Sydväst om Hammars Park

Transkript

1 Arkeologisk utredning 2005 Sydväst om Hammars Park Limhamn 154:376 Hyllie socken i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:038 Esbjörn Jonsson

2 Malmö Kulturmiljö Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen 3 Arkeologisk utredning 2005 Sydväst om Hammars Park Limhamn 154:376 Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2008:038 Författare: Esbjörn Jonsson Grafisk form: Anders Gutehall ISSN: Malmö Kulturmiljö 2008

3 Undersökningens bakgrund och resultat Inledning Med anledning av planerad markexploatering för anläggande av utjämningsmagasin, inom fastigheten Limhamn 154:376, Hyllie socken, Malmö utförde Malmö Kulturmiljö under oktober 2005 en arkeologisk utredning enligt uppdrag från Länsstyrelsen i Skåne (dnr: dnr ). Beställare av arbetet var Fastighetskontoret, Malmö Stad. Utredningen utfördes av Esbjörn Jonsson. Landskapsbeskrivning, topografi och fornlämningsmiljö Exploateringsområdet är beläget i södra Limhamn sydväst om Hammars Park i östra hörnet av Hammars väg och Barnviksvägen (bilaga 1). Ytan som omfattade ett ca m2 stort område som i dag utgörs av grönområde och används av en brukshundsklubb. Området ligger i närheten av Järavallen, den forna strandlinjen för Litorinahavets högsta vattennivå, och har också periodvis utgjort havsbotten. Järavallen är dokumenterad 300 m öster om undersökningsområdet (figur 1). Området söder om Hammars Park var 1990 föremål för en arkeologisk utredning i form av kart- och arkivstudier (Björhem 1990). Ärendet gick emellertid inte vidare, men utifrån studien konstateras att det sannolikt finns arkeologiska lämningar inom området. Hyllie5:1 Hyllie 4:1-3 Hyllie16:1 Hyllie29:1 Hyllie 27:1 Hyllie 11:1 Limhamn 154:219 Hyllie31:1 Hyllie 23:1 Hyllie 28:1 MK 169 MK 201 Hyllie39:1 Hyllie12:1 Hyllie37:1 Hyllie40:1 Hyllie 9:1 Hyllie7:1-2 Hyllie8:1-3 Hyllie38:1 Figur 1. Fornlämningskarta med de olika fornlämningarna och de arkeologiskt undersökta ytorna i närområdet till Limhamn 154:376. I närområdet har flera arkeologiska lämningar dokumenterats, vilka utgörs av gravar från flera tidsperioder under förhistorien samt stenåldersboplatser. Omkring 300 m öster om undersökningsområdet gjordes en utredning 2004 (MK Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:038

4 201). Vid denna framkom boplats-/aktivitetsytor framför allt i anslutning till och på Järavallen. Lämningarna ska troligen dateras till övergången mesolitikum/ neolitikum (Hammarstrand Dehman 2005). Söder om undersökningsområdet, framkom ett rikt boplatsmaterial från övergången senmesolitikum/tidigneolitikum (RAÄ nr 9:1, Hyllie sn, Jonsson 2005). Sydöst om undersökningsområdet genomfördes en utredning under 2004 (MK 169), där det i anslutning till Järavallen dokumenterades lämningar från stenålder. Dessutom framkom ytterligare en strandvall väster om Järavallen (Hammarstrand Dehman 2004). I Hammars Park nordöst om undersökningsområdet har några skivyxor påträffats, vilket indikerar en boplats med okänd utsträckning från senmesolitikum/ tidigneolitikum (RAÄ nr 23:1, Hyllie sn). Även lämningar efter en mellanneolitisk boplats har påträffats på Järavallen, ca 850 m nordöst om Limhamn 154:219 (RAÄ nr 5:1, Hyllie sn). Några lösfynd som kan dateras till stenålder, har tillvaratagits i närområdet (RAÄ nr 4:3, RAÄ nr 39:1 och RAÄ nr 40:1, Hyllie sn). Öster om Järavallen har rika boplatsmaterial framkommit i samband med projektet Öresundsförbindelsen inom delområdena Elinelund 2A. I närområdet påträffades även mera rituella lämningar inom delområdena Skjutbanorna 1B och 1C, såsom gravar och en neolitisk hägnad (RAÄ nr 8:3, 37:1 & 38:1, Hyllie sn, Jonsson 1995 Sarnäs & Nord Paulsson 2001). Järavallen har, förutom att ha varit ett attraktivt boplatsläge, även använts som gravplats under olika delar av förhistorisk tid. Ca 1000 m nordöst om undersökningsområdet är bronsåldershögen Knuts backe belägen (RAÄ nr 4:1, Hyllie sn). Högen är delvis undersökt och i dess närhet har flera andra gravar påträffats. Tre gravar från romersk järnålder har dokumenterats (RAÄ nr 11:1 och RAÄ nr 29:1, Hyllie sn), men även en senneolitisk grav, en stenkista med innehållande ett bronssvärd och en odaterad flatmarksgrav har framkommit (RAÄ nr 4:2, RAÄ nr 16:1 och RAÄ nr 27:1, Hyllie sn). Mellan Knuts backe och undersökningsområdet har ytterligare en grav påträffats. Även denna har blivit anlagd på strandvallen och kan dateras till romersk järnålder (RAÄ nr 28:1, Hyllie sn). Sydöst om Limhamn 154:376 har en hällkista och ett bronsåldersröse dokumenterats (RAÄ nr 12:1 och RAÄ nr 7:1 2, Hyllie sn). Öster om dessa påträffades i slutet av 1960-talet fyra flintdolkar och en bronsarmring vid jordbruksarbete, tillsammans med en mängd upplöjd sten (RAÄ nr 8:1 2, Hyllie sn). I samma område tillvaratogs delar av ett grepptungesvärd från bronsålder i samband med undersökningarna inför Öresundsförbindelsen (Jonsson 1995). Sydväst om undersökningsområdet finns det uppgifter om att Hyllie bys södra medeltida hamn Hellestads leje har legat (RAÄ nr 31:1, Hyllie sn, Riddersporre 2003 s. 66). Hyllie by hade två hamnar varav den norra benämnd Limhauffen låg vid det nutida färjeläget. Syfte och metod Syftet med den arkeologiska utredningen var att undersöka om det fanns under mark dolda fornlämningarna. Finns här spår av bebyggelse som kan kopplas till Helligsted bod vid Hellested Leje? En datering av strandvallen vore önskvärd. Det förekommer lägre liggande strandvallar under både atlantisk och subboreal tid. Ett aktivt sökande efter en torvhorisont eller markyta mellan sandbanken och moränleran med material för ett 14 C-prov kan vara en möjlighet att lösa frågan. Enligt flygfoton tagna under 1950-talet har området inte varit utsatt för djupplöjning. Relation till vetenskapligt program Genom anknytning till ett par teman i Malmö Kulturmiljös Vetenskapliga Program kan ett par frågeställningar konkretiseras. Frågor som kan relateras till det Vetenskapliga Programmets tema Landskapsutnyttjande (Rudebeck m.fl. 2001:55 ff.) handlar om att få klarhet i vad lämningarna representerar, en eller Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:038

5 flera kortvariga vistelser eller en mer långvarig bosättning, och att i samband därmed undersökta vilka näringsresurser som har utnyttjats och som finns representerade på platsen. Finns det några strukturer som kan påvisa aktiviteternas karaktär, så som hyddlämningar, eldstäder osv.? Kan aktiviteterna kopplas till den marina miljön eller ser vi spår efter ett mer varierat resursutnyttjande? Det är angeläget att förstå hur omgivningen har sett ut, för att kunna diskutera hur människorna har utnyttjat landskapet och varför man har valt att bosätta sig, kortare eller längre tid, på just denna plats. Temat Kommunikationsleder (Rudebeck m. fl. 2001:73 f) tar upp frågan om land- och vattenvägars inverkan på exempelvis bebyggelsemönster under förhistorisk och historisk tid. En arkeologisk datering av de medeltida vägarna runt Malmö skulle indirekt kunna bidra med ny kunskap om Skånemarknadens ålder och Malmös uppkomst. Detta gäller även byvägarna ner till hamnlägena vid Öresund. I strandängsmiljön invid Hellestads Leje finns förutsättningar att kunna påträffa trävirke lämpligt för dendrokronologisk datering av byhamnens närområde. Undersökningsresultat och utvärdering Syftet med den arkeologiska utredningen var att klargöra fornlämningsbilden i området (bilaga 1-2). Vid den arkeologiska utredningen grävdes två sökschakt i nord-sydlig riktning med en sammanlagd yta på 143 m 2. I båda schaktens profiler påträffades en upptill 0,8 m hög sandbank med en övre nivå av 1,50 m ö.h. Denna vilade på svallad moränlera. Ovanför sandlagret påträffades ställvis ett omkring 10 cm mörkfärgat kulturlager med sten. Ovanför kulturlagret fanns ett äldre jordlager, däröver påförda massor och överst ett matjordslager. Sandbanken kan vara en strandvall liggande mellan Järavallen och havet. Vid sin rekonstruktion av Järavallens sträckning genom Limhamn visade Kjellmark även på två lägre liggande strandvallssegment mellan Järavallen och stranden. Dessa låg strax innanför Strandvägen med toppmått på 1,86 och 2, 20 m ö. h (Kjellmark 1903). Den nu upptäckta sandbanken ligger även den strax innanför Strandvägens förlängning i Barnviksvägen. I det korta östliga schaktet påträffades inga anläggningar och fynden inskränkte sig till ett flintavslag funnet i en dumphög. Stora förekomster av hjärtmusselskal, vanligt förekommande i Littorinahavet, noterades i sandbanken. I det långa västliga schaktet påträffades 2 härdar i sandbanken och 1 härd under sandbanken, skelettdelar från två människor, samt en underkäke från en stor hund/varg. I dumphögarna påträffades en plattformskärna, medeltida stengods samt taktegelsfragment. I en av härdarna i sandbanken hittades en oornerad tunnväggig keramikskärva från halsen på ett större kärl med daterad till tidigneolitikum. I härdens omedelbara närhet påträffades en oornerad keramikskärva av reducerat gods daterad till äldre järnålder. Skelettdelarna påträffades i schaktets södra del. Ett lårben kom i grävmaskinens skopa och vid en närmare undersökning påträffades en överarm och ett kranium i den östra schaktväggen. Delarna låg ett par centimeter ovanför sandbanken. Även en underkäke från en hund/varg hittades nära lårbenet. Vid den södra änden av schaktet påträffades ytterligare mänskliga skelettdelar däribland ett kvinnligt kranium. Det fanns det inga skelettdelar i schaktväggen, men även här låg delarna ovanför sandbanken. Avstånden mellan dessa mänskliga kvarlevor var 8 m. Dateringen av skelettdelarna för lämnas öppen tills 14 C-dateringar är gjorda. Det bör noteras att benfynden (människa + hund) skulle kunna härröra från en mesolitisk begravningsplats. Mot detta talar fyndnivån över havet, även om havsytan vid någon regressionsperiod torde kunna ha legat i höjd med den nutida. Detta bör beaktas vid framtida insatser. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:038

6 Vid schaktets södra ände påträffades halva foten till ett saltglaserat stengodskrus av Siegburgtyp daterat till 1300-talet eller början av 1400-talet (Chatarina Ödman, Anders Reisnert muntligen). I denna södra del av schaktet påträffades även taktegelfragment. Dessa fynd kom från dumphögar. Fyndmaterialet visar spår efter aktiviteter under stenålder (plattformskärnan och keramikskärvan) och äldre järnålder (keramikskärvan). Det medeltida kruset och taktegel väcker intressanta frågor om den Hyllie bys södra hamns omland. Denna hamn kallad Hellested Leje har sitt äldsta skriftliga belägg från 2 mars 1491 där kung Hans på Malmöhus dömer riksrådet och riddaren Tönne Wernersen att riva det hus han uppfört på Heliestæde bod. Orsaken till kungens missnöje var att riddaren där hade ölkrog och hökeri (detaljhandel) utanför staden Malmö vilket medförde förlorade intäkter till staden och kronan (Weibull 1901:58). Hellestad förekommer även i Christian II:s verdslige lov från 1522 där köpenskap förbjuds i vissa hamnar bland annat byhamnarna tillhörande Hyllie, Fosie och Bunkeflo socknar. Projektorganisation Den arkeologiska utredningen bedrevs inom enheten för arkeologi på Malmö Kulturmiljö. Enhetschef och ansvarig för den arkeologiska verksamheten var Per Sarnäs. Petter Linde ansvarade för digital utrustning, upprättande av Intrasisprojekt. Raimond Thörn var projektledare och ansvarade för projektets genomförande och vetenskapliga kvalitet, samt kontakter med Länsstyrelse och byggherre. Platschefen svarade för att genomförandebeskrivningen och målsättningarna i undersökningsplanen har efterlevts, samt var ansvarig för arbetsplatsen. Referenser Björhem, Nils Hammars park. Arkeologisk utredning, del 1. Stadsantikvariska avdelningen, Malmö Museer. Malmö. Hammarstrand Dehman, Karina Söder om Hammars Park. Rapport över arkeologisk utredning inom Limhamn 154:219 samt del av 154:376, Hyllie socken, Malmö Stad. Malmö Kulturmiljö. Hammarstrand Dehman, Karina Limhamn 154: Rapport över arkeologisk utredning. Malmö Kulturmiljö. Jonsson, Esbjörn Öresundsförbindelsen. Skjutbanorna 1A. Malmö Kulturmiljö. Malmö. Kjellmark, Knut En stenåldersboplats i Järavallen vid Limhamn. Stockholm. Sarnäs, Per & Nord Paulsson, Jenny Öresundsförbindelsen. Skjutbanorna 1B & Elinelund 2A-B. Malmö Kulturmiljö. Malmö. Riddersporre, Mats Malmös kartor. Från 1500-talet till idag. Tyke Tykesson (red.). Lund. Rudebeck, Elisabeth; Ödman, Chatarina; Samuelsson, Bengt-Åke & Högberg, Anders. (red.) Vetenskapligt program för Malmö Kulturmiljö. Den arkeologiska verksamheten. Malmö Kulturmiljö. Malmö. Weibull, Lauritz Malmö Stads Urkundsbok. Malmö. Muntliga uppgifter Anders Reisnert, Malmö Kulturmiljö. Chatarina Ödman, Malmö Kulturmiljö. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:038

7 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer: Malmö Kulturmiljös diarienummer:... KN-KFÖ Inventarienummer:... MK 291 Arkivnummer:... S 06:116 Län:... Skåne Kommun:... Malmö Socken:... Hyllie Fastighet:... Limhamn 154:376 Ekonomiska kartans blad:... 2C2d Gottorp Koordinatsystem:... RT 90 2,5 Gon V X koordinat: ,99 Y koordinat: ,47 M ö.h.:... 2,1 Fältarbetstid: Antal arbetsdagar:... 2 Antal arkeologtimmar: Antal maskintimmar:... 8 Undersökningsområde:... ca 300 m 2 Undersökt yta: m 2 Platschef:... Esbjörn Jonsson Uppdragsgivare:... Fastighetskontoret, Malmö stad Bilagor Bilaga 1 Kartor Bilaga 2 Schaktplan Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:038

8

9 Bilaga 1

10

11 Bilaga 2

12