegerd Andersson Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund Redovisning av delegationsbeslut Rektor, Axel Weüdelskolan 3:2 Besluta att utbildning på kursen ska upphöra om elev inom Vux, Särvux och SFI saknar förutsättningar att tillgodogöra sig densamma, 50 beslut Rektor, Jenny Nyströmsskolan 1:39 Beslut om antagning vid senare tidpunkt än vid början av utbildningen samt inträdesprov, 4 beslut 1:4 Meddelande till hemkommun om en elev som inte fyllt 20 år utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning, 1 beslut 6:7 Anställning av personal underställd rektor, 1 beslut Rektor, Gymnasiesärskolan 2:15 Besluta om antagning vid senare tidpunkt än vid början av utbildningen, 1 beslut Planeringschef, Lars Kaggskolan 6:6 Anställning av personal underställd planerare, 1 beslut Rektor, Lars Kaggskolan 1:39 Beslut om antagning vid senare tidpunkt än vid början av utbildningen samt inträdesprov, 11 beslut 4:2 Ansvar och åtgärder mot kränkande behandling, 1 beslut 5:4 Ingå avtal som ej rör lokaler och som ej uppgår till gränsen för direktupphandling enligt LOU, 3 beslut 6:7 Anställning av personal underställd rektor, 1 beslut Rektor, Stagneliusskolan 1:39 Beslut om antagning vid senare tidpunkt än vid början av utbildningen samt inträdesprov, 3 beslut 6:7 Anställning av personal underställd rektor, 1 beslut Förbundschef 5:4 Ingå avtal som ej rör lokaler och som ej uppgår till gränsen för direktupphandling enligt LOU, 3 beslut 5:14 Teckna utbildningsavtal för enskild elev där samverkansavtal saknas, 2 beslut Verksamhetsområdeschef 6:2 Utse ställföreträdare för rektor, 7 beslut Administrativ chef 5:4 Ingå avtal som ej rör lokaler och som ej uppgår till gränsen för direktupphandling enligt LOU, 1 beslut

98 2 (2) KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Datum Planeringschef 5:10 Försäljning av utrangerade inventarier till ett värde av högst 20 basbelopp, 1 beslut Controller med ansvar för statsbidrag 5:20 Ansökan om statsbidrag, 1 beslut Ekonomiassistent vid förbundskontoret 1:3 Meddela hemkommunen om elev börjar eller slutar i annan kommun, 3 beslut 1:6 Besluta om inackorderingstillägg, 7 beslut

99 1 (8) Datum Ärendebeteckning GYF 2016/ Budgetprognos 2016 för Kalmarsunds gymnasieförbund prognos efter tio månader Budgeten år 2016 innebär att gymnasieförbundet har en kostymanpassning, pga. minskning av åringar, som belastar verksamheten med ca 16 mkr. I budgeten återfinns även ytterligare en kostymanpassning för självfinansieringen av digital kompetens på 7,2 mkr. Driftbidraget uppgår till 396 mkr för år Bidraget fördelas med 91 % till gymnasieskolan 9 % till kommunal vuxenutbildning. Efter tio månader redovisar Kalmarsunds gymnasieförbund ett operiodiserat resultat på plus 61,1 mkr. Kalmarsunds gymnasieförbund prognostiserade resultat för helåret 2016 uppgår dock till 10,6 mkr. Inom skolenheterna finns budgetavvikelser och enheternas samlade resultat visar ett underskott om 0,9 mkr. I verksamhetsnettot återfinns alla prognostiserade kostnader och intäkter för gymnasieförbundets verksamheter exklusive kostnader/intäkter för pensioner, driftbidrag och finansnetto. (tkr) Budget Prognos Redovisning oktober Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Pensionskostnader m m Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Medlemsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader 9 0 ÅRETS RESULTAT Budgetutfallsprognosen för 2016 baseras på det ekonomiska utfallet t o m Riktpunkten för perioden är ca 83 %. I uppföljningen ingår ett antal kalkylerade poster som bygger på senast kända uppgifter och prognoser på den förväntade ekonomiska utvecklingen. Exempel på sådana poster är förväntat elevantal, semesterlöneskuld, pensionskostnader, interkommunala ersättning ar och extra medlemsbidrag gällande ökade kostnader för språkintroduktion. Pensions och finanskostnaderna är i stort sett prognostiserade till ett helårsutfall på plus minus noll vid sidan av posterna som avser inlösen av pensionsrätter och återbetalningen av premier via FORA 1. När det gäller pensionsrätterna så har pensionsadministratören meddelat att de inte kan fullgöra givet uppdrag och därmed har 5,9 mkr återinförts till årets resultat (inklusive löneskatt). När det gäller 1 Fora är ett bolag som erbjuder administrativa lösningar för kollektivavtalade försäkringar och avgifter. FÖRBUNDSKONTORET Besöksadress Stagneliusgatan 33 E-post gymnasieforbundet@gyf.se Postadress Box 865, Kalmar Hemsida Tel Fax Org nr

100 KALMARSU UNDS GYMNASIE EFÖRBUND Datum (8) Ärendebeteckning GYF 2016/ återbetalning från AFA 2 avseende premier för år 2004 via FORAF så har denna nu realiserats. Återbetalningen var 1622 tkr mindre än prognostiserat och belastar med denna del årets helårsresultat. Språkintroduktionen omfattar en prognostiserad helårsvolym elever motsvarande 41 mkr på helårsbasis. Av dessa harr förbundet finansierat 232 mkr genomm budget Överskjutande del (18 mkr) finansieras av intäkter från Migrationsverket samt medlemskommuner. Dessa intäkter är uppbokade i helårsprognosen. I och med bokslut 2015 avsattes medel för kostnader i och med beslut tagna De avser avsättning förr kommunaltt åtagande samt för omstrukturering g i och med flytten av Stage4you Academy numera Mjölnergymnasiet. Hela H beloppet prognostiseras förbrukas under året. Kommentarer till verksamheternas resultat Nedan följer en redovisning av verksamheternas resultat. I diagrammet redovisass verksamheternas förväntade årsprognos. Gemensamt, Förbundskontoret och interkommunala ersättningar Prognosen för inackorderingsbidrag, 130 stycken, innebär en e minskningg från förra året (145 stycken under 2015). Elever som får skolskjuts ärr stycken (år 2015 var motsvarande siffra stycken). De prognostiseras till ett underskott med 0,3 mkr totalt. För Kostverksamheten har hösten varit en intensiv period, fler f sjukskrivningar än tidigare. Verksamheten har dock under sommaren sålt fler tjänster till lägerverksamhet vilkett genererat intäkter till verksamhete n. Bedömningen är att kosten kommer att redovisa 0,2 mkr i överskottt vid årets slut. Utfallet för de interkommunala intäkterna visar på ett överskott med 3,,4 mkr och kostnaderna visar på ett överskott med 2,2 mkr. Elever frånn andra kommuner som 2 Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag

101 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Datum (8) Ärendebeteckning GYF 2016/ går i Gymnasieförbundets skolor är 590 elever (601 år 2015). Elever som går till annan huvudman från förbundets medlemskommuner är 656 stycken (671 år 2015). Årsprognos plus 5 mkr varav interkommunala ersättning plus 5,6 mkr. Lars Kaggskolan Inför 2016 gick Lars Kaggskolan in med en kostymanpassning på 7,4 mkr. Efter 10 månader visar helårsprognosen ett överskott med knappt 2,4 mkr och innebär ett förbättrat utfall med ca 0,7 mkr mot prognosen vid delårsbokslutet. Den förbättrade utfallsprognosen speglas i ökade intäkter som kommer av ny frisörutbildning för vuxenstuderande som startade under höstterminen samt bidrag för deltagande i ett projekt som heter Plug in. Sammantaget tillför detta ca 0,6 mkr. Skolan har även vid senaste antagningen ökat elevantalet till skolans olika program och fyller i princip samtliga utbildningsplatser. Den nya inriktning styling på hantverksprogrammet har idag 15 elever på totalt 16 platser. Samtidigt har det under året varit ett stort inflöde av elever till det individuella programmet språkintroduktion. Först under april fanns möjligheten att ta emot eleverna som stod i kö till programmet. Från januari fram till idag är det en elevökning med 130 %. Effekten av detta väntas generera intäkter från Migrationsverket och medlemskommunerna med ca 10 mkr. Fler elever har även inneburit ökade kostnader utöver budgeterade för exempelvis undervisningsmaterial och lokalkostnader. Framförallt avviker kostnaderna mot budget för språkintroduktion som till hösten utökat med ytterligare lokaler. På skolan har det även satts upp kameror för ca 215 tkr i linje med ökad trygghet för elever och personal. Årsprognos: plus 2,3 mkr Stagneliusskolan Stagneliusskolan gick in i budget 2016 med en kostymanpassning på 4,4 mkr. Skolan har genomfört åtgärder för att sänka kostnaderna och har lyckats reducera underskottet. Efter oktober månad visar helårsprognosen på ett minus om 0,6 mkr. Minskade personalkostnader inom AST 3 enheten, förändringar inom arbetslags och ämneslagsupplägget, kostnadsreduceringar avseende både drift och personellt på NIU 4 samt en i övrigt gynnsam utveckling vad gäller elevunderlaget hösten 2016 är huvudsakerna till återhämtningen. Samhällsprogrammet på skolan (där inriktning media och samhälle återfinns i skolenhet 1 och inriktning beteende återfinns i skolenhet 3) har, bland annat i nuvarande årskurs ett, en blandning av inriktningar i klasserna för att på ett resurseffektivt sätt bedriva verksamheten. Detta innebär dock att det vid prognoser och uppföljningar finns ett behov av att se samhällsprogrammet som en enhet för att på ett rättvist sätt definiera programmets ekonomiska utfall. I helårsprognosen 3 AutismSpektrumTillstånd 4 Nationell IdrottsUtbildning

102 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Datum (8) Ärendebeteckning GYF 2016/ så visar samhällsprogrammet ett prognostiserat utfall om minus 2 mkr inklusive NIU verksamheten. Årsprognos: minus 0,6 mkr Jenny Nyströmskolan Jenny Nyströmsskolan gick in i budget 2016 med en kostymanpassning på 6,9 mkr. Gymnasiesärskolan stod för den största kostymanpassningen men är samtidigt den enhet som beräknas få den största återhämtningen. Under hösten har det tillkommit ungdomar till särskolans fritidsverksamhet samtidigt som kostnaderna för taxiresor antas bli lägre under hösten. Sammataget väntas detta generera ett förbättrat utfall med drygt 0,7 mkr. En eftersläpning av kostnaderna för taxi då vi hittills endast fakturerats för augusti försvårar prognosen. Kostnaderna ändras snabbt och markant i olika riktningar om förutsättningar/behoven ändras. En annan viktig besparingsåtgärd är sammanslagning av särskolans nationella program skog, mark och djur och programmet samhälle, natur och språk. Denna lösning var möjlig då programmet skog, mark och djur flyttades till höstterminen från Ingelstorp till våra lokaler i Kalmar och de tre eleverna som går programmet numera har delar av sin karaktärsämnesundervisning på Skälby. I år innebär detta en besparing med 0,3 mkr. Skolan har senaste åren haft motvind vad det gäller att fylla antalet utbildningsplatser med mindre klasser som resultat. Detta ger hårt utslag på ekonomin trots effektivt resursutnyttjande. Uppdragsutbildningar för vuxna väntas förbättre resultatet med ca 0,4 mkr. Tillströmning av elever till introduktionsprogrammet språkintroduktion förväntas genera intäkter från Migrationsverket och medlemskommunerna med närmare 1,1 mkr. Samtidigt har det ökade elevantalet inneburit ökat personalbehov vilket medför högre personalkostnader än budgeterat för höstterminen. Årsprognos: minus 4,5 mkr Axel Weüdelskolan I och med Mjölnergymnasiets omstrukturering så belastar de kostnader, vilka Mjölnergymnasiet tidigare haft för grundläggande komvuxelever från Torsås, numera Axel Weüdelskolan. Budgetkompensation till skolområde 1 inom Axel Weüdelskolan har därmed genomförts. Verksamheten för grundläggande vuxenutbildning uppvisar ett plusresultat. Uppdragsutbildningen inom vård köps av kunskapsnavet och både material och personalkostnader faktureras Kalmar kommun. Uppdragsutbildningen visar på ett mindre underskott. Detta beror på ökade administration och fastighetskostnader vilka inte debiteras över budgeterad nivå enligt överenskommelse. Debitering av verkligt utfall diskuteras dock inför budget Årsprognos: plus 0,7 mkr

103 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Datum (8) Ärendebeteckning GYF 2016/ Mjölnergymnasiet Mjölnergymnasiet gick in i 2016 med ett underskott i budgeten om 1,7 mkr. Gymnasieverksamheten har under sommaren flyttats till skolor i Kalmar i enlighet med det beslut som tidigare fattats. En elev på spetsutbildningen, musik finns dock kvar i Torsås. Detta genererar kostnader även hösten 2016 samt en extra elevpeng till enheten. Även komvux verksamheten som var tänkt att flyttas till Axel Weüdelskolan finns kvar i Torsås gällande SFI och Lärvux enligt avtal skrivet mellan förbundet och Torsås kommun. För komvuxverksamheten finns budgeterade medel vilket ger en helårsprognos nära 0,5 mkr. Gymnasieverksamheten ska dock bedrivas på en elevpeng vilket inte är möjligt och prognosen på helår genererar ett underskott om 1,8 mkr. Årsprognos gymnasiet: minus 1,8 mkr Årsprognos komvux: plus 0,5 mkr Ölands Gymnasium inkl. Komvux Ölands Gymnasium gick in i 2016 med en kostymanpassning på 0,3 mkr gällande restaurang och livsmedelsprogrammet samt 0,1 mkr för hotell och turismprogrammet. I helårsprognosen har hotell och turismprogrammet ett mindre överskott men då restaurang och livsmedelsprogrammets prognostiserar ett underskott så genererar programmen ett minusresultat om cirka 0,2 mkr. Detta då utbetalningar för lärlingsplatser blivit högre än förväntat. Ölands Gymnasiums visar dock på en helårsprognos med plusresultat. Denna återhämtning har en direkt koppling till språkintroduktionen på Ölands Gymnasium som nu under 2016 är i full organisation. Detta innebär att delar avseende administration och fastigheter kan avlasta de andra två programmen då de fördelas enligt elevantal. I budget 2016 fick skolan inte med sig någon budget för språkintroduktionen utan den korrigeras efter reellt utfall av antal elever. I prognosen beräknas de kostnader som uppstår i samband med språkintroduktionen fullt ut täckas av ersättningen för antal elever och generera ett överskott till enheten. Komvuxverksamheten beräknas till ett mindre plusresultat. Detta tack vare det planerade överskottet på YH verksamheten som i sin uppstartsfas genererade ett underskott. Årsprognos gymnasiet: plus 2,0 mkr Årsprognos komvux: plus 0,5 mkr

104 KALMARSU UNDS GYMNASIE EFÖRBUND Datum (8) Ärendebeteckning GYF 2016/ Investeringar De budgeterade investeringarna enligt Kalmarsunds gymnasieförbund styrelse uppgår till 8 mkr. Detta är nära 3 mkr mer i utrymme än under 2015 vilket beror tills stor del på flytt av verksamheter under 2016 från Torsås till Kalmar. De gemensamma investeringarnaa avser främst verksamhetsutvecklingsfonden och kostverksamheten. När det gällerr verksamhetsutvecklingsfonden är 90 % av de budgeterade 0,5 mkr förbrukat. Kostverksamheten har enn investeringsbudget om 0,9 mkr och där är 94 % är nyttjatt främst avseende ny serveringslinje pi Jenny Nyströmsskolans kök. Lars Kaggskolan investeringsbudget uppgår till 2,3 mkr och 50 % är förbrukat. Inköpen avser främst inventarier till programmen. De stadigvarande undervisningsmaterialen avser bland annat VVS och fastighetsprogrammets inköp till kursen kyl och värmepumpsteknik. Stagneliusskolan fortsätter satsningen, som startades under föregående år, på enhetens lärmiljö för att anpassa skolan till en flexiblare, mer IKT anpassad undervisning. Avslutande delar i skolans aula samt utrustning i skolans klassrum innefattas. Under början av året har det uppkommit ett behov b av passagesystem inklusive dörrlarm och skolan har investerat i detta. Påbörjade satsningar kring förbättrad arbets en naturlig fortsättning med fokus på och studiemiljö på Jennyy Nyströmsskolan fortsätter 2016 samt flexibel undervisning. Investeringar fram till och med oktober månad avser inventarier samt skyltt till fasad. 200 % av de budgeterade 2,12 mkr är förbrukat. Efterfrågan och behovet av ett personalrum/vilorum på Axel A Weüdelskolan har uttryckts både från personal och skolledning och investeringen är genomförd. Ölands Gymnasium har en budgett om 0,03 mkr som är förbrukad och använd till nya el och projektorinstallationer.

105 KALMARSU UNDS GYMNASIE EFÖRBUND Datum (8) Ärendebeteckning GYF 2016/ Mjölnergymnasiet har en investeringsbudget om 0,05 mkr vilken avses användas till uppkomna investeringsbehov i och med omlokalisering. Inget är till och med oktober nyttjat. Likviditet Saldot på Kalmarsunds gymnasieförbund uppgick till 77,3 mkr m den sistaa oktober. Trenden avseende likviditeten har under året pekat mot enn mer stabil kurva som tål och har kapacitet för temporära svängningar som kan uppstå (till exempel utbetalningen från det egna kapitalet avseendee digital kompetens till medlemskommunerna). Ovanstående diagram visar saldot vid respektive månadsslut från 2014 fram till och med oktober 2016.

106 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Datum (8) Ärendebeteckning GYF 2016/ RESULTATRÄKNING (tkr) BUDGET Redovisat Rp Prognos (endast externa kostnader och intäkter) ,3% 2016 Verksamhetens Intäkter ,9% va rav Inter kom intäkt va rav interna intäkter Intern ränta Verksamhetens Kostnader ,6% va rav Inter kom kostnad va rav avskrivningar va rav interna kostnader Projektredovisning Avsättning Stage4you Avsättning kommunalt åtagande Delsumma ,9% Personalbil Semesterlöneskuld ,0% 500 LAGSTADGADE ARBETSGIV AVG ,9% Löneskatt ,0% Löneskatt pensionsrätter Löneskatt förändring p skuld 0 0 0,0% 13 Omställningsfond ,0% 306 Avtalsförsäkringar FORA ,6% 181 Avtalsförsäkringar KPA ,8% 128 FÅP ,9% Pensionsrätter Förvaltningavgifter ,9% 109 Utbetalda pensioner ,9% Individuella valet ,8% Förändring pensionsskuld ,0% 52 Finansiering po avgift ,1% Nettokostnader ,3% Driftbidrag ,6% Intäktsräntor ,4% 100 Kostnadsräntor 0 0 0,0% 0 Finansiella kostnader pensionsskuld ,0% 9 RESULTAT

107 DET KOMMUNALA AKTIVITETSANSVARET Läsåret 2015/2016 Robert Bergkvist Kalmarsunds gymnasieförbund

108 Innehåll Kalmarsunds gymnasieförbund och det kommunala aktivitetsansvaret... 3 Kommunal uppföljningsverksamhet inom Kalmarsunds gymnasieförbund... 4 Uppföljning av ungdomar registrerade i IST/Extens bevakningssystem läsåret 2015/ Sammanställning av antalet åtgärder som genomförts under läsåret 2015/ Orsak till ungdomar som aktivitetsansvaret upphör på läsåret 2015/ Avslutande kommentar... 8 Bilagor 1. Förklaringar av svarsalternativ Utskickade brev/informationsblad 2 a. Brev/informationsblad till ungdomar - myndiga 2 b. Brev till vårdnadshavare - studieavbrott 2 c. Brev till vårdnadshavare matchning 2 d. Informationsfolder 2

109 Kalmarsunds gymnasieförbund och det kommunala aktivitetsansvaret Från och med den 1 januari 2015 har lagstiftningen för det tidigare Kommunala informationsansvaret förändrats både till namn och innehåll. Ifrån att ha varit enbart ett informationsansvar har det nu utökats till att även inbegripa ett aktivitetsansvar. Namnet ändrades till det Kommunala aktivitetsansvaret (SFS 2010: kap, 9 ). Aktivitetsansvaret gäller för ungdomar som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. En elev har fullföljt ett nationellt program om han eller hon har fått ett examensbevis. Elever som inte har fått examensbevis utan endast ett studiebevis ingår alltså i kommunens ansvar. Elever som studerar på något av introduktionsprogrammen ingår även i kommunens aktivitetsansvar då ett introduktionsprogram inte är ett nationellt program eller motsvarar ett sådant. Det är elevens hemkommun som har aktivitetsansvaret. Med hemkommun menas den kommun där eleven är folkbokförd. I stora drag innebär aktivitetsansvaret att kommunen ska hålla sig informerad om vilka ungdomar det är som omfattas av ansvaret. De ska även erbjuda dessa ungdomar lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska också dokumentera sina insatser på lämpligt sätt och föra ett register över ungdomarna. Kommunens skyldighet regleras i 29 kap. 9 skollagen. I förordningen (2006:39) om Register och dokumentation vid fullgörandet av kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar finns det reglerat vilka uppgifter som kommunerna får behandla i sina register som de för över ungdomarna. I aktivitetsansvaret ingår även att nationella uppföljningar ska genomföras av SCB, Statistiska centralbyrån genom att samla in statistik åt Skolverket om ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret. Ett viktigt syfte med insamlingen är att få ökad nationell kunskap om de ungdomar som omfattas. Bland annat samlar SCB in uppgifter om personnummer, åtgärder som kommunen genomför, datum då åtgärder inleds och avslutas och orsaker till avslutad aktivitet. Skolverket har även tagit fram allmänna råd inom området som landserades Kalmarsunds gymnasieförbund (Gyf) har i uppdrag från sina medlemskommuner (Kalmar, Torsås, Borgholm, Mörbylånga) att administrera det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) enligt Skollagen (SFS 2010:800) om Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar. Skollagen, 29 kap föreskriver följande: 9 En hemkommun ska löpande under året hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta som har fullgjort sin skolplikt men inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning (aktivitetsansvar). Hemkommunen har inom ramen för ansvaret uppgiften att erbjuda de ungdomar som berörs lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska dokumentera sina insatser på lämpligt sätt. Kommunen ska föra ett register över de ungdomar som omfattas av ansvaret enligt första stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den dokumentation och den behandling av personuppgifter som är nödvändig för att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt andra och tredje styckena. Lag (2014:1002). 3

110 Det administrativa aktivitetsansvaret som delegerats till gymnasieförbundet omfattar samtliga personer folkbokförda inom Kalmarsunds gymnasieförbunds medlemskommuner fr.o.m. 16 år t.o.m. det första halvåret innan de fyller 20 år. I uppdraget ingår bl a att kartlägga och föra register över ovan nämnda ungdomar, deras sysselsättning, erbjuda tjänster som gymnasieförbundet kan tillhandahålla som t ex motiverande samtal, hjälp, råd och stöd, yrkes- och studievägledning, praktik/studier med mera. Kommunal uppföljningsverksamhet inom Kalmarsunds gymnasieförbund Det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) som administreras inom Kalmarsunds gymnasieförbund kan belysas utifrån fyra uppföljningsmoment: Intern uppföljning som innebär handläggning av inkomna anmälningar om studieuppehåll, byte av studieprogram, studieavbrott, skolbyte etc. Denna handläggning sker kontinuerligt under läsåret. Till det interna uppföljningsarbetet hör även att bl a följa upp de ungdomar som ej blivit antagna till något gymnasieprogram samt de elever som ej varit närvarande vid Introduktions-programmens upprop. Extern uppföljning innebär att en matchning körs en gång per dag mellan folkbokföringsregistret och IST/Extens elevregister, så att man får fram alla folkbokförda ungdomar i förbundets medlemskommuner som är år och som inte är inskrivna i ett gymnasie-program/motsv. Samtliga följs upp. Uppföljning/bevakning består av uppföljning och bevakning av de ungdomar som finns i KAA:s bevakningssystem i elevregistret och som inte har någon sysselsättning eller där sysselsättningen ej är varaktig. Uppföljningarna handlar i första hand om personliga kontakter både med ungdomar/vårdnadshavare som med eventuella skolor. Om ingen kontakt fås per telefon skickas även ett brev till vederbörande. Uppföljningen/kontakterna genomförs minst en gång per termin t.o.m. det första halvåret innan eleven fyller 20 år. I bevakningsarbetet ingår även att se till att IST/Extens elevregister stämmer överens med uppgifterna i inkomna ansökningar etc. Återrapportering till uppdragsgivaren som i detta fall är Kalmarsunds gymnasieförbunds styrelse sker en gång per år. Dels i form av en muntlig rapportering och dels i form av en skriftlig läsårsrapport. Vid samtliga ovanstående beskrivna uppföljningsmoment ligger handläggarens huvuduppgift i att följa upp och bevaka de ungdomar mellan år som inte har genomgått eller fullföljt ett fullständigt gymnasieprogram. Från och med projektanställes en ungdomscoachen ett år utifrån gymnasieförbundets lokala projekt Inre Motivation (projekt Plug In 2.0). Syftet med delprojektet var att knyta en ungdomscoach till KAA-verksamheten som skulle träffa/söka upp, kartlägga samt följa upp de ungdomar som är mellan år. 4

111 Andra Studier Annan sysselsättning Arbete Praktik Studier på introduktionsprogram Studier på nationellt program Ingen sysselsättning (tom) Totalsumma Uppföljning av ungdomar registrerade i IST/Extens bevakningssystem läsåret 2015/2016 Under läsåret 2015/2016 har totalt 674 unika ungdomar funnits registrerade i KAA:s bevakningssystem. Av dessa 674 ungdomar har det varit 366 ungdomar som varit aktuella både höstoch vårterminen (totalt 1040 ungdomar). Vad beträffar antal kontakttillfällen så har samtliga som inte läst på introduktionsprogrammet haft minst 2 kontakttillfällen. Antal pojkar var 402 och flickor 272. Sysselsättning vid registrering Torsås Mörbylånga Kalmar Borgholm Totalsumma Andra studier Annan sysselsättning Arbete Ingen sysselsättning okänd Studier inom komvux Studier på introduktionsprogram Totalsumma Antal unika ungdomar är 674. Tabellen ovan avser ungdomarnas sysselsättning vid registrering eller den sysselsätning som ungdomarna har när vi får kännedom om ungdomarnas syselsättning. (se bilaga 1, Förklaringar av svarsalternativ.) Sysselsättning innan och efter Annan sysselsättning Arbete 8 8 Ingen sysselsättning Studier inom komvux 1 1 Studier på introduktionsprogram Åtgärd Andra Studier 1 1 (tom) Totalsumma Antal unika ungdomar är 674. I tabellen ovan redovisas de ungdomar som det kommunala aktivitetsansvaret (via Kalmarsunds gymnasieförbund) har etablerat en kontakt med och kunnat erbjuda aktiviteter så som stöd, kontakt med annan aktör eller uppstart/påbörjande till något annat. Till exempel vid första kontakten var det 7 ungdomar som hade annan sysselsättning och efter åtgärder har 1 ungdom fått praktik, 2 ingen sysselsättning, 3 som har annan sysselsättning och 1 ungdom som vi inte fick någon kontakt med efter åtgärd. (se bilaga 1, Förklaringar av svarsalternativ.) I kolumnen tom har vi vetenskap kring 5

112 126 fall av de 396 vad deras sysselsättning är vid etablerad kontakt någon gång under höst- och/eller vårterminen. Av dessa 126 fall har inga aktiva åtgärder utförts av motivationscoachen. Sysselsättning innan Torsås Mörbylånga Kalmar Borgholm Totalsumma Annan sysselsättning (4K/3M) Arbete (3K/5M) Ingen sysselsättning (25K/35M) Studier inom komvux 1 1 (1M) Studier på introduktionsprogram (3K/4M) Åtgärd (1K/1M) Andra Studier 1 1 (1K) Totalsumma Tabellen ovan redogör för sysselsättningen innan åtgärd i de olika kommunerna. (kön inom parentes) Sysselsättning innan HT15 VT16 Totalsumma Annan sysselsättning Arbete Ingen sysselsättning Studier inom komvux 1 1 Studier på introduktionsprogram Åtgärd 2 2 Andra Studier 1 1 Totalsumma Tabellen ovan beskriver fördelningen mellan terminerna på sysselsättningen innan. Sammanställning av antalet åtgärder som genomförts under läsåret 2015/2016 Åtgärder HT15 VT16 Totalsumma Annan åtgärd (14K/14M) Anställning med stöd (2M) Erbjuden åtgärd men vill inte/kan inte delta (4K/11M) Fördjupad vägledning (2K/2M) Kombination av åtgärder (5K/5M) Praktik (3K/4M) Studier inom komvux (3K/5M) Studier på introduktionsprogram (3K/3M) SYO 6 6 (3K/3M) Totalsumma (37K/49M) 6

113 Under läsåret 15/16 har det gjorts 86 olika åtgärder varav 15 har blivit erbjudna åtgärder men vill inte/kan inte delta. Under ht15 fanns inte denna kod att föra in i systemet därav kunde ingen statistik vissas. (kön inom parentes) Åtgärder och orsak till avslut på åtgärd Annan Arb Stud (tom) Totalsumma Annan åtgärd Anställning med stöd Erbjuden åtgärd men vill inte/kan inte delta Fördjupad vägledning 4 4 Kombination av åtgärder Praktik 7 7 Studier inom komvux Studier på introduktionsprogram 6 6 SYO 6 6 Totalsumma I det här resultatet ovan visas vad de olika åtgärderna har resulterat i t.ex. har 26 åtgärder resulterat i studier. De 7 ungdomarna som har blivit erbjudna praktik har fortfarande detta som en åtgärd. Av de 15 som har blivit erbjudna åtgärder men vill inte/kan inte delta är det 9 ungdomar som hade arbete och 6 ungdomar hade annan orsak vid kontakt. Åtgärder Torsås Mörbylånga Kalmar Borgholm Totalsumma Annan åtgärd Anställning med stöd Erbjuden åtgärd men vill inte/kan inte delta Fördjupad vägledning Kombination av åtgärder Praktik Studier inom komvux Studier på introduktionsprogram SYO Totalsumma Ovan redovisas hur åtgärderna är fördelade mellan de olika kommunerna. 7

114 Orsak till ungdomar som aktivitetsansvaret upphör på läsåret 2015/2016 Under höst- och vårterminen 15/16 har 229 ungdomar avregistrerats/upphört från det kommunala aktivitetsansvaret utifrån att de Ej längre är folkbokförd i kommunen, fyllt 20 år eller startat på ett nationellt program. Orsak avreg. Torsås Mörbylånga Kalmar Borgholm Ej längre folkbokförd i kommunen Fyllt 20 år Studier på nationellt program Totalsumma Tabellen ovan redovisas hur spridningen ser ut i de olika kommunerna på ungdomar som har avregistrerats/upphört. Orsak avreg. kvinna man Totalsumma Ej längre folkbokförd i kommunen Fyllt 20 år Studier på nationellt program Totalsumma Tabellen ovan ser vi fördelningen mellan kvinnor och män som har avregistrerats/upphört. Avslutande kommentar Det kan också vara intressant att se om det finns en liknande tendens inom KAA:s bevakningssystem d.v.s., om antalet uppföljningar har minskat eller ökat under läsåren? Nedan presenteras hur detta har sett ut under de åtta senaste läsåren. Antalet uppföljningar inom KAA:s bevakningssystem Antal under läsåren 2008/ / / / / / / / Anm. Bevakningssystemet byggdes upp under läsåret 08/09 8

115 De tre sista läsåren och speciellt under det sista läsåret har en ökning skett även här. Ökningen kan bero på ett antal olika aspekter som till exempel ett bättre system som gör matchningar (Matchning av elevregister gentemot folkbokförning) varje dag. Om vi ser på Kalmar i stort har vi en bra genomströmning på studenter som studerar på Linnéuniversitetet som fångas upp i vårt system och som blir okända tills vi vet om de har ett examensbevis och i det fallet skrivs de av från det kommunala aktivitetsansvaret. Av dessa 330 är det 187 ungdomar som kommer att ligga på aktivitetsansvaret. De övriga 143 ungdomar ingår inte längre i aktivitetsansvaret eftersom de har fyllt 20 år, börjat studera på ett nationellt program eller inte längre är folkbokförda i kommunerna Motivationscoachens arbete under läsåret 15/16 Utöver det administrativa arbetet med att kartlägga, registrera och dokumentera. Har uppföljningsarbetet i första hand bestått av att kontakta och följa upp de ungdomar som funnits i KAA:s bevakningsregister men även kontakter/uppföljningar av ungdomar utanför KAA har genomförts då skolorna bett om motivationscoachens stöd och hjälp. Kontakterna har skett antingen via brev och/eller telefon. Har inte kontakt nåtts så har upprepade försök genomförts både via brev som telefon i syfte för att få möjlighet till en personlig uppföljning. Detta upprepas från termin till termin tills ungdomen inte längre uppfyller kraven inom kommunala aktivitetsansvaret (enligt skollagen, 29 kap 9 ). Vid kontakt har motivationscoachen erbjudit möten för stöd och framtidsplanering i första hand utanför skolans lokaler, studiebesök på utbildningar, hjälp med Af-kontakt och andra myndighetskontakter, hjälp med ansökningar till utbildningar eller samtalskontakt tills man varit mogen att ta nästa steg mot utbildning eller arbete. I vissa fall har det framkommit i efterhand att okända ungdomar hos kommunen har flyttat till annan ort, jobb utomlands, behandlingshem eller inskrivna på arbetsförmedlingen - (sekretess och att ungdomen anser att de bara behöver den insatsen). Gymnasieförbundet och kommunerna jobbar med att stärka rutinerna och arbetssätten för att nå de ungdomar som fortfarande är okända i kommunen samt de ungdomar som är intreserade av handledning samt råd och stöd. 9

116 Bilaga 1- Förklaringar av svarsalternativ Förklaringar av svarsalternativ 1. Svarsalternativ för sysselsättningsvariablerna i bokstavsordning Förklaringar av svarsalternativen för sysselsättningsvariablerna Sysselsättning vid registrering, Sysselsättning innan åtgärd och Sysselsättning efter avslutad åtgärd. AnSys=Annan sysselsättning Nedan finns exempel när ni kan använda koden. Aupair Elitidrottssatsning utan avlönad anställning Föräldraledighet Praktik på eget initiativ Utlandsvistelse (ej studier) Volontär (i Sverige och utomlands) Åtgärd genom kommunen som påbörjats innan eller samma dag som ett avhopp från ett nationellt program i gymnasieskolan Åtgärd genom annan aktör t.ex. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och samordningsförbund Annan känd sysselsättning som hindrar ungdomen från att delta i åtgärder inom aktivitetsansvaret Arb=Arbete Avlönad anställning som t.ex. tillsvidareanställning, provanställning, visstidsanställning och timanställning och minst en timme arbete per vecka i snitt. Egenföretagare dvs. ungdomar med egenregistrerat företag och F-skattsedel. Elitidrottsatsande ungdom med avlönad anställning. Ej praktik och arbetsmarknadsåtgärd. Atg=Åtgärd inom aktivitetsansvaret Koden används om ungdomen direkt efter avslutad åtgärd påbörjar en ny åtgärd. InSys=Ingen sysselsättning Koden används när ni har fått kännedom om ungdomens sysselsättning och ungdomen inte har någon av de andra sysselsättningarna. Det kan t.ex. vara Arbetssökande utan åtgärd via Arbetsförmedlingen Ungdomar som har hoppat av från nationella program i gymnasieskola eller i gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning och inte har någon sysselsättning Ungdomar som sökt utbildning men ej blivit antagna Ungdomar som väntar på att påbörja utbildning Ungdomar som inte sökt utbildning och inte har någon annan sysselsättning NyAtg=Ny åtgärd inom aktivitetsansvaret påbörjas Koden används om en ungdom direkt efter avslutad åtgärd påbörjar en ny åtgärd. Kom ihåg att den nya åtgärden ska rapporteras på en ny rad. Okand=Okänd Koden används endast om ni inte fått kännedom om ungdomens sysselsättning och ska ändras när ni får kännedom om det. Det gäller t.ex. om ni inte får tag på ungdomen eller om ungdomen/närstående inte vill uppge sysselsättning. 10

117 StAn=Andra studier Inte introduktionsprogram eller nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning, men t.ex. Arbetsmarknadsutbildning via Arbetsförmedlingen Distansstudier (ej nationellt program eller motsvarande utbildning) Folkhögskolestudier (inte allmän kurs på gymnasial nivå) Grundläggande militär utbildning (GMU) Privat utbildning Studiemotiverande folkhögskolekurs via Arbetsförmedlingen Utbytesstudenter Utlandsstudier Yrkesutbildning som inte kräver gymnasieexamen StInt=Studier på introduktionsprogram StNat=Studier på nationella program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Koden används endast som svarsalternativ till insamlingsvariablerna sysselsättning efter avslutad åtgärd och orsak till att aktivitetsansvaret har upphört. Den finns inte som svarsalternativ för insamlingsvariablerna sysselsättning vid registrering och sysselsättning innan åtgärd eftersom ungdomar som genomför utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning inte omfattas av aktivitetsansvaret. StVux=Studier inom kommunal vuxenutbildning (Komvux) Grundläggande nivå Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (tidigare benämnt SFI) Orienteringskurs Ungdomar som läser på gymnasial nivå på Komvux omfattas inte av aktivitetsansvaret och ska inte rapporteras alternativt avregistreras med koden StNat (studier på ett nationellt program eller motsvarande). 2. Svarsalternativ för åtgärdsvariabeln i bokstavsordning Förklaringar av svarsalternativen för åtgärd. Anst=Anställning med stöd Tidsbegränsad anställning som genomförs med stöd från kommunen. AnAtg=Annan åtgärd Åtgärd som en ungdom deltagit i som inte ryms i någon av de andra svarsalternativen, t.ex. kartläggningssamtal Erbj=Erbjuden åtgärd men vill inte/kan inte delta Koden används när ungdomen vid kontakt med kommunen blivit erbjuden åtgärd men uppger att hon/han inte kan eller inte vill delta i åtgärd inom aktivitetsansvaret. Ni kan använda koden om följande villkor är uppfyllda ni har haft muntlig eller skriftlig kontakt med ungdomen eller med anhörig om ungdomen är under 18 år ungdomen har fått ett erbjudande om en åtgärd (även kartläggningssamtal) ni vet vad ungdomens sysselsättning är Använd koden även om ungdomen inte har lämnat ett klart och tydligt besked att ungdomen inte vill eller inte kan delta. Tackar ungdomen senare ja till en åtgärd så rapporterar ni det på en ny rad. Det är inte tillräckligt för att använda koden om ungdomen har tackat nej till ett telefonmöte 11

118 har tackat nej till ett första informationsmöte har fått ett brev med ett erbjudande om en åtgärd som ungdomen inte har svarat på Komb=Kombination av åtgärder Kan innehålla kombinationer av de andra svarsalternativen. Prakt=Praktik Gäller inte praktik inom ramen för gymnasieskolan StAn=Andra studier Inte introduktionsprogram eller nationella program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning, men t.ex. Folkhögskolestudier (inte allmän kurs på gymnasial nivå) StInt=Studier på introduktionsprogram StVux=Studier inom kommunal vuxenutbildning Grundläggande nivå, Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (tidigare benämnt SFI), och Orienteringskurs Ungdomar som läser på gymnasial nivå på Komvux omfattas inte av aktivitetsansvaret och ska inte rapporteras. SYV=Studie- och yrkesvägledning Vagl=Fördjupad vägledning Mer omfattande vägledning/coachning som kan vara halv- eller heldagsaktiviteter under en begränsad tidsperiod. 12

119 Bilaga 2 a. Brev/informationsblad till ungdomar - myndiga Vad gör Du idag? Hallå där! Är Du mellan år och inte slutfört Din gymnasieutbildning? Då är vi som kommun, enligt lag, skyldiga att ta reda på vad Du gör. Därför är det viktigt att Du hör av Dig och berättar vad Du gör idag, även om Du studerar, arbetar eller saknar sysselsättning. Vi kanske kan hjälpa Dig på vägen! Du kan höra av Dig via brev, mail, sms eller telefon. Eller varför inte med vårt Kontaktformulär som Du hittar via länken: Hälsningar Robert Bergkvist Motivationscoach Ring: Sms:a E-post: robert.bergkvist@gyf.se Hör av Dig inom en vecka, men helst redan idag! Kalmarsunds gymnasieförbund Kommunal ungdomsuppföljning, KAA Box KALMAR Besöksadress: Verkstadsgatan 6 Hemsida: 13

120 Bilaga 2 b. - Brev till vårdnadshavare - studieavbrott Datum Handläggare Robert Bergkvist robert.bergkvist@gyf.se Till vårdnadshavare för.. Kommunen har enligt Skollagen (SFS 2010:800) skyldighet att hålla sig informerade om vilken sysselsättning ungdomar mellan år har och som inte genomgår/genomgått ett gymnasieprogram. Jag arbetar med att följa upp alla ungdomar som hoppar av sina gymnasie-studier. Jag har nu fått ett meddelande om att Er. slutat sina studier och undrar nu vad som är planerat för.. när det gäller eventuell sysselsättning framöver. Vore därför mycket tacksam om Du skulle vilja kontakta mig angående ovanstående frågetecken. Bifogar även ett informationsblad där ytterligare uppgifter finns. Tack på förhand Robert Bergkvist Motivationscoach Det kommunalt aktivitetsansvar, KAA Kalmarsunds gymnasieförbund Lars Kaggskolan Kommunala aktivitetsansvaret, KAA Postadress Box 832, Kalmar Tel

121 Bilaga 2 c. - Brev till vårdnadshavare - matchning Datum Handläggare Robert Bergkvist robert.bergkvist@gyf.se Till vårdnadshavare för Kommunen har enligt Skollagen (SFS 2010:800) skyldighet att hålla sig informerade om vilken sysselsättning ungdomar mellan år har och som inte genomgår/genomgått ett gymnasieprogram. Jag kan inte hitta någon uppgift om hans sysselsättning idag och/eller om han studerar vid någon skola, det är därför jag skickar detta brev till Dig. Mitt arbete innebär att ta reda på vilken sysselsättning de ungdomar har som inte finns med i vårt gymnasieregister. Vore därför mycket tacksam om Du skulle vilja kontakta mig angående ovanstående frågetecken. Det kan vissa dagar vara svårt att nå mig på telefon men Du kan även maila mig Ditt telefonnummer så kan jag ringa Dig istället. Min e-postadress: robert.bergkvist@gyf.se Bifogar även ett informationsblad där ytterligare uppgifter finns. Tack på förhand Robert Bergkvist Motivationscoach Det kommunala aktivitetsansvar, KAA Kalmarsunds gymnasieförbund Lars Kaggskolan Kommunala aktivitetsansvaret, KAA Postadress Box 832, Kalmar Tel

122 Bilaga 2 d Informationsfolder Är Du år? Saknar Du slutbetyg från Gymnasiet? Saknar Du sysselsättning? Då kan Ungdomsuppföljningen erbjuda Dig stöd i Din framtidsplanering! Lämna dina uppgifter direkt på Det finns möjligheter för Dig! 16

123 Ungdomscoachen erbjuder Dig stöd genom bla; * träffar där vi diskuterar studier, jobb, framtid * studiebesök på utbildningar, arbetsplatser, AF mm * hjälp att söka utbildningar, skriva in på AF * hjälp med myndighetskontakter eller annat DU behöver Du får gärna besöka mig på Stagneliusgatan 33 utan att boka tid (Lars kaggskolan ingång C). Säkrast på onsdagar kl Jag bjuder alltid på fika! Bra att veta; * Du kan söka Gymnasieprogram t.o.m. det år Du fyller 19 * IM-programmen erbjuder alternativ till Dig som inte har fullständiga grundskolebetyg. * Du kan läsa in både grundskole och gymnasiebetyg på Folkhögskola när Du fyllt 18 år. * när Du fyllt 20 kan Du komplettera betyg via KomVux. * AF (arbetsförmedlingen) har särskilda insatser för ungdomar upp till 25 år, och för Dig som har en funktionsnedsättning finns ytterligare stöd. 17

124 Ungdomsuppföljningen har skyldighet enligt skollagen att hålla sig informerad om Din situation när Du är under 20 år och inte går i Gymnasiet. Det innebär att Ungdomscoachen i Kalmarsunds Gymnasieförbund, minst 2 ggr/år kommer att kontakta Dig för att höra om Din situation har förändrats. För att underlätta arbetet är det bra om Du själv lämnar uppgifter till oss så vi vet om Du är i någon form av sysselsättning eller inte, och om Du vill ha vårt stöd. Det är inte så krångligt; Gå in direkt på och fyll i dina uppgifter. Kryssa i om du vill ha stöd av Ungdomscoachen. Du kan också ringa, SMS-a eller maila uppge namn, om du studerar eller arbetar och i så fall var, och om du vill ha stöd robert.bergkvist@gyf.se 18

125 19 Kommunal ungdomsuppföljning, KAA Kalmarsunds gymnasieförbund Box KALMAR ,