Bôxeknuten med Rådhuset till höger Akvarell efter svartvitt foto. J Kangasoja

Transkript

1 NYTT FRÅN BÔXEKNUTEN NUMMER 19 Hösten 2014 Bôxeknuten med Rådhuset till höger Akvarell efter svartvitt foto. J Kangasoja UTGIVET AV

2 GLASBRUKSMUSEETS vara eller icke vara.se.se 2

3 Från Bruksongar från Surte Grupp på Facebook med 106 medlemmar Renja Andersson: Min farfar hade tappen där Konsum numera ligger. Det fanns även en Murcotapp som Berge hade. Nedan: Vykort poststämplat 1903 Lillemor Martinsson fd. Blidberg: Ingång till skyddsrum 3 Monica Olaisson: Jättegrytorna vid Baddammen

4 Foton från Per-Göran Kihls arkiv Manskören Rudolf Cederqvist vid Sjötorpet Nordgärdesvägen, norra Surte Hadar Ericksson, Östen Sahlberg, Allan Nordqvist Nya kontoret 4 Albin Andersson, Viktor Bergström

5 Bruksdisponent Rhedin med fru Ebba Omklädningshuset vid Gamla fotbollsplan nedanför Shell-tappen Frank Johansson Eugén Teiler Valter Rydén Vilhelm Börjesson Helge Hagström Olle Andersson 5

6 Gösta Smen Johansson och Aron Smen Kristiansson Anders Larsson, Leo Krafft, Otto Jönsson, X, Elis Jönsson, Haakon Andersson, Weimar Jönsson, Erik Eriksson (Einar Erikssons pappa) 6

7 EN PIONJÄR FRÅN SURTE Margot har slutat som kassör Efter att ha varit med i Bruksongars styrelse i åtta år hade Margot Kangasoja avböjt fortsatta uppdrag inför årsmötet i våras. Hon började som sekreterare men fick efter ett år ta över kassörsposten. Den uppgiften har hon skött med bravur. I hennes tidigare yrkesliv arbetade hon bl.a. med bokföring och den erfarenheten var väldigt nyttig för arbetet som kassör. Noggrannhet och ordning har präglat hennes arbete och hon lämnade ifrån sig en kassa med riktigt god finansiell ställning till efterträdaren Håkan Johansson, trots att föreningen investerat i bl.a. säkerhetsskåp, kaffemaskin och datorutrustning senaste åren. 7

8 Vykort från gamla Surte II Övre vykortet: Surte gamla järnvägsstation. Nedre vykortet: Någon sorts tillställning med mycket folk ute i naturen. 8

9 Vi i redaktionen är väldigt tacksamma att Sivert Jansson har ställt sitt album med vykort från gamla Surte till vårt förfogande. Här presenterar vi ytterligare några av vykorten. Vykortet ovan: Handkolorerat kort med egnahemsbebyggelsen söder om Bruket. Vykortet nedan: Sjukhuset byggdes ursprungligen för att fungera som Epidemisjukhus men användes som vanligt sjukhus tills det gjordes om till biograf, och slutligen revs på 70-talet. 9

10 Berättelser från Surte Aston Magnus Sandström Avskrift av morfar Astons anteckningar och berättelser utfört av Anders Hansen 2012 (Utdrag) Hobby- och affärsverksamhet, fiske mm Genom systemet med treskiftsarbete på glasbruket, förfogade arbetarna över en god del av dygnet i ledighet och frihet. Denna förmån måste ju på något sätt användas, vid sidan av den tid som åtgick för vila och sömn. De i föreningsjobbet intresserade hade dock, trots allt, svårt att få tiden att räcka till för att hålla det hela igång en annan part föredrog att slå dank vilket betydde att sitta eller stå vid byxknuten i timmar och där kommentera dagens händelser, yrkets besvärligheter och för övrigt glo på tattare och hästskojare, när de återvände från marken fulla och tokiga, under skrik och hojtande med piskorna vinande över hästryggarna, kappkörande sina foror på den vid Surte måttligt breda landsvägen. Det var en uppvisning som i högst grad roade sysslolösa glasjobbare. Hobbyverksamhet i modern stil var inte uppfunnen ännu den enda avkopplingen från det vardagliga gällde fisket uppe vid Surtesjöarna och nere i älven. Men det var inte många som sysselsatte sig med det. Fisket i sjöarna mest abborre, små ynkliga stackare med samma färg 10 som det snusbruna mossvattnet, - till alla de äventyr en brukspojke i slyngelåldern som man kunde berätta om i oändlighet hörde också det uppfriskande nöjet att efter slutat nattskift klockan fyra på morgonen, i sällskap med några jämnåriga med metrev och maskkopp, trava iväg upp till de mångomtalade sjöarna. Här, borta från slavgöra, husbyggen och människor, i en natur som bestod av lågslänta bergknallar, utan trädvegetation men klädda med ljung, ända från toppen och ned till vattnet, kunde man sitta på en ljungtuva och ur det mörka djupet plocka upp abborrar lika fort som det gick att slänga ut. Harpaltar skuttade omkring överallt, räven stack upp sin nos där man minst anade och flockar av rådjur kom en så nära att man kunde se dem in i ögonen. Rena idyllen alltså. Abborrarna var otroligt glupska, halva fisken bestod av huvud, krok och mask måste dras ur magen på dem. Efter några timmar hade fångsten fått proportioner som gjorde uppbrott nödvändigt, och med fisken hängande på ryggen, uppträdd genom gälarna på en videgren formad som en klyka, anträddes färden över bergen hem till Forsbäck.

11 Surtesjön, foto från ett något senare datum än vad som beskrivs i artikeln. Jag kan aldrig glömma hur förtvivlad min gamla farmor såg ut, när jag steg in med de tätt packade abborrstackarna, som skulle rensas och läggas i stekpannan - en och annan gädda av minimal storlek var ingenting att hurra för. Och älvens fiskbestånd, ja, det bestod till största delen av mört med lersmak, vidrig att äta, abborren som togs upp var lastgammal och full med lus och därför omöjlig och avskydd som hjälp i kosthållet, iden, stor och fet men svåråtkomlig och av ålen, som fanns i riklig mängd, åtgick ett tjugotal till ett mål mat för två personer, vilket säger allt om den fiskens dimensioner På denna art av fritidsjobb ledsnade man snart. Däremot pysslade ett stort flertal med agenturer av allehanda slag, från försäljning av tidsskrifter, främst Familjejournalen som hade en välvillig och trogen läsekrets, till orderupptagning av visitkort i dussintal, grant utstyrda i olika storlekar. Det var firman Åhlen och Holm, Insjön, som lämnade provkartor på för övrigt allt tänkbart som gick att sälja. Tidens lösen var att göra affärer, ha något att sälja, detsamma vad, alltid blev det några ören i förtjänst. Och firmor från alla branscher utnyttjade denna marknadsrusch till övermått. Avbetalningssystemet florerade våldsamt med alla därav följande konsekvenser. 11

12 Bruksongars Dag och Trädgårdsmarknad Ännu ett år firade vi Bruksongars dag med trädgårdsmarknad i fint väder. Från marknadsstånden på parkeringen såldes plantor och annat med koppling till odling från entusiastiska odlare. Det var strykande åtgång på kaffe och våfflor liksom kaklotter. Foto: Rolf Gustavsson 12

13 Bromö glasbruk och Bromöhuset Bromö (även stavat Brommö) är en ö i Vänern nordöst om Mariestad, skild från Torsö genom ett sund som var farled för fartyg som skulle gå vidare i Göta kanal till Östersjön och Stockholm. Det kanske låter litet avlägset från Göteborg, men Bromö glasbruk var faktiskt ett Göteborgsföretag, som 1803 flyttades från Klippan till Bromö. Klippans glasbruk låg på området för den gamla Älvsborgs fästning, som till stor del raserades för att få material till den nya fästningen som började byggas på Kyrkogårdsholmen redan fick Johan Schytz Kungl Maj:ts tillstånd att anlägga ett glasbruk där. Han avsåg att använda stenkol i stället för ved, som var en bristvara i Göteborgstrakten, och aska av sjötång i stället för importerad soda. Metoden att tillverka soda av sjötång hade prövats av den mångfrestande göteborgsköpmannen Peter Bagge, som var kompanjon med Johans far Samuel Schytz. Peter Bagge bosatte sig 1778 på en egendom i Västergötland men var 1793 jämte göteborgsköpmannen William Chalmers en av de drivande krafterna bakom bygget av Trollhätte kanal. Peter Bagges bror Carl Bagge drev sedan 1796 glasbruket framgångsrikt och byggde ut verksamheten men 1803 tröttnade han och lade ner bruket. Några vackra glas finns på Göteborgs stadsmuseum, men huvudsakligen tillverkades buteljer och annat bruksglas. Men glasbruket vid Klippan lades inte ner utan flyttades till det skogrika Bromö, dit det då gick att nyttja sjötransport genom den nybyggda Trollhätte kanal. Bromön köptes 1803 av Carl Bagge och landshövdingen i Göteborg Sam. af Forselles, och glasbruket flyttades såldes glasbruket till kommerserådet Berndt Harder Santesson ( ), som var en av Göteborgs storföretagare - kommerseråd liksom Carl Bagge. Santesson samarbetade med Baltzar 13 Bromöhuset som det såg ut i Surte och på Bromö (undre bilden) von Platen och satsade sin stora förmögenhet i bygget av Göta kanal, som åsamkade honom stora skulder sålde Santesson två tredjedelar av Bromö till glasbruksintressenterna, Santesson själv bodde i Chalmerska huset Södra Hamngatan 11. När glasbruket på Bromö lades ner 1879 så flyttade man huset som kallas för Bromöhuset på flotte ner till Surte från Bromö. Följande familjer bodde i bostadshuset Bromöhuset omkring : Familjen Anders Pettersson, fam Peter Betty Blidberg, fam Thorn, fam Theodor Ida Berlin. Fam Ture Ljungberg och fam Johan Selma Berntsson, fam Ludvig Fina Pttersson, fam Ada - Olle Backman, fam Engelbrekt Eriksson, fam Johan - Anna Leander. Källa: Regionarkivet

14 28 januari kl. 10 Cirkelstart Vårens aktiviteter Cirklarna i samarbete med ABF fortsatte sedan varje tisdag utom då det var kvällsträffar. 4 februari kl. 19 Kjell Mattsson berättade 4 mars kl. 19 Årsmöte 1 april kl. 19 April, april! 6 maj kl. 19 Grillkväll med musik 24 maj kl Bruksongars Dag och Trädgårdsmarknad 27 maj kl Säsongsavslutning Grillkvällen 6 maj Några som ingår i vår fantastiska festkommitté som ordnade med grillkvällen tar en liten paus i köket för att låta sig fotograferas. Fr. vänster: Solgerd, Lisbeth, Ragna och Irene. Foton: Rolf Gustavsson. Musikanterna som underhöll under grillkvällen tillsammans med vår ordförande Bo Sandberg och festkommitténs kontaktperson Solgerd Gustavsson. 14

15 Redaktionens sida Har ni förslag på aktiviteter för kvällsträffarna eller andra idéer mottages alla sådana hjärtligt. Förslag till denna skrift är vi tacksamma för också! Vi har en förslagslåda i Bruksongars lokal (Surte Glasbruksmuseum) Ni kan även mejla mig: Göran Teiler e-post: teiler@tele2.se Märk mejlet med Bruksongar Hemsida: bruksongar.dinstudio.se E-post: info@bruksongar.dinstudio.se Glasbruksmuseets hemsida: glasbruksmuseet.se E-post: info@glasbruksmuseet.se DVD om Livet på Surte sammanställd av Anders Lundin En dokumentärfilm som tar oss med tillbaka till mitten av 1800-talet. Till en tid då disponenter var var ouppnåeliga och arbetaren inte hade mycket till rättigheter. Till en tid då tekniken just hade börjat se dagens ljus men det mesta av det som producerades i Sverige fortfarande var skapat med handkraft. Vi får ta del av riktig bruksanda i Surte och följa en del av de människor som gjorde tillväxten möjlig. T-shirts och Collegetröjor Vi har tagit fram tröjor med logon som finns på glaset Från sand till flaska. Tröjorna finns att köpa på Glasbruksmuseet. De finns i vitt och svart. På T-tröjorna är trycket på framsidan och på baksidan på collegetröjorna. Priser: T-shirt 100 kr, collegetröja 150 kr. 15

16 Ansvarig utgivare: Redaktörer Bo Sandberg Göran Teiler Jouko Kangasoja STYRELSEN Ordförande Vice ordf. Sekreterare Kassör Övriga medl. Styrelsesuppl. Studieorg. Bo Sandberg Josef Barsi Kerstin Öberg (f. Andersson) Håkan Johansson Monica Pihl (f. Jonsson) Inger Mårtensson (f. Nyberg) Göran Teiler Monica Bertling Annette Kullander (f. Göbel) Jouko Kangasoja Lisbeth Börjesson Bertil Lundgren Vår adress är: Bruksongar Box SURTE Hemsida: bruksongar.dinstudio.se E-post: Tryck: Ale kommun, 16 Kontorsservice 2014