Kvalitetsrapport gymnasieskola. Gymnasieskola Läsår 2016/2017

Transkript

1 Kvalitetsrapport gymnasieskola Gymnasieskola Läsår 2016/2017

2 Innehållsförteckning Kvalitetsarbete... 4 Jämställdhet... 5 Förutsättningar... 6 Skolkommunen ska skapa goda förutsättningarna för att bedriva utbildning i gymnasieskolan. (Nybro vs Riket)... 6 Normer och värden... 7 Undervisningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. (Nybro vs Nybro)... 7 Likabehandlingsplan... 8 Gymnasieskolan ska vara fri från mobbing och kränkande behandling. (Nybro vs Nybro 8 Kunskaper... 9 Skolkommunen ska erbjuda ett brett utbildningsutbud gällande gymnasieskolan. (Nybro vs Riket)... 9 Undervisningen ska skapa de bästa betingelserna för elevers bildning, tänkande och kunskapsutveckling så att eleverna når de nationella målen. (Nybro vs Nybro)... 9 Kvalitetssäkring av bedömning och betygsättning Skolkommunen ska skapa de bästa betingelserna för de studerandes bildning, tänkande och kunskapsutveckling vilket ska synas i betygen. (Nybro vs Riket) Undervisningen i gymnasieskolan ska skapa de bästa betingelserna för de studerandes bildning, tänkande och kunskapsutveckling vilket ska synas i betygen. (Nybro vs Nybro) Elevers ansvar och inflytande De studerande ska uppleva att de har inflytande och möjlighet att påverka den dagliga verksamheten. (Nybro vs Nybro) Undervisningen ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. (Nybro vs Nybro) Individanpassning och särskilt stöd Varje elev som behöver särskilt stöd för sitt lärande och för sin utveckling skall erbjudas detta. (Nybro vs Nybro) Övriga... Fel! Bokmärket är inte definierat. Gymnasieskolan ska utveckla samarbete med andra verksamheter och främja samverkan med arbetsliv och närsamhället i övrigt.... Fel! Bokmärket är inte definierat. Gymnasieskolan ska ha en god ekonomisk styrning.... Fel! Bokmärket är inte definierat. Aktiviteter

3 3

4 Kvalitetsarbete I skollagen anges att skolans systematiska kvalitetsarbete innebär att utbildningen kontinuerligt ska följas upp, resultaten ska analyseras och utifrån det ska utbildningen planeras och utvecklas. Med det menas att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt. Fokus ska ligga på långsiktig utveckling. För detta krävs att varje skola måste hitta sina former och rutiner för kvalitetsarbetet (Skolverket, 2012). Kvalitetsarbetet ska bedrivas på både huvudmannanivå och på varje skolenhet. Huvudmannens uppdrag är att ansvara för genomförandet av utbildningen och se till att det finns förutsättningar för att bedriva ett kvalitetsarbete som säkerställer kvalitet och likvärdighet. Rektor är ansvarig för enhetens kvalitetsarbete och för att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla utbildningen utifrån nationella mål och riktlinjer (Skolverket, 2012). Utifrån ovanstående är det personalens ansvar att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje barn att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen (Skolverket, 2012). Styrning och ledning av kvalitetsarbetet utgår från följande bestämmelser i skollagen (SFS 2010:800): 4 kap. 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. 4 kap. 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. 4 kap. 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Referenser. SFS (2010:800). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet Skolverket (2012) Systematiskt kvalitetsarbete-för skolväsendet. Stockholm: Fritzes 4

5 Jämställdhet I skolans värdegrund och uppdrag (SKOLFS 2011:144) anges att människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som skolan ska gestalta och förmedla. Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt (a.a.) Referenser: (SKOLFS 2011:144) Läroplan för gymnasieskolan. Stockholm: Fritzes 5

6 Förutsättningar Skolkommunen ska skapa goda förutsättningarna för att bedriva utbildning i gymnasieskolan. (Nybro vs Riket) Målet är delvis uppnått. Under ett par år har verksamheten växt kraftigt, framför allt på IM och Språkintroduktion. Det har inneburit att ny personal har anställts och där har behörighet och legitimation inte alltid kunnat säkras, framför allt i de fall det rör sig om tillfälliga anställningar. Vid rekrytering av ämneslärare med tillsvidareanställning har behörig och legitimerad personal kunnat anställas. Antal elever per lärare ligger i paritet med rikets snitt. Andel pedagoger med pedagogisk högskoleutbildning - gymnasieskolan (SCB) Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstj.) - gymnasieskolan (SCB) 93,22 % 95,17 % 125,21 % 100 % 6

7 Normer och värden Undervisningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. (Nybro vs Nybro) Målet är delvis uppnått. Det skiljer sig åt mellan programmen hur tryggheten upplevs. På vissa program är målet uppfyllt på andra finns elever som uttrycker otrygghet. Varje program får därför planera åtgärder utifrån sina respektive resultat. I de fall utfallet är positivt fortsätter arbetslagen att förstärka. I de program som inte har fullt ut positivt utfall behöver samtal föras om varför och hur verksamheten kan jobba med att öka förtroendet och tryggheten. Frågan lyfts på varje utvecklingssamtal för att tydliggöra bakomliggande orsaker och utifrån dem planera insatser. Åtgärder: Studiehallen och andra utrymmen behöver förbättras så att eleverna känner att de är trygga på skolan för under läsåret har det blivit hög ljudvolym och många känner att de inte har någonstans att vara på rasterna. Detta är en åtgärd för skolledningen. Lärare styr gruppindelning och klassrumsplacering för att få ett bra arbetsklimat i klasserna. Jag känner mig trygg i skolan. 94,46 % 7

8 Likabehandlingsplan Gymnasieskolan ska vara fri från mobbing och kränkande behandling. (Nybro vs Nybro Vi behöver lyfta upp diskussion hur vi alla upplever en kränkning såväl i handling som verbalt. Att visa på exempel och utifrån dem starta upp diskussioner om vad en kränkning är kan vara en väg till att förebygga kränkande behandling samt att skapa underlag för förståelse kring upplevelse. Genom att fortsätta att konsekvent korrigera kränkande beteende, hoppas vi skapa ett bättre språkbruk och trevligare attityd hos eleverna. Höja elevernas sociala kompetens genom att fortsätta det arbete som ständigt bedrivs samt ge en miniföreläsning om social kompetens 10 saker man inte behöver utbildning eller talang för. Åtgärder: Jobba tillsammans med eleverna med likabehandlingsplanen. Värderingsövningar samt prata med eleverna om trygghet och arbetsro utifrån vår plan om kränkande behandling. På individnivå behövs frågan om upplevd kränkning lyftas kontinuerligt och självklart direkt om lärare uppmärksammar problem. Åtgärder sätts då in utifrån det enskilda fallet. Viktigt att markera mot elever med olämpligt beteende att det inte på något sätt accepteras och att det blir konsekvenser för den som utsätter andra för kränkande bemötande. Studieresor och andra aktiviteter som stärker klassernas samhörighet fortsätter vi att jobba med. På min skola framgår det tydligt att kränkande behandling inte accepteras. (enk) 68,5 % Målet är inte uppnått. Svårigheter att kommunicera syftet med frågan. Planerad aktivitet med syfte att förbättra resultatet har ej påbörjats. Under det här läsåret har jag känt mig kränkt i skolan. 0 % 8

9 Kunskaper Skolkommunen ska erbjuda ett brett utbildningsutbud gällande gymnasieskolan. (Nybro vs Riket) Andelen elever på Introduktionsprogram uppgår till 26 %. Andelen på högskoleförberedande program sjunker något i förhållande till riket och andelen på yrkesprogram ökar. Framför allt är det den stora andelen nyanlända som syns i statistiken när det gäller Individuella programmet. Verksamheten på språkintroduktion har ökat och skolan har löpande under året anpassat verksamheten för att ge så goda möjligheter och förutsättningar som möjligt. Andel studerande på högskoleförberedande program (SCB) Andel studerande på yrkesprogram. (SCB) Andel (%) studerande på introduktionsprogram.( SCB) Andel (%) elever folkbokförda i kommunen som gick i den egna kommunens gymnasieskola. (Nybro vs riket) Andel (%) elever folkbokförda i kommunen som gick i fristående gymnasieskola belägen i annan kommun. (Nybro vs riket) Andel (%) elever folkbokförda i kommunen som gick i annan kommuns gymnasieskola. (Nybro vs riket) 80,66 % 75,86 % 135,03 % 116,79 % 94,7 % 49,71 % 120,63 % 112,82 % 75,5 % Undervisningen ska skapa de bästa betingelserna för elevers bildning, tänkande och kunskapsutveckling så att eleverna når de nationella målen. (Nybro vs Nybro) När det gäller elevernas intresse för skolarbetet och lusten att lära mer ser resultatet i stort sett ut som 9

10 föregående år. Frågan har tagits upp på klassråd och vi har försökt förklara innebörden av den för eleverna. Ändå tyder flera kommentarer på att de tolkar den som här och nu. Vi planerar att fortsatt diskutera och informera om frågans innebörd på våra klassråd inför kommande enkät. Vi lärare bör kontinuerligt påvisa behovet av kunskaper både på kort sikt (för att klara den efterföljande kursen) som på lång sikt (klara och känna sig bekväm i följande arbetsliv). Skapa förståelse hos eleverna för vad de måste lära sig genom ytterligare utökat praktiskt samarbete mellan lärarna. Vi strävar efter att göra lärandet mer synligt för våra elever som en helhetsprocess. Vi vill visa på sambanden mellan kunskaper inom ämnen och mellan olika ämnen. En åtgärd vi planerar är att ha en stående punkt på arbetslagsmöten där vi diskuterar pedagogiska frågor utifrån vad eleverna jobbar med i nuläget. Vi är bra på att återkoppla i samband med uppgifter. Vi kan bli bättre på att åskådliggöra kunskapskraven i samband med denna återkoppling så det blir tydligare för eleverna vad det innebär att uppfylla kunskapskraven. De flesta eleverna tycker att studierna leder till personlig utveckling. Vi strävar efter att synliggöra den personliga utvecklingen t.ex. på utvecklingssamtalen. Resultatet visar på en försämring jämfört med föregående år när det gäller elevernas upplevelse av vad de ska kunna för att nå kunskapsmålen. Detta kan ev. bero på att vi har fler elever med utländsk bakgrund. Planerad åtgärd: Vi ska arbeta mer med att synliggöra och resonera kring kunskapsmålen i samband med varje enskild uppgift i kurserna. Det framgår inte av frågan vilken nivå på kunskapskraven som ska uppnås, vilket kan förvirra eleverna. Vi anser att frågan borde förtydligas med "ska nå kunskapskraven för minst betyget E". Målet är delvis uppnått kring frågan om lärarnas förväntningar att eleverna ska nå kunskapskraven. Vi förväntar oss att eleverna ska nå kunskapskraven och vi förmedlar den bilden till eleverna men vi måste bli tydligare genom att ge eleverna regelbunden feedback på deras skolarbete och examinationer samt att vi individanpassar arbetet efter elevernas förutsättningar. Under utvecklingssamtalen har vi stor tonvikt på elevernas egna och lärarnas förväntningar på skolarbetet. Vi tycker oss kunna koppla ihop det med den centrala fortbildningen(formativt förhållningssätt) som vi kommer att fortsätta arbeta med och utveckla både i arbetslaget och ämneslag Det är svårt att veta vilka ämnen det är som eleven inte har lust att lära sig mer. Är det yrkesämnen? eller något annat ämne? En åtgärd som kan göras om det handlar om yrkesämnen är att göra fler studiebesök där eleven kan se nyttan av att lära sig mer för att bli anställningsbar. Vi måste bli tydligare med att förmedla kunskapskraven i de olika yrkeskurserna. Vilket kan ske genom att vid upprepade tillfällen under kursens gång visa på uppnådda kunskapsmål Skolarbetet är så intressant att jag får lust att lära mig mer, över tid. 67,66 % Stabilt resultat i förhållande till föregående år. Det finns två sidor av resultatet. Den ena är att elevernas svar indikerar på att det, framför allt på de högskoleförberedande programmen, är en signal att det inte finns utrymme för att lära mer. Man satsar redan fullt på sina studier. Den andra sidan är att det fortsatt är av vikt att diskutera i arbetslagen hur samtliga elever oavsett utgångspunkt ges drivkraft och motivation för att klara och uppleva sina studier på bästa sätt. Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. (SKL). Studierna leder till personlig utveckling. (SKL). Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika kurserna. Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla kurser. 92,05 % 90,57 % 88,42 % 93,49 % 10

11 Andel som avbrutit/ studieuppehåll (SCB) 133,33 % 11

12 Kvalitetssäkring av bedömning och betygsättning Skolkommunen ska skapa de bästa betingelserna för de studerandes bildning, tänkande och kunskapsutveckling vilket ska synas i betygen. (Nybro vs Riket) Målet är delvis uppnått Utfallet är fortsatt högt och eleverna har betyg som ligger över rikets snitt. Övervägande antal program har höjt sitt medelvärde. I Öppna jämförelse (SKL) ligger Nybro kommuns gymnasieskola fortsatt högt i rankning, bland de 25 % högsta på i stort sett samtliga mätpunkter. Arbetet med att utveckla ett formativt förhållningssätt har varit ett prioriterat utvecklingsområde under läsåret. Än är det för tidigt att säga hur satsningen påverkar utfallet men i flera arbetslag var det formativa redan introducerat och användes i olika omfattning, där blev årets satsning en ökning av redan påbörjat arbete och har upplevts som positivt i lärargruppen. Jag känner mig rättvist bedömd och betygsatt i alla kurser. (enk/ SKL). Genomsnittlig betygspoäng, för samtliga avgångselever, skolkommunen, i relation till riket. (SCB) Fullföljd utbildning med examen inom 3 år, andel (%) av nybörjarelever, exkl. IM, hemkommunen (SCB) 91,25 % 104,96 % 104,05 % Fullföljd utbildning med examen inom 3 år, andel (%) av nybörjarelever, inkl. IM, skolkommuen (SCB) Andel elever med lägst betyg E i Ma1. (Eget värde) 112,31 % 100 % 12

13 Undervisningen i gymnasieskolan ska skapa de bästa betingelserna för de studerandes bildning, tänkande och kunskapsutveckling vilket ska synas i betygen. (Nybro vs Nybro) Målet är delvis uppnått. Utfallet gällande betyg är stabilt i förhållande till föregående år. Upp- och nedgångar i resultat är marginella. Undervisningen håller god kvalitet och utvecklingsinsatserna med 1 till 1och formativt förhållningssätt har slagit väl ut, varit underlag för reflektion och utveckling hos lärarna och kommer även nästa läsår att få ett stort utrymme i undervisningens planering och genomförande. Genomsnittlig betygspoäng - programvis.(nybro vs Nybro) Jag känner mig rättvist bedömd och betygsatt i alla kurser. (enk/ SKL) 102,07 % 89,35 % Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitetet och högskola inom 3 år, andel (%). Andel elever med lägst betyg E i Ma 1 119,81 % 100 % 13

14 Elevers ansvar och inflytande De studerande ska uppleva att de har inflytande och möjlighet att påverka den dagliga verksamheten. (Nybro vs Nybro) Målet är delvis uppnått men vi anser att eleverna har möjlighet att vara med och påverka sin utbildning och har inflytande. Vi kan bli ännu tydligare gentemot eleverna och påvisa att de har möjlighet att vara med att påverka sin utbildning både i klassrummet men också på klassråd kontinuerligt under läsåret. Vi upplever regelbundet att eleverna i efterhand klagar över att de har mycket inlämningar/prov/uppgifter, men att de inte säger till i tid när det kör ihop sig. Åtgärder: På klassråden strukturerar vi tillsammans upp vad som ska göras i studieväg den närmaste tiden (inlämningar, prov, redovisningar) så att alla elever vet vad de behöver göra. På klassråden lyfts att eleverna själva måste ta ansvar för sitt lärande, vilket också innebär att de måste prata med sina lärare när det blir för mycket eller uppstår krockar. Vi lärare är rätt flexibla när det gäller att hitta nya datum. Målet är att fortsätta samarbeta över ämnena och även kommunicera tydligare med varandra vid större arbeten/grupparbeten. I övrigt är det också viktigt att utbildade lärare, får göra en planering som bedöms vara lämplig för klassen/arbetsområdet/kursen. Jag får vara med och påverka arbetssättet på min utbildning. (enk/skl) Jag är nöjd med det inflytande jag har över min utbildning. Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. 86,49 % 91,09 % 100 % 14

15 Undervisningen ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. (Nybro vs Nybro) Målet är delvis uppnått och även fortsättningsvis kommer klassråden att användas för att delge eleverna om deras möjligheter att vara med och påverka. Frågan är otydlig för de med annat modersmål än svenska. Alla elever vet inte vad inflytande betyder samt att de inte riktigt förstår vad LS är eller vad de gör. LS behöver komma ut i klasserna senare under terminen för de nya eleverna har svårt att ta in all information vid första skoldagen. Åtgärden ligger på LS och eventuellt skolledning Åtgärd: Att förklara begreppen och i vilka forum man kan vara med och påverka Jag vet att elever kan vara med och påverka genom t.ex LS etc. 94,98 % 15

16 Individanpassning och särskilt stöd Varje elev som behöver särskilt stöd för sitt lärande och för sin utveckling skall erbjudas detta. (Nybro vs Nybro) Målet är delvis uppnått men vi känner att vi arbetar på ett bra sätt genom att individanpassa undervisningen och har ett bra samarbete med elevhälsan för extra stöd när behoven finns. Vi har en fortsatt hög måluppfyllelse men vi strävar mot hundra procent genom att arbeta vidare på inslagen linje. De nyanlända eleverna har, på vissa program, inte fått studiehandledning med sin lärare utan genom BIU-online vilket inte uppfattats som positivt för berörda elever. Lärarna har gett möjlighet till hjälp efter lektionstid men då har eleverna inte deltagit. Åtgärd: Skolledningen har tillsatt studieverkstad för vissa lärare för att de ska kunna hjälpa eleverna. Lärarna fortsätter som vanligt att hjälpa eleverna när hjälp efterfrågas. Denna åtgärd funderar fler arbetslag på att använda men väger det mot risken att det inte uppmuntrar eleverna till självständighet/förbereda för framtida studier. Men samtidigt upplevs att fler elever har problem med att koncentrera sig och få uppgifter gjorda. Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det. (SKL). 95,77 % 16

17 Aktiviteter Aktiviteter Beskrivning (Vad?) Önskad effekt Startdatu m Slutdatum Formativt förhållningssätt Central fortbildning som genomförs i samtliga utbildningsverksamhete r inom LOK. Verksamhetsnära och riktad fortbildning som planeras och genomförs fortlöpande under läsåret. Följs upp på verksamhets- och nämnds nivå. Ökad måluppfyllelse för barn och elevers kunskapsutveckling På gymnasieskolan har flera arbetslag redan arbetat formativt och utbildningssatsningar har genomförts. Men det fanns också arbetslag som inte kommit lika långt och som gick in i arbetet på en mer grundläggande nivå. Utfallet av insatsen under året har varit positiv. De som redan var hemma i det formativa har fått en skjuts till i det arbetet och de som är nya har utmanats att ta till sig övrigas arbetssätt och kunskap. I mycket ligger det formativa även i linje med andra utvecklingsinsatser som genomförts på gymnasieskolan, kanske framför allt 1 till 1 (en dator per elev). Att knyta ihop dessa två insatser har varit utmanande och nödvändigt för att effektivisera båda. 17